Justitieutskottets betänkande nr 17 år 1973
JuU 1973:17
Nr 17
Justitieutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:30
med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m. m. jämte
motioner.
Propositionen
I propositionen 1973:30 har Kungl. Maj:t (justitiedepartementet) efter
hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda
förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808),
3. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),
4. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),
5. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
6. lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol,
7. lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290),
8. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till
vad utskottet anför på s. 18—19.
I samband med propositionen behandlar utskottet dels de vid riksdagens
början väckta motionerna 1973:144 och 1973:610, dels den i anledning av
propositionen väckta motionen 1973:1613. Motionsyrkandena redovisas
nedan på s. 18.
De vid propositionen fogade lagförslagen är följande.
JuU 1973:17
2
1 Förslag till
Lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken,
dels att 4 kap. 1, 12 och 13 §§, 5 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 5 §, 17 kap. 9 §, 18
kap. 8och 14 §§, 30kap.7 §,33 kap. 1 och3 §§,36kap.3och5 §§,50kap.3 §,
51 kap. 3 §, 52 kap. 2 §, 55 kap. 3 § och 56 kap. 3 § skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att i 33 kap. skall införas en ny paragraf, 9 §, av nedan angivna lydelse.
Föreslagen lydelse
Nuvarande lydelse
4 kap.
1 §'
Lagfaren domare skall vara
svensk medborgare och hava fyllt
tjugufem år samt hava avlagt för
behörighet till domarämbete föreskrivna
kunskapsprov.
Den som ej uppnått denna ålder
må dock utan hinder därav utöva
domarämbete i den begränsade
omfattning Konungen bestämmer.
Lagfaren domare skall vara
svensk medborgare och hava avlagt
för behörighet till domarämbete
föreskrivna kunskapsprov.
Ej må den utöva domarämbete, som är omyndig eller i konkurstillstånd.
Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete
förordnar Konungen.
12
De som med varandra äro eller
varit gifta eller äro trolovade eller
äro i rätt upp- och nedstigande
släktskap eller svågerlag eller äro
syskon eller äro i det svågerlag, att
den ene är eller varit gift med den
andres syskon, må ej samtidigt sitta
som domare i rätten.
8*
De som med varandra äro eller
varit gifta eller äro i rätt upp- och
nedstigande släktskap eller svågerlag
eller äro syskon eller äro i det
svågerlag, att den ene är eller varit
gift med den andres syskon, eller de
som på liknande sätt äro varandra
närstående må ej samtidigt sitta som
domare i rätten.
13 §2
Domare vare jävig att handlägga mål:
1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan
vänta synnerlig nytta eller skada;
2. om han med part är eller varit 2. om han med part är eller varit
gift eller är trolovad eller är i rätt gift eller är i rätt upp- eller nedstig -
1 Senaste lydelse 1948:71.
2 Senaste lydelse 1971:875.
JuU 1973:17
3
Nuvarande lydelse
upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag eller är syskon eller
är i den släktskap, att den ene är
avkomling till den andres syskon
eller att de äro syskonbarn, eller i
det svågerlag, att den ene är eller
varit gift med den andres syskon
eller syskons avkomling eller med
någon, från vilkens syskon den
andre härstammar;
3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta
synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;
4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare
eller god man för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av
styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan
inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är
part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den
angelägenhet målet rör;
5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har
del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i
förhållande, som avses i 4;
6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom
för att göra honom jävig;
7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut,
som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman
tagit befattning därmed;
8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part
eller vittnat eller varit sakkunnig; eller
9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i målet.
Föreslagen lydelse
ande släktskap eller svågerlag eller
är syskon eller är i det svågerlag, att
den ene är eller varit gift med den
andres syskon, eller om han på liknande
sätt är part närstående;
5 kap.
7 §
Den som anställes som allmän
tolk eller eljest förordnas att biträda
som tolk skall inför rätten avlägga
ed, att han efter bästa förstånd skall
fullgöra det uppdrag, som lämnats
honom.
Den som anställes som allmän
tolk eller eljest förordnas att biträda
som tolk skall inför rätten avlägga
ed, att han efter bästa förstånd skall
fullgöra det uppdrag, som lämnats
honom. Finnes anledning antaga att
den som förordnas att biträda som
tolk skall erhålla ytterligare uppdrag
som tolk vid domstolen, må han
avlägga ed som avser även framtida
uppdrag.
Angående eds utbytande mot försäkran på heder och samvete gälle vad
om vittnesed är stadgat.
JuU 1973:17
4
Nuvarande lydelse
8
Till allmän tolk så ock till tolk för
den som är allvarligt hörsel- eller
talskadad utgår ersättning enligt vad
därom är särskilt stadgat. Annan
tolk äge av allmänna medel åtnjuta
arvode samt gottgörelse för kostnad
och tidsspillan efter vad rätten prövar
skäligt; i brottmål, vari åklagare
för talan, skall ersättningen gäldas
av statsverket.
Föreslagen lydelse
1
Till allmän tolk så ock till tolk för
den som är allvarligt hörsel- eller
talskadad utgår ersättning enligt vad
därom är särskilt stadgat. Annan
tolk äge av allmänna medel åtnjuta
arvode samt gottgörelse för kostnad
och tidsspillan efter vad rätten prövar
skäligt; ersättningen skall gäldas
av statsverket.
9 kap.
5 §
Den som vid sammanträde inför
rätten stör förhandlingen eller tager
fotografi i rättssalen eller vägrar att
efterkomma föreskrift, som meddelats
till ordningens upprätthållande,
eller som muntligen vid sammanträde
eller i rättegångsskrift
uttalar sig otillbörligt eller eljest
kränker domstolens värdighet,
straffes med böter.
Den som vid sammanträde inför
rätten stör förhandlingen eller tager
fotografi i rättssalen eller vägrar att
efterkomma föreskrift, som meddelats
till ordningens upprätthållande,
dömes till böter. Till samma
straff dömes den som muntligen inför
rätten eller i rättegångsskrift uttalar
sig otillbörligt.
17 kap.
9 §2
Innan dom beslutas, skall överläggning hållas.
Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag
överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas.
Erfordras på grund av målets beskaffenhet rådrum fördomens beslutande
eller avfattande, må rätten besluta anstånd därmed; domen skall dock, om
ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas inom två
veckor efter förhandlingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen,
skall den avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock
meddelas genom att den hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudförhandlingen
skall underrättelse givas om tiden och sättet för domens
meddelande.
Vad nu sagts om måls avgörande efter huvudförhandling gälle ock, då mål
avgöres vid sammanträde för muntlig förberedelse.
Avgöres eljest mål utan huvudförhandling, skall, så snart ske kan,
överläggning hållas samt domen beslutas, skriftligen avfattas och meddelas.
Meddelandet skall ske genom att domen hålles tillgänglig å rättens kansli.
' Senaste lydelse 1968:193.
2 Senaste lydelse 1969:244.
JuU 1973:17
5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Underrättelse om tiden för meddelandet skall senast samma dag avsändas
till parterna.
Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domskälen och slutet
jämte meddelande av fullföljdshänvisning.
Har skiljaktig mening förekommit,
skall denna meddelas parterna
på samma tid och sätt som domen.
18 kap.
8 §'
Ersättning för rättegångskostnad
skall fullt motsvara kostnaden för
rättegångens förberedande och
talans utförande jämte arvode till
ombud eller biträde, såvitt kostnaden
skäligen varit påkallad för tillvaratagande
av partens rätt.
Ersättning skall ock utgå för partens
arbete och tidsspillan i anledning av
rättegången.
Ersättning för rättegångskostnad
skall fullt motsvara kostnaden för
rättegångens förberedande och
talans utförande jämte arvode till
ombud eller biträde, såvitt kostnaden
skäligen varit påkallad för tillvaratagande
av partens rätt.
Ersättning skall ock utgå för partens
arbete och tidsspillan i anledning av
rättegången. Såsom åtgärd för rättegångens
förberedande anses förhandling
för biläggande a v tvistefråga
som har omedelbar betydelse för
partens talan.
Inkassoåtgärd som vidtagits före rättegången ersättes som rättegångskostnad.
Ersättning för sådan kostnad utgår enligt bestämmelser som
Konungen meddelar.
Ersättning för rättegångskostnad
skall även innefatta ränta efter sex
procent från dagen då målet avgöres
till dess betalning sker.
14
Part, som vill erhålla ersättning
för rättegångskostnad, skall, innan
handläggningen avslutas, framställa
yrkande därom och uppgiva, vari
kostnaden består. Gör han det ej,
äge han ej därefter tala å den kostnad,
som uppkommit vid samma
rätt; dock må part, även om yrkande
ej framställts, erhålla ersättning för
utskrift av rättens dom eller slutliga
beslut.
§
Part, som vill erhålla ersättning
för rättegångskostnad, skall, innan
handläggningen avslutas, framställa
yrkande därom och uppgiva, vari
kostnaden består. Gör han det ej,
äge han ej därefter tala å den kostnad,
som uppkommit vid samma
rätt; dock må part, även om yrkande
ej framställts, erhålla ränta som
avses i 8 § tredje stycket samt
ersättning för utskrift av rättens
dom eller slutliga beslut.
1 Senaste lydelse 1971:317.
JuU 1973:17
6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Då rätten avgör målet, meddele rätten samtidigt beslut angående rättegångskostnaden
så ock i fråga, som avses i 13 § första stycket. Ingår i
ersättning för rättegångskostnad arvode till ombud eller biträde, skall
arvodets belopp angivas.
30 kap.
7 §'
Innan dom beslutas, skall överläggning hållas. Har nämnd säte i rätten,
framställe ordföranden saken och vad lag stadgar därom.
Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag
överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas.
Finnes rådrum för domens beslutande eller avfattande oundgängligen
erforderligt, må rätten besluta anstånd därmed; domen skall dock. om ej
synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas, då den tilltalade
är häktad, inom en vecka och i annat fall inom två veckor efter förhandlingens
avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen, skall den
avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock meddelas genom att den
hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudförhandlingen skall underrättelse
givas om tiden och sättet för domens meddelande.
Avgöres mål utan huvudförhandling, skall, så snart ske kan, överläggning
hållas samt domen beslutas, skriftligen avfattas och meddelas. Meddelandet
skall ske genom att domen hålles tillgänglig å rättens kansli. Underrättelse
om tiden för meddelandet skall senast samma dag avsändas till
parterna.
Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domslutet och skälen
jämte meddelande av fullföljdshänvisning.
Har skiljaktlig mening förekommit,
skall denna meddelas parterna
på samma tid och sätt som domen.
När mål avgjorts, skall skriftlig underrättelse om utgången i målet snarast
givas den tilltalade. Närmare föreskrifter härom meddelas av Konungen.
33 kap.
I §
Ansökan, anmälan eller annan
inlaga i rättegång skall innehålla
uppgift å domstolen samt parternas
namn, yrke och hemvist.
I stämningsansökan skall käranden
tillika uppgiva sin egen och, om
den är honom bekant, även svarandens
postadress samt de övriga
omständigheter, som äro av betydelse
för delgivning med parterna;
har käranden vidtalat ombud att
Ansökan, anmälan eller annan
inlaga i rättegång skall innehålla
uppgift å domstolen samt parternas
namn och hemvist.
Parts första inlaga i rättegången
skall innehålla uppgift å hans personnummer
och postadress. Vidare
bör angivas partens yrke och telefonnummer
samt de övriga omständigheter,
som äro av betydelse för delgivning
med honom. Har part vidta
-
' Senaste lydelse 1969:101.
JuU 1973:17
7
Nuvarande lydelse
företräda honom, skola ombudets
namn och postadress uppgivas. I
skriftligt svaromål skall svaranden
även uppgiva sin postadress och de
övriga omständigheter, som äro av
betydelse fördelgivning med honom,
samt, om han vidtalat ombud att
företräda honom, ombudets namn
och postadress.
Föreslagen lydelse
lat ombud att företräda honom, skola
ombudets namn, postadress och
telefonnummer angivas.
Stämningsansökan hör tillika
innehålla uppgift å svaranden i de
hänseenden som sägs i andra
stycket.
Sker ändring i förhållande, som part sålunda uppgivit, skall parten utan
dröjsmål anmäla det till rätten.
Inlaga eller annan handling må till
rätten inlämnas genom bud eller
insändas med posten i betalt brev.
Handling, som sålunda inkommer,
skall anses ingiven av den som
undertecknat handlingen. Handlingen
skall anses inkommen, då
handlingen eller avi om försändelse,
i vilken handlingen finnes innesluten,
avlämnats till rätten eller dess
kansli.
Inlaga eller annan handling anses
ha inkommit till rätten den dag då
handlingen eller avi om betald
postförsändelse, i vilken handlingen
är innesluten, anlänt till rätten eller
kommit behörig tjänsteman till
handa. Underrättas rätten särskilt
om att telegram till rätten anlänt till
telegraf anstalt, anses telegrammet
ha inkommit redan när underrättelsen
nått behörig tjänsteman.
Kan det antagas att handlingen
eller avi om denna viss dag avlämnats
i rättens kansli eller avskilts för
rätten på postanstalt, anses den ha
inkommit den dagen, om den kommit
behörig tjänsteman till handa närmast
följande arbetsdag.
Telegram eller annat meddelande
som ej är undertecknat skall bekräftas
av avsändaren genom undertecknad
handling, om rätten begär det.
9 §2
Är från part inkommen inlaga
eller annan handling ej avfattad på
svenska språket, må rätten vid
behov antingen förelägga parten att
tillhandahålla bestyrkt översättning
av handlingen eller ock uppdraga åt
lämplig person att översätta handlingen.
Efterkommes ej föreläggande
' Senaste lydelse 1947:616.
2 Förutvarande 9 § upphävd genom 1970:429.
JuU 1973:17
8
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
att tillhandahålla översättning, må
handlingen lämnas utan avseende.
Den som biträtt rätten med översättning
äge av allmänna medel
erhålla ersättning efter vad rätten
prövar skäligt; i brottmål vari åklagare
för talan skall ersättningen
gäldas av statsverket.
kap.
§'
Den som med part är eller varit gift
eller är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller är syskon
eller är i det svågerlag, att den
ene är eller varit gift med den andres
syskon, eller som på liknande sätt är
parten närstående, vare ej sky Idig att
avlägga vittnesmål.
Står någon till parts ställföreträdare i sådant förhållande, som nu sagts, äge
han ej på grund därav undandraga sig att vittna.
36
3
Den som med part ärellervaritgift
eller är trolovadeIler är i rätt upp-eller
nedstigande släktskap eller svågerlag
eller är syskon eller är i det
svågerlag, att den ene är eller varit
gift med den andres syskon, vare ej
skyldig att avlägga vittnesmål.
5 §2
Ämbets- eller tjänsteman eller den som är förordnad eller vald att förrätta
offentligt tjänsteärende eller utöva annan allmän befattning må ej höras som
vittne angående något, varom han på grund av denna sin ställning har att
iakttaga tystnad.
Ej heller må advokat, läkare,
tandläkare, barnmorska, kurator
vid familjerådgivningsbyrå, som
drives av kommun, landstingskommun,
församling eller kyrklig samfällighet,
eller deras biträden höras
angående något, som på grund av
denna deras ställning förtrotts dem
eller de i samband därmed erfarit,
med mindre det är i lag medgivet
eller den, till vilkens förmån tystnadsplikten
gäller, samtycker
därtill.
Ej heller må advokat, läkare,
tandläkare, barnmorska, sjuksköterska,
kurator vid familjerådgivningsbyrå,
som drives av kommun,
landstingskommun, församling eller
kyrklig samfällighet, eller deras
biträden höras angående något, som
på grund av denna deras ställning
förtrotts dem eller de i samband
därmed erfarit, med mindre det är i
lag medgivet eller den, till vilkens
förmån tystnadsplikten gäller,
samtycker därtill.
Rättegångsombud, biträde eller försvarare må ej höras som vittne om vad
för uppdragets fullgörande förtrotts honom, med mindre parten medgiver,
att det må yppas.
Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket sägs vare annan än
försvarare skyldig att avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.
Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat. Präst
1 Senaste lydelse 1971: 875.
- Senaste lydelse 1969:680.
JuU 1973:17
9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant samfund
intager motsvarande ställning må icke höras som vittne om något, som han
vid hemligt skriftermål eller under därmed jämförliga förhållanden erfarit.
50 kap.
3 §
Finnes vadetalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom rätt
tid, skall den av underrätten
avvisas.
Finnes vadetalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom rätt
tid, skall den av underrätten avvisas.
Har vadeinlaga inkommit till
hovrätten före vadetidens utgång,
skall den omständigheten att inlagan
inkommit till underrätten först därefter
ej föranleda att den avvisas.
51 kap.
3 §
Finnes vadetalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom rätt
tid, skall den av underrätten
avvisas.
Finnes vadetalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom rätt
tid, skall den av underrätten avvisas.
Har vadeinlaga inkommit till
hovrätten före vadetidens utgång,
skall den omständigheten att inlagan
inkommit till underrättenförst därefter
ej föranleda att den avvisas.
52 kap.
2 §
Finnes besvärstalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom
rätt tid, skall den av underrätten
avvisas.
Finnes besvärstalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom
rätt tid, skall den av underrätten
avvisas. Har besvärsinlaga inkommit
till hovrätten före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten att
inlagan inkommit till underrätten
först därefter ej föranleda att den
avvisas.
55 kap.
3 §
Finnes revisionstalan ej vara
fullföljd på föreskrivet sätt eller
inom rätt tid, skall den av hovrätten
avvisas.
Finnes revisionstalan ej vara
fullföljd på föreskrivet sätt eller
inom rätt tid, skall den av hovrätten
avvisas. Har revisionsinlaga inkommit
till högsta domstolen före revisionstidens
utgång, skall den omständigheten
att inlagan inkommit
till hovrätten först därefter ej föranleda
att den avvisas.
JuU 1973:17
10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
56 kap.
3 §
Finnes besvärstalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom
rätt tid, skall den av hovrätten
avvisas.
Finnes besvärstalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom
rätt tid, skall den av hovrätten
avvisas. Har besvärsinlaga inkommit
till högsta domstolen före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten
att inlagan inkommit
till hovrätten först därefter ej föranleda
att den avvisas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)
Härigenom förordnas, att 2, 4, 15, 19 och 22 §§ lagsökningslagen
(1946:808) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lagsökning skall göras skriftligen
hos allmän underrätt. Ansökningen
skall innehålla uppgift om borgenärens
namn, yrke, hemvist och postadress
samt gäldenärens namn
och, där så kan ske, dennes yrke,
hemvist och postadress, så ock
fordringens belopp och den ränta
som fordras. Borgenären angive
ock de omständigheter som betinga
rättens behörighet, om denna ej
framgår av vad eljest anföres. Vid
ansökningen skall fogas styrkt
avskrift av handling varå fordringen
grundas och, då betalning enligt 1 §
andra stycket sökes ur fast egendom,
av handling varigenom panträtt
i egendomen upplåtits.
Lagsökning skall göras skriftligen
hos allmän underrätt. Ansökningen
skall innehålla uppgift om borgenärens
namn, personnummer, yrke,
hemvist, postadress och telefonnummer
samt gäldenärens namn
och, där så kan ske, dennes personnummer,
yrke, hemvist, postadress
och telefonnummer, så ock
fordringens belopp och den ränta
som fordras. Borgenären angive
ock de omständigheter som betinga
rättens behörighet, om denna ej
framgår av vad eljest anföres. Vid
ansökningen skall fogas styrkt
avskrift av handling varå fordringen
grundas och, då betalning enligt 1 §
andra stycket sökes ur fast egendom,
av handling varigenom panträtt
i egendomen upplåtits.
Ansökningen skall jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas i
två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans
ombud. Är endast ett exemplar ingivet, ombesörje rätten mot stadgad avgift
erforderlig avskrift, och gälle den i målet lika med huvudskrift.
1 Senaste lydelse 1971:496.
JuU 1973:17
11
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Upptages ansökningen, förelägge
rätten gäldenären att inom viss av
rätten bestämd tid efter det lagsökningshandlingarna
blivit honom
delgivna skriftligen svara å ansökningen
vid påföljd att målet ändå
avgöres. Föreläggandet, som skall
tecknas å ena exemplaret av
ansökningen, skall tillika innehålla
anmaning till gäldenären att hos
rätten anmäla hemvist och postadress,
såvida tillförlitlig uppgift
härom icke föreligger.
Upptages ansökningen, förelägge
rätten gäldenären att inom viss av
rätten bestämd tid efter det lagsökningshandlingarna
blivit honom
delgivna skriftligen svara å ansökningen
vid påföljd att målet ändå
avgöres. Föreläggandet, som skall
tecknas å ena exemplaret av
ansökningen, skall tillika innehålla
anmaning till gäldenären att hos
rätten anmäla personnummer,
hemvist, postadress och telefonnummer,
såvida tillförlitlig uppgift
härom icke föreligger.
Vid utsättande av tiden för svars avgivande har rätten att taga hänsyn till
belägenheten av den ort där gäldenären bor eller handlingarna eljest kunna
väntas bliva honom delgivna. Har gäldenären känt hemvist inom riket, må
tiden icke utan synnerliga skäl bestämmas längre än till två veckor.
15 §
I fråga om kostnad i lagsökningsmål
gälle vad i rättegångsbalken är
stadgat om rättegångskostnad i
tvistemål; hänskjutes målet till
rättegång, skall frågan om ersättning
för sådan kostnad prövas i
rättegången.
1 fråga om kostnad i lagsökningsmål
gälle vad i rättegångsbalken
är stadgat om rättegångskostnad
i tvistemål; ersättning för ränta
utgår dock ej. Hänskjutes målet till
rättegång, skall frågan om ersättning
för sådan kostnad prövas i
rättegången.
Ansökning om betalningsföreläggande
skall göras skriftligen eller
muntligen hos allmän underrätt.
Ansökningen skall innehålla uppgift
om borgenärens namn, yrke, hemvist
och postadress samt gäldenärens
namn och, där så kan ske,
dennes yrke, hemvist och postadress,
så ock fordringens belopp och
den ränta som fordras. Borgenären
angive tillika i ansökningen eller i
räkning som åberopas tydligt och
fullständigt grunden för fordringen
och tiden för dess tillkomst samt de
omständigheter som betinga rättens
behörighet, om denna ej framgår av
vad eljest anföres.
Ansökning om betalningsföreläggande
skall göras skriftligen eller
muntligen hos allmän underrätt.
Ansökningen skall innehålla uppgift
om borgenärens namn, personnummer,
yrke, hemvist, postadress och
telefonnummer samt gäldenärens
namn och, där så kan ske, dennes
personnummer, yrke, hemvist,
postadress och telefonnummer, så
ock fordringens belopp och den
ränta som fordras. Borgenären
angive tillika i ansökningen eller i
räkning som åberopas tydligt och
fullständigt grunden för fordringen
och tiden för dess tillkomst samt de
omständigheter som betinga rättens
behörighet, om denna ej framgår av
vad eljest anföres.
JuU 1973:17
12
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ansökning som göres skriftligen skall avlämnas i två exemplar och vara
egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett
exemplar ingivet, besörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift, och
gälle den i målet lika med huvudskrift. Göres ansökning muntligen, skall
genom rättens försorg mot stadgad avgift uppteckning därav ske i två
exemplar; borgenären eller hans ombud skall med sin underskrift vitsorda
att uppteckningen är riktig. Uppteckningen gälle sedan som huvudskrift.
Räkning som åberopas skall ingivas i två exemplar; är räkningen ingiven
i allenast ett exemplar, skall mot stadgad avgift avskrift därav besörjas av
rätten.
22 §'
Upptages ansökningen, förelägge rätten gäldenären att, såframt han vill
helt eller till någon del bestrida ansökningen, inom viss av rätten bestämd tid
efter det ansökningen jämte räkning, om sådan åberopats, blivit honom
delgiven, skriftligen hos rätten anmäla sitt bestridande vid påföljd att
utmätning eljest må ske. Vid utsättande av tiden för anmälan av bestridande
har rätten att taga hänsyn till belägenheten av den ort där gäldenären bor
eller handlingarna eljest kunna väntas bliva honom delgivna. Utan synnerliga
skäl må tiden icke bestämmas längre än till två veckor.
Har borgenären i ansökningen fordrat ersättning för kostnad å målet,
skall rätten i föreläggandet angiva vad i sådant hänseende skall, om
bestridande ej sker, utgå utöver kostnaden för blivande delgivning.
Ersättningen utgår enligt bestämmelser som Konungen meddelar.
Föreläggandet, som skall tecknas
å ena exemplaret av ansökningen,
skall tillika innehålla anmaning till
gäldenären att hos rätten anmäla
personnummer, hemvist, postadress
och telefonnummer, såvida
tillförlitlig uppgift härom icke föreligger.
1973.
1 Senaste lydelse 1971:318.
Föreläggandet, som skall tecknas
å ena exemplaret av ansökningen,
skall tillika innehålla anmaning till
gäldenären att hos rätten anmäla
hemvist och postadress, såvida tillförlitlig
uppgift härom icke föreligger.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
JuU 1973:17
13
3 Förslag till
Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)
Härigenom förordnas, att 204 och 217 §§ utsökningslagen (1877: 31 s. 1)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
204 §'
Försittes den i 201 eller 203 §
stadgade tid för klagan, och visas ej
inom samma tid laga förfall, varde
klagan, såvitt den åsyftar att vinna
ändring i utmätningsmannens
åtgärd, ej upptagen till prövning.
Har klagoskrift före klagotidens
utgång inkommit till utmätningsmannen,
skall klagan ändå upptagas
till prövning. Är tiden försutten och
visas laga förfall, sätte överexekutor
ut ny tid för klaganden att målet
fullfölja.
Vid förrättning, som i nämnda paragrafer omförmäles, meddele utmätningsmannen
underrättelse om vad för ändrings sökande iakttagas bör samt
äventyret, om det försummas.
217 §2
Finnes besvärstalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom
rätt tid, skall den av överexekutor
avvisas. Har besvärsinlaga inkommit
till hovrätten före besvärstidens
utgång, skall den omständigheten
att den inkommit tillöverexekutor
först därefter ej föranleda att den avvisas.
Om fullföljd av talan mot beslutet
om avvisninggälle vad i 216 §
är föreskrivet.
Avvisas ej besvärstalan efter vad i första stycket sägs, läte överexekutor
utan dröjsmål till hovrätten insända besvärsinlagan med därvid fogade
handlingar ävensom överexekutors protokoll och utslag samt, i huvudskrift
eller styrkt avskrift såvitt angår den fullföljda frågan, utmätningsmans
protokoll och andra hos överexekutor förvarade handlingar i målet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
1 Senaste lydelse 1912:211.
2 Senaste lydelse 1946:814.
Finnes besvärstalan ej vara fullföljd
på föreskrivet sätt eller inom
rätt tid, skall den av överexekutor
avvisas. Om fullföljd av talan mot
beslutet gälle vad i 216 § är föreskrivet.
Försittes den i 201, 202eller 203 §
stadgade tid för klagan, och visas ej
inom samma tid laga förfall, varde
klagan, såvitt den åsyftar att vinna
ändring i utmätningsmannens
åtgärd, ej upptagen till prövning.
Visas förfall, sätte överexekutor ut
ny tid för klaganden att målet fullfölja.
JuU 1973:17
14
4 Förslag till
Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)
Härigenom förordnas, att 211 § konkurslagen (1921:225) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
211 §'
Mål, som avses i 16,27,85,93,98, Mål, som avses i 16,27,85,93,98,
164 eller 183 §, skall utan förbere- 164 eller 183 §, skall utan förberedelse
företagas till huvudförhand- delse företagas till huvudförhandling.
Utsattes målet till fortsatt eller ling. Utsattes målet till fortsatt eller
ny huvudförhandling, ägerätten, om ny huvudförhandling, äge rätten, om
det erfordras för att målet vid denna det erfordras för att målet vid denna
skall kunna slutföras, förordna, att skall kunna slutföras, förordna, att
förberedelse skall äga rum, samt förberedelse skall äga rum, samt
meddela erforderliga föreskrifter meddela erforderliga föreskrifter
därom. Vid huvudförhandling i mål därom. Vid huvudförhandling i mål
som avses i 16 § är rätten domför som avses i 16 eller 85 § är rätten
med en lagfaren domare. domför med en lagfaren domare.
Mål, som avses i 109 eller 130 §, må ej företagas till huvudförhandling,
med mindre sammanträde för muntlig förberedelse hållits. Lämna samtliga
närvarande sitt samtycke därtill eller finnes saken uppenbar, må huvudförhandlingen
hållas i omedelbart samband med förberedelsen. Hålles ej
huvudförhandlingen i omedelbart samband med förberedelsen, skall envar
som närvarit och vars adress är känd erhålla särskild underrättelse om tid
och ställe för huvudförhandlingen, så framt ej besked därom lämnats under
förberedelsen.
Uteblir i mål, som avses i denna paragraf, part eller annan, som äger
komma tillstädes vid förhandling, utgöre det ej hinder för målets handläggning
och avgörande, om ej annat är stadgat.
Beträffande talan mot avgörande i mål, som nu sagts, gälle vad i rättegångsbalken
är stadgat om talan mot beslut i mål, som väckts vid underrätt.
Över underrätts eller hovrätts beslut, varigenom sådan av gäldenären förd
talan, som avses i 183 § tredje stycket andra punkten, blivit bifallen, må
klagan ej föras.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
1 Senaste lydelse 1969:805.
JuU 1973:17
15
5 Förslag till
Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)
Härigenom förordnas, att 9 § rättshjälpslagen (1972:429) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 § 1
Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga angelägenheten
som rättshjälpen avser. Bestämmelser om att den rättssökande
har att själv helt eller delvis betala kostnad för rättshjälp finns i 16 § andra
stycket och 27 § första stycket andra punkten.
Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för
1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes
rätt,
2. bevisning vid allmän domstol, krigsrätt eller arbetsdomstolen samt
nödvändig utredning i angelägenhet, som kan komma under sådan domstols
prövning eller som skall prövas av skiljemän,
3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller
förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillvaratagande
av den rättssökandes rätt och ej kan erhållas genom myndigheten,
4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare och
för vårdare eller annan, som måste anlitas, i samband med inställelse inför
domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i
samband med inställelse för blodundersökning eller annan undersökning
rörande ärftliga egenskaper i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till
barn utom äktenskap,
5. avgift som enligt expeditionskungörelsen(l%4:618) utgår föransökan
om expedition vid allmän domstol, krigsrätt eller arbetsdomstolen, dock ej
i fråga om sådan rättens expedition som utfärdas endast på särskild begäran
om icke expeditionen begäres innan tiden för fullföljd av talan gått till ända,
samt avgift som utgår enligt exekutionsavgiftskungörelsen (1971: 1027),
6. kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, krigsrätt eller
arbetsdomstolen,
7. vad av allmänna medel utgått i 7. vad av allmänna medel utgått i
ersättning till tolk eller stenograf ersättning för översättning eller i
eller i ersättning enligt 4 eller 5 § ersättning enligt 4 eller 5 § lagen
lagen (1958:642) angående blodun- (1958:642) angående blodunder
dersökning
m.m. i mål om äkten- sökning m. m. i mål om äktenskaplig
skaplig börd eller vid utredning av börd eller vid utredning av fader
faderskapet
till barn utom äkten- skåpet till barn utom äktenskap eller
skap eller enligt föreskrift i rätte- enligt föreskrift i rättegångsbalken
gångsbalken elier 3 § första stycket eller 3 § första stycket nämnda lag
nämnda lag för bevisning som rätten för bevisning som rätten självmant
självmant föranstaltat om. föranstaltat om.
Såsom kostnad för bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den rättssökandes
kostnad för blodundersökning eller annan undersökning rörande
ärftliga egenskaper i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn
utom äktenskap.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
1 Senaste lydelse 1973:118.
JuU 1973:17
16
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol
Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1961:262) om försäkringsdomstol
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Ledamot och ersättare för ledamot
skall vara svensk medborgare
och hava fyllt tjugufem år. Ej må
befattningen utövas av den som är
omyndig eller i konkurstillstånd.
Lagfaren ledamot skall hava avlagt för behörighet till domarämbete
föreskrivna kunskapsprov.
Ledamot och ersättare för ledamot
skall vara svensk medborgare.
Ej må befattningen utövas av den
som är omyndig eller i konkurstillstånd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
7 Förslag till
Lag om ändring i förvaltningslagen (1971. 290)
Härigenom förordnas, att 7 § förvaltningslagen (1971: 290)skall hanedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
Handling anses ha kommit in till myndighet den dag då handl ingen eller avi
om betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till
myndigheten eller kommit behörig tjänsteman till handa. Underrättas myndighet
särskilt om att telegram till myndigheten anlänt till telegrafanstalt,
anses telegrammet ha kommit in redan när underrättelsen nått behörig
tjänsteman.
Kan det antagas att handlingen Kan det antagas att handlingen eller
eller avi om denna viss dag avläm- avi om denna viss dag avlämnats i
näts i myndighetens lokal eller fun- myndighetens lokal eller avskilts för
nits tillgänglig för myndigheten på myndigheten på postanstalt, anses
postanstalt, anses den ha kommit in den ha kommit in den dagen, om den
JuU 1973:17
17
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
den dagen, om den kommit behörig kommit behörig tjänsteman till hantjänsteman
till handa närmast föl- da närmast följande arbetsdag,
jande arbetsdag.
Telegram eller annat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas
av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om myndigheten
begär det.
Denna lag träder i kraft den I juli 1973.
8 Förslag till
Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971.291)
Härigenom förordnas, att 44 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 §
Handling anses ha kommit in till rätten den dag då handlingen ellcraviom
betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till rätten
eller kommit behörig tjänsteman till handa. Underrättas rätten särskilt om att
telegram till rätten anlänt till telegrafanstalt, anses telegrammet ha kommit in
redan när underrättelsen nått behörig tjänsteman.
Kan det antagas att handlingen Kan det antagas att handlingen
eller avi om denna viss dag avläm- eller avi om denna viss dag avlämnats
i rättens kansli eller funnits till- näts i rättens kansli eller avskilts för
gänglig för rätten på postanstalt, an- rätten på postanstalt, anses den ha
ses den ha kommit in den dagen, om kommit in den dagen, om den kom
den
kommit behörig tjänsteman till mit behörig tjänsteman till handa
handa närmast följande arbetsdag. närmast följande arbetsdag.
Telegram eller annat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas
av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om rätten begär
det.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
JuU 1973:17
18
Motionerna
I motionen 1973:144 av fru Theorin m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av rättegångsbalken att skiljaktiga
meningar som yppas vid omröstning inom rätten utformas av ordföranden
och att skiljaktig mening bifogas skriftlig dom.
I motionen 1973:610 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär sådana ändringar i berörd lagstiftning att
gäldenärs personnummer kommer att upptas i betalningsdomar och motsvarande
beslut.
I motionen 1973: 1613 av herrar Winberg (m) och Lidgård (m) yrkas att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973: 30 för sin del beslutar att
4 kap. 13 § 2 rättegångsbalken skall ha följande lydelse:
Domare vare jävig att handlägga mål:
2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap, att den ene
är avkomling till den andres syskon eller att de äro syskonbarn, eller i det
svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller syskons
avkomling eller med någon, från vilkens syskon den andre härstammar,
eller om han på liknande sätt är part närstående.
Utskottet
Förslagens huvudsakliga innehåll
I detta betänkande behandlar utskottet dels förslag till vissa ändringar i
rättegångsbalken, lagsökningslagen, utsökningslagen, konkurslagen och
rättshjälpslagen m. m. som förelagts riksdagen i prop. 1973: 30 jämte en i
anledning av propositionen väckt motion, dels förslag till smärre lagändringar
som framlagts i två vid riksdagens början väckta motioner.
En del av ändringsförslagen i propositionen är föranledda av den år 1971
antagna förvaltningsrättsreformen (prop. 1971:30, KU 1971:36, rskr
1971:222) och syftar till harmonisering av vissa av rättegångsbalkens bestämmelser
med de förvaltningsrättsliga förfarandelagarna. Sålunda föreslås
att den nuvarande 25-årsgränsen för behörighet att vara domare slopas
samt att släktskapsjäven för domare begränsas. Vidare föreslås att den för
åklagarbrottmål gällande regeln att tolkersättning skall betalas av statsverket
utsträcks till att gälla alla typer av mål vid allmän domstol. I propositionen
upptas också bestämmelser om skyldighet att vid meddelande av dom eller
beslut lämna underrättelse om skiljaktig mening samt regler om identifieringsuppgifter
i inlagor. I fråga om ingivande av handlingar till domstol
innebär förslaget viktiga förändringar. Den mest betydelsefulla nyheten är
att en handling som kommit behörig tjänsteman tillhanda en viss dag skall
Juli 1973:17
19
anses ha kommit in till domstolen där närmast föregående dagen, om det kan
antas att handlingen den dagen avlämnats i domstolens kansli eller funnits tillgänglig
för domstolen på postanstalt. Vidare ges regler som gör det klart att
telegram och annan f järrskrift får användas för att överbringa meddelanden
till domstol. Är handling avfattad på främmande språk skall rätten kunna
uppdra åt lämplig person attöversättaden. Ersättningen för översättningsarbetet
skall utgå av allmänna medel. I åklagarbrottmål skall statsverket svara
för kostnaden. När det gäller fullföljd av talan föreslås att fullföljdsinlaga
som av misstag skickats till överrätten i stället för till den domstol som
meddelat det överklagade avgörandet skall godtas, förutsatt att den inkommit
till överrätten inom fullföljdstiden.
Vissa ändringar i reglerna om rättegångskostnad föreslås också i propositionen.
Ersättning för rättegångskostnad skall omfatta inte blott åtgärder
för målets förberedande och talans utförande utan även förlikningsförhandlingar
i viss utsträckning. Ersättningen skall även innefatta sex procent
ränta på kostnaden.
I propositionen föreslås vidare att i mål enligt konkurslagen om
bestämmande av arvode till rättens ombudsman och förvaltare rätten skall
vara domför med en lagfaren ledamot i stället för som nu tre lagfarna
ledamöter. Slutligen föreslås att den inskränkning i vittnesplikten som gäller
för bl. a. läkare även skall gälla för sjuksköterskor.
De i propositionen framlagda lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli
1973.
I den i anledning av propositionen väckta motionen 1973:1613 yrkas
avslag på förslaget om begränsning av domarjäven. I övriga motioner,
1973:144 och 1973:610, tas upp frågor om nämndemäns skiljaktiga
meningar och identifieringsuppgifter i domar och beslut.
Allmänna synpunkter
Som ovan berörts syftar flera av de framlagda propositionsförslagen till
att harmonisera rättegångsbalkens bestämmelser i vissa hänseenden med
den lagstiftning som genomfördes i samband med 1971 års genomgripande
reform av förvaltningsrättsskipningen. En sådan harmonisering är enligt
utskottets mening i hög grad angelägen då sakligt sett omotiverade skillnader
i fråga om regleringen av likartade spörsmål inom domstols- och
förvaltningsförfarande lätt kan leda till rättsförluster för enskilda och också
vålla onödiga missförstånd och svårigheter i tillämpningen. Utskottet delar
därför departementschefens uppfattning att ett genomförande av förslagen
i propositionen inte bör anstå tills en mer allmän översyn av rättegångsbalken
kommer till stånd. Det sist sagda gäller enligt utskottets mening även
de ändringsförslag i propositionen som inte har omedelbart samband med
förvaltningsrättsref ormen.
JuU 1973:17
20
I det följande tar utskottet till närmare behandling upp de delar av propositionen
som berörs av föreliggande motioner eller eljest tilldragit sig
utskottets särskilda intresse. Övriga i propositionen framlagda ändringsförslag
tillstyrks utan vidare yttrande.
Domarjäv
Propositionens förslag beträffande reglerna om domarjäv innebär en
begränsning av de släktskaps- och svågerlagsförhållanden som enligt rättegångsbalken
under alla omständigheter grundar jäv för domare. Jämfört
med nuvarande ordning innebär den i propositionen föreslagna lösningen att
utanför de s.k. absoluta släktskapsjäven i 4 kap. 13 § 2 RB faller dels
släktskap som består i att den ene är avkomling till den andres syskon eller
att de är kusiner, dels svågerlag som består i att den ene är eller varit gift med
den andres syskons avkomling eller med någon från vilkens syskon den
andre härstammar. Personkretsen som omfattas av de absoluta släktskapsjäven
blir således i huvudsak densamma som för närvarande omfattas av
de jäv som enligt 36 kap. 3 § RB gäller i fråga om skyldigheten att vittna eller
enligt 4 kap .12 § RB hindrar närbesläktade domare att samtidigt sitta i samma
rätt, dvs. makar, trolovade, de som är i släktskap eller svågerskap i rätt uppoch
nedstigande led, syskon samt de som är i det svågerskap att den ene är
eller varit gift med den andres syskon.
Utöver av angivna släkt- och svågerskapsförhållanden konstitueras enligt
propositionens förslag jäv enligt 4 kap. 13 § RB i det särskilda fallet om
domaren ”på liknande sätt är part närstående”. Härigenom kan bl. a.
relationerna mellan sammanboende man och kvinna och deras släktingar i
jävshänseende jämställas med banden mellan två makar och deras släktingar
samt den särskilda bestämmelsen om trolovning som jävsgrund
utmönstras. Närståendebegreppet föreslås även bli infört och trolovningsjävet
avskaffat i 4 kap. 12 § och 36 kap. 3 § RB.
I motionen 1973:1613 framhålls att jävsreglerna har betydelse för
objektiviteten inom rättskipningen och för medborgarnas tilltro till denna.
Att föra bl. a. broders eller systers barn samt kusiner från den krets släktingar
som omfattas av de absoluta jäven är därför enligt motionärerna
mindre lämpligt. 1 motionsyrkandet hemställs — enligt särskilt upprättat
lagtextförslag — att 4 kap. 13 § 2 RB skall ändras endast i den utsträckning
som föranleds av införandet av närståendebegreppet.
Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om jävsreglernas
betydelse för objektiviteten inom rättskipningen och för medborgarnas
förtroende för domstolarnas verksamhet. Rättegångsbalkens reglering ger
emellertid, som framhölls i samband med antagandet av förvaltningsreformen,
uttryck åt en syn på släktskapets och svågerskapets betydelse i
jävssammanhang som inte motsvarar nutida uppfattning. Reglerna är också
i redaktionellt hänseende onödigt komplicerade och svårtillgängliga.
JuU 1973:17
21
Utskottet anser därför att den begränsning av de absoluta släktskapsjäven
som innefattas i propositionens förslag bör genomföras. Anledning finns att
understryka att införandet av begreppet ”på liknande sätt närstående”
innebär att släktskap, svågerskap och annan familjemässig relation utanför
den krets som omfattas av de absoluta jäven kan föranleda jäv i det särskilda
fallet samt att någon ändring inte ifrågasatts av stadgandet i 13 § 9,
enligt vilket jäv är för handen om ”eljest särskild omständighet föreligger”
som kan rubba förtroendet till domarens opartiskhet i målet. Även sistnämnda
regel kan i det särskilda fallet föranleda att domaren inte bör ta del
i handläggningen av visst mål vari släkting är part trots att släktskapet inte
grundar absolut jäv.
En särskild fördel med den berörda ändringen är att släktskapsjäven i 4
kap. 13 § kommer att omfatta samma krets av anhöriga som domarjäven i 4
kap. 12 § och vittnesjäven i 36 kap. 3 §. Jävsreglerna i RB får härigenom en
enhetlig utformning, som bör underlätta rättstillämpningen. Med anledning
av lagrådets uttalanden rörande tolkningen av begreppet närstående vill
utskottet framhålla att innebörden av detta begrepp bör vara densamma i
samtliga ifrågavarande lagrum.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1973:1613 och tillstyrker propositionen i berörd del.
Skiljaktig mening i domstol
I den vid riksdagens början väckta motionen 1973:144 uttalas att reservationsrätten
för nämndemän inte synes bli utnyttjad i förutsedd
utsträckning. Ett av skälen härtill kan enligt motionärerna vara osäkerhet
om hur en skiljaktig mening bör utformas. I motionsyrkandet hemställs om
sådan ändring i rättegångsbalken att rättens ordförande skall utforma
skiljaktig mening som yppas vid omröstning. Vidare yrkar motionärerna att
skiljaktig mening skall bifogas skriftlig dom.
Sistnämnda motionsyrkande tillgodoses genom propositionens förslag
om ändring i 17 kap. 9 § och 30 kap. 7 § rättegångsbalken. Förslaget innebär
skyldighet för rätten, när skiljaktig mening förekommit, att lämna parterna
besked om denna samtidigt med att domen meddelas och på samma sätt som
detta sker. Beskedet skall alltså vid avkunnande av dom lämnas muntligen
och eljest skriftligen genom att protokoll eller utdrag därav eller särskild
handling tillställs eller tillhandahålls parten jämte domen. Även sådana
underrättelser till tilltalad om utgången som avses i 30 kap. 7 § sista stycket
RB samt domsbevis skall enligt departementschefen efter ändring av vederbörande
kungörelser komma att innehålla besked om skiljaktig mening.
Utskottet förutsätter att detsamma kommer att gälla vid expediering till part
av avskrift av domar och beslut samt vid expediering i brottmål av dom som
skall utgöra underlag för den dömdes ställningstagande till frågan om
eventuell nöjdförklaring. Den skiljaktiga meningen bör som departe
-
JuU 1973:17
22
mentschefen framhåller tillhandahållas parten kostnadsfritt.
Under hänvisning till det anförda finner utskottet — som tillstyrker
propositionen i berörd del — att det nu behandlade motionsyrkandet inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.
Beträffande yrkandet om skyldighet för rättens ordförande att utforma
skiljaktig mening vill utskottet erinra om att det vid införandet av reservationsrätt
för nämndemän (prop. 1969:44, 1LU 1969:38, rskr 1969:283)
förutsattes att några större anspråk inte skulle ställas på skiljaktighetens
utformning; det borde vara till fyllest med ett enkelt angivande varför
nämndemannen hade annan åsikt än domstolens övriga ledamöter och
vilket domslut han ansåg riktigt. Något behov av hjälp vid utformandet av
skiljaktig mening torde således endast sällan föreligga. För de fall då önskemål
om sådan hjälp framställs kan enligt utskottets mening utan vidare
förutsättas att erforderligt biträde lämnas av domstolens tjänstemän.
Anledning till lagändring synes därför inte föreligga. Motionen bör således
ej heller i denna del föranleda någon riksdagens åtgärd.
Identifieringsuppgifter i inlaga
Med hänsyn framför allt till den snabba utvecklingen mot en ökad
användning av ADB på olika områden i samhället föreslås i propositionen
att föreskrift om skyldighet för part att ange sitt personnummer i rättegångsinlagor
tas in i 33 kap. 1 § RB och i vissa lagrum i lagsökningslagen.
Vidare föreslås bl. a. en föreskrift i samma lagrum om att uppgift bör lämnas
om partens telefonnummer.
I den vid riksdagens början väckta motionen 1973:610 föreslås lagändringar
som möjliggör att gäldenärens personnummer blir upptaget i alla
betalningsdomar och motsvarande beslut. Förslaget motiveras av önskemål
att förhindra att offentliga betalningsanmärkningar blir hänförda till fel
person med därav följande obehag och skada eller fara för den personliga
integriteten.
Personnumret är som framhålls i propositionen av väsentlig betydelse
som identifikationsgrund i ADB-sammanhang. Uppgift därom är, liksom
t. ex. uppgift om partens yrke, bl. a. ägnad att säkerställa att delgivning sker
med rätt person och kan också vara av värde vid verkställighet av domstolens
avgörande. Uppgift om partens telefonnummer är ägnad att underlätta
för domstolen att nå kontakt med part för komplettering, utsättande av
sammanträde etc. och kan också vara av värde för parterna själva.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget om föreskrift i RB om
angivande av berörda uppgifter i rättegångsinlagor. Förslaget torde såvitt
gäller personnummer få betydelse huvudsakligen i tvistemål, mål om lagsökning
och betalningsföreläggande samt domstolsärenden, eftersom i
brottmål uppgift i sådant hänseende redan nu lämnas inom ramen för
rättsväsendets informationssystem (RI). Propositionens lagförslag i berört
JuU 1973:17
23
hänseende innebär visserligen endast ändring av reglerna om vad rättegångsinlagor
skall innehålla. Om förslaget — som förutsatts — skall få
betydelse även beträffande verkställigheten av domstols avgöranden, är det
emellertid uppenbart att personnummer bör anges även i domar och beslut.
Lika litet som när det gäller det självklara förhållandet att parternas
adresser skall anges i domen torde någon direkt föreskrift härom vara
erforderlig i RB.
Med hänsyn till vad nu anförts påkallar yrkandet i motionen 1973:610 inte
någon riksdagens åtgärd.
Fullföljdsinlaga till fel instans
Som inledningsvis anförts föreslås i propositionen att fullföljdsinlaga
som skolat inges till den domstol som meddelat det överklagade avgörandet
men inkommit till vederbörande överinstans inom den för fullföljden stadgade
tiden skall anses inkommen i rätt tid. Motsvarande ändring föreslås i 204
och 217 §§ utsökningslagen. Utskottet tillstyrker förslagen som är ägnade att
förhindra att enskilda av rent missförstånd förlorar möjligheten att göra sin
rätt gällande. Såvitt gäller 204 § har förslaget föranlett en redaktionell
jämkning av förutsättningarna för överexekutors utsättande av ny fullföljdstid.
Bestämmelserna härom — i första stycket sista punkten — synes därvid
ha formulerats på sådant sätt att ovisshet kan råda om dess rätta innebörd.
Avsikten är att överexekutor skall sätta ut ny tid för klaganden att fullfölja
målet, om denne före klagotidens utgång visar laga förfall. Vid laga förfall i
andra situationer har klaganden att ansöka om återställande av försutten tid
(58 kap. 12 § RB). Den avsedda innebörden av lagrummet skulle komma till
tydligt uttryck, om stadgandet ges den lydelse som upptas i utskottets
hemställan under D nedan. Utskottet förordar en sådan omformulering av
bestämmelsen.
Sjuksköterskas vittnesplikt
Enligt 36 kap. 5 § RB första stycket får ämbets- eller tjänsteman eller den
som är förordnad eller vald att förrätta offentligt tjänsteärende eller utövar
annan allmän befattning ej höras som vittne angående något varom han på
grund av sin ställning har att iaktta tystnad. Förbudet har motiverats med
det offentliga intresset av att vissa förhållanden inte kommer till allmänhetens
kännedom. Enligt andra stycket i samma lagrum får advokat, läkare,
tandläkare, barnmorska, kurator vid vissa familjerådgivningsbyråer, eller
deras biträden, inte höras som vittne angående något som har anförtrotts
dem på grund av denna deras ställning eller som de har erfarit i samband
därmed om det inte är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnadsplikten
gäller gett samtycke därtill. Bestämmelsen, som väsentligen avser
att skydda den enskildes intresse av sekretess, gäller dock inte i mål om
brott för vilket straffminimum är fängelse i två år.
JuU 1973:17
24
I propositionen föreslås i överensstämmelse med en framställning från
Svensk sjuksköterskeförening att sjuksköterska skall föras in bland de
kategorier som enligt 36 kap. 5 § andra stycket RB är undantagna från
vittnesplikt.
Inom utskottet — som biträder förslaget — har fråga uppkommit att
utsträcka bestämmelsens räckvidd även till andra kategorier av vårdpersonal,
främst inom sjukvården, som kommer i kontakt med och får kännedom
om patienters förhållanden. Det gäller bl. a. vissa kuratorer,
arbetsterapeuter, ålderdomshemsföreståndare, sjukgymnaster, laboratorieassistenter,
undersköterskor och biträden av olika slag. För den enskilde
kan det, vare sig han är föremål för öppen eller sluten vård, inte sällan vara
av väsentlig betydelse att vad han i förtroende meddelar sådan personal inte
kommer till allmänhetens kännedom på den vägen att tystnadsplikten
upphävs, om vederbörande kallas som vittne inför domstol. Samtidigt
måste — med hänsyn till vikten av att tillgängliga upplysningskällor kan
utnyttjas i rättegång — stor försiktighet iakttas när det gäller att befria
yrkesgrupper från vittnesplikt. Beaktas bör också att en stor del av den
personal som skulle omfattas av en mer långtgående lagändring redan nu är
undantagen från vittnesplikt, nämligen i den mån den är att anse som
ämbets- eller tjänsteman med tystnadsplikt eller biträde åt läkare eller annan
yrkesutövare som befriats från vittnesplikt. Detsamma gäller, sedan propositionens
förslag genomförts, den som tjänstgör som biträde åt sjuksköterska.
Med hänsyn härtill och till föreliggande avgränsningssvårigheter har
utskottet stannat för att för närvarande inte förorda någon ytterligare
utvidgning av den personkrets som omfattas av lagrummet. Frågan bör
emellertid ägnas särskild uppmärksamhet vid den allmänna översyn av
rättegångsbalken som förutskickats av chefen för justitiedepartementet (se
prop. 1973:87 s. 135).
Utskottet hemställer
A. att riksdagen beträffande domar jäv med avslag på motionen
1973:1613 bifaller propositionen 1973:30 såvitt avser 4 kap. 13 §
förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken;
B. att riksdagen beträffande skiljaktig mening av nämndeman
1. bifaller propositionen 1973: 30 såvitt avser 17 kap. 9 § och 30
kap. 7 § i det under A angivna lagförslaget,
2. avslår motionen 1973: 144 i den mån den icke tillgodosetts
genom utskottets hemställan under B 1;
C. att riksdagen beträffande personnummer i rättegångshandlingar,
m. m.
1. bifaller propositionen 1973:30 såvitt avser 33 kap. 1 § i det
under A angivna lagförslaget samt2,4,19och22 §§ i förslaget till
lag om ändring i lagsökningslagen,
JuU 1973:17
25
2. avslår motionen 1973:610 i den mån den icke tillgodosetts
genom utskottets hemställan under C 1;
D. att riksdagen beträffande klagan över utmätningsmans förfarande
med ändring av propositionen 1973:30 såvitt avser 204 §
förslaget till lag om ändring i utsökningslagen för sin del antager
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse av nämnda
lagrum.
Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag
204 §
Försittes den i 201 eller 203 §
stadgade tid för klagan, och visas ej
inom samma tid laga förfall, varde
klagan, såvitt den åsyftar att vinna
ändring i utmätningsmannens
åtgärd, ej upptagen till prövning.
Har klagoskrift före klagotidens
utgång inkommit till utmätningsmannen,
skall klagan ändå upptagas
till prövning. Är tiden försutten
och visas laga förfall, sätte överexekutor
ut ny tid för klaganden att
målet fullfölja.
Vid förrättning
Försittes den i 201 eller 203 §
stadgade tid för klagan, och visas ej
inom samma tid laga förfall, varde
klagan, såvitt den åsyftar att vinna
ändring i utmätningsmannens
åtgärd, ej upptagen till prövning.
Har klagoskrift inkommit till
utmätningsmannen före klagotidens
utgång, skall den omständigheten
att den inkommit till överexekutor
först därefter ej föranleda att den
ej upptages till prövning. Visas före
klagotidens utgängVdga förfall, sätte
överexekutor ut ny tid för klaganden
att målet fullfölja.
det försummas.
E. att riksdagen bifaller propositionen 1973: 30 i den mån den icke
behandlats i utskottets hemställan under A—D.
Stockholm den 25 april 1973
På justitieutskottets vägnar
ASTRID BERGEGREN
Närvarande: fröken Bergegren (s), herr Dockered (c), fröken Mattson (s),
herrar Larfors (s), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), Polstam (c), Schött (m),
Petersson i Röstånga (fp), Henmark (fp), Alf Pettersson i Malmö (s),
Stjernström (c), Nilsson i Visby (s) och Lövenborg (vpk).
Sättning: Datorstyrd Fotosättning Sthlm SRA 1973
Tryck: Rotobeckman
>» -r