Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets betänkande nr 17 år 1973     JuU 1973:17

Nr 17

Justitieutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:30 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken m.m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973:30 har Kungl. Maj:t (justitiedepartementet) efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1.   lag om ändring i rättegångsbalken,

2.    lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808),

3.    lag om ändring i utsökningslagen (1877: 31 s. I),

4.    lagom ändring i konkurslagen (1921: 225),

5.    lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

6.    lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol,

7.    lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290),

8.    lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad utskottet anför på s. 18—19.

I samband med propositionen behandlar utskottet dels de vid riksdagens början väckta motionerna 1973: 144 och 1973:610, dels den i anledning av propositionen väckta motionen 1973:1613. Motionsyrkandena redovisas nedan på s. 18.

De vid propositionen fogade lagförslagen är följande.


 


JuU 1973:17                                                                          2

1    Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken, rfe/5att4kap. I, 12 och 13 §§,5 kap. 7 och 8 §§,9 kap. 5 §, 17 kap. 9 §, 18 kap.8ochl4 §§,30kap.7 §.33kap. loch3 §§.36kap.3och5 §§,50kap.3 §, 51 kap. 3 §, 52 kap. 2 §,55 kap. 3 § och 56 kap. 3 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i 33 kap. skall införas en ny paragraf, 9 §, av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 kap. I §'


Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava fyllt tjugufem år samt hava avlagt för behörighet till domarämbete före­skrivna kunskapsprov.

Den som ej uppnått denna ålder må dock utan hinder därav utöva domarämbete i den begränsade omfattning Konungen bestämmer.

Ej må den utöva domarämbete, som är omyndig eller i konkurstillstånd. Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar Konungen.


12 §-

De som med varandra äro eller varit gifta eller äro trolovade eller äro i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag eller äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, må ej samtidigt sitta som domare i rätten.


De som med varandra äro eller varit gifta eller äro i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svåger­lag eller äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller de som på liknande sätt äro varandra närstående måej samtidigt sitta som domare i rätten.


13 §

Domare vare jävig att handlägga mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan
vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit      2. om han med part är eller varit
gift eller är trolovad eller är i rätt     gift eller är i rätt upp- eller nedstig-

' Senaste lydelse 1948:71. - Senaste lydelse 1971:875.


 


JuU 1973:17

Föreslagen lydelse

ande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på lik­nande sätt är part närstående;

Nuvarande lydelse

upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap, att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de äro syskonbarn, eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller syskons avkomling eller med någon, från vilkens syskon den andre härstammar;

3.   om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4.   om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare eller god man för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

5.   om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6.   om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7.   om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8.   om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9.   om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

5 kap.


Den som anställes som allmän tolk eller eljest förordnas att biträda som tolk skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra det uppdrag, som lämnats honom.

Den som anställes som allmän tolk eller eljest förordnas att biträda som tolk skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra det uppdrag, som lämnats honom. Finnes anledning antaga att den som förordnas att biträda som tolk skall erhålla ytterligare uppdrag som tolk vid domstolen, må han avlägga ed som avser även framtida uppdrag.

Angående eds utbytande mot försäkran på heder och samvete gälle vad om vittnesed är stadgat.


 


JuU 1973:17


Nuvarande hdelse


Föreslagen lydelse


 


Till allmän tolk så ock till tolk för den som är allvarligt hörsel- eller talskadad utgårersättningenligt vad därom är särskilt stadgat. Annan tolk äge av allmänna medel åtnjuta arvode samt gottgörelse för kostnad och tidsspillan efter vad rätten prö­var skäligt: i brottmål, vari åklagare för talan, skall ersättningen gäldas av statsverket.


Till allmän tolk så ock till tolk för den som är allvarligt hörsel- eller talskadad utgår ersättningenligt vad därom är särskilt stadgat. Annan tolk äge av allmänna medel åtnjuta arvode saml gottgörelse för kostnad och tidsspillan efter vad rätten ptö-\aT skäUgl; ersättningen skall gäldas av statsverket.


9 kap.


Den som vid sammanträde inför rätten stör förhandlingen eller tager fotografi i rättssalen eller vägrar att efterkomma föreskrift, som med­delats till ordningens upprätthål­lande, eller som muntligen vid sam­manträde eller i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt eller eljest kränker domstolens värdighet, straffes med böter.


Den som vid sammanträde inför rätten stör förhandlingen eller tager fotografi i rättssalen eller vägrar att efterkomma föreskrift, som med­delats till ordningens upprätthål­lande, dömes till böter. Till samma straff dömes den som muntligen in­för rätten eller i rättegångsskrift ut­talar sig otillbörligt.


17 kap.

9§-

Innan dom beslutas, skall överläggning hållas.

Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag överläggning hållas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas. Erfordras på grund av målets beskaffenhet rådrum fördomens beslutande eller avfattande, må rätten besluta anstånd därmed; domen skall dock, om ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas inom två veckor efter förhandlingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvud­förhandlingen, skall den avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock meddelas genom att den hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudför­handlingen skall underrättelse givas om tiden och sättet för domens meddelande.

Vad nu sagts om måls avgörande efter huvudförhandling gälle ock, dä mål avgöres vid sammanträde för muntlig förberedelse.

Avgöres eljest mål utan huvudförhandling, skall, så snart ske kan, överläggning hållas samt domen beslutas, skriftligen avfattas och meddelas. Meddelandet skall ske genom att domen hålles tillgänglig å rättens kansli.

' Senaste lydelse 1968:193. - Senaste lydelse 1969:244,


 


JuU 1973:17


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Underrättelse om tiden för meddelandet skall senast samma dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domskälen och slutet jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktig mening förekom­mit, skall denna meddelas parterna på samma tid och sätt som domen.

18 kap.


Ersättning för rättegångskostnad skall fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostna­den skäligen varit påkallad för till­varatagande av partens rätt. Ersättning skall ock utgå för partens arbete och tidsspillan i anledning av rättegången.

Ersättning för rättegångskostnad skall fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostna­den skäligen varit påkallad för till­varatagande av partens rätt. Ersättning skall ock utgå för partens arbete och tidsspillan i anledning av rättegången. Såsom åtgärd för rät­tegångens förberedande anses för­handling för biläggande av tvistefrå­ga som har omedelbar betydelse för partens talan.

Inkassoåtgärd som vidtagits före rättegången ersattes som rättegängs-kostnad. Ersättning för sådan kostnad utgår enligt bestämmelser som Konungen meddelar.

Ersättning för rättegångskostnad skall även innefatta ränta efter sex procent från dagen då målet avgöres till dess betalning sker.

14 §


Part, som vill erhålla ersättning för rättegångskostnad, skall, innan handläggningen avslutas, framställa yrkande därom och uppgiva, vari kostnaden består. Gör han det ej, äge han ej därefter tala å den kost­nad, som uppkommit vid samma rätt; dock må part, även om yrkande ej framställts, erhålla ersättning för utskrift av rättens dom eller slutliga beslut.


Part, som vill erhålla ersättning för rättegångskostnad, skall, innan handläggningen avslutas, framställa yrkande därom och uppgiva, vari kostnaden består. Gör han det ej, äge han ej därefter tala å den kost­nad, som uppkommit vid samma rätt; dock må part, även om yrkande ej framställts, erhålla ränta som avses i 8 § tredje stycket samt ersättning för utskrift av rättens dom eller slutliga beslut.


' Senaste lydelse 1971:317.


 


JuU 1973:17

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

Då rätten avgör målet, meddele rätten samtidigt beslut angående rätte­gångskostnaden så ock i fråga, som avses i 13 § första stycket. Ingår i ersättning för rättegångskostnad arvode till ombud eller biträde, skall arvodets belopp angivas.

30 kap. 7 §'

Innan dom beslutas, skall överläggning hållas. Har nämnd säte i rätten, framställe ordföranden saken och vad lag stadgar därom.

Då huvudförhandling ägt rum, skall samma eller sist nästa helgfria dag överläggning hällas och, om det kan ske, dom beslutas och avkunnas. Finnes rådrum för domens beslutande eller avfattande oundgängligen erforderligt, må rätten besluta anstånd därmed; domen skall dock, om ej synnerligt hinder möter, skriftligen avfattas och meddelas, då den tilltalade är häktad, inom en vecka och i annat fall inom två veckor efter förhand­lingens avslutande. Avkunnas ej domen vid huvudförhandlingen, skall den avkunnas vid annat rättens sammanträde eller ock meddelas genom att den hålles tillgänglig å rättens kansli; vid huvudförhandlingen skall underrät­telse givas om tiden och sättet för domens meddelande.

Avgöres mål utan huvudförhandling, skall, så snart ske kan, överläggning hållas samt domen beslutas, skriftligen avfattas och meddelas. Meddelan­det skall ske genom att domen hålles tillgänglig å rättens kansli. Under­rättelse om tiden för meddelandet skall senast samma dag avsändas till parterna.

Avkunnande av dom må ske genom återgivande av domslutet och skälen jämte meddelande av fullföljdshänvisning.

Har skiljaktlig mening förekom­mit, skall denna meddelas parterna på samma tid och sätt som domen.

När mål avgjorts, skall skriftlig underrättelse om utgången i målet snarast givas den tilltalade. Närmare föreskrifter härom meddelas av Konungen.

33 kap.

1                                                §

Ansökan,   anmälan  eller  annan Ansökan,   anmälan  eller  annan

inlaga  i  rättegång  skall  innehålla inlaga  i  rättegång  skall  innehålla

uppgift å domstolen samt parternas uppgift å domstolen samt parternas

namn, yrke och hemvist.                               namn och hemvist.

I stämningsansökan skall käran- Parts första inlaga i rättegången
den tillika uppgiva sin egen och, om
skall innehålla uppgift å hans per-
den är honom bekant, även svaran-
sonnummer och postadress. Vidare
dens postadress samt de övriga
bör angivas partens yrke ochtelefon-
omständigheter, som äro av bety-
nummer samt de övriga omständig-
delse för delgivning med parterna:
heter, som äro av betydelse för del­
bar käranden  vidtalat ombud att
givning med honom. Har part vidta-

Senaste lydelse 1969: 101.


 


JuU 1973:17


Föreslagen lydelse

lat ombud att företräda honom, sko­la ombudets namn. postadress och telefonnummer angivas.

Stämningsansökan bör tillika innehålla uppgift å svaranden i de hänseenden som sägs i andra stycket.

Nuvarande hdelse

företräda honom, skola ombudets namn och postadress uppgivas. I skriftligt svaromål skall svaranden även uppgiva sin postadress och de övriga omständigheter, som äro av betydelse för delgivning med honom, samt, om han vidtalat ombud att företräda honom, ombudets namn och postadress.

Sker ändring i förhållande, som part sålunda uppgivit, skall parten utan dröjsmål anmäla det till rätten.

3§'


Inlaga eller annan handling må till rätten inlämnas genom bud eller insändas med posten i betalt brev. Handling, som sålunda inkommer, skall anses ingiven av den som undertecknat handlingen. Hand­lingen skall anses inkommen, då handlingen eller avi om försändelse, i vilken handlingen finnes inneslu­ten, avlämnats till rätten eller dess kansli.


Inlaga eller annan handling anses ha inkommit till rätten den dag då handlingen eller avi om betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till rätten eller kommit behörig tjänsteman till hända. Underrättas rätten särskilt om att telegram till rätten anlänt till telegrafanstalt, anses telegrammet ha inkommit redan när underrättel­sen nått behörig tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen eller avi om denna viss dag avläm­nats i rättens kansli eller a vskilts för rätten på postanstalt, anses den ha inkommit den dagen, om den kommit behörig tjänsteman till hända när­mast fö I ja nde arbetsdag.

Telegram eller annat meddelande som ej är undertecknat skall bekräf­tas av avsändaren genom underteck­nad handling, om rätten begär det.


9-

År från part inkommen inlaga eller annan handling ej avfattad på svenska språket, må rätten vid behov antingen förelägga parten att tillhandahålla bestyrkt översättning av handlingen eller ock uppdraga åt lämplig person att översätta hand­lingen. Efterkommes ej föreläggande

Senaste lydelse 1947:616.

Förutvarande 9 S upphävd genom 1970:429,


 


JuU 1973:17


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

att tillhandahålla översättning, må handlingen lämnas utan avseende. Den som biträtt rätten med över­sättning äge av allmänna medel erhålla ersättning efter vad rätten prövar skäligt; i brottmål vari åkla­gare för talan skall ersättningen gäldas av statsverket.


36 kap.

3 §'


Den som med part ärellervaritgift eller är trolovad eWer är i rätt upp- el­ler nedstigande släktskap eller svå­gerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, vare ej skyldig att avlägga vittnesmål.

Den som med part ärellervaritgift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är sys­kon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller som på liknande sättär partennärstående,\aTee]sky\digan avlägga vittnesmål.

Står någon till parts ställföreträdare i sådant förhållande, som nu sagts, äge han ej på grund därav undandraga sigatt vittna.

5 §-' Ambets- eller tjänsteman eller den som är förordnad eller vald att förrätta offentligt tjänsteärende eller utöva annan allmän befattning må ej höras som vittne angående något, varom han på grund av denna sin ställning har att iakttaga tystnad.


samtycker därtill.

Rättegångsombud, biträde eller försvarare må ej höras som vittne om vad för uppdragets fullgörande förtrotts honom, med mindre parten medgiver, att det må yppas.

Utan hinder av vad i andra eller tredje stycket sägs vare annan än försvarare skyldig att avgiva utsaga i mål angående brott, för vilket icke är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.

Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat. Präst

Ej heller må advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, kurator vid familjerådgivningsbyrå, sorn drives av kommun, landstingskom­mun, församling eller kyrklig sam-fällighet, eller deras biträden höras angående något, som på grund av denna deras ställning förtrotts dem eller de i samband därmed erfarit, med mindre det är i lag medgivet eller den, till vilkens förmån tyst­nadsplikten gäller, samtycker därtill.


Ej heller må advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, sjukskö­terska, kurator vid familjerådgiv­ningsbyrå, som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, eller deras biträden höras angående något, som på grund av denna deras ställning förtrotts dem eller de i samband därmed erfarit, med mindre det är i lag medgivet eller den, till vilkens förmån     tystnadsplikten     gäller.


Senaste lydelse 1971:87.'5, Senaste lydelse 1969:680,


 


JuU 1973:17


Nuvarande hdelse


Föreslagen lydelse


inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant samfund intager motsvarande ställning må icke höras som vittne om något, som han vid hemligt skriftermål eller under därmed jämförliga förhållanden erfarit.

50 kap.


Finnes vadetalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av underrätten avvisas.


Finnes vadetalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av underrätten avvi­sas. Har vadeinlaga inkommit till hovrätten före vadetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan inkommit till underrättenförstdäref­ter ej föranleda att den avvisas.


51 kap.

3 §


Finnes vadetalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av underrätten avvisas.


Finnes vadetalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av underrätten avvi­sas. Har vadeinlaga inkommit till hovrätten före vadetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan inkommit till underrättenförst däref­ter ej föranleda att den avvisas.


52 kap.


Finnes besvärstalan ej vara full­följd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av underrätten avvisas.


Finnes besvärstalan ej vara full­följd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av underrätten avvisas. Har besvärsinlaga inkom­mit till hovrätten före besvärstidens utgång, skall den omständigheten att inlagan inkommit till underrätten först därefter ej föranleda att den avvisas.


55 kap.


Finnes revisionstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av hovrätten avvisas.


Finnes revisionstalan ej vara fullföljd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av hovrätten avvisas. Har revisionsinlaga inkom­mit till högsta domstolen före revi­sionstidens utgång, skall den om­ständigheten att inlagan inkommit till hovrätten först därefter ej för­anleda att den avvisas.


 


JuU 1973:17                                                                           10

Nuvarande hdelse                        Föreslagen lydelse

56 kap.
3 §
Finnes besvärstalan ej vara full-
      Finnes besvärstalan ej vara full­
följd på föreskrivet sätt eller inom     följd på föreskrivet sätt eller inom
rätt  tid,   skall   den   av   hovrätten     rätt   tid,   skall   den   av   hovrätten
avvisas.                                                    avvisas. Har besvärsinlaga inkom­
mit till högsta domstolen före be­
svärstidens utgång, skall den om­
ständigheten att inlagan inkommit
till hovrätten först därefter ej för-
_______                                            anleda att den avvisas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)

Härigenom förordnas, att 2, 4, 15, 19 och 22 §§ lagsökningslagen (1946:808) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2§'
Lagsökning skall göras skriftligen
Lagsökning skall göras skriftligen
hos allmän underrätt. Ansökningen
hos allmän underrätt. Ansökningen
skall innehålla uppgift om borgenä-
skall innehålla uppgift om borgenä­
rens namn, yrke, hemvist och post-
rens namn, personnummer, yrke.
adress samt gäldenärens namn
hemvist, postadress och telefon-
och, där så kan ske, dennes yrke,
nummer samt gäldenärens namn
hemvist och postadress, så ock
och, där så kan ske, dennes per-
fordringens belopp och den ränta
sonnummer, yrke, hemvist, post-
som fordras. Borgenären angive
adress och telefonnummer, så ock
ock de omständigheter som betinga
fordringens belopp och den ränta
rättens behörighet, om denna ej
som fordras. Borgenären angive
framgår av vad eljest anföres. Vid
ock de omständigheter som betinga
ansökningen skall fogas styrkt
rättens behörighet, om denna ej
avskrift av handling vara fordringen
framgår av vad eljest anföres. Vid
grundas och, då betalning enligt I §
ansökningen skall fogas styrkt
andra stycket sökes ur fast egen-
avskrift av handling vara fordringen
dom, av handling varigenom pant-
grundas och, då betalning enligt 1 §
rätt i egendomen upplåtits.
    andra stycket sökes ur fast egen­
dom, av handling varigenom pant­
rätt i egendomen upplåtits.

Ansökningen skall jämte avskrift som angives i första stycket avlämnas i tvä exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet, ombesörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift, och gälle den i målet lika med huvudskrift.

Senaste lydelse  1971:496.


 


JuU 1973:17


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4§


Upptages ansökningen, förelägge rätten gäldenären att inom viss av rätten bestämd tid efter det lagsök­ningshandlingarna blivit honom delgivna skriftligen svara å ansök­ningen vid påföljd att målet ändå avgöres. Föreläggandet, som skall tecknas å ena exemplaret av ansökningen, skall tillika innehålla anmaning till gäldenären att hos rätten anmäla hemvist och postad­ress, såvida tillförlitlig uppgift härom icke föreligger.

Upptages ansökningen, förelägge rätten gäldenären att inom viss av rätten bestämd tid efter det lagsök­ningshandlingarna blivit honom delgivna skriftligen svara å ansök­ningen vid påföljd att målet ändå avgöres. Föreläggandet, som skall tecknas ä ena exemplaret av ansökningen, skall tillika innehålla anmaning till gäldenären att hos rätten anmäla personnummer, hemvist, postadress och telefon­nummer, såvida tillförlitlig uppgift härom icke föreligger.

Vid utsättande av tiden för svars avgivande har rätten att taga hänsyn till belägenheten av den ort där gäldenären bor eller handlingarna eljest kunna väntas bliva honom delgivna. Har gäldenären känt hemvist inom riket, må tiden icke utan synnerliga skäl bestämmas längre än till två veckor.

15 §


I fråga om kostnad i lagsöknings­mål gälle vad i rättegångsbalken är stadgat om rättegångskostnad i tvistemål: hänskjutes målet till rättegång, skall frågan om ersätt­ning för sådan kostnad prövas i rättegången.


I fråga om kostnad i lagsök­ningsmål gälle vad i rättegångsbal­ken är stadgat om rättegångskost­nad i tvistemål; ersättning för ränta utgår dock ej. Hänskjutes målet till rättegång, skall frågan om ersätt­ning för sådan kostnad prövas i rättegången.


19?


Ansökning om betalningsföreläg­gande skall göras skriftligen eller muntligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla uppgift om borgenärens namn, yrke, hem­vist och postadress samt gäldenä­rens namn och, där så kan ske, dennes yrke, hemvist och postad­ress, så ock fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären angive tillika i ansökningen eller i räkning som åberopas tydligt och fullständigt grunden för fordringen och tiden för dess tillkomst samt de omständigheter som betinga rättens behörighet, om denna ej framgår av vad eljest anföres.


Ansökning om betalningsföreläg­gande skall göras skriftligen eller muntligen hos allmän underrätt. Ansökningen skall innehålla uppgift om borgenärens namn, personnum­mer, yrke, hemvist, postadress och telefonnummer samt gäldenärens namn och, där så kan ske, dennes personnummer, yrke, hemvist, postadress och telefonnummer, så ock fordringens belopp och den ränta som fordras. Borgenären angive tillika i ansökningen eller i räkning som åberopas tydligt och fullständigt grunden för fordringen och tiden för dess tillkomst samt de omständigheter som betinga rättens behörighet, om denna ej framgår av vad eljest anföres.


 


JuU 1973:17                                                                           12

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Ansökning som göres skriftligen skall avlämnas i två exemplar och vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller hans ombud. Är endast ett exemplar ingivet, besörje rätten mot stadgad avgift erforderlig avskrift, och gälle den i målet lika med huvudskrift. Göres ansökning muntligen, skall genom rättens försorg mot stadgad avgift uppteckning därav ske i två exemplar; borgenären eller hans ombud skall med sin underskrift vitsorda att uppteckningen är riktig. Uppteckningen gälle sedan som huvudskrift.

Räkning som åberopas skall ingivas i två exemplar; är räkningen ingiven i allenast ett exemplar, skall mot stadgad avgift avskrift därav besörjas av rätten.

22 §'

Upptages ansökningen, förelägge rätten gäldenären att, såframt han vill helt eller till någon del bestrida ansökningen, inom viss av rätten bestämd tid efter det ansökningen jämte räkning, om sådan åberopats, blivit honom delgiven, skriftligen hos rätten anmäla sitt bestridande vid påföljd att utmätning eljest må ske. Vid utsättande av tiden för anmälan av bestridande har rätten att taga hänsyn till belägenheten av den ort där gäldenären bor eller handlingarna eljest kunna väntas bliva honom delgivna. Utan syn­nerliga skäl må tiden icke bestämmas längre än till två veckor.

Har borgenären i ansökningen fordrat ersättning för kostnad å målet, skall rätten i föreläggandet angiva vad i sådant hänseende skall, om bestridande ej sker, utgå utöver kostnaden för blivande delgivning. Ersättningen utgår enligt bestämmelser som Konungen meddelar.

Föreläggandet, som skall tecknas Föreläggandet, som skall tecknas

ä ena exemplaret av ansökningen, å ena exemplaret av ansökningen,

skall tillika innehålla anmaning till skall tillika innehålla anmaning till

gäldenären att hos rätten anmäla gäldenären att hos rätten anmäla

hemvist och postadress, såvida till- personnummer,    hemvist,    postad-

föriitlig uppgift härom  icke före- ress   och   telefonnummer,   såvida

ligger.                                         tillförlitlig uppgift härom icke före­
ligger.

Denna lag träder i kraft den I juli 1973.

Senaste lydelse 1971:318.


 


JuU 1973:17


13


3    Förslag till

Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)

Härigenom förordnas, att 204 och 217 §§ utsökningslagen (1877:31 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


204 § Försittes den i 201, 202eller203 § stadgade tid för klagan, och visas ej inom samma tid laga förfall, varde klagan, såvitt den åsyftar att vinna ändring i utmätningsmannens åtgärd, ej upptagen till prövning. V/iQS förfall, sätte överexekutor ut ny tid för klaganden att målet full­följa.

Försittes den i 201 eller 203 § stadgade tid för klagan, och visas ej inom samma tid laga förfall, varde klagan, såvitt den åsyftar att vinna ändring i utmätningsmannens åtgärd, ej upptagen till prövning. Har klagoskrift före klagotidens utgång inkommit till utmätnings­mannen, skall klagan ändå upptagas till prövning. Är tiden försutten och visas laga förfall, sätte överexeku­tor ut ny tid för klaganden att målet fullfölja. Vid förrättning, som i nämnda paragrafer omförmäles, meddele utmät­ningsmannen underrättelse om vad för ändrings sökande iakttagas bör samt äventyret, om det försummas.


217 §

Finnes besvärstalan ej vara full­följd på föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av överexekutor avvisas. Om fullföljd av talan mot beslutet gälle vad i 216 § är före­skrivet.

Finnes besvärstalan ej vara full­följd pä föreskrivet sätt eller inom rätt tid, skall den av överexekutor avvisas. Har besvärsinlaga in­kommit till hovrätten före besvärsti­dens utgång, skall den omständighe­ten att den inkommit till överexekutor först därefter ej föranleda att den av­visas. Om fullföljd av talan mot be­slutet om avvisninggäWe vad i 216 § är föreskrivet.

Avvisas ej besvärstalan efter vad i första stycket sägs, late överexekutor utan dröjsmål till hovrätten insända besvärsinlagan med därvid fogade handlingar ävensom överexekutors protokoll och utslag samt, i huvudskrift eller styrkt avskrift såvitt angår den fullföljda frågan, utmätningsmans protokoll och andra hos överexekutor förvarade handlingar i målet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

Senaste lydelse 1912:211. Senaste lydelse 1946:814.


 


JuU 1973:17                                                                         14

4    Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom förordnas, att 211 § konkurslagen (1921:225) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

211  §'
Mål, som avses i 16,27,85,93,98,
   Mål, som avses i 16,27,85,93,98,
164 eller 183 §, skall utan förbere-
     164 eller 183 §, skall utan förbere­
delse företagas till huvudförhand-
delse företagas till huvudförhand­
ling. Utsattes målet till fortsatt eller
    ling. Utsattes målet till fortsatt eller
ny huvudförhandling, äge rätten, om
  ny huvudförhandling, äge rätten, om
det erfordras för att målet vid denna
  det erfordras för att målet vid denna
skall kunna slutföras, förordna, att
      skall kunna slutföras, förordna, att
förberedelse skall äga rum, samt
   förberedelse skall äga rum, samt
meddela erforderliga föreskrifter
   meddela erforderliga föreskrifter
därom. Vid huvudförhandling i mål
därom. Vid huvudförhandling i mål
som avses i 16 § är rätten domför
som avses i 16 eller 85 § är rätten
med en lagfaren domare.
          domför med en lagfaren domare.

Mål, som avses i 109 eller 130 §, må ej företagas till huvudförhandling, med mindre sammanträde för muntlig förberedelse hållits. Lämna samtliga närvarande sitt samtycke därtill eller finnes saken uppenbar, må huvud­förhandlingen hållas i omedelbart samband med förberedelsen. Hålles ej huvudförhandlingen i omedelbart samband med förberedelsen, skall envar som närvarit och vars adress är känd erhålla särskild underrättelse om tid och ställe för huvudförhandlingen, så framt ej besked därom lämnats under förberedelsen.

Uteblir i mål, som avses i denna paragraf, part eller annan, som äger komma tillstädes vid förhandling, utgöre det ej hinder för målets hand­läggning och avgörande, om ej annat är stadgat.

Beträffande talan mot avgörande i mål, som nu sagts, gälle vad i rätte­gångsbalken är stadgat om talan mot beslut i mål, som väckts vid underrätt. Över underrätts eller hovrätts beslut, varigenom sådan av gäldenären förd talan, som avses i 183 § tredje stycket andra punkten, blivit bifallen, må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den I juli 1973.

Senaste lydelse 1969:805.


 


JuU 1973:17

5    Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom förordnas, att 9 § rättshjälpslagen (1972:429) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

9§'

Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga angelä­genheten som rättshjälpen avser. Bestämmelser om att den rättssökande har att själv helt eller delvis betala kostnad för rättshjälp finns i 16 § andra stycket och 27 § första stycket andra punkten.

Såsom kostnad för rättshjälpen anses den rättssökandes kostnad för

1.   biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes rätt,

2.   bevisning vid allmän domstol, krigsrätt eller arbetsdomstolen samt nödvändig utredning i angelägenhet, som kan komma under sådan domstols prövning eller som skall prövas av skiljemän,

3.   utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för tillvarata­gande av den rättssökandes rätt och ej kan erhållas genom myndigheten,

4.   resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare och för vårdare eller annan, som måste anlitas, i samband med inställelse inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts, eller i samband med inställelse för blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap,

5.   avgift som enligt expeditionskungörelsen (1964: 618) utgår för ansökan om expedition vid allmän domstol, krigsrätt eller arbetsdomstolen, dock ej i fråga om sådan rättens expedition som utfärdas endast på särskild begäran om icke expeditionen begäres innan tiden för fullföljd av talan gått till ända, samt avgift som utgår enligt exekutionsavgiftskungörelsen (1971: 1027),

6.   kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, krigsrätt eller arbetsdomstolen,

7.   vad av allmänna medel utgått i     7. vad av allmänna medel utgått i ersättning t/7/ tolk eller stenograf ersättning för översättning eller i eller i ersättning enligt 4 eller 5 §        ersättning enligt 4 eller 5 § lagen lagen (1958:642) angående biodun-                     (1958:642) angående blodunder-dersökning m.m. i mål om akten-  sökning m. m. i mål om äktenskaplig skaplig börd eller vid utredning av    börd eller vid utredning av fader­faderskapet till barn utom akten-       skåpet till barn utom äktenskap eller skåp eller enligt föreskrift i rätte-   enligt föreskrift i rättegångsbalken gångsbalken eller 3 § första stycket    eller 3 § första stycket nämnda lag nämnda lag för bevisning som rätten      för bevisning som rätten självmant självmant föranstaltat om.    föranstaltat om.

Såsom kostnad för bevisning enligt andra stycket 2 anses ej den rätts­sökandes kostnad för blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper i mål om äktenskaplig börd eller faderskapet till barn utom äktenskap.

Denna lag träder i kraft den I juli 1973. ' Senaste lydelse 1973:118.


JuU 1973:17                                                                          16

6    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:262) om försäkringsdomstol

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1961:262) om försäkringsdomstol skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse


Ledamot och ersättare för leda-
    Ledamot och ersättare för leda-

mot skall vara svensk medborgare mot skall vara svensk medborgare. och hava fyllt tjugufem år. Ej må Ej må befattningen utövas av den befattningen utövas av den som är som är omyndig eller i konkurstill-omyndig eller i konkurstillstånd.        stånd.

Lagfaren ledamot skall hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Denna lag träder i kraft den I juli 1973.

7   Förslag till

Lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290)

Härigenom förordnas, att 7 § förvaltningslagen (1971: 290)skall hanedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7§ Handling anses ha kommit in till myndighet den dag då handlingen eller avi om betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till myndigheten eller kommit behörig tjänsteman till hända. Underrättas myn­dighet särskilt om att telegram till myndigheten anlänt till telegrafanstalt, anses telegrammet ha kommit in redan när underrättelsen nått behörig tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen Kan det antagas att handlingen eller

eller avi om denna viss dag avläm-      avi om denna viss dag avlämnats i

näts i myndighetens lokal eller/w/i-     myndighetens lokal eller fli',sÄ;(7tiför

nits tillgänglig för myndigheten på       myndigheten på postanstalt, anses

postanstalt, anses den ha kommit in   den ha kommit in den dagen, om den


 


JuU 1973:17                                                                            17

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

den dagen, om den kommit behörig     kommit behörig tjänsteman till han­tjänsteman till hända närmast föl-     da närmast följande arbetsdag, jande arbetsdag.

Telegram ellerannat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om myndigheten begär det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.

8   Förslag till

Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Härigenom förordnas, att 44 § förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen hdelse

44 § Handling anses ha kommit in till rätten den dag då handlingen eller avi om betald postförsändelse, i vilken handlingen är innesluten, anlänt till rätten eller kommit behörig tjänsteman till hända. Underrättas rätten särskilt om att telegram till rätten anlänt till telegrafanstalt, anses telegrammet ha kommit in redan när underrättelsen nått behörig tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen Kan det antagas att handlingen
eller avi om denna viss dag avläm-
eller avi om denna viss dag avläm­
nats i rättens kansli eWer funnits till-
näts i rättens kansli eller avskilts för
gfl/ig//g för rätten pä postanstall. an-
rätten pä postanstalt, anses den ha
ses den ha kommit in den dagen, om
kommit in den dagen, om den kom-
den kommit behörig tjänsteman till
mit behörig tjänsteman till hända
banda närmast följande arbetsdag.
närmast följande arbetsdag.

Telegram ellerannat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om rätten begär det.

Denna lag träder i kraft den I juli 1973.


 


JuU 1973:17                                                                           18

Motionerna

I motionen 1973:144 av fru Theorin m.fl. (s) yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av rättegångsbalken att skiljaktiga meningar som yppas vid omröstning inom rätten utformas av ordföranden och att skiljaktig mening bifogas skriftlig dom.

I motionen 1973:610 av herr Larsson i Umeå m.fl. (fp) yrkas att riks­dagen hos Kungl. Maj:t begär sådana ändringar i berörd lagstiftning att gäldenärs personnummer kommer att upptas i betalningsdomar och mot­svarande beslut.

I motionen 1973:1613 av herrar Winberg (m) och Lidgard (m) yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1973: 30 för sin del beslutar att 4 kap. 13 § 2 rättegångsbalken skall ha följande lydelse:

Domare vare jävig att handlägga mål:

2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap, att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de äro syskonbarn, eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller syskons avkomling eller med någon, från vilkens syskon den andre härstammar, eller om han på liknande sätt är part närstående.

Utskottet

Förslagens huvudsakliga innehåll

I detta betänkande behandlar utskottet dels förslag till vissa ändringar i rättegångsbalken, lagsökningslagen, utsökningslagen, konkurslagen och rättshjälpslagen m.m. som förelagts riksdagen i prop. 1973:30 jämte en i anledning av propositionen väckt motion, dels förslag till smärre lagänd­ringar som framlagts i två vid riksdagens början väckta motioner.

En del av ändringsförslagen i propositionen är föranledda av den år 1971 antagna förvaltningsrättsreformen (prop. 1971:30, KU 1971:36, rskr 1971:222) och syftar till harmonisering av vissa av rättegångsbalkens be­stämmelser med de förvaltningsrättsliga förfarandelagarna. Sålunda före­slås att den nuvarande 25-årsgränsen för behörighet att vara domare slopas samt att släktskapsjäven för domare begränsas. Vidare föreslås att den för åklagarbrottmål gäUande regeln att tolkersättning skall betalas av statsverket utsträcks till att gälla alla typer av mål vid allmän domstol. I propositionen upptas också bestämmelser om skyldighet att vid meddelande av dom eller beslut lämna underrättelse om skiljaktig mening samt regler om identifie­ringsuppgifter i inlagor. I fråga om ingivande av handlingar till domstol innebär förslaget viktiga förändringar. Den mest betydelsefulla nyheten är att en handling som kommit behörig tjänsteman tillhanda en viss dag skall


 


JuU 1973:17                                                                           19

anses ha kommit in till domstolen där närmast föregående dagen, om det kan antas att handlingen den dagen avlämnats i domstolens kansli eller funnits till­gänglig för domstolen pä postanstalt. Vidare ges regler som gör det klart att telegram och annan f järrskrift får användas för att överbringa meddelanden till domstol. Är handling avfattad på främmande språk skall rätten kunna uppdra åt lämplig person att översätta den. Ersättningen för översättningsar­betet skall utgå av allmänna medel. I åklagarbrottmål skall statsverket svara för kostnaden. När det gäUer fullföljd av talan föreslås att fullföljdsinlaga som av misstag skickats till överrätten i stället för till den domstol som meddelat det överklagade avgörandet skall godtas, förutsatt att den inkom­mit till överrätten inom fullföljdstiden.

Vissa ändringar i reglerna om rättegångskostnad föreslås också i propo­sitionen. Ersättning för rättegångskostnad skall omfatta inte blott åtgärder för målets förberedande och talans utförande utan även förlikningsför­handlingar i viss utsträckning. Ersättningen skall även innefatta sex procent ränta på kostnaden.

I propositionen föreslås vidare att i mål enligt konkurslagen om bestämmande av arvode till rättens ombudsman och förvaltare rätten skall vara domfÖr med en lagfaren ledamot i stället för som nu tre lagfarna ledamöter. Slutligen föreslås att den inskränkning i vittnesplikten som gäller för bl. a. läkare även skall gälla för sjuksköterskor.

De i propositionen framlagda lagförslagen föreslås träda i kraft den I juli 1973.

I den i anledning av propositionen väckta motionen 1973:1613 yrkas avslag på förslaget om begränsning av domarjäven. I övriga motioner, 1973:144 och 1973:610, tas upp frågor om nämndemäns skiljaktiga meningar och identifieringsuppgifter i domar och beslut.

Allmänna synpunkter

Som ovan berörts syftar flera av de framlagda propositionsförslagen till att harmonisera rättegångsbalkens bestämmelser i vissa hänseenden med den lagstiftning som genomfördes i samband med 1971 års genomgripande reform av förvaltningsrättsskipningen. En sådan harmonisering är enligt utskottets mening i hög grad angelägen då sakligt sett omotiverade skill­nader i fråga om regleringen av likartade spörsmål inom domstols- och förvaltningsförfarande lätt kan leda till rättsförluster för enskilda och också vålla onödiga missförstånd och svårigheter i tillämpningen. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att ett genomförande av förslagen i propositionen inte bör anstå tills en mer allmän översyn av rättegångs­balken kommer till stånd. Det sist sagda gäller enligt utskottets mening även de ändringsförslag i propositionen som inte har omedelbart samband med förvahningsrättsref ormen.


 


JuU 1973:17                                                            20

I det följande tar utskottet till närmare behandling upp de delar av pro­positionen som berörs av föreliggande motioner eller eljest tilldragit sig utskottets särskilda intresse. Övriga i propositionen framlagda ändrings­förslag tillstyrks utan vidare yttrande.

Do mar jäv

Propositionens förslag beträffande reglerna om domarjäv innebär en begränsning av de släktskaps- och svågerfagsförhällanden som enligt rät­tegångsbalken under alla omständigheter grundar jäv för domare. Jämfört med nuvarande ordning innebär den i propositionen föreslagna lösningen att utanför de s.k. absoluta släktskapsjäven i 4 kap. 13 § 2 RB faller dels släktskap som består i att den ene är avkomling till den andres syskon eller att de är kusiner, dels svägerlag som består i att den ene är eller varit gift med den andres syskons avkomling eller med någon från vilkens syskon den andre härstammar. Personkretsen som omfattas av de absoluta släktskaps­jäven blir således i huvudsak densamma som för närvarande omfattas av de jäv som enligt 36 kap. 3 § RB gäller i fråga om skyldigheten att vittna eller enligt 4 kap. 12 § RB hindrar närbesläktade domare att samtidigt sitta i samma rätt, dvs. makar, trolovade, de som är i släktskap eller svågerskap i rätt upp-och nedstigande led, syskon samt de som är i det svågerskap att den ene är eller varit gift med den andres syskon.

Utöver av angivna släkt- och svågerskapsförhållanden konstitueras enligt propositionens förslag jäv enligt 4 kap. 13 § RB i det särskilda fallet om domaren "på liknande sätt är part närstående". Härigenom kan bl.a. relationerna mellan sammanboende man och kvinna och deras släktingar i jävshänseende jämställas med banden mellan två makar och deras släk­tingar samt den särskilda bestämmelsen om trolovning som jävsgrund utmönstras. Närståendebegreppet föreslås även bli infört och trolov­ningsjävet avskaffat 14 kap. 12 § och 36 kap. 3 §RB.

I motionen 1973:1613 framhålls att jävsreglerna har betydelse för objektiviteten inom rättskipningen och för medborgarnas tilltro till denna. Att föra bl. a. broders eller systers barn samt kusiner från den krets släk­tingar som omfattas av de absoluta jäven är därför enligt motionärerna mindre lämpligt. I motionsyrkandet hemställs — enligt särskilt upprättat lagtextförslag — att 4 kap. 13 § 2 RB skall ändras endast i den utsträckning som föranleds av införandet av närståendebegreppet.

Utskottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om jävsreglernas betydelse för objektiviteten inom rättskipningen och för medborgarnas förtroende för domstolarnas verksamhet. Rättegångsbalkens reglering ger emellertid, som framhölls i samband med antagandet av förvaltningsre­formen, uttryck åt en syn på släktskapets och svågerskapets betydelse i jävssammanhang som inte motsvarar nutida uppfattning. Reglerna är också i  redaktionellt  hänseende  onödigt   komplicerade   och  svårtillgängliga.


 


JuU 1973:17                                                                            21

Utskottet anser därför att den begränsning av de absoluta släktskapsjäven som innefattas i propositionens förslag bör genomföras. Anledning finns att understryka att införandet av begreppet "på liknande sätt närstående" innebär att släktskap, svågerskap och annan familjemässig relation utanför den krets som omfattas av de absoluta jäven kan föranleda jäv i det sär­skilda fallet samt att någon ändring inte ifrågasatts av stadgandet i 13 § 9, enligt vilket jäv är för handen om "eljest särskild omständighet föreligger" som kan rubba förtroendet till domarens opartiskhet i målet. Även sist­nämnda regel kan i det särskilda fallet föranleda att domaren inte bör ta del i handläggningen av visst mål vari släkting är part trots att släktskapet inte grundar absolut jäv.

En särskild fördel med dén berörda ändringen är att släktskapsjäven i 4 kap. 13 § kommer att omfatta samma krets av anhöriga som domarjäven i 4 kap. 12 § och vittnesjäven i 36 kap. 3 §. Jävsreglerna i RB får härigenom en enhetlig utformning, som bör underlätta rättstillämpningen. Med anledning av lagrådets uttalanden rörande tolkningen av begreppet närstående vill utskottet framhålla att innebörden av detta begrepp bör vara densamma i samtliga ifrågavarande lagrum.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1973:1613 och tillstyrker propositionen i berörd del.

Skiljaktig mening i domstol

1 den vid riksdagens början väckta motionen 1973:144 uttalas att reser­vationsrätten för nämndemän inte synes bli utnyttjad i förutsedd utsträckning. Ett av skälen härtill kan enligt motionärerna vara osäkerhet om hur en skiljaktig mening bör utformas. 1 motionsyrkandet hemställs om sådan ändring i rättegångsbalken att rättens ordförande skall utforma skiljaktig mening som yppas vid omröstning. Vidare yrkar motionärerna att skiljaktig mening skall bifogas skriftlig dom.

Sistnämnda motionsyrkande tillgodoses genom propositionens förslag omändringi 17kap. 9 §och30kap.7 § rättegångsbalken. Förslaget innebär skyldighet för rätten, när skiljaktig mening förekommit, att lämna parterna besked om denna samtidigt med att domen meddelas och på samma sätt som detta sker. Beskedet skall alltså vid avkunnande av dom lämnas muntligen och eljest skriftligen genom att protokoll eller utdrag därav eller särskild handling tillställs eller tillhandahålls parten jämte domen. Även sådana underrättelser till tilltalad om utgången som avses i 30 kap. 7 § sista stycket RB samt domsbevis skall enligt departementschefen efter ändring av veder­börande kungörelser komma att innehålla besked om skiljaktig mening. Utskottet förutsätter att detsamma kommer att gälla vid expediering till part av avskrift av domar och beslut samt vid expediering i brottmål av dom som skall utgöra underlag för den dömdes ställningstagande till frågan om eventuell  nöjdförklaring.  Den skiljaktiga meningen bör som departe-


 


JuU 1973:17                                                                           22

mentschefen framhåUer tillhandahållas parten kostnadsfritt.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet — som tillstyrker propositionen i berörd del — att det nu behandlade motionsyrkandet inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Beträffande yrkandet om skyldighet för rättens ordförande att utforma skiljaktig mening vill utskottet erinra om att det vid införandet av reser­vationsrätt för nämndemän (prop. 1969:44, ILU 1969:38, rskr 1969:283) förutsattes att några större anspråk inte skulle ställas på skiljaktighetens utformning; det borde vara till fyllest med ett enkelt angivande varför nämndemannen hade annan åsikt än domstolens övriga ledamöter och vilket domslut han ansåg riktigt. Något behov av hjälp vid utformandet av skiljaktig mening torde således endast sällan föreligga. För de fall då öns­kemål om sådan hjälp framställs kan enligt utskottets mening utan vidare förutsättas att erforderligt biträde lämnas av domstolens tjänstemän. Anledning till lagändring synes därför inte föreligga. Motionen bör således ej heller i denna del föranleda någon riksdagens åtgärd.

Identifieringsuppgifter i inlaga

Med hänsyn framför allt till den snabba utvecklingen mot en ökad användning av ADB på olika områden i samhället föreslås i propositionen att föreskrift om skyldighet för part att ange sitt personnummer i rätte-gängsinlagor tas in i 33 kap. 1 § RB och i vissa lagrum i lagsökningslagen. Vidare föreslås bl. a. en föreskrift i sammalagrumomatt uppgift bör lämnas om partens telefonnummer.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1973:610 föreslås lagänd­ringar som möjliggör att gäldenärens personnummer blir upptaget i alla betalningsdomar och motsvarande beslut. Förslaget motiveras av önskemål att förhindra att offentliga betalningsanmärkningar blir hänförda till fel person med därav följande obehag och skada eller fara för den personliga integriteten.

Personnumret är som framhålls i propositionen av väsentlig betydelse som identifikationsgrund i ADB-sammanhang. Uppgift därom är, liksom t. ex. uppgift om partens yrke, bl. a. ägnad att säkerställa att delgivning sker med rätt person och kan också vara av värde vid verkställighet av dom­stolens avgörande. Uppgift om partens telefonnummer är ägnad att under­lätta för domstolen att nå kontakt med part för komplettering, utsättande av sammanträde etc. och kan också vara av värde för parterna själva.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget om föreskrift i RB om angivande av berörda uppgifter i rättegångsinlagor. Förslaget torde såvitt gäller personnummer få betydelse huvudsakligen i tvistemål, mål om lag­sökning och betalningsföreläggande samt domstolsärenden, eftersom i brottmål uppgift i sådant hänseende redan nu lämnas inom ramen för rättsväsendets informationssystem (RI). Propositionens lagförslag i berört


 


JuU 1973:17                                                                           23

hänseende innebär visserligen endast ändring av reglerna om vad rätte­gångsinlagor skall innehålla. Om förslaget — som förutsatts — skall få betydelse även beträffande verkställigheten av domstols avgöranden, är det emellertid uppenbart att personnummer bör anges även i domar och beslut. Lika litet som när det gäller det självklara förhållandet att parternas adresser skall anges i domen torde någon direkt föreskrift härom vara erforderlig i RB.

Med hänsyn till vad nu anförts påkallar yrkandet i motionen 1973:610 inte någon riksdagens åtgärd.

Fullföljdsinlaga till fel instans

Som inledningsvis anförts föreslås i propositionen att fullföljdsinlaga som skolat inges till den domstol som meddelat det överklagade avgörandet men inkommit till vederbörande överinstans inom den för fullföljden stadga­de tiden skall anses inkommen i rätt tid. Motsvarande ändring föreslås i 204 och 217 §§ utsökningslagen. Utskottet tillstyrkerf örslagen som är ägnade att förhindra att enskilda av rent missförstånd förlorar möjligheten att göra sin rätt gäUande. Såvitt gäller 204 § har förslaget föranlett en redaktionell jämkning av förutsättningarna för överexekutors utsättande av ny fullföljds­tid . Bestämmelserna härom — i första stycket sista punkten — synes därvid ha formulerats på sådant sätt att ovisshet kan råda om dess rätta innebörd. Avsikten är att överexekutor skall sätta ut ny tid för klaganden att fullfölja målet, om denne före klagotidens utgång visar laga förfall. Vid laga förfall i andra situationer har klaganden att ansöka om återställande av försutten tid (58 kap. 12 § RB). Den avsedda innebörden av lagrummet skulle komma till tydligt uttryck, om stadgandet ges den lydelse som upptas i utskottets hemställan under D nedan. Utskottet förordar en sådan omformulering av bestämmelsen.

Sjuksköterskas vittnesplikt

Enligt 36 kap. 5 § RB första stycket får ämbets- eller tjänsteman eller den som är förordnad eller vald att förrätta offentligt tjänsteärende eller utövar annan allmän befattning ej höras som vittne angående något varom han på grund av sin ställning har att iaktta tystnad. Förbudet har motiverats med det offentliga intresset av att vissa förhållanden inte kommer till allmän­hetens kännedom. Enligt andra stycket i samma lagrum får advokat, läkare, tandläkare, barnmorska, kurator vid vissa familjerådgivningsbyråer, eller deras biträden, inte höras som vittne angående något som har anförtrotts dem på grund av denna deras ställning eller som de har erfarit i samband därmed om det inte är medgivet i lag eller den till vars förmån tystnads­plikten gäller gett samtycke därtill. Bestämmelsen, som väsentligen avser att skydda den enskildes intresse av sekretess, gäller dock inte i mål om brott för vilket straffminimum är fängelse i två år.


 


JuU 1973:17                                                                            24

1 propositionen föreslås i överensstämmelse med en framställning från Svensk sjuksköterskeförening att sjuksköterska skall föras in bland de kategorier som enligt 36 kap. 5 § andra stycket RB är undantagna från vittnesplikt.

Inom utskottet — som biträder förslaget — har fråga uppkommit att utsträcka bestämmelsens räckvidd även till andra kategorier av vårdper­sonal, främst inom sjukvården, som kommer i kontakt med och får kän­nedom om patienters förhållanden. Det gäller bl. a. vissa kuratorer, arbetsterapeuter, ålderdomshemsföreståndare, sjukgymnaster, laborato­rieassistenter, undersköterskor och biträden av olika slag. För den enskilde kan det, vare sig han är föremål för öppen eller sluten vård, inte sällan vara av väsentlig betydelse att vad han i förtroende meddelar sådan personal inte kommer till allmänhetens kännedom på den vägen att tystnadsplikten upphävs, om vederbörande kallas som vittne inför domstol. Samtidigt måste — med hänsyn till vikten av att tillgängliga upplysningskällor kan utnyttjas i rättegång — stor försiktighet iakttas när det gäller att befria yrkesgrupper från vittnesplikt. Beaktas bör också att en stor del av den personal som skulle omfattas av en mer långtgående lagändring redan nu är undantagen från vittnesplikt, nämligen i den mån den är att anse som ämbets- eUer tjänsteman med tystnadsplikt eller biträde åt läkare eller annan yrkesutövare som befriats från vittnesplikt. Detsamma gäller, sedan propo­sitionens förslag genomförts, den som tjänstgör som biträde åt sjuksköters­ka. Med hänsyn härtill och till föreliggande avgränsningssvårigheter har utskottet stannat för att för närvarande inte förorda någon ytterligare utvidgning av den personkrets som omfattas av lagrummet. Frågan bör emellertid ägnas särskild uppmärksamhet vid den allmänna översyn av rättegångsbalken som förutskickats av chefen för justitiedepartementet (se prop. 1973:87 s. 135).

Utskottet hemställer

A.          att riksdagen beträffande domarjäv med avslag på motionen

1973:1613 bifaller propositionen 1973:30 såvitt avser 4 kap. 13 § förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken;

B.          att riksdagen beträffande skiljaktig mening av nämndeman

1.                bifaller propositionen 1973: 30 såvitt avser 17 kap. 9 § och 30
kap. 7 § i det under A angivna lagförslaget,

2.               avslår motionen 1973: 144 i den mån den icke tillgodosetts
genom utskottets hemställan under B 1;

C.  att riksdagen beträffande personnummer i rättegångshandlingar,
m. m.

1. bifaller propositionen 1973:30 såvitt avser 33 kap. 1 § i det under A angivna lagförslaget samt 2,4,19 och 22 §§ i förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen.


 


JuU 1973:17                                                                            25

2. avslår motionen 1973:610 i den män den icke tillgodosetts genom utskottets hemställan under C 1;

D.  att riksdagen beträffande klagan över utmätningsmans förfa­
rande med ändring av propositionen 1973:30 såvitt avser 204 §
förslaget till lag om ändring i utsökningslagen för sin del antager
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse av nämnda
lagrum.

Kungl. Maj:ts förslag                        Utskottets förslag

204 §
Försittes den i 201        eller 203 §
      Försittes  den i 201  eUer 203 §

stadgade tid för klagan, och visas ej stadgade tid för klagan, och visas ej
inom samma tid laga förfall, varde inom samma tid laga förfall, varde
klagan, såvitt den åsyftar att vinna klagan, såvitt den åsyftar att vinna
ändring i utmätningsmannens ändring i utmätningsmannens
åtgärd, ej upptagen till prövning. åtgärd, ej upptagen till prövning.
Har klagoskrift före klagotidens Har klagoskrift inkommit till
utgång inkommit till utmätnings- utmätningsmannen före klagotidens
mannen, skall klagan ändå uppta- utgång, skall den omständigheten
gas till prövning. Är tiden försutten att den inkommit till överexeku-
och visas laga förfall, sätte överex- tor först därefter ej föranleda att den
ekutor ut ny tid för klaganden att ej upptages iiW prövning. Visas före
målet fullfölja.
                              klagotidens utgång laga förfall, sätte

överexekutor ut ny tid för klagan­den att målet fullfölja.

Vid förrättning--------------------------- det försummas.

E.  att riksdagen bifaller propositionen 1973: 30 i den mån den icke
behandlats i utskottets hemställan under A—D.

Stockholm den 25 april 1973 På justitieutskottets vägnar ASTRID BERGEGREN

Närvarande: fröken Bergegren (s), herr Dockered (c), fröken Mattson (s), herrar Larfors (s), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s). Polstam (c), Schött (m), Petersson i Röstånga (fp), Henmark (fp), Alf Pettersson i Malmö (s), Stjemström (c), Nilsson i Visby (s) och Lövenborg (vpk).

Sättning:   Datorstyrd Fotosättning Sttilm SRA 1973 Tryck:      Rotobeckman