Jordbruksutskottets betänkande nr 25 år 1973
JoU 1973:25
Nr 25
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:96
angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte
motioner.
Propositionen
Sedan Kungl. Majit i propositionen 1973:1 bilaga 11 underpunkterna
G 16 och G 18 (s. 119 och 120) beräknat medel för nedannämnda
ändamål har Kungl. Majit i propositionen 1973:96 (jordbruksdepartementet)
föreslagit riksdagen att
1. medge att Kungl. Majit eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter under
regleringsåret 1973/74,
2. godkänna vad som i propositionen 1973:96 förordats i fråga om
användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under
regleringsåret 1973/74 eller tidigare regleringsår, och av andra i samband
med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel,
3. medge att ersättning till jordbruket till följd av förluster i samband
med prisstoppet får täckas av medel från förslagsanslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74 under nionde
huvudtiteln,
4. godkänna vad som i propositionen 1973:96 förordats angående
avgift på sojaproteinprodukter,
5. godkänna de i propositionen 1973:96 förordade riktlinjerna för
kvalitetsmärkning av matpotatis,
6. godkänna vad som i propositionen 1973:96 förordats i fråga om
prisstöd till rennäringen och klassificering av renkött,
7. medge att pristillägg för renkött får täckas av medel från
förslagsanslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret
1973/74 under nionde huvudtiteln,
8. till Jordbruksforskning för budgetåret 1973/74 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 800 000 kr.,
9. till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1973/74
under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 582 000 kr.
I propositionen hemställer Kungl. Maj:t om bemyndigande att vidta de
åtgärder som behövs för att genomföra prisregleringen på jordbruksprodukter
under regleringsåret 1973/74 i enlighet med de grunder som
beslutades av 1971 års riksdag. Vidare läggs fram förslag om att den
provisoriska avgiftsbeläggningen av sojaprotein ersätts med en mer
1 Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 25
JoU 1973:25
2
permanent införselavgift och att en obligatorisk kvalitetsmärkning under
offentlig kontroll införs för matpotatis. I propositionen föreslås vidare
att prisstöd skall utgå till rennäringen. Slutligen tas också upp vissa frågor
rörande Sveriges utsädesförening samt förslag om ökat stöd till förädlingen
av trädgårdsväxter.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels de vid riksdagens början väckta motionerna
1. 1973:333 av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Sundberg (m) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad i
motionen anförts rörande önskvärdheten att utöka den svenska sockerbetsarealen
med 20 000 ha,
2. 1973:493 av herr Bengtsson i Landskrona m. fl. (s) vari föreslås att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag
i syfte att främja grundforskningen på växtförädlingens område i enlighet
med vad i motionen anförts,
3. 1973:504 av herr Norrby i Åkersberga (fp) vari föreslås att
riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t att åtgärder vidtas för fraktkostnadsutjämning
för mjölk i vissa delar av skärgården i Stockholms län,
4. 1973:931 av fru Sundberg (m) och herr Nilsson i Trobro (m) vari,
såvitt nu är i fråga (första dels-satsen), hemställs att riksdagen under
nionde huvudtiteln, § 16, Jordbruksforskning, för budgetåret 1973/74
beslutar anslå 8 710 000 kr.,
5. 1973:937 av fru Theorin m. fl. (s) vari hemställs att Kungl. Maj:t
ger jordbruksutredningen i uppdrag att framlägga förslag, utgående från
att spannmålsregleringsavgifter får tas i anspråk för att stimulera en
produktion och konsumtion av inhemskt producerat nötkött,
6. 1973:1388 av herr Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga
(punkten 5 g), hemställs att riksdagen vid kommande förhandlingar om
ett nytt internationellt sockeravtal tillser att en väsentlig utökning av den
svenska odlingen kan ske,
7. 1973:1407 av herr Josefson i Arrie m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig för en utökning av den
svenska sockerbetsarealen i enlighet med vad som har anförts i motionen,
dels de i anledning av propositionen 1973:96 väckta motionerna
1. 1973:1938 av herr Kristiansson i Harplinge (c) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av proposition 1973:96 beslutar att avslå
förslaget om en utvidgning av systemet för kvalitetsmärkning av
matpotatis,
2. 1973:1939 av herr Takman m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1973:96 måtte besluta den
ändringen att prisstödet till renkött sätts till 50 kr. per slaktad ren och
att medelsbehovet beräknas till 2,3 milj. kr.,
3. 1973:1940 av herr Taube (fp) vari hemställs att riksdagen måtte
JoU 1973:25
3
besluta 1. att Sveriges utsädesförening för budgetåret 1973/74 får
statsbidrag med 370 000 kr., vilket motsvarar ett bidrag på ca 490 000
kr. för helt år att användas till förädling av trädgårdsväxter, 2. att till
bidrag till Sveriges utsädesförening förbudgetåret 1973/74 under nionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 742 000 kr.,
4. 1973:1955 av herr Håkansson m. fl. (c, fp, m) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av proposition 1973:96 beslutar att till Bidrag
till förädling av trädgårdsväxter för budgetåret 1973/74 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kr.
Till utskottet har överlämnats
1. i anledning av propositionen 1973:96 en skrivelse från Svenska
samernas riksförbund och
2. i anledning av motionen 1973:493 en skrivelse från Sveriges
utsädesförening.
Utskottet
I föreliggande proposition hemställer Kungl. Maj:t om bemyndigande
att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra regleringen av priser
m. m. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1973/74 i
enlighet med de grunder som beslutades av 1971 års riksdag för tiden den
1 juli 1971—den 30 juni 1974. Vidare hemställs om godkännande av i
propositionen framlagda förslag om användningen av införselavgiftsmedel
och andra avgiftsmedel, som inflyter eller influtit i samband med
jordbruksregleringen. I propositionen framläggs därjämte förslag om att
nuvarande provisoriska avgiftsbeläggning av sojaprotein ersätts med en
mer permanent införselavgift och att en obligatorisk kvalitetsmärkning
under offentlig kontroll införs för matpotatis. Vidare föreslås att prisstöd
skall utgå till rennäringen. Slutligen behandlas i anslutning till anslagsäskanden
beträffande reservationsanslaget till jordbruksforskning och
förslagsanslaget till bidrag till Sveriges utsädesförening vissa frågor
rörande utsädesföreningen samt framläggs förslag om ökat stöd till
förädlingen av trädgårdsväxter. Utskottet tar i det följande upp till
närmare behandling i huvudsak de delar av förslagen som berörs av i
ämnet väckta motioner.
I samband härmed redovisar utskottet också sina ställningstaganden
till några vid riksdagens början väckta motioner i hithörande frågor.
Användning av införsel- och regleringsavgiftsmedel m. m. Riksdagen
biföll förra året ett i propositionen 1972:79 framlagt förslag att statens
jordbruksnämnd under innevarande regleringsår skulle få disponera högst
200 000 kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för att
begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de
fyra nordligaste länen (JoU 1972:34, rskr 1972:219). Avsikten med
förslaget var att utjämna de högre priser för mjölk och grädde som vissa
konsumenter som bor avlägset från mejerier drabbats av sedan mejerierna
av ekonomiska skäl lagt ned en del av sina distributionslinjer och därför
1 * Riksdagen 1973. 16 sami. Nr 25
JoU 1973:25
4
andra mera kostsamma distributionsformer måste anlitas. Från såväl
departementschefens som jordbruksutskottets sida framhölls att det ur
rättvisesynpunkt framstod som angeläget att angivna prisutjämning kom
till stånd.
I nu föreliggande proposition tillstyrker departementschefen att
jordbruksnämnden även under nästa regleringsår får disponera högst
200 000 kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för att
begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde i vissa områden i
Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Utskottet
har inte något att erinra mot ett godkännande av förslaget. Däremot
finner sig utskottet liksom föregående år inte ha tillräckligt underlag för
att, såsom föreslås i motionen 1973:504, förorda att tillämpningsområdet
för ifrågavarande fraktkostnadsutjämning utvidgas till att omfatta jämväl
vissa delar av skärgården i Stockholms län. Det i motionen väckta
förslaget synes dock hänga nära samman med frågan om ett utvidgat
regionalpolitisk! jordbruksstöd, en fråga som riksdagen begärt att Kungl.
Majd skall ge 1972 års jordbruksutredning i uppdrag att ta upp (InU
1972:28, rskr 1972:347). Vidare vill utskottet erinra om att riksdagen
nyligen antagit vissa riktlinjer för stödet till kommersiell service i
glesbygder, bl. a. syftande till att genom olika insatser underlätta
varutransporter och ge glesbygdsbefolkningen möjligheter att bibehålla
befintliga servicefunktioner (prop. 1973:1, bil. 12, p. D 8, NU 1973:44,
rskr 1973:161). Utskottet finner med hänsyn till vad nu anförts
motionen 1973:504 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll av matpotatis. Enligt 1971 års
riksdags beslut angående relgering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m. för tiden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974 infördes den 1 juli
1971 ett nytt regleringssystem för matpotatis. Mot bakgrund av
statsmakternas beslut har en av lantbruksstyrelsen tillsatt arbetsgrupp
gjort en översyn av vissa frågor på matpotatisområdet. I skrivelse den 22
november 1972 har lantbruksstyrelsen lagt fram förslag i överensstämmelse
med vad arbetsgruppen framfört i en promemoria angående
kvalitetsfrämjande åtgärder på matpotatisområdet. Som redovisas i
propositionen 1973:96 innebär lantbruksstyrelsens förslag att obligatorisk
kvalitetsmärkning under offentlig kontroll införs för matpotatis som
saluhålls i landet. Från kontrollen undantas dock enligt förslaget
försäljning från odlare direkt till konsument samt handelsköp, när
köparen inte driver detaljhandel. Att sådan försäljning undantas motiveras
främst av övervakningssvårigheterna. Kontrollbestämmelserna avses
inte heller omfatta färskpotatis. Förslaget förutsätter att nuvarande tre
kvalitetsklasser i SMAK:s system för kvalitetsmärkning av matpotatis,
nämligen SMAK Extra Prima, SMAK Prima och Ordinär kompletteras
med ytterligare en klass benämnd Oklassificerad. Vad gäller SMAK-märkt
potatis föreslås att nuvarande kvalitetskrav skall gälla utan ändring. För
klassen Oklassificerad skall enligt förslaget ingen maximering av antalet
felenheter föreskrivas. Såväl den potatis som kallas Ordinär som den som
kallas Oklassificerad skall kontrolleras stickprovsvis.
JoU 1973:25
5
Departementschefen godtar i huvudsak lantbruksstyrelsens förslag och
förordar liksom nästan alla remissinstanser som hörts i ärendet att
bestämmelser införs om skyldighet att under offentlig kontroll lämna
kvalitetsuppgifter om sådan matpotatis som saluhålls i landet. 1 likhet
med lantbruksstyrelsen är departementschefen däremot inte beredd att
f. n. föreslå någon lägsta kvalitetsgräns för matpotatis som får saluhållas.
Enligt propositionen bör det ankomma på Kungl. Majit att ge de
närmare föreskrifter som behövs. Departementschefen uppehåller sig
dock något vid de riktlinjer som därvid bör iakttas och framhåller bl. a.
att han i likhet med livsmedelsverket anser att det inte föreligger skäl att
kräva att matpotatis skall få saluhållas enbart i förpackat skick. I likhet
med lantbruksstyrelsen anser departementschefen att marknadsskyddet
för SMAK-märket bör bibehållas. Vad angår förslaget att även den lägsta
kvalitetsklassen skall bli föremål för kvalitetskontroll stickprovsvis anser
departementschefen det vara ett allmänt intresse att utvecklingen noga
följs också beträffande potatis tillhörande denna klass.
I motionen 1973:1938 hemställs att riksdagen avslår föreliggande
förslag om en utvidgning av systemet för kvalitetsmärkning av matpotatis.
Enligt motionärens mening kan en tillfredsställande kontroll av
potatismarknaden ske på ett både enklare och billigare sätt än enligt det i
propositionen föreslagna. Motionären påpekar att en betydande förbättring
av den saluförda potatisen efter hand skett genom den frivilliga
kontroll som redan sker genom SMAK. Enligt motionären kan man också
förutsätta en mer kvalitetsmedveten efterfrågan framöver. Mot bakgrund
av bl. a. det anförda ifrågasätts starkt om ytterligare åtgärder på berörda
område erfordras.
Utskottet anser det liksom departementschefen angeläget att konsumenterna
i större utsträckning än hittills erbjuds matpotatis av god
beskaffenhet. Dessutom bör som sägs i propositionen konsumenterna
givetvis få den information om matpotatisen som behövs för att kunna
värdera den rätt. Samtidigt är det som departementschefen framhåller
betydelsefullt att dessa krav inte utformas så att de onödigtvis leder till
höjda priser på matpotatis. Enligt utskottets mening tillgodoser det i
propositionen framlagda förslaget de allmänna synpunkter som i det
föregående angivits. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner de
i propositionen förordade riktlinjerna för kvalitetsmärkning av matpotatis.
Motionen 1973:1938 avstyrks således.
Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att departementschefen på
flera punkter förutsatt att utvecklingen noga följs i fråga om följderna av
de föreslagna åtgärderna. Visar det sig exempelvis att kvaliteten på
potatis tillhörande den lägsta kvalitetsklassen tenderar att bli alltför låg,
får frågan om bestämmelser om minimikvalitet enligt departementschefen
tas upp på nytt. Departementschefen ansluter sig till lantbruksstyrelsens
av remissinstanserna accepterade förslag att styrelsen skall
handha tillsynen över bestämmelsernas efterlevnad. Vid kontrollens
efterlevnad förutsätts lantbruksstyrelsen kunna anlita SMAK. Det bör
enligt utskottets mening kunna förutsättas att man vid uppföljningen av
JoU 1973:25
6
hithörande frågor från såväl Kungl. Maj:t som vederbörande myndigheters
sida kommer att söka tillvarata alla rimliga möjligheter att göra
kvalitetsskyddet i fråga om matpotatis effektivt och ändamålsenligt utan
att åtgärderna onödigtvis leder till höjda priser för konsumenterna.
Prisstöd till rennäringen m. m. Departementschefen föreslår under
förevarande avsnitt av propositionen att ett prisstöd till rennäringen
genomförs fr. o. m. den 1 juli 1973 i huvudsak i enlighet med ett av
jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen framlagt förslag. Myndigheternas
förslag, som utarbetats på tillskyndan av 1972 års riksdag (JoU
1972:1, p. 10), innebär bl. a. följande. Prisstöd skall utgå till allt
veterinärbesiktigat renkött, dvs. även till besiktigad s. k. hushållsslakt.
Pristillägget föreslås med hänsyn bl. a. till rationaliseringssträvandena
utgå med enhetligt belopp per slaktad ren. Beloppet bör fastställas till 35
kr. per ren vilket ungefär motsvarar pristillägget på 1 kr. per kg för
nötkött i renskötselområdet. En omprövning av stödet bör enligt
förslaget göras i samband med den översyn av stödet till jordbruket i
norra Sverige som avses ske före den 1 juli 1977.
Som redovisas i propositionen har Svenska samernas riksförbund för
sin del förordat att prisstöd skall utgå med 1 kr. per kg renkött på grund
av de stora variationerna i slaktvikt inom renskötselområdet, renhjordarnas
olika sammansättning och rättviseskäl.
Med hänsyn till den stora osäkerheten om inkomstförhållandena inom
rennäringen anser departementschefen att ett prisstöd i första hand måste
ses som ett medel i rationaliseringsverksamheten. Detta kräver enligt
departementschefens mening att stödet bör utgå som ett tillägg per
slaktad ren och inte per kg. Denna stödform bör bidra till en bättre könsoch
ålderssammansättning på renstammen och ett rationellare slaktuttag.
Det är svårt att bedöma konsekvenserna av denna form av stöd för
exempelvis handeln med livdjur. Man får därför noga följa utvecklingen i
inledningsskedet. Samtidigt bör också kunskapen om den ekonomiska
situationen inom rennäringen öka.
Utskottet har vid sin prövning av frågan funnit sig kunna biträda
departementschefens förslag om införande av ett prisstöd till rennäringen
i huvudsaklig överensstämmelse med jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens
förslag. Som departementschefen anfört bör det, sedan
närmare erfarenhet vunnits av den nya stödformen, ankomma på Kungl.
Maj:t att ompröva frågan om stödet till renkött skall ändras till att utgå
per kg.
Det föreslagna prisstillägget på 35 kr. per slaktad ren motsvarar som i
det föregående nämnts ungefärligen tillägget på nötkött i renskötselområdet.
Utskottet har för sin del inte något att invända mot att det
enhetliga stödbeloppet per ren i inledningsskedet fastställs på sätt i
propositionen föreslagits. Det i motionen 1973:1939 framförda förslaget
om ett pristillägg på 50 kr. per slaktad ren anser sig utskottet däremot
inte ha tillräckligt underlag för att tillstyrka. Utskottet vill framhålla att
även stödnivån givetvis kommer att innefattas i den omprövning av stödet
som förutsätts ske i samband med att stödet till jordbruket i norra
JoU1973:25
7
Sverige ses över andra gången, dvs. före den 1 juli 1977.
I en till utskottet ingiven skrift har Svenska samernas riksförbund
erinrat om att de slaktanläggningar som f. n. är godkända av veterinära
myndigheter för renslakt är av varierande standard, och i vissa fall har
dispens meddelats för slakt vid anläggningarna. Riksförbundet uttrycker
farhågor för att en strängare restriktivitet i fråga om dispenser vid
gokännande av slaktanläggningar för renkött i fortsättningen kan
medföra att förutsättningarna för veterinärbesiktigad slakt minskar i
motsvarande mån. Det skulle i sin tur givetvis inverka på möjligheterna
att erhålla det nu föreslagna prisstödet.
Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att föreliggande förslag om
prisstöd till rennäringen som tidigare nämnts innebär att prisstödet i ett
inledningsskede skall utgå till allt veterinärbesiktigat renkött. I enlighet
härmed kommer även besiktigad s. k. hushållsslakt att berättiga till
pristillägg. Som anförts av jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen
skulle det i och för sig finnas skäl att begränsa prisstödet till sådant
renkött som slaktas vid godkända anläggningar för kontrollslakt, s. k.
renkontrollslakterier. Inordnandet av hushållsslakten i stödsystemet, som
förordats av nyssnämnda båda myndigheter efter samråd med livsmedelsverket,
har emellertid motiverats av det allmänna intresset av att så stor
del av renköttet som möjligt blir veterinärbesiktigat. Sistnämnda allmänintresse
synes enligt utskottets mening jämväl tala för att frågor rörande
godkännande av slaktanläggningar för renkött ej kommer att behandlas så
att möjligheterna att bereda rennäringen det åsyftade prisstödet onödigtvis
beskärs.
Vissa frågor rörande Sveriges utsädesförening m. m. Som redovisas i
propositionen har 1971 års Svalövsutredning, som övervägt den framtida
regleringen av förhållandena mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget, funnit att marknadsföringen av föreningens
växtförädlingsprodukter även i fortsättningen lämpligast bör ske
genom bolaget. Utredningen har därför medverkat till att ett nytt avtal
träffats mellan föreningen och bolaget för tiden den 1 oktober 1973—den
30 september 1983. Avtalet, som för sin giltighet är beroende av Kungl.
Maj ds godkännande, har i huvudsak samma principiella utformning som
nu gällande avtal. De väsentliga avvikelserna är föranledda av växtförädlarrättslagens
ikraftträdande den 1 juli 1971 och av att föreningen genom
sitt övertagande av ansvaret för verksamheten vid Hammenhögs växtförädlingsanstalt
fr. o. m. den 1 januari 1971 utökat sitt växtförädlingsprogram
till att omfatta, förutom ett ökat antal grönytegräs, även köksoch
prydnadsväxter. Då det är fråga om ett relativt långfristigt avtal anser
departementschefen att det huvudsakliga innehållet — i likhet med vad
som skedde år 1964 - bör bringas till riksdagens kännedom, även om
avtalet inte i och för sig är av den karaktär att det behöver underställas
riksdagens prövning. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
vad i propositionen anförts i nu förevarande sammanhang.
Även utskottet biträder förslaget att växtförädlingsverksamheten vid
Hammenhög skall fortsätta. Som bidrag till denna verksamhet beräknar
JoU 1973:25
8
departementschefen för nästa budgetår 210 000 kr., vilket motsvarar ett
bidrag av 275 000 kr. för helt år. Utskottet kan för sin del ansluta sig till
departementschefens förslag. Utskottet biträder även i övrigt vad
departementschefen föreslagit beträffande förslagsanslaget Bidrag till
Sveriges utsädesförening och tillstyrker således att nämnda anslag för
budgetåret 1973/74 tas upp med 6 582 000 kr. Som anförs i propositionen
innebär detta att föreningens växtförädlingsverksamhet på trädgårdsväxtområdet
kommer att kunna fortsätta i minst samma utsträckning
som hittills. Utskottets ställningstagande innebär vidare att utskottet
avstyrker i motionen 1973:1940 framlagt förslag om en anslagsuppräkning
med ytterligare 160 000 kr. för utsädesföreningens verksamhet i
fråga om förädling av trädgårdsväxter.
Inte heller anser sig utskottet böra biträda i motionen 1973:1955
gjord hemställan om anvisning av anslag för bidrag till förädlingsverksamheten
vid Weibullsholm i fråga om trädgårdsväxter. Utskottet vill erinra
om att frågan om statsbidrag till verksamheten vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt för nästa budgetår tidigare behandlats av riksdagen,
som på utskottets förslag anvisat 225 000 kr. för ändamålet (JoU 1973:1,
p. 46). I anledning av att i motionen 1973:1955 anförts att ett bifall till
Kungl. Maj ds förslag i propositionen 1973:96 skulle ställa W. Weibull
AB med Weibullsholms växtförädlingsanstalt i en sämre konkurrenssituation
vill utskottet framhålla att förslaget såsom nyss anförts syftar till att
medge att utsädesföreningens växtförädlingsverksamhet på trädgårdsväxtområdet
kan fortsättas i huvudsakligen samma omfattning som hittills.
Under reservationsanslaget Jordbruksforskning beräknar departementschefen
ett anslag av 8,8 milj. kr., vilket innebär en ökning med
800 000 kr. jämfört med innevarande budgetår. Departementschefens
medelsberäkning föranleder ingen erinran från utskottets sida. Som
anförts i propositionen bör statens råd för skogs- och jordbruksforskning
inom ramen för föreslaget anslag ha möjlighet att i minst samma
omfattning som hittills kunna stödja förädlingen av trädgårdsväxter.
Utskottet tillstyrker i enlighet med det sagda att till jordbruksforskning
beräknas ett reservationsanslag av 8,8 milj. kr. för nästa budgetår. Vad nu
sagts innebär att utskottet avstyrker förslaget i motionen 1973:931 om
att förevarande anslag minskas med 90 000 kr. Sistnämnda förslag är
förbundet med ett i samma motion gjort yrkande om uppräkning av
anslaget till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling med
motsvarande belopp. Riksdagen har i enlighet med jordbruksutskottets
förslag tidigare avvisat nyssnämnda yrkande (JoU 1973:1, p. 46).
Övriga frågor. I motionen 1973:493 hemställs om utredning och
förslag i syfte att främja grundforskningen på växtförädlingens område. I
motionen framhålls att vid svenska växtförädlingsinstitutioner praktiskt
växtförädlingsarbete och bakgrund sforskning av tradition varit integrerade
delar av verksamheten och att detta otvivelaktigt är anledningen till
att svensk växtförädling, trots en allt intensivare internationell konkurrens,
kunnat behålla sin framskjutna ställning. Skall svensk växtförädling
också i framtiden kunna utvecklas i takt med tiden krävs emellertid, enligt
JoU1973:25
9
motionärernas mening, att växtförädlingsforskningen får väsentligt ökade
resurser och att dessa tillsammans med befintliga resurser utnyttjas på ett
så rationellt sätt som möjligt. Motionärerna anser att det finns starka skäl
som talar för en vittgående förstärkning och samordning av den forskning
inom växtförädlingssektorn som är långsiktig och övergripande och som
kräver sparsamt förekommande, högt kvalificerade specialister samt
dyrbar utrustning. Enligt motionärernas mening bör ett halvstatligt
institut tillskapas för ifrågavarande uppgift.
Utskottet vill erinra om att grundforskning av intresse för växtförädlingen
i betydande omfattning sker vid lantbrukshögskolan och vid
universitetens växtgenetiska institutioner. Härtill kommer att åtskilligt av
den växtförädlingsverksamhet som äger rum vid Sveriges utsädesförening
och hos W. Weibull AB är av grundforskningskaraktär. Givetvis
anser utskottet det angeläget att stödja insatserna i fråga om grundforskningen
på växtförädlingsområdet så långt det i konkurrens med andra
angelägna forskningsändamål är möjligt och ändamålsenligt. Utskottets
förslag i det föregående är bl. a. ägnade att tillgodose önskemål i angivna
syfte. I den mån nya uppgifter inom hithörande forskningsområde blir
aktuella synes det lämpligen ankomma på statens råd för skogs- och
jordbruksforskning att ta ställning till möjligheterna att med anlitande av
anslaget till jordbruksforskning anvisa medel för ändamålet. Utskottet
utgår från att rådet liksom Kungl. Maj:t och berörda forskningsinstitutioner
har sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att samhällsinsatserna
för ifrågavarande forskning samordnas så ändamålsenligt som
möjligt.
Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om att jordbruksministern
i vår tillkallat en särskild sakkunnig för att utreda frågan om
bevarande av genetiskt material. Den sakkunnige skall bl. a. undersöka
det behov som från vetenskapliga och företagsekonomiska synpunkter
föreligger för att för framtiden bevara genetiskt material av kulturväxter.
1968 års internationella sockeravtal, till vilket Sverige är anslutet och
som avser tiden den 1 januari 1969—den 31 december 1973, innebär för
svensk del bl. a. ett åtagande att begränsa sockerarealen till i runt tal
40 000 ha. Åtagandet ligger i linje med nu gällande sockerreglering.
Riksdagen godkände år 1969 grunderna för regleringen av sockernäringen
för femårsperioden den 1 juli 1969—den 30 juni 1974. Enligt 1969 års
riksdagsbeslut förutsattes i enlighet med av riksdagen år 1967 fastställda
riktlinjer en begränsning av den inhemska sockerbetsodlingen till 40 000
ha. Riksdagen har därefter förra året godkänt ett i propositionen 1972:79
framlagt förslag om täckande av vissa kostnader för en ökning av
sockerbetsarealen med 1 200 ha fr. o. m. år 1972.
I motionerna 1973:333, 1973:1388 och 1973:1407 framförs önskemål
om att riksdagen uttalar sig för en ökning av den för inhemsk
sockerbetsodling avsedda arealen med förslagsvis 15 000—20 000 ha.
Förslagen syftar bl. a. till att undandra åkerareal från spannmålsodling
och därigenom bidra till att minska rådande spannmålsöverskott.
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden framfördes i motioner
JoU1973:25
10
till föregående års riksdag. Utskottet anförde (JoU 1972:34) därvid
följande. I vad gällde frågan om en ytterligare utvidgning eller jämkning
av den inhemska sockerbetsarealen kunde utskottet medge att förutsättningarna
för ett beslut syntes ha väsentligt förändrats från den tidpunkt
då riktlinjerna för gällande sockerreglering fastställdes. Skäl talade enligt
utskottets mening för att en utvidgning skedde av den areal som används
för sockerbetsodling. I samband härmed ville dock utskottet erinra om
det internationella sockeravtal till vilket Sverige anslutit sig. Utskottet
nämnde också att Kungl. Maj:t uppdragit åt lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden att redovisa förslag till olika åtgärder med anledning
av utvecklingen av den svenska spannmålsproduktionen. I detta sammanhang
torde bl. a. frågan om sockerbetsodlingens omfattning bli föremål
för uppmärksamhet. I enlighet med vad i det föregående anförts fann
utskottet skäl anta att de synpunkter som framförts i motionerna i
berörda avseende skulle komma att beaktas. Riksdagen ansåg motionerna
besvarade med vad utskottet sålunda anfört rörande ökning av den
inhemska sockerbetsarealen.
I anledning av de ånyo väckta motionerna i ämnet vill utskottet
nämna att förberedande överläggningar rörande nytt internationellt
sockeravtal i dagarna påbörjats i Genéve med deltagande av bl. a.
representanter för Sverige. Till ledning för den svenska delegationens
arbete gäller bl. a. de uttalanden som gjordes i frågan vid förra årets
riksdag. Utskottet anser alltjämt att skäl talar för en utvidning av den för
svensk sockerbetsodling använda arealen. Med hänsyn till att frågan redan
beaktats i samband med förberedelserna för ett nytt sockeravtal finner
emellertid utskottet att motionerna bör kunna anses besvarade med vad
utskottet anfört.
Vad slutligen gäller den i motionen 1973:937 berörda frågan om
ianspråktagande av spannmålsregleringsavgifter för att stimulera köttproduktionen
vill utskottet erinra om att 1972 års jordbruksutredning
enligt sina direktiv har att undersöka vilka metoder som kan användas för
att undvika permanent överskottsproduktion av jordbruksprodukter.
Enligt utskottets mening är det lämpligt att motionen överlämnas till
jordbruksutredningen för övervägande.
De delar av här behandlade proposition och motioner som ej särskilt
berörts i det föregående föranleder inte något särskilt uttalande av
utskottet.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. medger att Kungl. Maj d eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs
för att genomföra regleringen av priser m. m. på vissa
jordbruksprodukter under regleringsåret 1973/74,
2. a. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
motionen 1973:504 godkänner vad utskottet anfört angående
begränsning av fraktkostnaderna för mjölk och grädde
inom vissa områden i de fyra nordligaste länen,
JoU 1973:25
b. godkänner vad i propositionen i övrigt förordats i fråga
om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller
har influtit under regleringsåret 1973/74 eller tidigare regleringsår,
och av andra i samband med jordbruksregleringen
under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,
3. medger att ersättning till jordbruket till följd av förluster i
samband med prisstoppet får täckas av medel från förslagsanslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln,
4. godkänner vad i propositionen förordats angående avgift på
sojaproteinprodukter,
5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
motionen 1973:1938 godkänner de i propositionen förordade
riktlinjerna för kvalitetsmärkning av matpotatis,
6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
motionen 1973:1939 godkänner vad i propositionen förordats
i fråga om prisstöd till rennäringen och klassificering av
renkött,
7. medger att pristillägg för renkött får täckas av medel från
förslagsanslaget Stöd till jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln,
8. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
motionen 1973:931, första dels-satsen, ti\\ Jordbruksforskning
för budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 8 800 000 kr.,
9. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på
motionen 1973:1940 till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 6 582 000 kr.,
10. avslår motionen 1973:1955,
11. anser motionen 1973:493 besvarad med vad utskottet anfört
rörande grundforskningen på växtförädlingens område,
12. anser motionerna 1973:333, 1973:1388, yrkande 5g, och
1973:1407 besvarade med vad utskottet anfört rörande
ökning av den inhemska sockerbetsarealen,
13. hos Kungl. Maj:t hemställer att motionen 1973:937 överlämnas
till 1972 års jordbruksutredning.
Stockholm den 15 maj 1973
På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON
JoU 1973:25
12
Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Hedin (m), Hedström (s)*, Jonasson (c)*, Magnusson i
Tanum (s), Augustsson (s), Larsson i Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar
Kronmark (m), Takman (vpk), Åberg (fp)*, fru Theorin (s) och herr
Strömberg (fp)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservationer
1. angående prisstöd till rennäringen m. m.
av herr Takman (vpk) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det
föreslagna” och på s. 7 slutar med ”juli 1977” bort ha följande lydelse:
Det föreslagna (lika med utskottet) i renskötselområdet.
Utskottet kan för sin del godta att pristillägget i inledningsskedet får utgå
i form av ett enhetligt belopp per slaktad ren i hela renskötselområdet.
Som nyss nämnts bör denna stödform bidra till en bättre köns- och
ålderssammansättning på renstammen och ett rationellare slaktuttag.
Beträffande stödnivån vill emellertid utskottet erinra om att nötköttsproduktionen
i norra Sverige får prisstöd även på annat sätt och i väsentligt
större omfattning än genom pristillägg för kött, nämligen genom
pristillägg för mjölk. Från denna synpunkt bör pristillägget för renkött
enligt utskottets mening beräknas efter väsentligt generösare grunder än
dem departementschefen förordat. Utskottet delar härvidlag den uppfattning
som länsstyrelsen i Jämtlands län redovisat i sitt yttrande över
lantbruksstyrelsens och jordbruksnämndens förslag i ämnet. Enligt
utskottets mening talar skäl för att pristillägget bestäms till 50 kr. per ren
under inledningsskedet. Vad nu sagts innebär att utskottet biträder
yrkandet i motionen 1973:1939 och i övrigt tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under nu förevarande avsnitt. Utskottet vill (lika med
utskottet) juli 1977.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen 1973:1939 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört angående storleken av pristillägget
för renkött,
b. godkänner vad i propositionen i övrigt förordats i fråga
om prisstöd till rennäringen och klassificering av renkött,
2. angående växtförädlingsverksamheten vid Hammenhög
av herr Larsson i Borrby (c) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Även
utskottet” och på s. 8 slutar med ”av trädgårdsväxter” bort ha följande
JoU 1973:25
13
lydelse:
Även utskottet (lika med utskottet) helt år. Som
framgår av propositionen är detta väsentligt mindre än vad 1971 års
Svalövsutredning räknat med. Enligt utredningen bör de ökade kostnader
som övertagandet av Hammenhög medför till en viss del täckas genom att
föreningen inom ramen för gällande anslag omprioriterar medel från
jordbruksväxt- till trädgårdsväxtsidan. En sådan omfördelning räcker
dock inte för att täcka de ökade kostnaderna. Utredningen föreslår
därför att föreningen för nästa budgetår får statsbidrag med 490 000 kr.
att användas för förädling av trädgårdsväxter. Förslaget har tillstyrkts av
flertalet remissinstanser. Utskottet finner åtskilliga skäl, bl. a. sysselsättningsskäl,
tala för att utsädesföreningen för den berörda verksamheten
erhåller medel i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag.
Utskottet förordar därför att föreningen för nästa budgetår får statsbidrag
till förädling av trädgårdsväxter med 370 000 kr., vilket för helt år
motsvarar ett bidrag av 490 000 kr. Utskottets ställningstagande innebär
att utskottet tillstyrker vad i motionen 1973:1940 förordats i nu
förevarande hänseende. Utskottet biträder i övrigt vad departementschefen
förordat beträffande förslagsanslaget Bidrag till Sveriges utsädesförening
och föreslår således att nämnda anslag för nästa budgetår tas
upp med 6 742 000 kr.
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen 1973:1940 till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 6 742 000 kr.,
3. angående växtförädlingsverksamheten vid Weibullsholm m. m.
av herrar Hansson i Skegrie (c), Jonasson (c), Larsson i Borrby (c) och
Åberg (fp) som anser att
dels det stycke av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Inte
heller” och slutar med ”sorn hittills” bort ha följande lydelse:
Enligt motionen 1973:1955 föreligger starka skäl för att staten lämnar
stöd till förädlingen av trädgårdsväxter. Förutsättningarna förbättras
därigenom att tillgodose den växande efterfrågan på trädgårdsprodukter
av inhemsk produktion. Samtidigt kan man enligt motionärerna inte
bortse från att förslaget i propositionen 1973:96 försätter den andra
gruppen av svenska trädgårdsförädlare, W. Weibull AB med Weibullsholms
växtförädlingsanstalt, i en sämre konkurrenssituation. Detta är
enligt motionärernas uppfattning betänkligt med tanke på att trädgårdsväxtförädlingen
i dag är olönsam för båda de berörda förädlingsföretagen.
Eftersom den svenska marknaden är liten och konkurrensen utifrån hård
inriktar de svenska förädlama sig nu i ökad utsträckning på att försöka
stärka sina positioner utomlands. Ett utökat statligt stöd kan i det
sammanhanget få stor betydelse. Motionärerna anser det emellertid
JoU 1973:25
14
angeläget att stödet får sådan utformning, att statsmakterna inte ensidigt
gynnar det ena av de båda företagen. I motionen föreslås att medel
motsvarande vad i propositionen föreslagits bli anvisat till utsädesföreningen
för verksamheten vid Hammenhöganstalten förs upp på ett
särskilt anslag, från vilket anslag bidrag bör lämnas till W. Weibull AB
med Weibullsholm. Motionärerna framhåller att förädlingen av trädgårdsväxter
f. n. är av ungefär samma omfattning vid Weibulls och Hammenhöganstalten.
Utskottet finner starka skäl tala för ett bifall till det i motionen
1973:1955 framförda förslaget och tillstyrker därför att för nästa
budgetår under nionde huvudtiteln förs upp ett reservationsanslag av
210 000 kr. till Bidrag till förädling av trädgårdsväxter att användas på
sätt i motionen föreslagits.
dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen 1973:1955 till Bidrag till förädling av trädgårdsväxter
för budgetåret 1973/74 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 210 000 kr.,
4. angående ianspråktagande av spannmålsregleringsavgifter
av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Larsson i
Borrby (c) och Kronmark (m), som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Vad
slutligen” och slutar med ”för övervägande” bort ha följande lydelse:
Vad slutligen (lika med utskottet) av jordbruksprodukter.
Enligt utskottets mening är emellertid de i motionen föreslagna
åtgärderna inte ägnade att effektivt vare sig påverka produktionsbalansen
eller stimulera till ökad köttkonsumtion. De spannmålsöverskott som
uppstått under de två senaste åren är huvudsakligen beroende av hittills
oöverträffat gynnsamma skördeår och kan av den anledningen vara av
endast tillfällig karaktär. Medverkande till höga skördar är emellertid
också de framsteg som växtförädlingen gör och som beräknas medföra en
ökning av hektarskördarna med ca 30 kg per år. Därtill kommer att
jordbrukarna i vårt land tillämpar en högt uppdriven odlingsteknik.
Vissa detaljer i jordbruksbeslutet av år 1967 är också av grundläggande
betydelse för uppkomsten av ett mera permanent spannmålsöverskott.
Nedskärningen av sockerbetsodlingen med 10 000 ha har inneburit en
ökad spannmålsskörd av ca 40 000—50 000 ton per år. Därtill kommer
hotet i nämnda jordbruksbeslut mot mjölkproduktionen som också i sin
tur medverkat till ökad spannmålsodling genom utslaktning av en mängd
djurbesättningar och därmed följande övergång från odling av grönfoderväxter
till spannmålsodling. År 1971 importerades ca 31 000 ton kött
och 15 000 ton ost, vilket vid en motsvarande inhemsk produktion skulle
ha förbrukat ca 270 000 ton spannmål. Importen av spannmålsprodukter
var år 1970 ca 107 000 ton och år 1971 ca 67 000 ton. Detta påverkade
JoU 1973:25
15
givetvis avsättningen av den svenska spannmålsskörden. Sammanlagt
utgör dessa kvantiteter betydligt mer än genomsnittsöverskottet av
spannmål för åren 1960—1969.
Enligt utskottets mening bör en bättre produktionsbalans i första
hand sökas genom införande av alternativa grödor, främst genom ökad
sockerbets- och oljeväxtodling och genom uppmuntrandet av odlingar av
proteinrika växter t. ex. åkerbönor. Jordbruksutredningen bör söka lösa
frågan om en bättre produktionsbalans genom initiativ som kan leda till
ökad användning av dylika alternativa grödor. Den av motionärerna
föreslagna lösningen skulle bl. a. innebära en prispress gentemot spannmålsproducenterna,
vilket torde få anses strida mot principerna i 1967
års jordbruksbeslut. Utskottet finner heller inte motionärernas förslag att
använda spannmålsregleringsmedel för att stimulera konsumtionen av
kött vara effektivt. Det skulle resultera i en ganska obetydlig prissänkning.
Däremot skulle en differentiering av mervärdeskatten eller ett helt
borttagande av densamma på vissa livsmedel medföra en avsevärt starkare
prisnedsättning och stimulera till ökad konsumtion. Sådan differentiering
av mervärdeskatten förekommer i vissa andra länder och bör vara möjlig
även hos oss. Utskottet utgår ifrån att den skatteutredning som nu pågår
ägnar hithörande spörsmål uppmärksamhet. Motionen 1973:937 bör med
hänsyn till det anförda ej föranleda någon riksdagens åtgärd.
dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. lämnar motionen 1973:937 utan åtgärd.
Särskilda yttranden
1. angående redovisningen av prisutvecklingen i fråga om jordbrukets
produkter, m. m.
av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Larsson i
Borrby (c) och Kronmark (m):
I propositionen 1973:96 angående reglering av priserna på jordbruksprodukter
finns ett par intressanta uppgifter. Departementschefen lämnar
upplysning om nettoinkomsten per brukningsenhet i jordbruket i övre
Norrland varvid framgår att denna enligt statistiska centralbyråns
deklarationsundersökning för år 1971 i genomsnitt för samtliga enheter
med mer än 2 ha åker var ca 21 800 kr. varav ca 7 100 kr. utgjorde
intäkter av jordbruksfastigheten. Inom gruppen 10—20 havar motsvarande
belopp 23 400 resp. 10 400 kr.
Vad beträffar prisutvecklingen framhålls att ”Under tiden januarinovember
1972 steg prisnivån i konsumentledet enligt SPK:s beräkningar
med i genomsnitt 4,7 procent. Priserna i dagligvaruhandeln, dvs. främst
livsmedelspriserna, steg väsentligt snabbare, nämligen med 7,4 procent,
varav 3,0 procentenheter kunde hänföras till jordbruksregleringen”.
Uppgifter om procentuella förändringar under en begränsad kort
tidsperiod kan emellertid ge en något ofullständig bild av verkligheten
JoU 1973:25
16
beroende på vilket utgångsläge som väljs. Jämförelserna måste ske på
längre sikt. Kortsiktiga förändringar ger osäkra utslag, enär flera olika
faktorer kan påverka ändringarna i prisnivån i olika led.
Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden som är sammansatt av
representanter för såväl regeringen som för olika statliga myndigheter och
jordbrukets ekonomiska organisationer företar också kontinuerliga undersökningar
på dessa områden. Med samma förbehåll som ovan anförts
är även de beräkningar intressanta som gjorts inom denna samarbetsnämnds
indexgrupp och som utvisar att under tiden oktober 1971 till
oktober 1972 jordbrukarnas avräkningspriser steg med 0,4 procent.
Samtidigt steg priserna på samma produkter i industriledet med 9,2 å 9,3
procent (ungefär lika utveckling inom jordbrukskooperationen och i
andra förädlingsindustrier) och i detaljhandelsledet med 9,0 procent.
Under en längre period från år 1950 till år 1971 steg konsumentpriserna
på samtliga livsmedel med 203 procent, men under samma tid steg
avräkningspriserna för jordbruksprodukter med endast 90 procent. Dessa
beräkningar visar dock att prisutvecklingen i jordbrukarledet haft en
jämförelsevis ringa effekt på priserna i konsumentledet och att det är
kostnadsökningarna i de andra leden jämte höjningen av mervärdeskatten
som svarar för den avgjort största delen av kostnadsökningarna på
livsmedlen i konsumentledet. Exempel saknas inte som visar att
mervärdeskatten i vissa fall kan uppgå till högre belopp än vad
jordbrukaren får i nettoinkomst för samma varor.
De låga inkomster som redovisas i propositionen 1973:96 för det
norrländska jordbruket är tydligen också gällande för jordbruket i övrigt.
En av statens jordbruksnämnd i mars månad 1973 slutförd undersökning
av jordbruksbefolkningens inkomster åren 1970—1972 visar ingalunda att
några ”enorma vinster” eller ”miljardbelopp” tillkommit jordbruket som
resultat av jordbrukspolitiken, vilket nyligen påståtts. De beräknade
inkomstförbättringarna under åren 1970—1972 visas genom nedanstående
utdrag:
Uppgifter i miljoner kronor 1970 1971 1972 Ökning minskning1971-1972 -
Intäkter frän jordbruksdriften |
6 104 |
6 614 |
7 062 |
448 |
Kostnader (exklusive eget arbete |
4 497 |
4 656 |
4 951 |
295 |
och ränta på eget kapital) |
||||
Familjens ersättning för eget |
1 607 |
1 958 |
2 lil |
153 |
arbete och eget kapital
Slår man ut jordbrukarfamiljens samlade inkomster av jordbruk år
1972 på 150 000 brukningsdelar ger detta ca 14 000 kr. per familj.
Naturligtvis avviker inkomsterna i de särskilda fallen från detta medeltal
såväl uppåt som nedåt. Siffror visar dock att det här rör sig om
blygsamma inkomster i jämförelse med andra jämförbara yrkesgrupper.
För att få en verklighetsbetonad och vederhäftig debatt kring
jordbrukspolitiken och jordbruksregleringen är det enligt vår mening
nödvändigt att det i kommande propositioner angående jordbrukspris
-
JoU 1973:25
17
regleringen ges mera utförliga redovisningar som bättre belyser de
verkliga förhållandena för jordbruket såväl beträffande prisutveckling
som inkomstförhållanden. Beräkningar görs kontinuerligt bl. a. inom
statens jordbruksnämnd och lantbruksekonomiska samarbetsnämnden på
dessa områden.
Sådan redovisning är i hög grad önskvärd för att ge allmänheten en så
rättvisande bild som möjligt av jordbrukspolitikens inverkan på prisbildningen
i såväl producentledet som inom den därefter följande förädlingen
och distributionen. Inte minst viktigt är det också att åskådliggöra
mervärdeskattens prishöjande inverkan.
Dylika objektiva upplysningar synes vara i hög grad behövliga med
hänsyn till de ovederhäftiga och direkt vilseledande uppgifter som
delgivits allmänheten i annonser och uttalanden från vissa håll under
senare tid angående jordbrukspolitik och jordbrukarinkomster.
2. angående livsmedelspriserna
av herr Takman (vpk):
Vänsterpartiet kommunisterna har anvisat åtgärder för en sänkning av
livsmedelspriserna, som i fråga om vissa slag av livsmedel, t. ex. nötkött,
är så höga att dessa livsmedel praktiskt taget aldrig kan förekomma på
matsedeln i många barnfamiljer, pensionärshushåll eller andra kategorier
med låga inkomster.
Vårt krav om en utredning av övergång till lågprislinje på livsmedel
bifölls av 1972 års riksdag, och denna fråga kommer att behandlas av den
jordbruksutredning som sedan dess har tillsatts.
Det är också angeläget att monopoliseringen inom livsmedelsindustrin
och de multinationella företagens växande grepp över vissa delar av denna
industri blir föremål för en snabb undersökning. Denna del av prisbildningen
kan inte lämnas utan uppmärksamhet och åtgärder.
Självfallet finns det också andra avsnitt, som borde undersökas och
som hittills ägnats mycket ringa uppmärksamhet. De orimligt höga
kostnader, som lantbruket har på grund av monopoliseringen inom
byggnadsmaterialbranschen, priserna på traktorer och andra jordbruksmaskiner,
priserna på konstgödsel osv., måste givetvis slå igenom på
jordbruksprodukternas pris och därmed också på detaljhandelspriserna.
För att söka lätta bördorna för lönarbetarna och deras familjer,
särskilt för låginkomstgrupperna och barnfamiljerna, har vänsterpartiet
kommunisterna under en rad av år framför kravet att mervärdeskatten
på livsmedel helt skall slopas. Senast i motionen 1973:11 ställdes detta
krav. Effekten för konsumenterna skulle bli mycket gynnsam — alla
livsmedelspriser skulle sänkas med 15 procent.
Med vårt krav syftar vi också till en rättvisare fördelning av
skattebördorna. De 4 miljarder kronor som konsumenterna tvingas betala
per år i mervärdeskatt på livsmedel bör, enligt vårt förslag, tillföras
statsbudgeten genom skatteskärpningar för de högre inkomsttagarna, de
stora förmögenhetsägarna och aktiebolagen. Vi har i motionen 1973:571
JoU1973:25
18
föreslagit en höjning av förmögenhetsskatten, en höjning av arvs- och
gåvoskatten, en höjning av bolagsskatten, förändrade avskrivningsregler,
begränsning av aktiebolagens skattekrediter, slopande av de extra
skattelättnaderna för bolagen, omsättningsskatt på handeln med aktier
och ytterligare en serie specificerade skatteskärpningar och inkomstförstärkningar.
Vi har också föreslagit utgiftsminskningar, av vilka de
viktigaste är avskaffande av vissa bidrag till företagen samt nedskärning av
utgifterna för militära ändamål.
Enbart de inkomstförstärkningar och utgiftsminskningar som vi
anvisat i motionen 1973:571 kan beräknas med nöjaktig säkerhetsmarginal
ge ett totalbelopp av 6 910 miljoner kr. Här finns alltså
utrymmet för bl. a. det krav — ”Bort med momsen på maten! ” — som,
om det genomfördes, skulle kosta statskassan omkring 4 000 miljoner kr.
i minskade inkomster. Konsumenternas köpkraft skulle öka nära nog lika
mycket och otvivelaktigt bidra till en minskning av de ryktbara
överskottsproblemen inom det svenska jordbruket och en ökning av
avsättningen för konsumtionsvaruindustrin.
3. angående förädling av trädgårdsväxter
av herrar Hedin och Kronmark (båda m):
I föreliggande utskottsutlåtande föreslås anslag till Sveriges utsädesförening
för att täcka föreningens kostnader för fortsatt verksamhet inom
förädling av trädgårdsväxter och grönytegräs i Hammenhög. Det är
tillfredsställande att verksamheten vid Hammenhöganstalten kan fortsätta
för att säkerställa växtförädlingsverksamhet för dessa växtgrupper
inom olika institutioner i landet. Emellertid har det yppats vissa farhågor
för att den motsvarande förädlingsverksamhet som bedrivs av W. Weibull
AB genom det direkta stödet till Sveriges utsädesförening kan komma i
ett konkurrensmässigt underläge. Vi förutsätter att Kungl. Maj:t bevakar
frågan och återkommer till riksdagen med förslag om anslag till
Weibullsholm i det fall dess verksamhet inom trädgårdsväxtförädlingen
skulle löpa risk att komma i ogynnsamt läge gentemot Sveriges
utsädesförening.