Jordbruksutskottets betänkande nr 1 år 1973 Joll 1973:1

Nr 1

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1
i vad avser utgifterna på driftbudgeten för budgetåret 1973/74 inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1973: 1 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) under punkten A 1
(s. 12) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 6 828 000 kr.

2. Lantbruksrepresentanter. Kungl. Maj:t har under punkten A 2 (s. 13)
föreslagit riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1973/
74 anvisa ett förslagsanslag av 773 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 325 av herr Israelsson m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen till regeringen hemställer om en utökning av antalet lantbruksrepresentanter
i utlandet och en sådan placering av dessa att väsentliga
områden av de socialistiska länderna och länderna i tredje världen täcks
av deras verksamhet.

I motionen 1973: 1399 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att en tjänst som
lantbruksrepresentant med uppgift att följa utvecklingen på jordbruksoch
livsmedelsområdet i Sovjetunionen och de östeuropeiska staterna
snarast inrättas, och att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att
en tjänst som lantbruksrepresentant inrättas i Japan med uppgift att
följa utvecklingen på jordbruks- och livsmedelsområdet även i angränsande
länder.

Utskottet. Inom den svenska utlandsrepresentationen finns f. n. tre
lantbruksrepresentanter, placerade i resp. Bonn, Bryssel och Washington.
Lantbruksrepresentanterna har till uppgift att inhämta och förmedla
kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande
näringar ävensom miljövården i de länder eller internationella
organisationer som ingår i deras verksamhetsområden.

1 Riksdagen 1973.16 sami. Nr 1

JoU 1973:1

I motionen 1973: 1399 har väckts förslag om att därutöver snarast
förstärka den svenska utlandsrepresentationen med en lantbruksrepresentant
för att följa utvecklingen inom jordbruket och livsmedelsområdet
liksom också inom natur- och miljövården i Sovjetunionen och de
östeuropeiska staterna. Motionärerna uttalar sig vidare för inrättande av
en befattning som lantbruksrepresentant för bevakning av motsvarande
frågor i Japan och angränsande länder. Även i motionen 1973: 325
framlagt förslag syftar till en förstärkning av utlandsrepresentationen
på förenämnda områden. Riksdagen bör enligt denna motion hemställa
om en sådan placering av nya befattningar att väsentliga områden av de
socialistiska länderna och länderna i den s. k. tredje världen täcks av
deras verksamhet.

Utskottet vill i anledning av förevarande motionsyrkanden erinra om
att motioner innehållande motsvarande förslag till förstärkning av den
svenska utlandsrepresentationen på lantbrukets och miljövårdens områden
förra året behandlades av riksdagen (JoU 1972: 1, p. 2). Riksdagen
gav därvid på förslag av utskottet som sin mening Kungl. Maj:t
till känna att den specialbevakning av hithörande frågor som utfördes
av lantbruksrepresentantema i Bonn, Bryssel och Washington var av
stort gagn och alltjämt fyllde ett angeläget syfte. Behovet av att vidga
marknaden för bl. a. svenska jordbruksprodukter talade emellertid för
att jämväl utvecklingen inom de östeuropeiska staternas jordbruk noga
följdes från svenskt håll. En förstärkning av den svenska utlandsrepresentationen
på jordbrukets område därstädes bedömdes sålunda vara
väl motiverad. Riksdagen utgick från att Kungl. Maj:t vid sin prövning
av hithörande frågor beaktade behovet av speciell utlandsbevakning beträffande
samtliga de näringsgrenar som ingick i lantbruksrepresentantemas
verksamhetsområde och i sammanhanget jämväl uppmärksammade
det alltmer ökande intresset av att den internationella utvecklingen
på miljövårdens område noga följdes. Utskottet vill i anledning av
de nu väcka motionerna understryka att angivna synpunkter på nuvarande
lantbruksrepresentanters verksamhet alltjämt äger giltighet. I vad
gäller en förstärkning av den svenska utlandsbevakningen i fråga om
utvecklingen på jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelsområdet och beträffande
miljövården inom de östeuropeiska staterna synes motiven
härför sedan föregående år ha erhållit ökad tyngd. Behovet av att följa
sagda utveckling även i Asien och andra delar av världen blir, som anförs
i motionerna, ävenledes alltmera uttalat. Enligt utskottets mening
talar starka skäl för att lantbruksrepresentationen redan fr. o. m. nästa
budgetår förstärks med en ny befattning för handhavande av nyss angivna
uppgifter beträffande de östeuropeiska länderna. Frågan om var
ifrågavarande befattning t. v. skall placeras bör ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare bedöma. Utskottet vill dock i främsta rummet
förorda att befattningen placeras i Moskva. För den föreslagna per -

JoU 1973:1

sonalförstärkningen bör räknas medel under förevarande anslag med
250 000 kr.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag under förevarande punkt, hemställer
att riksdagen

l.i anledning av motionerna 1973:325 och 1973:1399, båda
motionerna såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utlandsrepresentationen
på jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelsområdet
m. m.,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och, såvitt i övrigt är
i fråga, motionerna 1973: 325 och 1973: 1399 till Lantbruksrepresentanter
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 1 023 000 kr.

3. Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna A3—A 4 (s. 13—14) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 800 000 kr.,

2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 360 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

4. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten B 1 (s. 15—18) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 15 691 000 kr.

5. Lantbruksnämnderna. Kungl. Maj:t har under punkten B 2 (s. 18—
20) föreslagit riksdagen att till Lantbruksnämnderna för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 96 040 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 775 av herr Dahlberg m. fl. (s, c, m) hemställs att
riksdagen måtte anslå medel till försöksverksamhet med lokalrådgivare
och avbytare på mindre jordbruk i Pajala, Övertorneå och Haparanda
kommuner samt till en årligen återkommande utvärdering av resultaten
i samarbete med lantbrukshögskolan och att riksdagen för ändamålet
anvisar ett reservationsanslag på 70 000 kr.

I motionen 1973: 927 av herr Leuchovius (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts rörande
önskvärdheten av att blockorganisationen kan träda i verksamhet.

JoU 1973:1

Utskottet. I motionen 1973: 775 föreslås att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på 70 000 kr. till försöksverksamhet med lokalrådgivare
och avbytare i Tornedalen samt till värdering av resultaten av
denna verksamhet. Motionärerna åberopar en undersökning enligt vilken
det finns goda möjligheter att förbättra det ekonomiska resultatet
på mindre Tornedalslantbruk genom höjd avkastningsnivå och förbättrad
teknik samt genom bärodling. För rådgivning på bl. a. dessa områden
bör enligt motionen en särskild rådgivare anställas av lantbruksnämnden
och placeras i Tornedalen. Denne bör även arbeta med bäroch
grönsaksodlingens organisations- och marknadsföringsproblem samt
organisera avbytarverksamhet. För sistnämnda verksamhet föreslås statsbidrag
utgå med 50 procent av kostnaderna.

Utskottet vill framhålla att sådan rådgivnings-, kurs- och utredningsverksamhet
som omnämns i förevarande motion bedrivs av vederbörande
lantbruksnämnd. Inom ramen för de resurser lantbruksstyrelsen
kan tilldela lantbruksnämnden i Norrbottens län ankommer det på
nämnden att tillgodose behovet av insatser för lantbrukets rationalisering
i olika delar av länet, bl. a. i Tornedalen. Försöksverksamhet med
avbytare inom jordbruket pågår med visst statligt stöd på ett par håll
i landet. Resultaten av denna försöksverksamhet synes böra avvaktas
innan ställning tas till frågan om ytterligare statliga åtaganden på detta
område. Vad gäller det norrländska jordbruket i allmänhet får utskottet
erinra om att det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige i enlighet
med riksdagens beslut byggdes ut från den 1 juli 1971 dels i form av
begränsat investeringsstöd till vissa jordbruk, dels i form av särskilt
prisstöd (prop. 1971: 74, JoU 1971: 33, rskr 1971: 149). En översyn av
prisstödet förutsattes därvid skola ske vart tredje år. En sådan översyn
av systemet kan således påräknas ske under det kommande budgetåret.
Enligt utskottets uppfattning talar skäl för att motionen 1973: 775 överlämnas
till Kungl. Maj:t för att tas under övervägande i samband med
den kommande prövningen av erfarenheterna av hittillsvarande åtgärder
till stöd till jordbruket i norra Sverige.

I motionen 1973: 927 påpekas att lantbruksnämnderna genom beslut
av Kungl. Maj:t fr. o. m. den 1 juli 1972 ålagts totalförsvarsuppgifter
i samband med planläggning av en blockorganisation inom jordbruket.
Då några särskilda medel inte synes ha tilldelats lantbruksnämnderna
för den nya uppgiften, hemställer motionären om ett riksdagsuttalande
av innebörd att disponibla anslagsmedel kan omdisponeras, så att planläggningen
av blockorganisationen inte eftersätts utan kan träda i verksamhet.

I anledning härav vill utskottet anföra följande. Blockorganisationen
syftar till att i ett krisläge verka för att tillgängliga produktionsmedel
inom jordbruksnäringen fördelas och utnyttjas på sådant sätt att bästa
möjliga produktionsresultat uppnås. Enligt vad utskottet erfarit fort -

JoU 1973:1

skrider under ledning av statens jordbruksnämnd arbetet med planläggningen
av den nya blockorganisationen. Såsom även nämnts i motionen
har ny blockindelning fastställts i flertalet län. Förberedelser pågår för
att utse blockfunktionärer. Vidare förbereds f. n. inom jordbruksnämnden
viss information till lantbrukarna.

Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut skall nu ifrågavarande planläggning
bedrivas inom ramen för befintliga resurser hos myndigheterna.
Med hänvisning härtill och då planeringsarbetet fortskrider anser
utskottet att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte erfordras
i anledning av motionen.

Under hänvisning till det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag under
förevarande punkt inte föranleder någon utskottets erinran hemställer
utskottet

att riksdagen

1. överlämnar motionen 1973: 775 till Kungl. Maj:t för att tagas
under övervägande i samband med prövningen av de statliga
stödåtgärderna till jordbruket i norra Sverige,

2. lämnar motionen 1973: 927 utan åtgärd,

3. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 96 040 000 kr.

6. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 3 (s. 20) och hemställer

att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.

7. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten B 4 (s. 21—22) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1973/74 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973:1400 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c)
föreslås, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring
i gällande bestämmelser att statsbidrag för täckdikning kan utgå i
samtliga fall där åkerjorden i fråga bedöms bli bestående på längre sikt
samt där investeringen i företaget uppgår till minst 10 000 kr. och att den
för s. k. särskild rationalisering gällande högre bidragsprocenten skall tilllämpas
inom de delar av landet där sådan verksamhet bedrivs.

JoU1973:1

I motionen 1973: 1409 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl (c)
hemställs 1. att riksdagen beslutar om ändring av bestämmelserna för
i motionen angivna stöd till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter
så att detta skall utgå till jordbruk med en årlig mjölkproduktion
av minst 30 000 kg samt 2. att det 25-procentiga bidraget till investeringar
skall gälla förutom mjölkrum och gödselvårdsanläggningar också för
fodersilo av olika slag och att minsta bidrag skall utgöra 1 250 kr. samt
kunna utgå också till brukare som ej äger fastigheten.

Utskottet. Statsbidrag bör enligt motionen 1973: 1400 kunna utgå till
täckdikning av all åkerjord som bedöms bli bestående på längre sikt.
Den för särskild rationalisering gällande bidragsprocenten, dvs. högst
40 procent, föreslås böra tillämpas i de delar av landet där sådan verksamhet
bedrivs.

Sedan år 1967 gäller att statsbidrag till åtgärd för inre rationalisering
som regel endast beviljas om åtgärden sker i samband med genomgripande
och kapitalkrävande yttre rationalisering som kan antas medföra
påfrestning på sökandens likviditet. Enligt uppgifter från lantbruksstyrelsen
har den årliga täckdikningsverksamhetens omfattning under de
senaste åren varit något större än genomsnittligt under 1950-talet men
något mindre än vid mitten av 1960-talet. I remissyttrande över motioner
av motsvarande innehåll föregående år beräknade lantbruksstyrelsen
att ett bifall till dem skulle medföra behov att öka bidragsramama med
ett belopp av storleksordningen 15 milj. kr. Frågan om eventuell utvidgning
av rationaliseringsstödet i form av ökade bidragsmöjligheter till
investeringar borde enligt lantbruksstyrelsen ses i ett vidare sammanhang.
Om en utökning av bidragsstödet skulle ske, fanns det enligt styrelsen
investeringar som var angelägnare att stödja än täckdikning.

Utskottet utgår från att lantbruksstyrelsen, såsom central förvaltningsmyndighet
för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering,
följer utvecklingen på området och föreslår de ändringar i gällande
rationaliseringsbestämmelser som befinns motiverade. Mot bakgrund
av det anförda finner utskottet i likhet med föregående år att nu ifrågavarande
motionsyrkande inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 1409 föreslås vissa ändringar av de bestämmelser
som enligt förra årets riksdagsbeslut gäller för stöd till vissa jordbruk
med mjölkproduktion (prop. 1972: 79, JoU 1972: 34, rskr 1972: 219).
Enligt motionärerna ger hittillsvarande erfarenhet av nyssnämnda stödform
anledning att sänka kravet på företagets storlek till jordbruk med
en årlig mjölkproduktion av minst 30 000 kg, att räkna in även fodersilo
i bidragsberättigad kostnad och att sänka lägsta utgående bidrag
till 1 250 kr. Motsvarande motionsyrkanden framfördes också när ifrågavarande
finansieringsstöd förra året infördes. De lämnades därvid
utan bifall av riksdagen. De skäl, som i samband därmed anfördes mot

JoU 1973: 1

ändringsförslagen och som närmare redovisades i utskottets betänkande
JoU 1972: 34, gäller enligt utskottets mening alltjämt. På grund därav
och med hänsyn till att endast drygt ett halvårs erfarenheter av den nya
stödformen föreligger anser utskottet att angivna motionsyrkanden inte
heller nu bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Enligt motionen bör vidare förenämnda statsbidrag kunna utgå också
till brukare som ej äger vederbörande fastighet. I anledning härav vill
utskottet anföra att detta under vissa förutsättningar redan torde vara
möjligt beträffande de flesta slag av byggnadsåtgärder. Så t. ex. bör
arrendator kunna erhålla statligt stöd till byggnadsinvestering, som han
bekostar, om avskrivningstiden för denna eller amorteringstiden för
eventuellt garantilån inte överstiger återstående arrendetid enligt gällande
avtal. Ej heller detta yrkande bör således föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Då utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 1400 utan åtgärd,

2. lämnar motionen 1973: 1409 utan åtgärd,

3. medger att under budgetåret 1973/74 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 20 000 000 kr.,

4. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.

8. Bidrag tili trädgårdsnäringens rationalisering m. ni. och Täckande av
förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna B 5—B 6 (s. 22—26) och hemställer

att riksdagen

1. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

2. a. medger att för budgetåret 1973/74 statlig kreditgaranti lämnas
för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till uppförande av
lagerhus för jordbruksändamål m. m., lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m., lån till rennäringens rationalisering
m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt 303 000 000 kr., varav till uppförande av lagerhus
för jordbruksändamål m. m. 4 milj. kr., till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m. 11 milj. kr., till rennäringens
rationalisering m. m. 2,5 milj. kr. samt till inköp av avelshästar
och ridhästar 500 000 kr.,

b. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000
kr.

JoU 1973: 1

9. Bidrag tii! särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Kungl.
Maj:t har under punkten B 7 (s. 26—27) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1973/74 statsbidrag beviljas till särskild
rationalisering intill ett belopp av 17 000 000 kr.,

2. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m.
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 779 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Svanström
(c) hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna att rationaliseringsstödet till vissa jordbruk i enlighet med Kungl.
Maj:ts kungörelse (SFS 1971: 420) må utsträckas till att gälla även Gotlands
län.

I motionen 1973: 1417 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) hemställs

1. att rationaliseringsstödet till vissa jordbruk i norra Sverige, det s. k.
B-stödet, må utgå även vid nyetablering, 2. att enligt samma stödform
bidrag må utgå för täckdikning på åkerjord som av lantbruksnämnden
bedöms vara bestående.

I motionen 1973: 1427 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen ger Kungl. Maj:t till
känna vad i motionen anförts rörande stöd till rationalisering av jordbruk
i norra Sverige.

I motionen 1973: 1442 av herrar Ångström (fp) och Sellgren (fp) hemställs
att riksdagen beslutar att det begränsade investeringsstödet för
det norrländska jordbruket skall kunna utgå även till s. k. deltidsjordbruk
och vid nyetableringar.

Utskottet. Från anslaget utbetalas förutom statsbidrag till särskild
rationalisering även bidrag till investeringar vid begränsat utvecklingsbara
jordbruk i norra Sverige. Sistnämnda stöd som infördes år 1971
kan utgå i samband med viss upprustning av jordbruk som inte inom
överskådlig tid erfordras för rationaliseringsändamål och som utgör
ett tillfredsställande försörjningsunderlag för brukaren och hans familj.
Syftet med stödet är att förbättra försörjningsmöjligheterna för
brukaren under dennes återstående yrkesverksamma tid.

Vissa ändringar i gällande bestämmelser för denna i norra Sverige
tillämpliga stödform föreslås i några vid årets riksdag väckta motioner.
Sålunda hemställs i motionen 1973: 779 att det område inom vilket
stödformen gäller utvidgas till att omfatta även Gotlands län. I motionerna
1973: 1417 och 1973: 1442 föreslås att ifrågavarande form av investeringsstöd
skall kunna utgå också vid nyetablering. Enligt sistnämnda
motion bör sådant stöd kunna beviljas även till s. k. deltids -

JoU 1973: 1

jordbruk. Uttalanden av motsvarande innebörd som i de båda sistnämnda
motionerna görs också i motionen 1973: 1427. Slutligen uttalas
i motionen 1973: 1417 att statsbidrag enligt nu ifrågavarande bestämmelser
bör kunna utgå till täckdikning av åker som lantbruksnämnd bedömer
vara bestående.

Beträffande flertalet av de föreslagna ändringarna gäller att motsvarande
yrkanden behandlades av 1972 års riksdag (JoU 1972: 34,
rskr 1972: 219) och därvid lämnades utan bifall. Utskottet är inte heller
nu berett att tillstyrka några ändringar av de för denna stödform gällande
bestämmelserna. Däremot förordar utskottet under hänvisning till
vad som anförts under punkten 5 (B 2) vid behandling av motionen
1973: 779 att nyssnämnda motioner i de delar de här behandlats överlämnas
till Kungl. Maj:t för att tas under övervägande i samband med
kommande prövning av erfarenheterna av nuvarande stödåtgärder till
jordbruket i norra Sverige.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt biträds av utskottet.
Utskottet hemställer i enlighet med det anförda
att riksdagen

1. överlämnar motionerna 1973: 779, 1973: 1417, 1973: 1442 och
1973: 1427, yrkande 2, till Kungl. Maj:t för att tagas under
övervägande i samband med prövningen av de statliga stödåtgärderna
till jordbruket i norra Sverige,

2. medger att under budgetåret 1973/74 statsbidrag beviljas till
särskild rationalisering intill ett belopp av 17 000 000 kr.,

3. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
12 000 000 kr.

10. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter

m. ni. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 8
(s. 28—29) och hemställer

att riksdagen till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av
vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 1 200 000 kr.

11. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
B 9 (s. 29—30) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 1397 av herrar Jadestig (s) och Sundgren (s) hemställs
att riksdagen med bifall till propositionen i övrigt måtte som sin
mening ge till känna att den föreslagna minskningen av bidragen med

JoU 1973: 1

50 000 kr. icke skall gå ut över hållningen av varmblodiga hingstar eller
den expanderande ridhästaveln.

Utskottet. Departementschefen föreslår en med 50 000 kr. minskad
medelstilldelning för stöd till hästaveln. Förslaget motiveras av att behovet
av medel för hingsthållningsbidrag minskat. Enligt motionen
1973: 1397 har, samtidigt som kallblodsaveln avtagit i omfattning,
aveln av varmblodiga hästar ökat avsevärt. Motionärerna anser det
angeläget att minskningen av stödet inte går ut över hållande av varmblodiga
hingstar eller över den expanderande ridhästaveln och föreslår
att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet är medvetet om den betydelse varmblodsaveln har för ridsportens
utveckling. Staten stöder också denna avel på olika sätt. Främst
sker detta genom anslag till verksamheten vid statens hingstdepå och
stuteri i Flyinge. Även införselavgiftsmedel har använts för ändamålet,
nämligen som bidrag till kostnaderna för arméns ackordshästorganisation.
De medel till stöd för hästaveln, som utgår från förevarande anslag,
fördelas av lantbruksstyrelsen efter hörande av den till styrelsen
knutna hästavelsnämnden. I nämnden ingår företrädare för hästavelsorganisationerna.
Med hänsyn till den beslutsordning som sålunda gäller
är utskottet inte berett förorda något särskilt uttalande i anledning av
motionen 1973: 1397. Det kan i sammanhanget nämnas att enligt uppgift
från lantbruksstyrelsen bidragsgivningen till varmblodsaveln ökat
under senare år.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande
anslag och hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 1397 utan åtgärd,

2. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1973/
74 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

12. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet och Bidrag till
statens hingstdepå och stuteri. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna B 10—B 11 (s. 30—31) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuten ett reservationsanslag
av 632 000 kr.

13. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling. Kungl. Maj:t har under
punkten B 12 (s. 31—32) föreslagit riksdagen att till Särskilt stöd åt biskötsel
och växtodling för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 96 000 kr.

JoU 1973:1

Motionen

I motionen 1973: 785 av herr Jonasson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om förslag till riksdagen beträffande
ekonomiskt stöd till biodlingen i enlighet med i motionen angivna grunder.

Utskottet. I den i detta sammanhang upptagna motionen 1973: 785
förordas att staten skall lämna ekonomiskt stöd till biodlingen, förslagsvis
genom utbetalning av ett bidrag till biodlare om ca 100 kr. för
varje bisamhälle. Som motiv härför anförs biodlingens stora betydelse
för växtodlingen och den ringa ersättning biodlaren erhåller genom försäljning
av honung.

Utskottet får erinra om att Kungl. Majit uppdragit åt lantbruksstyrelsen
att utreda den svenska biodlingens nuvarande förhållanden
och utvecklingsmöjligheter samt att till jordbruksdepartementet inkomma
med förslag till åtgärder som bedöms nödvändiga för biodlingens
framtid. Styrelsen räknar enligt uppgift med att slutföra uppdraget i
år. Utskottet finner motionen inte böra föranleda någon annan åtgärd
än att den överlämnas till lantbruksstyrelsen.

Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt föranleder inte någon utskottets
erinran.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. anhåller att Kungl. Majit överlämnar motionen 1973: 785 till
lantbruksstyrelsen,

2. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 96 000 kr.

14. Bidrag till Svensk matpotatiskontroll och Restitution av bensinskatt
till trädgårdsnäringen. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag under
punkterna B 13—B 14 (s. 32—34) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag
av 120 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag
av 500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

15. Främjande av rennäringen. Kungl. Majit har under punkten B 15
(s. 34—40) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för katastrofskadeskydd för rennäringen
som i statsrådsprotokollet förordats,

2. till Främjande av rennäringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 630 000 kr.

JoU 1973:1

Motionerna

I motionen 1973: 205 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutar att AMS-medel får användas för bidrag till samemas
egna anläggningar för turism och fiske och andra liknande näringar.

I motionen 1973: 207 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) hemställs

1. att katastrofskadeskyddet administreras av Samefonden i enlighet med
lantbruksstyrelsens förslag, 2. att vissa nyttjanderättsförhållanden beträffande
rennäringens stugor utreds och att riksdagen beaktar vad i övrigt
i motionen anförts.

I motionen 1973: 494 av herr Dahlberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en sådan
ändring i rennäringslagen, att kommunerna befrias från avgifter till lantbruksstyrelsen
för åtgärder som är till fromma för kommunernas medborgare.

I motionen 1973: 501 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Nordgren
(m) hemställs att riksdagen beslutar bevilja Svenska samemas riksförbund
ett anslag av 200 000 kr. för budgetåret 1973/74 för en förstärkning
av konsulentverksamheten m. m.

I motionen 1973: 803 av herr Takman (vpk) föreslås att riksdagen
måtte bevilja ett anslag på 200 000 kr. åt Svenska samemas riksförbund
för förstärkning av dess konsulentarbete.

I motionen 1973: 1392 av herr Gustafsson i Byske m. fl. (c, fp) hemställs
att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära skyndsam
utredning och förslag rörande förbättrandet av trafiksäkerheten med avseende
å renfaran på våra vägar.

I motionen 1973: 1431 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
under anslaget Främjande av rennäringen måtte anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj ris förslag med 200 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 830 000 kr.

Utskottet. I huvudsaklig överensstämmelse med förslag som framlagts
av lantbruksstyrelsen föreslår Kungl. Majri att staten skall lämna bidrag
till ett katastrofskadeskydd för rennäringen. Skyddssystemet avser
framför allt att förebygga skadeverkningar men omfattar också individuell
ersättning för inträffade skador. Staten föreslås svara för två
tredjedelar av kostnaderna härför och rennäringen för en tredjedel.
Rennäringens del bör anses uppfylld genom det merarbete som renägarna
har att utföra i samband med skadeskyddets praktiska genomförande.
Staten föreslås stå för administrationskostnaderna. Utskottet
biträder Kungl. Maj ris förslag i nu berörda hänseende.

JoU 1973:1

I propositionen föreslås att statens bidrag till katastrofskadeskyddet
tas upp som en särskild post under förevarande anslag och att under
posten uppkommande reservationer särredovisas. Enligt motionen 1973:
207 bör katastrofskadeskyddet administreras av samefonden och statens
bidrag årligen tillföras denna fond. Utskottet finner dock i likhet med
departementschefen lämpligast att för ändamålet anvisade budgetmedel
anvisas under förevarande anslag och att outnyttjade medel kvarstår
såsom en reservation på anslaget. Detta innebär att katastrofskadeskyddet
kommer att administreras av rennäringsmyndigheterna, dvs. av
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Motionsyrkandet avstyrks
således. Inte heller torde vad som i motionen anförts om insamling av
renfoder behöva föranleda någon riksdagens åtgärd. Lantbruksnämnderna
torde vara oförhindrade att organisera sådan insamling på i motionen
angivet sätt om det befinnes lämpligt.

I motionen 1973: 207 föreslås vidare en utredning om vissa nyttjanderättsförhållanden
beträffande rennäringens stugor. En sådan utredning
bör bl. a. gälla frågan i vad mån rennäringens stugor kan överlåtas
åt någon turistorganisation. I detta sammanhang vill utskottet hänvisa
till att departementschefen i princip accepterat ett förslag av lantbruksstyrelsen
att till samebyarna föra över huvudparten av rennäringens
tekniska anläggningar som staten nu är huvudman för. Enligt av Kungl.
Maj:t nyligen fattat beslut skall förhandlingar tas upp med samebyarna
om överförandet av huvudmannaskapet för renskötselanläggningama.
Därvid skall också kunna tas upp sådana frågor som gäller överlåtelse
till turistorganisationer av vissa stugor. Utskottet finner med hänvisning
härtill att något särskilt uttalande från riksdagens sida inte erfordras
med anledning av nu ifrågavarande motionsyrkande.

I motionerna 1973: 501, 1973: 803 och 1973: 1431 föreslås att Svenska
samernas riksförbund för nästa budgetår tilldelas ett statsanslag av
200 000 kr. för en förstärkning av konsulentverksamheten m. m. F. n.
finns enligt motionerna en samekonsulent anställd hos riksförbundet.
Behovet av information bland samerna anges vara mycket stort, varför
denna enda konsulenttjänst av motionärerna anses vara otillräcklig. Enligt
motionerna skulle vissa ärenden om jakt- och fiskeupplåtelser kunna
överföras från lantbruksnämnderna till samernas egen organisation.

Enligt utskottets mening bör lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna
alltjämt svara för de uppgifter de ålades genom 1971 års riksdagsbeslut
om rennäringslagen. För upplysnings- och rådgivningsverksamhet
inom samebyarna, m. m. bör lantbruksstyrelsen och berörda lantbruksnämnder
i enlighet med departementschefens förslag disponera 300 000
kr. ur förevarande anslag. Till kostnaderna för Svenska samernas riksförbunds
allmänna verksamhet utgår medel ur samefonden. Utskottet är
inte berett tillstyrka motionsyrkandena om att även budgetmedel skall
tillföras riksförbundet.

JoU 1973:1

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt även i de
delar de inte särskilt berörts i det föregående.

I detta sammanhang tar utskottet också upp några motioner som rör
andra rennäringsfrågor än dem som behandlas i statsverkspropositionen.
Sålunda föreslås i motionen 1973: 205 att AMS-medel skall få användas
för bidrag till samernas egna anläggningar för turism och fiske m. m.

I likhet med de båda senaste åren, då motion av motsvarande innehåll
väckts, vill utskottet framhålla det angelägna i att alternativ sysselsättning
kan beredas inom renskötselområdet för de samer som inte får
tillräcklig sysselsättning inom själva renskötseln. I propositionen 1971:
51 framlades också förslag i syfte att främja sådan sysselsättning. Sålunda
framhölls det att man vid upplåtelser av renbetesmark för turiständamål
borde eftersträva att samema bereds arbetstillfällen. Vidare
framstod det enligt departementschefen som en väsentlig uppgift för
lantbruksnämnderna att — efter samråd med bl. a. samerna själva och
arbetsmarknadsmyndigheterna — inom renskötselområdet skapa nya
arbetstillfällen för samerna.

Arbetsmarknadsorganen har det senaste decenniet gjort betydande insatser
inom renskötselområdet. Det kan i sammanhanget nämnas att det
ingår i uppdraget för den år 1970 tillkallade sameutredningen att i samarbete
med utredningen för planering av turistanläggningar och friluftsområden
m. m. ta upp frågan om att bereda samerna tillfälle att i ökad
utsträckning delta i turismens utveckling inom samernas områden. Utskottet
utgår mot bakgrund av det anförda från att AMS-stöd även i
fortsättningen skall komma samema till del. Med hänsyn härtill finner
utskottet att syftet med motionen torde bli tillgodosett utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida.

Rennäringslagen bör enligt motionen 1973: 494 ändras så att kommunerna
befrias från upplåtelseavgifter för åtgärder som är till fromma
för kommunernas medborgare. Frågan tas upp med utgångspunkt i
ett aktuellt fall i Kiruna. Utskottet får erinra om att enligt nämnda lag
får nyttjanderätt på sådan kronomark ovan odlingsgränsen som står
under statens omedelbara disposition och på renbetesfjällen upplåtas
endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln.
Sådan upplåtelse skall enligt 34 § rennäringslagen ske mot avgift, om
ej särskilda skäl föreligger för avgiftsfrihet. Avgiften fördelas mellan
samefonden och sameby som berörs av upplåtelsen. Rennäringslagen
har varit i kraft mindre än två år. Utskottet anser att erfarenheterna
från denna korta tid inte ger utskottet anledning att påyrka en ändring
av rennäringslagen i nu förevarande avseende. Motionen bör således
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 1392 begärs utredning och förslag om förbättrandet
av trafiksäkerheten på vägar där renar kan uppträda. Yrkandet motive -

JoU 1973:1

ras med att det årligen inträffar åtskilliga trafikolyckor, där renar är
inblandade, med personella och materiella skador som följd. Motionärerna
anför att det föreligger en skillnad i rättsläget mellan vad som
gäller för trafikolyckor med ren och för trafikolyckor med tamboskap
samt att detta av många upplevs som stötande för rättsmedvetandet.
Skadeståndsfrågorna borde enligt motionen kunna lösas på ett mera
rättvist sätt, exempelvis genom att renägare åläggs att ha sina djur ansvarighetsförsäkrade
eller genom tillskapande av en renskadefond.

I anledning av motionen vill utskottet framhålla vikten av att såväl
renskötare som trafikanter i förekommande fall iakttar all möjlig försiktighet
för att nedbringa antalet olyckor och skadorna i samband därmed.
Utskottet utgår från att berörda myndigheter och organisationer
har sin uppmärksamhet riktad på hithörande frågor och vidtar erforderliga
åtgärder i angivna syfte. Frågan om skadeståndsansvar i samband
med renskötsel behandlades när rennäringslagen antogs av riksdagen år
1971. I enlighet med vad som därvid anfördes skall allmänna skadeståndsrättsliga
grundsatser tillämpas på trafikskador som vållats av
renar. Detta innebär bl. a. att skadeståndsansvar för renägare eller sameby
kan inträda om den som haft djuren i sin vård brustit i skälig tillsyn.
Samma uppfattning kommer till uttryck i föregående års riksdagsbeslut
om skadeståndslag (prop. 1972: 5, s. 104—105, LU 1972: 10, rskr 1972:
192). Utskottet finner med hänsyn till det anförda att någon riksdagens
åtgärd inte erfordras i anledning av motionen 1973: 1392.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. anser motionen 1973: 205 besvarad med vad utskottet i det
föregående anfört angående främjandet av sysselsättningen
inom renskötselområdet,

2. lämnar motionen 1973: 494 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1973: 1392 utan åtgärd,

4. anser motionen 1973: 207, yrkande 2, första att-satsen, besvarad
med vad utskottet i det föregående anfört,

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1973: 207, yrkande 1 och yrkande 2, andra att-satsen,
godkänner de riktlinjer för katastrofskadeskydd för rennäringen
som utskottet i det föregående förordat,

6. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionerna
1973: 501, 1973: 803 och 1973: 1431 till Främjande
av rennäringen för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 630 000 kr.

16. Kompensation för bensinskatt till rennäringen. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 16 (s. 40—41) och hemställer

JoU 1973:1

att riksdagen till Kompensation för bensinskatt till rennäringen
för budgetåret 1973/74 anvisar ett anslag av 200 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Jordbruksprisreglering

17. Statens jordbruksnämnd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna C 1—C 4 (s. 42—47) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 10 039 000
kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag
av 1 113 000 kr.,

3. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag
av 96 000 000 kr.,

4. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel
m. m. ett förslagsanslag av 37 941 000 kr.

18. Stöd till jordbruket i norra Sverige. Kungl. Maj:t har under punkten
C 5 (s. 47) föreslagit riksdagen att till Stöd till jordbruket i norra Sverige
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 74 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 774 av herr Boo m. fl. (c) hemställs 1. att riksdagen
anhåller hos Kungl. Maj:t om en skyndsam översyn beträffande områdesindelningen
och stödnivån avseende pristillägg på mjölk och kött/
fläsk med förbättringar av stödet till jordbruket i norra Sverige vari
inryms jämväl Kopparbergs och Värmlands län, 2. att förslag till åtgärder
föreläggs 1974 års riksdag samt att i övrigt beaktas vad i motionen
anförts.

I motionen 1973: 776 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Jonasson
(c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller 1. att tillämpningen
av reglerna för statligt pristillägg på mjölk ges en generös tolkning,
framför allt då fråga är om brukare och familjemedlemmar som fortsätter
jordbruksdriften, 2. att vid den omprövning av det särskilda mjölkpristillägget
som kommer att ske denna begränsning slopas och att stödet
till dessa jordbruk utgår efter samma bestämmelser som gäller för ifrågavarande
stödområde.

I motionen 1973: 806 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t begära sådan ändring av reglerna
för mjölkpristillägg, inom de i motionen berörda områdena, att även nyetablerade
mjölkproducenter erhåller detta stöd.

JoU 1973:1

I motionen 1973:1385 av herr Björk i Gävle (c) och fru Jonäng (c)
hemställs 1. att riksdagen anhåller hos Kungl. Majit om en skyndsam
översyn beträffande områdesindelning och stödnivåer avseende pristilllägg
på mjölk samt kött och fläsk som gäller för jordbruket i norra
Sverige, 2. att förslag till åtgärder förelägges 1974 års riksdag, 3. att i övrigt
beaktas vad som anförts i motionen.

I motionen 1973: 1404 av herr Jonasson m. fl. (c, s, fp, m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam översyn och förslag
till 1974 års riksdag beträffande områdesindelning och stödnivå
innebärande förbättringar av stödet till jordbruket i norra Sverige (vari
innefattas Kopparbergs och Värmlands län) i enlighet med vad i motionen
anförts.

I motionen 1973: 1406 av fru Jonäng m. fl. (c) föreslås att riksdagen
hos Kungl. Majit hemställer att det särskilda mjölkpristillägget i Södra
Hälsinglands mejeriförenings område höjs till 9 öre per kg och att området
hänföres till område II.

I motionen 1973: 1426 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c, fp)
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar att i motionen
föreslagna stödåtgärder till utsädesodling i norra Sverige skall upptas till
prövning vid den översyn av ”Norrlandsstödet” som skall ske detta budgetår.

I motionen 1973: 1427 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga (punkten 1), att riksdagen beslutar att stödet
till jordbruket i norra Sverige skall justeras med hänsyn till utvecklingen
av den allmänna prisnivån.

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för det särskilda
prisstöd till jordbruket i norra Sverige i form av pristillägg på
mjölk, kött och fläsk, varom riksdagen år 1971 fattade beslut (prop.
1971: 74, JoU 1971: 33, rskr 1971: 49). I enlighet med förslag av statens
jordbruksnämnd förordar Kungl. Maj:t att anslaget för nästa budgetår
tas upp med 74 milj. kr. eller med 8 milj. kr. mer än för innevarande
budgetår. Anslagsuppräkningen motiveras av den ökade mjölkinvägningen.
Utskottet har inte något att invända mot medelsberäkningen.

Som framgår av den föregående redogörelsen har i ett antal motioner
framförts önskemål om justeringar av gällande bestämmelser om prisstöd
till vissa jordbruk i fråga om områdesindelning och stödnivåer,
m. m. Flertalet önskemål överensstämmer i allt väsentligt med yrkanden
som framförts till riksdagen och avvisats redan i samband med bestämmelsernas
tillkomst år 1971. Utskottet vill emellertid erinra om att
1971 års riksdagsbeslut, såsom tidigare berörts, bl. a. innebar att frågan

2 Riksdagen 1973.16 sami. Nr 1

JoU 1973:1

om justering av nu ifrågavarande prisstöd, även innefattande eventuell
utvidgning av stödet att gälla ytterligare produkter, skall tas upp vid en
översyn av stödet som skall ske vart tredje år genom statens jordbruksnämnds
försorg. Enligt utskottets mening är det lämpligt att de motioner,
som berör prisstödet, överlämnas till jordbruksnämnden för övervägande
i samband med den översyn som sålunda skall äga rum inför
nästa års riksdagsbeslut i ämnet. Också frågan om åtgärder till stöd för
utsädesodlingen i norra Sverige, som behandlas i motionen 1973: 1426,
synes lämpligen böra övervägas i samband med prövningen av erfarenheterna
av nuvarande stöd till jordbruket i norra Sverige.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Stöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 74 000 000 kr.,

2. anhåller att Kungl. Maj:t överlämnar motionerna 1973:774,
1973: 776, 1973: 806, 1973: 1385, 1973: 1404, 1973: 1406 och
1973: 1427, första dels-satsen, till statens jordbruksnämnd att
tagas under övervägande i samband med kommande översyn
av det särskilda prisstödet till jordbruk i norra Sverige,

3. överlämnar motionen 1973:1426 till Kungl. Maj:t att tagas
under övervägande i samband med prövningen av erfarenheterna
av de statliga stödåtgärderna till jordbruket i norra
Sverige.

19. Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. in. och Bidrag till bokf
örings verksamheten inom jordbruket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkterna C 6—C 7 (s. 47—48) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

2. till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket ett reservationsanslag
av 1 218 000 kr.

20. Bidrag tili permanent skördeskadeskydd. Kungl. Maj:t har under
punkten C 8 (s. 49) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1973/74 anvisa ett anslag av 30 000 000
kr.

Motionen

I motionen 1973: 507 av herr Persson i Heden m. fl. (c) hemställs
att riksdagen i fråga om skördeskadeskyddet beslutar medge att ramen
för de behovsprövade bidragen fastställs till två procent av de utgående
allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador eller, om beräkning
enligt denna regel ger till resultat ett lägre belopp, lägst 800 000 kr.

JoU 1973:1

Utskottet. Under förevarande anslag anvisar staten bidrag till skördeskadefonden.
Kungl. Maj:ts förslag att anslaget för nästa budgetår förs
upp med oförändrat 30 milj. kr. föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Ersättningar till följd av skördeskador utgår enligt ett system som
grundar sig på objektiva skördeuppskattningar. Som en komplettering
till detta system utgår behovsprövade bidrag i viss utsträckning. Ifrågavarande
bidrag skall kunna utbetalas i sådana fall då så betydande
skördeskador uppenbarligen föreligger att skadeersättningar bort utgå
men detta ej har skett på grund av systemets allmänna konstruktion
eller till följd av oförutsedda brister i detsamma. Enligt av riksdagen
godtagna riktlinjer skall sträng restriktivitet tillämpas vid förevarande
bidragsgivning.

För behovsprövade bidrag skall stå till förfogande ett belopp som
motsvarar en procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna
för skördeskador eller, om beräkning enligt enprocentsregeln ger till
resultat ett lägre belopp, högst 600 000 kr. Sistnämnda beloppsgräns
fastställdes av förra årets riksdag att gälla fr. o. m. skördeåret 1972. Den
utgjorde tidigare 400 000 kr. Utskottet finner för sin del inte någon
anledning att nu föreslå någon ytterligare ändring av bestämmelserna
för beviljandet av behovsprövade skördeskadebidrag. Det yrkande i
nämnda hänseende, som framförs i motionen 1973: 507 och som även
tidigare avvisats av riksdagen, avstyrks därför.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 507 utan åtgärd,

2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1973/74 anvisar ett anslag av 30 000 000 kr.

21. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj ris förslag under punkten C 9 (s. 49—50) och hemställer att

riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
13 761 000 kr.

Skogsbruk

22. Skogsstyrelsen och Bidrag till skogsvårdsstyrelsema. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majris förslag under punkterna D 1—D 2 (s. 51—55)
och hemställer

att riksdagen

1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 8 211 000 kr.,

JoU 1973:1

2. a. medger att under budgetåret 1973/74 beviljas statlig kreditgaranti
för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp
av 1 000 000 kr.,

b. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 41 240 000 kr.

23. Bidrag till skogsförbättringar. Kungl. Maj:t har under punkten D 3
(s. 56—60) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats rörande statsbidrag
till viss omplantering av skogskulturer som skadats av sork,

2. medge att under budgetåret 1973/74 beviljas statsbidrag med högst
8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark och med
anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 8 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 339 av fru Sundberg (m) och herr Nilsson i Trobro
(m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om 1. sådan
ändring av bestämmelserna för statsbidrag till vissa skogsförbättrande
åtgärder att ur naturvårdssynpunkt önskvärd nyplantering av bok blir
berättigad till sådant bidrag, 2. förslag med anledning av betänkandet
”Bokskogens bevarande” till nästa års riksdag.

Utskottet. Huvuddelen av förevarande anslag utnyttjas för att lämna
bidrag till skogsplantering på sämre jordbruksmark. I övrigt lämnas
stöd till iståndsättning av skogar med otillfredsställande skogstillstånd,
bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse
av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt
till att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti, som avses
i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog. Bidragsbestämmelsema
för anslaget återfinns i kungörelsen (1948: 239) om
statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (ändrad senast 1961:
109).

I motionen 1973: 339 yrkas på sådan ändring av bestämmelserna att
ur naturvårdssynpunkt önskvärd nyplantering av bok blir berättigad till
bidrag. Enligt motionärerna bör riksdagen dessutom hemställa att Kungl.
Maj:t för nästa års riksdag framlägger förslag med anledning av det år
1971 framlagda betänkandet Bokskogens bevarande (SOU 1971: 71).
Nuvarande bestämmelser är enligt motionen alltför mycket inriktade på
strikta lönsamhetskrav inom skogsdriften och tar för litet hänsyn till
andra omständigheter, såsom naturvårdens och friluftslivets intressen.
Det framhålls att bokskogen ur sistnämnda synpunkter är i hög grad
skyddsvärd.

JoU 1973:1

Utskottet vill i anledning härav anföra, att betänkandet Bokskogens
bevarande har varit föremål för ett omfattande remissförfarande. Vid
remissbehandlingen har framförts delade meningar och från flera håll
har framförts betänkligheter mot de åtgärder som föreslagits. Enligt
utskottets mening finns anledning avvakta skogspolitiska utredningens
förslag innan ställning tas till de åtgärder som bör vidtas i syfte att bevara
bokskogen. Som framgår av riksdagsberättelsen beräknas skogspolitiska
utredningen slutföra sitt arbete i år. Mot bakgrund av det anförda
synes motionen 1973: 339 inte nu böra föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet, som givetvis delar uppfattningen om det önskvärda
i att bokskogen så långt möjligt kan bevaras, vill i sammanhanget erinra
om att bl. a. naturvårdslagens bestämmelser om skydd för landskapsbilden
ger vissa möjligheter att vidta åtgärder i nämnda avseende.

Vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit föranleder ingen erinran
av utskottet, som alltså hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 339 utan åtgärd,

2. godkänner vad i propositionen förordats rörande statsbidrag
till viss omplantering av skogskulturer som skadats av sork,

3. medger att under budgetåret 1973/74 beviljas statsbidrag med
högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

4. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

24. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Kungl. Maj:t har under punkten
D 4 (s. 60—62) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1973/74 beviljas dels statsbidrag med
högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild ägo, dels förhöjt
statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar av särskild
betydelse från fritidssynpunkt,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1973/74
anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionerna

I motionen 1973: 499 av herr Lorentzon m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen beslutar att för bidraget till vägbyggnader på skogar i enskild
ägo knyts villkoret att med hjälp av statsbidrag byggd skogsbilväg skall
vara öppen för allmänheten.

I motionen 1973: 929 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) föreslås att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om sådana regler för bidrag till
vägbyggen i skogar som är i enskild ägo att till bidraget knyts villkor
om att med hjälp av statsbidrag byggd skogsbilväg skall vara öppen för
allmänheten samt att vad som i övrigt anförts i motionen måtte beaktas.

JoU 1973:1

Utskottet. Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till vissa
skogs- och flottledsbyggnader m. m. (kungörelsen 1943: 530 med senare
ändringar) utgår bidrag till skogshuvudväg i allmänhet med högst
50 procent eller, om synnerliga skäl föreligger, med högst 75 procent
av byggnadskostnadema. I fråga om skogshuvudväg av särskild betydelse
från fritidssynpunkt kan bidrag utgå med högst 70 procent eller,
om synnerliga skäl föreligger, med högst 85 procent av byggnadskostnadema.
Om bidrag utgår med förhöjt procenttal på grund av skogshuvudvägens
betydelse för fritidsändamål måste bidragstagaren förbinda
sig att inte utan länsstyrelsens medgivande avstänga vägen för
trafik.

I motionerna 1973: 499 och 1973: 929 framhålls att hittills vunna erfarenheter
av det förhöjda bidraget till vissa skogshuvudvägar, som införts
för att uppmuntra markägarna att i ökad utsträckning upplåta
vägarna åt allmänheten för trafik med motorfordon, ger vid handen,
att effekterna varit mycket måttliga. Angelägenheten av att bereda
allmänheten tillgång till skogsbilvägarna talar enligt motionärerna för
att till bidraget till vägbyggnader på skogar i enskild ägo generellt knyts
villkoret att med hjälp av statsbidrag byggd skogsbilväg skall hållas
öppen för allmänheten. I motionerna hemställs om ändring av bidragsbestämmelsema
i angiven riktning.

Utskottet får i anledning av det anförda erinra om att nu gällande
regler i fråga om statsbidrag till skogshuvudvägar bygger på förslag av
skogsbruksutredningen, vilket behandlades av riksdagen år 1965 (prop.
1965: 1, bil. 11, p. H 6; JoU 1965: 1, p. 75: o). Som motiv för det högre
bidraget anfördes bl. a. att allmän trafik medförde högre standardkrav
på vägarna och ökat ansvar för väghållama.

I sin anslagsframställning framhåller skogsstyrelsen att allmänhetens
intresse för att få utnyttja skogsvägarna för biltrafik i samband med
olika fritidsaktiviteter har ökat starkt under senare år. Styrelsen framhåller
att möjligheterna att öppna skogsvägar för allmänheten dock
inte på långt när står i proportion till allmänhetens önskemål. För att
få bättre förhållanden i detta avseende synes enligt styrelsen grundläggande
förändringar i statsbidragsgivningen vara erforderliga. Under
hänvisning till att skogspolitiska utredningen bl. a. har att utreda dylika
frågor vill styrelsen inte nu framlägga några förslag till sådana förändringar
utan avvaktar utredningens betänkande. Styrelsen föreslår
därför att för nästa budgetår rambeloppet för förhöjda statsbidrag till
skogshuvudvägar av särskild betydelse för fritidsändamål utgår med
oförändrat 500 000 kr. Kungl. Maj:t biträder skogsstyrelsens förslag.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att allmänheten i så stor
utsträckning som möjligt bereds tillfälle till rekreation i skog och mark
och att som ett led i strävandena att främja detta syfte skogsbilvägar i
betydligt större omfattning än f. n. kan komma till användning. Skogs -

JoU 1973:1

politiska utredningen har emellertid, som framgår av det föregående,
bl. a. att överväga detta spörsmål. I avvaktan på utredningens förslag,
som beräknas föreligga inom kort, synes motionerna inte nu böra föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd.

Kungl. Maj:ts under punkten redovisade förslag tillstyrks av utskottet,
som alltså hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionerna 1973: 499 och 1973: 929 utan åtgärd,

2. medger att under budgetåret 1973/74 beviljas dels statsbidrag
med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild
ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till
skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt,

3. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1973/
74 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

25. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 5 (s. 62—63) och hemställer att

riksdagen

1. medger att under budgetåret 1973/74 utfästs statsbidrag med
högst 11 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden
i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag
i lappmarken,

2. till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 10 100 000
kr.

26. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. Kungl. Maj:t
har under punkten D 6 (s. 63—64) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet
för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1973/
74 anvisa ett förslagsanslag av 1 572 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 782 av herr Hedin m. fl. (m) hemställs att riksdagen
måtte uppdra åt Kungl. Maj:t att vid behov genom tilläggsanslag
möjliggöra av skogsstyrelsen planerad intensifierad rådgivning i vad gäller
frågor om arbetsmiljö och arbetarskydd inom skogsbruket.

Utskottet. Från förevarande anslag bestrids kostnader för rådgivningsoch
kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte
att främja skogsbrukets rationalisering. Vidare används medel under
anslaget för viss personalutbildning och information. Anslaget bör enligt
Kungl. Maj:ts förslag höjas med 106 000 kr. till 1 572 000 kr.

JoU 1973:1

Av skogsstyrelsens anslagsframställning framgår att intensifierad rådgivning
planeras i vad gäller frågor om arbetsmiljö och arbetarskydd.
Det senare har enligt styrelsen hög prioritet med hänsyn dels till de
stora risker för olycksfall och ohälsa som sammanhänger med skogsarbete,
dels till den omständigheten att privatskogsägarna såsom egna
företagare inte omfattas av skogsyrkesinspektionens verksamhet. I motionen
1973: 782 instämmer motionärerna med skogsstyrelsens bedömning
i angivna avseenden men framhåller att det är tveksamt om den förordade
rådgivningen på arbetsmiljöns och arbetarskyddets områden kan
komma till stånd inom ramen för den av Kungl. Maj:t förordade medelsramen.
Riksdagen bör därför enligt motionärernas mening uppdra
åt Kungl. Maj:t att vid behov anvisa tilläggsanslag för ändamålet.

Med anledning av det anförda vill utskottet erinra om att förevarande
anslag genom beslut av 1972 års riksdag för innevarande budgetår
räknades upp bl. a. för att tillgodose behovet av rådgivning om arbetsmiljö
och arbetarskydd på skogsbrukets område. Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår innebär att medel även för detta budgetår beräknats
för ifrågavarande ändamål. Det ankommer på skogsstyrelsen att
fördela medlen under anslaget. Med anledning av det intresse för arbetsmiljö-
och arbetarskyddsfrågor som visats från såväl Kungl. Maj:ts
som skogsstyrelsens sida finner utskottet anledning anta att nämnda
spörsmål kommer att ägnas uppmärksamhet utan särskild påstötning
från riksdagens sida. Någon särskild åtgärd i anledning av motionen förefaller
därför inte erforderlig.

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 782 utan åtgärd,

2. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 572 000 kr.

Fiske

27. Fiskeristyrelsen och Fiskeriintendenter m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 1—E 2 (s. 65—67) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 7 601 000 kr.,

2. till Fiskeriintendenter m. m. ett förslagsanslag av 1 094 000 kr.

28. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. Kungl. Maj:t har under
punkten E 3 (s. 68) föreslagit riksdagen att till Främjande i allmänhet
av fiskerinäringen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 275 000 kr.

JoU 1973:1

Motionen

I motionen 1973: 1393 av herr Hedin m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen för budgetåret 1973/74 beslutar höja ramen för statsgarantier
för förluster på försöksfiske från 200 000 till 300 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att anslaget för nästa budgetår räknas
upp med 10 000 kr. till 275 000 kr. föranleder ingen erinran av
utskottet.

Med anledning av yrkandet i motionen 1973: 1393 att garantiramen
för försöksfiske höjs från 200 000 kr. till 300 000 kr. vill utskottet erinra
om att riksdagen år 1971 i anledning av motioner i ämnet, med
hänvisning till att behovet av försöksfiske snabbt kunde komma att
ökas, bemyndigade Kungl. Maj:t att — därest så skulle befinnas erforderligt
— höja garantiramen, dock högst med 100 000 kr. Under
angivna förhållande anser utskottet att syftet med i motionen 1973:
1393 framlagt förslag om höjning av garantiramen för försöksfiske får
anses vara tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 1393 utan åtgärd,

2. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 275 000 kr.

29. Kursverksamhet på fiskets område. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkten E 4 (s. 69) och hemställer

att riksdagen till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 305 000 kr.

30. Bidrag till fiskehamnar m. m. Kungl. Maj:t har under punkten E5
(s. 70—73) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i statsrådsprotokollet förordats beträffande bestridande
av kostnader för utmärkning av fiskegränser m. m.,

2. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 1415 av herr Nilsson i Trobro (m) hemställs att riksdagen
ger Kungl. Maj:t till känna att av medel från anslaget Bidrag till
fiskehamnar m. m. skall bestridas kostnaderna för den av fiskeristyrelsen
föreslagna förbättringen av Nogersunds fiskehamn i Sölvesborgs storkommun.

JoU 1973:1

Utskottet. Från förevarande anslag utgår förutom statsbidrag till
byggande av fiskehamnar bl. a. ersättning för täckande av eventuella underskott
vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar. Fiskeristyrelsen
har i sina anslagsäskanden beräknat sistnämnda underskott till
300 000 kr. för nästa budgetår under förutsättning av viss ökad medelstilldelning
för ändamålet under innevarande budgetår. Medlen är avsedda
att täcka kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten
främst i de statliga fiskehamnarna Nogersund, Smygehamn, Glommen,
Träslövsläge, Hönö-Klåva och Grundsund. Enligt bidragsbestämmelserna
ankommer det på fiskeristyrelsen att besluta om den närmare medelsfördelningen
för nyssnämnda ändamål. Frågor om stöd till byggande
och förbättringar av fiskehamnar skall enligt gällande riktlinjer bedömas
mot bakgrund av hamnarnas betydelse för fiskerinäringens utveckling
inom vederbörande region. Denna bedömning åvilar Kungl. Maj:t.
Med hänsyn härtill finner utskottet inte anledning för riksdagen att genom
särskilt uttalande binda anslagsanvändningen på sätt som ifrågasatts
i motionen 1973: 1415 beträffande Nogersunds fiskehamn. Motionen
föreslås således inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande anslagspunkt föreslagit beträffande
bestridande av kostnaderna för vissa anordningar för markering
av gränser som är av betydelse för fisket har utskottet inte något
att invända. Ej heller har utskottet något att erinra mot Kungl. Maj:ts
medelsberäkningar under anslaget.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 1415 utan åtgärd,

2. godkänner vad i statsverkspropositionen förordats beträffande
bestridande av kostnader för utmärkning av fiskegränser m. m.,

3. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

31. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 6—E 13 (s. 73—78) och hemställer att

riksdagen

1. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 20 000 kr.,

2. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 1 100 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. till Särskilt omställningsstöd till fiskare, m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

4. a. medger att under budgetåret 1973/74 statlig kreditgaranti
beviljas för lån till konsolidering av fiskeföretag intill ett belopp
av 20 000 000 kr., för lån till investeringar inom fiskets

JoU 1973:1

berednings- och konservindustri intill ett belopp av 5 000 000
kr. och för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket intill ett
belopp av 2 000 000 kr.,

b. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

5. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

7. till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

8. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 kr.

Service och kontroll

32. Statens livsmedelsverk m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna F 1—F 6 (s. 79—87) och hemställer

att riksdagen

1. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 20 084 000 kr.,

2. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
9 182 000 kr.,

3. a. godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats rörande beredskapen
mot mul- och klövsjuka,

b. till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1973/
74 anvisar ett förslagsanslag av 15 168 000 kr.,

4. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 kr.,

5. till Veterinärstaten för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 20 728 000 kr.,

6. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

33. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Kungl. Maj:t har under punkten
F 7 (s. 87—88) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård i vissa
fall för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 215 av herr Ångström (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning och förslag till nya
grunder för att statsbidrag skall kunna utgå vid besök av veterinär för
djursjukvård.

JoU 1973:1

I motionen 1973: 1423 av herrar Olsson i Sundsvall (c) och Björk
i Gävle (c) hemställs att riksdagen beslutar att statsbidrag till mindre bemedlade
för djursjukvård skall utgå till djurägare, vilkens årsinkomst
inte överstiger 10 000 kr.

Utskottet. Enligt kungörelsen (1946: 164) angående statsbidrag till
lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård kan bidrag
utgå till djurägare, vilkens till statlig inkomstskatt taxerade inkomst ej
överstiger 5 000 kr. och som ej heller påförts statlig förmögenhetsskatt.
Veterinär får i sådana fall inte av djurägaren uppbära högre belopp än
17 kr. vid sjukbesök.

I motionen 1973: 1423 föreslås att nämnda inkomstgräns höjs till
10 000 kr., medan skyndsam utredning och förslag till nya bidragsgrunder
begärs i motionen 1973: 215. Motionärerna åberopar bl. a. den penningvärdeförsämring
som ägt rum sedan nuvarande bestämmelser fastställdes.

Utskottet finner att en omprövning av nu ifrågavarande bestämmelser
i och för sig kan anses motiverad. Ett av veterinärväsendeutredningen
avgivet betänkande om veterinärväsendets uppgifter och organisation
(SOU 1971: 3) är dock enligt uppgift från jordbruksdepartementet f. n.
föremål för överväganden inom departementet och beräknas föranleda
proposition till riksdagen innevarande år. I avvaktan härpå bör de nu
behandlade motionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet i övrigt inte finner anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande
anslag, hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionerna 1973: 215 och 1973: 1423 utan åtgärd,

2. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.

34. Veterinärinrättningen i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 8—F 10 (s. 88—90) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag av 819 000
kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag av 9 933 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 60 000 kr.

35. Statens växtskyddsanstalt. Kungl. Maj:t har under punkten F 11 (s.
90—92) föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 7 910 000 kr.

Joli 1973:1

Motionerna

I motionen 1973: 771 av fru Anér (fp) och fru Hambraeus (c) hemställs
1. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar
att nuvarande organisation för den resistensbiologiska forskningen bör
bibehållas i avvaktan på kommande utredning, 2. att riksdagen till statens
växtskyddsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisar ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 134 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
4 294 000 kr.

I motionen 1973:781 av herr Hansson i Skegrie m. fl. (c, fp, m) hemställs
att riksdagen beslutar 1. att Kungl. Maj:t bemyndigas inrätta en
befattning som försöksledare vid statens växtskyddsanstalts inspektionsavdelning;
samt 2. att till statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1973/
74 anvisa ett med 70 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 7 980 000 kr.

I motionen 1973: 787 av herr Josefson i Arrie m. fl. (c) hemställs att
till statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisas ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 134 000 kr. förhöjt förslagsanslag
på 4 294 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av anslaget
till statens växtskyddsanstalt med 469 000 kr. för täckande av automatiska
utgiftsökningar.

Enligt motionerna 1973: 771 och 1973: 787 bör anslaget höjas med
ytterligare 134 000 kr. för att ge anstalten ökade resurser för resistensprövning.
Utskottet får erinra om att växtskyddsanstaltens uppgifter och
organisation är föremål för översyn genom utredningen om kontrollanstalterna
på jordbrukets område. I avvaktan på resultatet av utredningen
är utskottet inte berett förorda den i motionerna föreslagna
ansi agsf örstärkningen.

I motionen 1973: 781 begärs en uppräkning av växtskyddsanstaltens
anslag med 70 000 kr. för förstärkning av anstaltens inspektionsavdelning
med en befattning som försöksledare. I detta fall åberopas bl. a.
den belastning som åtgärderna mot koloradoskalbaggen innebär. Enligt
vad utskottet inhämtat har för bekämpning av koloradoskalbaggen under
år 1972 anvisats 750 000 kr. från anslaget Bekämpande av växtsjukdomar.
Nämnda förslagsanslag kan även framdeles användas för
sådana åtgärder. Utskottet är i avvaktan på resultatet av pågående utredning
inte berett biträda motionsyrkandet om en utökning av den
fasta personalen vid växtskyddsanstalten.

I anledning av ett yrkande i motionen 1973: 771 om visst uttalande
om bibehållande t. v. av nuvarande organisation av den resistensbiologiska
forskningen vid växtskyddsanstalten får utskottet framhålla att
någon ändring av nämnda organisation inte har skett. Enligt uppgift

JoU 1973:1

från växtskyddsanstalten planeras inte heller någon sådan ändring innan
beslut i anledning av pågående utredning föreligger. Något uttalande
från riksdagens sida torde således inte erfordras i anledning av motionsyrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 771, yrkande 1, utan åtgärd,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna
1973: 771, yrkande 2, 1973: 781 och 1973: 787 till
Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 7 910 000 kr.

36. Bekämpande av växtsjukdomar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 12—F 15 (s. 92—96) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av
150 000 kr.,

2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium ett förslagsanslag av
4 160 000 kr.,

3. till Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av 2 798 000
kr.,

4. till Statens växtsortnänmd ett förslagsanslag av 122 000 kr.
Utbildning och forskning

37. Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten G 1 (s. 97—100) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantbrukshögskolan inrätta en
professur i markfysik enligt vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/
74 anvisa ett förslagsanslag av 45 339 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 1390 av herrar Grebäck (c) och Antby (fp) hemställs
att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta
en tjänst som universitetslektor i lantbruksbyggnader vid lantbrukshögskolan,
2. att till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1973/74 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med
95 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 45 434 000 kr.

I motionen 1973: 1391 av herrar Grebäck (c) och Antby (fp) hemställs
att riksdagen beslutar 1. att bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta
en tjänst som statsagronom i produktkvalitet vid lantbrukshögskolan,

JoU 1973:1

2. att till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1973/74 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 98 000
kr. förhöjt förslagsanslag av 45 437 000 kr.

I motionen 1973: 1443 av herrar Åsling (c) och Johansson i Holmgården
(c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en skyndsam
översyn av forsknings- och försöksverksamheten på jordbruksområdet
i Norrland.

Utskottet. Enligt statsverkspropositionen beräknas förevarande anslag
till 45 339 000 kr. för nästa budgetår. Därvid har beräknats medel
för bl. a. en tjänst som universitetslektor i landskapsarkitektur. Vad
Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om personalförändringar föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Härutöver begärs i två motioner ytterligare personalförstärkningar.
Sålunda föreslås i motionen 1973: 1390 att 95 000 kr. anvisas för inrättandet
av en befattning som universitetslektor i lantbruksbyggnader.
Vidare föreslås i motionen 1973: 1391 att 98 000 kr. anvisas för inrättandet
av en tjänst som statsagronom i produktkvalitet. De båda tjänsterna
ingår bland dem för vilka lantbrukshögskolan begärt medel i sin
anslagsframställning. Kungl. Maj:t har vid budgetbehandlingen inte ansett
sig kunna bereda utrymme för dem i kommande års budget. Utskottet
anser inte att sådana förhållanden framkommit som ger anledning
till en ändrad bedömning, varför de båda motionerna avstyrks.

I detta sammanhang tar utskottet upp till behandling motionen 1973:
1443, vari begärs en skyndsam översyn av forsknings- och försöksverksamheten
på jordbruksområdet i Norrland. I motionen redovisas hur
anläggningar för försök och forskning på jordbrukets område under
senare år byggts upp i norra Sverige, inte minst vid Röbäcksdalen. Brist
på driftkostnadsanslag gör det enligt motionen svårt att fullt utnyttja
tillgänglig forskningskapacitet. I avvaktan på resultatet av den begärda
översynen bör enligt motionen vidtas åtgärder som säkerställer den nuvarande
verksamhetens fortsatta bedrivande.

Utskottet får erinra om att motsvarande motionsyrkande behandlades
av riksdagen även föregående år (JoU 1972: 38). I samband därmed inhämtade
utskottet remissyttranden från berörda instanser. Såväl i dessa
yttranden som i förevarande motion åberopas de förslag i ämnet som
avgavs av utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige (SOU
1970: 72). Utredningen, som ansåg det på sikt vara mest ekonomiskt för
samhället att satsa relativt kraftigt på forskning, försök och utvecklingsarbete
för jordbruket i norra Sverige, föreslog bl. a. att särskilda
forskningsmedel skulle ställas till förfogande för ändamålet. Några sådana
särskilda medel har hittills inte anvisats. Lantbruksstyrelsen anförde
i sitt remissyttrande att det därför fick ankomma på befintliga

JoU 1973:1

forsknings- och försöksinstitutioner att hos forskningsråd m. fl. söka
anslag för utförande av sådana projekt som angetts av utredningen.
Lantbrukshögskolan anförde i sitt remissyttrande att högskolan av det
för försöksverksamhet disponibla anslaget avdelar medel för verksamheten
i Norrland som i förhållande till produktionens omfattning går
långt utöver vad som anvisas för övriga distrikt. Trots detta fanns enligt
högskolan angelägna försöksuppgifter inom norrländskt jordbruk som
inte kunnat rymmas inom tillgängliga anslagsramar. En ytterligare omfördelning
till förmån för norra Sverige lät sig dock knappast göra av
hänsyn till högskolans ansvar och åtaganden inom övriga försöksdistrikt.
Bl. a. lantbrukshögskolan och berörda länsstyrelser ansåg att en översyn
av forsknings- och försöksverksamheten i norra Sverige i viss omfattning
var motiverad. Därvid borde i första hand tas upp storleken och
fördelningen av de anslag som anvisas för ändamålet. Mot bakgrund av
vad som sålunda hade framkommit underströk jordbruksutskottet angelägenheten
av att ökade resurser så snart som möjligt ställdes till förfogande
för forsknings- och försöksverksamheten rörande jordbruket
i norra Sverige. Riksdagen ansåg motionen besvarad med vad utskottet
sålunda anfört.

Enligt utskottets mening talar skäl med ökad styrka för en ytterligare
tilldelning av resurserna för forskning, försök och utvecklingsarbete för
jordbruket i norra Sverige. Utskottet anser nödvändigt att Kungl. Majit
ägnar ingående uppmärksamhet åt behovet att snarast tillgodose angivna
önskemål.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit under förevarande punkt biträder
utskottet och hemställer

att riksdagen

1. som sin mening ger till känna vad utskottet i det föregående
anfört i anledning av motionen 1973: 1443,

2. bemyndigar Kungl. Majit att vid lantbrukshögskolan inrätta
en professur i markfysik enligt vad som förordats i propositionen,

3. med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag på motionerna
1973: 1390 och 1973: 1391 till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 45 339 000 kr.

38. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader och Lantbrukshögskolan: Bokinköp
m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag under punkterna
G 2—G 3 (s. 100—102) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 10 074 000 kr.,

2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 722 000 kr.

JoU1973:1

39. Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten. Kungl. Maj:t har under
punkten G 4 (s. 102—104) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om förläggningen av distriktsförsöksstationen
i mellersta trädgårdsförsöksdistriktet,

2. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret 1973/
74 anvisa ett reservationsanslag av 23 460 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 1401 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c)
hemställs att riksdagen beslutar om inrättande av en fast försöksteknikertjänst
vid Röbäcksdalens trädgårdsförsöksstation.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att räkna upp anslaget för nästa
budgetår med 2 490 000 kr. till 23 460 000 kr. föranleder ingen erinran
från utskottets sida. Utskottet biträder även i övrigt Kungl. Maj:ts förslag
under punkten.

I motionen 1973:1401 hemställs att riksdagen beslutar inrätta en
tjänst som försökstekniker vid Röbäcksdalens trädgårdsförsöksstation.
Denna försöksstation är nu klar att tagas i bruk. Om investeringarna i
Röbäcksdalen skall kunna nyttjas med bibehållande av verksamheten
vid trädgårdsförsöksstationen i Öjebyn krävs enligt motionen den föreslagna
personalförstärkningen. Motionärerna anser det ytterst angeläget
att det 26-åriga arbetet i Öjebyn kan föras vidare.

Utskottet får i anledning av motionen hänvisa till vad utskottet under
punkten 37 (G 1) anfört om vikten av att förstärka resurserna i
den norrländska försöksverksamheten rörande jordbruk. Detta bör
även gälla trädgårdsområdet. Inte minst är det, såsom anförts i motionen,
väsentligt att utvecklingsarbetet rörande bärodling i övre Norrland
kan fortgå. Detta motiverar enligt utskottets mening att verksamheten
vid Öjebyns försöksstation ges möjligheter att fortsätta. Utskottet
utgår från att det inom ramen för beräknade medel under förevarande
anslag skall vidtas de åtgärder som krävs härför.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om förläggningen av
distriktsförsöksstationen i mellersta trädgårdsförsöksdistriktet,

2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i det
föregående anfört i anledning av motionen 1973: 1401,

3. till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 23 460 000 kr.

40. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten G 5 (s. 104)
och hemställer

3 Riksdagen 1973.16 sami. Nr 1

JoU1973:1

att riksdagen till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

41. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 6—G 10 (s. 104—
108) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 15 184 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 7 406 000 kr.,

3. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 166 000 kr.,

4. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 315 000 kr.,

5. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

42. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten G 11 (s. 108—110) föreslagit riksdagen att till Skogshögskolan:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 16 337 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 793 av herr Stjernström m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar 1. att bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en biträdande
professur i miljöanpassat skogsbruk vid skogshögskolan samt 2. att till
Skogshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisa
ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 76 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 16 413 000 kr.

Utskottet. Kungl. Majit föreslår att anslaget räknas upp med 1 033 000
kr. till 16 337 000 kr. för nästa budgetår för täckande av ökade utgifter
för löner och omkostnader av automatisk natur. I motionen 1973:
793 yrkas på en ytterligare anslagsuppräkning med 76 000 kr. för inrättande
av en biträdande professur i miljöanpassat skogsbruk, samtidigt
som ett speciallärararvode dras in. Förslaget, som även förts fram
i skogshögskolans anslagsäskanden, motiveras med det allt större kravet
på att skogsbruket inte inkräktar på miljöintressena, varför det inte
längre är tillräckligt med nuvarande undervisningstjänst i landskapsvård.
En effektiv forskning måste även initieras.

Utskottet anser skäl tala för att skogshögskolan ges möjlighet att in -

JoU 1973:1

rätta den begärda tjänsten. Utvecklingen inom det modema skogsbruket
gör det nödvändigt att högskolans förutsättningar att bedriva forskning
rörande samordning av rationell virkesproduktion samt olika
rekreations- och miljöintressen väsentligt förbättras. Därför tillstyrker
utskottet den i motionen begärda förstärkningen av anslagstilldelningen,
vilken möjliggör inrättande av den i motionen begärda tjänsten.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran av utskottet, som därför hemställer

att riksdagen

l.i anledning av motionen 1973:793, yrkande 1, som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om inrättande
av en biträdande professur i miljöanpassat skogsbruk,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1973: 793, yrkande 2, till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
16 413 000 kr.

43. Skogshögskolan: Driftkostnader och Skogshögskolan: Bokinköp

m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 12—
G 13 (s. 110—lil) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Skogshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
12 427 000 kr.,

2. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av
179 000 kr.

44. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
och Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, rti. rn. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 14—G 15 (s. 112—
119) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. tn. ett reservationsanslag av 11 500 000 kr.,

2. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. ett
förslagsanslag av 300 000 kr.

45. Stöd till kollektiv jordbrukstcknisk forskning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten G 17 (s. 119—120) och hemställer att

riksdagen till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
1 185 000 kr.

JoU 1973:1

46. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj:t har
under punkten G 19 (s. 120—121) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1973/74 anvisa
ett anslag av 255 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 931 av fru Sundberg (m) och herr Nilsson i Trobro
(m) hemställs, såvitt nu är i fråga (punkten 2), att riksdagen under
nionde huvudtiteln, § 19, Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1973/74 beslutar anslå ett med 90 000 kr. förhöjt
anslag till 345 000 kr.

I motionen 1973: 1396 av herr Håkansson m. fl. (c, fp, m) hemställs
att riksdagen såsom bidrag till växtförädlingsarbetet vid Algot Holmberg
och Söner AB anvisar ett anslag av 120 000 kr. och således till
”Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling” för budgetåret
1973/74 anvisar ett anslag av 345 000 kr.

Utskottet. Från detta anslag utgår bidrag till W. Weibull AB för den
praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm och till den
växtförädling som bedrivs av Algot Holmberg och Söner AB. Kungl.
Maj:ts förslag innebär att för nästa budgetår anvisas oförändrat 225 000
kr. resp. 30 000 kr. för angivna ändamål. Algot Holmberg och Söner AB
har för sin del begärt en höjning av statsbidraget med 90 000 kr. för
täckande av vissa kostnadsökningar för löner och andra driftkostnader
i förädlingsverksamheten. I motionerna 1973: 931 och 1973: 1396 framförs
synpunkter av innebörd att det förädlingsarbete som bedrivs vid
företaget, främst beträffande sojabönan, är av betydande samhällsintresse.
I motionerna som har i sak samma yrkande anförs att bidrag
bör utgå till företaget för att täcka något av de kostnadsökningar som
det har att emotse och föreslår att bidrag till växtförädlingsarbetet vid
Algot Holmberg och Söner AB anvisas med begärt belopp av 120 000 kr.

Utskottet vill framhålla att företaget har erhållit och även i fortsättningen
har möjlighet att erhålla bidrag till forskningsprojekt från
statens råd för skogs- och jordbruksforskning. Utskottet finner mot bakgrund
av det anförda inte anledning tillstyrka de framförda motionsyrkandena
om höjning av nu ifrågavarande anslagspost.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionerna 1973: 931, yrkande 2, och 1973: 1396 till
Bidrag till visst praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret
1973/74 anvisar ett anslag av 255 000 kr.

JoU 1973:1 37

47. Skoglig forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkterna G 20—G 28 (s. 121—131) och hemställer

att riksdagen

1. till Skoglig forskning för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 3 125 000 kr.,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och
skogsgödsling m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 1 152 000 kr.,

3. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 3 300 000 kr.,

4. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 287 000 kr.,

5. a. godkänner vad i stasrådsprotokollet förordats i fråga om
den framtida utbildningen av lantmästare och trädgårdstekniker,

b. till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 3 484 000 kr.,

6. till Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 366 000 kr.,

7. till Statens skogsmästarskola för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 1 501 000 kr.,

8. till Reseunderstöd för studier m. m. för budgetåret 1973/74
anvisar ett reservationsanslag av 39 000 kr.,

9. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet för budgetåret 1973/74
anvisar ett anslag av 500 000 kr.

Miljövård m. m.

48. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majits förslag under punkten H 2 (s. 132—133) och hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 605 000 kr.

49. Miljövårdsinformation. Kungl. Majit har under punkten H 3 (s. 133
—134) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 509 av herr Svanström m. fl. (c) föreslås 1. att
riksdagen uttalar att Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för
hembygdsvård erhåller största möjliga anslag för sin miljövårdande verksamhet,
2. att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1973/74 anvisat
ett reservationsanslag av 1 750 000 kr.

JoU 1973:1

I motionen 1973: 936 av herr Svanström m. fl. (c, fp, m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att frågan om statligt stöd till hembygdsföreningar
för aktiva miljövårdsinsatser blir föremål för utredning
och förslag.

I motionen 1973:1433 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen under anslaget Miljövårdsinformation måtte anslå ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 350 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 2 000 000 kr.

Utskottet. Det av Kungl. Maj:t begärda beloppet, 1 650 000 kr., innebär
ett i jämförelse med föregående budgetår oförändrat belopp. I
motionen 1973: 509 hemställs under punkten 1 i motionsyrkandet att
riksdagen skall uttala sig för största möjliga anslag till Svenska naturskyddsföreningen
och Samfundet för hembygdsvård samt under punkten
2 att anslaget höjs med 100 000 kr. utöver det av Kungl. Maj:t begärda
beloppet. I motionen 1973: 936 föreslås utredning och förslag beträffande
frågan om statligt stöd till hembygdsföreningar för aktiva miljövårdsinsatser.
I motionen 1973: 1433 hemställs om uppräkning av anslaget
med 350 000 kr. till 2 milj. kr., motsvarande det belopp naturvårdsverket
begärt i sina anslagsäskanden.

Det i motionen 1973: 509 under punkten 1 gjorda yrkandet om visst
uttalande från riksdagens sida anser sig utskottet inte kunna biträda.

Utskottet finner inte anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts beräkning
av anslaget under förevarande punkt och avstyrker således
yrkandet under punkten 2 i motionen 1973: 509 och motionen 1973:
1433.

Beträffande motionen 1973: 936 får utskottet anföra följande.

Det är angeläget att möjligheterna att vidga och effektivisera miljövårdsarbetet
på olika områden blir väl tillvaratagna, bl. a. genom uppmuntran
av och stöd till de ideella krafter som anmäler intresse för
sådan verksamhet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att hembygdsföreningarna
på sitt verksamhetsfält bör som komplement till de
statliga och kommunala organens strävanden kunna göra betydelsefulla
insatser för vården av miljön i den mån de disponerar över resurser för
ändamålet.

Utskottet anser således att möjligheter bör beredas de inom hembygdsvården
verksamma organisationerna och föreningarna att effektivisera
och utbygga sin verksamhet inom miljövård, naturvård och kulturvård
och att staten för dessa syften bör lämna organisationerna och föreningarna
ekonomiskt stöd. Det är emellertid med hänsyn bl. a. till vikten
av att de statliga medel som ställs till förfogande kommer till så ändamålsenlig
användning som möjligt nödvändigt att ett klarläggande sker
av frågorna hur en sådan stödverksamhet lämpligen bör utformas och

JoU 1973:1

administreras. En utredning i ämnet bör således komma till stånd i enlighet
med motionärernas förslag.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag på motionen
1973: 509, yrkande 2, och motionen 1973: 1433 till
Miljövårdsinjormation för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 1 650 000 kr.,

2. lämnar motionen 1973: 509, yrkande 1, utan åtgärd,

3. med bifall till motionen 1973: 936 hos Kungl. Majit hemställer
om utredning och förslag beträffande frågan om statligt stöd
till hembygdsföreningar för aktiva miljövårdsinsatser.

50. Rikskampanj mot nedskräpning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkten H 4 (s. 134) och hemställer

att riksdagen till Rikskampanj mot nedskräpning för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

51. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. Kungl. Majit har
under punkten H 5 (s. 135—136) föreslagit riksdagen att till Ersättningar
vid bildande av naturreservat m. m. för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 801 av fru Sundberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen
till Ersättningar vid bildandet av naturreservat m. m. anvisar ett
reservationsanslag av 4 500 000 kr.

Utskottet. Det av Kungl. Majit äskade beloppet, 9 milj. kr., innebär
ett i jämförelse med innevarande budgetår oförändrat anslag och överensstämmer
med vad naturvårdsverket begärt i sina petita för budgetåret
1973/74. Naturvårdsverket har bl. a. anfört att antalet framställningar
om ianspråktagande av anslaget sannolikt kommer att öka. Verket
framhåller också att omkring 90 rättegångar där ersättningskrav
mot kronan rests pågår och att ersättningskraven kan beräknas till tillhopa
omkring 30 milj. kr.

I motionen 1973: 801 föreslås med hänvisning till att naturvårdsverket
beräknat en reservation på anslaget per den 1 juli 1973 till 4,5 milj.
kr. att anslaget för budgetåret 1973/74 beräknas till 4,5 milj. kr.

Utskottet finner övervägande skäl tala för oförändrat anslag. Utskottet
biträder således Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av -

JoU 1973:1

slag på motionen 1973: 801 till Ersättningar vid bildande av
naturreservat m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.

52. Vård av naturvårdsområden m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
H 6 (s. 136—138) föreslagit riksdagen att till Vård av naturvårdsområden
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av
9 400 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 495 av herr Hedin m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts
om att försöksverksamheten för landskapsvård i odlingsbygder bör
bedrivas i så nära samarbete med berörda jordbrukare, att det naturliga
sambandet mellan landskapsvård och jordbruksnäring bibehålles.

I motionen 1973: 933 av herr Svanström (c) föreslås riksdagen besluta
uttala att statsmedel bör anvisas ur anslaget Vård av naturvårdsområden
m. m. jämväl till Emåns vattendragsförbund.

I motionen 1973: 1388 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (punkten 2), att riksdagen beslutar att till Vård av naturvårdsområden
m. m. (bil. 11, p. H 6. s. 136 ff.) för budgetåret 1973/74
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj ris förslag med 1 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag av 10,4 milj. kr.

I motionen 1973:1403 av herrar Johansson i Växjö (c) och Svanström
(c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Majri anhåller om åtgärder
för förändring av reglerna för domänverkets naturvårdsfond så att
ränteavsättning ej behöver ske för mark som är upplåten som naturvårdsobjekt.

I motionen 1973: 1434 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen för Vård av naturvårdsområden m. m., anslår ett i förhållande
till Kungl. Maj ris förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 11 400 000 kr.

Utskottet. Departementschefen föreslår att anslaget höjes med 1,3
milj. kr. till 9,4 milj. kr. Departementschefen anför vidare bl. a. i vad
gäller kostnaderna för vård och förvaltning av domänreservat att innan
ställning tagits till frågan vilka av dessa områden som skall föras över
till den s. k. naturvårdsfonden kostnadsansvaret bör kvarligga på domänverket.

I motionen 1973: 1388, punkt 2 i hemställan, föreslås en ytterligare
höjning av anslaget med 1 milj. kr. och i motionen 1973: 1434 en ytterigare
höjning med 2 milj. kr. I motionen 1973: 1388 behandlas i före -

JoU 1973:1

varande del bl. a. spörsmål rörande försöksverksamheten med landskapsvård
i odlingsbygder. Det framhålls bl. a. att staten bör stå för hela
kostnaden för sådan landskapsvård av detta slag som kan karaktäriseras
som riksintresse. I motion 1973: 1434 understryks bl. a. att möjligheterna
att bygga ut nyssnämnda försöksverksamhet bör särskilt beaktas.

Utskottet vill i anledning av förenämnda motionsyrkanden erinra om
att förra årets riksdag godkände att för landskapsvårdande åtgärder
inom odlingslandskapet under anslaget beräknades 1 milj. kr. för innevarande
budgetår. Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1973/74 beräknat ett oförändrat belopp för verksamheten.
Vad beträffar anslaget och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
anförde utskottet vid förra årets riksdag bl. a. att enligt stadgande
i 2 § naturvårdslagen naturvården var en såväl statlig som kommunal
angelägenhet. Det framhölls vidare att när staten på olika miljövårdsområden
lämnar bidrag en uppdelning av kostnaderna mellan å ena
sidan staten och å andra sidan kommuner och enskilda regelmässigt
sker. Utskottet fann inte skäl förorda någon avvikelse från denna princip.

Utskottet som vidhåller sin nu angivna av riksdagen godtagna ståndpunkt
finner mot bakgrunden av det anförda inte tillräckliga skäl att
förorda någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1973: 1388,
punkten 2 i hemställan, eller motionen 1973: 1434. Enligt utskottets
mening är Kungl. Maj:ts förslag väl avvägt och utskottet tillstyrker detsamma.

I motionen 1973: 495 ställs ett yrkande av innebörd att försöksverksamheten
rörande landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet
bör bedrivas i så nära samarbete med berörda jordbrukare att det naturliga
sambandet mellan landskapsvård och jordbruksnäring bibehålls.
I motionen berörs frågan om lämplig arbetskraft för skötseln av områden
som tas i anspråk för här ifrågavarande ändamål. Samma fråga
prövades av förra årets riksdag i anledning av väckta motioner. Utskottet
(JoU 1972:1 p. 36) framhöll i det sammanhanget att det här var
fråga om en försöksverksamhet i syfte bl. a. att klarlägga spörsmålet
hur skötseln av områdena lämpligen bör ordnas. Utskottet utgick från
att frågan om lämplig arbetskraft för hithörande uppgifter skulle prövas
förutsättningslöst i de särskilda fallen och förutsatte att i enlighet
härmed markägaren eller annan lantbrukare skulle komma att anlitas
när det befanns ändamålsenligt. Enligt utskottets mening borde därför
motionärernas önskemål kunna förväntas i allt väsentligt bli tillgodosedda
utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen delade
utskottets uppfattning.

Utskottet föreslår att nu väckt motion inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1973: 1403 hemställs om åtgärder för en sådan förändring

JoU 1973:1

av reglerna för domänverkets naturvårdsfond att ränteavsättning ej behöver
ske för mark som är upplåten som naturvårdsobjekt. Utskottet
vill i anledning av nyss angivna motion framhålla att ränteberäkningar
av den i motionen påtalade arten regelmässigt görs i vad gäller olika slag
av staten tillhöriga fastigheter och närmast är att betrakta som statliga
bokföringsåtgärder. Vid beräkningen av förevarande anslag synes sålunda
särskild hänsyn ha tagits till medelsbehovet för ränteavsättningarna.
Enligt utskottets mening föreligger därför inte tillräckliga skäl att
förorda någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen.

I motionen 1973: 933 föreslås att riksdagen uttalar att medel bör anvisas
från förevarande anslag till Emåns vattendragsförbund.

Utskottet hade vid förra årets riksdag att behandla ett motionsyrkande
med i huvudsak samma innehåll (JoU 1972: 35). I sitt betänkande
över motionen erinrade utskottet bl. a. om riksdagsbeslutet att 1 milj.
kr. ur här berörda anslag skulle få användas för försöksverksamhet med
landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet. Verksamheten borde
bedrivas på kommunalt initiativ och under kommunalt huvudmannaskap,
och såväl primärkommuner som landstingskommuner och av dessa
upprättade stiftelser borde därvid komma i fråga. Statligt bidrag kunde
utgå med högst 50 procent av kostnaderna för ett projekt — dock kunde
i viss utsträckning bidragsprocenten höjas utöver halva kostnaden.
Utskottet ansåg att det i princip torde finnas möjlighet för organisationer
av den typ vattendragsförbunden representerade att, om huvudmannen
så fann lämpligt, medverka i sådana projekt som här var i fråga.
Den medverkande kunde härigenom få del i det statsbidrag som lämnades
huvudmannen. Det uttalades även att kommunerna vid ett vattendrag
ofta var intressenter i ett för vattendraget bildat förbund. Med
hänsyn härtill fann utskottet det inte påkallat med någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen, vilken också lämnades utan åtgärd av
riksdagen.

Utskottet finner inte anledning föreslå något ändrat ställningstagande
från riksdagens sida. Motionen 1973: 933 bör således lämnas utan åtgärd
av riksdagen.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj ris förslag och med avslag på motionen
1973: 1388, yrkande 2, samt motionen 1973: 1434 till
Värd av naturvärdsområden m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 9 400 000 kr.,

2. lämnar motionerna

a) 1973:495

b) 1973: 933 samt

c) 1973: 1403
utan åtgärd.

JoU 1973:1

53. Miljövårdsforskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkterna H 9— H 11 (s. 141—144) och hemställer

att riksdagen

1. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 20 560 000 kr.,

2. a. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående
stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet
med vad som i statsrådsprotokollet förordats,

b. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.,

3. till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av

4 000 000 kr.

54. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten H 12 (s. 144—146) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1973/74 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk
får beviljas intill ett belopp av 130 000 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1973: 1389 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs,

såvitt nu är i fråga (punkten 1), att riksdagen vid behandling av propo sitionen

1973: 2 beslutar att medelsramen för förhöjda bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m. ökas med 150 milj. kr.

Utskottet. Under förevarande punkt erinrar departementschefen bl. a.
om att utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk ökat alltmer
under de senaste åren. För att ytterligare arbetstillfällen skulle skapas
inom byggnads- och anläggningssektorn höjdes statsbidragen till reningsverk
från högst 50 procent till högst 75 procent under tiden den 1 november
1971—den 30 juni 1972. Under nämnda tid beviljades 365 milj. kr.
i förhöjda bidrag vilket innebar att utbyggnaden av ett stort antal reningsverk
tidigarelades betydligt. Också under innevarande budgetår har
utbyggnaden av reningsverk påskyndats i sysselsättningsfrämjande syfte.
Genom beslut av 1972 års höstriksdag har statsbidragen höjts från
högst 50 procent till högst 75 procent under tiden den 1 september
1972—den 30 april 1973 (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331).
För förhöjda statsbidrag till reningsverk har 100 milj. kr. beräknats
utöver den bidragsram på 130 milj. kr. som tidigare beslutats. Det är
emellertid, anför departementschefen vidare, angeläget med ett fortsatt
kraftigt statligt stöd till kommunerna för byggande av effektiva re -

JoU 1973:1

ningsverk. Under budgetåret 1973/74 bör bidrag till reningsverk därför
få beviljas intill ett belopp av 130 milj. kr., dvs. samma belopp som
gäller för innevarande budgetår.

Departementschefen beräknar utbetalningsbehovet från anslaget för
budgetåret 1973/74 till 255 milj. kr.

Vad i propositionen anförts under förevarande punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla ett
i motionen 1973: 1389 under punkten 1 framfört yrkande att riksdagen
vid behandling av proposition angående utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1972/73 (prop. 1973: 2) beslutar att medelsramen
för förhöjda bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.
ökas med 150 milj. kr.

Utskottet har mot bakgrund av vad i det föregående redovisats inte
funnit tillräckliga skäl för att tillstyrka motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1973/74 statsbidrag beviljas till
kommunala avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 000 000
kr.,

2. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 255 000 000 kr.,

3. lämnar motionen 1973: 1389, yrkande 1, utan åtgärd.

55. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. Kungl. Maj:t
har under punkten H 13 (s. 146—148) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1973: 324 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt nu är i fråga (punkten 3), att riksdagen under H 13 i propositionen
1973: 1 bilaga 11, Jordbruksdepartementet, som reservationsanslag
måtte anvisa ett till 10 000 000 kr. nedräknat belopp, vilket skall förbehållas
småföretagare inom industrin efter särskild behovsprövning.

I motionen 1973: 1389 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs,
såvitt nu är i fråga (punkterna 2—3) att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1973: 2 beslutar dels att medelsramen för förhöjda
bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. ökas med
30 milj. kr., dels att bidragsvillkoren ändras så att de anvisade medlen
till miljövårdande åtgärder inom industrin får utnyttjas även för arbetsmiljöförbättrande
investeringar i enlighet med vad som anförts i
motionen.

JoU 1973:1

Utskottet. Under förevarande punkt anför departementschefen bl. a.
att inom ramen för de sysselsättningsstimulerande åtgärder som vidtagits
under de senaste två åren bidragen till industrins miljövårdsinvesteringar
ökats kraftigt. Under tiden den 1 november 1971—den 30
juni 1972 beviljades inemot 400 milj. kr. i förhöjda statsbidrag till miljövårdande
åtgärder inom industrin. För tiden den 1 september 1972—
den 30 april 1973 har 100 milj. kr. anvisats för detta ändamål.

Departementschefen erinrar vidare om att anslaget numera även
används för bidrag till bullerreducerande åtgärder inom industrin och
för stöd till avfallsbehandling. Anslaget föreslås uppfört med oförändrat
belopp, 50 milj. kr. Departementschefen tillkännager också sin
avsikt att framlägga förslag om att naturvårdsverket skall granska
effekterna av vidtagna åtgärder.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Detta innebär bl. a. att utskottet avstyrker i motionen 1973: 324 framlagt
förslag att under anslaget anvisas ett till 10 milj. kr. nedräknat belopp,
vilket skall förbehållas småföretagare inom industrin efter särskild
behovsprövning. Utskottet vill erinra om att ett liknande motionsyrkande
på utskottets förslag avslogs av 1972 års riksdag (JoU 1972: 4).

Utskottet har funnit lämpligt att i anslutning till denna punkt även
behandla det yrkande i motionen 1973:1389, vari hemställs att riksdagen
vid behandling av proposition angående utgifter på tilläggsstat II
till riksstaten (prop. 1973: 2) beslutar att medelsramen för förhöjda
bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin ökas med 30 milj. kr.
ävensom yrkandet i motionen att bidragsvillkoren ändras så att anvisade
medel får utnyttjas även för arbetsmiljöförbättrande investeringar.

Vad beträffar det förstnämnda yrkandet i motionen 1973: 1389,
punkten 2, finner utskottet mot bakgrund av den förestående redogörelsen
inte tillräckliga skäl för att biträda yrkandet. I fråga om yrkandet
om bidrag till åtgärder för förbättring av arbetsmiljön vill utskottet
erinra om att detta spörsmål aktualiserats i riksdagen upprepade gånger,
senast hösten 1972, då det berördes i yttranden av socialutskottet och
jordbruksutskottet (SoU 1972: 1 y och JoU 1972: 1 y) samt i betänkande
av finansutskottet (FiU 1972: 40). Utskotten avstyrkte, bl. a. med hänvisning
till arbetsmiljöutredningens arbete, en motion med yrkande i
nyss angivna syfte, och motionen avslogs av riksdagen. Utskottet finner
inte anledning föreslå något ändrat ståndpunktstagande från riksdagens
sida i anledning av det nu föreliggande motionsyrkandet utan avstyrker
detsamma.

Utskottet hemställer
att riksdagen

l.med bifall till Kungl. Maj ris förslag och avslag på motionen
1973: 324, yrkande 3, till Bidrag till miljövårdande åtgärder

JoU 1973:1

inom industrin m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1973:1389, yrkande 2, utan åtgärd, samt

3. lämnar motionen 1973:1389, yrkande 3, utan åtgärd.

56. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. och Bidrag till Förenta
Nationernas miljöfond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna H 14—H 15 (s. 148—149) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag
av 960 000 kr.,

2. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.

Diverse

57. Servitutsnämnder, m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna I 1—I 5 (s. 150—154) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Servitutsnämnder, m. m. ett förslagsanslag av 145 000 kr.,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. ett
reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett
förslagsanslag av 3 992 000 kr.,

4. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag
av 29 000 kr.,

5. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
ett förslagsanslag av 5 000 kr.

Stockholm den 6 mars 1973

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Närvarande: herrar Hansson i Skegrie (c), Mossberger (s), Persson i
Skänninge (s), Antby (fp), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson
i Tanum (s)*, fru Anér (fp), herrar Augustsson (s), Larsson i
Borrby (c), fru Lindberg (s), herrar Kronmark (m), Takman (vpk) och
fru Theorin (s);

dock att vid behandlingen av punkterna

2 herr Johansson i Holmgården (c), fru Olsson i Helsingborg (c)*
och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herrar Jonasson (c), Larsson
i Borrby (c) och Kronmark (m);

JoU 1973:1

5 och 7 herr Johansson i Holmgården (c) deltagit i stället för herr
Hansson i Skegrie (c);

9 och 11 herrar Johansson i Holmgården (c) och Leuchovius (m)
deltagit i stället för herrar Hansson i Skegrie (c) och Hedin (m);

13 herr Johansson i Holmgården (c), fröken Anderson i Lerum (s)
och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herr Hansson i Skegrie (c),
fru Theorin (s) och herr Hedin (m);

15 herrar Johansson i Holmgården (c), Leuchovius (m) och Strömberg
(fp)*deltagit i stället för herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m) och
Antby (fp);

18 och 20 herr Johansson i Holmgården (c), fröken Anderson i Lerum
(s) och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herr Hansson
i Skegrie (c), fru Theorin (s) och herr Hedin (m);

23, 24 och 26 herr Johansson i Holmgården (c), fru Olsson i Helsingborg
(c)* och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för herrar Hansson
i Skegrie (c), Larsson i Borrby (c) och Kronmark (m);

28 och 30 herrar Johansson i Holmgården (c) och Leuchovius (m)
deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c) och Kronmark (m);

33, 35, 37, 39, 42 och 46 herr Johansson i Holmgården (c), fru Olsson
i Helsingborg (c)* och herr Leuchovius (m) deltagit i stället för
herrar Jonasson (c), Larsson i Borrby (c) och Kronmark (m);

49 och 51 herrar Leuchovius (m), Israelsson (vpk)* och Strömberg
(fp)* deltagit i stället för herrar Kronmark (m), Takman (vpk), Antby
(fp) och Augustsson (s);

52, 54 och 55 herrar Leuchovius (m), Israelsson (vpk)* och Strömberg
(fp)* deltagit i stället för herrar Kronmark (m)*, Takman (vpk)
och Antby (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. vid punkten 2 (Lantbruksrepresentanter)
av herrar Mossberger, Persson i Skänninge, Hedström, Magnusson
i Tanum, Augustsson, fru Lindberg och fru Theorin (samtliga s) som
anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 2 som börjar
med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
I vad gäller den svenska utlandsrepresentationen i fråga om utvecklingen
på jordbruks- och livsmedelsområdet och beträffande miljövården
inom de östeuropeiska staterna vill utskottet peka på att i de bilaterala
samarbetsavtal som Sverige slutit med öststaterna har kanaler
för ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt utbyte som även täcker
jordbruk, skogsbruk, fiske och miljövård tillskapats. Särskilda arbetsgrupper
har upprättats, bl. a. en grupp med representanter för Sovjetunionen
rörande miljövårdsfrågor. Skogs- och lantbruksakademien
har sedan länge haft ett livligt samarbete med myndigheter i öststaterna,
särskilt Sovjet och Polen, något som beträffande Sovjet sedan år 1965
är reglerat i ett avtal med det sovjetiska lantbruksministeriet. 1971 tillkom
ett särskilt avtal om samarbete rörande skogsvård och skogsbruk

JoU 1973:1

mellan akademien och statskommittén för skogsbruk. Genom dessa åtgärder
finner utskottet att en god grund för kunskapsutbyte med
denna del av världen på hithörande områden har åstadkommits.

Utskottet vill emellertid liksom föregående år särskilt fästa uppmärksamheten
på det alltmer ökande intresset av att den internationella
utvecklingen på miljövårdens område noga följs. Härför kan det
komma att visa sig ändamålsenligt att placera en särskild representant
i Nairobi dit det 1972 beslutade miljövårdssekretariatet inom ramen
för Förenta nationerna kommer att förläggas. Detta torde bättre kunna
bedömas när arbetet inom miljövårdssekretariatet pågått en tid. Det
torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare pröva denna fråga
liksom övriga hithörande frågor samt vidta de åtgärder som kan
befinnas erforderliga i sammanhanget. Utskottet utgår från att i samband
med nämnda prövning jämväl övervägs möjligheten att företa
omplaceringar av befintliga befattningar.

Utskottet som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
under förevarande punkt hemställer
att riksdagen

1. i anledning av motionerna 1973: 325 och 1973: 1399 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande utlandsrepresentationen på jordbrukets område
m. m.,

2. till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 773 000 kr.

2. vid punkten 7 (Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m.) av herr
Jonasson (c), fru Anér (fp), herrar Larsson i Borrby (c) och Johansson
i Holmgården (c) som anser att

dels de båda stycken i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med
”Sedan år” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse: Utskottet

får erinra om att sedan år 1967 gäller att statsbidrag till åtgärd
för inre rationalisering, bl. a. täckdikning, i regel endast beviljas
om åtgärden sker i samband med genomgripande och kapitalkrävande
yttre rationalisering som kan antas medföra påfrestning på sökandens
likviditet. Dessa stödbestämmelser har utformats i syfte att i första
hand stimulera strukturrationaliseringen inom jordbruket. Lika nödvändigt
som det är för en jordbrukare att ha tillräcklig areal jordbruksmark
är det enligt utskottets mening att åkern är dränerad på ett tillfredsställande
sätt så att modem maskindrift möjliggörs. Tyvärr är dräneringen
på många håll i landet bristfällig. Bl. a. i vissa mellanbygder
och i Norrlands kustland är behovet av täckdikning stort. Uppgifter
från lantbruksnämnderna tyder samtidigt på att täckdikningens omfattning
minskar. Med hänsyn till de stora rationaliseringsvinster som

JoU 1973:1

täckdikning kan ge anser utskottet det vara motiverat att det allmänna
genom viss bidragsgivning söker stimulera till en ökad täckdikningsverksamhet.
Denna stödgivning bör begränsas till dräneringsåtgärder
avseende åker som bedöms bli bestående på lång sikt. Inom de
delar av landet där bestämmelserna om särskild rationalisering är tilllämpliga
bör statsbidrag kunna utgå med den bidragsprocent som gäller
för denna verksamhet.

dels utskottets hemställan under 1 bort lyda sålunda:

1. i anledning av motionen 1973: 1400 godkänner vad utskottet
anfört om statsbidrag till täckdikning,

3. vid punkten 15 (Främjande av rennäringen)

av fru Anér (fp), herrar Takman (vpk) och Strömberg (fp) som
anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
”1 motionerna 1973: 501” och som på s. 14 slutar med ”det föregående”
bort ha följande lydelse:

I motionerna 1973: 501 (lika med utskottet) av

konsulentverksamheten m. m. F. n. finns en samekonsulent anställd
hos riksförbundet. Samtidigt finns vid lantbruksnämnderna en omfattande
statlig organisation med uppgifter inom renskötselområdet.
Lantbruksstyrelsen har i anslagsframställningen för nästa budgetår
begärt ytterligare förstärkning av denna, en begäran som dock endast
delvis biträtts av departementschefen och av utskottet i det föregående.
Utskottet anser det vara angelägnare att staten genom ett anslag stöder
utbyggnad av en konsulentverksamhet i samernas egen regi. Respekten
för samernas självbestämmanderätt och hänsynen till deras intressen
som nationell minoritet motiverar en sådan utbyggnad. Ett stärkande
av samernas egen organisationsapparat är samtidigt en angelägen glesbygdsfråga.
Utskottet tillstyrker nu ifrågavarande motioner och förordar
således att ett statsbidrag av 200 000 kr. under nästa budgetår utgår
till Svenska samernas riksförbund. Bidraget bör utgå från förevarande
anslag.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt.
Anslaget bör således tas upp med 830 000 kr.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna
1973: 501, 1973: 803 och 1973: 1431 till Främjande
av rennäringen för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 830 000 kr.

4. vid punkten 20 (Bidrag till permanent skördeskadeskydd)

av herrar Antby (fp), Jonasson (c), fru Anér (fp), herrar Larsson i
Borrby (c), Kronmark (m), Johansson i Holmgården (c) och Leuchovius
(m) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 19 som

4 Riksdagen 1973.16 sami. Nr 1

JoU 1973:1

börjar med ”Ersättningar till” och utskottets hemställan under 1 bort
ha följande lydelse:

Ersättningar till (lika med utskottet) i detsamma.

Det belopp som f. n. står till förfogande för behovsprövade skördeskadebidrag
motsvarar en procent av de utgående kontanta ersättningarna för
skördeskador eller, om beräkning enligt enprocentsregeln ger till resultat
ett lägre belopp, högst 600 000 kr.

I anledning av det i motionen 1973: 507 framförda förslaget om ökning
av den för behovsprövade bidrag avsedda delen av skördeskademedlen
vill utskottet anföra följande. Intill dess systemet för det permanenta
skördeskadeskyddet genom successiva förbättringsåtgärder erhållit
en sådan utformning att de individuella ersättningsbehoven kan
tillfredsställande tillgodoses inom skördeskadeförsäkringens ram är det
enligt utskottets mening viktigt att möjligheterna till behovsprövad bidragsgivning
ej blir alltför begränsade. I det föregående angivna bidragsram
får även med hänsyn till att viss jämkning företogs förra året
anses helt otillräcklig. Utskottet vill därför så till vida ansluta sig till
förevarande motionsyrkanden att utskottet förordar att ramen för de
behovsprövade bidragen bestäms till två procent av de utgående allmänna
kontanta ersättningarna för skördeskador eller, om beräkning enligt
denna regel ger till resultat ett lägre belopp, högst 800 000 kr.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

l.i anledning av motionen 1973: 507 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande ramen för utbetalning
av behovsprövade skördeskadebidrag,

5. vid punkten 23 (Bidrag till skogsförbättringar)

av herrar Hedin och Leuchovius (båda m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”nämnda avseende” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen om det önskvärda i att bokskogen kan
i möjligaste mån bevaras som värdefull rekreationskälla och som ett
attraktivt inslag i landskapsbilden. Som anförs i motionen 1973: 339 är
emellertid inslaget av bok i de sydsvenska skogarna utsatt för stark
minskning, och särskilda åtgärder torde vara nödvändiga om denna
trend skall kunna brytas. I likhet med motionärerna anser utskottet det
bl. a. motiverat att bestämmelserna om statsbidrag till vissa skogsförbättrande
åtgärder ändras så att från naturvårdssynpunkt önskvärd nyplantering
av bok blir bidragsberättigad. Emellertid torde, såsom framhålls
i motionen, även andra åtgärder bli nödvändiga för att säkra ett
tillfredsställande bokskogsbestånd i vårt land. Betänkandet Bokskogens
bevarande jämte däröver avgivna remissyttranden bör kunna ge underlag
för förslag till sådana åtgärder. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet

JoU 1973:1

om att nästa års riksdag ges tillfälle att ta ställning till hithörande spörsmål.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1973: 339 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört i fråga om åtgärder för
att bevara bokskogen,

6. vid punkten 24 (Vägbyggnader på skogar i enskild ägo)

av herr Takman (vpk) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det
stycke på s. 22 som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan
under 1 bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (lika med utskottet) till användning.

Som framhålls i de båda här behandlade motionerna har effekterna av
det system med förhöjda statsbidrag till vissa skogshuvudvägar, som prövats
under några år, härvidlag visat sig mycket obetydliga. Som framhålls
i motionen 1973: 499 synes de invändningar som rests mot att släppa
in allmänhetens personbilar på skogsbilvägarna till följd av förslitningsrisken
inte kunna tillmätas någon avgörande betydelse, då ju ifrågavarande
vägar är byggda för att tåla trafik med tunga timmertransporter.
Skogsstyrelsen uttalar i sin anslagsframställning att möjligheterna
att öppna skogsbilvägarna för allmän trafik inte står i proportion till
allmänhetens önskemål. Detta är enligt utskottets mening ytterst otillfredsställande.
Som skogsstyrelsen framhåller fordras grundläggande förändringar
i statsbidragsgivningen för att förhållandena skall förbättras.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att, som motionärerna
föreslår, samtliga med hjälp av statsbidrag byggda skogsbilvägar skall
hållas öppna för allmänheten. Till skillnad från skogsstyrelsen anser utskottet
att en dylik ändring av bidragsbestämmelsema bör kunna genomföras
snarast och finner inte nödvändigt att skogspolitiska utredningen
först avvaktas. Utskottet tillstyrker därför förslaget att för bidrag till
vägbyggnader på skogar i enskild ägo knyts villkoret att bidragstagaren
inte utan länsstyrelsens medgivande får avstänga vägen för trafik.

Kungl. Maj:ts under punkten redovisade förslag föranleder ingen erinran
av utskottet som alltså hemställer

att riksdagen

1. i anledning av motionerna 1973: 499 och 1973: 929 som sin
mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet i det föregående
anfört om villkor för statsbidrag till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo,

7. vid punkten 35 (Statens växtskyddsanstalt)

a. angående resistensbiologisk forskning och förstärkning av inspektionsavdelningen
av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Johansson
i Holmgården (c) och fru Olsson i Helsingborg (c) som anser att

JoU 1973:1

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Enligt
motionerna 1973: 771” och slutar med ”växtskyddsanstalten” bort ha
följande lydelse:

Enligt motionerna 1973: 771 (lika med utskottet)

för resistensprövning. Såsom anförs i motionerna syftar resistensförädlingen
till att skapa ett odlingssäkert och mot växtsjukdomar mera motståndskraftigt
sortmaterial. Samtidigt bidrar detta arbete till att minska
behovet av kemiska bekämpningsåtgärder. Utskottet får erinra om den
vikt som lades vid åtgärder av detta slag vid FN:s miljökonferens i Stockholm
1972 och som resulterade i en rekommendation om insatser på
detta område. Utskottet finner med hänsyn härtill att starka skäl talar
för en fortsatt och utbyggd resistensbiologisk forsknings- och provningsverksamhet
vid växtskyddsanstalten. Härigenom kan landets växtförädlingsinstitutioner
erhålla nödvändigt stöd för den angelägna resistensförädlingen.
Utskottet tillstyrker därför den i motionerna föreslagna
anslagsuppräkningen.

I motionen 1973: 781 (lika med utskottet) som för söksledare.

Inspektion och kontroll på växtskyddets område är författningsmässigt
reglerad. För den inre inspektionen, dvs. kontrollen inom
landet, är enligt vad som framgår av motionen personalen otillräcklig.
Den fasta personal som disponeras för denna uppgift inskränker sig till
— förutom föreståndaren vid inspektionsavdelningen — en försökstekniker.
I övrigt måste tillfälligt anställd personal anlitas. Enligt motionen
1973: 781 har sedan föregående år åtgärderna mot koloradoskalbaggen
tillkommit som en mycket betydande uppgift. Samtidigt uppges exempelvis
angrepp av ringröta på potatis erbjuda stora problem inte minst i
Norrland. Med anledning av vad sålunda framkommit anser utskottet
att en förstärkning av växtskyddsanstaltens inspektionsavdelning med en
befattning som försöksledare starkt motiverad. Förevarande motion tillstyrks
således.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 781,
yrkande 1, samt med bifall till motionerna 1973: 771, yrkande
2, 1973: 781, yrkande 2, och 1973: 787 till Statens växtskyddsanstalt
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
8 114 000 kr.

b. angående resistensbiologisk forskning av fru Anér (fp) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Enligt
motionerna 1973: 771” och slutar med ”föreslagna anslagsförstärkningar”
bort ha den lydelse, som framgår av första stycket i reservationen
7 a,

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

JoU 1973:1

2. i anledning av Kungl. Majt:s förslag samt med bifall till motionerna
1973: 771, yrkande 2, och 1973: 787 ävensom med avslag
på motionen 1973: 781 till Statens växtskyddsanstalt för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 8 044 000 kr.

c. angående förstärkning av inspektionsavdelningen av herrar Hedin
(m) och Leuchovius (m) som anser att
dels det stycke på s. 29 i utskottets yttrande som börjar med ”1 motionen
1973: 781” och slutar med ”vid växtskyddsanstalten” bort ha den
lydelse som framgår av andra stycket i reservationen 7 a,
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 781,
yrkande 1, samt med bifall till motionen 1973: 781, yrkande 2,
ävensom med avslag på motionerna 1973: 771, yrkande 2, och
1973: 787 till Statens växtskyddsanstalt för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 7 980 000 kr.

8. vid punkten 37 (Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader)

a. angående vissa tjänster rörande produktkvalitet och byggnadsteknik
av herrar Hansson i Skegrie (c) och Antby (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Härutöver
begärs” och slutar med ”motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse: Härutöver

begärs (lika med utskottet) sin anslags framställning.

Undervisningen i lantbruksbyggnader bedrivs enligt vad som framgår
av lantbrukshögskolans anslagsframställning f. n. dels vid institutionen
för lantbrukets byggnadsteknik i Lund dels vid Ultuna. Institutionen har
enligt högskolan ingen annan lärartjänst än en professor som är chef för
institutionen och dess omfattande försöksverksamhet. En utökning med
en fast lärartjänst krävs såväl enligt högskolan som enligt föreliggande
motion om undervisningen skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande
sätt. Byggnadsfrågorna inom jordbruket kommer enligt utskottets bedömning
att framdeles ägnas stor uppmärksamhet från både effektiviseringsoch
djurskyddssynpunkt. Det är därför angeläget att undervisningen i
ämnet vid lantbrukshögskolan kan hållas på en hög nivå. Utskottet tillstyrker
den i motionen 1973: 1390 föreslagna anslagsuppräkningen som
gör det möjligt att inrätta den begärda tjänsten som universitetslektor.

Av motionen 1973: 1391 framgår att den föreslagna tjänsten som statsagronom
i produktkvalitet ingår som ett led i en sedan några år pågående
upprustning av forsknings- och försöksresursema på husdjursförädlingens
område. Med hänsyn till de ökade kraven på jordbruksprodukternas och
livsmedlens kvalitet är det enligt utskottets mening motiverat att fortsätta
denna upprustning på i motionen föreslaget sätt. Utskottet förordar såle -

JoU 1973:1

des att medel anvisas som möjliggör inrättande av den föreslagna tjänsten
som statsagronom i produktkvalitet.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1973:
1390, yrkande 1, och 1973: 1391, yrkande 1, samt med bifall
till motionerna 1973: 1390, yrkande 2, och 1973: 1391, yrkande
2, till Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 45 532 000 kr.

b. angående tjänst som universitetslektor i byggnadsteknik av herr
Johansson i Holmgården (c) och fru Olsson i Helsingborg (c) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Härutöver
begärs” och slutar med ”motionerna avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Härutöver begärs (lika med utskottet) sin anslags framställning.

Undervisningen i (lika med reservationen 8 a) som

universitetslektor. I fråga om tjänsten som statsagronom i produktkvalitet
finner utskottet att tillräckliga skäl inte framkommit för att frångå
Kungl. Maj:ts ställningstagande. Motionen 1973: 1391 avstyrks således.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 1390,
yrkade 1, samt med bifall till motionen 1973: 1390, yrkande 2,
ävensom med avslag på motionen 1973: 1391 till Lantbrukshögskolan:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 45 434 000 kr.

9. vid punkten 42 (Skogshögskolan: Förvaltningskostnader)

av herrar Mossberger, Persson i Skänninge, Hedström, Magnusson i
Tanum, Augustsson, fru Lindberg och fru Theorin (samtliga s) som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 34 börjar med
”Utskottet anser” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inte bestrida att det kan anföras motiv för att vid skogshögskolan
inrätta en ny tjänst med uppgift att bedriva forskning rörande
miljöanpassat skogsbruk. Emellertid vill utskottet erinra om den
forskning som redan pågår på delta område bl. a. inom flera ämnesområden
vid skogshögskolan, främst vid institutionen för skogsskötsel. Enligt
vad utskottet erfarit har högskolan vidare nyligen ledigförklarat
en tjänst som docent i skogsskötsel med särskild inriktning på miljöfrågor.
Forskning inom det här aktuella området bedrivs också med
stöd av medel från forskningsråd. Av särskilt intresse i detta sammanhang
är det storprojekt benämnt ”Barrskogslandskapets ekologi”, där
skogshögskolan medverkar. Även vid den forskning som bedrivs un -

JoU 1973: 1

der ledning av Nämnden för skogsteknisk forskning ingår miljövårdsfrågor
i anslutning till skogsarbetet som en viktig del. Med hänsyn till
den omfattande forskningsverksamhet i fråga om miljöanpassat skogsbruk
som sålunda pågår finner utskottet inte tillräckliga skäl att nu biträda
motionen 1973: 793.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna punkt föranleder således
ingen erinran av utskottet, som hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionen 1973: 793, yrkande 1, utan åtgärd,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1973: 793, yrkande 2, till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 16 337 000 kr.

10. vid punkten 46 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling) av

herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), fru Anér
(fp), herr Johansson i Holmgården (c), fru Olsson i Helsingborg (c) och
herr Leuchovius (m) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke
på s. 36 som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motionerna bedrivs vid ifrågavarande företag ett
växtförädlingsarbete av synnerligen stor betydelse för den svenska jordbruksnäringen.
Det är enligt utskottets mening angeläget att bidragsgivningen
för nämnda ändamål blir så avpassad att verksamheten alltfort
kan bedrivas effektivt och på samma kvalificerade nivå som hittills.
Det synes finnas anledning befara att den av Kungl. Maj:t föreslagna
medelsanvisningen skall visa sig otillräcklig härför. Utskottet finner
därför i likhet med nu förevarande motionärer att en uppräkning
av anslagsposten till Algot Holmberg och Söner AB bör ske för nästa
budgetår. Då utskottet därvid finner det i motionerna beräknade beloppet
väl avvägt vill utskottet förorda att anslaget räknas upp med
sammanlagt 90 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Ökningsbeloppet
bör i sin helhet hänföras till verksamheten vid nyssnämnda
växtförädlingsföretag.

Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna
punkt, hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1973: 931, yrkande 2, och 1973: 1396 till Bidrag till viss
praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1973/74
anvisar ett anslag av 345 000 kr.

JoU 1973: 1

11. vid punkten 49 (Miljövårdsinformation)

a. angående anslaget till miljövårdsinformation

av herrar Hansson i Skegrie (c), Jonasson (c), fru Anér (fp) samt herrar
Larsson i Borrby (c) och Strömberg (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motionen 1973: 1433” bort ha följande lydelse: Statens

naturvårdsverk har i sina petita för budgetåret 1973/74 hemställt
om uppräkning av anslaget med 350 000 kr. till 2 milj. kr. Om
inte en uppräkning sker kan, anför verket, informationsverksamheten
inte upprätthållas på nuvarande nivå. Verket understryker i sammanhanget
bl. a. önskvärdheten av att förhöjda bidrag från anslaget skall
kunna lämnas till Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för
hembygdsvård för dessa organisationers arbete på förevarande område.

Det är enligt utskottets mening angeläget att miljövårdsinformationen
ges sådana resurser, att verksamheten kan bedrivas effektivt och på
bred front. Av uppgifter som lämnas i naturvårdsverkets anslagsframställning
framgår att verket avser att under budgetåret 1973/74 inrikta
informationsverksamheten på en fortsatt produktion av lättillgängliga
sammanställningar i broschyrer, folders m. m. av det omfattande sakmaterial
som redan finns inom verket. Vidare planeras utställningsverksamhet,
anordnande av besökscentraler samt andra åtgärder för att informera
allmänheten om skyddade naturområden och om motiven till
de för sådana områden gällande bestämmelserna.

Utskottet anser det synnerligen olyckligt om informationsarbetet inte
skall kunna fortsätta i minst samma omfattning som hittills. Utskottet
finner också för sin del vägande skäl kunna anföras för ökade bidrag
till Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet för hembygdsvård.

Utskottet vill mot bakgrunden av det anförda föreslå att riksdagen
med bifall till motionen 1973: 1433 för här ifrågavarande ändamål anvisar
ett med 350 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag förhöjt anslagsbelopp.
Ett sådant beslut innebär att motionen 1973: 509, yrkande 2, får
anses tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 509,
yrkande 2, samt med bifall till motionen 1973: 1433 till Miljövårdsinformation
anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.,

b. angående utredning av frågan om stöd till hembygdsföreningar
för miljövårdsinsatser

av herrar Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Hedström (s),
Magnusson i Tanum (s), fru Lindberg (s), fru Theorin (s) samt herr
Israelsson (vpk), som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 38 börjar med ”Det

JoU 1973:1

är” och på s. 39 slutar med ”motionärernas förslag” bort ha följande
lydelse:

Motioner med samma yrkande som i den nu föreliggande har behandlats
vid riksdagarna åren 1970 (ABU 1970: 43), 1971 och 1972
(JoU 1971: 11 och 1972: 17).

I de av riksdagen godkända utskottsuttalandena i frågan har bl. a.
anförts att miljövården ställde och under en avsevärd framtid skulle
komma att ställa mycket stora krav på det allmännas resurser. Statens
kostnader för åtgärder i syfte att motverka exempelvis vatten- och luftföroreningar
samt buller kunde således beräknas bli mycket betydande.
Vidare var ett sådant stöd till hembygdsföreningarna som avsågs i motionerna
i huvudsak att anse som en kommunal uppgift, och en central
statlig bidragsgivning till föreningarna torde också bl. a. medföra stora
administrativa besvärligheter. I sammanhanget har även ansetts böra
beaktas att 1965 års musei- och utställningssakkunniga prövar frågor
om kulturminnesvårdens centrala och lokala organisation m. m. Motionerna
har genomgående avslagits av riksdagen. Riksdagens beslut har
inneburit att motionärernas önskemål fått tillgodoses inom ramen för
de medel som ställs till riksorganisationernas förfogande.

Enligt utskottets mening bör inte den nu föreliggande motionen föranleda
något ändrat ställningstagande i frågan från riksdagens sida.
Utskottet vill nämna att bidragen till Svenska naturskyddsföreningen
och Samfundet för hembygdsvård för nästa budgetår beräknas till resp.
380 000 kr. och 205 000 kr.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. lämnar motionen 1973: 936 utan åtgärd.

12. vid punkten 51 (Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m.)

av herrar Hedin (m) och Leuchovius (m) som anser att utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

I motionen 1973: 801 framhålls att naturvårdsverket i sin anslagsframställning
för nästa budgetår anfört att erfarenheterna hittills visat
att medelsbehoven under förvarande anslag inte aktualiseras så snabbt
och i den omfattning som länsstyrelserna beräknat. Detta torde enligt
utskottets mening vara en riktig bedömning. Mot bakgrunden av befintlig
och beräknad reservation synes anslaget för kommande budgetår
ha upptagits med för högt belopp. Från nuvarande budgetår beräknas
reservation kvarstå med ca 4,5 milj. kr. Utskottet anser därför i likhet
med motionärerna det vara tillräckligt att anslaget förs upp med 4,5
milj. kr. för budgetåret 1973/74. Utskottet finner i övrigt inte anledning
till erinran emot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1973: 801 till Ersättningar vid bildande av

JoU 1973: 1

naturreservat m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 4 500 000 kr.

13. vid punkten 52 (Vård av naturvårdsområden m. m.)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), fru Anér
(fp), herrar Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och Strömberg (fp)
som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med orden
I motionen 1973: 1388, punkt 2” och på s. 42 slutar med ”av motionen”
bort ha följande lydelse:

I motionen 1973: 1388 påtalas att i förra årets statsverksproposition
framlagts ett förslag rörande landskapsvård i odlingsbygder som
på vissa väsentliga punkter awek från det förslag i ämnet som framlagts
av en arbetsgrupp inom naturvårdsverket. Dels skulle kommunerna
svara för halva kostnaden, dels föreslogs att markägaren/brukaren
borde få hand om skötseln av området endast då annan lämplig arbetskraft
inte fanns att tillgå. Sådan landskapsvård av här ifrågavarande
art som kan karakteriseras som ett riksintresse bör enligt motionen
finansieras av staten. Som en följd härav bör anslaget uppräknas med
1 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt utskottets mening kan starka skäl anföras för den uppfattning
i förevarande fråga som kommit till uttryck i motionen. Många kommuner
befinner sig i ett pressat ekonomiskt läge. Inte minst gäller detta
kommuner där den brukade jorden lagts eller läggs ner och där det
därför kan bli särskilt aktuellt med landskapsvårdande åtgärder. Det
synes inte rimligt att kommunerna skall behöva bära dryga kostnader
för projekt som i vissa fall måhända i första hand blir till nytta för
andra kommuner eller som är av påtagligt riksintresse. En begränsning
av bidraget till högst 50 procent av kostnaderna medför, såvitt
utskottet kunnat bedöma, risker för att försöksverksamheten över
huvud taget inte kan genomföras så som planerats. Utskottet ansluter
sig till förslaget att hela kostnaden för försöksverksamheten såvitt
gäller projekt av riksintresse bör bestridas av staten och att förevarande
anslag bestämmes till ett med 1 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag
förhöjt belopp.

Förslaget i motionen 1973: 1434 om en uppräkning av anslaget
med ytterligare 1 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag anser sig
utskottet dock inte kunna biträda.

I motionen 1973: 495 ställs ett yrkande av innebörd att försöksverksamheten
bör bedrivas i så nära samarbete med berörda jordbrukare
att det naturliga sambandet mellan landskapsvård och jordbruksnäring
bibehålls. I motionen 1973: 1388 framförs liknande synpunkter. Utskottet
vill i denna fråga anföra att den anknytning till ett för försöksverksamheten
utvalt område som markägaren och befolkningen i övrigt

JoU 1973:1

i trakten har bör göra nämnda personer särskilt lämpade för ifrågavarande
arbetsuppgifter. Det synes också rimligt att den inkomst som
följer med arbetet i första hand bör stå dessa personkategorier till
buds. Det bör enligt utskottets mening slås fast, att markägare och
andra personer i trakten kring försöksområdena skall ges klar prioritet
vid valet av arbetskraft.

I motionen 1973: 1403 föreslås en sådan ändring av reglerna för
domänverkets naturvårdsfond att ränteavsättning ej behöver ske för
mark som är upplåten som naturvårdsobjekt. Utskottet vill i anledning
härav anföra följande.

Till domänverkets fond för upplåten mark anslås årligen särskilda
medel utgörande gottgörelse för egendom som bokförts på fonden och
som disponeras för andra ändamål än skogsbruk. Under fonden finns en
delfond, naturvårdsfonden, under vilken naturvårdsobjekt i statlig ägo
redovisas. Även för fastigheter som inköpts för naturvårdsändamål utgår
ränteersättning. Detta innebär bl. a. att naturvårdsverket har att erlägga
ersättning till fonden. Verket har för budgetåret 1973/74 beräknat ersättningsbeloppet
till omkring 2,4 milj. kr. Utskottet vill framhålla att
förevarande anslagspost är hårt belastad med utgifter för olika ändamål,
bl. a. till försöksverksamhet med landskapsvård i odlingsbygder. Utskottet
anser att reglerna bör ändras i enlighet med motionärernas förslag.
Vad utskottet här anfört bör ges Kungl. Majit till känna.

dels utskottets hemställan under punkterna 1 samt 2 a och 2 c bort
ha följande lydelse:

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1973: 1434
samt med bifall till motionen 1973: 1388, yrkande 2, till
Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret 1973/74
anvisar ett reservationsanslag av 10 400 000 kr.,

2 a. i anledning av motionen 1973: 495 som sin mening ger
Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande sambandet
mellan landskapsvård och jordbruk,

2 c. i anledning av motionen 1973: 1403 som sin mening ger
Kungl. Maj: t till känna vad utskottet anfört beträffande
bestämmelserna för domänverkets naturvårdsfond.

14. vid punkten 54 (Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m.)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herrar
Larsson i Borrby (c) och Strömberg (fp) som anser att

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Utskottet
har mot” och slutar med ”tillstyrka motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill i anslutning till vad i det föregående anförts beträffande
den sysselsättningsfrämjande funktion här ifrågavarande statsbidrag
tillmätts framhålla att arbetslösheten inom den stora byggnads- och

JoU 1973:1

anläggningssektorn fortfarande är hög i delar av landet. Det synes därför
utskottet väl motiverat att den anslagsram för förhöjda bidrag som
naturvårdsverket begärt och motionärerna föreslår för innevarande budgetår
ökas med 150 milj. kr. Den tidigare nämnda tidsgränsen för förhöjda
bidrag, 30 april 1973, bör samtidigt förskjutas till 30 juni 1973.

dels att utskottets hemställan under punkten 3 bort ha följande lydelse: 3.

med bifall till motionen 1973:1389, yrkande 1, godkänner
vad utskottet förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till
kommunala avloppsreningsverk.

15. vid punkten 55 (Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin
m. m.)

a. av herr Takman (vpk) som anser att

dels det avsnitt av utskottets uttalande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”riksdag (JoU 1972: 4)” bort ha följande
lydelse:

I motionen 1973: 324, yrkande 3, föreslås att förevarande anslag nedräknas
till 10 milj. kr., vilket belopp bör förbehållas småföretagare inom
industrin efter särskild behovsprövning.

Utskottet finner betänkligt att grundlinjen i regeringens politik gentemot
det privata näringslivet har varit och alltjämt är att direkt statligt
stöd lämnas till i främsta rummet de större företagens verksamhet. Staten
har fungerat som kreditgivare till och samarbetspart till storfinansen
och i allt fler fall ställt upp som garant för företagens profiter samt
aktivt understött den folkomflyttning som storfinansen dikterat.

Många industrier har kunnat öka sina profiter genom att underlåta
att vidta nödvändiga förebyggande åtgärder mot miljöförstöring. Innebörden
av regeringens förslag är att industrierna skall kunna öka sina
profiter även därigenom att de erhåller statsbidrag för att vidta åtgärder
mot sin miljöskadliga verksamhet. Genom dessa bidrag undgår de
i stor utsträckning att bekosta åtgärder som måste anses vara nödvändiga
förutsättningar för den verksamhet de bedriver.

Utskottet anser att den som bedriver industriell verksamhet som medför
skador på den omgivande miljön är skyldig att svara för vad det
kostar att eliminera skadorna och riskerna för skador. Undantag från
denna princip bör medges endast när det gäller sådana mindre företag,
som saknar ekonomiska möjligheter att genomföra nödvändiga miljöskyddsåtgärder.
De bör då kunna få bidrag från anslaget på sätt som
föreslås i motionen 1973: 324.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1973: 324, yrkande 3, till Bidrag till miljövårdande åtgärder
inom industrin m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

JoU 1973:1

b. av herrar Hansson i Skegrie (c), Jonasson (c), fru Anér (fp), herrar
Larsson i Borrby (c) och Strömberg (fp) som anser att

dels det avsnitt i utskottets uttalande på s. 45 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”biträda yrkandet” bort ersättas med text
av följande lydelse:

I motionen 1973: 1389 anförs bl. a. att medelsramen, 100 milj. kr.,
för förhöjda bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin är helt
ianspråktagen. Motionärerna förordar att i sysselsättningsstimulerande
syfte medelsramen ökas med 30 milj. kr. och att tidsgränsen för förhöjda
bidrag förskjuts med två månader. Utskottet anser sig med hänsyn
till läget på den del av arbetsmarknaden som här är i fråga böra ansluta
sig till motionärernas förslag och tillstyrka motionen.
dels att utskottets yrkande under 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till motionen 1973: 1389, yrkande 2, godkänner vad
utskottet förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till miljövårdande
åtgärder inom industrin m. m.,

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM H73 730056

)