Försvarsutskottets betänkande nr 16 är 1973

FöU 1973:16

Nr 16

Försvarsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen
1973:1 angående anslag m.m. för budgetåret 1973/74 inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner, dels propositionen
1973:75 angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande
försvaret jämte motioner.

I betänkandet behandlas förslag av Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet)
i propositionen 1973:1 bilaga 6 och i propositionen 1973:75
samt yrkanden i motionerna 1973:634—635, 1973:638, 1973:897,
1973:1 115, 1973:1 119, 1973:1 121, 1973:1 124-1 125, 1973:1623,

1973:1663—1664 och 1973:1666. En sammanställning av alla motionsyrkanden
återfinns i bilaga 1. Av bilagan framgår var i betänkandet de
olika yrkandena behandlas.

Vissa förslag i de båda propositionerna har utskottet redan behandlat
(FöU 1973:8, rskr 1973:62 resp. FöU 1973:14, rskr 1973:170).

1. Det militära försvarets och civilförsvarets fortsatta inriktning

I propositionen 1973:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t (s. 8-34) föreslagit
riksdagen att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets och
civilförsvarets fortsatta inriktning som departementschefen har angett.

1972 års försvarsbeslut

Nya riktlinjer för totalförsvarets fortsatta inriktning har fastställts av
1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). I fråga
om grunderna för vår säkerhets- och försvarspolitik innebär riksdagens
beslut ingen ändring. Säkerhetspolitiken skall även i fortsättningen bygga
på alliansfrihet i fred och syfta till neutralitet i krig. Totalförsvaret avses
liksom hittills ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att det är
fredsbevarande. Om Sverige ändå blir inblandat i ett framtida krig skall
de resurser vi kan disponera koncentreras på kraftfulla åtgärder för att till
det yttersta bevara landets frihet.

1972 års försvarsbeslut innebar inte något ställningstagande till
försvarsutgifternas storlek under flera år. Däremot godkändes femåriga
planeringsramar för planeringen inom det militära försvaret och civilförsvaret.
Såväl planeringsramarna som de årliga utgiftsramarna avses i
fortsättningen komma att prövas varje år.

Under 1972 tog riksdagen även ställning till formerna för sin

1 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 16

FöU 1973:16

medverkan i försvarsplaneringen enligt det nya planerings- och budgeteringssystemet
(prop. 1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309).

Programplaner för det militära försvaret och civilförsvaret

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog chefen för försvarsdepartementet
i mars 1972 åt överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen
att utarbeta programplan för det militära försvaret resp. civilförsvaret för
perioden 1973/74—1977/78. Anvisningar för arbetet lämnades i mars och
i juni 1972.

Militära försvaret

I anvisningarna till överbefälhavaren angavs att som utgångspunkt för
programplaneringen skulle för vart och ett av budgetåren 1973/74—
1977/78 gälla en planeringsram om 6 470 milj. kr. i prisläge februari 1971.
Kompensation för pris- och lönestegringar skulle förutsättas utgå enligt
nettoprisindex. Planeringen skulle i avvaktan på riksdagens beslut utgå från
de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta utveckling som angetts i
propositionen 1972:75. Dessutom skulle ytterligare 35 milj. kr. per
budgetår reserveras för att förbättra värnpliktsförmånerna.

I september 1972 lämnade överbefälhavaren till Kungl. Maj:t programplan
för det militära försvaret för perioden 1973/74—1977/78. Denna
programplan kompletterades av överbefälhavaren i november 1972. I
programplanen och komplementet behandlas det militära försvarets
utveckling på två skilda ekonomiska nivåer.

Överbefälhavaren behandlar i sin programplan den av riksdagen
beslutade ekonomiska planeringsramen för det militära försvaret och
anför att denna i förhållande till utgiftsramen för budgetåret 1972/73
innebär en oförändrad medelstilldelning i 1971 års pris- och löneläge.
Överbefälhavaren anför att denna planeringsram väsentligt understiger de
ekonomiska ramar som har utretts såväl av 1970 års försvarsutredning
som av överbefälhavaren. Följderna av 1971 års avtalsrörelse har enligt
överbefälhavaren inte till fullo beaktats vid ramberäkningarna. Skillnaden
beräknas till ca 1 000 milj. kr. för femårsperioden.

Gällande prisregleringssystem leder enligt överbefälhavaren till att
avsevärda belopp måste reserveras inom det militära försvarets planeringsram
för att möta den bedömda kommande prisutvecklingen. Beräkningen
av reservens storlek grundas dock enligt överbefälhavaren på osäkra
hypoteser om den verkliga prisutvecklingen fram till 1978 års prisläge.
När planeringsramen räknas om till 1972 års pris- och löneläge uppstår
ytterligare en brist. Denna omräkning samt de av Kungl. Maj:t ändrade
planeringsförutsättningarna avseende hyressättning för mark, kostnader
för omlokalisering m. m. innebär enligt överbefälhavaren att den verkliga
köpkraften har sjunkit med 1 300 milj. kr. under programplaneperioden.
Om utgiftsramen inte kompenseras för detta kommer det militära

FöU 1973:16

försvarets utveckling att fjärma sig från intentionerna i 1972 års
försvarsbeslut. Överbefälhavaren anser därför att prisregleringssystemet
behöver omprövas.

Överbefälhavaren hävdar att utvecklingen av löner och priser har lett
till en sådan sänkning av köpkraften att programplaneringen inte kan
genomföras med tidigare studier och utredningar som grund. Möjlighet
att uppnå balans mellan försvarsbeslutets ambitioner och tilldelade
ekonomiska resurser bedöms inte föreligga och det militära försvarets mål
och uppgifter samt sättet att genomföra invasionsförsvaret måste därför
omprövas från grunden.

Med hänsyn till de redovisade konsekvenserna för det militära
försvarets utveckling har överbefälhavaren ansett det angeläget att
redovisa en alternativ planering på en högre nivå än den som angavs i
anvisningarna för programplaneringen. Denna högre nivå — tilläggsnivån
— skapar enligt överbefälhavaren förutsättningar att tillgodose de
viktigaste ambitionerna i försvarsbeslutet. Tilläggsnivån innebär att den
anvisade planeringsnivån — grundnivån — räknas upp med den bedömda
skillnaden mellan verkliga pris- och löneförändringar från februari 1971
till februari 1972 och tillgängliga prisregleringsmedel. Till detta kommer
omräkning av den i föregående års planer avsatta prisregleringsreserven.
För programplaneperioden anges detta motsvara ca 840 milj. kr.

I fråga om den internationella utvecklingen anser överbefälhavaren att
en politisk avspänning i Europa visserligen har kommit till stånd men att
denna får varaktig betydelse först om den resulterar i åtgärder inom det
militärpolitiska området. Överbefälhavarens tidigare bedömning av insatsmöjligheterna
mot Sverige står kvar oförändrad.

Beträffande krigsmaktens tillstånd år 1972 säger överbefälhavaren att
fältförbanden i stort sett har god kvalitet. Detta gäller också ytattackoch
ubåtsförbanden samt kustartilleriets lätta fasta batterier och rörliga
spärrförband. Inom flygvapnet har effekten hos de enskilda förbanden
förbättrats men antalet förband gått ned.

Tillförseln av ny materiel till krigsorganisationen sedan år 1968 har
inte kompenserat bortfallet av äldre materiel. Vidare har utbildningens
omfattning inte svarat mot de behov som låg till grund för 1966 års
riksdagsbeslut om värnpliktsutbildningen. Krigsmaktens styrka har minskat
och handlingsfriheten för framtiden beskurits.

Överbefälhavaren anför vidare att bristen på aktiv militär personal
inom fredsorganisationen under de senaste åren har medfört att målen
för värnpliktsutbildningen i vissa avseenden inte har uppnåtts. Detta har
lett till minskad effekt i krigsorganisationen, främst inom armén.

Repetitionsutbildningsläger och utbildningsanordningar har inte kunnat
byggas ut i takt med det nya värnpliktsutbildningssystemets
införande. Utbildningshjälpmedel har inte kunnat införas i sådan omfattning
att bristen på befäl har kunnat kompenseras i större omfattning.

Överbefälhavaren framhåller att den genomförda planeringen inte har
kunnat grundas på ett fullgott operativt studieunderlag. Planen ger därför
endast uttryck åt en preliminär inriktning av och avvägning inom

FöU 1973:16

krigsmakten. Planen belyser dock de viktigaste konsekvenserna för
krigsmakten som helhet i aktuella ekonomiska nivåer. Målet har varit att
skapa förutsättningar att behålla handlingsfrihet för väsentliga funktioner
tills fastare beslutsunderlag finns.

Nu genomförd planering ger enligt överbefälhavaren en entydig bild av
den avsevärt minskade krigsorganisation som blir en följd av gällande
planeringsförutsättningar. Vid 1980-talets början har de viktigaste krigsorganisatoriska
enheterna reducerats till ca 50 %, i vissa fall ännu mer, av
nuvarande antal. För återstående förband, främst inom armén, sjunker
dessutom kvaliteten ytterligare. Detta är, framhåller överbefälhavaren,
en följd av bl. a. den otillräckliga materielanskaffningen under programplaneperioden.

För planeringsperiodens tidigare del bedömer överbefälhavaren att
försvaret fortfarande kan föras i avvärjande syfte i en invasionsriktning
och enligt nu gällande principer. Under periodens senare del avtar
krigsmaktens krigsavhållande effekt. Möjligheterna att avvärja invasion
går successivt ned. Risken för överraskande anfall ökar. Möjligheterna att
skydda transporter och att under neutralitet och i fred upptäcka och
ingripa mot gränskränkningar minskar. Överbefälhavaren anser mot
denna bakgrund att krigsmaktens uppgifter och principerna för försvarets
förande måste omprövas.

Överbefälhavaren uttalar att de låga ekonomiska nivåerna medför en
minskad materielanskaffning som drabbar industrin. Den minskande
beställningsvolymen kommer på sikt också att reducera möjligheterna att
inom landet utveckla och producera tekniskt kvalificerad försvarsmateriel,
vilket enligt överbefälhavaran leder till allvarliga konsekvenser för
det militära försvarets utveckling.

Vid programplanens behandling i militärledningen har försvarsgrenschefema
anmält avvikande meningar på olika punkter.

Civilförsvaret

Enligt anvisningarna för planeringen skulle för vart och ett av
budgetåren 1973/74—1977/78 gälla en ram om 118 milj. kr. i prisläge
februari 1971. Kompensation för pris- och lönestegringar skulle förutsättas
utgå enligt nettoprisindex. I planeringen fick förutsättas att utöver den
angivna ramen skulle vid behov under budgetåren 1973/74 och 1974/75
få användas resterande del av de medel som enligt 1971 års planeringsdirektiv
avsågs för ändamål enligt vissa tidigare åtaganden. I direktiven
angavs vidare att planeringen i avvaktan på riksdagens beslut skulle utgå
från de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som hade angetts
i propositionen 1972:75.

Omräknat med nettoprisindex till prisläge februari 1972 uppgår
planeringsramen för vart och ett av budgetåren under programplaneperioden
till 124,6 milj. kr. Ramen avser inte sådan verksamhet som under
perioden kommer att finansieras på annat sätt än med medel från
civilförsvarets utgiftsram.

I augusti 1972 lämnade civilförsvarsstyrelsen till Kungl. Maj:t programplan
för perioden 1973/74—1977/78. I planen redovisas civilför -

FöU 1973:16

svarets utveckling under perioden i den angivna ekonomiska nivån.
Civilförsvarsstyrelsen har dessutom lämnat förslag till inriktning i en
utgiftsram om ca 143 milj. kr. per budgetår.

Inriktningen av planeringen av civilförsvaret innebär enligt civilförsvarsstyrelsen
att

civilförsvarsåtgärderna skall avse skydd mot verkningar av i första
hand konventionella stridsmedel vid bekämpning av militära mål och
stödm ål,

befolkningen — i varje fall i områden där bekämpning förutses komma
att ske — skall ha tillgång till skyddsrum med gott konventionellt skydd,
undsättningsorganisationen skall kunna verka såväl i ett konventionellt
krig som i ABC-miljö och förändring av organisationen inriktas mot ökad
anpassning till det konventionella krigets krav,

möjligheterna att till måttliga kostnadsökningar åstadkomma ABCskydd
för civilförsvarsanläggningar tas till vara,

civilförsvaret skall kunna begränsa verkningarna på befolkningen av
ABC-stridsmedel som sätts in utanför våra gränser,
enskilda skyddsrum utrustas med ABC-skydd samt
skyddsmasker anskaffas med hittillsvarande inriktning, dvs. att en
sådan produktionskapacitet upprätthålls att skyddsmasker kan tilldelas
hela befolkningen inom några år efter beslut härom.

Den anvisade planeringsramen ansluter enligt civilförsvarsstyrelsens
bedömning inte till någon av ramarna i den år 1971 upprättade
perspektivplanen för civilförsvaret. Ett väl avvägt förslag inom planeringsramen
124,6 milj. kr. kan avges först sedan ytterligare studier har
genomförts, dvs. tidigast i den programplan som avlämnas år 1973. Intill
dess bör olika alternativ beträffande organisationens omfattning och
beredskap m. m. hållas öppna.

Den nuvarande organisationen beskrivs i programplanen sammanfattningsvis
enligt följande.

Den vid 1959 års riksdag beslutade organisationen för ledning av
civilförsvaret och undsättningsverksamheten är uppbyggd till 87 % i
personellt hänseende och 95 % i materiellt hänseende. Enligt 1972 års
försvarsbeslut skall organisationen för det lokala allmänna civilförsvaret
begränsas till den nuvarande. Uppbyggnadsläget är dock inte lika inom
alla län. Stora differenser finns, vilket innebär att uppbyggnadsarbetet
ännu inte är avslutat.

Av anläggningarna beräknas ca 50 % av ledningscentralerna (huvuddelen
av de större) och planlagda observationsplatser vara utbyggda eller
under utbyggnad. Tillgången på skyddsrum för framskjutna undsättningsenheter
och på branddammar motsvarar drygt 25 % av behovet.

Beträffande det nuvarande systemet för att alarmera allmänheten vid
luftfara framhåller styrelsen bl. a. att sektorlarmnäten i vissa luftförsvarssektorer
inte är färdigbyggda. Alarmeringsbeslut får därför fattas med
ledning av luftförsvarsorientering, vilket inte är tillfredsställande. En
allvarlig svaghet i nuvarande alarmeringssystem ligger i att förvarningstiden
är otillräcklig i vissa områden och i bristande uthållighet hos

FöU 1973:16

stridsledningssystemet. Beredskap och funktionssäkerhet är dessutom
låga på grund av att civilförsvarets alarmeringsledare inte har tillräcklig
utbildning och övning och att modern utrustning för alarmeringsledning i
viss utsträckning saknas.

Antalet platser i enskilda skyddsrum beräknas den 1 juli 1973 uppgå
till ca 4,8 milj., varav ca 3,4 milj. i bostadsbebyggelse. Tillgången på
skyddsrum är totalt sett god under förutsättning att förvarningssystemet
ger tillräcklig förvarning och att befolkningen inte behöver vistas i
skyddsrummen under lång tid. Eljest erfordras att varje person disponerar
ett betydligt större utrymme än vad som nu finns i skyddsrummen. Den
lokala fördelningen av skyddsrummen är i vissa avseenden mindre
lämplig. Skyddet över ytan i de största städerna betecknas som dåligt och
inom stora områden som obefintligt. Den lokala bristen på skyddsrum i
innerområdena i de större städerna, i bostadsområden med låghus och
villabebyggelse samt i flera mindre orter med militära mål får tills vidare
mötas genom utrymning och omflyttning av befolkningen.

Skyddsmasker för befolkningen finns f. n. till ett antal av ca 1,6 milj.
En begränsad anskaffning pågår med den inriktning som har angetts i
propositionen 1972:75 och som innebär att en fortlöpande produktion
upprätthålls för att kunna anskaffa skyddsmasker åt hela befolkningen
inom en rimlig beredskapstid.

Den gällande planläggningen för utrymning, inkvartering och omflyttning
samt flyktingmottagning grundar sig på förut gjorda prognoser för
befolknings- och fordonsutveckling m. m. En översyn av utrymningssystemet
har tidigare förutsatts bli nödvändig i början av 1970-talet.
Utvecklingen har bekräftat denna bedömning främst i fråga om planläggning
för invasionsutrymning.

I perspektivplanen gjord avvägning syftar enligt civilförsvarsstyrelsen
till att oavsett ekonomisk ram utforma ett civilförsvar som på sikt är
balanserat med hänsyn till samtliga angreppsfall. Ju lägre planeringsram
som därvid har gällt, desto mer resurser har under 1970-talet avdelats till
åtgärder som ger effekt först på lång sikt. Vidare planeras förhållandevis
mer resurser in för skadeförebyggande än skadeavhjälpande verksamhet.
För avvägningar inom de delar av perspektivplanen som gäller åtgärder
som finansieras såväl inom som utom fjärde huvudtiteln har tyngdpunkten
särskilt i låga ramar förlagts till fortsatt skyddsrumsutbyggnad.

För programplaneringen innebär detta synsätt enligt civilförsvarsstyrelsen
att tillräckliga resurser under 1970-talet måste avdelas för att på
sikt anskaffa skyddsmasker åt befolkningen, för fortsatt utbyggnad av
anläggningar åt civilförsvarsorganisationen samt för forskning, försök och
utveckling som ger effekt först på längre sikt. De besparingar som till
följd härav blir nödvändiga under 1970-talet måste göras genom att
undsättningsorganisationen minskas och beredskapen sänks.

Målet för huvudprogrammet under programplaneperioden är enligt
civilförsvarsstyrelsen att förbättra befolkningens skydd över ytan, främst
i samband med markstrider, att börja förbättra skyddsmöjligheterna i 14
av de största städernas innerområden, att materiellt och personellt

FöU 1973:16

komplettera den reducerade lednings- och undsättningsorganisationen
och anpassa den till främst det konventionella krigets krav samt att
upprätthålla beredskap för att vid eventuellt senare beslut av statsmakterna
kunna anskaffa skyddsmasker åt hela befolkningen.

Vidare ses under programplaneperioden utrymningsplanläggningen
över för att kunna anpassas till utvecklingen. Däremot måste nuvarande
takt i utbyggnaden av ledningscentraler, skydd för framskjutna enheter
och branddammar minskas. Moderniseringen och i vissa fall ersättningen
av äldre centraler måste i stor utsträckning ställas på framtiden. Med
denna avvägning och i avvaktan på bättre utredningsunderlag har medel
inte satts av inom den anvisade planeringsramen för att avhjälpa brister i
organisationens beredskap och uthållighet.

Departementschefen

Säkerhetspolitiska överväganden (s. 21—23)

Departementschefen anser att den internationella utvecklingen sedan
1972 års försvarsbeslut inte föranleder någon ändring av de sammanfattande
bedömningar som redovisades i propositionen 1972:75
(s. 98-108).

Bedömningen att det har inträtt en situation i Europa som kan
innebära förutsättningar för att uppnå ett mera varaktigt tillstånd av
avspänning och samarbete har enligt departementschefen ytterligare
underbyggts av den fortsatta utvecklingen. Sannolikheten för krig i
Europa mellan stormaktsblocken är nu liten. Av detta kan man dock inte
dra slutsatser om hur sannolikheten för krig blir i framtiden. Dessutom
föreligger alltjämt de rent militära förutsättningarna för ett snabbt
omslag till ett storkrig i Europa. Verkliga reduceringar av rustningsnivåerna
på ömse håll i Europa har inte skett och de båda stormaktsblockens
förmåga att snabbt öka styrkorna i Europa har inte minskat. Beredskapen
är också alltjämt hög på ömse håll och övningsverksamheten är intensiv
även i vårt närområde.

Fördragen mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Sovjetunionen
resp. Polen ratificerades i maj 1972. Direkta överläggningar mellan de
båda tyska staterna har lett till flera överenskommelser.

Förberedande förhandlingar inför den länge aviserade konferensen om
säkerhet och samarbete i Europa inleddes i november i Helsingfors.
Särskilda förhandlingar om rustningsbegränsning i Centraleuropa planeras
ske senare i år.

Fördraget om förbud mot tillverkning och innehav av biologiska
stridsmedel och toxinvapen öppnades för undertecknande i april 1972.
Vid nedrustningskonferensen i GenSve fortsätter arbetet med ett motsvarande
förbud mot kemiska stridsmedel.

I samband med president Nixons besök i Moskva i maj 1972 träffades
överenskommelse om att begränsa arsenalerna av strategiska kärnvapen.
Även om de s. k. SALT-avtalen inte innebär nedrustning i egentlig

Föll 1973:16

mening så innebär de dock framsteg, eftersom Förenta staterna och
Sovjetunionen därigenom har underkastat sig rustningsbegränsningar.
Minst lika viktig som de formella avtalsresultaten torde den ömsesidiga
förståelse vara som Sovjetunionen och Förenta staterna uppnår för
varandras försvarsproblem genom SALT-förhandlingarna. Förhandlingarnas
hittills gynnsamma förlopp har medfört att ett förödande strategiskt
kärnvapenkrig förefaller ha blivit mycket osannolikt. Man kan vidare utgå
från att höjningar av stormaktsblockens försvarsanslag kommer att stöta
på politiska svårigheter i både öst och väst.

Det finns enligt departementschefen även andra inslag i situationen.
Om Atlantpakten och Warszawapakten skall behålla sina nuvarande
möjligheter att möta eventuella konflikter utan att tillgripa kärnvapen,
s. k. graderat motstånd, torde betydande kostnadsökningar bli ofrånkomliga.
Doktrinen kan så småningom komma att urholkas och större
avseende än tidigare kan komma att fästas — åtminstone i doktrin- och
försvarsplaneringsdiskussioner — vid taktiska kärnvapen med hög precision.

På sovjetisk sida pågår en omfattande utbyggnad av flottstyrkorna.
Sovjetunionen minskar därigenom snabbt västmakternas hittillsvarande
dominans på världshaven. De växande sovjetiska sjöstridskrafterna i
Murmansk-området bör ses mot denna globala bakgrund. Sovjets förberedelser
för försvar av detta basområde berör av naturliga skäl även
indirekt styrkeförhållandena i vårt närområde.

Departementschefen anser sig kunna konstatera att Sveriges säkerhetspolitiska
läge under det senaste året inte har ändrats så att någon
förändring av mål och inriktning enligt 1972 års försvarsbeslut nu
behöver vidtas.

Anvisningar för perspektivplanering (s. 23—24)

Kungl. Majit uppdrog i juni 1972 åt överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen
att genomföra perspektivplanering för det militära försvarets
och civilförsvarets utveckling efter år 1977. Resultaten av denna planering
skall redovisas i perspektivplaner. Chefen för försvarsdepartementet
bemyndigades att ge närmare anvisningar för perspektivplaneringen.

I departementschefens första anvisningar för denna planering angavs
bl. a. att arbetet med att ta fram underlag m. m. inför nästa större beslut
om försvarets inriktning skall utgå från att detta beslut kommer att fattas
våren 1977 och att statsmakternas ställningstagande härvid skall baseras
på underlag som består bl. a. av perspektivplaner och på dessa grundade
programplaner för det militära försvaret och civilförsvaret. I anvisningarna
ges vissa säkerhetspolitiska utgångspunkter för perspektivplaneringen.

Som underlag för planeringen skall till en början utnyttjas vissa av de
angreppsfall som redovisades i rapporter från krigsmaktens miljöutredning
och befolkningsskyddets miljöutredning i september 1970 resp. januari
1971 och som låg till grund för föregående perspektivplaner. Ett
kompletterande miljöunderlag kommer att tillföras planeringen i juni

FöU 1973:16

1973.

Under perspektivplaneringens fas 1 skall strukturer tas fram för några
ekonomiska områden inom ett visst studieintervall. Dessa områden skall
förläggas så att lönsamhetsgränser beträffande egenskaperna hos strukturerna
samt för väsentligare system och förband blir belysta.

Den allmänna prisutvecklingen, som den avspeglas i nettoprisindex,
förutsätts innebära att prisnivån fördubblas under en 20-årsperiod. Den
militära utgiftsramen för budgetåret 1972/73, omräknad till antaget prisläge
i början av 1990-talet, utgör alltså omkring 14 miljarder kr. För
det ekonomiska studieintervall som har anvisats för det militära
försvarets perspektivplanering ligger den undre gränsen vid en årlig
resurstilldelning om 10 miljarder kr. i antaget prisläge i början av
1990-talet och den övre gränsen vid en årlig resurstilldelning om 20
miljarder kr. i samma prisläge.

En betydande del av civilförsvarets kostnader finansieras på annat sätt
än över statsbudgeten. Avsevärda kostnader vilar finansiellt på kommuner,
fastighetsägare och hyresgäster samt företag. Alla slag av åtgärder, dvs.
även de som finansieras utanför statsbudgeten, måste övervägas vid
ställningstagande till avvägningen mellan och inom de olika delprogrammen.
Härav följer att avvägningen inte skall styras av kostnadsfördelningen
mellan olika finansiärer. Civilförsvarets nuvarande totala kostnader
uppskattas till 280 milj. kr., vilket omräknat till antaget prisläge i början
av 1990-talet motsvarar ca 560 milj. kr. Det ekonomiska studieintervall
som har anvisats för civilförsvarets perspektivplanering ligger inom
gränserna 450 milj. kr. och 900 milj. kr. för år i antaget prisläge i början
av 1990-talet.

Överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen har anmodats att lämna
perspektivplan del 1 till Kungl. Maj:t senast den 1 juni 1974.

Det militära försvarets utveckling (s. 25—31)

Departementschefen erinrar om sitt tidigare uttalande att den internationella
militärtekniska utvecklingen påverkar inriktningen av och
takten i anskaffningen av försvarsmateriel för våra behov. Vi bör
eftersträva att skapa förutsättningar för att anskaffa vapen och utrustning
av tillräckligt hög kvalitet. Konsekvenserna av den tekniska utvecklingen i
form av kraftiga kostnadsstegringar för kvalificerade vapensystem medför
dock stora svårigheter för länder med begränsade resurser. Detta
förhållande gäller även inom stormakterna.

De svenska försvarsutgifternas utveckling bör ses i förhållande till
utvecklingstendenserna i omvärlden. Världens samlade försvarsutgifter i
fasta priser ökades snabbt under perioden 1965-1968 men visar sedan år
1969 en svagt fallande tendens. De totala resurser som avdelades för
försvarsändamål minskade från 1969 till 1970 med mer än två procent.
Analys av budgeter och planer för åren därefter antyder ytterligare
minskningar i försvarsutgifterna i fasta priser för många länder. Flera
oberoende statististiska studier stöder enligt departementschefen slut -

FöU 1973:16

satsen, att utvecklingen av världens samlade försvarsutgifter visar en
tendens till en fortsatt minskning eller åtminstone en stabilisering på en
något lägre nivå än den som gällde år 1969. Även om underlaget för
denna slutsats självfallet präglas av en viss osäkerhet kan entydigt slås fast
att den snabba tillväxt i omvärldens försvarsresurser som utmärkte stora
delar av 1960-talet nu är bruten.

Till bilden hör att prisutvecklingen de senaste åren har varit
förhållandevis snabb för ett flertal länder. Detta gäller särskilt prisutvecklingen
på produktionsfaktorn arbetskraft. Härtill kommer kostnadsstegringarna
för kvalificerade vapensystem. Man kan dra den slutsatsen att
omvärldens krigsmakter måste minska i kvantitativ omfattning eller att
omsättningen av materiel måste ske i betydligt lägre takt än f. n. och med
inriktning mot enklare vapensystem.

För Sveriges vidkommande framhåller departementschefen att kostnadsstegringarna
för personal och kvalificerad vapenmateriel skärper
kraven på prioritering vid ställningstaganden till olika vapensystem. Den
fortsatta utvecklingen av det militära försvaret kräver enligt departementschefens
mening bl. a. mot denna bakgrund klara riktlinjer för
avvägningen mellan kvalitet och kvantitet.

Den organisatoriska numerär för vilken försvarsmateriel anskaffas bör
i första hand bestämmas med hänsyn till våra deklarerade säkerhetspolitiska
ambitioner och militärgeografiska förutsättningar. Det är emellertid
inte möjligt att av dessa dra entydiga slutsatser om lämplig numerär. Om
det lämpliga antalet förband av olika skäl inte kan utrustas med materiel
av en viss kvalitet bör lösningen i allmänhet vara att de utrustas med
tekniskt mindre avancerade vapensystem. Inom en given kostnadsram
kan därvid antalet förband i stället ökas. Denna princip kan dock inte
tillämpas genomgående på alla system. För vissa vapensystem är
möjligheterna att över huvud taget nå verkan bestämmande för kvaliteten
på systemet och för det antal enheter som behövs.

Beträffande resursernas tidsmässiga avvägning framhöll departementschefen
i propositionen 1972:75 att det militära försvarets operativa
styrka kunde tillåtas gå ned något under de närmaste åren i syfte att
förstärka resurserna för att skapa effekt och handlingsfrihet på sikt.
Denna bedömning gjordes mot bakgrund av de senaste årens utveckling
mot en politisk avspänning i Europa och kvarstår oförändrad.

Vid den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret bör strävan
vara att så stor del som möjligt av tillgängliga resurser används för
materielanskaffning och utbildning som ger försvarseffekt i framtiden.
Åtaganden som binder avsevärda resurser under en lång period bör
emellertid göras med stor försiktighet.

Det militära försvaret bör byggas upp så att det i allt väsentligt är
balanserat och ger möjlighet till djupförsvar med kraftsamling till gränser
och kuster. Begränsningar i denna målsättning kan bli nödvändiga av
olika skäl. Därvid bör sådana åtgärder prioriteras som medför att vårt
försvar blir i vidsträckt mening uthålligt. Härigenom får försvaret enligt
departementschefens mening den största krigsavhållande effekten. Mot

Föll 1973:16

denna bakgrund bör de delar av krigsorganisationen som utgörs av
awägningsprogrammen Rörliga markstridsförband, Lokalt bundna markstridsförband,
Övervattensstridsförband och Luftförsvarsförband utgöra
den bas på vilken det militära försvarets avhållande förmåga skall byggas.
Denna bas bör kompletteras med bl. a. ett kvalificerat spaningsflyg och
en effektiv signalspaning för att möjliggöra en god förvarning. Fjärrstridsförbanden
bör ges lägre prioritet.

Departementschefen går så över till avvägningsprogrammens inriktning
och tar därvid mot bakgrund av överbefälhavarens programplan upp vissa
allmänna riktlinjer som bör gälla för den fortsatta planeringen. Vid
genomförandet kan variationer och förändringar inom ramen för dessa
riktlinjer bli aktuella, t. ex. med hänsyn till resultaten av pågående och
planerade studier och utredningar.

Utformningen av markstridsförbanden har stor betydelse för tilltron
till vår förmåga att genomföra ett uthålligt försvar över territoriet.
Omfattningen av awägningsprogrammen Rörliga markstridsförband och
Lokalt bundna markstridsförband kan varieras endast inom vissa gränser.
Antalet enheter inom de lokalt bundna markstridsförbanden bör med
hänsyn till vårt lands storlek vara förhållandevis stort. De kvalificerade,
rörliga markstridsförbanden skall kunna kraftsamlas i olika angreppsriktningar
för avvärjande strid. De bör därför hållas på en jämförelsevis hög
kvalitetsnivå. Dessa förhållanden medför bl. a. att antalet rörliga förband
i stor utsträckning blir beroende av tillgängliga ekonomiska resurser.
Departementschefen biträder i stort den avvägning mellan rörliga och
lokalt bundna markstridsförband som programplanen ger uttryck för. Han
framhåller i detta sammanhang att de framtida infanteribrigaderna avses
få en högre standard än de nuvarande samt att de brigader som förs över
till lokalförsvarsförband i stort sett behåller sin materiel.

För övervattensstridsförbanden är tekniska prestanda av större betydelse
än för markstridsförbanden. Det disponibla antalet är dock av
grundläggande betydelse också för dessa förband. För att göra det möjligt
att anskaffa ett tillräckligt antal fartyg för ytattackuppgifter bör därför
den påbörjade övergången till lättare enheter fortsätta. Sådan fartygsmateriel
bör väljas som företrädesvis är lämpad för kustnära uppträdande
i invasionsförsvaret, dvs. i första hand patrullbåtar och torpedbåtar.
Departementschefen godtar i princip överbefälhavarens inriktning av
avvägningsp rogram met.

Överbefälhavaren redovisar en minskning av avvägningsprogrammet
Fjärrstridsförband. Detta står i överensstämmelse med 1972 års försvarsbeslut.
Överbefälhavaren föreslår att den pågående anskaffningen av 175
attack-, spanings- och skolflygplan av typ 37 Viggen genomförs.
Departementschefen kommer senare att lämna förslag till Viggenprogrammets
fortsatta utformning. I avvaktan härpå bör enligt propositionen
förutsättas att ”175-kontraktet” kommer att ligga fast. Tre ubåtar av typ
A 14 har beställts. Härigenom behålls möjligheterna att inom landet
utveckla och tillverka ubåtar.

Beträffande avvägningsprogrammet Luftförsvarsförband har riksdagen

Föll 1973:16

beslutat att jaktversionen av flygplan 37 Viggen skall utvecklas för senare
anskaffning. Riksdagen uttalade härvid att ansträngningar skulle vidtas
för att minska kostnaderna för detta utvecklingsarbete. Den planering
som redovisas i överbefälhavarens programplan har tagit hänsyn härtill.
Departementschefen är inte beredd att ta ställning till överbefälhavarens
förslag rörande utvecklingstakten för flygplan JA 37 Viggen. Myndigheternas
planering innebär även att del av luftvärnsförbanden hålls på en hög
teknisk nivå. Modernisering sker genom anskaffning av luftvärnsrobotar.
Antalet luftvärnsförband går dock ned.

Beträffande avvägningsprogrammen Central och högre regional ledning,
Allmän försvarsforskning samt Gemensamma myndigheter och
funktioner anförs i propositionen att kostnaderna för fredsorganisationen
och övriga fasta kostnader måste begränsas. Den restriktivitet som
överbefälhavarens planering ger uttryck för anser departementschefen
vara nödvändig och riktig.

De senaste årens pris- och löneutveckling gör att uppmärksamhet måste
ägnas försvarets kostnadsstruktur. Det är av stor vikt att tillgängliga
resurser koncentreras till materielanskaffning och utbildning. Bl. a. är det
viktigt att uppmärksamma och begagna alla möjligheter att begränsa
utgifterna för administration samt freds- och förvaltningsorganisationen.
Ett viktigt led i denna verksamhet är den översyn av arbetsuppgifter och
organisation som har skett beträffande fortifikationsförvaltningen och
försvarets forskningsorganisation samt den omorganisation som pågår vid
försvarets materielverk.

En översyn av arbetsuppgifter och organisation vid försvarets civilförvaltning,
försvarets sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket övervägs och
bör enligt departementschefen komma till stånd så snart erforderliga
utredningsresurser kan frigöras. Han bedömer också att en översyn av den
centrala stabsorganisationen bör kunna påbörjas under åren 1974—1975.

Vad utbildningen beträffar har försöken med modifierad grundutbildning
satts i gång. Överbefälhavaren har planerat fortsatt modifierad
utbildning under programplaneperioden. I avvaktan på förslag från 1972
års värnpliktsutredning godtar departementschefen detta.

Repetitionsutbildningens omfattning har reducerats i myndigheternas
programplaner. För arméförbandens del har en kraftigare minskning skett
under periodens senare del än för det första året av planeringsperioden.
Marinchefen räknar med att nästan helt ställa in repetitionsutbildningen
under budgetåret 1973/74, medan flygvapenchefen räknar med att
genomföra ungefär hälften av tidigare planerad repetitionsutbildning.
Överbefälhavaren uttalar att han inte kan acceptera en så stark reducering
som försvarsgrenscheferna har föreslagit. Han anmäler vidare att han
avser att granska repetitionsutbildningssystemet.

Departementschefen finner för egen del att reduceringar i repetitionsutbildningens
omfattning kan accepteras med hänsyn till bl. a. bedömningen
av krigsriskerna i närtiden och för att möjliggöra att resurser sätts
av för åtgärder som ger styrka på längre sikt. Han anser därför att
repetitionsutbildningen vid armén under budgetåret 1973/74 bör kunna

FöU 1973:16

begränsas något utöver vad chefen för armén har föreslagit. Departementschefen
anser däremot, liksom överbefälhavaren, att en något större
omfattning av repetitionsutbildningen vid armén bör eftersträvas under
de därpå följande fyra åren. Beträffande repetitionsutbildningens omfattning
vid marinen och flygvapnet kan departementschefen i huvudsak
godta marinchefens resp. flygvapenchefens planering. Han erinrar i detta
sammanhang om att Kungl. Maj:t i juni 1972 har meddelat vissa
föreskrifter rörande repetitionsutbildningen inom armén, varigenom
besparingar kan göras genom minskning av antalet tjänstgöringsdagar
utan att antalet repetitionsinkallade värnpliktiga sjunker i motsvarande
grad.

Departementschefen behandlar därefter personalutvecklingen inom det
militära försvaret. Kungl. Maj:t har genom beslut i december 1971
uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut
lämna förslag till och vidta åtgärder för att genomföra vissa
personalminskningar inom försvaret. För perioden 1972/73-1976/77 har
som mål angetts en minskning med minst 2 500 anställda. I en till
beslutet fogad promemoria anges att vissa beslut av statsmakterna kan
medföra ökningar av den anställda personalen. Överbefälhavaren har i
samråd med försvarets rationaliseringsinstitut gett direktiv för minskning
av antalet anställda inom olika organisationer. Dessa direktiv innebär att
personalminskningen under perioden skall vara netto omkring 3 000.
Myndigheternas planering visar på vissa problem att uppnå avsedda
reduceringar, bl. a. gäller detta de förbandsbundna verkstädernas civila
personal. Överbefälhavaren föreslår att vissa åtgärder vidtas för att
underlätta personalminskningen. Den tidigare nämnda översynen av
arbetsuppgifter och organisationen vid vissa myndigheter är ett led i
denna verksamhet.

En minskning av antalet anställda bör enligt departementschefen ske
utan friställningar och sålunda främst genomföras i samband med
naturliga avgångar. Antalet pensionsavgångar t. o. m. budgetåret 1977/78
bland civil personal inom försvaret har beräknats till mellan 4 000 och
5 000 beroende på vilken pensionsålder som tillämpas i de olika
individuella fallen. Härtill kommer övrig s. k. naturlig avgång.

I syfte att ytterligare underlätta rationaliseringsverksamheten har
Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1972 uppdragit åt statens
personalnämnd att med biträde av försvarets personalnämnd svara för
omplacering av övertalig personal inom försvaret. Härtill kommer dettrygghetsavtal
för statstjänstemän som har ingåtts den 30 oktober 1972
mellan statens avtalsverk och de statsanställdas huvudorganisationer.
Detta ger möjlighet att genom beslut fattade före den 1 januari 1974
tillämpa normerna i Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1960 med föreskrifter
om särskilda förmåner för viss övertalig personal vid försvaret.

Överbefälhavaren anmäler att befintliga bindningar inom byggnadsverksamheten
skapar vissa svårigheter att i tid kunna tillgodose investeringsbehoven
i samband med personalminskningar. Enligt departementschefens
mening är vissa investeringar nödvändiga och bör priorite -

FöU1973:16

ras för att snabbt ge avsedda rationaliseringsvinster. Det är emellertid
också nödvändigt att i detta sammanhang beakta bl. a. det förslag som
försvarets fredsorganisationsutredning har lagt fram samt statsmakternas
ställningstaganden i anslutning till detta förslag. Departementschefen
erinrar om att ett stort antal militära byggnadsobjekt har tidigarelagts
under senaste allmänna konjunkturnedgång. Därigenom har eftersläpningar
i viss utsträckning återhämtats. Detta bör enligt hans mening ge
möjligheter till investeringsåtgärder i den utsträckning som bedöms vara
erforderlig för att nå rationaliseringsvinster och minskning av antalet
anställda. Han bedömer det också möjligt att göra vissa besparingar inom
byggnadssektorn under perioden, bl. a. som en följd av att fredsorganisationen
minskar.

Det gångna årets säkerhetspolitiska händelser förstärker intrycket av
ökad politisk avspänning i Europa. Några väsentliga förändringar av de
militära styrkeförhållandena har emellertid inte skett. Utvecklingen på
sikt i Europa är därför f. n. svår att bedöma. Av dessa skäl är det
nödvändigt att våra militära resurser upprätthålls på rimlig nivå och
handlingsfriheten inför framtiden säkerställs. Departementschefen anser
att den säkerhetspolitiska utvecklingen och det samhällsekonomiska läget
inte ger anledning att ändra planeringsinriktningen eller planeringsramen
för det militära försvaret. Planeringen för det militära försvarets
utveckling under perioden 1973/74—1977/78 bör därför enligt hans
mening ske enligt en planeringsram som utgår horisontellt från basbeloppet,
avrundat 6 904 milj. kr., i den utgiftsram för budgetåret 1973/74
som han förordar. Planeringsramen för femårsperioden bör således vara
34 520 milj. kr. i prisläget februari 1972. I planeringen bör förutsättas att
kompensation för pris- och löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.

Civilförsvarets utveckling (s. 32—34)

Riktlinjer för den fortsatta programplaneringen för civilförsvaret
fastställdes av 1972 års riksdag. Dessa riktlinjer innebär i stort att
civilförsvaret skall ha som mål att bidra till totalförsvarets fredsbevarande
funktion genom att stärka civilbefolkningens motståndsförmåga och
därmed tilltron till vår vilja att göra motstånd mot påtryckningar och
angrepp. Om vi inte lyckas att avhålla från angrepp eller hot är det
civilförsvarets uppgift att skydda befolkningen och lindra verkningarna av
skador. Även när krig pågår i vår omvärld och endast indirekt berör vårt
land skall civilförsvaret kunna lindra de sekundära verkningarna för
befolkningen.

Grundläggande för planeringen skall vara att befolkningen skyddas
mot verkan av i första hand konventionella stridsmedel vid bekämpning
av mål i samband med invasion samt vid markstrider. Befolkningen som
sådan skall inte ses som ett primärt mål för en angripare. Viss hänsyn
måste emellertid tas till att befolkningen kan ställas inför direkt hot om

FöU1973:16

skadegörelse och att civilförsvaret då kan påverka hotsituationen.
Beträffande kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel är
utgångspunkten att krig i Europa med dessa stridsmedel ter sig föga
troligt. Möjligheten av att de ändå används kan emellertid inte uteslutas.
Inom ramen för den allmänna inriktningen mot främst skydd mot
konventionella stridsmedel bör därför vidtas de åtgärder som till måttliga
kostnader kan motverka följderna av även sådana stridsmedel. Med
hänsyn till att en omfattande utrymning allvarligt stör samhällslivet bör
planeringen inriktas på att i möjlig mån ge befolkningen skydd i
skyddsrum. Nuvarande skyddsrum ger ett gott skydd mot annan
vapenverkan än verkningarna av kärnvapen i och närmast omkring
detonationscentrum.

Mot bakgrund av den inriktning av civilförsvarets utveckling som
statsmakterna har angett framhåller civilförsvarsstyrelsen som angeläget
att befolkningsskyddet på sikt balanseras mot de angreppsfall som bör
vara vägledande för planeringen. Detta medför bl. a. att resurser för
skadeförebyggande åtgärder på sikt planeras in i större utsträckning än
resurser för skadeavhjälpande verksamhet. Under programplaneperioden
bör skyddet över ytan förbättras så att skydd kan beredas befolkningen
även i samband med markstrider. Skyddsmöjligheterna bör förbättras i de
största städernas innerområden. Lednings- och undsättningsorganisationen
i den omfattning som 1972 års försvarsbeslut anger bör kompletteras
och anpassas främst till det konventionella krigets krav. Slutligen bör
beredskap upprätthållas för att vid eventuellt senare beslut av statsmakterna
kunna anskaffa skyddsmasker åt befolkningen. En översyn av
utrymningssystemet väntas bli nödvändig under den aktuella perioden.

Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört i programplanen beträffande
inriktningen i stort av planeringen under perioden föranleder inte någon
erinran från departementschefens sida. Han vill emellertid framhålla
betydelsen av att tillräckliga resurser sätts av i den anvisade planeringsnivån
för att upprätthålla produktionsberedskap för tillverkning av
skyddsmasker. Detta innebär att en begränsad anskaffning upprätthålls i
syfte att kunna öka produktionen, om ändrade förhållanden ger
anledning härtill. För att göra detta möjligt kan de kompletterande
åtgärderna för fortsatt uppbyggnad av lednings- och undsättningsorganisationen
behöva begränsas. En sådan begränsning kan enligt propositionen
accepteras och överensstämmer med principen att skadeförebyggande
åtgärder bör prioriteras före skadeavhjälpande verksamhet.

Fördelningen av betalningsmedel på de olika produktionsområdena
blir av nyss nämnda skäl något annorlunda än den som civilförsvarsstyrelsen
har redovisat i sin programplan. Förskjutningar i avvägningen kan
också bli aktuella på grund av ändringar som inte nu kan förutses. Bl. a.
utreds f. n. civilförsvarets fredsorganisation i fråga om civilförsvarsstyrelsen,
utbildningsorganisationen och i viss mån förrådsorganisationen. I
detta sammanhang kommer vidare organisationens utbildningsbehov att
ses över liksom de mål som bör gälla för övningsverksamheten inom
civilförsvaret.

FöU1973:16

Beträffande den verksamhet som f. n. finansieras på annat sätt än från
fjärde huvudtiteln anmäler departementschefen att flera viktiga frågor
som rör skyddsrumsbyggandet f. n. övervägs inom försvarsdepartementet,
bl. a. på grundval av förslag från 1969 års skyddsrumsutredning. Exempel
härpå utgör frågor angående planering av skyddsrumsbyggandet,
behovsberäkning, taktiska krav på skyddsrummens utformning med
hänsyn till deras användning i krigstid, skyddsteknisk beskaffenhet samt
placering med hänsyn till bedömda risker för befolkningen m. m.
Riktlinjer i fråga om skyddsrum för befolkningen har tidigare behandlats
av 1972 års riksdag. Dessa kommer att ligga till grund förde överväganden
som görs.

Som helhet anser departementschefen att civilförsvaret i den planeringsnivå
som föreskrivits för perioden 1973/74-1977/78 kommer att
utvecklas så att skyddet för befolkningen i krig ytterligare förbättras.
Han fäster härvid särskild vikt vid att skyddsrumsbyggandet fortsätter.
Det är vidare betydelsefullt att genom kontinuerlig anskaffning produktionsberedskap
upprätthålls för att anskaffa skyddsmasker för befolkningen
om utvecklingen skulle visa att det behövs.

Planeringen för civilförsvarets utveckling bör enligt departementschefen
ske enligt en planeringsram som utgår horisontellt från basbeloppet
i den utgiftsram som han förordar. Basbeloppet uppgår till 125,6
milj. kr. I planeringen bör få förutsättas en medelsförbrukning om totalt
12 milj. kr. utöver planeringsramarna under budgetåren 1973/74 och
1974/75 om så skulle behövas för att betala vissa åtaganden som har
gjorts före budgetåret 1972/73. Det innebär en total planeringsram under
perioden 1973/74—1977/78 om 640 milj. kr. i prisläget februari 1972.
Vidare bör förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar
kommer att ske enligt nettoprisindex. Ramen avser endast sådan
verksamhet för civilförsvaret som finansieras från fjärde huvudtiteln. Den
fortsatta planeringen bör alltså tills vidare ske från förutsättningen att
kostnaderna för civilförsvarets åtgärder fördelas mellan stat, kommuner
och enskilda enligt oförändrade principer.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden.

Beträffande säkerhets- och försvarspolitiken behandlar
utskottet motionen 1973:1125 av herr Wedén (fp) såvitt avser
hemställan att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen om fortlöpande
information beträffande det i statsverkspropositionen, bilaga 6, införda
nya perspektivet angående användning från en eventuell angripares sida av
små kärnvapen med stor precision.

Beträffande det militära försvarets utveckling behandlar
utskottet

dels motionen 1973:1 1 15 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i vilken har

FöU1973:16

hemställts att riksdagen måtte uttala sig för

1. en försvarsordning byggd på folkförsvarets principer, bestående av
ett territorialförsvar av lokala och mobila enheter samt ett gränsförsvar,

2. att satsningen på Viggen-projektet avbrytes,

3. att militärutgifterna under budgetåret 1973/74 nedtrappas med
minst 2 000 milj. kr.,

4. att samtliga militära utgifter uppförs under 6:e huvudtiteln,

dels motionen 1973:1121 av herr Petersson i Gäddvik och herr tredje
vice talmannen Virgin (m) i vilken har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t på nytt framhåller vikten av att de nu så angelägna rationaliseringsåtgärderna
underlättas, i första hand genom tillhandahållande av rörlig
kredit för kapitalkrävande investeringar,

dels motionen 1973:1125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen beträffande de allmänna riktlinjerna för det militära
försvarets inriktning godkänner vad i motionen anförts, innebärande
bl. a. en höjning av planeringsramen beträffande det militära försvaret för
perioden 1973/74 till 1977/78 i jämförelse med regeringens förslag från
34 520 milj. kr. i prisläge februari 1972 till 36 000 milj. kr.,

dels motionen 1973:1663 av herr Bohman m.fl. (m) i vilken, med
hänvisning till motionen 1973:241, såvitt nu är i fråga har hemställts att
riksdagen måtte besluta

1. att för perioden 1973/74-1977/78 godkänna en planeringsram
för det militära försvaret om 36 245 milj. kr. i prisläget februari 1972,
innebärande en höjning med 1 725 milj. kr.,

2. att tilldela försvarets myndigheter en rörlig kredit att användas för
rationaliseringsinvesteringar och att återbetalas med hjälp av rationaliseringsvinsterna,

dels motionen 1973:1666 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen måtte besluta

1. att godkänna vad i motionen anförts beträffande det militära
försvarets inriktning och att för perioden 1973/74 till 1977/78 godkänna
en planeringsram för detsamma om 36 090 milj. kr. i prisläget februari
1972, innebärande en höjning i jämförelse med regeringens förslag om

1 570 milj. kr.,

2. att av Kungl. Maj:t begära förslag till höstriksdagen beträffande en
rörlig kredit till försvarets myndigheter.

Beträffande civilförsvarets utveckling behandlar utskottet dels

motionen 1973:897 av herr Lindkvist och fru Theorin (s) i vilken
har hemställts att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
att kostnader för skyddsrum och skyddsmaterial inte bör drabba bostadsoch
anläggningssektorn utan täckas genom statsmedel inom totalförsvarets
ekonomiska ramar,

dels motionen 1973:1125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen beträffande de allmänna riktlinjerna för civilförsvarets
inriktning godkänner vad i motionen anförts, innebärande bl. a. en
höjning av planeringsramen beträffande civilförsvaret för perioden

2 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 16

FöU 1973:16

1973/74 till 1977/78 i jämförelse med regeringens förslag från 640 milj.
kr. till 750 milj. kr. i prisläge februari 1972 (jfr motionen 1973:1666).

Beträffande priskompensation för det militära
försvaret och civilförsvaret behandlar utskottet

dels motionen 1973:635 av herr Enskog m. fl. (fp, c) såvitt avser
hemställan att riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj:t att framlägga
förslag om en ny priskompensation i stället för nu tillämpat nettoprisindex,

dels motionen 1973:1125 av herr Wéden (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen för det första bifaller regeringens förslag beträffande
anvisningar till prisregleringar för det militära försvaret och civilförsvaret
för budgetåret 1973/74, för det andra anhåller om ytterligare prisregleringsanslag
för budgetåret 1972/73 på tilläggsstat på grund av den
ofullständiga täckningen enligt nu gällande regler för innevarande
budgetår, samt, för det tredje, om tillsättande av snabbutredning
beträffande pris- och lönekompensationssystemet för försvaret i enlighet
med i motionen angivna riktlinjer,

dels motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
hemställan att riksdagen måtte besluta att full ersättning för inträffade
pris- och kostnad sstegringar skall utgå i enlighet med vad som angivits i
motionen,

dels motionen 1973:1666 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära förslag till
höstriksdagen beträffande ett bättre priskompensationssystem.

Utskottet

Säkerhets- och försvarspolitiken

Inriktningen av Sveriges säkerhetspolitik, uppgifterna för och inriktningen
av vårt totalförsvar samt den fortsatta inriktningen av det militära
försvaret, civilförsvaret, det psykologiska försvaret och övrigt totalförsvar
behandlades ingående av 1972 års riksdag (prop. 1972:75, FöU 1972:17,
rskr 1972:231).

1972 års försvarsbeslut innebär att vår säkerhetspolitik, i en värld av
politiska spänningar och stora militära resurser, även i fortsättningen skall
bygga på alliansfrihet i fred och syfta till neutralitet i krig. För att denna
neutralitetspolitik skall vara trovärdig och realistisk måste den genomföras
med stabil politisk inriktning och med stöd av ett totalförsvar som
är avpassat och uppbyggt för att värna vårt oberoende, i första hand
genom att vara fredsbevarande. Tilltron till neutralitetspolitiken kräver
att hela landet kan försvaras och att försvaret kan anpassas till skilda
lägen och möta olika hot och angripare.

Enligt försvarsbeslutet bör försvarspolitiken även i fortsättningen utgå
från att en maktbalans råder mellan stormaktsblocken. Planeringen bör i
första hand avse åtgärder för att avhålla från angrepp med konventionella

FöU 1973:16

stridsmedel.

Totalförsvaret bör vara så organiserat att det står klart för en angripare
att han kommer att möta folkets samlade motstånd. Det militära
försvaret skall även i fortsättningen bygga på den allmänna värnpliktens
grund. Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga och
effektiva former för beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning
tillvaratas och utnyttjas. Frivilligt försvarsarbete bör underlättas och
stödjas. Upplysning om totalförsvaret som samhällsfunktion bör bedrivas.
Civilmotstånd bör studeras.

Totalförsvaret skall kunna tvinga en angripare till sådana uppoffringar
av tid och resurser samt till sådana förluster att han avhålls från att företa
angreppet. Om Sverige blir indraget i ett framtida krig har den på
alliansfrihet och neutralitet grundade politiken inte lyckats. De resurser
som vi då kan disponera måste koncentreras på kraftfulla åtgärder för att
till det yttersta försvara landets frihet.

I propositionen 1973:1 (bil. 6 s. 23) konstaterar departementschefen
att Sveriges säkerhetspolitiska läge inte under det senaste året har ändrats
så att någon förändring av mål och inriktning enligt 1972 års försvarsbeslut
nu behöver vidtas. Bedömningen att det har inträtt en situation i
Europa som kan innebära förutsättningar för att uppnå ett mera varaktigt
tillstånd av avspänning och samarbete har ytterligare underbyggts
av utvecklingen sedan våren 1972. Utskottet delar denna mening.

Utskottet anser liksom departementschefen att sannolikheten för krig
i Europa mellan stormaktsblocken nu är liten. Av detta kan man
emellertid, som departementschefen framhåller, inte dra slutsatser om
hur sannolikheten för krig blir i framtiden. Dessutom föreligger alltjämt
de rent militära förutsättningarna för ett snabbt omslag till ett storkrig i
Europa.

Som utskottet framhöll i samband med förra årets försvarsbeslut kan
bedömningen av krigsrisker och politisk utveckling med rimlig grad av
säkerhet endast avse en relativt nära framtid och bör därför inte läggas till
grund för den långsiktiga försvarsplaneringen. En anpassning till vad som
sker på längre sikt kan endast göras genom att beakta skilda, var för sig
tänkbara och rimliga utvecklingar.

Genom perspektivplanering skall statsmakterna och planerande myndigheter
få en uppfattning om vilka försvarsstrukturer som under olika
ekonomiska och andra förhållanden kan bli aktuella i framtiden. Arbetet
med att ta fram underlag m. m. inför nästa större beslut om försvarets
inriktning skall enligt regeringens direktiv utgå från att detta beslut
kommer att fattas våren 1977. I propositionen 1973:1 bilaga 6 redovisas
vissa utgångspunkter för perspektivplaneringen inom det militära försvaret
och civilförsvaret. Tidsplanen i stort för detta arbete har tidigare
redovisats av utskottet (FöU 1972:23 s. 8—9). Perspektivplanering
förbereds inom det ekonomiska försvaret och inom det område som
brukar benämnas Övrigt totalförsvar.

Som underlag för perspektivplaneringen inom det militära försvaret
och civilförsvaret skall till en början utnyttjas vissa av de angreppsfall

Föll 1973:16

sorn låg till grund för de senast utarbetade perspektivplanerna. Ett
kompletterande underlag angående den internationella miljön vid början
av 1990-talet kommer att tillföras planeringen i juni 1973.

Departementschefen har vid sina säkerhetspolitiska överväganden
behandlat doktrinen om s. k. graderat motstånd och därvid berört den
uppmärksamhet som i doktrin- och försvarsplaneringsdiskussioner utomlands
ägnas taktiska kärnvapen med hög precision. I motionen 1973:1125
av herr Wedén (fp) har hemställts att riksdagen beslutar anhålla om
fortlöpande information angående riskerna för användning av sådana
vapen. Motionären anser att uttalandet i propositionen, att större
avseende än tidigare kan komma att fästas vid taktiska kärnvapen, på ett
betydelsefullt sätt skiljer sig från de antaganden som låg till grund för
miljöstudierna före 1970 års försvarsutredning och därmed för utredningens
ställningstaganden. En risk för faktisk användning av sådana
kärnvapen mot oss kan enligt motionären tänkas medföra andra krav på
inriktning och utformning av det militära försvaret och civilförsvaret än
dem som nu ställs.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att Sverige
noga följer den allmänna utvecklingen på kärnvapenområdet och därvid
bl. a. stöder ansträngningarna att uppnå internationella överenskommelser
om begränsningar i fråga om tillverkning, innehav och användning av
kärnvapen.

Utskottet har fått information om bakgrunden till det uttalande i
propositionen som motionären åberopar och om den debatt som
förekommer utomlands angående möjligheterna att i vissa lägen utnyttja
taktiska kärnvapen. Utskottet anser liksom regeringen att denna debatt
bör följas med uppmärksamhet men att den inte f. n. påkallar några
andra åtgärder. Om de tekniska möjligheterna och politiska ställningstaganden
skulle kunna innebära risk för att taktiska kärnvapen i samband
med en konflikt mellan stormaktsblocken kan komma att användas mot
Sverige bör detta självfallet påverka försvarsplaneringen. Något särskilt
uttalande av riksdagen är inte påkallat och motionen bör därför avslås i
denna del.

I enlighet med principerna för riksdagens roll i försvarsplaneringen
(prop. 1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309) får utrikes- och
försvarsutskotten fortlöpande information om inriktningen av det studieoch
planeringsarbete som avses föregå riksdagens ställningstaganden
angående säkerhets- och försvarspolitiken.

Det militära försvarets utveckling

Mot bakgrund av 1972 års försvarsbeslut, sina säkerhetspolitiska
överväganden, utvecklingstendenserna beträffande försvarsutgifter i
omvärlden och överbefälhavarens programplan har departementschefen i
propositionen 1973:1 bilaga 6 redovisat sin syn på det militära försvarets
utveckling under perioden 1973/74-1977/78.

Departementschefen finner det vara nödvändigt att våra militära
resurser upprätthålls på rimlig nivå och att handlingsfriheten inför

Föll 1973:16

framtiden säkerställs. Han anser att den säkerhetspolitiska utvecklingen
och det samhällsekonomiska läget inte ger anledning att ändra planeringsinriktningen
eller planeringsramen för det militära försvaret. Planeringen
för det militära försvarets utveckling under perioden 1973/74—1977/78
bör därför enligt hans mening ske enligt en planeringsram som utgår
horisontellt från basbeloppet, avrundat 6 904 milj. kr., i den utgiftsram
för budgetåret 1973/74 som han förordar. Planeringsramen för femårsperioden
föreslås alltså vara 34 520 milj. kr. i prisläget februari 1972. I
planeringen bör enligt departementschefen förutsättas att kompensation
för pris- och löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.

I motionen 1973:11 15 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har föreslagits
att riksdagen skall uttala sig för en försvarsordning som bygger på
folkförsvarets principer och består av ett territorialförsvar av lokala och
mobila enheter samt ett gränsförsvar, att satsningen på Viggenprojektet
avbryts, att militärutgifterna under budgetåret 1973/74 trappas ned med
minst 2 000 milj. kr. och att alla utgifter för det militära försvaret skall
föras upp under samma huvudtitel i riksstaten.

Yrkanden av samma innebörd som i motionen 1973:1115 fördes fram
i motioner av herr Hermansson m. fl. i samband med 1972 års
försvarsbeslut. Försvarsutskottet framhöll då (Föll 1972:17 s. 35) att ett
försvar av det slag som skisserats inte skulle vara tillräckligt för att
förverkliga våra säkerhetspolitiska mål. Vidare tillstyrkte utskottet
regeringens förslag att flygplan 37 Viggen skall utvecklas även till en
jaktversion, för att man därigenom skall få möjlighet att ersätta
jaktflygplanet 35 Draken. Utskottet redogjorde också för den budgetmässiga
hanteringen av försvarsutgifterna och påpekade att anslagen för
verksamheten inom utgiftsramen för det militära försvaret tas upp i
driftbudgeten under riksstatens fjärde huvudtitel (FöU 1972:17 s. 36—
37). Riksdagen följde utskottets förslag att avslå ifrågavarande motionsyrkanden.
Utskottet finner inte anledning till annan bedömning än den
som gjordes förra året. Motionen 1973:1115 bör alltså avslås.

I propositionen 1973:1 bilaga 6 har departementschefen redovisat
uppgifter angående olika länders försvarsutgifter. Av dessa drar han
slutsatsen att den snabba tillväxt i omvärldens försvarsresurser som
utmärkte stora delar av 1960-talet nu är bruten och att, med hänsyn till
kostnadsstegringarna, omvärldens krigsmakter måste minska i kvantitativ
omfattning eller att omsättningen av materiel måste ske i betydligt lägre
takt än f. n. och med inriktning mot enklare vapensystem.

För Sveriges vidkommande skärper kostnadsstegringarna för personal
och kvalificerad vapenmateriel kraven på prioritering vid ställningstaganden
till olika vapensystem, framhåller departementschefen. Den fortsatta
utvecklingen av det militära försvaret kräver enligt hans mening bl. a. mot
denna bakgrund klara riktlinjer för avvägningen mellan kvalitet och
kvantitet.

Vid den fortsatta utvecklingen av det militära försvaret bör strävan
enligt departementschefen vara att så stor del som möjligt av tillgängliga
resurser används för materielanskaffning och utbildning som ger försvars -

FöU1973:16

effekt i framtiden samt att det militära försvaret byggs upp så att det i
allt väsentligt är balanserat och ger möjlighet till djupförsvar med
kraftsamling till gränser och kuster. Om det blir nödvändigt att göra
avsteg från principen om ett balanserat djupförsvar bör man enligt
departementschefen prioritera sådana åtgärder som medför att vårt
försvar blir i vidsträckt mening uthålligt. Departementschefen anger vissa
allmänna riktlinjer för avvägningsprogrammens inriktning och anför
därvid bl. a. att programmet Fjärrstridsförband bör ges lägre prioritet än
Markstridsförbanden, Övervattensstridsförbanden och Luftförsvarsstridsförbanden.

Strävan efter den angivna fördelningen av resurserna i tidsperspektivet
och prioriteringen mellan de olika avvägningsprogrammen belyses av
tabellen på s. 46 i propositionen 1973:1 bilaga 6.

Beträffande planeringsramen för det militära försvaret har herr Wedén
(fp) med motionerna 1973:1125 och 1973:1666 såvitt nu är i fråga
hemställt att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för det militära
försvarets inriktning som angetts i motionerna, innebärande bl. a. en
ökning av planeringsramen för perioden 1973/74—1977/78 i jämförelse
med regeringens förslag från 34 520 till 36 090 milj. kr. (prisläge februari
1972).

Motionären lämnar en utförlig motivering för sitt förslag. Ökningen av
planeringsramen med 1 570 milj. kr. hänförs till åtgärder inom de olika
programmen. Planeringsramen bör enligt motionären konstrueras som en
trappa för att bidra till att säkra grunden för en långsiktig planering.

I motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) har med hänvisning
till motionen 1973:241 av herr Bohman m. fl. (m), som väcktes vid
riksdagens början, såvitt nu är i fråga hemställts att riksdagen för
perioden 1973/74—1977/78 godkänner en planeringsram för det militära
försvaret om 36 245 milj. kr. i prisläget i februari 1972, innebärande en
ökning med 1 725 milj. kr. i förhållande till propositionen. Även detta
förslag hänför sig till i motionen redovisade åtgärder inom de olika
programmen.

I det följande lämnas i tabellform en sammanfattning av förslagen i
motionerna 1973:1125 och 1666 samt i motionen 1973:1663, uppdelade
på organisatoriska huvudprogram m. m. Förslagen avser ökningar av
organisationen eller snabbare anskaffningstakt i förhållande till den
krigsorganisation vid början av 1980-talet resp. anskaffningstakt som
förslagen i propositionerna avses medge. I tabellen anges motionärernas
förslag till ökning av planeringsramen för perioden och utgiftsramen för
budgetåret 1973/74 (milj. kr).

Planerings- Utgiftsram
ram

ram

Arméförband

2 infanteribrigader (nytt brigadartilleri)

3 luftvämsbataljoner
Motionerna 1973:1125 och 1666
Motionen 1973:1663

280

305

FöU 1973:16

Planerings- Utgiftsram
ram

Marinförband
2 ubåtar

Beställning av patrullfartyg 1974/75
Modernisering av 2 fregatter (endast motionerna
1973:1125 och 1666)

Projektering av flottiljledarfartyg och ny ubåt (A 17)
Anskaffning av kust- och sjörobot
4 kustartilleribatterier
Motionerna 1973:1125 och 1666
Motionen 1973:1663

335

Flygvapenförband

2 attackdivisioner

3 jaktdivisioner

Motionerna 1973:1125 och 1666
Motionen 1973:1663

550

565

Övrigt

Repetitionsutbildningen
Motionerna 1973:1125 och 1666
Motionen 1973:1663
Telemotmedel
Motionerna 1973:1125 och 1666
Motionen 1973:1663
Hemvärnets utrustning
Motionen 1973:1663

330

430

-80

Summa Motionerna 1973:1125 och 1666 (herr Wedén) 1570 100

Motionen 1973:1663 (herr Bohman m. fl.) 1 725 206

1 enlighet med 1972 års försvarsbeslut anser utskottet liksom
departementschefen att det krävs klara riktlinjer för avvägningen mellan
kvalitet och kvantitet. Så stor del av tillgängliga resurser som möjligt bör
användas för materielanskaffning och för utbildning som ger försvarseffekt
i framtiden. Det militära försvaret bör byggas upp så att det i allt
väsentligt är balanserat och ger möjlighet till djupförsvar med kraftsamling
till gränser och kuster.

Utskottet, som behandlar frågan om priskompensation för det militära
försvaret och civilförsvaret särskilt, har inte något att erinra mot vad
departementschefen har anfört om den fortsatta planeringen för awägningsprogrammen.
Detta innebär att utskottet — mot bakgrund av den
säkerhetspolitiska utvecklingen och det samhällsekonomiska läget — inte
är berett att tillstyrka den ökning av utgiftsramen för nästa budgetår, av
planeringsramen för perioden 1973/74—1977/78 och av försvarskostnaderna
för tiden efter nämnda period som motionsförslagen innebär.
Motionerna bör alltså avslås i denna del och planeringsramen för
femårsperioden bestämmas till 34 520 milj. kr. i prisläget februari 1972.

Resultaten av de studier och utredningar rörande det militära
försvarets utveckling som ännu inte har kunnat genomföras torde i stor
utsträckning kunna ingå i underlaget för nästa programplan.

Rationaliseringsverksamheten inom det militära försvaret berördes av
försvarsutskottet i samband med 1972 års försvarsbeslut (FöU 1972:17

FöU 1973:16

s. 40 och 62). Utskottet uttalade att särskilda åtgärder kan behöva vidtas
för att underlätta den rationaliseringsverksamhet som pågick eller
planerades. Enligt utskottets mening borde i första hand övervägas att
tillhandahålla en rörlig kredit för sådana investeringar som är kapitalkrävande
men ger god rationaliseringseffekt. Det borde ankomma på
Kungl. Maj:t att lämna förslag i denna fråga. På förslag av utskottet gav
riksdagen som sin mening Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade
anfört.

I propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 11 och 31) anmäler departementschefen
överbefälhavarens önskemål att medel för investeringar i rationaliseringssyfte
skall tillföras det militära försvarets ekonomiska ram som en
tillfällig kredit. Enligt departementschefens mening är vissa investeringar
nödvändiga och bör prioriteras för att snabbt ge avsedda rationaliseringsvinster.
Med hänsyn till förslagen från försvarets fredsorganisationsutredning
och till att ett stort antal militära byggnadsobjekt har tidigarelagts
under senaste allmänna konjunkturnedgång bör dock, enligt departementschefen,
finnas möjlighter till investeringsåtgärder i den utsträckning
som bedöms vara erforderlig för att nå rationaliseringsvinster och
minskning av antalet anställda.

Frågan om en rörlig kredit för investeringar i rationaliseringssyfte har
berörts i tre motioner. I motionen 1973:1 121 av herr Petersson i Gäddvik
och herr tredje vice talmannen Virgin (m) hänvisas till 1972 års
försvarsbeslut i denna del och hemställs att riksdagen på nytt framhåller
vikten av att de nu så angelägna rationaliseringsåtgärderna underlättas, i
första hand genom tillhandahållande av en rörlig kredit för kapitalkrävande
investeringar. I motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m)
hemställs att riksdagen måtte besluta att tilldela försvarets myndigheter
en rörlig kredit att användas för rationaliseringsinvesteringar och att
återbetalas med hjälp av rationaliseringsvinsterna. I motionen
1973:1666 av herr Wedén (fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos
Kungl. Maj:t begära förslag till höstriksdagen om en rörlig kredit till
försvarets myndigheter för att underlätta rationaliseringsåtgärder.

Inom det militära försvaret pågår ett omfattande utredningsarbete i
syfte att på olika sätt rationalisera verksamheten. Med hänsyn till
kostnadsstegringarna i fråga om produktionsfaktorn arbetskraft inriktas
ansträngningarna på att minska antalet anställda. Ett av projekten gäller
stabs- och förvaltningstjänsten i lägre regional och lokal nivå (jfr prop.
1973:75 och FöU 1973:14). För att man snabbt skall nå de avsedda
rationaliseringsvinsterna krävs i många fall investeringar.

Investeringar i rationaliseringssyfte kan i viss utsträckning finansieras
med utnyttjande av medel från investeringsanslagen i kapitalbudgeten,
utan att man därför behöver senarelägga andra angelägna investeringsobjekt
eller räkna upp investeringsanslagen på bekostnad av andra viktiga
ändamål inom utgiftsramen. Enligt de upplysningar som har lämnats
utskottet råder f. n. inte brist på likvida medel jämfört med antalet
färdigprojekterade investeringsobjekt av detta slag. Med hänsyn även till
att projekteringstiderna för närmast aktuella objekt närmar sig ett år är

FöU 1973:16

det tveksamt i vad mån ett beslut om rörlig kredit kan påverka
byggnadsvolymen under nästa budgetår.

Riksdagens uttalande förra året om åtgärder för att underlätta
rationaliseringsverksamheten får emellertid ses i ett större sammanhang.
Möjligheten att disponera en räntebelagd rörlig kredit för investeringar
som ger god rationaliseringseffekt skulle enligt utskottets mening ge
planeringen för rationaliseringsverksamheten ett fastare underlag. Krediten
bör självfallet få användas endast i det avsedda syftet och
kreditmöjligheten behöver givetvis inte utnyttjas om anslagsmedel är
omedelbart tillgängliga för ändamålet.

I ett system med årliga utgiftsramar kan man enligt utskottets mening
vinna påtagliga fördelar om medel på vissa villkor står till förfogande för
användning vid sidan av utgiftsramen. Riksdagen har tidigare under
vårsessionen (FöU 1973:8 s. 4, rskr 1973:62) på förslag av utskottet
uttalat att försvarets materielverk bör ges möjligheter att åstadkomma en
utjämning i betalningshänseende mellan olika budgetår.

Beträffande investeringar som är kapitalkrävande men ger god
rationaliseringseffekt är det alltså angeläget att vidta åtgärder som gör
genomförandet mera oberoende än f. n. av den aktuella likviditetssituationen
och därmed av planering, beställningar och leveranser inom
byggnads- och materielområdet i övrigt. I första hand bör komma i fråga
en rörlig kredit för ändamålet. Vad utskottet har anfört i denna del bör
riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad försvarsutskottet vid
1972 års riksdag uttalade angående förändringar i efterfrågan på tjänster
inom särskilt materielunderhållssektorn (FöU 1972:17 s. 64). Vid minskningar
av personalbehovet vid försvarets eller de statliga företagens
verkstäder för underhåll av försvarsmateriel bör i största möjliga
utsträckning tillämpas likartade regler vid de båda slagen av verkstäder
för åtgärder som blir aktuella att sätta in.

Civilförsvarets utveckling

Departementschefen erinrar om de riktlinjer för den fortsatta programplaneringen
för civilförsvaret som fastställdes av 1972 års riksdag.
Vad civilförsvarsstyrelsen har anfört i programplanen beträffande inriktningen
i stort av planeringen under perioden föranleder inte någon
erinran från hans sida. Han framhåller emellertid betydelsen av att
tillräckliga resurser sätts av i planeringsnivån för att upprätthålla
produktionsberedskap för tillverkning av skyddsmasker. Vidare uttalar
han att de kompletterande åtgärderna för fortsatt uppbyggnad av
lednings- och undsättningsorganisationen kan behöva begränsas, något
som enligt departementschefens mening kan accepteras och överensstämmer
med principen att skadeförebyggande åtgärder bör prioriteras före
skadeavhjälpande verksamhet.

Som helhet anser departementschefen att civilförsvaret i den planeringsnivå
som har föreskrivits för perioden 1973/74-1977/78 kommer

FöU 1973:16

att utvecklas så att skyddet för befolkningen i krig ytterligare förbättras.
Han fäster härvid särskild vikt vid att skyddsrumsbyggandet fortsätter.

Planeringen för civilförsvarets utveckling bör enligt departementschefen
ske inom en planeringsram som utgår horisontellt från basbeloppet,
125,6 milj. kr., i den utgiftsram för budgetåret 1973/74 som han
förordar. I planeringen bör få förutsättas en medelsförbrukning om totalt
12 milj. kr. utöver de på basbelopp byggda utgiftsramarna för budgetåren
1973/74 och 1974/75, om så skulle behövas för att betala vissa
åtaganden som har gjorts före budgetåret 1972/73. Det innebär en total
planeringsram under perioden 1973/74—1977/78 om 640 milj. kr. i
prisläget februari 1972. I planeringen bör enligt departementschefen
förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar skall ske
enligt nettoprisindex. Den angivna ramen avser endast sådan verksamhet
för civilförsvaret som finansieras från fjärde huvudtiteln. Departementschefen
uttalar att den fortsatta planeringen tills vidare bör ske från
förutsättningen att kostnaderna för civilförsvarets åtgärder fördelas
mellan stat, kommuner och enskilda enligt oförändrade principer.

Herr Wedén (fp) har i motionen 1973:1125 hemställt att riksdagen
godkänner de allmänna riktlinjer för civilförsvarets inriktning som har
angetts i motionen. Motionären hävdar att regeringens förslag innebär en
successiv nedgång av civilförsvarets kapacitet, inte minst beträffande
anskaffningen av skyddsmasker för befolkningen. Motionen 1973:1666,
som hänvisar till rekryteringssvårigheter m. m. inom civilförsvaret,
innebär att motionären inte vidhåller sitt förslag i motionen 1973:1125
om en höjning av planeringsnivån för perioden 1973/74—1977/78 i
förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen har
anfört om civilförsvarets utveckling. Rekryteringssvårigheter m. m. har
medfört att likviditetsläget f. n. är gynnsamt. Resultaten av de studier
och utredningar som inte har kunnat genomföras tidigare bör i stor
utsträckning kunna ingå i underlaget för nästa programplan.

Liksom departementschefen anser utskottet att särskild vikt bör fästas
vid skyddsrumsfrågorna och produktionsberedskapen för anskaffning av
skyddsmasker och barnskydd för befolkningen. Med hänsyn till kostnaderna
och tidsförhållandena för att bygga skyddsrum bör — i enlighet
med försvarsbeslutet — behållas en tillfredsställande planläggning för
utrymning av tätorter och andra utsatta områden.

Planeringsramen för perioden 1973/74-1977/78 bör bestämmas
enligt departementschefens förslag. Frågan om kompensation för prisoch
löneförändringar behandlar utskottet särskilt.

I motionen 1973:897 av herr Lindkvist och fru Theorin (s) har
hemställts att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att
kostnader för skyddsrum och skyddsmaterial inte bör drabba bostadsoch
anläggningssektorn utan täckas genom statsmedel inom totalförsvarets
ekonomiska ramar. Motionärerna hänvisar till skyddsrumsutredningens
förslag (SOU 1972:50) som f. n. övervägs i försvarsdepartementet.
Utredningen har föreslagit att ett kollektivt ansvar för skyddsrums -

Föll 1973:16

kostnaderna läggs på fastighetsägarna i form av skyddsrumsavgift vid
nybyggnad inom en skyddsrumsort. Enligt motionärerna måste det anses
uppenbart att kostnaderna för skyddsrumsbyggande är försvarskostnader
som bör täckas med försvarsanslag och inte — direkt eller efter
omfördelning — av de boende.

1972 års försvarsbeslut innebar bl. a. att den fortsatta planeringen bör
ske från förutsättningen att kostnaderna för civilförsvarsåtgärder skall
fördelas mellan stat, kommuner och enskilda enligt oförändrade principer.
Som framgår av propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 33) övervägs inom
försvarsdepartementet f. n. flera viktiga frågor som rör skyddsrumsbyggandet,
bl. a. på grundval av förslagen från 1969 års skyddsrumsutredning.
Enligt vad utskottet har inhämtat är förslag till riksdagen att vänta
tidigast nästa år. Utskottet anser att den genom motionen 1973:897
aktualiserade frågan om kostnadsansvaret måste prövas i sitt sammanhang
och förordar, liksom departementschefen, att den fortsatta planeringen
tills vidare sker från förutsättningen om ett i förhållande till nuläget
oförändrat kostnadsansvar. Motionen bör därför inte bifallas.

Priskompensation för det militära försvaret och civilförsvaret

I propositionen 1973:1 bilaga 6 har departementschefen, som förut
nämnts, uttalat att vid planeringen för det militära försvarets och
civilförsvarets utveckling bör förutsättas att kompensation för pris- och
löneförändringar kommer att ske enligt nettoprisindex.

I motionen 1973:635 av herr Enskog m. fl. (fp, c) har i denna del
hemställts att riksdagen beslutar uppdra åt Kungl. Maj:t att lägga fram
förslag om en ny priskompensation i stället för nu tillämpat nettoprisindex.
Till stöd för yrkandet uttalar motionärerna att nuvarande
priskompensationssystem inte täcker den faktiska prisutvecklingen inom
försvarsområdet och inte möjliggör en rationell planering med tillräcklig
handlingsfrihet för framtiden. Enligt deras mening bör man snarast
utarbeta ett nytt system som kan utgöra en säker grundval för
myndigheternas planering.

I motionen 1973:1125 av herr Wedén (fp) finns beträffande priskompensationen
ett yrkande som i huvudsak avser att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer om tillsättande av en snabbutredning beträffande prisoch
lönekompensationssystemet för försvaret i enlighet med i motionen
angivna riktlinjer.

Motionären anser det vara uppenbart att priskompensationssystemet i
dess nuvarande utformning inte möjliggör en rationell planering med
tillräcklig handlingsfrihet för framtiden. Eftersom regeringen inte har
tagit några egna initiativ på detta område bör riksdagen enligt hans
mening hemställa om en särskild snabbutredning för att man skall få ett
bättre system. Uppgiften bör vara att undvika de väsentliga svagheterna i
det gamla tills för några år sedan tillämpade försvarsindexsystemet men
samtidigt finna ett system som kan utgöra en säkrare grundval för

FöU 1973:16

myndigheternas planering. Motionären framhåller att ansvaret för bedömningen
av en antagen pris- och löneutveckling bör falla på regeringen och
inte på berörda myndigheter.

Motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) tar i denna del upp
ett yrkande att full ersättning skall utgå för inträffade kostnadsstegringar
så att den militära planeringen kan utgå från ett fast penningvärde.
Motionärerna föreslår att regeringen snarast skall utreda lämplig metod
för priskompensationen.

I motionen 1973:1666 av herr Wedén (fp) hemställs bl. a. att
riksdagen skall begära förslag av regeringen om ett bättre priskompensationssystem.
Förslaget bör enligt motionären lämnas till innevarande års
höstriksdag.

Prisregleringen av försvarsutgifterna grundades under budgetåren
1959/60—1968/69 på ett särskilt försvarsindex (fr. o. m. budgetåret
1967/68 efter viss ändring benämnt prisregleringstal för försvaret). Enligt
beslut 1969 utnyttjades under budgetåren 1969/70—1971/72 i stället
nettoprisindex (NPI) för prisregleringen. För att det ekonomiska innehållet
i 1968 års försvarsbeslut inte skulle förändras medgavs att
reservationsmedel fick utnyttjas till ett sammanlagt belopp av 470 milj.
kr. för de tre aktuella budgetåren (de s. k. avlösningsmedlen).

Enligt 1972 års försvarsbeslut förutsätts prisregleringen av utgifterna
för det militära försvaret och civilförsvaret fortsättningsvis ske med hjälp
av nettoprisindex.

Den starka stegringen av priser och löner inom försvarssektorn under
åren 1971 — 1972 har inte motsvarats av en lika snabb utveckling av
nettoprisindex. Eftersom det inte finns någon motsvarighet till ”avlösningsmedlen”
måste skillnaden mötas med omplanering. Betydande
omplaneringar har skett under år 1972.

I perspektivplan för det militära försvaret 1972 — 1987 (ÖB 71) ingick
ett förslag av överbefälhavaren till ny metod för reglering av prisstegringar.
Förslaget innebär sammanfattningsvis att

- medel för anskaffning och underhåll av materiel samt för forskning
kompenseras enligt ett särskilt materielindex

- medel för anskaffning av anläggningar kompenseras enligt konsumentprisindex -

löner till anställd personal kompenseras enligt träffade avtal

- värnpliktsförmåner kompenseras enligt statsmakternas beslut

- övrig verksamhet kompenseras enligt konsumentprisindex.

I sitt yttrande till Kungl. Maj:t över myndigheternas anslagsframställningar
för budgetåret 1973/74 framhöll överbefälhavaren att pris- och
lönekompensationen för krigsmakten har blivit en huvudfråga som
snabbt måste finna sin lösning. Med rådande system måste en stor del av
det ekonomiska planeringsutrymmet reserveras i form av ”priskilar” för
att täcka skillnaden mellan nettoprisindex och den verkliga prisutvecklingen.
Svårigheterna att rätt bedöma storleken av priskilen skapar enligt
överbefälhavaren så stora osäkerheter i planeringen och risker för
felaktiga beslut att syftet med planeringen till stor del gått förlorad.

FöU 1973:16

Prisregleringssystemet med nettoprisindex leder till att den inriktning
som uttalas i 1972 års försvarsbeslut inte kan följas.

I programplanen för det militära försvaret 1973/74—1977/78 uttalar
överbefälhavaren sammanfattningsvis bl. a. att prisregleringssystemet har
en avgörande inverkan på möjligheterna att genomföra 1972 års
försvarsbeslut samt att nuvarande prisregleringssystem, grundat på
nettoprisindex, leder till en successivt minskande köpkraft samtidigt som
osäkerheten beträffande framtida prisutveckling leder till att programplanernas
karaktär av konkreta handlingsprogram går förlorad.

Civilförsvarsstyrelsen uttalar i programplanen för civilförsvarets utveckling
1973/74—1977/78 bekymmer angående den kompensation för
pris- och löneökningar som förväntas att nettoprisindex kommer att
medge.

Systemet för priskompensation berörs vidare i försvarets rationaliseringsplan
1973 (del 1, s. 3 och 4).

Utskottet har på olika sätt informerat sig i priskompensationsfrågan.

I ett system med årliga utgiftsramar och med bestämd inriktning av
planeringen har sättet för beräkning av kompensation för ändrade löner
och priser stor betydelse. I den mån kompensationen sker med viss
automatik får effekterna i fråga om tillgång på medel betydelse i främst
två avseenden. Dels måste statsmakterna beakta i vad mån kompensationen
ger önskvärd stadga i långsiktsplaneringen, dels finns det anledning
att jämföra effekterna med närmast motsvarande förändringar av
medelstillgången inom andra samhällssektorer.

Värdet av en långsiktig försvarsplanering är fastslaget sedan länge. I
försvarets nya planeringssystem läggs ökad vikt vid långsiktigheten.
Planeringen på medellång sikt redovisas i femåriga programplaner som
”rullas” varje år (det första budgetåret i planen utgår och ett nytt femte
budgetår läggs in i planen). Programplanerna skall bl. a. vara beslutsunderlag
från myndigheterna till ledning för statsmakternas årliga
budgetprövning. Planeringsarbetet skall alltså åstadkomma ett förvaltningsmässigt
genomarbetat handlingsprogram för 5-årsperioden som
underlag för årsvis detaljplanering, budgetering och genomförande.
Därvid redovisas även konsekvenser av olika åtgärder på kort och lång
sikt.

Övergången från prisregleringstal till nettoprisindex för beräkning av
kompensationen för pris- och löneförändringar skedde i syfte att få en
metod som mera anslöt till närmast motsvarande beräkningar för andra
samhällssektorer. En annan fördel med nuvarande metod är att nettoprisindex
är lätt att tillämpa. Den av överbefälhavaren skisserade metoden
för ett blandat index skulle i detta avseende vara sämre.

En betydelsefull faktor vid bedömningen av priskompensationsfrågan
är i vad mån systemet tar hänsyn till produktionsfaktorernas produktivitet
och därmed ger de planerande myndigheterna anledning att ompröva
sammansättningen av de produktionsfaktorer som utnyttjas för verksamheten.
Vid beräkningen av försvarsindex togs hänsyn till den produktivi -

FöU 1973:16

tetsförbättring som skedde vid de militära verkstäderna för materielunderhåll.
Detta gjordes på det sättet att lönestegringarna vid sådana
verkstäder reducerades med 2,5 procentenheter innan de uttrycktes i
försvarsindex. Övergången 1967 från försvarsindex till prisregleringstal
bestod i att statsmakterna beslöt att alla lönestegringar för försvarsanställda
skulle reduceras med 2,5 procentenheter innan de uttrycktes i
index.

Övergången till att beräkna kompensationen för alla pris- och
löneförändringar med hjälp av nettoprisindex innebar ett ytterligare steg i
fråga om incitament för myndigheterna att rationalisera verksamheten.
Nettoprisindex är ett omräknat konsumentprisindex, där priserna har
minskats med värdet av indirekta skatter och ökats med värdet av
offentliga subventioner. Med utnyttjande av nettoprisindex kompenseras
försvarssektorn alltså för förändringar i den allmänna prisnivån. De
problem angående priskompensationen som har anmälts av myndigheterna
hänger främst samman med att löneutvecklingen inom försvarssektorn
och prisutvecklingen på kvalificerad försvarsmateriel har varit större än
utvecklingen av den allmänna prisnivån.

Mot den angivna bakgrunden är enligt utskottets mening kärnfrågan
hur starkt incitament till rationaliseringar som lämpligen bör finnas
inbyggt i priskompensationssystemet.

Ett annat problem sammanhänger med svårigheterna att, främst i fråga
om materielanskaffning, klarlägga den egentliga prisutvecklingen och
rensa den från sådana kostnadsstegringar som orsakas av kvalitativa
förändringar.

Även om de senaste årens utveckling kan sägas tyda på att styrkan i
rationaliseringskravet f. n. skapar svårigheter, saknas enligt utskottets
mening tillräcklig kännedom om de långsiktiga effekterna av nuvarande
system. Regeringen bör ägna skärpt uppmärksamhet åt denna fråga och
redovisa för riksdagen vilka effekter av positiv och negativ art som kan
konstateras. Särskild vikt bör läggas vid att jämföra utvecklingen av de
försvarsanställdas löner och av värnpliktsförmånerna med kompensationen
enligt nettoprisindex och med de rationaliseringar som ter sig
möjliga att genomföra.

Av det anförda framgår att priskompensationssystemet enligt utskottets
mening inte bör omprövas förrän ytterligare underlag föreligger
om de långsiktiga effekterna. Motionsyrkandena bör alltså inte bifallas.

Hemställan

Utskottet hemställer

A. beträffande säkerhets- och försvarspolitiken

1. att riksdagen avslår motionen 1973:1125 såvitt avser
anhållan om viss information,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer som departementschefen
har angett,

FöU 1973:16

B. beträffande det militära försvarets inriktning

1. att riksdagen avslår motionen 1973:1115,

2. att riksdagen i fråga om rörlig kredit för investeringar i
rationaliseringssyfte med anledning av motionerna
1973:1121, 1973:1663 och 1973:1666, sistnämnda båda
motioner i denna del, som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet har anfört,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionerna 1973:1 125, 1973:1663 och 1973:1666
i denna del godkänner de riktlinjer för det militära försvarets
fortsatta inriktning som departementschefen har angett,

C. beträffande civilförsvarets inriktning

1. att riksdagen avslår motionen 1973:897,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1973:1125 i denna del godkänner de
riktlinjer för civilförsvarets fortsatta inriktning som departementschefen
har angett,

D. att riksdagen beträffande priskompensation för det militära
försvaret och civilförsvaret avslår motionerna 1973:635,
1973:1125, 1973:1663 och 1973:1666 i denna del.

FöU 1973:16

2. Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m.

I propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 35—50) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att

1. för budgetåret 1973/74 fastställa utgiftsramen för det militära
försvaret till 7 381 945 000 kr. och för civilförsvaret till 136 810 000 kr.,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av
civilförsvarets utgiftsram för budgetåret 1973/74 med ett belopp av högst
8 000 000 kr. för att fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till
skyddsrumsbyggande m. m.,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1973/74 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1972/73,

4. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad departementschefen
har anfört under budgetåret 1973/74 medge överskridande av utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av
beredskaps- eller konjunkturskäl,

5. godkänna vad departementschefen har förordat beträffande förmåner
åt värnpliktiga,

6. antaga det vid propositionen 1973:1 bilaga 6 fogade förslaget till
lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99),

7. medge att det senast för budgetåret 1967/68 anvisade investeringsanslaget
Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden för Svea
livgarde och Svea ingenjörregemente disponeras även under budgetåret
1973/74.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden.

Beträffande det militära försvaret behandlar utskottet

dels motionen 1973:635 av herr Enskog m. fl. (fp, c) såvitt avser
hemställan att riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj:t

1. att, om det av sysselsättningsskäl visar sig nödvändigt, på tilläggsstat
framlägga förslag om ytterligare medel för materielbeställningar utan
återbetalningsskyldighet intill ett belopp av 100 milj. kr.,

2. att under ett år inskränka repetitionsutbildningen, medförande en
besparing på ca 80 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag,

3. att inbesparade ca 80 milj. kr. används för nödvändig materielanskaffning,

dels motionen 1973:1125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen för budgetåret 1973/74 fastställer utgiftsramen för det
militära försvaret till 7 482 milj. kr., innebärande ett med 100 milj. kr.
förhöjt belopp i jämförelse med regeringens förslag,

dels motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
hemställan att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1973/74
fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 7 578 milj. kr.,

FöU 1973:16

innebärande en ökning av basbeloppet med 206 milj. kr.,

dels motionen 1973:1666 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1973/74 fastställa
utgiftsramen för det militära försvaret till 7 482 milj. kr., innebärande en
ökning av basbeloppet med 100 milj. kr.

Beträffande civilförsvaret behandlar utskottet
dels motionen 1973:1 124 av herr Strindberg m. fl. (m, c) i vilken har
hemställts att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för civilförsvaret
till 1 28,2 milj. kr. för budgetåret 1973/74,

dels motionen 1973:1 125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen för budgetåret 1973/74 fastställer utgiftsramen för civilförsvaret
till 150 milj. kr., innebärande ett i jämförelse med regeringens
förslag med 13 milj. kr. förhöjt belopp,

dels motionen 1973:1666 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen måtte besluta att för civilförsvaret fastställa en utgiftsram
om 141 milj. kr., innebärande en ökning i jämförelse med regeringens
förslag om 4 milj. kr.

1 fråga om förbättrade värnpliktsförmåner behandlar
utskottet motionen 1973:638 av herr Svanström m. fl. (c) i vilken har
hemställts att riksdagen måtte besluta att helt fria hemresor för
värnpliktiga införes fr. o. m. den 1 juli 1973.

Utskottet

Ramberäkningar m. m.

De av Kungl. Maj:t föreslagna utgiftsramarna för budgetåret 1973/74
har beräknats med utgångspunkt i basbeloppen för innevarande budgetår.
Med justeringar enligt principerna för ramberäkning har för det militära
försvaret räknats fram ett slutligt basbelopp för budgetåret 1973/74 i
prisläge februari 1972 om 6 903 590 000 kr. Utgiftsramen i medelkostnadsläge
för budgetåret beräknas till 7 381 945 000 kr. (beräknat utfall
den 30 juni 1974).

1 motionerna 1973:1 125 och 1973:1666 av herr Wedén (fp) föreslås
att utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1973/74 skall
bestämmas till ett belopp som överstiger regeringens förslag med 100
milj. kr. Som motiv framhålls angelägenheten av de åtgärder inom olika
program m. m. som utskottet i tabellform (s. 22—23) har redovisat vid
behandlingen i det föregående av samma motioner i de delar motionerna
avser det militära försvarets utveckling under femårsperioden.

I motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås att
utgiftsramen för nästa budgetår skall ökas med 206 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Fördelningen av detta belopp på olika föreslagna
åtgärder har, liksom beträffande motionerna 1973:1 125 och 1973:1666,
i det föregående redovisats i tabellform.

Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen har

3 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 16

Kartong: S. 47, rad 19 Står: under punkten 11
Rättat till: nedan under berört anslag.

FöU 1973:16

anfört angående ramberäkning m.m. för det militära försvaret. Vid
behandlingen i det föregående av motionerna 1973:1125, 1973:1663 och
1973:1666 har utskottet avstyrkt att planeringsramen för programplaneperioden
bestäms med beaktande av de organisatoriska förändringar
m. m. som föreslås i motionerna. Utgiftsramen för nästa budgetår bör på
motsvarande sätt bestämmas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och
nämnda motioner avslås även i denna del.

Utgiftsramen för det militära försvaret bör alltså bestämmas till
7 381 945 000 kr. i beräknat medelkostnadsläge för budgetåret 1973/74.

1 motionen 1973:635 av herr Enskog m. fl. (fp, c) uttalas farhågor för
att regeringens förslag kommer att medföra arbetslöshet inom försvarsindustrin.
För att motverka sådan arbetslöshet föreslås i motionen att
riksdagen skall uppdra åt regeringen att, om det visar sig nödvändigt av
sysselsättningsskäl, lägga fram förslag om ytterligare medel för materielbeställningar
utan återbetalningsskyldighet intill ett belopp av 100 milj.
kr. Vidare föreslås att som en engångsåtgärd ca 80 milj. kr. skall
omfördelas inom utgiftsramen från repetitionsutbildning till nödvändig
materielanskaffning.

Utskottet anser det inte vara påkallat att vidta sådana åtgärder som
föreslås i motionen 1973:635 i syfte att stimulera sysselsättningen i
försvarsindustrin. Förslaget om en omfördelning av medel inom utgiftsramen
har inte specificerats närmare i fråga om huvudprogram eller
materielobjekt. Som närmare framgår av utskottets ställningstagande i
det följande till utvecklingen av huvudprogrammet Arméförband kan
utskottet inte tillstyrka någon minskning av repetitionsutbildningen nästa
budgetår utöver den minskning som Kungl. Maj:t föreslår. Någon
omfördelning av medel på det sätt motionärerna tänkt sig blir därmed
inte aktuell. Motionen 1973:635 bör alltså inte bifallas i någon del.

Vid ramberäkningen för civilförsvaret har departementschefen räknat
fram ett slutligt basbelopp för budgetåret 1973/74 i prisläge februari
1972 om 125 640 000 kr. Utgiftsramen i medelkostnadsläge för budgetåret,
inberäknat en tillfällig ökning som motsvarar den planerade
investeringen för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö, beräknas
till 136 810 000 kr. (beräknat utfall den 30 juni 1974). Kungl. Maj:t
föreslår ett bemyndigande av riksdagen att härutöver medge att högst 8
milj. kr. får disponeras för att civilförsvaret skall kunna fullfölja gjorda
åtaganden beträffande skyddsrumsbyggande m. m. Motsvarande belopp
varmed utgiftsramen för innevarande budgetår får överskridas är 18 milj.
kr. Som framgått av det föregående (jfr s. 26) räknar departementschefen
med en slutpost för ändamålet om 4 milj. kr. budgetåret 1974/75.

I motionen 1973:1124 av herr Strindberg m. fl. (m, c) har föreslagits
att utgiftsramen (basbeloppet) för civilförsvaret skall bestämmas till

128,2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 2,6 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Ökningen bör enligt motionärerna i första hand
utnyttjas för övnings- och forskningsverksamhet samt för byggande av
skyddsrum.

FöU 1973:16

Herr Wedén (fp) har genom motionerna 1973:1125 och 1973:1666
föreslagit att utgiftsramen för civilförsvaret skall ökas med 4 milj. kr.
jämfört med regeringens förslag, i syfte att påskynda anskaffningen av
skyddsmasker och barnskydd.

Civilförsvaret befinner sig i ett skede som bl. a. kännetecknas av
studier och utredningar rörande den framtida inriktningen i olika
avseenden. Samtidigt föreligger som tidigare har nämnts vissa rekryteringssvårigheter,
vilket påverkar medelsbehovet för civilförsvarsutbildning.

Utskottet, som i det föregående har behandlat civilförsvarets utveckling
under programplaneperioden, vill för sin del tillstyrka att civilförsvarets
utgiftsram för nästa budgetår beräknas i enlighet med departementschefens
förslag. Ramen i prisläge februari 1972 (basbeloppet) bör alltså
bestämmas till 125 640 000 kr. Härtill kommer bl. a. priskompensation
från februari 1972 till medelkostnadsläget för budgetåret 1973/74,
beräknad till 9,6 milj. kr. Med den på detta sätt beräknade utgiftsramen
kan anvisas medel bl. a. för en kontinuerlig anskaffning av skyddsmasker,
något som krävs för att upprätthålla produktionsberedskapen på detta
område.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen 1973:1124 samt till
motionerna 1973:1 125 och 1973:1666 i denna del.

Utskottet har inte något att erinra mot att Kungl. Maj:t liksom för
innevarande budgetår bemyndigas att justera utgiftsramarna för det
militära försvaret och civilförsvaret på grund av över- eller underutnyttjande
av resp. ram under innevarande budgetår samt bemyndigas att
medge överskridande av utgiftsramarna om det behövs av beredskapseller
konjunkturskäl.

Förbättrade värnpliktsförmåner

Utredningen som har att se över systemet för förmåner åt värnpliktiga
m. fl. har i betänkandet Värnpliktsförmåner (SOU 1972:68) lagt fram
vissa principförslag. Betänkandet har remissbehandlats och i avvaktan på
resultaten härav har för budgetåret 1973/74 beräknats 35 milj. kr. för att
förbättra de värnpliktigas ekonomiska förmåner. Av detta belopp avser 7
milj. kr. den förbättring av tjänstgörings- och utbildningspremierna som
har genomförts redan under innevarande budgetår.

I propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 46—47) föreslås att återstående 28
milj. kr. används till att förbättra vissa andra förmåner. Penningbidragen,
som den 1 juli 1972 höjdes med en krona för dag, föreslås nu
komma att höjas med ytterligare en krona för alla värnpliktiga och i alla
former av tjänstgöring. Penningbidragen kommer därvid att utgå med
följande belopp.

FöU 1973:16

Tjänstegrad Penningbidrag under grundutbild- Penningbidrag under

ning och repetitionsutbildning i annan tjänstgöring
omedelbar anslutning till grund- enligt värnplikt slagen

	utbildning
Menig	8:-	Hi-
Korpral (gruppbefäl)	9:75	ll:—
Korpral (plutons- och
kompanibefäl)	11:75	11:—
Furir	13:-	13:-
Överfurir	—	14:50
Sergeant	15:25	17:25
Fänrik, fanjunkare	18:—	20:50
Löjtnant	—	24:—
Kapten och högre	—	28:50

Maximibeloppet för dag för familjepenning för hustru, frånskild
hustru och sådan familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktiges
hushåll bör enligt departementschefen höjas från 15 till 17 kr. Ytterligare
5 milj. kr. bör sättas av för att förbättra möjligheterna att resa hem för de
värnpliktiga som är förlagda långt från bostadsorten. Slutligen bör enligt
propositionen sättas av 1 milj. kr. för ytterligare förbättring av
bostadsbidrag åt ensamstående värnpliktiga inom ramen för familjebidragsförordningens
bestämmelser.

Utskottet tillstyrker de föreslagna förbättringarna av värnpliktsförmånerna,
att genomföras den 1 juli 1973 och gälla även vissa civilförsvarspliktiga
och andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga.

Utskottet har inte något att erinra mot de föreslagna ändringarna i
familjebidragsförordningen (1946:99).

I motionen 1973:638 har herr Svanström m. fl. (c) hemställt att
riksdagen beslutar om helt fria hemresor för värnpliktiga fr. o. m. den 1
juli 1973. Motionärerna anser det vara väsentligt för de värnpliktigas
trivsel under utbildningstiden att de får möjlighet till regelbundna besök i
hemorten och föreslår att de värnpliktiga vid tjänstgöringens början får
ett för utbildningstiden gällande frikort för resor med SJ:s tåg och bussar.

Ett förslag om fria hemresor för värnpliktiga under grundutbildning
finns med i det nämnda betänkandet om värnpliktsförmåner. Frågan är
alltså under beredning och utskottet vill i detta sammanhang endast
uttala att man vid prövningen självfallet måste göra en avvägning inom
hela förmånssystemet och därvid beakta bl. a. ekonomiska faktorer och
de skillnader i tjänstgöringsförhållandena som måste förekomma. Utskottet
avstyrker bifall till motionen 1973:638.

Hemställan

Utskottet hemställer

A. beträffande ram beräkningen för det militära försvaret

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionerna 1973:1125, 1973:1663 och 1973:1666
i denna del för budgetåret 1973/74 fastställer utgiftsramen
för det militära försvaret till 7 381 945 000 kr.,

FöU 1973:16

2. att riksdagen avslår motionen 1973:635 såvitt avser
uppdrag åt Kungl. Maj:t att föreslå medel på tilläggsstat för
budgetåret 1973/74,

3. att riksdagen avslår motionen 1973:635 såvitt avser
uppdrag åt Kungl. Maj:t att omfördela ca 80 milj. kr. från
repetitionsutbildning till materielanskaffning,

B. beträffande ramberäkningen för civilförsvaret

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionerna 1973:1 124, 1973:1 125 och 1973:1666,
sistnämnda båda motioner i denna del, fastställer utgiftsramen
för civilförsvaret till 136 810 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid behov
medge överskridande av civilförsvarets utgiftsram för budgetåret
1973/74 med ett belopp av högst 8 000 000 kr. för att
fullfölja gjorda åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande
m. m.,

C. beträffande jämkning av utgiftsramar

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret för
budgetåret 1973/74 på grund av över- eller underutnyttjande
av utgiftsramarna för budgetåret 1972/73,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med
vad departementschefen har anfört under budgetåret 1973/
74 medge överskridande av utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret om det behövs av beredskapseller
konjunkturskäl,

D. beträffande förbättrade värnpliktsförmåner

1. att riksdagen avslår motionen 1973:638

2. att riksdagen godkänner vad departementschefen har
förordat,

3. att riksdagen antar det vid propositionen 1973:1 bilaga 6
fogade förslaget till lag om ändring i familjebidragsförordningen
(1946:99),

E. att riksdagen beträffande utnyttjande av äldre anslag medger
att det senast för budgetåret 1967/68 anvisade investeringsanslaget
Markförvärv för nya förläggnings- och övningsområden
för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente disponeras
även under budgetåret 1973/74.

FöU 1973:16

3. Anslagsfrågor

Planering och programbudgetering inom det militära försvaret och
civilförsvaret sker med utgångspunkt i programindelningen. I budgethänseende
indelas verksamheten i organisatoriska huvudprogram, vilka var
för sig består av ett antal delprogram. För den långsiktiga planeringen
förs delprogrammen samman till awägningsprogram som avses avgränsa
de väsentligaste strategiska funktionerna inom försvaret.

I den organisatoriska programindelningen utgör de tre försvarsgrenarna
var sitt huvudprogram. Den centrala ledningen i krig och fred har
förts samman till ett huvudprogram. Myndigheter och funktioner som är
gemensamma för det militära försvaret har förts samman till ett annat
huvudprogram. Det militära försvarets ekonomiska ram (utgiftsram)
omfattar därmed fem organisatoriska huvudprogram. Civilförsvaret utgör
ett sjätte huvudprogram med en särskild utgiftsram för den del av
verksamheten som finansieras av staten.

Programindelningen kompletteras med en indelning av verksamheten i
produktionsområden. Följande huvudproduktionsområden tillämpas.

1. Ledning och förbandsverksamhet

2. Materielanskaffning

3. Anskaffning av anläggningar m. m.

4. Forskning och utveckling

I propositionen 1973:75 har Kungl. Maj:t lagt fram förslag beträffande
anslag som i statsverkspropositionen har förts upp med beräknade
belopp. Dessa anslag tas här upp till behandling. I det följande behandlas
också övriga program och förslag till anslag som utskottet ännu inte har
tagit ställning till (jfr FöU 1973:8, rskr 1973:62).

De av Kungl. Maj:t föreslagna anslagen för budgetåret 1973/74
fördelar sig på huvudprogram m. m. och huvudproduktionsområden på
sätt som framgår av en sammanställning i propositionen 1973:1 bilaga 6
(s. 45). En motsvarande beräkning för innevarande budgetår redovisades i
propositionen 1972:75 (s. 201-202). Nedanstående sammanställning
visar förändringarna i stort beträffande fördelningen på huvudproduktionsområden.
Beloppen (milj. kr.) avser löpande priser. För budgetåret
1972/73 avses prisläget i februari 1971 (löneläge 1971) och för
budgetåret 1973/74 prisläget i februari 1972 (löneläge 1972). Kompensationen
för ändrade löner och priser fram till varje budgetårs medelkostnadsläge
har inte tagits med i sammanställningen eftersom denna
kompensation f. n. inte är känd, vare sig till sitt totala belopp eller
beträffande fördelningen på anslag.

FöU 1973:16

	1972/73	1973/74	Ändring
Militära försvaret
Ledning och förbandsverksamhet	3 705	4 023	318
Materielanskaffning	1 762	1 840	78
Anskaffning av anläggningar m.m.	402	403	1
Forskning och utveckling	603	591	- 12
Civilförsvaret
Ledning och förbandsverksamhet	65	67	2
Materielanskaffning	30	28	2
Anskaffning av anläggningar m.m.	22	31	9
Forskning och utveckling	1	1	—
Övrig verksamhet
Ledning och förbandsverksamhet	10	19	9
Materielanskaffning	5	5	-
Anskaffning av anläggningar m. m.	4	3	1
Forskning och utveckling	2	4	2
Totalt	6611	7 015	404

I propositionen 1973:1 bilaga 6 förekommer också (s. 45) en
sammanställning som visar fördelningen av anslagen på utgiftsramar
m.m. och utgiftsslag. En motsvarande beräkning för innevarande
budgetår finns intagen i propositionen 1972:75 (s. 202). Nedanstående
sammanställning visar förändringarna (milj. kr. och förut angivna
prislägen) när det gäller fördelning på utgiftsslag.

	1972/73	1973/74	Ändring
Militära försvaret
Personalkostnader	2 068	2 225	157
Värnpliktsförm aner	382	371	- 11
Materiel och tjänster m. m.	4 022	4 261	239
Civilförsvaret
Personalkostnader	28	29	1
Civilförsvarsförmåner	8	8	—
Materiel och tjänster m. m.	82	90	8
Övrig verksamhet
Personalkostnader	8	15	7
Materiel och tjänster m.m.	13	16	3
Totalt	6611	7 015	404

De beställningsbemyndiganden som lämnas av riksdagen medför rätt
för Kungl. Maj:t att medge beställningar som helt eller delvis föranleder
betalningsutfall under senare budgetår än det när beställningen sker.
Även under nästa budgetår behöver läggas ut beställningar för vilka
betalningen faller på ett senare budgetår. Vid utnyttjande för materielanskaffning
m. m. av den särskilda tekniken med beställningsbemyndigande
för varje disposition av medel måste ske prisomräkning av
bemyndigandena.

Alla anslag i driftbudgeten utom anslaget till extra utgifter är
uppförda som förslagsanslag. Det innebär att man i beredskapsstaten för

FöU 1973:16

försvarsväsendet — med ett undantag — inte längre behöver på driftbudgetsidan
föra upp medel för ändamål inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen
i stället bemyndigar Kungl. Maj:t att medge överskridande av
utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs
av beredskaps- eller konjunkturskäl.

Att anslagen i driftbudgeten till Arméförband, Marinförband och
Flygvapenförband förs upp som förslagsanslag innebär vidare att Kungl.
Maj:t inom utgiftsramen för det militära försvaret och med ledning av vad
riksdagen kan ha uttalat angående huvudprogrammens inriktning m. m.
äger fördela belastningen på de olika anslagen.

Kompensation för prisstegringar får formen av medgivande från
Kungl. Maj:t att överskrida förslagsanslag med visst belopp.

Det nya systemet för planering och budgetering har ändrat formerna
för budgetarbetet och även påverkat fjärde huvudtitelns utformning. En
vidareutveckling av systemet pågår och ansvaret för detta arbete vilar på
en ledningsgrupp inom försvarsdepartementet.

Beträffande redovisningen i propositionerna konstaterar utskottet att
det nästa år blir möjligt att för de olika anslagen ange belastningen för ett
föregående budgetår (budgetåret 1972/73). Utskottet konstaterar vidare
att tabellerna angående kostnader och medelsbehov kan förenklas i
åtskilliga fall.

Detta får utskottet här

anmäla.

Försvarsdepartementet m. m.

4. Försvarsdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts förslag i
propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten A 1 (s. 51) och hemställer

att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 10 700 000 kr.

5. Vissa nämnder m. m. I propositionen 1973:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t
under punkten A 2 (s. 5 1-54) föreslagit riksdagen att till Vissa nämnder
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 6 430 000 kr.

Utskottet. Från anslaget bestrids utgifter för ett stort antal nämnder
m.m. inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Från anslaget
utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till
Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.

Under detta anslag har hittills anvisats medel för bl. a. biståndsutbildningsnämnden
och dess verksamhet. Enligt uttalande av föregående års
riksdag (FöU 1972:17 s. 63, rskr 1972:231) bör utgifterna för biståndsoch
katastrofutbildningen emellertid inte belasta den militära utgiftsramen.
I överensstämmelse härmed har medel för nästa budgetår i stället
tagits upp under ett nytt anslag med benämningen H 9. Bistånds- och
katastrofutbildning (jfr FöU 1973:8 s. 7, rskr 1973:62) som beräknas
utanför utgiftsramen.

FöU 1973:16

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 6 430 000 kr.

6. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten A 3 (s. 54) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

7. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1973:1 bilaga 6 under punkten A 4 (s. 54) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 900 000 kr.

8. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. I propositionen
1973:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t under punkten A 5 (s. 54—57) föreslagit
riksdagen att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 000 kr.

Utskottet. Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar
under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar
från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av
det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget har karaktären av
täckningsanslag som inte belastas. Kungl. Maj:ts prisregleringsbeslut får
formen av medgivande för myndighet att överskrida visst förslagsanslag.
Prisregleringen sker på grundval av nettoprisindex.

För innevarande budgetår har till prisreglering inom det militära
försvaret anvisats ett förslagsanslag av 480 milj. kr., vilket motsvarar en
beräknad prisutveckling med 7,5 procentenheter.

Hittills beräknade indextal för innevarande budgetår (februari 1971 =
100) utgör för augusti 1972 108,73, för november 1972 109,66 och för
februari 1973 11 1,03. Indextal skall beräknas även för maj 1973.
Medeltalet för dessa fyra tidpunkter under budgetåret avgör priskompensationens
storlek. Som angetts i propositionen (s. 56) kommer det för
budgetåret anvisade prisregleringsanslaget inte att helt täcka den priskompensation
som skall medges med ledning av nämnda medeltal.

Kungl. Maj:ts förslag till prisregleringsanslag för budgetåret 1973/74
motsvarar en utveckling av nettoprisindex med ca 7,6 procentenheter
från februari 1972 till medelkostnadsläge 1973/74. Nettoprisindex för
februari 1973 med februari 1972 som bas har beräknats till 105,16.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
525 000 000 kr.

9. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten A 6

FöU 1973:16

(s. 57) och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 9 600 000
kr.

Arméförband

10. Inriktning för perioden 1973/74—1977/78. Kungl. Maj:t har genom
propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 58—64) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad departementschefen har anfört om den fortsatta inriktningen
av huvudprogrammet Arméförband.

Programmyndighet för huvudprogrammet är chefen för armén. Huvudprogrammet
omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanteribrigad m. m.

1.3 Norrlandsbrigad m. m.

1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5 Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

1.7 Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser
Chefen för armén

Arméchefen anför inledningsvis att det otillräckliga operativa underlaget
för en avvägning på de ekonomiska nivåer som har angetts av
överbefälhavaren inte har medgett en fullgod planering. Av denna
anledning innebär den inlämnade programplanen för de fyra sista åren i
programplaneperioden inte något ställningstagande från chefen för armén
utan är att betrakta endast som ett exempel.

Chefen för armén anför vidare att de ekonomiska villkor som följer av
1972 års försvarsbeslut inte medger att försvarsbeslutets ambitioner
uppnås. Reduceringarna inom arméns alla verksamhetsområden på grund
av bristande medelstilldelning medför att arméns operativa styrka går ned
avsevärt redan under programplaneperioden. Med nu tillgängligt underlag
för avvägning inom armén kan det av överbefälhavaren eftersträvade
antalet infanteribrigader inte uppnås. Det antal luftvärnsbataljoner som
kan behållas på sikt bedöms utgöra ett minimum för arméförbandens
eget skydd. Endast för det starkt reducerade antal brigader och
fördelningsförband som kan behållas på sikt kan materiel som är
avgörande för stridseffekten omsättas. Ingrepp i repetitionsutbildningen
måste göras i sådan omfattning, att huvuddelen av krigsorganisationen
enligt arméchefen inte är användbar för sina huvuduppgifter direkt efter
mobilisering.

Arméchefen betonar vikten av ytterligare ändringar i arméns fredsorganisation
utöver omorganisationen av den lägre regionala och lokala

FöU 1973:16

nivån. Vidare krävs kraftfulla åtgärder i syfte att föra över personal och
övriga resurser från stabs- och förvaltningstjänst till utbildningsverksamhet.
Det enligt chefen för armén bristande operativa underlaget har
avsevärt försvårat en i alla delar rationell långsiktig materielplanering.
Risken för anskaffningsbeslut som på sikt visar sig felaktiga är därför
påtaglig. I syfte att göra denna risk så liten som möjligt har i planeringen
inrymts en viss handlingsfrihet. Denna har tagit sig uttryck dels i att
anskaffningen har begränsats till vad som bedömts nödvändigt för varje
tänkbar framtida krigsorganisation, dels i att tidpunkten för beslut om
vissa anskaffningar har lagts senare.

Beträffande delprogrammens utveckling anför chefen för armén att
grund f. n. saknas för att ange en rationell inriktning. Av denna anledning
har chefen för armén inte kunnat ange krigsorganisationens utveckling i
den ekonomiska planeringsnivå som nu är aktuell. Redogörelsen för
delprogrammens utveckling grundas därför på den befintliga krigsorganisationen
med de reduceringar som betingas av ekonomiska skäl.

Departem en t schefen

De kostnadskrävande investeringar — avseende bl. a. anskaffning av
terräng- och stridsfordon, luftvärnsmateriel och artillerimateriel — som
tidigare har utförts och som planeras under programplaneperioden är
nödvändiga för att arméstridskraftema skall svara mot 1980-talets krav.
Med hänsyn till de kvalitativa kraven och de ekonomiska bindningar som
följer av dessa krav kommer antalet brigadförband inom armén att
minska.

Organisationsformen för och takten i omorganisationen av de brigadförband
som förs över till lokalt bundna markstridsförband samt de
övriga förband som ges en enklare organisationstyp är enligt vad chefen
för armén har anfört ännu inte klarlagd. Departementschefen anser det
vara viktigt att arbetet med dessa frågor påskyndas. Beträffande de
förband som förs över till lokalförsvarsförband finner han det angeläget
att understryka att omsättningsbehovet av personal för dessa förband kan
minskas.

I syfte att förstärka repetitionsutbildningen under program planeperioden
i förhållande till vad chefen för armén har föreslagit anser
departementschefen att medel bör föras över från grundutbildningen.
Besparingar inom grundutbildningen kan ske bl. a. mot bakgrund av den
minskning i värnpliktsavgångar som redovisas i statistik för budgetåret
1971/72. Han anser vidare att repetitionsutbildningens omfattning under
budgetåret 1973/74 bör minskas något. För att få ut största möjliga
effekt av resurserna för repetitionsutbildning bör möjligheterna övervägas
att ytterligare differentiera utbildningstiden med hänsyn till förbandens
och värnpliktskategoriernas skilda behov.

Beträffande delprogrammens utveckling anför departementschefen
bl. a. följande.

Inom delprogrammet Fördelningsförband m. m. föreslår arméchefen

FöU 1973:16

att vissa fördelningsstaber m. m. ges en enklare organisationsform. Denna
åtgärd har planerats in i mitten av programplaneperioden. De ombildade
förbandens framtida organisation, materielutrustning m. m. måste ses
mot bakgrund av främst det minskade antalet brigadförband. Tillförseln
av luftvämsrobotbataljon 78, som planeras bli införd i organisationen
efter programplaneperioden, utgör en kvalitetshöjning av fördelningsluftvärnet
som delvis uppväger minskningen av antalet luftvärnsbataljoner.

Delprogrammet Infanteribrigad m. m. tillförs bl. a. luftvärnsrobot 70,
infanterikanonvagn 91 och terrängbilar. Efter programplaneperioden
planeras vidare tillförsel av haubits 77. Denna materielförnyelse innebär
att brigaderna får en kvalitet som i stort svarar mot de krav som
1980-talets stridsmiljö ställer. De brigader som inte kan ges denna
kvalitet förs över till lokalförsvarsförband och får en något annan
organisation. Departementschefen är inte beredd att nu ta slutlig ställning
till antalet infanteribrigader på sikt. Beträffande delprogrammet Norrlandsbrigad
m.m. finner han att den av chefen för armén föreslagna
planeringsinriktningen är lämplig.

Han biträder arméchefens förslag att behålla fyra brigader på sikt
inom delprogrammet Pansarbrigad m. m. men är inte nu beredd att ta
slutlig ställning till hur de utgående brigadernas materiel skall användas.
Utredning pågår beträffande denna materiels användning och de utbildningsmässiga
konsekvenserna härav. De på sikt kvarvarande brigaderna får
en tillfredsställande kvalitet genom anskaffning av bl. a. luftvärnsrobot
70 och terrängfordon.

Delprogrammet Lokalförsvarsförband skall enligt planeringen i grundnivån
tillföras ett antal från infanteribrigader ombildade förband.
Departementschefen biträder i huvudsak arméchefens förslag i detta
avseende. Han kan emellertid inte nu ta slutlig ställning till antalet.
Begränsningar i repetitionsutbildningen för armén som helhet i förhållande
till krigsorganisationens behov bör enligt hans mening i första hand
avse förband inom detta delprogram.

Beträffande delprogrammet Gemensamma produktionsresurser biträder
departementschefen arméchefens förslag om att minska antalet
fredsadministrationer. Han kan inte biträda den ökning av antalet
anställda som chefen för armén har planerat. Beträffande kostnadsutvecklingen
vill departementschefen mot bakgrund av vad han tidigare har
anfört kraftigt understryka behovet av att ta till vara rationaliseringsvinster
inom personalsektorn för att förstärka resurserna på övriga
områden. Han instämmer i vad chefen för armén har uttalat om behovet
av ytterligare kostnadssänkande åtgärder inom arméns fredsorganisation
utöver omorganisationen i den lägre regionala och lokala nivån och
betonar vikten av att föra över personella och andra resurser från
administrativa uppgifter till utbildningsverksamhet. Vad slutligen gäller
byggnadsverksamhet och markanskaffning anser departementschefen det
vara angeläget att behålla en handlingsfrihet med hänsyn till pågående
utredningar om arméns fredsorganisation.

FöU 1973:16

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden.

Beträffande inriktningen i stort behandlar utskottet
dels motionen 1973:1 125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen beslutar om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet
Arméförband i enlighet med vad som i motionen angivits (och i samband
därmed till ledning och förbandsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av
< 1 651 000 000 kr., vilket innebär en besparing med 80 milj. kr. i

jämförelse med regeringens förslag),

dels motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
hemställan att riksdagen måtte besluta att godkänna den fortsatta
inriktningen av huvudprogrammet i enlighet med vad i motionen angivits.

Beträffande hemvärnet behandlar utskottet
dels motionen 1973:634 av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp) i vilken
har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att hemvärnssamariterna
snarast förses med nödvändig beklädnadsutrustning,

dels motionen 1973:1119 av herr Oskarson m. fl. (m, s) i vilken har
hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla att åtgärder
vidtages för att hemvärnet, främst samariterna, tilldelas materiel och
utrustning i enlighet med de riktlinjer som angetts i motionen,

dels motionen 1973:1666 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen måtte besluta att av Kungl. Maj:t begära förslag till
höstriksdagen om en förbättring av hemvärnets utrustning.

Utskottet

Som redovisats i det föregående, vid behandlingen av det militära
försvarets utveckling, finns i motionerna 1973:1 125 av herr Wedén (fp)
och 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) förslag rörande arméförbandens
utveckling under programplaneperioden.

I motionen 1973:1 125 föreslås bl. a. att anskaffningen av nytt
brigadartilleri skall påskyndas och att repetitionsutbildningen vid armén
skall reduceras i förhållande till departementschefens förslag så att man
under budgetåret 1973/74 vinner en besparing av ca 80 milj. kr. För
återstående fyra år av programplaneperioden bör enligt motionen ske en
återtagning i fråga om sådan utbildning, kostnadsmässigt beräknad till
410 milj. kr. För hela perioden föreslås alltså i denna del en ökning av
planeringsramen med 330 milj. kr.

Även i motionen 1973:1663 hävdas att det behövs en snabbare
förnyelse av brigadartilleriet. Beträffande repetitionsutbildningen föreslås
en ökning motsvarande ett medelsbehov för perioden om 430 milj. kr.
och för nästa budgetår om 20 milj. kr.

Nytt brigadartilleri (haubits 77) skall enligt programplanen tillföras

FöU 1973:16

efter perioden. Beslut om anskaffning avses komma att fattas under
periodens senare del. Under anslaget till forskning och utveckling har
beräknats resurser för nästa budgetår bl. a. för utveckling av ny
fält artillerim at eriel.

Utskottet erinrar om att planeringsunderlaget för inriktningen av det
militära försvaret på medellång sikt ännu inte är fullständigt. Med hänsyn
härtill bör riksdagen inte närmare överväga delprogrammens utveckling
eller anskaffningstakt m. m. i fråga om vapensystem. Utskottet har
emellertid inte något att erinra mot vad departementschefen har anfört
om utvecklingen av delprogrammen. Strävan bör vara att arméförbanden
vid 1980-talets början innehåller minst tio infanteribrigader samt fyra
norrlandsbrigader och fyra pansarbrigader, varje brigadtyp med tillfredsställande
och i förhållande till nuläget förbättrad personell och materiell
kvalitet. Beträffande utgående infanteri- och pansarbrigader pågår utredningsarbete.
Antalet luftvärnsbataljoner bör inte understiga 20.

Beträffande hemvärnets utrustning finns yrkanden i fyra motioner av
vilka tre behandlas här. Dessutom behandlas hemvärnets utrustning i
motionen 1973:1663, i motiveringen för yrkandena om ökning av
planeringsramen och utgiftsramen för det militära försvaret.

Hemvärnet är en mycket viktig del av arméförbanden och dess
utbildningssystem m. m. har nyligen reviderats (prop. 1970:18, SU
1970:87, rskr 1970:194). På grund av medlemmarnas stora intresse för
sina uppgifter får utrustningsfrågoma särskild betydelse. Departementschefen
redovisar inte närmare hur han ser på hemvärnets utveckling
under programplaneperioden i detta avseende. Utskottet har inhämtat att
en betydande förstärkning av vapenutrustningen kommer att ske och att
ny beklädnadsmateriel för kvinnlig personal kan beräknas tilldelas
hemvärnet med något 1 000-tal omgångar för år.

Utskottet räknar med att Kungl. Maj :t för nästa års riksdag redovisar
hur departementschefen ser på utrustningsfrågoma beträffande hemvärnet
i flerårsperspektiv.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet särskilt
understryka hemvärnssamariternas behov av ändamålsenlig beklädnadsutrustning.
Utskottet förutsätter att detta behov snarast tillgodoses. Syftet
med motionsyrkandena bör därmed vara tillgodosett. Något särskilt
uttalande från riksdagens sida synes ej nu erforderligt.

Departementschefens förslag i fråga om repetitionsutbildningen vid
armén innebär att sådan utbildning under nästa budgetår tar i anspråk ca

1,5 milj. tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Detta är en minskning i
förhållande till arméchefens förslag med ca 100 000 tjänstgöringsdagar.
Förslagen i motionerna 1973:1 125 och 1973:1663 innebär för nästa
budgetår en minskning resp. ökning i förhållande till departementschefens
förslag. Den föreslagna minskningen kan beräknas motsvara
0,5—0,6 milj. tjänstgöringsdagar. För de fyra sista åren i perioden har
departementschefen (prop. 1973:1 bil. 6 s. 30) uttalat att han anser att
en något större omfattning av repetitionsutbildningen vid armén bör
eftersträvas. Förslagen i de båda motionerna innebär för dessa år att

FöU 1973:16

sådan utbildning varje år kan ta i anspråk omkring 2 milj. tjänstgöringsdagar.
Som jämförelse kan nämnas att 1966 års beslut om de värnpliktigas
utbildning, grundat på förslag av 1960 års värnpliktsutredning
(VU 60), förutsatte ett årligt antal tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning
vid armén om ca 2,7 milj. (prop. 1966:106 s. 92 och 143-145).
Enligt gällande s. k. gruppindelningsverk är antalet ca 2,3 milj. Överbefälhavaren
har i programplanen för det militära försvaret (s. 25)
framhållit att repetitionsutbildningen, i avvaktan på resultaten av 1972
års värnpliktsutredning och av en särskild översyn av repetitionsutbildningssystemet,
inte bör tillåtas gå ned med mer än omkring en tredjedel
av den volym som framgår av gruppindelningsverket.

Utskottet anser det vara möjligt att för nästa budgetår minska
repetitionsutbildningen på det sätt som departementschefen har föreslagit.
Utskottet kan däremot inte tillstyrka en ytterligare minskning. För
de fyra sista åren i programplaneperioden bör, som departementschefen
har framhållit, eftersträvas en ökning av repetitionsutbildningen.

Som framgår av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna i
denna del. Såvitt hemställan i motionen 1973:1125 avser anslagsbelopp
behandlas den nedan under berört anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1125 och
1973:1663 i denna del godkänner den inriktning för arméförbandens
utveckling under perioden 1973/74-1977/78
som departementschefen har angett,

2. att riksdagen angående utrustning till hemvärnet avslår
motionerna 1973:634, 1973:1 1 19 och 1973:1666, sistnämnda
motion i denna del.

11. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet. Kungl. Maj:t har i
propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten B 1 (s. 64-68) föreslagit
riksdagen att till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 731 000 000 kr.

1 motionen 1973:1 125 av herr Wedén (fp) har i denna del hemställts
att riksdagen till ledning och förbandsverksamhet för arméförbanden
anvisar ett förslagsanslag av 1 651 000 000 kr., vilket innebär en
besparing med 80 milj. kr. i jämförelse med regeringens förslag.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har
anfört beträffande inriktningen av arméförbandens utveckling under
perioden 1973/74—1977/78 avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1973:1 125 i denna del till Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 1 731 000 000 kr.

FöU 1973:16

12. Arméförband: Materielanskaffning. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973:75 under punkten B 2 (s. 40-44) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för
arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 850 000 000 kr., dels
till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 536 900 000 kr.

I motionen 1973:1623 av herr Oskarson (m) har hemställts att
riksdagen beslutar att anslå 5 milj. kr. för uniformsutrustning till
hemvärnssamariter och hemvärnslottor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har
anfört beträffande inriktningen av arméförbandens utveckling under
perioden 1973/74-1977/78 avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att beställningar
av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 850 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1973:1623 till Arméförband: Materielanskaffning
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 536 900 000 kr.

13. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under
punkten B 3 (s. 68-71) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 42 230 000 kr.

14. Arméförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten B 4 (s.
71—73) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att forskning
och utveckling för arméförband får beställas inom en
kostnadsram av 59 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 5 1 100 000
kr.

Marinförband

15. Inriktning för perioden 1973/74—1977/78. Kungl. Maj:t har genom
propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 74-79) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad departementschefen har anfört om den fortsatta inriktningen

FöU 1973:16

av huvudprogrammet Marinförband.

Program myndighet för huvudprogrammet är chefen för marinen.
Huvudprogrammet omfattar följande delprogram.

2.1 Lednings-, bas- och underhållsförband

2.2 Helikopterförband

2.3 Ytattackförband

2.4 Ubåtsförband

2.5 Minröjningsförband

2.6 Fasta kustartilleriförband

2.7 Rörliga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för marinen

Chefen för marinen framhåller att marina förband behövs för att lösa
uppgifter i invasionsförsvaret, vid neutralitet och i incidentberedskapen.
Marinchefen betonar vidare kravet på ett tillräckligt antal enheter med
hänsyn till vårt lands långa sjögräns och stora omgivande farvatten.

Marinchefen anför att överbefälhavarens beslut om inriktning och
planeringsram för marinen i grundnivån innebär reduceringar och
senareläggningar av väsentliga anskaffningsobjekt i förhållande till vad
som har angettsi propositionen 1972:75.

Styrkan i marinen utgörs enligt chefen för marinen kvalitativt av de
moderna ytattack- och ubåtsförbanden samt av moderna lätta fasta
batterier och rörliga spärrförband. Antalet enheter för ytattackuppgifter
och för uppgifter i en neutralitetssituation är dock för litet. De tunga
fasta batterierna är omoderna och resurserna för ubåtsjakt, minröjning
och undervattensbevakning är otillräckliga. Chefen för marinen hävdar
att antalet enheter inte kan tillåtas minska ytterligare, om uppgifterna
enligt försvarsbeslutet skall kunna lösas. Avsaknaden av ett modernt
sjörobotsystem utgör en allvarlig brist.

Departemen tschefen

Kostnadskrävande investeringar avseende bl. a. ytattackfartyg, ubåtar
och kustartilleribatterier är nödvändiga för att marinförbanden skall svara
mot 1980-talets krav. Den ekonomiska restriktivitet som måste iakttas
gör det emellertid nödvändigt att noga väga kvantitet mot kvalitet. Enligt
departementschefens mening är det viktigt att antalet enheter och
förband på sikt hålls uppe med hänsyn till behovet av enheter för
övervakning av och insatser inom vårt sjöterritorium och strävan efter ett
uthålligt försvar. För att göra detta möjligt har omsättningen av fartyg
inriktats mot lättare enheter med effektiva vapen - en omsättning som
pågår sedan en tid tillbaka. Motsvarande förhållande gäller i princip också
för kustartilleriförbanden. Jämförelsevis höga prestanda är nödvändiga
för att vissa marina vapensystem skall nå avsedd verkan. Den plan som

4 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 16

FöU 1973:16

chefen för marinen har redovisat i grundnivån bör ligga till grund för
verksamheten i stort.

Beträffande delprogrammens utveckling uttalar departementschefen
bl. a. följande.

Helikopterförbanden tillförs ny materiel. Chefen för marinen framhåller
att antalet tunga helikoptrar är för litet för att täcka de operativa
behoven. Departementschefen erinrar om att Kungl. Majit i oktober 1971
har gett överbefälhavaren i uppdrag att lämna förslag till ett samlat
utnyttjande och lämplig organisation för försvarets tunga helikoptrar.
Möjligheter bör härigenom kunna skapas för att använda flygvapnets
helikoptrar även för marina uppgifter.

Inom ytattackförbanden kommer enligt programplanen ett antal
enheter av åldersskäl att utrangeras under 1970-talets senare del. F. n.
pågår anskaffning av en serie torpedbåtar av typ Spica vilket är i linje
med principen om övergång till lättare enheter. Dessa kommer att ingå i
de kvalificerade ytattackförbanden.

Chefen för marinen har påbörjat studier och utredningar om olika
alternativ för utvecklingen på sikt av ytattackförbanden. Dessa studier
bör fortsätta. De bör inriktas mot lätta fartygstyper för kustnära insatser.

Chefen för marinen har planerat in anskaffning av 16 patrullbåtar som
ersättning för de utgående motortorpedbåtarna. Departementschefen
biträder chefens för marinen förslag att patrullbåtar bör beställas under
perioden men är inte beredd att nu ta ställning till beställningstidpunkt
och antalet enheter.

Inom programmet Ubåtsförband utrangeras de äldsta enheterna under
perioden och de närmaste åren därefter. Tre ubåtar av typ A 14 har
beställts. Härigenom behålls möjligheterna att utveckla och tillverka
ubåtar inom landet.

Inom delprogrammet Minröjningsförband har marinchefen planerat in
fortsatt projektering och anskaffning av minjaktfartyg under perioden.
Departementschefen godtar tills vidare chefens för marinen planering i
grundnivån.

Inom delprogrammet Fasta kustartilleriförband avslutas utbyggnaden
av lätta batterier under perioden. Detta får ses som en väsentlig
förstärkning. Ersättning av tunga batterier pågår.

Programmet Rörliga kustartilleriförband tillförs moderna spärrförband
under perioden. Anskaffningen av lätta kustrobotbatterier fullföljs.
Studier pågår om nytt rörligt kustartilleri. Departementschefen anser att
dessa studier bör fortsätta.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motionen 1973:1 125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen beslutar om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet
Marinförband i enlighet med i motionen anförda riktlinjer,

dels motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser

FöU 1973:16

hemställan att riksdagen måtte besluta att godkänna den fortsatta
inriktningen av huvudprogrammet i enlighet med vad i motionen angivits.

Utskottet

I motionen 1973:1125 lämnas en rad förslag rörande organisationsutvecklingen
inom huvudprogrammet under planeringsperioden. Beträffande
ubåtar hävdas att man bör beställa fem ubåtar typ A 14, dvs. två
ubåtar mer än som redan har beställts. Om beslut härom fattas i tid bör
enligt motionären styckepriset för två ytterligare utbåtar bli synnerligen
fördelaktigt. Vidare berörs sysselsättningsläget i Karlskrona. Liksom
beträffande antalet ubåtar bör enligt motionären patrullfartygsbeställningen
ske enligt tidigare planer, dvs. budgetåret 1974/75. Vidare anförs
att frågan om modernisering av två fregatter bör ges en positiv lösning.
Frågan om s. k. flottiljledarfartyg bör bearbetas så att mot slutet av
perioden kan påbörjas förberedelser för anskaffning av sådana fartyg.
Anskaffning av sjö- och kustrobotar bör planeras in under perioden.
Utöver regeringens förslag bör anskaffas fyra 12 cm tornbatterier för
kustartilleriet.

I motionen 1973:1663 föreslås beträffande marinförbanden att ubåt
A 14 skall beställas i fem i stället för i tre exemplar. Vidare bör enligt
motionen beställning och leverans av patrullfartyg i stort sett ske enligt
tidigare planer, projektering m. m. under perioden inledas för flottiljledarfartyg
och ubåtsprojektet A 17 samt anskaffning under perioden
ske av kust- och sjöroboten och av fyra 12 cm kustartilleribatterier
utöver regeringens förslag.

Liksom beträffande huvudprogrammet Arméförband erinrar utskottet
om att planeringsunderlaget för inriktningen av det militära försvaret på
medellång sikt inte är fullständigt. Med hänsyn till detta överväger
utskottet delprogrammens utveckling endast såvitt avser ubåtsförbanden.

I enlighet med 1972 års beslut att avvägningsprogrammet Fjärrstridsförband
skall ges lägre prioritet än övriga awägningsprogram reduceras
ubåtsförbanden under programplaneperioden och tiden därefter. En viss
förnyelse sker genom tillförsel av ubåt typ A 14 efter perioden. Tre
ubåtar av denna typ har beställts. I motionerna 1973:1 125 och
1973:1663 föreslås att ytterligare två enheter skall beställas så att serien i
enlighet med tidigare planer kan omfatta fem enheter. Härigenom
minskar priset på varje enhet.

Styckepriset för hittills beställda ubåtar typ A 14 utgör ca 92 milj. kr.
Vid tilläggsbeställning av ytterligare en eller två ubåtar kan styckepriset
för alla ubåtarna i serien beräknas minska till 85 resp. 78 milj. kr., vilket
innebär att merkostnaden för den fjärde ubåten blir ca 65 milj. kr. och
för den femte ca 50 milj. kr.

Det vore — som motionärerna framhåller - i och för sig fördelaktigt
att utöka serien av ubåt typ A 14. Eftersom det ekonomiska planeringsutrymmet
inte torde medge detta, kan utskottet likväl inte tillstyrka att

FöU 1973:16

riksdagen uttalar sig för en tilläggsbeställning. Enligt vad utskottet har
inhämtat finns möjlighet att med angivna priser göra tilläggsbeställning
åtminstone under återstoden av år 1973.

Utskottet fäster stort avseende vid departementschefens uttalande att
möjligheterna att utveckla och tillverka ubåtar inom landet behålls
genom den redan gjorda beställningen. I det sammanhanget bör erinras
om att vissa studier pågår rörande nästa ubåtstyp (A 17). Med hänsyn till
att antalet ubåtar i mitten av 1980-talet går ned till ca tio, dvs. ungefär
hälften av nuvarande antal, har chefen för marinen förordat att
utvecklingen av ubåt typ A 17 påskyndas.

Inte heller beträffande övriga delprogram har utskottet något att
erinra mot vad departementschefen har anfört. Därav framgår bl. a. att
patrullbåtar skall beställas under programplaneperioden. Antalet tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga under repetitionsutbildning minskas nästa
budgetår med ca 90 %.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker bifall till motionerna
1973:1 125 och 1973:1663 i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1125 och 1973:
1663 i denna del godkänner den inriktning för marinförbandens
utveckling under perioden 1973/74—1977/78 som
departementschefen har angett.

16. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under
punkten C 1 (s. 79—82) och hemställer

att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
533 700 000 kr.

17. Marinförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1973:75 under punkten C 2 (s. 44-49) och
hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 604 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Materielanskaffning för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 364 000 000
kr.

18. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under
punkten C 3 (s. 83—85) och hemställer

att riksdagen till Marinförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 17 500 000 kr.

FöU 1973:16

19. Marinförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten C 4 (s.
85—88) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att forskning
och utveckling för marinförband får beställas inom en
kostnadsram av 55 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 29 000 000
kr.

Flygvapenförband

20. Inriktning för perioden 1973/74—1977/78. Kungl. Maj.t har genom
propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 89-94) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad departementschefen har anfört om den fortsatta inriktningen
av huvudprogrammet Flygvapenförband.

Programmyndighet för huvudprogrammet är chefen för flygvapnet.
Huvudprogrammet omfattar följande delprogram.

3.1	För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband
3.2	Jaktförband
3.3	Luftvärnsrobotförband
3.4	Attackförband
3.5	Spaningsförband
3.6	Flygtransportförband
3.7	Basförband
3.8	Verkstadsförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet anför att programplanen för perioden 1973/74
— 1977/78 innebär en reducering av huvudprogrammet i förhållande till
föregående programplan. Detta beror på den minskande planeringsramen
tillsammans med ökade kostnader för bl. a. personal och materiel. En
minskning av organisationen samt senareläggning av planerad anskaffning
är nödvändig för att anpassa verksamheten till de nya planeringsförutsättningarna.
Denna minskning leder emellertid till att modern materiel
måste kasseras i förtid eller ställas i förråd.

Statsmakternas beslut att jaktflygplanet JA 37 Viggen skall typutvecklas
gör att detta program kan genomföras enligt de ursprungliga planerna
vad beträffar utvecklingsarbetet. Programplanen för perioden 1973/74—
1977/78 i tilläggsnivån förutsätter emellertid en minskning av antalet
AJ 37-divisioner med en och antalet JA 37-divisioner med tre jämfört
med föregående programplan. I grundnivån blir motsvarande reducering
tre divisioner av vardera flygplantypen.

Studier pågår för att ta fram underlag för att ersätta attackflygplanet

FöU 1973:16

AJ 37 Viggen med en ny flygplantyp, vilket beräknas behöva ske
omkring år 1985. Om ett sådant flygplan skall tas fram inom landet,
krävs medel för forskning, försök och utveckling de tre sista åren av
programplaneperioden. Sådana medel har inte kunnat sättas av, varför
handlingsfriheten för framtiden är kraftigt begränsad. Enligt chefen för
flygvapnet kräver handlingsfriheten ekonomiska resurser i rätt tid så att
flygm aterielindustrins kvalificerade personal för utveckling inte behöver
friställas. Om så sker går företagens kunnande på detta område förlorat.

Chefen för flygvapnet finner att utvecklingen på sikt inom huvudprogrammet
ger anledning till farhågor. Den framtida stridsmiljön ställer
höga tekniska krav på materielen. Överbefälhavarens planeringsinriktning
för perioden och tiden därefter ger inte de ekonomiska resurserna för att
behålla den nödvändiga kvalitativa och kvantitativa nivån. Priskompensation
enligt NPI är otillräcklig och kommer troligen att leda till minskad
köpkraft inom anslagen. Dessutom kan förväntade besparingar inte
erhållas på grund av att föreslagna åtgärder för att minska underhållskostnaderna
hittills inte har fått genomföras. Den höjda pensionsåldern för
militär personal medverkar till en ogynnsam åldersfördelning samtidigt
som åtgärder för att minska antalet anställda försvåras.

Departementschefen

Flygplansystem 37 Viggen utgör fram till mitten av 1980-talet det
dominerande projektet inom flygvapnet. Attack-, spanings- och skolversionerna
har beställts och leverans av attackversionen pågår. Beslut har
fattats om utveckling av jaktversionen. I samband med ombeväpningen till
flygplan 37 Viggen kommer antalet förband att minska. Nuvarande
inriktning ger förutsättningar för att våra flygvapenförband kommer att
svara mot de krav som stridsmiljön mot slutet av 1900-talet kan komma
att ställa.

Studier pågår för att ta fram underlag för att ersätta AJ 37 Viggen
med en ny flygplantyp omkring år 1985. Medel för utvecklingsarbete
har dock inte satts av. Beslut härom behöver inte fattas f. n. De
påbörjade studierna bör däremot fortsätta. Studierna är inriktade mot en
flygplantyp med måttliga prestanda.

Beträffande delprogrammens utveckling anför departementschefen
bl. a. följande.

De gemensamma lednings- och strilförbanden bör i huvudsak utvecklas
enligt chefens för flygvapnet programplan i grundnivån. Moderniseringen
av vissa luftförsvarscentraler är väsentlig för både flygvapnet och
civilförsvaret.

Även delprogrammet Jaktförband bör utvecklas i enlighet med
chefens för flygvapnet förslag i grundnivån. Antalet JA 37-divisioner på
sikt behöver dock inte bestämmas nu. Minskningen av antalet J 35-divisioner
bör ske så att anpassningen till den bedömda framtida organisationen
kan ske på ett balanserat sätt. Rekryteringen och utbildningen av
flygförare bör anpassas mot denna bakgrund.

FöU 1973:16

Inom luftvärnsrobotförbanden har chefen för flygvapnet planerat en
sänkning av den nuvarande beredskapen i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts direktiv. Departementschefen anser att kostnaderna för förbanden
skall täckas genom att tillgängliga medel inom huvudprogrammet fördelas
om.

Ombeväpningen av attackförbanden har inletts och planeras bli
genomförd under perioden. Beträffande delprogrammets utveckling och
framtida omfattning förordar departementschefen i propositionen 1973:
75 (s. 52—53) att hittills gjorda beställningar av flygplan 37 fullföljs.
Vissa begränsningar i tidigare planerade leveransprogram m. m. torde
enligt departementschefen bli nödvändiga under nästa budgetår. Han är
inte beredd att ta slutlig ställning till det antal flygplan AJ 37 som skall
tillverkas men räknar med att antalet hittills beställda flygplan 37 skall
vara tillräckligt för att ombeväpna attack- och spaningsförbanden samt
för skolflygverksamheten.

I flygtransportförbanden ingår bl. a. olika typer av helikopterförband.
En utredning pågår för att utreda organisationen för försvarets tunga
helikoptrar. Resultatet av denna utredning bör leda till att de tunga
helikoptrarna kan utnyttjas effektivare. För att behålla god kapacitet hos
transportresurserna vid mobilisering anser departementschefen det viktigt
att åtgärder vidtas för att utnyttja civila flygplansresurser i krig.

Delprogrammet Gemensamma produktionsresurser innehåller i huvudsak
fredsorganisatoriskt betingade kostnader. Departementschefen anser
det väsentligt att verksamheten inom detta delprogram effektiviseras och
rationaliseras i största möjliga utsträckning. Bl. a. bör personalutvecklingen
noggrant följas så att alla möjligheter till besparingar kan tas till
vara.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motionsyrkanden.

Beträffande inriktningen i stort har utskottet behandlat

dels motionen 1973:1125 av herr Wedén (fp) såvitt avser hemställan
att riksdagen beslutar om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet
Flygvapenförband i enlighet med vad som i motionen angivits,

Beträffande studier av ett eventuellt nytt flygplan
efter 37 Viggen behandlar utskottet motionen 1973:1664
av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt avser hemställan att studierna för
ett eventuellt nytt flygplan efter 37 Viggen avbryts (och att forskningsanslaget
till flygvapenförbanden nedräknas med minst den i propositionen
för studier till ett eventuellt nytt flygplan redovisade summan om
4 000 000 kr. för budgetåret 1973/74).

FöU 1973:16

Utskottet

I motionerna 1973:1125 och 1973:1663 föreslås att verksamheten
inom huvudprogrammet skall inriktas mot ett bibehållande av sju
attackdivisioner, tre spaningsdivisioner och elva jaktdivisioner. Den
organisation i detta avseende som förslagen i propositionerna 1973:1
bilaga 6 och 1973:75 avses medge består vid 1980-talets början av fem
attackdivisioner, tre spaningsdivisioner och åtta jaktdivisioner. Härvid är
att märka den kvalitetsskillnad som övergången för alla dessa divisioner
till flygplan typ 37 Viggen innebär. Vidare tillkommer fem lätta
attackdivisioner utrustade med flygplan Sk/A 60. Ett antal jaktdivisioner
med flygplan 35 Draken beräknas dessutom kvarstå vid denna tid.
Utskottet kan inte tillstyrka bifall till motionerna 1973:1 125 och
1973:1663 i denna del.

Liksom beträffande huvudprogrammen Arméförband och Marinförband
erinrar utskottet om att planeringsunderlaget för inriktningen av
det militära försvaret på medellång sikt inte är fullständigt.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om utvecklingen av flygvapenförbanden. Detta gäller
även vad som anförts om studier för att ta fram underlag för att ersätta
flygplan AJ 37 Viggen med en ny flygplantyp omkring år 1985. 1
enlighet med 1972 års försvarsbeslut är studierna inriktade mot en
flygplantyp med måttliga prestanda. Studier och utredningar av detta slag
är nödvändiga för att bevara den önskvärda handlingsfriheten. T. o. m.
budgetåret 1971/72 har för ändamålet anvisats 4,2 milj. kr. Under
innevarande budgetår har planerats ett belopp av 2,7 milj. kr. och för
budgetåret 1973/74 beräknas ett belopp av 4 milj. kr. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionen 1973:1664 av herr Hermansson m. fl.
(vpk) i denna del. Såvitt hemställan i motionen avser anslagsbelopp

behandlas motionen även vid anmälan av anslaget till forskning och

utveckling för flygvapenförbanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1973:1125, 1973:1663

och 1973:1664 i denna del godkänner den inriktning för

flygvapenförbandens utveckling under perioden 1973/74-1977/78 som departementschefen har angett.

21. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under
punkten D 1 (s. 94—100) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
961 200 000 kr.

22. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1973:75 under punkten D 2 (s. 49—53) och
hemställer

FöU 1973:16

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att beställningar
av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 1 010 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Materielanskaffning för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 879 828 000
kr.

23. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner,
f Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6

under punkten D 3 (s. 100—103) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 27 000 000 kr.

24. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. Kungl. Maj:t har i
propositionen 1973:75 under punkten D4 (s. 53-56) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och
utveckling för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
286 700 000 kr., dels till Flygvapenförband: Forskning och utveckling
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 391 600 000 kr.

I motionen 1973:1664 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har i denna del
hemställts att forskningsanslaget till flygvapenförbanden nedräknas med
minst den i propositionen för studier till ett eventuellt nytt flygplan
redovisade summan om 4 000 000 kr. för budgetåret 1973/74.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har
anfört beträffande inriktningen av flygvapenförbandens utveckling under
perioden 1973/74—1977/78 avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att forskning
och utveckling för flygvapenförband får beställas inom
en kostnadsram av 286 700 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1973:1664 i denna del till Flygvapenförband:
Forskning och utveckling för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 391 600 000 kr.

Gemensamma myndigheter och funktioner

25. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973:75 under punkten F 2 (s. 56—63) föreslagit riksdagen att

1. besluta att militärapoteket skall upphöra med utgången av år 1973,

2. till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 14 200 000 kr.

FöU 1973:16

Utskottet. Sjukvårdsstyrelsen konstaterar i programplanen för perioden
1973/74-1977/78, att försvarets hälso- och sjukvård sedan lång tid
har varit eftersatt jämfört med den civila. Under senare år har en viss
inhämtning ägt rum till följd av omorganisationer och bättre medelstilldelning
men allvarliga brister kvarstår alltjämt. Styrelsen framhåller
särskilt situationen för förbandssjukvården, som anses vara betingad av
brist på läkare och av att ett förhållandevis stort antal värnpliktiga söker
vård.

Förbandssjukvården fick sin nuvarande organisation den 1 juli 1966.
Under den tid som gått sedan dess har det uppkommit en brist på läkare,
som efter hand blivit alltmera kännbar. Rekryteringssvårigheterna beror
bl. a. på avsaknaden av meritvärdering för tjänst som läkare inom
krigsmakten. Den aktuella situationen övervägs f. n. av sjukvårdsstyrelsen,
som har Kungl. Maj:ts uppdrag att i samråd med överbefälhavaren,
försvarsgrenscheferna, försvarets rationaliseringsinstitut och socialstyrelsen
utreda förbandssjukvårdens organisation.

Hälso- och sjukvården har av naturliga skäl en central plats i vårt
värnpliktsförsvar. För att den inte skall bli en svag länk i våra
försvarsansträngningar krävs en väl fungerande organisation på alla nivåer.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att man från Kungl. Maj ds
och de ansvariga myndigheternas sida uppmärksamt följer utvecklingen
inom förbandssjukvården och är beredd att vidta erforderliga åtgärder för
att denna skall fungera och de aktuella problemen få en varaktig lösning.

Försvarets sjukvårdsstyrelse är chefsmyndighet för bl. a. militärapoteket.
Efter förslag i propositionen 1973:16 har riksdagen beslutat att
den särskilda militära apoteksorganisationen skall upphöra och dess
uppgifter föras över på apoteksbolaget (SoU 1973:6, rskr 1973:101).
Syftet härmed är att samordna och effektivisera de civila och militära
resurserna på läkemedelsområdet. Ändringarna innebär att militärapoteket
och dess tre filialapotek inordnas i apoteksbolaget samt att driften
vid krigsmaktens beredskapsförråd av läkemedel övertas av apoteksbolaget
och knyts till lämpliga apotek. Omorganisationen sker den 1 januari
1974.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om inriktningen av delprogrammet. Med hänvisning till
vad ovan anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen beslutar att militärapoteket skall upphöra med
utgången av år 1973,

2. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.

26. Fortifikationsförvaltningen. I propositionen 1973:75 har Kungl.
Majd under punkten F 3 (s. 63—91) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för
organisation m. m. av fortifikationsförvaltningen,

2. till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 38 010 000 kr.

FöU 1973:16

Fortifikationsförvaltningens nuvarande organisation m. m.

Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifikations-
och byggnadsväsende! inom krigsmakten. I förvaltningens
uppgifter ingår att för krigsmaktens räkning svara för markfrågor.
Förvaltningen skall också enligt särskilda föreskrifter organisera byggnads-
och reparationsberedskapen (BRB).

Verksledningen utövas av en generaldirektör med en överdirektör som
ställföreträdare. Verksamheten är organiserad på två avdelningar, befästningsavdelningen
och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer,
forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnadsbyrån, värmebyrån,
elektrobyrån och väg- och vattenbyggnadsbyrån. Därjämte
finns två fristående sektioner, utredningssektionen och kalkylsektionen. I
organisationen ingår även chefen för BRB samt BRBs centralkontor. Sju
byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands
militärkommando, är beträffande byggledning och kontroll vid större
byggnadsarbeten direkt underställda fortifikationsförvaltningen.

Vid fortifikationsförvaltningen fanns i december 1972 806 tjänster
inrättade. Häri ingår inte tjänsterna vid BRBs centralkontor, kasernvårdsbyråns
Stockholmssektion och ämbetsverkets centralförråd i Valla. Vid
samma tidpunkt fanns 102 vakanser.

Förslag av försvarets rationaliseringsinstitut

Organisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom
försvaret har på Kungl. Maj rts uppdrag setts över av försvarets rationaliseringsinstitut
som i september 1972 lade fram förslag till ändrad
organisation m. m. för fortifikationsförvaltningen. Förslaget som grundas
på förutsättningen att fortifikationsförvaltningen även i fortsättningen
skall vara central förvaltningsmyndighet för fortifikations- och byggnadsförvaltningen
innebär i huvudsak följande.

Verksledningen förstärks till att omfatta, förutom generaldirektören,
en ekonomidirektör och en driftdirektör. Den nuvarande tjänsten för
överdirektör utgår. En ny enhet för central planering inrättas, varvid den
nuvarande utredningssektionen utgår ur organisationen. En ny driftenhet
inrättas för ledning och samordning av fastighetsdriften. Delar av
nuvarande värme- och elektrobyråerna samt av väg- och vattenbyggnadsbyrån
förs samman till en särskild fackenhet. Återstående del av väg- och
vattenbyggnadsbyrån bildar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet
medan värme- och elektrobyråerna utgår ur organisationen. Övriga
enheter behåller i princip sin nuvarande organisatoriska ställning.

Fortifikationsförvaltningen åläggs ansvaret för fastighetsdriften inom
försvaret. Med hänsyn till förvaltningens erfarenhet av och kunskap om
anläggningar för skydd mot vapenverkan föreslås förvaltningen bli
sakkunnigmyndighet inom statsförvaltningen främst för projektering av
sådana anläggningar. Förvaltningen befrias från de uppgifter för förvaltning
m. m. av vissa fastigheter i Storstockholmsområdet som i andra
områden sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Nuvarande organisations -

FöU 1973:16

enhet (Stockholmssektionen) utgår härvid ur förvaltningens organisation.
Om statsmakterna fattar beslut om att omlokalisera förvaltningen bör
BRB:s ställning och organisatoriska placering omprövas.

Verksamheten inom fortifikationsförvaltningen anses böra i största
möjliga utsträckning bedrivas i projektgrupper under särskilt utsedda
projektledare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att följa upp
kostnader, produktivitetsutveckling m. m. Förvaltningen bör i ökad
utsträckning anlita konsulter i anskaffningsverksamheten.

Förslaget ansluter sig, när det gäller intern verksamhetsplanering,
budgetering och redovisning, till försvarets nya planerings- och budgeteringssystem.
Verksamheten indelas i internprogram. Dessa knyter an till
förvaltningens tre huvuduppgifter, dvs. anskaffning av anläggningar
m. m., fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning, och bör i
erforderlig utsträckning indelas i delprogram. Ansvaret för de olika
interndelprogrammen fördelas på vederbörande basorganisatoriska enheter.
Dessa enheter finansierar genom uppdrag verksamheten vid fackoch
byggnadsenheterna som förutsätts utgöra resultatenheter.

I fråga om finansieringen av förvaltningens verksamhet innebär
förslaget att verksamheten i sin helhet skall redovisas mot ett formellt
anslag om 1 000 kr. på riksstaten. Därvid upptas på utgiftssidan löner och
andra kostnader för anställd personal, ersättningar till konsulter samt
lokalhyror m. fl. omkostnader för verksamheten. Som inkomster tas upp
ersättningar från programmyndigheterna för anskaffnings- och förvaltningsuppdrag
samt andra betalda uppdrag. För att jämna ut säsongvariationer
förutsätts att förvaltningen disponerar en rörlig kredit i riksgäldskontoret.
Ett särskilt bidragsanslag föreslås för att täcka kostnaderna för
projektering av sådana objekt som inte kommer till utförande.

Ett genomförande av förslaget beräknas medföra en personalminskning
med ca 100 anställda. Den totala kostnadsminskningen per år vid
genomförd omorganisation och ändrade verksamhetsformer beräknar
institutet till ca 3 milj. kr. Därutöver räknar institutet med en viss
effektivitetsökning.

Omorganisationen föreslås genomförd under andra halvåret 1973.
Institutet föreslår att översynen fullföljs i en andra etapp för verksamheten
på regional och lokal nivå.

Departementschefen

Departementschefen anser, liksom rationaliseringsinstitutet, att det
alltmer skärpta behovet av sparsamhet med försvarsanslagen gör det
nödvändigt att ägna stor uppmärksamhet åt resursförbrukning, produktivitetsutveckling,
rationalisering, långsiktig planering m. m. Han biträder
därför institutets förslag att en särskild enhet för central planering
inrättas med ställning som stabsorgan åt verksledningen och att den
nuvarande utredningssektionen utgår ur organisationen. Propositionsförslaget
avviker i övrigt på flera punkter från den av rationaliseringsinstitutet
förordade organisationen.

Någon utökning av verksledningen anses inte erforderlig. Departe -

FöU 1973:16

mentschefen räknar dock med att en viss förstärkning av ekonomifunktionen
bör kunna komma till stånd genom att den nya enheten för
central planering tillkommer.

För basorganisationen innebär propositionen följande förändringar.

Den verksamhet som avser anskaffning och underhåll av flygfält
inordnas organisatoriskt i befästningsenheten. En fackenhet tillkommer.
Den skall omfatta — förutom delar av nuvarande elektra- och värmebyråerna
samt vatten- och avloppsenheten ur väg- och vattenbyggnadsbyrån
— även den verksamhet inom sistnämnda byrå som är inriktad på att ge
service åt övriga enheter i frågor som gäller vägar, fältmätningar och
grundundersökningar.

Departementschefen finner det angeläget att en samordnad handläggning
av driftfrågor snarast kommer till stånd. Han biträder förslaget om
att inrätta en driftenhet och anför härom ytterligare.

Jag förutsätter att driftenhetens uppgifter och organisatoriska ställning
ytterligare övervägs under det fortsatta utredningsarbetet. I avvaktan
på resultatet av detta arbete förordar jag att driftenheten tills vidare förs
samman med fackenheten till en gemensam större enhet som bör
benämnas drift- och fackenheten. Värme-, elektra- samt väg- och
vattenbyggnadsbyråerna kan därvid utgå ur organisationen.

Kalkylenheten anses inte som nu böra ha en fristående ställning i
organisationen. Den föreslås ingå i en större enhet, lämpligen byggenheten.
Forskningsenheten skall däremot utgöra en fristående enhet.

Departementschefen tar i propositionen inte ställning till rationaliseringsinstitutets
förslag att fortifikationsförvaltningen skall ansvara för
fastighetsdriften inom försvaret, liksom inte heller till förslaget att
förvaltningen skall vara sakkunnigmyndighet inom statsförvaltningen för
projektering av anläggningar för skydd mot vapenverkan. Han biträder
däremot förslaget att fortifikationsförvaltningen skall befrias från sådana
uppgifter för förvaltning m. m. av vissa fastigheter i Storstockholmsområdet
som i vanliga fall sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Hur denna
verksamhet i fortsättningen skall skötas bör prövas i samband med det
fortsatta översynsarbetet beträffande verksamheten på regional och lokal
nivå. I avvaktan härpå får den s. k. Stockholmssektionen som inom
förvaltningen har hand om dessa uppgifter provisoriskt stå kvar i
förvaltningens organisation.

Beträffande BRB:s ställning och organisatoriska placering får ställning
tas när statsmakternas beslut om fortifikationsförvaltningens lokalisering
föreligger.

Olika aspekter kan läggas på frågan om i vilken utsträckning konsulter
bör anlitas i fortifikationsförvaltningens anskaffningsverksamhet. Departementschefen
anför härom följande.

Enligt min mening måste lönsamheten i att köpa tjänster från
utomstående bedömas såväl från ekonomiska och tekniska synpunkter
som med hänsyn till personalsituation och arbetsbelastning vid varje
tillfälle. Jag anser det viktigt att förvaltningen fortlöpande gör noggranna
lönsamhetskalkyler när det gäller köp av tjänster och på sikt bygger upp

FöU 1973:16

en kostnadsstatistik för detta ändamål. Jag utgår därvid från att
uppbyggnaden av denna statistik sker på ett sådant sätt att resursförbrukningen
kan följas upp och jämföras med beräknade kostnadsramar för
enskilda objekt. Härigenom bör även produktivitetsutvecklingen kunna
följas och jämförelser göras mellan interna och externa produktionskostnader.
Det är också viktigt att uppmärksamma att användning av
konsulter kan underlätta för förvaltningen att möta förändringar i
resurstilldelningen.

Verksamheten inom fortifikationsförvaltningen fördelas på internprogram
som knyter an till förvaltningens huvuduppgifter. Det ankommer
på förvaltningen att avgöra hur ansvaret för de olika internprogrammen
skall fördelas på olika enheter i organisationen, hur internbudgetering
m. m. skall göras samt i vilken omfattning interndebitering skall ske.
Nuvarande former för finansiering av verksamheten behålls tills vidare.

Det förutsätts i propositionen att omorganisationen av praktiska skäl
genomförs i något långsammare takt än vad rationaliseringsinstitutet har
föreslagit. Den nya enheten för central planering, som inrättas samtidigt
som den nuvarande utredningssektionen utgår, organiseras dock redan
den 1 juli 1973. Övriga organisationsförändringar genomförs den 1 juli
1974. Departementschefen räknar inte med att en längre tid för
omorganisationen skall medföra kostnadsökningar.

Utskottet

Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för fortifikations-
och byggnadsväsende! inom krigsmakten. I förvaltningens
uppgifter ingår bl. a. att för krigsmaktens räkning förvalta mark,
byggnader och befästningar. Fastighetsbeståndet omfattar f. n. ca 50 000
objekt och representerar ett sammanlagt värde av ca 11 miljarder kronor.
Varje år investeras över 300 milj. kr. i kasernbyggnader och befästningar.

Verksamhetens art och omfattning ställer stora krav på den centrala
ledningsorganisationen. Föreliggande organisationsförslag är resultatet av
ett ambitiöst utredningsarbete i syfte att få fram en för verksamheten i
central instans mera lämplig organisation. Rationaliseringsinstitutets
förslag innebär i huvudsak följande.

Verksledningen förstärks. En enhet för central planering inrättas,
varvid nuvarande utredningssektion utgår. En driftenhet för central
ledning och samordning av fastighetsdriften inrättas. Delar av nuvarande
värmebyrå och elektrobyrå samt del av väg- och vattenbyggnadsbyrån
förs samman till en fackenhet. Återstående del av väg- och vattenbyggnadsbyrån
bildar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet, medan värmeoch
elektrobyråerna utgår ur organisationen. Övriga enheter behåller i
princip sin nuvarande organisatoriska ställning.

Propositionen innebär vissa avvikelser från rationaliseringsinstitutets
förslag. Ändringarna har redovisats i det föregående och utskottet skall
här endast ta upp några delfrågor till behandling.

Institutets förslag att utöka verksledningen så att denna även omfattar
en ekonomidirektör har departementschefen inte ansett sig kunna
biträda. Utskottet vill inte ifrågasätta riktigheten härav men förutsätter,

FöU 1973:16

liksom departementschefen, att ekonomifunktionen förstärks på annat
sätt.

Frågan om verksledningen och dess organisation kan komma att
aktualiseras i annat sammanhang. I motionen 1973:22, som väckts vid
riksdagens början och remitterats till utskottet, har med hänvisning till
bl. a. fortifikationsförvaltningen hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skall begära utredning och förslag om lekmannastyrelser inom försvaret.
Riksdagens behandling av motionen har uppskjutits till höstsessionen.

När det gäller basorganisationen är förändringarna mindre långtgående
än i det ursprungliga förslaget. En anledning härtill är att rationaliseringsinstitutet
skall fortsätta utredningsarbetet och göra en översyn av
verksamheten på regional och lokal nivå. Resultaten av denna utredning
skall redovisas den 1 oktober 1974 och kan komma att påverka inte bara
uppgiftsfördelningen mellan olika nivåer utan också organisationen i
central instans. Utskottet finner det välbetänkt att under sådana
förhållanden genomföra omorganisationen i något långsammare takt än
vad rationaliseringsinstitutet har tänkt sig.

Ytterligare skäl kan åberopas för en senareläggning av de mera
långtgående organisationsförändringarna. Fortifikationsförvaltningen har
under de senaste 10 — 12 åren mer eller mindre oavbrutet varit föremål
för eller på annat sätt berörts av organisationsundersökningar. Förstudierna
till den nu föreslagna omorganisationen började för fem år sedan. Till
detta kommer att fortifikationsförvaltningen, som helt nyligen fått sina
enheter i Stockholm samlade under ett tak, enligt förslag i propositionen
1973:55 skall omlokaliseras till Eskilstuna.

Omorganisationen beräknas fullt genomförd komma att medföra
betydande rationaliseringsvinster. Departementschefen räknar med en
personalminskning med ca 100 anställda. Han räknar också med att
verksamheten skall bli mer effektiv och att omorganisationen även på
detta sätt skall medföra inte oväsentliga besparingar. Utskottet kan för
sin del godta denna inriktning och förutsätter att effekten på sikt av de
föreslagna åtgärderna inte påverkas negativt av den längre tiden för
genomförandet.

1. att riksdagen godkänner de av departementschefen förordade
riktlinjerna för organisation m. m. av fortifikationsförvaltningen,

2. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 38 010 000 kr.

27. Försvarets forskningsanstalt. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973:75 under punkten F 5 (s. 91 — 94) föreslagit riksdagen att

1. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 111 000 000 kr.,

FöU 1973:16

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att materiel för forskningsändamål
beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

Utskottet. I propositionen 1973:88 har Kungl. Maj:t lagt fram förslag
angående försvarsforskningens framtida organisation m. m. Medel som
behövs för att den 1 juli 1973 påbörja genomförandet av den föreslagna
omorganisationen ingår i anslagsberäkningen. Försvarsforskningens organisation
behandlar utskottet i betänkandet FöU 1973:17.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 111 000 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att materiel
för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av
6 000 000 kr.

28. Militärpsykologiska institutet. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973:75 under punkten F 14 (s. 94-97) föreslagit riksdagen att till
Militärpsykologiska institutet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 2 750 000 kr.

Utskottet. Kungl. Majd har, som förut nämnts, i propositionen
1973:88 föreslagit en omorganisation av försvarsforskningen. Militärpsykologiska
institutets verksamhet berörs först fr. o. m. budgetåret
1974/75 av de föreslagna ändringarna. Omorganisationen behandlas av
utskottet i ett särskilt betänkande (FöU 1973:17).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Militärpsykologiska institutet för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.

29. Bidrag till regionmusiken. Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:75
under punkten F 18 (s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
regionmusiken för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av
15 220 000 kr.

Utskottet. Verksamheten inom regionmusiken finansieras f. n. från
förslagsanslaget Regionmusiken och — i fråga om den centrala administrationen
för regionmusiken — från kommittéanslag. Enligt beslut av årets
riksdag förs verksamheten fr. o. m. nästa budgetår över till utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1973:65, KrU 1973:18, rskr
1973:142). Nuvarande anslag till regionmusiken under fjärde huvudtiteln
kan därför utgå ur riksstaten.

Försvaret kommer under nästa budgetår att utnyttja ca 40 % av
regionmusikens kapacitet. För att täcka kostnaderna härför föreslås i

FöU 1973:16

propositionen att ett nytt förslagsanslag, benämnt Bidrag till regionmusiken,
tas upp under fjärde huvudtiteln fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

att riksdagen till Bidrag till regionmusiken för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 1 5 220 000 kr.

30. Viss gemensam verksamhet. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av
delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i propositionen
1973:1 bilaga 6 under punkten F 21 (s. 171 — 174) och hemställer

1. att riksdagen till Firr gemensam verksamhet för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 19 350 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att signalskyddsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 7 200 000
kr.

Civilförsvar

31. Utvecklingen under perioden 1973/74 — 1977/78. Kungl. Maj:t har
genom propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 184 — 187) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad departementschefen har anfört om den fortsatta
utvecklingen av huvudprogrammet Civilförsvar.

Programmyndighet för huvudprogrammet är civilförsvarsstyrelsen.
Huvudprogrammet omfattar följande delprogram.

6.1 Ledning i krig

6.2 Utrymning

6.3 Skydd för allmänheten

6.4 Undsättning

6.99 Allmän administration

Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att planeringsramen om 124,6 milj.
kr. per budgetår inte ansluter till de studieramar som den tidigare
upprättade perspektivplanen omfattar. Ytterligare studier och utredningar
måste därför genomföras innan ett väl avvägt förslag kan läggas
fram för den anvisade planeringsnivån. Styrelsen anser dock på redan
föreliggande underlag att ramen ger otillräckliga resurser både under
1970-talet och på längre sikt. De allvarligaste bristerna hänför sig till den
långsamma takten för komplettering av den reducerade undsättningsorganisationen,
den låga mobiliseringsberedskapen vid det allmänna lokala
civilförsvaret, den långsamma utbyggnadstakten för anläggningar för
civilförsvarsorganisationen samt den minskade produktionstakten för
skyddsmasker, när de dyrare småbarnsskydden börjar anskaffas.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar att en mera definitiv avvägning inom
huvudprogrammet kan ske i programplanen för 1974/75 — 1978/79.

5 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 16

Departementschefen

För civilförsvarets olika delprogram innebär den fortsatta utvecklingen
under programplaneperioden bl. a. följande.

Lednings- och undsättningsorganisationen anpassas så att den kan
möta främst verkningarna av konventionella stridsmedel. Den nuvarande
organisationen vidmakthålls i den omfattning som tidigare har angetts
(prop. 1972:75) och kompletteras med personal och materiel. Anläggningar
till skydd för verksamheten samt branddammar bör tillkomma i
första hand för de från skyddssynpunkt mest betydelsefulla områdena.
Med hänsyn till att målen för utbildning av civilförsvarspersonal f. n. ses
över och till att försöksverksamhet pågår beträffande utbildningsorganisationen
bör någon ökning av utbildnings- och övningsverksamheten tills
vidare inte komma till stånd.

I avvaktan på resultaten av de olika frågor rörande det fortsatta
skyddsrumsbyggandet som f. n. behandlas i försvarsdepartementet bör
skyddsrum tills vidare byggas efter nu gällande regler.

För skyddet av befolkningen bör vidare åtgärder enligt tidigare
beslutade riktlinjer vidtas för att upprätthålla erforderlig beredskap för
produktion av skyddsmasker. Detta innebär att en kontinuerlig anskaffning
av sådan utrustning bör ske.

Utskottet

Riktlinjerna för civilförsvarets fortsatta inriktning har utskottet
behandlat i det föregående. Utskottet har inte något att erinra mot vad
departementschefen har uttalat om utvecklingen av huvudprogrammet
Civilförsvar under programplaneperioden.

Detta får utskottet här

anmäla.

32. Civilförsvar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1973:1 bilaga 6 under punkten G 1 (s. 187—192) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 52 200 000
kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag
utgår för anskaffning av skyddsrum m. m. inom en
kostnadsram av 14 948 000 kr.,

3. att riksdagen till Civilförsvar förbudgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 122 210 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet

33. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj ds förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under punkten II 6

FöU 1973:16

(s. 214 — 216) och hemställer

att riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av
5 000 000 kr.

34. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj.ts förslag i propositionen 1973:1 bilaga 6 under
punkten II 7 (s. 216 — 217) och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
för budgetåret 1973/74 anvisar ett investeringsanslag av
3 000 000 kr.

Försvarets fastighetsfond

35. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. I propositionen 1973:75
har Kungl. Maj :t under punkten lil 1 (s. 98 — 103) föreslagit riksdagen
att medge att Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk utvidgas i enlighet
med vad departementschefen har angett.

I motionen 1973:1664 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har i denna del
hemställts att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning av
skjutfältet i Kusfors.

Utskottet. I propositionen 1973:1 bilaga 6 (s. 224 — 225) anmäldes
under detta anslag planer på markförvärv för bl. a. utvidgning av Bodens
garnisons skjutfält vid Kusträsk. Medelsbehovet för att påbörja markförvärv
under nästa budgetår beräknades till 1 milj. kr. Anslagsberäkningen
har godkänts av riksdagen (FöU 1973:8, rskr 1973:62).

Skjutfältet vid Kusträsk är beläget ca 10 km nordväst om I 19 :s
kasernområde och omfattar ca 1 220 ha. Det används i huvudsak vid
stridsskjutning med grund- och repetitionsutbildningsförband ur I 19 och
Fo 63/65. Därutöver används fältet av P 5 och S 3 för att genomföra
stridsskjutningar i förband av plutons storlek. Fo 63/65 och F 21
utnyttjar fältet för att genomföra fältskjutningar och enklare stridsskjutningar
i grupp.

Genom den föreslagna markanskaffningen skulle skjutfältet komma
att utvidgas med ca 1 750 ha. I motionen 1973:1664 hävdas att en
utvidgning av den omfattning som föreslås medför betydande olägenheter
för befolkningen. De militära behoven av ytterligare markområden för
skjutfältsövningar anses väga mindre tungt än de olägenheter som kan
uppstå för dem som berörs av utvidgningen.

Det föreligger ett visst motstånd från markägarnas sida gentemot den
föreslagna utvidgningen av skjutfältet. Det finns emellertid inte någon
fast bosättning inom utvidgningsområdena. Olägenheterna för markägarna
och för den omgivande bebyggelsen är såvitt utskottet kunnat finna inte

FöU 1973:16

större än att berättigade önskemål bör kunna tillgodoses i samband med
genomförandet av förvärven. Bodens kommun har för sin del tillstyrkt
utvidgningsförslaget.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1973:1664 i denna del
medger att Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk utvidgas i
enlighet med vad departementschefen har angett.

Stockholm den 4 maj 1973

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), fru Eriksson i Stockholm (s), herrar Enskog
(fp), Gustafsson i Uddevalla (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Pettersson i
Kvänum (c), Öhvall (fp), Brännström (s), Glimnér (c), Pettersson i Lund
(s), Virgin (m), Gustavsson i Nässjö (s) och Göransson (s).

FöU 1973:16

Reservationer

1. vid punkten 1 (Det militära försvarets och civilförsvarets fortsatta
inriktning) beträffande det militära försvarets fortsatta
inriktning av herrar Petersson i Gäddvik och Virgin (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”1
enlighet med” och slutar med ”nästa programplan” bort ha följande
lydelse:

De hittillsvarande resultaten av den planering som bedrivs med
utgångspunkt i 1972 års försvarsbeslut visar att landets försvarsförmåga
minskar snabbt. Som påtalas i motionerna 1973:1125 och 1973:1663
samt i motionen 1973:241, som väcktes vid riksdagens början, minskar
antalet kvalitativt högtstående enheter inom det militära försvaret till
omkring hälften och dessutom sjunker kvaliteten hos dessa i förhållande
till vad som tidigare var planerat.

Förändringar i antalet förband och vapenenheter är emellertid inte
den enda utgångspunkten för att bedöma försvarets effekt. Nytillkommande
vapensystem kan ha sådana egenskaper att en minskning av
antalet enheter i viss mån uppvägs av bättre prestanda. Det avgörande för
att bedöma försvarets fredsbevarande förmåga och möjligheter att verka
om vi trots allt blir utsatta för anfall är en jämförelse med krigsmakterna
i vår omvärld och en tolkning av utvecklingstendenserna där. Alla tecken
tyder på att effekten hos det svenska militära försvaret under den
närmaste tioårsperioden med hittillsvarande planeringsinriktning kommer
att minska till bortemot hälften. Vad detta innebär för den operativa
planläggningen och stridens genomförande samt för försvarsviljan är inte
utrett.

En nedgång av försvarseffekten av detta slag innebär otvivelaktigt att
landet tar större risker än som kan motiveras av den utrikespolitiska
situationen och att handlingsfriheten inför eventuella försämringar av
världsbilden minskar starkt.

Varken det samhällsekonomiska eller det statsfinansiella läget är enligt
utskottets mening sådant att Sverige har anledning att avstå från den
grundtrygghet som det innebär att ha ett försvar med tillräcklig
fredsbevarande förmåga.

Studier och utredningar rörande det militära försvarets utveckling,
grundade på 1972 års försvarsbeslut, har i stor utsträckning ännu inte
kunnat genomföras. I avvaktan på ett mera fullständigt underlag bör
riksdagen mot den angivna bakgrunden enligt utskottets mening ange en
planeringsinriktning för femårsperioden som överensstämmer med förslagen
i motionen 1973:1663. Planeringsramen för perioden bör alltså
bestämmas till 36 245 milj. kr. i prisläge februari 1972. Detta är en
ökning med 1 725 milj. kr. i förhållande till vad departementschefen har
angett. Riksdagen bör vidare besluta att utgiftsramen för nästa budgetår
ökas med 206 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Utskottet

FöU1973:16

återkommer härtill vid behandlingen av ram beräkningar m. m.

Utskottet, som behandlar frågan om priskompensation för det militära
försvaret särskilt, anser att riksdagen som sin mening börge Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet har anfört om inriktningen av det militära
försvaret för programplaneperioden,

dels att utskottets hemställan under B. 3 (s. 31) bort ha följande
lydelse:

3. att riksdagen med anledning av Kungl. Majrts förslag och
motionerna 1973:1 125, 1973:1663 och 1973:1666 i denna
del som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
har anfört om det militära försvarets fortsatta inriktning.

2. vid punkten 1 (Det militära försvarets och civilförsvarets fortsatta
inriktning) beträffande priskompensation för det militära
försvaret och civilförsvaret av herrar Petersson i
Gäddvik (m), Gustafsson i Stenkyrka (c), Enskog (fp), Pettersson i
Kvänum (c), Öhvall (fp), Glimnér (c) och Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Mot
den angivna bakgrunden” och slutar med ”alltså inte bifallas” bort ha
följande lydelse:

Försvarsplaneringen, särskilt planeringen för det militära försvaret,
påverkas av många faktorer. Den verksamhet man planerar för skall leda
fram till att statsmakterna vid varje tillfälle disponerar förband och andra
enheter till det antal och den kvalité som bedöms vara nödvändig för att
försvaret skall fylla sin fredsbevarande funktion. Värnpliktiga (civilförsvarspliktiga),
frivilligt tjänstgörande och fast anställd personal skall i ett
komplicerat samspel och med utnyttjande av bl. a. kapitaltillgångar i
form av mark, anläggningar och materiel verka så att krigsförband och
andra operativa enheter samt fredsorganisatoriska resurser

— avvecklas om de inte längre är tillräckligt effektiva

— underhålls och vidareutvecklas om de är tillräckligt effektiva

— nyskapas som ersättning för avvecklade enheter

— förbereds för kommande nyskapande eller för att behålla en handlingsfrihet
i detta avseende.

Kraven på planeringsfunktionen har ökat på senare år. Perspektivet
har förlängts och i planeringen på medellång sikt skall byggas in en viss
handlingsfrihet. Beslutstidpunkter skall klarläggas i programplanerna.
Handlingsfriheten skall redovisas, dels den som föreligger vid beslutstidpunkterna,
dels den som finns vid femårsperiodens slut.

För att de planerande myndigheterna skall kunna motsvara dessa
ambitioner är det enligt utskottets mening angeläget att icke förutsebara
störningar i verksamheten blir så få som möjligt och att statsmakterna
inte ställer oöverstigliga rationaliseringskrav. Vi riskerar annars att få en
planering som är oekonomisk genom att vara dyr i förhållande till sitt
värde och genom att inte kunna leda till en verksamhet som innebär god
hushållning med anvisade medel. Det finns också en påtaglig risk för att

FöU 1973:16

planeringsarbetet skall te sig meningslöst för dem som skall ägna sig åt
det. Ett incitament till rationaliseringar bör alltså finnas, men detta måste
dels vara fixerat till sin styrka och inte växla från år till år, dels stå i
proportion till de resultat av rationaliseringar som är möjliga att vinna.

Utskottet anser att nuvarande system för priskompensation i vart fall
inte uppfyller villkoret om ett fixerat rationaliseringskrav. Vidare
kommer den fortsatta utvecklingen med all sannolikhet att visa att det
andra villkoret inte heller i fortsättningen uppfylls.

Mot denna bakgrund finner utskottet att åtgärder i den riktning som
föreslås i motionsyrkandena är angelägna. Riksdagen bör uppdra åt
Kungl. Maj:t att senast till nästa års riksdag lägga fram förslag om ett nytt
priskompensationssystem som tillgodoser de krav som utskottet har
angett i det föregående, däribland kravet att systemet skall innebära ett
lämpligt avvägt incitament till rationaliseringar. Vad utskottet har anfört
bör ges Kungl. Maj :t till känna,

dels att utskottets hemställan under D (s. 31) bort ha följande lydelse:
D. att riksdagen beträffande priskompensation för det militära
försvaret och civilförsvaret med anledning av motionerna
1973:635, 1973:1125, 1973:1663 och 1973:1666 i denna del
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet har
anfört.

3. vid punkten 2 (Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m.)
beträffande ramberäkningen för det militära försvaret
av herrar Petersson i Gäddvik och Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med

”Utskottet har inte” och på s. 34 slutar med ”inte bifallas i någon del”
bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte tillstyrka att utgiftsramen för det
militära försvaret bestäms enligt regeringens förslag. För att motverka en
drastisk nedgång av försvarseffekten och medge en högre grad av
handlingsfrihet för framtiden bör utgiftsramen med fördelning enligt
motionen 1973:1663 ökas med 206 milj. kr. i förhållande till förslaget i
propositionen. Berörda anslag är alla förslagsanslag och kan överskridas
av Kungl. Maj:t. Ytterligare beställningsbemyndigande får vid behov
inhämtas av riksdagen.

Utgiftsramen för det militära försvaret bör alltså bestämmas till

7 587 945 000 kr. i beräknat medelkostnadsläge för budgetåret

1973/74.

I motionen 1973:635 av herr Enskog m. fl. (fp, c) uttalas farhågor för
att bifall till regeringens förslag kommer att medföra arbetslöshet inom
försvarsindustrin. För att motverka detta föreslås åtgärder som skulle

kunna leda till ytterligare materielbeställningar till ett värde av ca 180

milj. kr.

Landets försvarsindustri påverkas starkt av den minskning av materielanskaffningen
som 1972 års försvarsbeslut leder till. Eftersom denna

Kartong: S. 73, rad 16 nerifrån Står: B Rättat till: B. 1

S. 73, rad 15 nerifrån Står: B. Rättat till: 1.

FöU1973:16

industri i stor utsträckning har byggts upp för att tillgodose totalförsvarets
behov och då vår försvarsförmåga även i fortsättningen kommer att
vara starkt beroende av att inte hela sektorer för utveckling och
tillverkning av försvarsmateriel inom landet står utan resurser måste
statsmakterna känna starkt ansvar för att försvarsindustrin vidmakthålls i
tillräcklig omfattning. Med hänsyn till att utgiftsramen för nästa budgetår
enligt utskottets förslag ökas med 206 milj. kr. torde det emellertid inte
vara nödvändigt att — som föreslås i motionen 1973:635 — uppdra åt
regeringen att lägga fram förslag om medel på tilläggsstat. Utskottet kan
heller inte förorda förslaget i samma motion om en omfördelning av
medel inom utgiftsramen från repetitionsutbildning till materielanskaffning,

dels att utskottets hemställan under A. 1 (s. 36) bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1663 i denna del
samt med anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen
1973:1125 och motionen 1973:1666, båda motionerna i
denna del, för budgetåret 1973/74 fastställer utgiftsramen
för det militära försvaret till 7 587 945 000 kr., varav
7 109 590 000 kr. utgör basbelopp i prisläge februari 1972.

4. vid punkten 2 (Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m.)
beträffande ram beräkningen för det militära försvaret
av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c), Enskog (fp), Pettersson i
Kvänum (c), Öhvall (fp) och Glimnér (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”inte bifallas i någon del” bort ha
följande lydelse:

Med den nuvarande planeringsinriktningen kan uppkomma behov av
speciella åtgärder i syfte att stimulera sysselsättningen i försvarsindustrin.
Om så skulle visa sig nödvändigt av sysselsättningsskäl bör Kungl. Maj:t
begära bemyndigande och medel på tilläggsstat för beställningar av
materiel till det militära försvaret. Någon återbetalningsskyldighet bör
inte förutsattas beträffande sådana medel.

Som en första åtgärd för att öka utrymmet för materielbeställningar
bör ske en omfördelning av medel inom utgiftsramen på det sätt som har
föreslagits i motionen 1973:635. En omfördelning av medel i detta syfte
har föreslagits även i motionen 1973:1 125. Den minskning av repetitionsutbildningen
under nästa budgetår som lämpligen kan ske torde helt ligga
inom huvudprogrammet Arméförband. Belastningen på huvudprogrammets
anslag till ledning och förbandsverksamhet bör därför kunna
minskas jämfört med vad regeringens förslag innebär. Besparingen — ca
80 milj. kr. — bör användas för att finansiera beställningar av nödvändig
materiel till det militära försvaret. Berörda anslag är alla förslagsanslag
och kan överskridas av Kungl. Maj:t. Ytterligare beställningsbemyndigande
får vid behov inhämtas av riksdagen.

FöU 1973:16

Vad utskottet har uttalat med anledning av motionen 1973:635 bör
riksdagen ge Kungl. Maj:t till känna,

dels att utskottets hemställan under A. 2—3 (s. 37) bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:635 i denna del
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet har
anfört om beställningsbemyndigande och medel på tilläggsstat
för beställningar av materiel till det militära försvaret,

3. att riksdagen med bifall till motionen 1973:635 i denna del
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet har
anfört om en omfördelning av medel från repetitionsutbildning
tili materielanskaffning för det militära försvaret.

5. vid punkten 2 (Ramberäkningar för budgetåret 1973/74 m. m.)
beträffande ramberäkningen för civilförsvaret av herrar
Petersson i Gäddvik och Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
”Utskottet, som” och slutar med ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att utgiftsramen för civilförsvaret bör
bestämmas i enlighet med förslaget i motionen 1973:1 124. En ökning av
basbeloppet för nästa budgetår med 2,6 milj. kr. kommer att medge en
satsning på barnskydd mot ABC-stridsmedel i enlighet med vad som har
anförts i motionerna 1973:1124 och 1973:1663. Några sådana skydd
finns f. n. inte och den anskaffningstakt som blir möjlig med den av
Kungl. Maj.t föreslagna utgiftsramen är enligt utskottets mening inte
tillräcklig.

Utgiftsramen för civilförsvaret bör alltså bestämmas till 139 410 000
kr., varav 128 240 000 kr. utgör basbelopp i prisläge februari 1972,

dels att utskottets hemställan under B.l (s. 37) bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ram beräkningen för civilförsvaret
med bifall till motionen 1973:1 124 och med anledning av
Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1973:1125 och
1973:1666 i denna del fastställer utgiftsramen för civilförsvaret
till 139 410 000 kr., varav 128 240 000 kr. utgör basbelopp
i prisläge februari 1972.

6. vid punkten 10 beträffande arméförbandens inriktning
för perioden 1973/74 — 1977/78 av herrar Petersson
i Gäddvik och Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med
”Utskottet erinrar om” och på s. 47 slutar med ”berört anslag” bort ha
följande lydelse:

I avvaktan på de studie- och utredningsresultat som bör ligga till grund
för planeringen är det enligt utskottets mening nödvändigt att för
arméförbandens utveckling under programplaneperioden besluta om en

Föll 1973:16

högre ambition än den som departementschefen har redovisat. Utskottet
ansluter sig därvid närmast till vad som har kommit till uttryck i
motionen 1973:1663.

Strävan bör vara att arméförbanden vid 1980-talets början innehåller
bl. a. minst 12 infanteribrigader och minst 24 luftvärnsbataljoner.
Planeringen bör alltså inriktas mot att vidmakthålla två infanteribrigader
mer än regeringens förslag förutsätter.

Beträffande varje förbandstyp måste tillses att den personella och
materiella kvalitén hålls uppe så att förbandet är i stånd att lösa sina
uppgifter mot förband av det slag som krigsmakterna i vår omvärld
disponerar. Detta kräver att repetitionsutbildning genomförs i huvudsak
enligt 1966 års beslut om värnpliktsutbildningen. Försöken med förkortad
grundutbildning gör repetitionsutbildningen särskilt viktig. Vidare
behövs en kontinuerlig förnyelse av förbandens materielinnehåll varvid
man tar hänsyn till den tekniska utvecklingen i omvärlden.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vissa förbättringar i fråga om materielinnehållet
i arméförbanden. Dessa motsvarar dock inte strävan att
bibehålla förbandens stridseffekt jämfört med omvärlden. Närmast
aktuellt är nu att inrikta planeringen på en snabbare förnyelse av
brigadartilleriet än Kungl. Maj:ts förslag innebär och att förbättra
mörkerkapaciteten hos vissa luftvärnsbataljoner.

Hemvärnet är en mycket viktig del av arméförbanden och dess
utbildningssystem m. m. har nyligen reviderats (prop. 1970:18, SU
1970:87, rskr 1970:194). På grund av medlemmarnas stora intresse för
sina uppgifter får utrustningsfrågorna särskild betydelse. Departementschefen
redovisar inte närmare hur han ser på hemvärnets utveckling
under programplaneperioden i detta avseende. Utskottet har inhämtat att
en betydande förstärkning av vapenutrustningen kommer att ske och att
ny beklädnadsmateriel för kvinnlig personal kan beräknas tilldelas
hemvärnet med något 1 000-tal omgångar för år.

Utskottet räknar med att Kungl. Maj:t för nästa års riksdag redovisar
hur departementschefen ser på utrustningsfrågorna beträffande hemvärnet
i flerårsperspektiv. Riksdagen bör emellertid redan nu slå fast att
hemvärnssamariternas och hemvärnslottornas behov av ändamålsenlig
beklädnadsutrustning är angeläget att tillgodose. Med anledning av
motionerna 1973:634, 1973:1 1 19 och 1973:1666, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, förordar utskottet att planeringen för anskaffning av
vapen- och beklädnadsmateriel inriktas mot att tillgodose de mest
angelägna förbättringarna inom hemvärnet under en treårsperiod.

Departementschefens förslag i fråga om repetitionsutbildningen vid
armén innebär att sådan utbildning under nästa budgetår tar i anspråk ca

1,5 milj. tjänstgöringsdagar för värnpliktiga. Detta är en minskning i
förhållande till arméchefens förslag med ca 100 000 tjänstgöringsdagar.

FöU 1973:16

Förslagen i motionerna 1973:1125 och 1973:1663 innebär för nästa
budgetår en minskning resp. ökning i förhållande till departementschefens
förslag. Den föreslagna minskningen kan beräknas motsvara
0,5—0,6 milj. tjänstgöringsdagar. För de fyra sista åren i perioden har
departementschefen (prop. 1973:1 bil. 6. s. 30) uttalat att han anser att
en något större omfattning av repetitionsutbildningen vid armén bör
eftersträvas. Förslagen i de båda motionerna innebär för dessa år att
sådan utbildning varje år kan ta i anspråk omkring 2 milj. tjänstgöringsdagar.
Som jämförelse kan nämnas att 1966 års beslut om de värnpliktigas
utbildning, grundat på förslag av 1960 års värnpliktsutredning (VU
60), förutsatte ett årligt antal tjänstgöringsdagar för repetitionsutbildning
vid armén om ca 2,7 milj. (prop. 1966:106 s. 92 och 143—145). Enligt
gällande s. k. gruppindelningsverk är antalet ca 2,3 milj. Överbefälhavaren
har i programplanen för det militära försvaret (s. 25) framhållit att
repetitionsutbildningen, i avvaktan på resultaten av 1972 års värnpliktsutredning
och av en särskild översyn av repetitionsutbildningssystemet,
inte bör tillåtas gå ned med mer än omkring en tredjedel av den volym
som framgår av gruppindelningsverket.

Utskottet kan inte förorda att repetitionsutbildningen nästa budgetår
minskas på det sätt som departementschefen har föreslagit, än mindre att
den i enlighet med motionen 1973:1125 minskas ytterligare. Principen
att krigsförbanden skall vara användbara för sina uppgifter omedelbart
efter mobilisering är fastslagen av riksdagen och bör inte frångås utan att
konsekvenserna härav har klarlagts och befunnits godtagbara. Utskottet
förordar alltså att repetitionsutbildningen för hela perioden utökas i
förhållande till departementschefens förslag.

I den mån den av utskottet förordade inriktningen för arméförbandens
utveckling kräver medel utöver utgiftsramen för nästa budgetår
bör Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att anvisa medel på tilläggsstat. Även
ytterligare beställningsbemyndigande får vid behov inhämtas av riksdagen.

Såvitt hemställan i motionen 1973:1125 avser anslagsbelopp behandlas
den under punkten 11,

dels att utskottets hemställan (s. 47) bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av vad departementschefen har
anfört och motionerna 1973:1125 och 1973:1663 i denna
del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
har anfört om inriktningen för arméförbandens utveckling
under perioden 1973/74—1977/78,

2. att riksdagen angående utrustning till hemvärnet med anledning
av motionerna 1973:634, 1973:1 1 19 och 1973:1666,
sistnämnda motion i denna del, som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet har anfört.

7. vid punkten 12 (Arméförband: Materielanskaffning) beträffande
hemvärnets utrustning av herrar Petersson i Gäddvik och
Virgin (m) som — vid bifall till reservationen 3 — anser

FöU1973:16

dels att utskottets yttrande (s. 48) bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående vid punkten 2 hemställt att riksdagen
bestämmer utgiftsramen för nästa budgetår så att den ökas med 206 milj.
kr. i jämförelse med regeringens förslag. Härvid har utskottet anslutit sig
till motionen 1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m) i den delen. Enligt
nämnda motion bör för nästa budgetår avses 6 milj. kr. inom utgiftsramen
för en förbättring av hemvärnets utrustning, främst i fråga om
vapen och beklädnad.

Anslaget till materielanskaffning för arméförbanden bör enligt utskottets
mening bestämmas till ett belopp som överstiger regeringens förslag
med 5 milj. kr. Ökningen bör — om den fullföljs under ytterligare två
budgetår — kunna höja standarden beträffande hemvärnets utrustning
med vapen m. m. till en högre nivå. Den bör bl. a. medge att
hemvärnssamariter och hemvärnslottor snabbare får en ändamålsenlig
beklädnadsutrustning, i enlighet med vad som har anförts i motionen
1973:1623. Vid behov bör anslaget för ändamålet överskridasmed högst 1
milj. kr. inom utgiftsramen.

Ytterligare beställningsbemyndigande får vid behov inhämtas av
riksdagen,

dels att utskottets hemställan under 2 (s. 48) bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1623 och med
anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Arméförband: Materielanskaffning
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 541 900 000 kr.

8. vid punkten 15 beträffande marinförbandens inriktning
för perioden 1973/74—1977/78 av herrar Petersson
i Gäddvik och Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”Det
vore” och på s. 52 slutar med ”i denna del” bort ha följande lydelse:

Det är — som motionärerna framhåller — ekonomiskt fördelaktigt att
utöka serien av ubåt typ A 14. Än viktigare är att en tilläggsbeställning
motverkar den starka minskning av antalet ubåtar som är ofrånkomlig på
grund av att beställningen av A 14-serien har fördröjts. Antalet ubåtar
vid mitten av 1980-talet går ned till ca tio, dvs. ungefär hälften av
nuvarande antal. Mot denna bakgrund bör, som chefen för marinen har
föreslagit, utvecklingen av nästa ubåtstyp (A 17) påskyndas.

Utskottet förordar att ytterligare två ubåtar typ A 14 beställs snarast.
Beställningen påverkar sysselsättningsläget i Karlskrona och befäster
möjligheterna att även i fortsättningen tillverka ubåtar inom landet.

I fråga om övriga delprogram vill utskottet f. n. endast uttala att
planeringen i enlighet med vad som anförs i bl. a. motionen 1973:1663
bör inriktas mot beställning av patrullfartyg budgetåret 1974/75, mot att
projektering av flottiljledarfartyg inleds under perioden samt mot att
fullfölja tidigare planer beträffande kust- och sjörobotprojektet samt
angående anskaffning av 12 cm kustartilleribatterier.

FöU1973:16

I den mån den av utskottet förordade inriktningen för marinförbandens
utveckling kräver medel utöver utgiftsramen för nästa budgetår
bör Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att anvisa medel på tilläggsstat. Även
ytterligare beställningsbemyndigande får vid behov inhämtas av riksdagen,

dels att utskottets hemställan (s. 52) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av vad departementschefen har
anfört och motionerna 1973:1125 och 1973:1663 i denna
del som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet
har anfört om inriktningen för marinförbandens utveckling
under perioden 1973/74—1977/78.

9. vid punkten 20 beträffande flygvapenförbandens inriktning
för perioden 1973/74—1977/78 av herrar
Petersson i Gäddvik och Virgin (m) som anser att utskottets yttrande
och hemställan (s. 56) bort ha följande lydelse:

I motionerna 1973:1125 och 1973:1663 föreslås att verksamheten
inom huvudprogrammet skall inriktas mot ett bibehållande av 7
attackdivisioner, 3 spaningsdivisioner och 11 jaktdivisioner. Den organisation
i detta avseende som förslagen i propositionerna 1973:1 bilaga 6 och
1973:75 avses medge består vid 1980-talets början av 5 attackdivisioner,
3 spaningsdivisioner och 8 jaktdivisioner. Vidare tillkommer 5 lätta
attackdivisioner utrustade med flygplan Sk/A 60. Ett antal jaktdivisioner
med flygplan 35 Draken beräknas dessutom kvarstå vid denna tid.

Den 30 juni i år består flygvapenförbanden av 10 attackdivisioner, 5
spaningsdivisioner, 20 jaktdivisioner och 1 lätt attackdivision. Den
kvalitetsskillnad som övergången till flygplan typ 37 Viggen innebär
uppväger enligt utskottets mening inte den stora minskning av flygvapenförbandens
antal som blir följden av regeringens förslag. Förmågan till
insats i skilda riktningar påverkas starkt, liksom uthålligheten. Utskottet
tillstyrker därför att attack- och jaktdivisionerna utvecklas i enlighet med
vad som har förordats i motionerna 1973:1125 och 1973:1663.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om studier för att ta fram underlag för att ersätta
flygplan AJ 37 Viggen med en ny flygplantyp omkring år 1985. I
enlighet med 1972 års försvarsbeslut är studierna inriktade mot en
flygplantyp med måttliga prestanda. Studier och utredningar av detta slag
är nödvändiga för att bevara den önskvärda handlingsfriheten. T. o. m.
budgetåret 1971/72 har för ändamålet anvisats 4,2 milj. kr. Under
innevarande budgetår har planerats ett belopp av 2,7 milj. kr. och för
budgetåret 1973/74 beräknas ett belopp av 4 milj. kr. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionen 1973:1664 av herr Hermansson m. fl.
(vpk) i denna del. Såvitt hemställan i motionen avser anslagsbelopp
behandlas motionen även vid anmälan av anslaget till forskning och
utveckling för flygvapenförbanden.

I den mån den av utskottet förordade inriktningen för flygvapenför -

FöU 1973:16

bandens utveckling kräver medel utöver utgiftsramen för nästa budgetår
bör Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att anvisa medel på tilläggsstat. Även
ytterligare beställningsbemyndigande får vid behov inhämtas av riksdagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av vad departementschefen har
anfört och motionerna 1973:1125 och 1973:1663 i denna
del samt med avslag på motionen 1973:1664 i denna del som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet har
anfört om inriktningen för flygvapenförbandens utveckling
under perioden 1973/74—1977/78.

FöU 1973:16

Sammanställning av motionsyrkanden

Motioner väckta vid riksdagens början

1973:634 av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp), vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att hemvärnssamariterna
snarast förses med nödvändig beklädnadsutrustning.

1973:635 av herr Enskog m. fl. (fp, c), vari hemställs att
riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj :t

1. att, om det av sysselsättningsskäl visar sig nödvändigt,
på tilläggsstat framlägga förslag om ytterligare medel för
materielbeställningar utan återbetalningsskyldighet intill ett
belopp av 100 milj. kr.,

2. att under ett år inskränka repetitionsutbildningen
medförande en besparing på ca 80 milj. kr. utöver Kungl.
Maj :ts förslag,

3. att inbesparade ca 80 milj. kr. används för nödvändig
materielanskaffning,

4. att framlägga förslag om en ny priskompensation i
stället för nu tillämpat nettoprisindex.

1973:638 av herr Svanström m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta att helt fria hemresor för värnpliktiga
införes fr. o. m. den 1 juli 1973.

1973:897 av herr Lindkvist (s) och fru Theorin (s), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till
känna att kostnader för skyddsrum och skyddsmaterial inte
bör drabba bostads- och anläggningssektorn utan täckas
genom statsmedel inom totalförsvarets ekonomiska ramar.

1973:1115 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari föreslås
att riksdagen måtte uttala sig för

1. en försvarsordning byggd på folkförsvarets principer,
bestående av ett territorialförsvar av lokala och mobila
enheter samt ett gränsförsvar,

2. att satsningen på Viggen-projektet avbrytes,

3. att militärutgifterna under budgetåret 1973/74 nedtrappas
med minst 2 000 milj. kr.,

4. att samtliga militära utgifter uppföres under 6:e
huvudtiteln.

Bilaga 1

Behandlas i betänkandet

utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

46 10 6

34 2 A 4

27 1 D 2

36 2 D

26 1 C

21 1 B

FöU1973:16

1973:1119 av herr Oskarson m. fl. (m, s), vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla att
åtgärder vidtages för att hemvärnet, främst samariterna,
tilldelas materiel och utrustning i enlighet med de riktlinjer
som angetts i motionen.

Behandlas i betänkandet

utsk.
yttr.

utsk.	reserv.
hemst.	nr
P-
10	6

1973:1121 av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr
tredje vice talmannen Virgin (m), vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t på nytt framhåller vikten av att de nu
så angelägna rationaliseringsåtgärderna underlättas, i första
hand genom tillhandahållande av rörlig kredit för kapitalkrävande
investeringar.

1 B

1973:1124 av herr Strindberg m. fl. (m, c), vari hemställs 34 2 B 5

att riksdagen beslutar fastställa utgiftsramen för civilförsvaret
till 128,2 milj. kr. förbudgetåret 1973/74.

1973:1125 av herr Wedén (fp), vari föreslås att riksdagen

1. beträffande de allmänna riktlinjerna för det militära 22 1 B 1

försvarets och civilförsvarets inriktning godkänner vad i 26 1 C

motionen anförts, innebärande bl. a. en höjning av planeringsramen
beträffande det militära försvaret för perioden

1973/74 till 1977/78 i jämförelse med regeringens förslag
från 34 520 milj. kr. i prisläge februari 1972 till 36 000
milj. kr. och för civilförsvaret från 640 milj. kr. till 750
milj. kr. i samma prisläge,

2. för budgetåret 1973/74 fastställer utgiftsramen för 33 2 A 3

det militära försvaret till 7 482 milj. kr., innebärande ett 35 2 B 5

med 100 milj. kr. förhöjt belopp i jämförelse med regeringens
förslag, och för civilförsvaret till 150 milj. kr., innebärande
ett i jämförelse med regeringens förslag med 13 milj.

kr. förhöjt belopp,

3. för det första bifaller regeringens förslag beträffande 27 1 D 2

anvisningar till prisregleringar för det militära försvaret och

civilförsvaret för budgetåret 1973/74, för det andra anhåller
om ytterligare prisregleringsanslag för budgetåret 1972/73
på tilläggsstat på grund av den ofullständiga täckningen
enligt nu gällande regler för innevarande budgetår, samt, för
det tredje, om tillsättande av snabbutredning beträffande
pris- och lönekompensationssystemet för försvaret i enlighet
med i motionen angivna riktlinjer,

4. beslutar om den fortsatta inriktningen av huvudpro- 45 10 6

grammet Arméförband i enlighet med vad som i motionen 47 11

FöU 1973:16

angivits och i samband därmed anvisar ett förslagsanslag av
1 651 000 000 kr., vilket innebär en besparing med 80 milj.
kr. i jämförelse med regeringens förslag,

5. i avvaktan på särskild proposition i ämnet för

arméförband, materielanskaffning m. m., beräknar ett förslagsanslag
av 567 000 000 kr., vilket innebär ett i jämförelse
med regeringens förslag med 30 milj. kr. förhöjt belopp,

6. beslutar om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet
Marinförband i enlighet med i motionen anförda
riktlinjer,

7. i avvaktan på särskild proposition i ämnet för

budgetåret 1973/74 beräknar för marinförband, materielanskaffning,
ett förslagsanslag av 419 000 000 kr., vilket
innebär ett i jämförelse med regeringens förslag med 55
milj. kr. förhöjt belopp,

8. beslutar om den fortsatta inriktningen av huvudprogrammet
Flygvapenförband i enlighet med vad som i
motionen angivits,

9. i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräknar
beträffande flygvapnet, materielanskaffning, ett förslagsanslag
av 960 000 000 kr., innebärande en förhöjning i

jämförelse med regeringens förslag med 80 milj. kr.,

10. i avvaktan på särskild proposition för telemotmedel
m. m. beräknar ett förslagsanslag av 15 milj. kr. att fördelas
enligt i motionen angivna grunder,

11. beslutar anhålla hos regeringen om fortlöpande
information beträffande det i statsverkspropositionen, bilaga
6, införda nya perspektivet angående användning från en
eventuell angripares sida av små kärnvapen med stor
precision.

Motioner väckta med anledning av propositionen 1973:75

1973:1623 av herr Oskarson (m), vari hemställs att
riksdagen beslutar att anslå 5 milj. kr. för uniformsutrustning
till hem värnssamariter och hemvärnslottor.

1973:1663 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta

1. att för budgetåret 1973/74 fastställa utgiftsramen för
det militära försvaret till 7 578 milj. kr., innebärande en
ökning av basbeloppet med 206 milj. kr.,

2. att för perioden 1973/74—1977/78 godkänna en

Behandlas i betänkandet

utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

51 15 8

56 20 9

20 1 A

48 12 7

33 2 A 3

22 1 B 1

6 Riksdagen 1973. 10 sami. Nr 16

FöU 1973:16

planeringsram för det militära försvaret om 36 245 milj.
kr. i prisläget februari 1972, innebärande en höjning med
1 725 milj. kr.,

3. att godkänna den fortsatta inriktningen av huvudprogrammen
i enlighet med vad i motionen angivits,

4. att full ersättning för inträffade pris- och kostnadsstegringar
skall utgå i enlighet med vad som angivits i
motionen,

5. att tilldela försvarets myndigheter en rörlig kredit att
användas för rationaliseringsinvesteringar och att återbetalas
med hjälp av rationaliseringsvinsterna.

Behandlas i betänkandet

utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

45, 51

10, 15
20
1 D

1 B

6,8

1973:1664 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari föreslås

1. att studierna för ett eventuellt nytt flygplan efter 37
Viggen avbryts och att forskningsanslaget till flygvapenförbanden
nedräknas med minst den i propositionen för
studier till ett eventuellt nytt flygplan redovisade summan
om 4 000 000 kr. för budgetåret 1973/74,

2. att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts förslag om utvidgning
av skjutfältet i Kusfors.

20 9

1973:1666 av herr Wedén (fp), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta

1. att godkänna vad i motionen anförts beträffande det
militära försvarets inriktning och att för perioden 1973/74
till 1977/78 godkänna en planeringsram för detsamma om
36 090 milj. kr. i prisläget februari 1972, innebärande en
höjning i jämförelse med regeringens förslag om 1 570 milj.
kr.,

2. att för budgetåret 1973/74 fastställa utgiftsramen för
det militära försvaret till 7 482 milj. kr., innebärande en
ökning av basbeloppet med 100 milj. kr.,

3. att för civilförsvaret fastställa en utgiftsram om 141
milj. kr., innebärande en ökning i jämförelse med regeringens
förslag om 4 milj. kr.,

4. att hos Kungl. Majit begära förslag till höstriksdagen
dels beträffande ett bättre priskompensationssystem, dels
beträffande en rörlig kredit till försvarets myndigheter,

5. att av Kungl. Majd begära förslag till höstriksdagen
om en förbättring av hemvärnets utrustning.

1 B 1

2 A

2 B

1 B
1 D

Utgifter i totalbudgeten och rambundna utgifter för det militära försvaret 1966/67—1973/74
(utgifter för det militära försvaret 1973/74 enligt prop. 1973:1)

Milj. kr. (löpande priser)

1973/74

67 104

7 382
(6 942)4

11,00
(10.35)4

1 Inkl. beräknad priskompensation till budgetårets medelkostnadsläge

2 Inkl. lönekostnadspålägg (370 milj. kr.), som har lagts in i utgiftsramen fr. o. m. 1972/73

Exkl. lönekostnadspålägg

Exkl. lönekostnadspålägg (410 milj. kr.) och kostnadsökning p. g. a. ändrade principer för hyressättning (29,6 milj. kr.)

1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73

Utgifter i totalbudgeten, utfall 33 378 36 347 38 883 44 221 48 269 55 497

Utgifter i totalbudgeten, senaste

beräkning (prop. 1973:125) 61 897

Utgifter för det militära försvaret, utfall 4 733 4 862 4 987 5 330 5 810 6 249

Utgifter för det militära försvaret, beräknat1 6 9522

(6 582)3

Militära försvarets utgifter i

procent av utgifterna i statsbudgeten 14,18 13,38 12,83 12,05 12,04 11,26 11,232

(10.63)3

FöU 1973:16

Bilaga 3

Försvarsutgifternas procentuella andel av bruttonationalprodukten till
faktorkostnad (löpande priser)

Totalförsvarets Det militära

andel försvarets andel

1963/64 5,00 4,45

1964/65 4,95 4,30

1965/66 5,09 4,56

1966/67 4,88 4,21

1967/68 4,67 4,06

1968/69 4,51 3,87

1969/70 4,31 3,75

1970/71 4,21 3,79

1971/72 4,20 3,73

Anm. 1. Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på den totala produktionen,
dvs. såväl konsumtionsvaruproduktion som kapitalvaruproduktion.
Bruttonationalprodukten till faktorkostnad (produktionskostnad) beräknas
utifrån bruttonationalprodukten till marknadspris, varifrån
indirekta skatter dras och till vilken indirekta transfereringar läggs

2. Med utgifter för totalförsvar avses de statsutgifter som enligt finansdepartementets
ändamålsgruppering hänför sig till totalförsvaret

Källa:

Försvarsdepartementet

FöU 1973:16

Innehållsförteckning

Sid.

DET MILITÄRA FÖRSVARETS OCH CIVILFÖRSVARETS

FORTSATTA INRIKTNING 1

1972 års försvarsbeslut 1

Programplaner för det militära försvaret och civilförsvaret

Militära försvaret 2

Civilförsvaret 4

Departementschefen

Säkerhetspolitiska överväganden 7

Anvisningar för perspektivplanering 8

Det militära försvarets utveckling 9

Civilförsvarets utveckling 14

Motionerna 16

Utskottet

Säkerhets- och försvarspolitiken 18

Det militära försvarets utveckling 20

Civilförsvarets utveckling 25

Priskompensation för det militära försvaret och civilförsvaret 27

Hemställan 30

RAMBERÄKNINGAR FÖR BUDGETÅRET 1973/74 M. M. . . 32

Motionerna 32

Utskottet

Ram beräkningar m. m 33

Förbättrade värnpliktsförmåner 35

Hemställan 36

ANSLAGSFRÅGOR 38

Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet 40

Vissa nämnder m. m 40

Kommittéer m. m 41

Extra utgifter 41

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 41

Reglering av prisstegringar för civilförsvaret 41

Arméförband:

Inriktning för perioden 1973/74—1977/78 42

Ledning och förbandsverksamhet 47

Materielanskaffning 48

Iståndsättning av befästningar och kaserner 48

Forskning och utveckling 48

Marinförband:

Inriktning för perioden 1973/74-1977/78 48

Ledning och förbandsverksamhet 52

Materielanskaffning 52

Iståndsättning av befästningar och kaserner 52

Forskning och utveckling 53

FöU 1973:16 86

sid.

Flygvapenförband:

Inriktning för perioden 1973/74—1977/78 53

Ledning och förbandsverksamhet 56

Materielanskaffning 56

Iståndsättning av befästningar och kaserner 57

Forskning och utveckling 57

Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets sjukvårdsstyrelse 57

Fortifikationsförvaltningen 58

Försvarets forskningsanstalt 63

Militärpsykologiska institutet 64

Bidrag till regionmusiken 64

Viss gemensam verksamhet 65

Civilförsvar

Utvecklingen under perioden 1973/74—1977/78 65

Civilförsvar 66

Statens allmänna fastighetsfond

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 66

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 67

Försvarets fastighetsfond

Arméförband: Anskaffning av anläggningar 67

RESERVATIONER

1. Det militära försvarets fortsatta inriktning (m) 69

2. Priskompensation för det militära försvaret och civilförsvaret

(c, fp, m) 70

3. Ramberäkningen för det militära försvaret (m) 71

4. Ramberäkningen för det militära försvaret (c, fp) 72

5. Ramberäkningen för civilförsvaret (m) 73

6. Arméförbandens inriktning för perioden 1973/74—1977/78

(m) 73

7. Hemvärnets utrustning (m) 75

8. Marinförbandens inriktning för perioden 1973/74—1977/78 76

(m)

9. Flygvapenförbandens inriktning för perioden 1973/74—

1977/78 (m) 77

Bilagor

1. Sammanställning av motionsyrkanden 79

2. Utgifter i totalbudgeten och rambundna utgifter för det
militära försvaret 1966/67—1973/74 83

3. Försvarsutgiftemas procentuella andel av bruttonationalprodukten
till faktorkostnad 1963/64-1971/72 84

GOTAB 73 3636 S Stockholm 1973