Civilutskottets betänkande nr 34 år 1973 CU 1973:34
Nr 34
Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:157 med
förslag till ledningsrättslag m. m.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:157 under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden föreslagit riksdagen att
antaga vid propositionen fogade förslag till
1. ledningsrättslag,
2. lag om ändring i jordabalken,
3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
4. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar.
I propositionen läggs fram förslag om ett nytt rättsinstitut, ledningsrätt,
som skall kunna användas i stället för ordningen med avtal resp.
expropriation. Ledningsrätten uppkommer efter särskild förrättning som
skall handhas av fastighetsbildningsmyndigheten. F. n. upplåts i allmänhet
utrymme för ledningar efter avtal mellan ledningsägaren och berörda
fastighetsägare. Under vissa förutsättningar kan också expropriation
komma i fråga.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974.
Utskottet
Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet anfört i fråga om
lagstiftningens allmänna uppläggning och om ledningsrättens huvudsakliga
innehåll.
Den rätt — ledningsrätt — som kan tillskapas även tvångsvis genom
förrättning hos fastighetsbildningsmyndighet skall liksom t. ex. servitutsrätt
enligt anläggningslagen gå före inskrivna rättigheter. Ledningsrätten,
som inte är tidsbegränsad, skall i princip tillkomma den som vill anlägga
ledning och därefter den som vid vaije tillfälle äger ledningen. Den knyts
inte primärt till viss fastighet. Enligt 35 § andra stycket förslaget till
ledningsrättslag är ledningsrätten som sådan möjlig att överlåta separat
endast om ledningen ännu inte byggts eller om den tagits bort.
Till skydd för allmänna intressen ges bl. a. regler i 8 och 9 §§ om krav
på planöverensstämmelse och om planmässiga bedömningar utanför
planområde. I 10 § finns en kompletterande generell bestämmelse om
hänsyn till allmänna intressen. Konstruktionen ansluter till motsvarande
regler i anläggningslagen. Vad utskottet anfört härom i betänkandet CU
1973:33 gäller även i detta sammanhang.
Efter mönster av anläggningslagen tas vidare upp en härtill anknytande
1 Riksdagen 1973. 19 sami. Nr 34
CU 1973:34
2
vetorätt för byggnadsnämnden (21 §). Denna vetorätt omfattar dock inte
ledning vars sträckning fastställts i koncessionsbeslut. För sådan ledning
gäller inte heller bestämmelserna i 6 och 7 §§.
Linjekoncession för elektrisk ledning meddelas av Kungl. Maj:t eller
statens industriverk efter yttranden från bl. a. länsstyrelse och kommuner.
Utskottet har förutsatt att koncessionsprövningen sker med beaktande
även av bl. a. de riktlinjer för den fysiska riksplaneringen som
riksdagen godtagit år 1972. Det bör i detta sammanhang erinras om
Kungl. Maj:ts befogenheter att för tillgodoseende av ett riksintresse
föreskriva att generalplan skall finnas. I remissyttrande över rapporten
Hushållning med mark och vatten (SOU 1971:75) har statens
planverk funnit det önskvärt att kunna undvika nybebyggelse i stråk
avsedda för bl. a. kraftledningar för att undvika planläggningskonflikter.
Utskottet utgår från att härmed sammanhängande frågor, som
inte rör enbart koncessionspliktiga ledningar, uppmärksammas i ett
samrådsförfarande som ger underlag för lösning av konflikter mellan
motstående intressen i vissa fall redan inom den fysiska riksplaneringens
ram. Vad utskottet anfört härom bör riksdagen som sin mening ge Kungl.
Maj :t till känna.
Det anförda knyter an även till bestämmelsen i 6 § att ledningsrätt
inte får upplåtas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt
eller olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt
överväger de fördelar som kan vinnas genom den. Som exempel på att
man med stöd av bestämmelsen kan ta hänsyn till ett allmänt intresse har
nämnts (s. 100) möjligheten att beakta naturvårdssynpunkter i samband
med en lednings inplacering i terrängen. De angivna villkoren gäller dock
för planområde m. m. endast om särskilda skäl föranleder det. Enligt
utskottets mening torde 6 § i vissa hänseenden få anses komplettera inte
endast 8 § utan även 9 och 10 §§ i lagförslaget.
Förslaget innebär även att de kostnader som uppkommer på grund av
ändring eller upphävande av ledningsrätt skall fördelas mellan de sakägare
som har nytta av åtgärden. Det anförs (s. 117) att detta innebär att
kostnaden för t. ex. flyttning av en ledning p. g. a. bebyggelse kommer
att utgöra en kostnad för exploatering av marken i fråga.
Ledningsrätten är, som utskottet ovan nämnt, inte principiellt knuten
till en härskande fastighet utan till ledningsägaren. Enligt 1 § andra
stycket förslaget till ledningsrättslag kan dock på begäran av ledningens
innehavare förordnas att ledningsrätt skall höra till dennes fastighet eller
inskrivna tomträtt. Ledningsrätt kan vidare (s. 129) medges i ledningsägarens
fastighet. Enligt det i propositionen ingående förslaget till lag om
ändring i jordabalken kommer ledningar och vad därtill hör att efter ett
sådant förordnande höra till den fastighet som ledningsrätten anknutits
till.
Utskottet har uppmärksammats på att dessa regler medför att ledning
över ledningsägarens fastighet och som sålunda hör till denna fastighet,
efter ett nämnt förordnande skulle övergå att höra till en annan
ledningsägarens fastighet. Detta skulle medföra konsekvenser för pant
-
CU 1973:34
3
rättshavarna.
Genom 14 § andra stycket förslaget till ledningsrättslag får man anse
att det har getts uttryck för principen att borgenärernas rätt skall tryggas.
Grunderna för detta lagrum ger enligt utskottets mening vid handen, att
även i ett i föregående stycke nämnt fall fordringshavarnas medgivande
skall krävas, med undantag dock för det fall att åtgärden är väsentligen
utan betydelse. Denna ståndpunkt torde kunna förenas även med
föreslagen lydelse av 16 och 34 §§ ledningsrättslagen utan ändring i
lagtexten.
Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinran eller särskilt
yttrande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till
a. ledningsrättslag,
b. lag om ändring i jordabalken,
c. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),
d. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar,
2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört om samordning med fysisk riksplanering
m. m.
Stockholm den 4 december 1973
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Tobé (fp), Petersson i
Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru
Olsson i Hölö (c), herrar Högström (s), Wennerfors (m), Claeson (vpk),
Jadestig (s), Annerås (fp), Persson i Karlstad (s) och Adolfsson (m).
Särskilt yttrande
av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:
Med hänvisning till det vid betänkandet CU 1973:33 fogade särskilda
yttrandet bör noteras, att godtagandet av här behandlade lagförslag inte
innebär ett godkännande för vår del av expropriationslagens ersättningsprinciper.
GOTAB 73 5537 S Stockholm 1973