Civilutskottets betänkande nr 3 år 1973

CU 1973: 3

Nr 3

Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973: 1 i vad
avser anslag för budgetåret 1973/74 inom civildepartementets verksamhetsområde
jämte motioner.

Civildepartementet m. m.

1. Civildepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:tsi
propositionen 1973: 1 bilaga 14 (civildepartementet) under punkterna
A 1—A 4 (s. 7—9) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

a. till Civildepartementet ett förslagsanslag av 5 712 000 kr.,

b. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

c. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

d. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett
reservationsanslag av 50 000 kr.

Länsstyrelserna m. m.

2. Länsstyrelserna m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har under punkterna B 1
—B 3 (s. 10—72) föreslagit riksdagen att

1. till Länsstyrelserna för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 613 116 000 kr.,

2. till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 183 205 000 kr.,

3. till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1973/74 anvisa ett
förslagsanslag av 154 007 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1973:

533 av herr Henmark m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att utöver statsverkspropositionens förslag inrätta en byrådirektörstjänst
i A 26 vid länsstyrelsen i Kristianstads län avsedd för naturvårdsenheten
därstädes.

536 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) vari med hänvisning till motiveringen
i motionen 1973: 143 hemställs att riksdagen vid behandling
av anslag till Länsstyrelserna icke godkänner förslag till ändrad personalorganisation
för länspolischefsexpeditionerna i Västernorrlands och
Jämtlands län.

877 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) vari med hänvisning till
motiveringen i motionen 1973: 615 hemställs

1. att riksdagen vid behandlingen av anslag till Länsstyrelserna inte

1 Riksdagen 1973. 19 sami. Nr 3

CU 1973: 3

godkänner vad sorn förordats om ändrad personalorganisation i vad
avser sammanförande av Västernorrlands och Jämtlands län inom den
regionala polisorganisationen,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att frågan
om ändring av indelningen av Jämtlands län i fögderier bör underställas
riksdagen före Kungl. Majits beslut.

Kungl. Majit har vidare i propositionen 1973: 1 bilaga 4 (s. 30—31)
föreslagit riksdagen att godkänna att Västernorrlands län och Jämtlands
län förenas till ett regionalt verksamhetsområde inom polisorganisationen
samt att länspolisorganisationen för detta verksamhetsområde skall
vara inordnad i länsstyrelsen i Härnösand. Justitieutskottet har denna
dag (JuU 1973: 4) hemställt att riksdagen beslutar att till höstsessionen
med innevarande års riksdag uppskjuta behandlingen av nämnda
förslag samt de i anslutning därtill väckta motionerna 1973: 143, 615
och 1081.

Utskottet. Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1973: 533 om en
ytterligare tjänst avsedd för naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Kristianstads
län. Ett motsvarande förslag har i länsstyrelsens anslagsframställning
redovisats i prioritetsgrupp 3. Enhetens personalsituation torde
inte heller i väsentlig mån avvika från förhållandena vid jämförbara
länsstyrelser.

Kungl. Maj:ts förslag om anslag till Länsstyrelserna återförs till förslag
till personalorganisation för ett för Västernorrlands och Jämtlands
län gemensamt verksamhetsområde för länspolischef sorganisationen, en
personalorganisation avsedd att inordnas i länsstyrelsen i Härnösand.
Detta förslag utgår i sin tur från en av civilministern förordad principskiss
till länspolischefsorganisation för ett verksamhetsområde av normal
struktur. Förslaget innebär bl. a. att vid länsstyrelsen i Västernorrlands
län skulle inrättas en tjänst för en biträdande länspolischef och ett biträde,
att tjänsten som länspolischef och en tjänst som biträde dras in
vid länsstyrelsen i Jämtlands län och att den polispersonal som f. n.
tjänstgör på länspolischefsexpeditionema i Härnösand och östersund
— fem tjänster — skulle föras över till länsstyrelsernas stat med placering
i Härnösand.

Som ovan angetts har justitieutskottet hemställt att frågorna om ändring
i den regionala polisorganisationen avgörs först vid riksdagens
höstsession. Anledning finns därför inte att nu pröva vad som anförts
och hemställts om ändringar i länspolischefsorganisationen i Västernorrlands
och Jämtlands län. De medel som beräknats för personal som
nu tillhör den lokala polisorganisationen, ca 357 000 kr., bör därför beräknas
under länsstyrelseanslaget såsom ställda till Kungl. Maj:ts för -

CU 1973: 3

fogande. Övriga ändringar i förutsättningarna för anslagsberäkningen
bör inte heller föranleda ändring av föreslaget anslagsbelopp.

Den slutliga behandlingen av motionerna 1973: 536 samt 1973: 877,
yrkandet 1, får anstå i avbidan på justitieutskottets ställningstagande
i principfrågan. Utskottet gör särskild anmälan härom under punkten 12.

Det bör här noteras att i anslagsberäkningen ingår även medel för en
biträdande länspolischef i Älvsborgs län. Enligt vad utskottet erfarit
har Kungl. Maj:ts ställningstaganden till tjänstetablåer för andra län än
Västernorrlands och Jämtlands ansetts böra anstå i avvaktan på beslut
i anledning av betänkandet Polisen i storstadsområdena (Ju 1971: 26)
och fortsatta överväganden i fråga om regionala verksamhetsområden i
övrigt.

Civilministern har (s. 66) anmält sin avsikt att föreslå Kungl. Maj:t
en sammanläggning den 1 januari 1974 av de tre i Östersund stationerade
fögderierna till ett fögderi med en enda lokal skattemyndighet
i Östersund. En sådan sammanläggning skulle enligt civilministern ge
möjlighet till viss personalbesparing och en mera rationell kontorsorganisation
och inte innebära någon försämring i servicehänseende.

Riksdagen har (prop. 1966: 66, SU 1966: 95) tagit ställning till huvudprinciperna
vid indelningen av landet i fögderier, nämligen att fögderiernas
verksamhetsområden skulle vara så stora att de ger underlag
för en rationell kontorsorganisation och samtidigt tillgodoser rimliga
anspråk på service gentemot allmänheten och andra myndigheter. Besluten
ankommer på Kungl. Maj:t. Därvid får självfallet förutsättas att
i övervägandena också i erforderlig mån beaktas av riksdagen (prop.
1972: lil, InU 1972: 28) godtagen plan för utveckling av den regionala
strukturen i fråga om t. ex. regional service. Med hänsyn bl. a. därtill
finns enligt utskottets mening inte anledning att tillstyrka förslaget i
motionen 1973: 877 om att dessa indelningsfrågor ånyo bör underställas
riksdagen.

Medelsberäkningen i övrigt har inte gett anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om medelsberäkning
för länspolisorganisationen,

b. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1973: 533 till Länsstyrelserna för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 613 116 000 kr.,

2. att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

a. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av
183 205 000 kr.,

b. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av
154 007 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 877, yrkandet 2.

lf Riksdagen 1973.19 sami. Nr 3

CU 1973: 3

Planväsendet

3. Statens planverk och Bidrag till översiktlig planering in. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna C 1 (s. 73—75) och C 2 (s.
75—77) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

a. till Statens planverk ett förslagsanslag av 12 666 000 kr.,

b. till Bidrag till översiktlig planering m. m. ett reservationsanslag
av 4 219 000 kr.

Lantmäteri- och kartväsendet

4. Den statliga kartverksamhetens inriktning och organisation. Kungl.
Majt har under punkterna D och E (s. 78—113) beträffande den
statliga kartverksamhetens inriktning och organisation föreslagit riksdagen
att

1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för omorganisation
av kartverksamheten m. m.,

2. bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en ordinarie tjänst för verkschefen
med beteckningen p samt fyra extra ordinarie tjänster som chef
för avdelning,

3. bemyndiga Kungl. Majit att vidta de övergångsåtgärder som behövs
i anledning av omorganisationen.

I motionen 1973:1551 av herr Annerås (fp) har hemställts att riksdagen
hemställer att Kungl. Majit omprövar beslutet om Svenska Reproduktions
AB :s ensamrätt att framställa kartmaterial.

Utskottet. De riktlinjer för omorganisationen av kartverksamheten
m. m. som riksdagen föreslagits godkänna innefattar bl. a. följande. Den
statliga lantmäteriorganisationen och kartverket, med i princip oförändrade
arbetsuppgifter, förs samman i en gemensam organisation, för
vilken förordats benämningen statens lantmäteriverk. Särskilda åtgärder
vidtas för att få till stånd en bättre samordning mellan verkets kartverksamhet
och den kartproduktion som förekommer inom bl. a. kommunerna.
En rationell verksamhet skall eftersträvas med samordning
såväl inom den tekniska kartframställningen som i fråga om planeringen
av kartverksamheten, särskilt i vad gäller möjligheterna att samordna
produktionsinsatser för skilda samhälleliga verksamhetsfält. Myndighetens
verksamhet i denna del skall inriktas på kartfrågor av grundläggande
karaktär som tillgodoser flera verksamheters grundläggande
och kontinuerliga behov — t. ex. den allmänna kartläggningen och framställning
av primärkartor. Kartuppgifter av annan än grundläggande karaktär
bör alltjämt handhas av Svenska Reproduktions Aktiebolaget

CU 1973: 3

(SRA). Den närmare gränsdragningen mellan lantmäteriverket och SRA
skall regleras av Kungl. Maj:t. I detta sammanhang prövas även t. ex.
frågan om rätt för statliga och kommunala myndigheter att i vissa fall
mångfaldiga det allmänna kartmaterialet. Målet för prissättningen på de
allmänna kartorna bör vara att, med beaktande av att en tillfredsställande
spridning erhålls, få alla trycknings- och distributionskostnader
täckta samt största möjliga bidrag till produktionskostnaderna i övrigt.

Förslaget i motionen 1973: 1551 om en omprövning av beslutet om
SRA:s ensamrätt på kartområdet får anses tillgodosett vid ett godkännande
av de förordade riktlinjerna och av vad där anförs om gränsdragningen
mellan lantmäteriverket och SRA. Kungl. Maj:ts beslut i
denna del får förutsättas utgå från syftet att skapa möjligheter till en
ur allmän samhällssynpunkt sett rationell produktion av kartmaterial,
inte minst för samhällsplaneringens behov. Därmed torde även motionens
syfte i övrigt komma att tillgodoses i väsentlig mån.

Utskottet tillstyrker att de förordade riktlinjerna godkänns av riksdagen.
Motionsyrkandet torde på angiven grund inte behöva föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Enligt utskottets mening finns mot bakgrund av riktlinjernas sålunda
angivna innehåll inte heller anledning till ytterligare uttalande från
riksdagens sida i fråga om gränsdragningen mellan det föreslagna lantmäteriverket
och SRA. Utskottet utgår från att riktlinjernas betoning
av rationalitetskraven och vikten av samordning ur samhällssynpunkt
får uttryck i Kungl. Maj:ts ställningstagande i gränsdragningsfrågan.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt förordat i detta sammanhang har inte gett
anledning till någon utskottets erinran.

Den i motionen 1973: 879 väckta frågan om utredning om bl. a. sammanförande
av centralnämnden för fastighetsdata (CFD) med statens
lantmäteriverk behandlas i utskottets betänkande angående anslag till
CFD.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
riktlinjerna för omorganisation av kartverksamheten m. m.,

2. att riksdagen beslutar att motionen 1973: 1551 inte skall föranleda
någon riksdagens ytterligare åtgärd,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie
tjänst för verkschefen med beteckningen p samt fyra extra ordinarie
tjänster som chef för avdelning,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder
som behövs i anledning av omorganisationen.

5. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har
under punkterna D 1—D 4 (s. 114—120) föreslagit riksdagen att

1. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 19 819 000 kr.,

CU 1973: 3

2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhel
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 10 686 000 kr.,

4. till Lantmäteriet: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1973:

880 av herr Turesson m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av lantmäteritaxan (SFS 1971:
1101), att automatisk nedsättning av förrättningskostnader med 50 %
sker för alla mera omfattande förrättningar enligt ÄULL.

1569 av herr Nilsson i Tvärålund (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att vid den fortsatta översynen av lantmäteritaxan beakta de
spörsmål som berörts i motionen.

Utskottet. Föreslaget anslag för lantmäteriets myndighetsuppgifter
tillstyrks.

Föreslagna anslag för förättnings- och uppdragsverksamheten och för
bidrag till denna verksamhet har beräknats enligt gällande grunder. I
driftbidraget ingår 3 686 000 kr., som beräknats för att täcka underskott
under budgetåret 1971/72. Underskottet har bedömts hänga samman
med förändringarna i verksamheten under nämnda budgetår.

Av 1971 års riksdag (prop. 1971: 170, CU 1971: 32) godkända grunder
för taxesättningen har avsetts genomföras successivt. Från och med
den 1 januari 1972 gällande lantmäteritaxa utgör en första etapp i detta
arbete. En omläggning av ytterligare delar i verksamheten beräknas
kunna ske under budgetåret 1973/74. Departementschefen har räknat
med att en viss del av de generella subventioner som alltjämt utgår skall
kunna avvecklas i detta sammanhang. Beräkningen av driftbidraget innebär
bl. a. att 6 milj. kr. tagits upp för kostnader som beror på att nedsatt
lantmäteritaxa tillämpas i vissa ärenden m. m.

I motionen 1973: 1569 föreslås riksdagen besluta att vid den fortsatta
översynen av lantmäteritaxan vissa frågor skall beaktas. Det anges
sålunda bl. a. att principen om full kostnadstäckning inte kan helt försvaras
i fråga om fastighetsbildning för jord- och skogsbruksändamål.
I dessa fall borde även beaktas att förrättningskostnaderna inte får förhindra
initiativ till ur även samhällssynpunkt önskvärda och angelägna
förbättringar av fastighetsindelningar m. m.

En del av de frågor som aktualiserats i motionen torde, enligt vad
utskottet erfarit, komma att konkretiseras i lantmäteristyrelsens anslagsframställning
år 1973. Enligt utskottets mening är ett i motionen föreslaget
beslut nu inte lämpligt. De bakomliggande önskemålen har dock
även hittills beaktats i samband med bedömningar av den enskildes re -

CU 1973: 3

spektive samhällets nytta av vissa förrättningar. Ett riksdagens ytterligare
uttalande i sakfrågan torde böra anstå till dess eventuella konkreta
förslag beretts.

Förslaget i motionen 1973: 880 innebär att riksdagen skulle förorda
sådan ändring i lantmäteritaxan att vid alla mer omfattande förrättningar
enligt lagen (1971: 1037) om äganderättsutredning och legalisering
kostnaderna automatiskt skulle nedsättas med 50 %. Nu gäller att
nedsättning kan ske med högst 50 % efter prövning av den allmänna
respektive enskilda nytta som förrättningen medför.

Enligt utskottets mening har inte övertygande skäl anförts för den
sålunda föreslagna ändringen. Möjligheten att ta hänsyn till bedömningen
av nyttan och intresset av förrättningar på sätt som angetts får
anses principiellt riktig. I den mån tveksamhet skulle kunna uppkomma,
skulle den närmast vara knuten till den nya lantmäteritaxan som
kan medföra ändring i de kostnadsförutsättningar, under vilka förrättningar
igångsatts. Med hänsyn till storleksordningen på kostnaderna
för den enskilde sakägaren finns emellertid inte anledning till något riksdagens
initiativ.

I den sistnämnda motionen anförs vidare att beräknat driftbidrag för
innevarande budgetår inte skulle vara tillräckligt. Enligt vad utskottet
erfarit skulle emellertid kostnaden även enligt beräkningarna i motionen
kunna täckas utan ytterligare anslag. Inte heller har det anförda
gett anledning att frångå departementschefens anslagsberäkning för nästa
budgetår.

Vad i övrigt föreslagits av Kungl. Maj:t har inte gett anledning till
erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1973: 1569,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 880,

3. att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

a. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av
19 819 000 kr.,

b. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 10 686 000 kr.,

d. till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

6. Kartverket: Allmänna kartarbeten m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj ris under punkterna El—E 4 (s. 121—125) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

a. till Kartverket: Allmänna kartarbeten ett reservationsanslag
av 15 934 000 kr.,

CU 1973: 3

b. till Kartverket: Försvarsberedskap ett reservationsanslag av
443 000 kr.,

c. till Kartverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

d. till Kartverket: Utrustning ett reservationsanslag av 250 000
kr.

Räddningstjänst m. m.

7. Statens brandinspektion m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har under punkterna
F 1—F 3 (s. 126—128) föreslagit riksdagen att

1. till Statens brandinspektion för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 1 175 000 kr.,

2. till Statens brandskola för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 2 563 000 kr.,

3. till Bidrag till förebyggande och släckning av brand för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1973:

1564 av herr Håkansson m. fl. (c, s, fp, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen begär att Kungl. Maj:t tar initiativ för en intensifierad information
och upplysning om brandförsvaret i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1575 av herr Strömberg (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit begär förslag om inrättande av ett råd för brandteknisk forskning
och utveckling.

Utskottet. 1 motionen 1973: 1564 föreslås ett Kungl. Maj:ts initiativ
för intensifierad information om brandförsvaret. Motionärerna erinrar
om de personella och ekonomiska skador som uppstår genom brand.
De flesta personer som omkommer vid brand dör — enligt motionärerna
— av kvävning genom rök. Många personer sägs vara okunniga
om riskerna att vid brand försöka rädda sig via rökfyllda utrymmen.
Information och utbildning i brandförsvar finner motionärerna väsentliga.

Utskottet anser den i motionen behandlade frågan viktig. Hur bättre
information och upplysning om brandförsvaret skall uppnås bör — enligt
utskottet — bli föremål för närmare överväganden. Detta bör ges
Kungl. Majit till känna.

I motionen 1973: 1575 föreslås att ett råd för brandteknisk forskning
och utveckling inrättas. Rådets främsta uppgift skulle vara att främja
brandskyddet och verka som samordnings- och upplysningsorgan för
brandteknisk forskning.

Räddningstjänstutredningen (SOU 1971:50) avgav sitt betänkande i

CU 1973: 3

maj 1971. I utredningen föreslås bl. a. omorganisation av statens brand
inspektion. Enligt utredningen (s. 175) bpr vid inspektionen bl. a. finnas
en enhet för förebyggande verksamhet samt en enhet för utbildning.
Utbildningsenheten föreslås bl. a. få en forskningssektion för teoretiska
och experimentella studier och fältförsök. Vidare föreslår utredningen
att ett särskilt samrådsorgan i form av ett till brandinspektionen
knutet råd inrättas. I rådet bör ingå representanter för centrala
myndigheter inom räddningstjänstens område.

Enligt årets statsverksproposition (prop. 1973: 1 bil. 14 s. 5) pågår
arbete inom civildepartementet med inriktning på att till årets riksdag
lägga fram proposition på grundval av räddningstjänstutredningens förslag.

Den i motionen 1973: 1575 upptagna frågan kommer alltså att bli
föremål för överväganden. Motionen avstyrks därför.

Medelsberäkningarna har inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. beträffande brandförsvarsinformation att riksdagen i anledning
av motionen 1973: 1564 som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande ett råd för brandteknisk forskning att riksdagen
avslår motionen 1973: 1575,

3. att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

a. till Statens brandinspektion ett förslagsanslag av 1 175 000
kr.,

b. till Statens brandskola ett förslagsanslag av 2 563 000 kr.,

c. till Bidrag till förebyggande och släckning av brand ett förslagsanslag
av 3 000 000 kr.

8. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap. Kungl. Maj:t har under
punkten F 4 (s. 129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kostnader
för kommunal beredskap för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionen 1973: 232 av
herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Åsling (c) vari hemställs att riksdagen 1.

till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 2 milj. kr.,

2. uttalar sig för att prövning av frågor rörande kommunal beredskap
fortsättningsvis handhas av försvarsdepartementet.

Utskottet. Riksnämnden för kommunal beredskap (RKB) förordade
i maj 1970 i en promemoria att den kommunala beredskapsplanläggningen
genomförs under femårsperioden 1971/72—1975/76 till en årlig
kostnad för statsverket på i genomsnitt 2,5 milj. kr. För planläggning

CU 1973: 3

och revision beräknade RKB år 1970 att 12,2 milj. kr. skulle erfordras
för femårsperioden. T. o. m. innevarande budgetår har 2,7 milj. kr. beviljats
för planläggning. För de återstående tre åren av planläggningsperioden
skulle alltså behövas 9,5 milj. kr. eller ca 3,2 milj. kr. per år.
Eftersom någon reservation ej föreligger vid utgången av innevarande
budgetår bör — enligt RKB — 3,2 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.

I motionen 1973: 232 anförs bl. a. att om den medelsram på 1 milj.
kr. som under innevarande år ställts till förfogande skulle bli normerande
torde planläggningen inte bli färdig under detta århundrade
främst därför att revisionen av planerna kommer att ta i anspråk allt
större del av beviljade medel.

Utskottet instämmer — liksom vid behandlingen av motsvarande motionsyrkande
föregående år — med motionärerna i fråga om vikten
av den kommunala beredskapsplanläggningen. Utskottet är emellertid
inte berett att frångå sitt tidigare ställningstagande i frågan och tillstyrker
det av Kungl. Majit föreslagna anslaget.

I motionen föreslås även ett riksdagens uttalande om att frågor rörande
kommunal beredskap i fortsättningen skall handhas av försvarsdepartementet.

Enligt regeringsformen § 5 bestäms antalet statsdepartement genom
en av Konungen och riksdagen gemensamt stiftad lag. Fördelningen
av ärendena departementen emellan bestäms av Konungen genom en
särskilt utfärdad offentligen kungjord stadga (1963: 214, ändrad senast
1972:404). Grundlagberedningen föreslår (SOU 1972: 15) att
regeringen även i fortsättningen skall fördela ärenden mellan departementen.

Med hänsyn till gällande ordning skall riksdagen inte besluta om
fördelningen av ärenden mellan statsdepartementen. Motionsyrkandet
avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1973: 232, yrkandet 1,
till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

2. beträffande ärendefördelningen mellan statsdepartementen att
riksdagen avslår motionen 1973: 232, yrkandet 2.

9. Beredskap för oljebekämpning till sjöss. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts under punkten F5 (s. 130) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Beredskap för oljebekämpning till sjöss för
budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

CU 1973: 3

Statens allmänna fastighetsfond

10. Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts under punkten II: 18 (s. 131—132) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

11. Förskott till vissa plankostnader m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majrts under punkten VII: 2 (s. 133) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Förskott till vissa plankostnader m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 450 000 kr.

Uppskjutna frågor

12. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare att yttra sig över motionerna1973:536 1973:

877, yrkandet 1,
vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 20 februari 1973

På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp),
Kristiansson i örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar
Högström (s), Wennerfors (m), Claeson (vpk), Åkerfeldt (c) och Annerås
(fp).

Reservationer

1. vid punkten 5 (Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter m. fl. anslag)
av herrar Grebäck (c), Tobé (fp), fru Olsson i Hölö (c), herrar Åkerfeldt
(c) och Annerås (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”En del”
och på s. 7 slutar med ”förslag beretts” bort lyda:

Vidare erinras i motionen om att en hög lantmäterikostnad kan med -

CU 1973: 3

föra vissa problem när det gäller att få till stånd utredning och prövning
av oklarheter i gällande fastighetsindelning. En omständighet som —
enligt motionären — ytterligare bidrar till att avskräcka många markägare
från att över huvud taget föra fram oklarheter i fastighetsindelningen
till rättslig prövning vid lantmäteriförrättningar är att även förrättningar
som inte fullföljs kan åsamka markägare stora kostnader. I likhet
med motionären finner utskottet det otillfredsställande att ekonomiska
faktorer reellt skall förhindra rättsprövning i fastighetsfrågor. En lösning
av dessa frågor kan ofta vara önskvärd ur allmän synpunkt.

Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala sig för att vid den fortsatta
översynen av lantmäteritaxan även beaktas vad i motionen anförts.
Detta bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1569 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. vid punkten 8 (Bidrag till kostnader för kommunal beredskap)

av herr Grebäck (c), fru Olsson i Hölö (c), herrar Wennerfors (m) och
Åkerfeldt (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”föreslagna anslaget” bort lyda:

Redan föregående år uttalade sig utskottet om vikten av den kommunala
beredskapsplanläggningen men avstod från att förorda någon
ökning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget. I motionen 1973:
232 har utförligt redovisats de förseningar i den kommunala beredskapsplanläggningen
som blir följden om inte ökade medel ställs till förfogande.
Vidare erinrar motionärerna om de ökade krav som — med anledning
av 1972 års försvarsbeslut — kommer att ställas på kommunernas
personella och materiella resurser i krig och de inkvarteringsuppgifter
som i krig kommer att åvila vissa kommuner. Vidare påvisar motionärerna
den otillfredsställande takt i vilken beredskapsplanläggningen
måste ske på grund av de hittills anvisade medlens knapphet. Vad i motionen
i denna del anförts finner utskottet vara väsentligt. Utskottet finner
i likhet med motionärerna att anslaget för bidrag till kommunal beredskap
för budgetåret 1973/74 bör tas upp med 2 milj. kr.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på Kungl. Maj ris förslag och med bifall
till motionen 1973: 232, yrkandet 1, till Bidrag till kostnader
för kommunal beredskap för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 7J0OSR