Civilutskottets betänkanden nr 1—2 år 1973
CU 1973
1—2
Nr 1
Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1973/74 till statistiska centralbyrån jämte
motioner.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 1 bilaga 9 (finansdepartementet
s. 13—27) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1973/74 anvisa
1. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser ett förslagsanslag
av 105 081 000 kr.,
2. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
3. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1973:
57 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om åtgärder för att samordna
och förstärka den prognosverksamhet på arbetsmarknadens område,
som bedrivs på olika håll och då främst genom statistiska centralbyråns
prognosinstitut med syfte att få fram dels sådana prognoser för behovet
av arbetskraft, som ger en totalbild av arbetsmarknadens behov och anger
den väntade fördelningen mellan olika yrkesgrupper, dels rullande
prognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder inom utbildnings-
och omskolningsområdet, när läget förändras,
534 av herr Josefson i Arrie m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att lagen om allmän folk- och bostadsräkning skall omfatta även
uppgifter angående önskemål om ändrade bostadsförhållanden,
872 av herrar Ericson i Örebro (s) och Johansson i Jönköping (s) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning av möjligheterna
att förbättra arbetsmarknadsprognosema och att utnyttja dessa
för en rullande planering av våra arbetskraftsresurser,
876 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en utredning av statistiska
1 Riksdagen 1973. 19 sami. Nr 1—2
CU 1973:1
2
centralbyråns verksamhet i syfte att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering
av densamma,
956 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om en översyn av den kontinuerliga arbetslöshetsräkningen
så att möjligheter skapas att erhålla en sysselsättningsstatistik.
Uppgifter i anslutning till motionerna m. m.
Frågan om avgiftsfinansiering av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet
behandlades i 1966 års statsverksproposition (prop. 1966: 1 bil.
9 s. 22). I propositionen anförde chefen för finansdepartementet att det
enligt hans mening kunde visa sig ändamålsenligt att i större utsträckning
låta statistikkonsumentema svara för kostnaderna för sådan statistik
som utarbetas för speciella ändamål och som inte har större allmänt
intresse.
Den betalda statistiktjänsten samt övrig statistisk uppdragsverksamhet
redovisas numera under SCB:s program Statistisk uppdragsverksamhet.
Vidare omfattar programmet Teknisk uppdragsverksamhet avgiftsfinansierade
arbeten såsom planering och genomförande av intervjuundersökningar,
maskinell och manuell databehandling och programmering
m. m. Anslagen för de båda programmen får i princip inte belastas.
De båda programmen redovisade under sistlidna budgetår ett överskott.
Civilutskottet behandlade i sitt betänkande 1972: 6 ett motionsvis
framfört krav om utredning av SCB:s verksamhet för att nå högre
grad av avgiftsfinansiering av densamma. Mot bakgrund av det ovannämnda
uttalandet avstyrkte utskottet motionen. Riksdagen följde utskottet.
Statistik på arbetsmarknadsområdet publiceras såväl av SCB som arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS). De av SCB genomförda arbetskraftsundersökningama
(AKU) avser att belysa sysselsättningsläget för hela befolkningen.
Uppgifterna avser sysselsättningsförhållanden under den
vecka i vilken den 15:e infaller och inhämtas genom intervjuer med
slumpmässigt utvalda personer i åldern 14—74 år med separat publicering
för åldersgruppen 16—74 år. Undersökningar utfördes t. o. m.
1969 kvartalsvis (febr., maj, aug., nov.) av SCB i samarbete med AMS.
T. o. m. februari 1963 intervjuades vid varje undersökning omkring
6 500 personer och under tiden maj 1963—november 1969 ca 12 000
personer vid varje undersökning. Fr. o. m. januari 1970 utför statistiska
centralbyrån en arbetskraftsundersökning varje månad varvid ca 18 000
personer intervjuas per undersökning. Enligt SCB definieras begreppen
arbetslösa, ej i arbetskraften och latent arbetssökande på följande sätt:
CU 1973:1
3
Arbetslösa omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta
men som var arbetssökande. (Som arbetssökande räknas ej personer
vilka exempelvis på grund av skolgång eller värnpliktstjänstgöring sökte
arbete för annan tid än mätveckan.) Vidare räknas som arbetslösa sådana
personer som a) avvaktade att få återgå till arbete från vilket de permitterats,
b) väntade på att inom 30 dagar börja i arbete som de redan
erhållit, c) skulle ha sökt arbete om de inte varit tillfälligt sjuka under
mätveckan.
Till kategorin ej i arbetskraften räknas personer i åldern 14 år och
däröver som under mätveckan inte var sysselsatta eller arbetslösa enligt
definitionerna ovan, t. ex. personer som under mätveckan endast arbetade
i eget hushåll, gick i skolan (studerade), personer som intagits
för anstaltsvård eller var eljest arbetsoförmögna eller personer som av
ålders- eller andra skäl lämnat förvärvslivet.
Som latent arbetssökande räknas personer ur kategorin ej i arbetskraften
som uppgett att de skulle sökt arbete under mätperioden, om de ansett
sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten.
Arbetsmarknadsstatistiken som framställs av AMS infördes i juli
1955. Uppgifterna avser förhållandena första helgfria dagen i den vecka
då den 15 :e infaller. I princip medtas samtliga på räkningsdagen anmälda
arbetslösa som under den vecka som börjar nämnda dag haft
kontakt med arbetsförmedlingen och som konstaterats vara arbetslösa
räkningsdagen. Vid arbetslöshetsräkningama inhämtas även uppgifter
om vid arbetsförmedlingen anmälda medlemmar av erkänd arbetslöshetskassa,
som under räkningsveckan hade korttidsarbete på grund av
driftinskränkning vid de företag där de var sysselsatta.
SCB har i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 uppgivit att
man bl. a. planerar att utarbeta statistik avseende såväl löne/sysselsättning
som andra arbetsmarknadsstatistiska variabler för olika kategorier
av arbetstagare inom olika sektorer och näringsgrenar. Vidare har SCB
begärt medel för utvärdering av resultaten för att få empiriskt underlag
för bedömning av behovet och möjligheterna till förbättring av undersökningarna.
Departementschefen har för utvecklingsarbeten inom SCB
under delprogrammet arbetsmarknad beräknat medel i syfte att höja
kvaliteten på AKU.
Frågan om arbetsmarknadsprognoser har förts fram i motioner vid
riksdagarna 1970, 1971 och 1972 (SU 1970: 176, CU 1971: 6, CU 1972:
6). Statsutskottet som behandlade 1970 års motioner i ämnet fann en
allmän framställning från riksdagens sida inte erforderlig. Såväl 1971
som 1972 anslöt sig civilutskottet till den i motionerna framförda uppfattningen
om värdet av arbetskraftsprognoser för hela arbetsmarknaden.
Civilutskottet erinrade emellertid om att SCB i yttrande över 1970
års motioner framfört att svårigheter vid uppgörande av prognoserna
bl. a. låg i bristen på relevant information. Mot bakgrund härav och
vad chefen för inrikesdepartementet (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 83—84) anfört
— med anledning av förslag om arbetsmarknadsverkets organisa
-
CU 1973:1
4
tion — om att statistik- och prognosverksamheten inom verket fortlöpande
borde övervägas i samråd med konjunkturinstitutet och SCB avstyrkte
statsutskottet 1970 års motioner och civilutskottet motionsförslagen
år 1971 och 1972. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottsförslagen.
Enligt lagen om allmän folk- och bostadsräkning (SFS 1970: 74) skall
räkning äga rum det år Konungen bestämmer. Uppgifter om fastigheter
samt bostads- och hushållsdata skall lämnas. Enligt lagen (6 §) skall
uppgifter lämnas på sätt som bestämmes av Konungen. Med stöd av lagen
utfärdades kungörelsen (SFS 1970: 75) om folk- och bostadsräkningen
(FOB) år 1970 m. m. I kungörelsen anges (11 §) att i fastighetsuppgifter
skall anges bl. a. kommun och församling där fastigheten är
belägen, fastighetens beteckning, fastighetsägarens namn och adress.
Dessutom skall för varje hus på fastigheten bl. a. uppges adressuppgifter,
uppgifter om byggnadsår, antal bostadslägenheter i huset samt lägenhetens
storlek, huruvida huset är rad- eller kedjehus. Enligt kungörelsen
skall även bostads- och hushål Isuppgifter (16—23 §§) lämnas.
Kungl. Maj:t uppdrog den 3 mars 1972 åt SCB att göra en allsidig
utvärdering av FOB 1970. Särskilt skulle därvid prövas möjligheterna
att erhålla motsvarande information på annat sätt än genom totalräkning.
SCB redovisade i oktober 1972 arbetsläget och en plan för det
fortsatta utredningsarbetet. Kostnaderna för utredningsarbetet anges
överslagsmässigt till 1,9 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Finansministern
har inte — bortsett från cirka 225 000 kr. för administration — beräknat
medel för arbetet utan avser att i anslutning till ställningstaganden
till utredningsarbetets uppläggning och inriktning föreslå erforderliga
överskridanden.
I en till konstitutionsutskottet hänvisad motion till årets riksdag (1973:
240) hemställs bl. a. att en rådgivande grupp skall tillsättas för att följa
planeringen av nästa folk- och bostadsräkning. Motionen har ännu ej
behandlats av konstitutionsutskottet.
I motionerna 1973: 353, 457, 701 och 713 — vilka samtliga hänvisats
till utbildningsutskottet — tas upp frågan om välfärdsforskning. Motionerna
har ännu inte behandlats av utbildningsutskottet.
I propositionen 1973: 12 framläggs förslag till lag om 1972 års allmänna
företagsräkning. Förslaget behandlas i civilutskottets betänkande
CU 1973: 2.
Utskottet
I motionen 1973:876 hemställs om utredning av verksamheten vid statiska
centralbyrån (SCB) för att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering
av densamma. Förslaget framfördes även i motion vid 1972 års
riksdag. Civilutskottet, som behandlade motionen, erinrade i sitt be
-
CU 1973:1
5
tänkande (CU 1972: 6) om uttalandet i 1966 års statsverksproposition
(prop. 1966: 1 bil. 9 s. 22) i vilket anfördes att det kunde visa sig ändamålsenligt
att låta statistikkonsumentema svara för kostnaderna för statistik
för speciella ändamål. Vidare erinrade utskottet om den avgiftsfinansiering
av SCB:s verksamhet som förekommer under programmen
Statistisk uppdragsverksamhet och Teknisk uppdragsverksamhet. Den
av utskottet avstyrkta motionen avslogs av riksdagen. Eftersom intet tillkommit
som föranleder att utskottet frångår sin tidigare uppfattning i
frågan och då avgiftsfinansiering redan förekommer i form av uppdragsverksamhet
avstyrker utskottet motionen 1973: 876.
Åtgärder för att förstärka, samordna och förbättra prognosverksamheten
på arbetsmarknadens område föreslås i motionerna 1973: 57 och
872. I motionerna föreslås även att prognoserna utnyttjas för rullande
planering av arbetskraftsresurserna. I den förstnämnda motionen nämns
bl. a. de prognoser som SCB gjort för 1968 års utbildningsutrednings
(U 68) räkning. Dessa prognoser kommer enligt vad utskottet erfarit
att publiceras under våren 1973. I samma motion anförs vidare att
prognoserna som sådana aldrig får tas till intäkt för någon styrning från
samhället av utbildningsutbud och arbetsmarknadsbehov. SCB har i
petita för budgetåret 1973/74 föreslagit att arbetskraftsmodeller för hela
arbetsmarknaden liknande dem som utförts för U 68 skall utföras med
bl. a. uppgifter från 1970 års folk- och bostadsräkning som underlag.
Finansministern har inte beräknat medel för ändamålet.
Enligt utskottets mening bör man avvakta och utvärdera det arbete
som gjorts för U 68:s räkning. Dessförinnan bör alltså inte ställning
tas till om prognoserna skall utföras med 1970 års folk- och bostadsräknings
material som grund. Härav följer att nu ej heller bör bedömas
prognosernas omfattning, precisering och periodicitet. I denna
fråga vill utskottet slutligen understryka att arbetskraftsprognoser inte i
sig bör styra den enskildes önskan om viss — teoretisk eller praktisk —
utbildning. Mot bakgrund av vad ovan anförts avstyrker utskottet motionerna
1973: 57 och 872.
I motionen 1973: 956 hemställs om en översyn av arbetslöshetsräkningen
i syfte att erhålla en sysselsättningsstatistik. De av SCB utarbetade
arbetskraftsundersökningarna (AKU) avser att ge besked om sysselsättningsläget
för hela befolkningen. I AKU lämnas även uppgifter om
arbetslösa. Fr. o. m. januari månad 1970 utförs undersökningarna varje
månad. Ca 18 000 personer intervjuas per undersökning. Den av arbetsmarknadsstyrelsen
producerade statistiken omfattar samtliga på räkningsdagen
anmälda arbetslösa som haft kontakt med arbetsförmedlingen
och som konstaterats vara arbetslösa räkningsdagen. För värdering
och analys av AKU begär SCB medel för budgetåret 1973/74. Bl. a.
anser SCB det önskvärt att revidera och förbättra bl. a. sysselsättnings
-
CU 1973:1
6
statistiken. Finansministern föreslår i statsverkspropositionen att medel
beräknas för att höja kvaliteten på AKU.
Vidare föreslår SCB att en arbetsmarknadsstatistisk årsbok startas.
Därmed skulle ökade möjligheter ges att tillrättalägga och sammanställa
arbetsmarknadsstatistik och att underlätta jämförelser mellan
olika statistikgrenar. Boken bör kunna ge en samlad, översiktlig aktuell
och lättillgänglig information om arbetsmarknaden samt presentera
statistikproducenter och statistikgrenar inom området. Finansministern
räknar med 100 000 kr. för årsboken.
Den i motionen upptagna frågan om en bättre och mera täckande
sysselsättningsstatistik är alltså föremål för uppmärksamhet inom SCB.
Med de ställningstaganden som gjorts i årets statsverksproposition torde
det bli möjligt att förbättra arbetsmarknadsstatistiken i av motionärerna
önskad riktning, varför något riksdagens initiativ i frågan inte är motiverat.
Motionsyrkandet avstyrks.
Frågan om att i allmän folk- och bostadsräkning ta in uppgifter om
människors önskemål angående bostäder tas upp i motionen 1973: 534.
Enligt motionärerna skulle personer som önskar förändringar i sina
bostadsförhållanden bl. a. tillfrågas om önskad hustyp, bebyggelsetyp
samt önskan att bo i bostad med äganderätt, bostadsrätt eller hyresrätt.
Den senaste folk- och bostadsräkningen (FOB) utfördes år 1970.
Finansministern anförde (prop. 1969: 1 bil. 9 s. 30) att materialet från
FOB används för olika ändamål, varvid särskilt borde uppmärksammas
räkningens betydelse för planerings- och utredningsverksamheten på regional
och kommunal nivå. 1970 års FOB var en totalräkning vid vilken
fastighetsuppgifter och bostads- och hushållsuppgifter av registrerbar
och mätbar karaktär inhämtades. Räkningen genomfördes i form av
postundersökning.
I sammanhanget bör nämnas att SCB — på Kungl. Maj:ts uppdrag —
gör en allsidig utvärdering av FOB 1970. Härvid skall särskilt prövas
möjligheterna att erhålla önskad information på annat sätt än genom
en totalräkning. Utvärderingsarbetet börjades under år 1972. Resultatet
av utvärderingsarbetet avser SCB presentera i samband med anslagsäskanden
för budgetåret 1974/75.
Svårigheterna att tillfredsställande formulera en fråga om önskade
boendeförhållanden i en totalundersökning utan anlitande av intervjuare
är uppenbara. En fråga av den typ som tas upp i motionen torde
vara en forskningsuppgift och inte främst ett statistiskt problem. Motionsyrkandet
avstyrks.
Anslaget för finansiering av programmet Statistik, register och prognoser
har beräknats innefatta medel för beslutad (prop. 1969: 1 bil. 9 SU 7)
allmän företagsräkning med 4,7 milj. kr. för budgetåret 1973/74. Hittills
har 7,6 milj. kr. beräknats för ändamålet. Totalkostnaden för räkningen
beräknas uppgå till 13 milj. kr. Utskottet som finner det väl
CU 1973:1
7
motiverat att företagsräkningen genomförs behandlar i sitt betänkande
CU 1973: 2 Kungl. Maj:ts förslag till lag om 1972 års allmänna företagsräkning.
Kungl. Maj:ts förslag i vad de inte särskilt behandlats ovan har inte
gett utskottet anledning till erinran. Förslagen tillstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen avslår
motionen 1973: 876,
2. beträffande prognosverksamheten på arbetsmarknadens område
att riksdagen avslår motionerna 1973: 57 och 872,
3. beträffande sysselsättningsstatistik att riksdagen avslår motionen
1973: 956,
4. beträffande kartläggning av bostadsönskemålen att riksdagen
avslår motionen 1973: 534,
5. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
105 081 000 kr.,
6. att riksdagen för budgetåret 1973/74
a. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
b. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 20 februari 1973
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp),
Kristiansson i Örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar
Högström (s), Wennerfors1 (m), Claeson (vpk), Åkerfeldt (c) och Annerås
(fp).
‘betr. p. 4—6
Reservationer
1. beträffande utredning om avgiftsfinansiering av fröken Ljungberg
(m) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”1 motionen”
och på s. 5 slutar med ”motionen 1973: 876” bort ha följande
lydelse:
CU 1973: 1
8
Frågan om utredning av SCB:s verksamhet för att uppnå högre grad
av avgiftsfinansiering tas upp i motionen 1973: 876. Motionärerna ifrågasätter
om utgiftsexpansionen inom statistikområdet motsvarar en ökning
av det faktiska behovet av statistik. I likhet med motionärerna finner
utskottet det angeläget att möjligheterna till en ökad kommersialisering
av SCB:s verksamhet undersöks. Motionen tillstyrks.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen bifaller
motionen 1973: 876,
2. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register
och prognoser av fröken Ljungberg (m) och herr Wennerfors (m) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Anslaget
för” och på s. 7 slutar med ”allmänna företagsräkning” bort ersättas
med text av följande lydelse:
Finansministern beräknar i årets statsverksproposition att totalkostnaden
för 1972 års allmänna företagsräkning kommer att uppgå till 13
milj. kr. Av dessa medel har t. o. m. innevarande budgetår beviljats 7,6
milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknas 4,7 milj. kr.
1 motioner till 1971 och 1972 års riksdagar har föreslagits att medel
för räkningen inte borde beräknas. De av civilutskottet avstyrkta (CU
1971: 6, CU 1972: 6) motionerna har emellertid avslagits av riksdagen.
I reservation till civilutskottets betänkande vid 1972 års riksdags behandling
av frågan anförde moderata samlingspartiets representanter i utskottet
att det i det då rådande statsfinansiella läget var väl motiverat att
uppskjuta räkningen. I sitt betänkande CU 1973: 2 behandlar utskottet
propositionen 1973: 12 med förslag till lag om 1972 års allmänna företagsräkning.
I propositionen anförs bl. a. att det är osäkert om det i framtiden
kommer att finnas behov av företagsräkningar av det slag det här
gäller. Osäkerheten hänger samman med utvecklingen inom datatekniken
m. m. Mot bakgrund även av rådande osäkerhet bör 1972 års allmänna
företagsräkning över huvud taget inte utföras. I enlighet härmed
bör anslaget till SCB:s Statistik, register och prognoser räknas ned med
4,7 milj. kr. förbudgetåret 1973/74.
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
100 381 000 kr.,