RIKSDAGEN
PROTOKOLL BIHANG
Sami. 2:1 Berättelse till 1972 års riksdag
om vad i rikets styrelse
sig tilldragit
1972
Band C 1
BERÄTTELSE
till 1972 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1972.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger
med den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen
och nationalbudgeten i 1972 års statsverksproposition, till vilken torde
få hänvisas.
Läget på arbetsmarknaden försämrades under år 1971. Antalet vid
arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa låg hela året på en högre nivå
än under år 1970. I augusti månad, då arbetslösheten brukar vara lägst
under året, redovisades under förra året nästan dubbelt så många arbetslösa
som i samma månad år 1970. Förändringen i balansläget på arbetsmarknaden
återspeglas också i antalet obesatta platser som under
år 1971 i genomsnitt har utgjort ca hälften av vad som registrerades
under året dessförinnan.
Mot bakgrunden härav vidtogs med början under våren 1971 omfattande
åtgärder för att stimulera sysselsättningen. Ramarna för bostadsbyggandet
vidgades successivt med utnyttjande av större delen av den
beslutade projektreserven. I oktober frisläpptes småhusbyggandet utan
statliga lån för tiden fram till årets utgång. Även inom skol- och sjukhussektorerna
har byggandet ökats och tillstånd för s. k. oprioriterat
byggande har lämnats i väsentligt större omfattning än under år 1970.
Den särskilda investeringsavgiften för visst oprioriterat byggande slopades
vid utgången av maj månad. Investeringsfonderna har i praktiken
släppts fria för industrins investeringar, statliga och kommunala industribeställningar
har tidigarelagts och ett temporärt stöd till lagerökning
i sysselsättningsfrämjande syfte har införts. De statliga investeringarna
vid affärsverk och andra myndigheter har vidgats kraftigt. Beredskapsarbeten
har påbörjats i större omfattning än tidigare och anslagen för
ändamålet vidgades väsentligt genom beslut under senare delen av året.
Även arbetsmarknadsutbildningen har fått ökad omfattning.
De vidtagna åtgärderna kan tillhopa beräknas ge direkt sysselsättning
under vintern 1971—1972 för i runt tal 150 000 personer.
1 Riksdagen 1972.1 saini. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1972
2
Beslut har i konjunkturstimulerande syfte fattats om ett särskilt statligt
bostadstillägg till barnfamiljerna och ett särskilt pensionstillägg till
folkpensionärerna i januari 1972.
Under de tre första kvartalen 1971 beviljades statligt lokaliseringsstöd
till 202 företag med sammanlagt 237 milj. kr. Den härigenom initierade
sysselsättningsökningen i de företag som har fått stöd beräknas till 3 400
personer, varav omkring tre fjärdedelar i det allmänna stödområdet.
Motsvarande sysselsättningsökning i företag som fått lokaliseringsstöd
under den senaste femårsperioden har beräknats till 3 500 per år.
Antalet färdigställda bostadslägenheter beräknas under år 1971 ha
uppgått till ca 105 000. Antalet lägenheter för vilka lånebeslut eller
igångsättningstillstånd har meddelats under år 1971 beräknas till ca
104 000. Härtill kommer uppskattningsvis bortåt 1 500 småhus utan
statliga lån som under sista kvartalet 1971 har fått påbörjas utan igångsättningstillstånd.
Länsstyrelserna har fått i uppdrag att genomföra en regional trafikplanering
till den 1 oktober 1974. Den regionala trafikplaneringen skall
omfatta både person- och godstransporter samt bedrivas enligt anvisningar
grundade på förslag från trafikplaneringsutredningen.
Från den 1 februari 1972 införs ett regionalpolitisk! transportstöd för
Gotland.
En partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen har genomförts
den 1 juli 1971 i syfte att få till stånd en förbättrad samordning
av de statliga länsorganens planeringsarbete. Länsstyrelsen har fått
en lekmannastyrelse med landshövdingen som ordförande och tio andra
ledamöter. Reformen innefattar också åtgärder för att förbättra förvaltningsrättskipningen
och för att åstadkomma en klarare åtskillnad
mellan förvaltning och rättskipning främst mellan den fiskala och den
dömande verksamheten inom skatteförvaltningen. En länsskatterätt och
en länsrätt i vilka ingår lekmannaledamöter har sålunda inrättats inom
länsstyrelsen.
Omorganisation av lantmäteriverksamheten pågår. Den har föranletts
bl. a. av att nuvarande för land och stad skilda regler för fastighetsbildning
och fastighetsregistrering skall ersättas av nya enhetliga regler.
Omorganisationen har för lantmäteristyrelsens och länsorganens del skett
den 1 juli 1971 och för den lokala organisationen den 1 januari 1972.
Beslut har fattats om ytterligare statliga kreditgarantier till varvsindustrin.
I anslutning härtill har en modifiering av nuvarande garantisystem
genomförts. Samarbetet mellan de fyra storvarven har under statens
medverkan förstärkts. De omställningsfrämjande åtgärderna för
textil- och konfektionsindustrierna har utvidgats med möjlighet till stöd
i form av bidrag till konsulthjälp och med ytterligare medel för kreditgarantier.
Bidrag och lån har anvisats till ett omfattande investeringsprogram
3
Riksdagsberättelsen år 1972
vid Norrbottens järnverk AB under åren 1971—1973. Staten har genom
lån och garantier medverkat till rekonstruktionen av AB Götaverken.
Efter förvärv av återstående aktier i Uddevallavarvet AB och AB Kabi
är dessa bolag nu helt statsägda. Aktierna i Svenska utvecklingsaktiebolaget
har genom förvärv från Statsföretag AB överförts till fonden för
statens aktier.
En genomgripande reform av rättskipningen hos förvaltningsdomstolar
och av förvaltningsförfarandet har beslutats. Reformen har i huvudsak
trätt i kraft den 1 januari 1972.
Som ett led i tillskapandet av lagregler som på olika sätt tillgodoser
konsumentintressen har under året antagits en särskild lag om hemförsäljning
och en lag om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor. Båda lagarna
har trätt i kraft den 1 juli 1971.
I expropriationslagen har genomförts viktiga ändringar beträffande
expropriationsändamålen och värderingsreglerna. Ändringarna syftar till
att främja en aktiv kommunal markpolitik och har trätt i kraft den 1
januari 1972.
Förslag om en väsentligt förbättrad rättshjälp vid domstolar och förvaltningsmyndigheter
och i utomprocessuella ärenden har beslutats.
Ny lagstiftning om allmänna vägar har trätt i kraft den 1 januari
1972.
Principer för prissättningen på jordbrukets produkter m. m. har fastställts
för perioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974.
Nya bestämmelser har trätt i kraft om stödet till jordbruket i norra
Sverige. Dessa innebär en kraftig förstärkning och utvidgning av produktstödet
till det norrländska jordbruket.
En ny livsmedelslag har trätt i kraft den 1 januari 1972. Samtidigt
har statens livsmedelsverk inrättats varvid veterinärstyrelsen och statens
institut för folkhälsan upphört.
En ny rennäringslag som syftar till en rationalisering av renskötseln
har trätt i kraft den 1 juli 1971. Samtidigt omorganiserades den statliga
administrationen för rennäringen.
En lag om generellt förbud mot dumpning av avfall i vatten har trätt
i kraft den 1 januari 1972.
Beslut har fattats om en höjning av bostadstilläggen för barnfamiljer
fr. o. m. den 1 april 1972.
Utbyggnaden av samhällets barntillsyn har fortsatt i ökad takt. Beslut
har fattats om en höjning av statsbidragen till driften av daghem
och fritidshem fr. o. m. den 1 januari 1972.
Resurserna för vård och service åt åldringar och handikappade har
byggts ut väsentligt. Ändringar har gjorts i socialhjälpslagen varigenom
regler tillskapats som tillförsäkrar alla pensionärer, som bor i ålderdomshem
en bestämd andel av pension och andra inkomster för egen disposition.
Riksdagsberättelsen år 1972
4
Beslut har fattats om ändrade bestämmelser om ersättning från den
allmänna försäkringen för resekostnader i samband med sjukvård.
Beslut har fattats om övergång till ett enhetligt avgiftssystem för den
obligatoriska yrkesskadeförsäkringen.
Ökade resurser har ställts till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
förfogande. En ökad utbildningsverksamhet för personal inom
företagshälsovården har genomförts. För att ge ökade möjligheter till
forskning, utbildning och information om arbetarskydd och arbetsmiljöfrågor
har beslut fattats om inrättandet av en särskild arbetarskyddsfond,
som årligen skall tillföras över 20 milj. kr. genom arbetsgivaravgifter.
Ny lagstiftning har genomförts som ökar anställningstryggheten för
äldre arbetstagare.
Stödet åt kulturarbetarna har förstärkts. Utbyggnaden av rikskonsertverksamheten
har fullföljts genom ökat utnyttjande av regionmusikens
resurser. Ytterligare medel anslås till ungdomsorganisationernas verksamhet.
Utbildningen vid bibliotekshögskolan i Borås sätts i gång enligt
tidigare beslutade riktlinjer. Ett avtal om kulturellt samarbete har ingåtts
mellan de nordiska länderna. Fr. o. m. den 1 juli 1971 har de tidigare
skolformerna fackskola, gymnasium och yrkesskola ersatts av
gymnasieskolan. Intagningskapaciteten i denna skolform motsvarar över
90 % av årskullen 16-åringar.
Beslut har fattats om en prioritering av kursverksamheten inom den
kommunala vuxenutbildningen med syfte att nå i första hand grupper
med kort grundutbildning. Särskilda nämnder har inrättats för att ta
hand om intagningen av studerande.
En ny organisation för studie- och yrkesorientering i skolväsendet
skall träda i kraft successivt fr. o. m. budgetåret 1972/73.
Beslut har fattats om nya regler för studiestöd till utländska studerande
i Sverige. Antalet gäststipendier har utökats kraftigt. Deltidsstuderande
vid universitet och högskolor har getts möjlighet till studiemedel.
Utbyggnaden av den eftergymnasiala utbildningen har fortsatt. Under
året har inrättats en ny högskolenhet i Luleå och en ny socialhögskola
i Östersund. Handelshögskolan i Göteborg har inordnats i universitetet
i Göteborg. Som följd av den pågående expansionen ligger byggnadsverksamheten
på en hög nivå.
Sverige deltar i ett program för en europeisk storaccelerator för kärnforskning.
Militärmusiken har fr. o. m. budgetåret 1971/72 ombildats till en regionmusikorganisation.
Regionmusiken har uppgifter inom såväl försvaret
som det allmänna musiklivet, särskilt inom rikskonsertverksamheten.
Avtal har träffats om en höjning av pensionsåldern för militära och
5
Riksdagsberättelsen år 1972
civilmilitära tjänster fr. o. m. den 1 januari 1972. Lägsta pensionsålder
är nu 60 mot tidigare 50 år.
Försäkringsskyddet för civilförsvarspliktiga har förstärkts.
Invandringen under år 1971 har legat på avsevärt lägre nivå än närmast
föregående år. Under de tre första kvartalen 1971 invandrade ca
29 000 personer mot ca 51 000 under motsvarande period 1970. Antalet
arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober 1971 till 220 624
mot 228 374 vid samma tidpunkt år 1970. Av dessa var 141 343 resp.
146 654 nordbor. Till svenska medborgare har under de tre första kvartalen
1971 upptagits 7 395 personer.
FN:s generalförsamlings tjugosjätte ordinarie möte öppnades i New
York den 21 september 1971. Ombud för Sverige deltog i mötet.
Ministerrådet i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har,
gemensamt med det ministerråd som tillsatts enligt överenskommelsen
om Finlands association till frihandelssammanslutningen (FINEFTA),
under år 1971 hållit två möten, nämligen den 13 och 14 maj i Reykjavik
samt den 4 och 5 november i Genéve. Dessa möten har i huvudsak
ägnats möjligheterna att finna en lösning av de europeiska integrationsproblemen
samt diskussion av olika åtgärder för att bibehålla de fördelar
som uppnåtts genom EFTA-samarbetet.
Sedan Sveriges förhandlingar med de Europeiska gemenskaperna om
deltagande i ett vidgat europeiskt samarbete inletts den 10 november
1970 har under året utredande samtal förts med gemenskapernas verkställande
organ, kommissionen.
Gemenskapernas ministerråd har i november 1971 fastställt direktiv
för kommissionen rörande de fortsatta förhandlingarna med Sverige.
Dessa pågår sedan december 1971.
Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) hölls ett ministerrådsmöte den 6—8 juni.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång
i Strasbourg och en gång i Paris Sveriges utrikesminister var ordförande
i kommittén under tiden 8 maj till 16 december. Sista delen av rådgivande
församlingens tjugoandra ordinarie möte ägde rum i januari,
medan första och andra delarna av det tjugotredje mötet ägde rum i
maj och oktober. I juni hölls det adertonde gemensamma mötet mellan
församlingen och de europeiska gemenskapernas s. k. Europaparlament.
Nordiska rådet höll sin nittonde session i Köpenhamn under tiden
13—18 februari 1971. Redogörelse för de frågor som avhandlats har
lämnats i berättelse till riksdagen från Nordiska rådets svenska delegation
den 15 april 1971.
Sveriges uppdrag att vara medlem i den neutrala kommissionen för
övervakande av vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare
ingår i FN:s övervakningskommissioner i Palestinaområdet och
i Kashmir. Sedan sexdagarskriget i juni 1967 har svenska observatörer
Riksdagsberättelsen år 1972
6
tillhörande övervakningskommissionen i Palestina även varit placerade i
Suezkanalzonen f. n. tillsammans med observatörer från Argentina,
Chile, Finland, Frankrike, Island och österrike. Efter ett enhälligt beslut
av FN:s säkerhetsråd den 22 november 1967 har vidare en svensk
diplomat innehaft uppdraget att vara generalsekreterarens specielle representant
i Främre Orienten.
Sverige deltar sedan mars 1964 i FN:s fredsstyrka på Cypern. Den
svenska militära kontingenten består av en bataljon och uppgår f. n. till
omkring 290 man. Därutöver tjänstgör en svensk civil polisgrupp om 40
man på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter
m. m. som har slutits under tiden november 1970—oktober 1971,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållningen
av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst,
teater och andra kulturella ändamål samt från jaktvårdsfonden och statens
lappfond,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet.
Förteckningar över kommittékostnader och över betänkanden, som
har utkommit från trycket eller framställts på annat sätt under år 1971,
fogas till berättelsen som bilaga.
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
november 1970—oktober 1971
Den 13 november 1970 undertecknades i Ankara en luftfartsöverenskommelse
med Turkiet.
Den 21 november 1970 undertecknades i Kuala Lumpur ett avtal med
Malaysia för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt
beträffande inkomstskatter. Kungl. Majit beslöt den 16 april
1971 att ratificera avtalet. Detta sattes i kraft genom en noteväxling i
Kuala Lumpur den 28 april och 31 maj.
Den 25 november 1970 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Sovjetunionen om internationell biltrafik. Överenskommelsen
sattes i kraft genom en noteväxling i Moskva den 22 januari 1971.
7
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 25 november 1970 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania om samarbete för korrespondensundervisning.
Den 27 november 1970 godkändes för Sveriges vidkommande förslag
om tillägg m. m. till bilagan till konventionen den 9 april 1965 om förenkling
av formaliteterna i internationell sjöfart. Ändringsförslaget trädde
i kraft den 12 augusti 1971.
Den 28 november 1970 undertecknades i Islamabad en överenskommelse
med Pakistan om ett telekommunikationsprojekt.
Den 1 december 1970 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Rumänien rörande varuutbytet.
Den 2 december 1970 framlades för undertecknande sjunde protokollet
rörande förlängning av deklarationen om Tunisiens provisoriska anslutning
till allmänna tull- och handelsavtalet. Protokollet undertecknades
av Sverige den 10 januari 1971.
Den 7 december 1970 undertecknades för Sveriges vidkommande
med förbehåll för ratifikation internationella konventionerna i Bryssel
den 29 november 1969 dels om havsstaters rätt att ingripa mot oljeskador
vid fartygshaverier på öppna havet dels om skadeståndsansvar för oljeskador.
Den 7 december 1970 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Amerikas Förenta Stater rörande ändring av överenskommelsen den
20 november 1952 om finansiering av viss utbytesverksamhet inom undervisningens
område.
Den 19 juni och 8 december 1970 växlades i Rio de Janeiro ministeriella
noter med Brasilien rörande radioamatörverksamhet.
Den 9 december 1970 undertecknades i Strasbourg en överenskommelse
med Europarådet rörande fördelningen av administrativa och
ekonomiska åtaganden för en europeisk familjeministerkonferens i
Stockholm.
Den 16 december 1970 undertecknades i Haag en konvention för bekämpande
av olaga besittningstagande av luftfartyg. Kungl. Maj:t beslöt
den 27 maj 1971 att ratificera konventionen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i London, Moskva och Washington den 7 juli.
Den 17 december 1970 beslöt Kungl. Maj:t godkänna av Organisationens
råd den 14 december 1967 antagna ändringar i överenskommelsen
den 1 juli 1953 angående upprättande av en europeisk organisation
för kärnforskning (CERN). En notifikation härom avlämnades i Genéve
den 18 december.
Den 23 december 1970 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Sovjetunionen rörande varuutbytet.
Den 29 december 1970 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter
med Tanzania om ändrad lydelse av vissa artiklar i avtalet den 6 april
1967 rörande svenska frivilliga fredskårsdeltagare.
Den 30 december 1970 undertecknades i Stockholm en överenskom -
Riksdagsberättclscn år 1972
8
melse med Danmark och Norge om ekonomisk garanti till vissa flygbolag.
Den 31 december 1970 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande ett regionalt utvecklingsprojekt (jordbruksprojekt
i Chilalo).
Den 16 december 1970 och 8 januari 1971 växlades i Mexico City
ministeriella noter med Mexico rörande ikraftträdande av luftfartsöverenskommelsen
av den 4 februari 1970.
Den 11 januari 1971 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med
Etiopien rörande fortsatt bistånd till en teknisk högskola.
Den 15 januari 1971 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark och Norge om riskgaranti till Scandinavian Airlines
System.
Den 28 december 1970 och 15 januari 1971 växlades i Santiago de
Chile ministeriella noter med Chile rörande samarbete på familjeplaneringens
område.
Den 19 januari 1971 undertecknades för Sveriges vidkommande med
förbehåll för ratifikation europeiska överenskommelsen i Genéve av
den 1 juli 1970 rörande arbetsförhållanden för besättningarna vid internationella
transporter på väg (AETR).
Den 21 januari 1971 växlades i Rom ministeriella noter med FN:s
livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rörande förlängning av
överenskommelsen den 25 april 1968 rörande ett jordbruksprojekt i
Afghanistan.
Den 12 november 1970 och 22 januari 1971 växlades i Mbabane och
London ministeriella noter med Swaziland rörande upphävande av luftfartsöverenskommelsen
med Storbritannien av den 27 november 1946
jämte senare tillägg för Swazilands vidkommande.
Den 23 januari 1971 växlades i Warszawa ministeriella noter med
Polen rörande ikraftträdande av överenskommelsen den 5 oktober 1970
om bärgning av fartyg och annan egendom i svenskt och polskt sjöterritorium.
Den 29 januari 1971 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Sovjetunionen rörande ett svenskt generalkonsulat i Leningrad.
Den 3 februari 1971 utväxlades i Stockholm ratifikationsinstrumenten
till överenskommelsen med Polen den 5 oktober 1970 rörande medgivande
för svenska fiskefartyg att fiska i den polska havsfiskezonen.
Den 28 januari och 4 februari 1971 växlades i Paris ministeriella noter
med FN:s organisation för uppfostran, vetenskap och kultur
(UNESCO) rörande ett tekniskt institut i Santa Clara, Cuba.
Den 5 februari 1971 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan
med ändring av routeförteckningen i luftfartsöverenskommelsen den 20
februari 1953 jämte tillägg 19 juli 1954.
Den 8 februari 1971 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
9
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Sovjetunionen angående ömsesidig befrielse av luftfartsföretag och deras
anställda från erläggande av skatter, upprättat i anslutning till överenskommelsen
mellan Sverige och Sovjetunionen rörande luftfartsförbindelser
den 31 mars 1956 samt ett memorandum rörande överenskommelsen
mellan Sverige och Sovjetunionen i frågor rörande luftfartsförbindelser
den 31 mars 1956. Kungl. Majit beslöt den 23 april att ratificera
protokoll och memorandum. De sattes i kraft genom en noteväxling
i Moskva samma dag.
Den 11 februari 1971 undertecknades med förbehåll för ratifikation i
London, Moskva och Washington ett fördrag om förbud mot placering
av kärnvapen och andra massförstörelsevapen på havsbotten samt i dennas
underliggande marklager.
Den 12 februari 1971 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll
1971 till långtidsprotokollet med Polen av den 16 september 1968
rörande varuutbytet.
Den 13 februari 1971 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Kungl. Majit beslöt
den 27 maj att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Helsingfors den 1 juni.
Den 17 februari 1971 beslöts om en ändring av stadgan för Europarådet.
Den 21 februari 1971 undertecknades i Wien med förbehåll för ratifikation
en konvention rörande så kallade psykotropa medel.
Den 22 februari 1971 växlades i Bangkok ministeriella noter med
Thailand rörande förlängning av vänskaps-, handels- och sjöfartsavtalet
av den 5 november 1937.
Den 5 mars 1971 avlämnade Storbritannien en ministeriell note i
Stockholm med uppsägning av överenskommelsen den 30 juni 1964
rörande reglering av spannmålsimporten till den brittiska marknaden.
Den 8 mars 1971 undertecknades med förbehåll för ratifikation i
Guatemala ett protokoll innebärande ändring i konventionen rörande
fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om internationell
luftbefordran.
Den 9 och 10 mars 1971 undertecknades i Paris med förbehåll för
ratifikation två tilläggsavtal med Frankrike till avtalet den 24 december
1936 och tilläggsavtalet den 29 mars 1956 för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter.
Den 10 mars 1971 undertecknades i New Delhi ett utvecklingskreditavtal
(1971) med Indien.
Den 12 mars 1971 framlades i New York ett protokoll med ändring
av konventionen den 7 december 1944 angående internationell civil
lf Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1972
10
luftfart, (art. 50 (a)). Kungl. Maj:t beslöt den 14 maj att ratificera protokollet.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Montreal den 11 juni.
Den 15 mars 1971 undertecknades i Helsingfors ett avtal mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete.
Kungl. Maj:t beslöt den 7 september att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Helsingfors den 22 september.
Den 23 mars 1971 undertecknades i Paris ett protokoll med Organisationen
för europeisk rymdforskning (ESRO) om ändring av avtalet angående
raketfältet i Kiruna.
Den 24 mars 1971 undertecknades i Strasbourg med förbehåll för
ratifikation en överenskommelse rörande internationell patentklassificering.
Den 24 mars 1971 undertecknades i New York en tilläggsöverenskommelse
med Förenta Nationerna och Peru rörande upphörande av
överenskommelsen den 29 juli 1970 rörande den svenska teknikerkadems
insättande i Förenta Nationernas tjänst för återuppbyggnadshjälp
i de av jordbävningen den 31 maj 1970 ödelagda områdena i Peru.
Den 29 mars 1971 undertecknades i Washington 1971 års vetekonvention
samt 1971 års konvention om livsmedelshjälp. Kungl. Maj:t beslöt
den 27 maj att ratificera konventionerna. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Washington den 16 juni.
Den 1 april 1971 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania om utvecklingskredit (vattenförsörjningsprogram
1970—72).
Den 10 april 1971 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande ändrad lydelse av artikel 4 i överenskommelsen den
30 juni 1967 om utvecklingskredit (vattenförsörjningsprogram för landsbygden).
Den 16 april 1971 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till konventionen
i New York den 8 juli 1965 om kustlösa staters transithandel.
Anslutningsinstrumentet deponerades i New York den 16 juni.
Den 23 april 1971 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge
rörande förlängning av giltighetstiden för konventionen den 5 februari
1919 angående flyttlapparnas rätt till renbetning.
Den 3 maj 1971 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Danmark, Finland och Norge om person- och godsbefordran på väg.
Den 15 maj 1971 undertecknades i Monrovia en överenskommelse
med Liberia om tekniskt samarbete.
Den 27 maj 1971 beslöt Kungl. Majit att med vissa förbehåll ratificera
europeiska bosättningskonventionen av den 13 december 1955. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Strasbourg den 24 juni.
Den 27 maj 1971 beslöt Kungl. Majit ratificera konventionen i Monaco
den 3 maj 1967 angående den internationella hydrografiska orga
-
11
Överenskommelser med främmande makter m. m.
nisationen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 11 oktober.
Den 29 maj 1971 växlades i Hanoi ministeriella noter med Folkrepubliken
Vietnam rörande familjeplanering.
Den 4 juni 1971 beslöt Kungl. Maj:t ratificera de vid världspostkongressen
i Tokio den 14 november 1969 avslutade postfördragen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Bern den 1 oktober.
Den 7 juni 1971 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Kenya och Världsbanken om utvecklingskredit (Kamburukraftverket
vid Tanafloden).
Den 21 juni 1971 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Finland angående reglering av betalningen
av vissa till Finland lämnade svenska krediter.
Den 23 juni 1971 undertecknades i Köpenhamn en luftfartsöverenskommelse
med Indonesien.
Den 29 juni 1971 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande förlängning av överenskommelsen den 20 augusti 1966
rörande expertbistånd för Tanzanias förvaltning.
Den 29 juni 1971 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande förlängning av avtalet den 6 april 1967 rörande svenska
frivilliga fredskårsdeltagare.
Den 30 juni 1971 växlades i Nairobi ministeriella noter med Kenya
rörande förlängning av överenskommelsen den 17 maj 1966 rörande
samarbete på inseminationens område.
Den 3 januari och 1 juli 1971 växlades i Teheran ministeriella noter
med Iran angående bistånd på familjeplaneringens område.
Den 24 juli 1971 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med ändringar i Bernkonventionen om skydd
för litterära och konstnärliga verk samt en överenskommelse med ändringar
av världskonventionen om upphovsrätt.
Den 23 augusti 1971 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Indien och Internationella utvecklingsfonden (IDA) om utvecklingskredit
(spannmålslagringsprojekt).
Den 19 och 24 augusti 1971 växlades i Rom ministeriella noter med
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rörande en skoglig
utbildningskonferens.
Den 27 augusti 1971 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt bistånd på jordbruksområdet
(EPID-programmet).
Den 24 och 30 augusti 1971 växlades i Rom ministeriella noter med
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) rörande möte i
Stockholm av FAO:s rådgivande kommitté för skoglig utbildning.
Den 31 augusti 1971 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Ceylon om svenskt varubistånd.
Riksdagsbcrättelsen år 1972
12
Den 4 september 1971 undertecknades i Reykjavik två protokoll mellan
Sverige, Danmark och Norge samt Island om dels Loftleidirs flygningar
på routen Skandinavien—Reykjavik—New York med flygplan
av typ RR 400 dels villkoren för Loftleidirs trafik Skandinavien—Reykjavik—New
York v. v.
Den 10 september 1971 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Israel om coproduktion av filmer.
Den 16 september 1971 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om samarbete i fråga om
åtgärder mot oljeförorening av havet.
Den 16 september 1971 undertecknades i Stockholm med förbehåll
för ratifikation dels en gränsälvsöverenskommelse med Finland dels en
tilläggsöverenskommelse till överenskommelsen den 17 februari 1949
om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar.
Den 22 september 1971 växlades i Brasilia ministeriella noter med
Brasilien om konsultationer i sjöfartsfrågor.
Den 23 september 1971 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Finland och Norge om Nordkalottens arbetsmarknadsutbildningscenter.
Den 24 september 1971 beslöt Kungl. Maj:t ratificera europeiska
konventionen av den 13 december 1968 rörande skydd av djur under
internationell transport. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg
den 20 oktober.
Den 13 oktober 1971 undertecknades i Stockholm med förbehåll för
ratifikation en överenskommelse med Tjeckoslovakien om vetenskapligt
och tekniskt samarbete.
Den 15 oktober 1971 beslöt Kungl. Maj:t ratificera en av Internationella
civila luftfartsorganisationens församling beslutad ändring av artikel
56 i konventionen den 7 december 1944 angående internationell
civil luftfart.
Den 18 oktober 1971 undertecknades i Nairobi en överenskommelse
med Kenya om samarbete för utbildning av sekreterare.
Den 19 oktober 1971 växlades i London ministeriella noter med
Botswana rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 27 oktober 1971 undertecknades i Prag ett tilläggsprotokoll med
Tjeckoslovakien till handelsavtalet den 26 januari 1967.
Den 29 oktober 1971 beslöt Kungl. Maj:t Sveriges anslutning till konventionen
i Paris den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.
Den 29 oktober 1971 undertecknades i Genéve med förbehåll för ratifikation
en internationell konvention rörande skydd för framställare av
fonogram mot otillåten efterbildning.
Den 29 oktober 1971 undertecknades i Nairobi en överenskommelse
med Kenya om samarbete på mjölkproduktionens område.
13
Exportkreditnämnden
Av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade
garantier för exportkrediter
Under budgetåret 1970/71 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 1 311
milj. kr., vilket innebär en minskning sedan närmast föregående budgetår
med 13 milj. kr. eller med 1 °/o- Därutöver har garantier ställts i utsikt
(garantiutfästelser) för ett belopp av 3 767 milj. kr. mot 3 348 milj.
kr. föregående budgetår.
Av nämndens engagemang avsåg 2 458 milj. kr. garantiförbindelser.
Härav utgjorde 209 milj. kr. garantier på särskilt gynnsamma villkor vid
export av betydelse för u-ländemas ekonomiska utveckling, u-garantier.
Totalbeloppet för garantiutfästelser uppgick till 2 971 milj. kr., därav
140 milj. kr. för u-garantier. Utvecklingen under det senaste budgetåret
karakteriseras av en ökning av garantiförbindelserna med 21 % och en
minskning av garantiutfästelserna med 2 °/o
Av
de utestående garantiförbindelserna belöper 837 milj. kr. på u-länderna,
759 milj. kr. på öststaterna och 862 milj. kr. på övriga länder.
Vid sammanräkning av garantiåtaganden tas — enligt beslut av
Kungl. Maj:t den 27 februari 1970 — garantiutfästelser upp till 55 °/c
av sitt belopp eftersom erfarenheten visat att endast en del av lämnade
utfästelser utnyttjas. Nämndens sammanlagda engagemang beräknat på
detta sätt uppgick den 30 juni 1971 till 4 092 milj. kr.
Under våren 1968 beslöt riksdagen att införa garantier för täckning
av förlust i samband med investering i u-land, s. k. investeringsgarantier.
Dessa skall administreras av exportkreditnämnden. Riktlinjer som
skall gälla för dessa investeringsgarantier har utarbetats av nämnden.
Någon ansökan om investeringsgaranti har under budgetåret inte kommit
in till nämnden.
Nämndens inkomster under budgetåret 1970/71 uppgick till 29,9 milj.
kr. mot 29,4 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes
17,6 milj. kr. av premier, 9,3 milj. kr. av räntor och 3,1 milj. kr. av
återvunna skadebelopp.
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1970/71 betalats ut
ersättningar med 2,1 milj. kr. Nämndens administrationskostnader uppgick
till 2 milj. kr. Ersättningsreserven, som skall bestrida kostnaderna
för under budgetåret inträffade men ej slutreglerade skadefall, är oförändrad
och uppgår till 1,7 milj. kr. Till premiereserver har satts av 5,6
milj. kr. för n-garantier, dvs. andra garantier än u-garantier, och 2,6
milj. kr. för u-garantier.
Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning av nämndens
säkerhetsreserv för n-garantier med 15,7 milj. kr. och för u-garantier
med 1,9 milj. kr. Efter årets avsättning uppgår dessa säkerhetsreserver
till resp. 98,4 milj. kr. och 6,6 milj. kr. Säkerhetsreservernas relativa
Riksdagsberättelsen år 1972
14
storlek i förhållande till utestående garantiförbindelser är 4,4 %> för
n-garantier och 3,1 #/o för u-garantier.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret finns i nämndens verksamhetsberättelse som lämnats till riksdagens
ledamöter.
15
Bidrag av lotterimedel
Under år 1971 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater
och andra kulturella ändamål
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Svenska riksteatem |
19.2.71 |
1 369 000 |
Stiftelsen EMS |
19.2.71 |
450 000 |
Ars nova, föreningen för nutida musik i Malmö |
19.2.71 |
10 000 |
Stockholm anskaffande av utrustning till nya avdelningar inom |
19.2.71 |
25 000 |
Styrelsen för KROrs distrikt för Skåne och Blekinge |
19.2.71 |
100 000 |
Arjeplogs kommun |
19.2.71 |
50 000 |
Akademien för de fria konsterna |
19.2.71 |
5 000 |
Stiftelsen Gerlesborgsskolan |
19.2.71 |
250 000 |
Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige |
19.2.71 |
100 000 |
Riksantikvarieämbetet |
19.2.71 |
50 000 |
Östergötlands fornminnes- och museiförening |
19.2.71 |
50 000 |
Ystads kommun |
19.2.71 |
150 000 |
Göteborgs trädgårdsförening renovering av det s. k. Palmhuset i Göteborg |
19.2.71 |
100 000 |
Tumbo församling renovering av Kaplansgården i församlingen |
19.2.71 |
30 000 |
Norbergs hembygdsförening |
19.2.71 |
30 000 |
Författarförlaget, ekonomisk förening |
19.2.71 |
250 000 |
Styrelsen för Skoklosters slott |
5.3.71 |
50 000 |
Kungl, biblioteket inköp av en brevsamling |
19.3.71 |
50 000 |
Musikaliska akademien |
26.3.71 |
33 000 |
Riksdagsberättelscn år 1972
16
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Norrlands nation i Uppsala |
30.4.71 |
270 000 |
anordnande av teaterlokal m. m. inom Norrlands |
27.5.71 |
150 000 |
inköp av instrument, ljudåtergivningsapparatur, Stiftelsen EMS |
27.5.71 |
65 000 |
anskaffande av pedagogiskt material |
18.6.71 |
115000 |
projekteringskostnader |
18.6.71 |
400 000 |
fortsatt konservering av slottets samlingar budget-året 1971/72 |
18.6.71 |
35 000 |
anskaffande av en luftfuktighetsanläggning samt |
18.6.71 |
224 000 |
anskaffande av utrustning till en s. k. videoverkstad |
18.6.71 |
83 000 |
ytterligare bidrag för uppbyggnad av ett informa-tionscentrum för offentlig konst |
18.6.71 |
50 000 |
anordnande av nya verkstads- och förvaringsut-rymmen |
18.6.71 |
50 000 |
anskaffande av teknisk utrustning |
18.6.71 |
45 000 |
anskaffande av hyllinredning |
18.6.71 |
83 000 |
iordningställande av nya arkivlokaler |
30.6.71 |
145 000 |
restaurering av vissa under ämbetets vård och |
15.7.71 |
5 000 |
anskaffande av filmutrustning |
16.9.71 |
30 000 |
anskaffande av en ugn till fackavdelningen för |
1.10.71 |
20 000 |
utrustning av repetionslokaler för Cullbergsbaletten |
1.10.71 |
150 000 |
restaurering av korsvirkesbeståndet inom kv. Olivia |
1.10.71 |
10 000 |
anskaffande av arkivskåp, kopieringsmaskin m. m. |
22.10.71 |
195 000 |
anskaffande av filmprojektorer och viss annan |
19.11.71 |
300 000 |
utförande av ett korfönster i Skara domkyrka |
17.12.71 |
100 000 |
bokinköp och bokbindning vid den blivande bi-bliotekshögskolan |
Summa kr. |
5 677 000 |
17 Anvisningar ur jaktvårdsfonden
Under budgetåret 1970/71 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål |
Belopp kr. |
Bidrag till Svenska jägareförbundets verksamhet |
3 779 800 |
Bidrag till länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet |
1 110 700 |
Bidrag till viltforskning |
819 000 |
Bidrag till Svenska naturskyddsföreningens verksamhet |
150 000 |
Diverse |
313 700 |
Summa kr. |
6 173 200 |
Under budgetåret 1970/71 influtna medel och anvisade belopp
ur statens lappfond
Belopp kr.
Inkomster:
A. Räntemedel 929 000
B. I anledning av markförsäljningar influtna köpeskillingar 534 000
C. I anledning av vattenregleringar influtna ersättningar
för skada å fiske m. m. 175
D. I anledning av undantagande av renbetesmark utgående
intrångsersättningar 235 000
E. Arrendemedel 1 532 124
F. Vissa hyresersättningar m. m. 6 196
G. Diverse 34 042
Summa kr. 3 270 537
Anvisade belopp kr.:1
A. Direkta åtgärder för renskötselns
främjande
1. Jämtlandslän 69 853
2. Västerbottens län 65 000
3. Norrbottens län* 336 989 471 842
B. Åtgärder för främjande av jakt och fiske —
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m. 9 724
D. Renforskning m. m. 85 302 (85 302)
E. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete
m. m. 307 394
Summa kr. 874 262 (85 302)
Anm. De inom parentes angivna beloppen utvisar hur stor del av bidragen, sona
har utgått från s. k. villkorsmedel som är avsatta för särskilda ändamål under
statens lappfond.
1 De framställningar från länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län om medel till renskötselns främjande m. m. under budgetåret
1971/72, som inkommit under budgetåret 1970/71 och som enligt tidigare
praxis skulle ha anvisats under sistnämnda budgetår, har för prövning och avgörande
överlämnats till styrelsen för samefonden, vilken fond inrättats fr. o. m.
den 1 juli 1971 (prop. 1971:51, JoU 1971:37, rskr 1971:216).
* I posten ingår vissa engångsbelopp.
Riksdagsberättelsen år 1972
18
Under budgetåret 1970/71 beviljade understöd ur allmänna arvsfonh n
Under budgetåret 1970/71 har 372 understöd om sammanlagt ca 11,8
milj. kr. delats ut ur allmänna arvsfonden. Hur understöden fördelas på
olika ändamål framgår av nedanstående tablå.
Ändamål
Belopp kr.
Främjande av värd och fostran av barn och ungdom
Barnstugor
Barnkolonier
Ungdomslokaler m. m.
Kommuner och ungdomsråd 1 475 000
Nykterhetsorganisationer 78 000
Scoutorganisationer 783 600
Svenska kyrkan samt till denna knutna
sammanslutningar 209 000
Religiösa sammanslutningar i övrigt 841 000
Annan huvudman 85 500
Forskning, försöksverksamhet, information
Omsorg om handikappade
Fritidsanläggningar, rekreation m. m. 392 500
Forskning, försöksverksamhet, information 1 229 600
Administration 16 800
Invalidbilar, tekniska hjälpmedel 160 000
Diverse 30 000
Övrigt
6 017 900
291 000
3 472 100
156 000
1 828 900
10 000
11 775 900
19 Utbetalningar ur handels- och sjöfartsfonden
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1970/71
Ändamål Belopp kr.
Bidrag för exportfrämjande åtgärder, Svenska Handelskammaren
i New York 50 000: —
Bidrag till inrikeskampanjen 1970, Svenska turisttrafikförb. 300 000: —
Bidrag till exportprojekt under samverkan mellan konfektionsföretag
m. m., Sveriges allmänna exportförening netto 86 229: —
Bidrag för framställning av en projektkalender, D:o 30 000: —
Bidrag till en marknadsanalys vid Svenska handelskammaren
i Österrike, Sveriges allmänna exportförening netto 16 501: —
Medel för ombyggnad av en svensk utställningsmonter, Handelssekr.
i Toronto 9 000: —
Medel att disponeras för kommersiella ändamål, Kollegiet för
Sverige-information i utlandet 200 000: —
Resebidrag till Idla — ensemblen för framträdande i Amerikas
förenta stater i oktober 1970, Idla Corporation in Sweden AB 13 000: —
Bidrag för en inrikeskampanj under år 1971, Svenska Turisttrafikförbundet
400 000: —
Medel att användas under b.å. 1970/71 av exportrådet för den
mindre industrin för marknadsundersökningar m. m., Sveriges
allmänna exportfören. 60 000: —
Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet (k. br. 7.5.1971) 150 000: —
Summa 1 314 730: —
Ju: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
20
Kommittéer
Justitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Departementsutredningen (Ju 1964: 58)
Sedan Kungl. Maj:t beviljat förutvarande utredningsmannen entledigande
från det uppdrag att utreda statsdepartementens organisation och
arbetsformer, som meddelats honom av Kungl. Maj:t den 5 juni 1963,
har för uppdragets fullgörande en utredningsman tillkallats enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t den 3 februari 1967:
Utredningsman:
Berggren, Erik G. C., kansliråd
Expert:
Edelsvärd, Olle A., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Hammar, Lars G. A., byrådirektör
Sanmark, P. Arvid, L., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1964 års riksdagsberättelse Ju 58.
I fråga om decentralisering av ärenden har utredningen t. o. m. oktober
1971 lagt fram 133 promemorior (stencilerade). Utredningen har
därefter färdigställt en den 3 januari 1972 dagtecknad sammanfattande
rapport om decentraliseringsarbetet inom utredningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1965 års abortkommitté (Ju 1966: 62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1965 för
utredning om abortlagens tillämpning och därmed sammanhängande
spörsmål samt en allmän översyn av abortlagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 mars 1965):
Ordförande:
Hult, Bengt V., f. d., justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
Ledamöter:
Alm, Görel G. M., amanuens
af Geijerstam, K. Gunnar, bitr. överläkare
Hamrin-Thorell, Ruth L., redaktör, f. d. led. av I kamm.
Holmqvist, A. Mary S., bamavårdsman, led. av riksdagen
Kristensson, Astrid M., förbundsdirektör, led. av riksdagen
21
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 3
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm.
Olsson, Elvy E., led. av riksdagen
Westberg, S. Verner, f. d. överläkare
Experter:
Englund, Sven E., bitr. överläkare
Jonsson, R. A. Margit, kurator
Odquist, Gudrun I., kurator
Sjövall, Elisabet, med. lic. f. d. led. av II kamm.
Swensson, Dag C. W., byrådirektör
Öhrberg, Kjell O., med. lic.
Sekreterare:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
Rengby, Sven F. N., avdelningsdirektör
Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1970—augusti 1971 hållit 14
sammanträden.
Kommittén har den 3 september 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 58) Rätten till abort.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Kommittén (Ju 1968: 60) för anstaltsbehandling inom kriminalvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967
för översyn av lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1967):
Ordförande:
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, f. d. led. av II kamm.
Ledamöter:
Eriksson, G. Torsten, f. d. generaldirektör
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen
Hedlund, A. Rune, landstingsråd, f. d. led. av I kamm.
Kaijser, Rolf G. S., f. d. överläkare, f. d. led. av I kamm.
Nilsson, K. Börje, socionom, f. d. led. av II kamm.
Romander, Holger, A. G., riksåklagare
Experter:
Bufvers, M. Arne, skyddskonsulent
Danielsson, Åke H., kriminalvårdsdirektör
Eriksson, Nils, ingenjör
Forsström, Karl-Erik, byrådirektör
Holmstedt, Yngve D., överläkare
Ruda, K. Einar, f. d. avdelningsdirektör
Tibbling, J. Harry, byrådirektör
Wallström, Sven, tillsynsman
Wigelius, Anders O., hovrättslagman
Ju: 3 Riksdagsberättelsen år 1972
22
Sekreterare:
Paulsen, Margareta M., hovrättsassessor
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse Ju 60.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 17
sammanträden.
Kommittén har den 8 november 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:
74) Kriminalvård i anstalt.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Informationsutredningen (Ju 1968: 61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1967 för
att utreda frågan om vidgad samhällsinformation m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 juni 1967):
Ordförande:
Eckerberg, Per A., landshövding
Ledamöter:
Braunerheilm, G. Erik E., direktör
Dennis, Bengt, statssekreterare
Fors, Åke Hj., kansliråd
Nilsson, A. Manfred, kansliråd
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Expert:
Edström, Lennart J., informationschef
Huvudsekreterare:
Bräde, James E. U. G., direktör
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ju 61.
Utredningen har under tiden november 1970—februari 1971 hållit ett
sammanträde.
Utredningen har den 17 februari 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 2) Post- och Inrikes Tidningar.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1967 års polisutredning (Ju 1968: 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10 november
1967 och den 22 mars 1968 för en översyn av indelningen i polis- och
åklagardistrikt och av den regionala polisorganisationen (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 november 1967):
Ordförande:
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Ledamöter:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Ekström, Sven E. A., f. d. förvaltningschef, led. av riksdagen
23
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 6
Gärde Widemar, Ingrid, justitieråd, f. d. led. av II kamm.
Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen
Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen
Experter:
Börjesson, Mats, direktör
Fröjd, S. Arne, länsråd
Lindell, Malte, ombudsman
Olsson, Karl Gustaf, länsåklagare
Printz, Å. Lennart, avdelningschef
Ståhl, Karl-Gustaf L., länspolischef
Sekreterare:
Alpsten, A., Börje departementsråd
Bitr. sekreterare:
Åhlén, Lars, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ju 65.
Utredningen har den 30 juni 1970 avgett delbetänkandet (SOU
1970: 32) Polisen i samhället.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
15 sammanträden samt haft ett flertal överläggningar med olika myndigheter
och organisationer som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i december 1971 slutfört sitt arbete genom betänkandet
(Ds Ju 1971: 26) Polisen i storstadsområdena.
6. Utredningen (Ju 1969: 56) om rättshjälp i förvaltningsärenden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1968 för
utredning av frågorna om kostnaderna i förvaltningsförfarandet, om
rättshjälp i förvaltningsärenden och om offentligt biträde åt part i sådana
ärenden (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1968):
Ordförande:
Wilkens, Sten P. A., regeringsråd
Ledamot:
Vogel, Lorentz W., byråchef
Sekreterare:
Sacklén, N. Anders O., förste länsassessor
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1970—september 1971 hållit
tio sammanträden, varav ett med försäkringsdomstolens ledamöter.
Utredningen har den 5 november 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 76) Offentligt biträde och kostnadsersättning i förvaltningsärenden.
Uppdraget är därmed slutfört.
Ju: 7 Riksdagsberättelsen år 1972
24
7. Domstolsverksutredningen (Ju 1970: 57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 februari 1970
med uppdrag att utreda frågan om inrättande av en central förvaltningsmyndighet
på domstolsväsendets område:
Ordförande:
Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör
Ledamöter:
Larfors, E. V. Tage, drätselchef, led. av riksdagen
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident
Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen
Spak, Carl-Anton, lagman
Experter:
Buckau, Anne-Marie L. M., ombudsman
von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör
Persson, J. Lennart, hovrättslagman
Serbin, Ulla, kamrerare
Stangenberg, Harriet, S. T., expeditionschef
af Winklerfelt, J. Christer M., byråchef
Huvudsekreterare:
af Winklerfelt, J. Christer M., byråchef
Bitr. sekreterare:
Larsson, Mats R. S., departementssekreterare
Odhammar, J. E. Ivan, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 49.
Utredningen har under tiden november 1970—maj 1971 hållit sex
sammanträden.
I enlighet med förslag av utredningen den 26 augusti 1970 (Stencil
Ju 1970: 22) har fr. o. m. den 1 juli 1971 inrättats en domstolsväsendets
organisationsnämnd med uppgift bl. a. att genomföra olika rationaliseringsprojekt
inom domstolsväsendet. Instruktion se SFS 1971: 205.
Utredningen har i maj 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 41) Ny
domstolsadministration.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Kammarrättsorganisationskommittén (Ju 1970: 60)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1970 med
uppdrag att framlägga förslag till organisation av kammarrätterna och
i övrigt förbereda den nya kammarrättsorganisationen (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 juni 1970):
Ordförande:
Hillerudh, G. Lars-Olov E., kansliråd
Ledamöter:
Francke, Jan Å., kammarrättsfiskal
25
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 10
Granath, Nils O., förste länsassessor
Neergaard, Erik A., hovrättsassessor
Törnell, T. M. Bengt, kammarrättsassessor
Expert:
Wentz, Nils O., kammarrättspresident
Sekreterare:
Lindberg, Bert H., kammarrättsfiskal
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 52.
Kommittén har under tiden november 1970—juni 1971 hållit sex
sammanträden.
Kommittén har den 30 juni 1971 avgett slutrapport.
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1971 uppdragit åt domstolsväsendets
organisationsnämnd att slutföra kommitténs kvarstående arbetsuppgifter.
Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.
9. Moratoriekommittén (Ju 1970: 61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med
uppdrag att överse moratorielagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 september 1970):
Ordförande:
Delin, Lars A., t. f. rättschef
Ledamöter:
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Lindberg, N. Olof, departementsråd
Experter:
Högberg, Curt-Ragnar G., avdelningsdirektör
Modigh, Pontus, direktör
Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare:
Norberg, Sven E. O., hovrättsfiskal
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 53.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit åtta
sammanträden.
Kommittén har den 15 december 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 56) Ny moratorielag.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Sakkunniga (Ju 1970: 64) för översyn av organisationen vid åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 4 december 1970
och den 27 maj 1971 för översyn av organisationen vid åklagarmyndigheterna
i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt samt vid Göteborgs
och Malmö tingsrätters brottmålsavdelningar:
Ju: 10 Riksdagsberättelsen år 1972
26
Ordförande:
Spak, Carl-Anton, lagman (fr. o. m. den 18 december 1970)
Ledamöter:
Håkansson, Sven-Olof H., länsåklagare (fr. o. m. den 18 december 1970)
Welander, Gösta, kammaråklagare (fr. o. m. den 18 december 1970)
Expert:
Carlson, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 28 maj 1971)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 4
december 1970):
Vid omorganisationen av åklagarväsendet den 1 januari 1965 lämnades
organisationen av åklagarverksamheten i Stockholm, Göteborg och
Malmö i huvudsak orubbad. Tämligen snart efter reformens genomförande
visade det sig emellertid nödvändigt med en översyn av åklagarmyndigheten
i Stockholm för att lösa åtskilliga besvärliga administrativa
problem vid myndigheten, översynen ledde till en ny organisation av
myndigheten från den 1 januari 1970.
De skäl som föranledde översynen av organisationen vid åklagarmyndigheten
i Stockholm gäller även i fråga om åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt. Särskilda sakkunniga bör därför tillkallas
med uppgift att se över organisationen i Göteborgs åklagardistrikt.
Organisationen av åklagarmyndigheten bör liksom f. n. bygga på att
chefen för myndigheten har den dubbla funktionen att vara statsåklagare
och chef för lokal åklagarmyndighet. Myndigheten bör vara indelad
i åklagarkammare. Det är angeläget att myndigheten organiseras på ett
sådant sätt att om möjligt en och samma åklagare handlägger ett mål
från början till slut.
På grund av det direkta samband som råder mellan verksamheten
vid åklagarmyndigheten och rådhusrätten bör de sakkunniga söka anpassa
organisationen för åklagarmyndigheten och för rådhusrättens
brottmålsavdelningar till varandra.
De sakkunniga bör — utöver de åtgärder som här nämnts — kunna
pröva även andra uppslag som kan väntas öka effektiviteten i myndighetens
verksamhet och underlätta dess arbete.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet
den 27 maj 1971):
Under utredningsarbetet har framkommit att de skäl som föranledde
beslutet om översyn av åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt
gäller även i fråga om åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt. De
sakkunniga bör därför anförtros uppgiften att i anslutning till fullföljandet
av sitt ursprungliga uppdrag verkställa översyn även av organisationen
vid åklagarmyndigheten i Malmö åklagardistrikt. I överensstämmelse
med vad jag i direktiven för översynen av åklagarmyndigheten i
Göteborgs åklagardistrikt har uttalat beträffande brottmålsavdelningarna
vid dåvarande rådhusrätten i Göteborg bör uppdraget att överse åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt även avse organisationen av
Malmö tingsrätt till den del den berörs av uppdraget i övrigt.
27
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 11
Utredningen har under tiden januari—september 1971 sammanträtt
19 dagar. Utredningen har företagit studiebesök och överlagt med företrädare
för riksåklagaren, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt
och Stockholms tingsrätt samt för de berörda åklagarmyndigheterna
och tingsrätterna.
Utredningen har den 10 september 1971 avgett PM (Ds Ju 1971: 20)
angående organisationen vid åklagarmyndigheterna i Göteborgs och
Malmö åklagardistrikt samt vid Göteborgs och Malmö tingsrätters brottmålsavdelningar.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunniga (Ju 1971:1) med uppdrag att utreda frågan om högsta
domstolens kansli- och föredragandeorganisation m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1971
med uppdrag att utreda frågan om högsta domstolens kansli- och föredragandeorganisation
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 februari
1971):
Ordförande:
Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident (fr. o. m. den 8 februari 1971)
Ledamöter:
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef (fr. o. m. den 8 februari 1971)
Landahl, E. Tore, hovrättslagman (fr. o. m. den 8 februari 1971)
Expert:
Tengström, L. Ann-Mari, t. f. revisionssekreterare (fr. o. m. den 4 maj
1971)
Sekreterare:
Munck, Johan, hovrättsfiskal (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den
29 januari 1971):
Mål och ärenden som prövas och avgörs av högsta domstolen skall
enligt 24 § regeringsformen beredas i nedre justitierevisionen. För detta
ändamål skall enligt 3 kap. 8 § rättegångsbalken i nedre justitierevisionen
finnas revisionssekreterare. Vid nedre justitierevisionen skall enligt
samma lagrum också finnas kansli för högsta domstolen.
Närmare bestämmelser om nedre justitierevisionens organisation och
verksamhet finns i dess arbetsordning (1948: 494). Enligt arbetsordningen
består nedre justitierevisionen av revisionssekreterare som ledamöter.
En av dem är revisionens ordförande. Beredningen av mål och ärenden
ankommer antingen på en revisionssekreterare eller på justitierevisionen
i närvaro av tre revisionssekreterare (t. ex beviljande av fri rättegång)
eller på annan tjänsteman. Administrativa ärenden avgörs i plenum
eller av ordföranden. Målen och ärendena fördelas på rotlar. I
regel innehar varje revisionssekreterare en rotel. Rotlarna är dels specialrotlar,
som företrädesvis tilldelas mål av viss typ (t. ex. sjömål eller
expropriationsmål), dels allmänna rotlar.
Revisionssekreterarnas huvuduppgift är föredragning inför högsta
Ju: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
28
domstolen. Föredragningen skall ske med ledning av minnesanteckningar,
som innefattar en ordnad och fullständig redogörelse för vad handlingarna
innehåller av betydelse för den prövning som det är fråga om.
Anteckningarna, den s. k. föredragningspromemorian, skall undertecknas
av föredraganden och efter föredragningen förvaras bland handlingarna
i målet. Högsta domstolen får bestämma om och i vilken mån en fullständig
redogörelse får i promemorian ersättas av hänvisning till handlingarna
i målet. Vissa bestämmelser av detta slag har meddelats år
1954. Även i övrigt får högsta domstolen meddela närmare föreskrifter
om föredragningar och promemorior.
Frågan om nedre justitierevisionens ställning har senast behandlats i
samband med ett den 14 januari 1971 till lagrådet remitterat förslag till
ändrade bestämmelser om fullföljd av talan till högsta domstolen m. m.
Förslaget grundas på domstolskommitténs betänkande Fullföljd av talan
m. m. (SOU 1969: 41). Kommittén har föreslagit att dispensföredragningen
i högsta domstolen i vissa avseenden skall förenklas och att
föredragningspromemorior inte skall behöva upprättas i alla mål. I
sammanhanget uttalar kommittén att nedre justitierevisionen i princip
bör upphöra som självständigt ämbetsverk och knytas direkt till högsta
domstolen. Under remissbehandlingen rådde delade meningar i fråga om
arbetsformerna vid beredningen av målen i högsta domstolen. Någon
erinran gjordes däremot inte mot kommitténs uttalande om nedre justitierevisionens
ställning.
Enligt vilande grundlagsförslag skall 24 § RF upphävas (prop. 1970:
116), KU 1970: 32). I propositionen anförde jag att det inte finns behov
av att reglera högsta domstolens berednings- och föredragandeorganisation
i grundlag och att jag räknade med att senare ta upp frågan om
vissa reformer i denna del.
I lagrådsremissen angående fullföljd av talan m. m. har jag anslutit
mig till domstolskommitténs och remissinstansernas uppfattning att nedre
justitierevisionen bör upphöra som ett självständigt ämbetsverk och
omvandlas till ett kansli knutet direkt till högsta domstolen. Jag anförde
vidare att utredningen av denna fråga borde uppdras åt särskilda sakkunniga
som också skulle ta upp frågan om arbetsformerna vid beredningen
av målen i högsta domstolen.
Frågan om högsta domstolens kansliorganisation har också samband
med det utredningsarbete som bedrivs av domstolsverksutredningen rörande
inrättande av en central förvaltningsmyndighet på domstolsväsendets
område. I direktiven för detta utredningsarbete (riksdagsberättelsen
år 1971 Ju 49) framhöll jag bl. a. att det bör övervägas om inte en
central förvaltningsmyndighet för domstolarna bör svara för administrativa
och kamerala uppgifter också i fråga om nedre justitierevisionen och
högsta domstolen.
Mot den nu angivna bakgrunden bör särskilda sakkunniga tillkallas
för att utreda frågan om högsta domstolens kansli- och föredragandeorganisation.
Huvudfrågan för de sakkunniga bör vara hur de mål och
ärenden som det ankommer på högsta domstolen att pröva och avgöra
bäst kan beredas. Med hänsyn till det nära sambandet mellan högsta
domstolen och föredragandeorganisationen bör en utgångspunkt vara att
den nuvarande konstruktionen med föredragandena inordnade i ett särskilt
verk avskaffas. Detta får inte medföra att betungande administrativa
uppgifter läggs på högsta domstolen, dess ordförande eller annan
ledamot av domstolen. När det gäller föredragandena bör de sakkun
-
29
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 13
niga om möjligt undvika lösningar som föregriper en kommande utredning
om domarutbildningen och domarkarriären.
Vid utarbetandet av förslag till regler om föredragandenas arbetsuppgifter
och om föredragningspromemorior m. m. bör de sakkunniga beakta
bl. a. domstolskommitténs förslag och remissyttrandena däröver.
I den förut nämnda remissen till lagrådet angående fullföljd av talan
m. m. har även föreslagits vissa ändringar i lagen (1946: 879) om högsta
domstolens sammansättning och tjänstgöring. Förslaget innebär att antalet
ledamöter i högsta domstolen minskas. Däremot har inte lagens
bestämmelser om antalet avdelningar i högsta domstolen och om tjänstgöringen
på avdelningarna tagits upp till övervägande. De sakkunnigas
uppdrag bör omfatta även frågan om anpassningen av dessa bestämmelser
till de nya reglerna om antalet ledamöter i domstolen.
De sakkunniga bör också se över biträdesorganisationen och undersöka
om möjligheter finns att i ökad utsträckning flytta över arbetsuppgifter
från juristpersonalen till annan personal.
Utredningsarbetet bör drivas skyndsamt. Samråd bör ske med domstolsverksutredningen
och med utredningen angående regeringsrättens
kansli- och föredragandeorganisation.
De sakkunniga har den 20 augusti 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 59) Högsta domstolens kansli.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
12. Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955
för förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Utredningsman:
Thornstedt, Hans G., professor
Expert:
Danelius, Hans C. Y., bitr. utrikesråd
Lokal: Stockholms universitet, Frescati (rum C 874), Fack, 104 05
Stockholm 50, tel. växel 15 01 60 ankn. 1279 eller 37 24 43 (utredningsmannen)
Direktiven
för utredningen, se 1957 års riksdagsberättelse Ju 34.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
13. Fångvårdens byggnadskommitté (Ju 1957: 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1956 för
att handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 maj 1956):
Ordförande:
Andersson, A. G. Birger, redaktör, f. d. led. av I kamm.
Ju: 13 Riksdagsberättelsen år 1972
30
Verkställande ledamot:
Evers, G. Tage, överintendent
Ledamöter:
Bunner, Tor Å. G., byggnadsråd
Ericsson, Carl Henrik, avdelningschef
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen
Jacobsson, Per, f. d. socialvårdsassistent, f. d. led. av I kamm.
Karlström, Vilhelm H., avdelningsdirektör
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, led. av riksdagen
Marknäs, N. Sigurd V., byggnadsråd
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm.
Selin, Sven, ombudsman
Sjöstrand, B. H. Vilhelm, professor (t. o. m. den 25 november 1971)
Sveri, Knut O., professor
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Experter:
Amilon, Clas O., avdelningschef
Andersson, Hans E., avdelningsdirektör
Bengtsson, Folke L., byrådirektör
Fornander, J. Nils-Uno, byråchef
Hall-Mikaelsson, Barbro M., kriminalvårdsdirektör
Johnsson, N. Olle, byråchef
Larsson, S. Gunnar M., avdelningsdirektör
Lindberg, Erik G., kriminalvårdsdirektör
Marnell, K. Gunnar, kriminalvårdsdirektör
Olsson, Curt I., avdelningsdirektör
Ringius, Gösta, kriminalvårdsdirektör
Rudstedt, K. Gunnar, f. d. kriminalvårdsdirektör
Schiöld, K. Gösta A., f. d. bevakningsinspektor
Thurén, Gunnar C. O., kriminalvårdsdirektör
Traung, Brita, förste byråsekreterare
Sekreterare:
Leche, Johan H., t. f. kansliråd (t. o. m. den 30 juni 1971)
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 60, 115 32 Stockholm, tel. 61 96 39 (verkställande
ledamot)
Direktiven för kommittén, se 1957 års riksdagsberättelse Ju 39.
Under tiden november 1970—oktober 1971 har kommittén hållit tolv
protokollförda sammanträden, varav sex plenarsammanträden.
Den 9 juni 1971 har kommittén till Kungl. Maj:t överlämnat förslag
till planering av norra kriminalvårdsräjongens anstaltssystem samt byggnadsprogram
för ny centralanstalt och ny sluten sidoanstalt i samma
räjong (Ds Ju 1971: 13) Fångvårdsanstalter i Norrland.
Under år 1971 har byggnadsarbeten bedrivits vid den öppna sido -
31
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 14
anstalten Viskan. Dessa arbeten har avslutats under hösten 1971. Utrustning
av anstalten pågår. Ny köks- och matsalsbyggnad vid ungdomsanstalten
Skenäs har påbörjats i december 1971.
I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 11 oktober 1968 har byggnadskommitténs
arbete under det gångna året huvudsakligen varit inriktat
på planering och programmering av norra räjongens anstaltssystem.
Såvitt avser det kommittén den 17 maj 1968 givna uppdraget att
efter vissa programändringar projektera ny centralanstalt inom ungdomsräjongen
har arbetet, efter en allmän översyn av byggnadsprogrammet,
förts fram till systemskisser. På grund av väsentligt ändrade
förutsättningar har projekteringen därefter avbrutits. I anslutning därtill
har kommittén underställt Kungl. Maj:t frågan om ändrade direktiv
för planeringen. Som ett led i planeringsarbetet pågår i kommitténs regi
en undersökning rörande ungdomsfängelseelevemas förhållanden under
anstaltstiden.
Kungl. Majit har den 3 december 1971 beslutat att fångvårdens byggnadskommittés
verksamhet skall successivt avvecklas för att helt upphöra
med utgången av mars månad 1972.
14. 1956 års klientelundersökning (Ju 1957:40) rörande ungdomsbrottslingar
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för
en undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 juli 1956):
Ordförande:
Bergsten, Per G., justitieråd
Ledamöter:
Ahnsjö, Sven O. R., professor
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic.
Carlsson, N. Gösta, professor
Gerle, Bo O., professor
Husén, Torsten, professor
Jonsson, Gustav A., docent, chefläkare
Malmquist, Sten G., professor
Experter:
Bolin, Lars A., byråchef
Brandt-Humble, Kristina, psykolog
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Kinell, Erik A. T., f. d. avdelningsdirektör
Kirstein, Lennart, docent, överläkare (t. o. m. den 30 november 1971)
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog
Mattsson, Sten F. I. H., f. d. chefsåklagare
Olofsson, Birgitta K., fil. lic. (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Ju: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
32
Settergren, Gitte, fil. lic.
Svahn, Iba, byrådirektör
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. O:son, departementssekreterare
Lokal: Norrbackagatan 80, 113 41 Stockholm, tel. 31 59 34, 31 59 37,
31 59 39, 31 59 84, 30 52 70 (experter), Skeppargatan 51, 1 tr., 114 58
Stockholm, tel. 67 17 35 (sekreteraren)
Direktiven för undersökningen, se 1957 års riksdagsberättelse Ju 40.
Under tiden november 1970—oktober 1971 har hållits 24 sammanträden,
ett till vilket kallats samtliga sakkunniga och aktiva experter och
23 med undersökningens arbetsutskott i växlande sammansättning.
Sedan det omfattande undersökningsmaterialet bedömts och databehandlats,
har redovisningen av undersökningen och dess resultat påbörjats.
En första etapp härav har genomförts med avlämnandet av
en allmän rapport (SOU 1971:49) Unga lagöverträdare, I. Undersökningsmetodik.
Brottsdebut och återfall.
Det återstående arbetet består av en sammanställning av resultaten
av de olika undersökningsavsnitten samt en redovisning av follow-upundersökningen
och en övergripande analys av resultaten. Detta arbete
beräknas kräva hela år 1972. En delredovisning planeras ske vid mitten
av året.
15. Sjölagskommittén (Ju 1959:39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958
för översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande frågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Ordförande:
Hagbergh, C. Erik, f. d. justitieråd
Ledamöter:
Bååw, Hjalmar H. W., redaktör
Grenander, Nils, direktör
Hedborg, Per Erik, direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Pineus, Kaj L. A., dispaschör
Experter:
Grönfors, Kurt G. W., professor
Hagberg, Lennart P. M., advokat
Rune, Christer L., hovrättsråd
Zetterman, J. Lorenz, direktör
Sekreterare:
Rune, Christer L., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Liljeqvist, Rolf A., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., tel. växel 763 10 00. Postadress:
33
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 16
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2 (Liljeqvist), Lutzengatan
5 A, 115 23 Stockholm, tel. 60 63 94 ordföranden)
Direktiven för kommittén, se 1959 års riksdagsberättelse Ju 39. 777/-läggsdirektiv, se Ju 1969: 16.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden om nio dagar. Gemensamma överläggningar med de
danska, finska och norska sjölagskommittéerna har ägt rum i Oslo den
25—29 oktober 1971.
Kommittén har under året fortsatt arbetet på revision av bestämmelserna
om befordran av gods och om befordran av passagerare och resgods.
Arbetet härmed har främst bestått i att med svensk rätt införliva
internationella konventioner i dessa ämnen. Kommittén beräknar att i
två skilda betänkanden lägga fram förslag i dessa frågor i början av
år 1972.
Den inom justitiedepartementet tillsatta arbetsgrupp som har i uppdrag
att i samarbete med sjölagskommittén utreda organisatoriska frågor
och lägga fram förslag till vissa administrativa föreskrifter rörande
registrering av och inteckning i fartyg m. m. har i april 1971 avgett PM
(Ds Ju 1971: 6) angående det sjörättsliga registrerings- och inskrivningsväsendet.
Arbetet inom sjölagskommittén i dessa frågor är därmed avslutat.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
16. Utredningen (Ju 1961: 47) angående fraktavtalet vid godsbefordran
på väg
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960
för att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning
till konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på
väg och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 21 november 1960):
Ordförande:
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident
Ledamöter:
Andersson, Torsten C., direktör
Nordström, Clas G., departementsråd (t. o. m. den 17 juni 1971)
Expert:
Thorell, K. Arne B., direktör
Sekreterare:
Weidstam, Åke, hovrättsråd
Lokal: Hovrätten för övre Norrland, Fack, 901 01 Umeå 1, tel.
090/11 82 70
Direktiven för utredningen, se 1961 års riksdagsberättelse Ju 47.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 samman
2
Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Ju: 16 Riksdagsberättelsen år 1972
34
trätt sex dagar, varav två dagar tillsammans med företrädare för motsvarande
danska, finska och norska kommittéer. Därutöver har sekreterarna
i de fyra nordiska kommittéerna sammanträtt en dag.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
17. Svensk sakkunnig (Ju 1961: 51) i nordiska straffrättskommittén
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 28 oktober 1960
för att som svensk representant ingå i en nordisk kommitté för dryftande
av nordiskt samarbete på straffrättens område:
Svensk sakkunnig:
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Lokal: Linnégatan 64, Fack, 104 40 Stockholm 14, tel. växel 63 12 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden december 1970—november 1971 hållit
tre sammanträden.
Kommittén har den 4 juni 1971 avgett ett betänkande (Nordisk udredningsserie
1971: 9) om avräkning av häktningstid m. m.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
18. Domstolskommittén (Ju 1962: 45)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 23 mars och
den 29 december 1961 för översyn av domstolsväsendet (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 april 1961 och den 22 februari 1962):
Ordförande:
Hult, Bengt V., f. d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
Ledamöter:
Brandt, H. Birger D., f. d. rådman
Engqvist, Carl Olof, f. d. lagman
Stangenberg, Eric G., lagman
Stangenberg, Harriet S. T., expeditionschef
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Experter:
Ekelöf, Per Olof, professor
Wiklund, Holger D. E., advokat
Sekreterare:
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Merlemmar i rådgivande nämnd:
Andersson, A. G. Birger, redaktör, f. d. led. av I kamm.
Bergh, K. Ragnar, f. d. folkskoleinspektör, f. d. led. av I kamm.
von Feilitzen, Styrbjörn, direktör
Gamstedt, Eric V., överåklagare
Kristensson, Astrid M., förbundsdirektör, led. av riksdagen
Nelander, Eric M., led. av riksdagen
35
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 19
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. led. av II kamm.
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av riksdagen
Svensson, Gustaf L., hemmansägare, f. d. led. av II kamm.
Lokal: Skeppargatan 51, 1 tr., 114 58 Stockholm, tel. 67 85 96 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1962 års riksdagsberättelse Ju 45 och
1963 års riksdagsberättelse Ju 40. Ändrade direktiv, se Ju 1969: 21 och
Ju 1971: 17.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden. Därutöver har tio sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp. Kommittén har också haft tre hearingsammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
19. Trafikmålskommittén (Ju 1962: 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1961 för
att undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1961):
Ordförande:
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare
Ledamöter:
Agvald, Sten R., advokat
Berndtsson, Bemdt-Erik, överåklagare
Holmquist, Bertil G., rättschef
Lindroth, Kurt J. H., polismästare
Lindstrand, E. Lennart, direktör
Experter:
Berntsen, Jan H. G. V., förste länsassessor
Dureman, E. Ingmar, professor
Elwing, Carl Magnus, bitr. professor
Hjelmqwist, Karl Gustaf H., länsråd
Johansson, K. Gunnar E., professor
Settergren, Erik H., polisintendent
Sven, Knut O., professor
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Iversen, Stig G. L., hovrättsassessor
Lokal: Apelbergsgatan 50, 2 tr., 11137 Stockholm, tel. 10 96 36
(Cosmo), 10 93 85 (Iversen) och 10 79 34 (expedition)
Direktiven för kommittén, se 1962 års riksdagsberättelse Ju 46. 77//-läggsdirektiv, se Ju 1971: 18.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sammanträden under 14 dagar.
Ju: 19 Riksdagsberättelsen år 1972
36
Kommittén har biträtts av kanslirådet Gerhard Simson med vissa undersökningar
om utländsk rätt.
Kommittén har den 21 december 1971 avgett delbetänkandet (SOU
1971: 81) Den mänskliga faktorn i vägtrafiken.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
20. Sakkunniga (Ju 1963: 51) rörande lagstiftning om köp av lös egendom
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för
att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i uppdrag att
utarbeta förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande
av pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag,
överväga om anledning föreligger att föreslå ändringar i den svenska
köplagen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962).
Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj:t vidgat uppdraget till
att avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 juni 1967):
Ledamöter:
Karlgren, G. Hjalmar T., f. d. justitieråd
Hellner, Jan E., professor
Experter:
Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
Cedercrantz, Bror O. C., direktör
Erlander, E. Lillemor E., civilekonom
Josephsson, Leif E., förbundsjurist
Köhler, Nils G., advokat
Persson, Per Gustav, bankdirektör
Siljeström, Sten G. L., direktör
Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Ekström, Allan, rådman (t. o. m. den 31 december 1971)
Hellners, E. Trygve, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 april 1971)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (Hellners)
Direktiven för de sakkunniga, se 1963 års riksdagsberättelse Ju 51
och 1968 års riksdagsberättelse Ju 30. Tilläggsdirektiv, se Ju 1969: 24.
De sakkunniga har under året ägnat sig främst åt arbetet med en
särskild lag om konsumentköp. För detta ändamål har de sakkunniga
hållit dels elva sammanträden med experterna, dels nordiska överläggningar
den 24 och 25 maj i Stockholm, dels en överläggning med företrädare
för olika finansieringsinstitut. För arbetet med revisionen av den
allmänna köplagen har två sammanträden hållits med experterna, varjämte
nordiska överläggningar ägt rum den 11—13 oktober 1971 i Hel
-
37
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 22
singfors. Beträffande räntan har de sakkunniga haft en rådplägning
med företrädare för näringslivet m. fl.
De sakkunniga avser att framlägga ett delbetänkande om konsumentköp
under år 1972.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
21. Sakkunnig (Ju 1965: 62) angående lagstiftningen om skifte av dödsbo
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964
för att följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den
danska lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar
om svensk rätt på området och vidare överväga, om anledning föreligger
att föreslå ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 januari 1964):
Utredningsman:
Höglund, Olof A., justitieråd
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel
23 67 20
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse Ju 62.
Under året har uppehåll i utredningsarbetet gjorts i enlighet med beslut
av den danska kommittén att avvakta lagstiftningsarbete i Danmark
beträffande bl. a. arvsbeskattningen.
22. Samarbetsorganet (Ju 1966: 58) för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för
behandling av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Ordförande:
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Ledamöter:
Granath, Karl-Erik, barnavårdsdirektör
Landström, Sten-Sture, vice förbundsdirektör (fr. o. m. den 14 december
1971)
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm. (fr. o. m.
den 25 januari 1971)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Rexed, Bror A., generaldirektör
Ågren, G. Ingvar, chefsrådman
Ersättare för ledamot:
Adde, Ragnar A. V., bitr. häradshövding (t. o. m. den 30 juni 1971)
Ju: 22 Riksdagsberättelsen år 1972
38
Bergh, E. Albert, byråchef
Fischier, Sven G. O. M., t. f. överdirektör (fr. o. m. den 18 augusti 1971)
Grunewald, Karl R., medicinalråd
Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd (fr. o. m. den 12 januari 1971)
Larsson, Karl Gotthard, sekreterare (fr. o. m. den 14 december 1971)
Magnusson, N. Åke, överdirektör
Nyman, Erik O., hovrättslagman (t. o. m. den 17 augusti 1971)
Steen, Bengt A. B., bitr. riksåklagare
Wickberg, J. Algot, barnavårdsdirektör
österling, A. Olov (Olle) (t. o .m. den 11 januari 1971)
Experter:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor
Elmhammar, Nils E. I., statistikchef (fr. o. m. den 14 december 1971)
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Larsson, Ulla S., departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för samarbetsorganet, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 58.
Under tiden november 1970—oktober 1971 har samarbetsorganet
hållit fem sammanträden. Arbetsgrupper i särskilda frågor har därutöver
sammanträtt vid ett flertal tillfällen. En arbetsgrupp har ägnat sig åt frågan
om skolans brottsförebyggande verksamhet, speciellt i vad avser
undervisningen i ”lag och rätt”.
Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1972.
23. 1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1965
för att utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9
mars 1965):
Ordförande:
Widegren, Björn G., lagman
Ledamöter:
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av riksdagen
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. led. av II kamm.
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen
Experter:
Carlsson, Ulf V., avdelningschef
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
Eriksson, Karl Axel, byrådirektör
Nilsson, N. Per-Erik, hovrättsassessor
39
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 25
Thärnström, Kenny U. H., avdelningsdirektör
Wentz, Nils O., kammarrättspresident
Sekreterare:
Larsson, R. Per-Ola, avdelningsdirektör
Lokal: Riksskatteverket, 171 94 Solna, tel. växel 98 15 40
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 61. 77//-läggsdirektiv, se Ju 1969: 33 och Ju 1970: 27.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 13
sammanträden. Utredningens experter har dessutom sammanträtt vid tio
tillfällen.
Utredningen har i oktober 1971 avlämnat betänkandet (SOU 1971:
72) Maskinell teknik vid de allmänna valen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
24. Kommittén (Ju 1966: 66) för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1965
för översyn i vissa avseenden av lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1965):
Ordförande:
Romanus, Sven E., justitieråd, ordförande i högsta domstolen
Ledamöter:
Dockered, G. Robert, lantbrukare, led. av riksdagen
Ernulf, T. Gudmund, lagman, led. av riksdagen
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, led. av riksdagen
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm.
Mattson, Lisa, redaktör, led. av riksdagen
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/
11 94 30
Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 66. 77//-läggsdirektiv, se Ju 1968: 45.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
25. Förpassningsutredningen (Ju 1966: 68)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1965
för att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för
transporter inom kriminalvården m. m.:
Utredningsman:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Ju: 25 Riksdagsberättelsen år 1972
40
Experter:
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Felin, Dag G. V., polismästare
Gordan, Kurt, fil. lic.
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinspektör
Järleby, O. Harry, övertillsynsman (fr. o. m. den 1 september 1971
t. o. m. den 30 juni 1972)
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg),
67 83 22 (experter)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 68.
Försöken att genom samordning begränsa kriminalvårdens kostnader
för transporter av intagna fortsätter. Som underlag för en beräkning
av resursbehovet vid överföring av återstoden av polisväsendets transporter
till kriminalvården har i samarbete med rikspolisstyrelsen den 30
augusti 1971 infordrats uppgifter om dessa transporters omfattning.
Försök med flygtransport av intagna har pågått sedan i december 1970.
Erfarenheterna visar att taxiflyg permanent bör ingå i kriminalvårdens
transportorganisation. För att öka transportbevakningens säkerhet undersöks
möjligheterna att förse transportbilarna med radio- eller telefonförbindelse.
Den 7 oktober 1971 har utredningen till kriminalvårdsstyrelsen
avgivit förslag om fördelning av 15 nya tjänster för transportförare.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
26. Grundlagberedningen (Ju 1967: 61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1966 för
fortsatt utredning av författningsfrågan (se Post- och Inrikes tidn. den
1 april 1966):
Ordförande:
Åman, O. Valter, f. d. landshövding
Ledamöter:
Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen
Hernelius, J. Allan, led. av riksdagen
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led av riksdagen
Lundström, N. Birger, redaktör, f. d. led. av I kamm.
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av riksdagen
Wahlund, Sten G. W., f. d. professor, f. d. led. av II kamm.
Experter:
Andersson, Hans G., fil. lic.
Andersson, Leif, departementsråd
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen (t. o. m. den
21 juni 1971)
41
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 27
Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare (fr. o. m. den 1 december
1971)
Björkman, N. G. Folke, redaktör, f. d. led. av II kamm.
Blix, Hans M., utrikesråd
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Ernulf, T. Gudmund, lagman, led. av riksdagen
Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (fr. o. m. den
30 juni 1971)
Johansson, Sune K., kammarsekreterare
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Sanell. P. Åke, t.f. avdelningschef (t. o. m. den 8 november 1971)
Sköld, Lars G., överdirektör
Sterzel, Fredrik A. G., jur. dr, KU:s sekreterare
Stjernquist, Nils, professor
Wentz, Nils O., kammarrättspresident (t. o. m. den 8 november 1971)
Huvudsekreterare:
Holmberg, Erik G., hovrättsråd
Sekreterare:
Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare (t. o. m. den 30 november 1971)
Broomé, N. G. Bo, hovrättsfiskal
Eklundh, Claes G. B., hovrättsfiskal
Weidstam, Åke, hovrättsråd (t. o. m. den 8 november 1971)
Lokal: Apelbergsgatan 50, 4 tr., lil 37 Stockholm, tel. 10 79 63 (ordföranden),
10 76 44 (Holmberg), 10 77 59 (expeditionen), 040/749 50
(Broomé och Eklundh)
Direktiven för beredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 61.
Beredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit nio
sammanträden om tillhopa tjugotre dagar. Dessutom har arbetsgrupper
inom beredningen hållit tillhopa 29 sammanträden. Beträffande riksdagens
arbetsformer har beredningen inhämtat vissa yttranden från de politiska
partiernas riksdagsgrupper.
Beredningen har för avsikt att under våren 1972 avge betänkande
med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning.
27. lntegritetsskyddskommittén (Ju 1967: 62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 för
att utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):
Ordförande:
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler
Ledamöter:
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av riksdagen
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av riksdagen
2f Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Ju: 27 Riksdagsberättelsen år 1972
42
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av riksdagen
Lindqvist, Olle O. G., kommerseråd
Litzén, Anders G., hovrättslagman
Åkerlund, Henrik, docent, f. d. led. av I kamm.
Experter:
Kleman, Bengt, forskningschef (fr. o. m. den 5 februari 1971)
Lindgren, Alf T., laborator
Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist (fr. o. m. den 22 december 1970)
Wahren, J. Patrik, tekn. lic. (t. o. m. den 4 februari 1971)
Sekreterare:
Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor
Lokal: Gamla riksdagshuset, 4 tr., tel. växel 14 10 00 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 16
sammanträden, varav ett intematsammanträde under tre dagar. Därutöver
har kommittén företagit en studieresa.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
28. Åmbetsansvarskommittén (Ju 1967: 63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för
att utreda frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig
tjänst (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1966):
Ordförande:
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Ledamöter:
Strahl, Ivar, professor emeritus
Söderberg, Sten T. R., landstingsråd, f. d. led. av I kamm.
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av riksdagen
Wisén, Thore G. I., byråchef
Experter:
Berglund, Erik, utredningschef
Edgardh, Claes H. H., t.f. expeditionschef
von Feilitzen, Styrbjörn O., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Neumiiller, Jan F., ombudsman
Romson, Rolf, direktör
Sjöström, Lars-Erik, överstelöjtnant
Sekreterare:
Ljungar, Jan A. B., rådman
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr., lil 27 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 63.
43
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 28
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet
den 4 juni 1971):
I 20 kap. 2 § brottsbalken (BrB) finns regler om straffansvar för tagande
av muta eller annan otillbörlig belöning i offentlig tjänst. Enligt
denna bestämmelse får tjänsteman inte mottaga, låta åt sig utlova eller
begära muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.
Den krets av personer som omfattas av paragrafen utgörs av dels befattningshavare
med fullständigt ämbetsansvar, dels ledamöter av beslutande
statliga eller kommunala församlingar o. d. Lämnande av muta
eller annan otillbörlig belöning beläggs med straff i 17 kap. 7 § BrB.
Detta brott kallas bestickning. De som enligt lagrummet åtnjuter skydd
mot bestickning är desamma som de vilka kan straffas för tagande av
muta eller av otillbörlig belöning.
Också lagen (1931: 152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens
innehåller vissa bestämmelser om lämnande och tagande av muta
eller annan otillbörlig belöning. Sålunda finns i 7 § en bestämmelse om
straff för den vilken såsom anställd i näringsverksamhet eller i övrigt
vid företag av ekonomisk art eller vid verk, inrättning eller stiftelse
tager, låter åt sig utlova eller begär gåva eller annan förmån i syfte att
därigenom låta muta sig att vid avtal om inköp av varor eller utförande
av arbete eller tagande av försäkring för dens räkning, hos vilken
han är anställd, skaffa någon företräde framför annan eller underlåta
framställa anmärkning i fråga om fullgörandet av sådant avtal. Ansvaret
enligt denna bestämmelse är sålunda i motsats till ansvaret enligt
20 kap. 2 § BrB begränsat till fall då den anställde har avsikt att i
visst hänseende gynna bestickaren framför annan. Härtill kommer att
bestämmelsen i 1931 års lag inte avser otillbörlig belöning. I 6 § 1931
års lag finns en bestämmelse om straff för den som lämnar, utlovar
eller erbjuder sådan förmån som anges i 7 §.
År 1966 tillkallade min företrädare sakkunniga för att utreda frågan
om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst. De sakkunniga
antog benämningen ämbetsansvarskommittén. I ett delbetänkande
(SOU 1969: 20), kallat Ämbetsansvaret, angav kommittén vissa principer
för utformningen av ett sanktionssystem i fråga om offentliga funktionärer.
I betänkandet framhöll kommittén, att man inte kan undvara
regler om straffansvar för det fall att offentlig funktionär tar emot
muta. Det kan enligt kommittén övervägas om det inte finns anledning
att för tagande av muta föreskriva ansvar för envar anställd eller uppdragstagare,
oavsett om denne fullgör arbete inom den offentliga eller
den privata sektorn. Kommittén ansåg att åtskilliga skäl talar för att
införa en sådan mera allmän regel om tagande av muta. Emellertid
kräver en undersökning om förutsättningarna för en så utformad ansvarsregel
ett omfattande utredningsarbete. Kommittén ansåg att en utredning
om förutsättningarna för ett mera generellt mutansvar bör
komma till stånd men att detta inte kan ske inom ramen för de direktiv
som kommittén har att följa. Kommittén föreslog i betänkandet, att i
avbidan på en sådan utredning den nuvarande ansvarsregeln om tagande
av muta i 20 kap. 2 § BrB behålls med en viss utvidgning av den ansvariga
personkretsen.
Kommitténs betänkande har remissbehandlats. Den i betänkandet
väckta frågan om ett allmänt mutansvar avseende såväl offentliga som
privata anställnings- och uppdragsförhållanden behandlades av åtskil
-
Ju: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
44
liga remissinstanser. Med ett par undantag var dessa positivt inställda
till en utredning i frågan.
I sitt år 1966 avlämnade slutbetänkande (SOU 1966: 71) Otillbörlig
konkurrens lade utredningen om illojal konkurrens fram förslag till lag
om otillbörlig konkurrens. I den föreslagna lagen fanns intagen dels en
regel om vidsträckt mutansvar för anställda hos och uppdragstagare
åt näringsidkare, dels en motsvarande bestämmelse om ansvar för bestickning.
De föreslagna reglerna, som skulle ersätta de nuvarande
bestämmelserna i lagen om illojal konkurrens om tagande av muta och
om bestickning, var i viss mån uppbyggda med brottsbalkens mutparagraf
som förebild.
Det stora flertalet av de remissinstanser som vid remissbehandlingen
av detta betänkande yttrade sig i frågan hade i stort sett ingen erinran
mot den utvidgning av straffansvaret som sålunda föreslogs för den
privata sektorn. Bland arbetstagarorganisationerna yppades dock från
ett par håll kritik mot förslaget.
I proposition till 1970 års riksdag angående otillbörlig marknadsföring
m. m. (prop. 1970: 57) berörde jag de regler om bestickning och
tagande av muta som utredningen om illojal konkurrens har föreslagit.
Jag anförde att dessa förslag var beroende av fortsatt utredning på angränsande
områden och erinrade om att ämbetsansvarskommittén i sitt
betänkande hade uttalat sympati för tanken på en allmän regel om bestickning
och tagande av muta, vilken skulle täcka både den offentliga
och den privata sektorn. Vidare uttalade jag att en sådan regel skulle
ha sin naturliga plats i brottsbalken och inte i en konkurrens- eller
marknadsföringslag. Jag tog därför inte upp frågan till behandling i det
sammanhanget.
Mot bakgrund av vad sålunda har förekommit anser jag att frågan
om införande av allmänna regler om bestickning och tagande av muta
nu bör utredas. En sådan reglering bör täcka både den offentliga och
den privata sektorn och ersätta de nuvarande bestämmelserna i brottsbalken
och lagen om illojal konkurrens. Uppdraget att utreda denna
fråga bör lämpligen lämnas till ämbetsansvarskommittén. Utredningsarbetet
bör påbörjas när kommittén har avslutat arbetet på det slutbetänkande
om ämbetsansvaret som nu håller på att utarbetas.
I fråga om riktlinjerna för utredningsarbetet i denna del vill jag anföra
följande.
Det torde inte råda någon tvekan om att det behövs ett straffansvar
till skydd mot bestickning och tagande av muta inom offentlig verksamhet.
Detta gäller oberoende av hur man i övrigt kommer att lösa frågan
om ämbetsansvaret. F. n. finns vissa regler om ansvar för bestickning
och tagande av muta i enskild verksamhet. De nya bestämmelser om
mutansvaret i näringsverksamhet som utredningen om illojal konkurrens
föreslog år 1966 innebar en utvidgning av detta straffansvar. Vid remissbehandlingen
godtogs förslaget i allmänhet. Även för egen del biträder
jag uppfattningen att det behövs ett straffsanktionerat förbud mot
bestickning och tagande av muta även inom den enskilda sektorn.
De förslag till ändringar i mutlagstiftningen som har lagts fram av
ämbetsansvarskommittén och utredningen om illojal konkurrens går i
riktning mot ett mera allmänt ansvar för bestickning och tagande av
muta inom den offentliga och den privata sektorn. Till förmån för en
i princip enhetlig reglering på båda sektorerna av straffansvaret i fråga
om sådana handlingar talar att skillnaderna mellan offentlig och en
-
45
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 28
skild verksamhet allt mer tenderar att utjämnas. I allt större utsträckning
förekommer att offentlig och enskild verksamhet bedrivs under
likartade former och fullgör samma funktioner. De regler som gäller
för offentliga anställningsförhållanden har allt mera närmats till förhållandena
inom den enskilda sektorn. Jag vill här peka på betydelsen
av den stats- och kommunaltjänstemannalagstiftning som genomfördes
år 1965. Det kan under dessa förhållanden vara naturligt att i fråga om
straffansvaret för tagande av muta inte längre ha någon principiell skillnad
mellan offentlig och enskild verksamhet. Vidare kan framhållas att
en arbetstagare enligt vedertagen uppfattning har att i sin tjänst ta tillvara
sin arbetsgivares intressen; man talar här om en arbetstagares
lojalitetsplikt. En följd härav är att den anställde inte bör av utomstående
få ta emot förmåner som kan rubba lojaliteten mot arbetsgivaren.
Det är i detta avseende ingen skillnad mellan offentlig och enskild
tjänst.
Å andra sidan råder den skillnaden mellan offentlig och enskild
verksamhet att det allmänna i stor utsträckning utövar myndighetsfunktioner,
som inte har någon motsvarighet på det enskilda fältet. I den
mån den offentliga verksamheten har denna karaktär kan detta vara ett
skäl att ställa särskilt stränga krav på omutlighet. Denna skillnad torde
också medföra att det inom den offentliga sektorn saknar betydelse för
straffansvaret om den anställde har haft samtycke av överordnad eller
annan företrädare för arbetsgivaren. På den enskilda sektorn däremot
kan förhållandena vara sådana att vetskap eller samtycke av arbetsgivaren
i vissa fall kan tänkas föranleda straffrihet.
Att ge några närmare riktlinjer för hur man skall utforma allmänna
regler om ansvar för bestickning och tagande av muta torde knappast
vara påkallat. Kommittén har här att överväga hur man inom ramen
för en generell reglering bäst skall tillgodose behovet av skydd mot
mutor, samtidigt som man bör uppmärksamma att i en del avseenden
olika förutsättningar inom skilda områden kan motivera särskilda lösningar.
En fråga som bör särskilt uppmärksammas under utredningsarbetet
är i vad mån en regel i svensk lag om straff för bestickning skall vara
tillämplig också på gärningar som begås utomlands. Härvidlag är att
märka att det i 17 kap. 7 § BrB upptagna brottet bestickning inte anses
kunna begås mot annan än den som är underkastad svenskt ämbetsansvar.
Däremot torde den bestämmelse om bestickning som finns i
lagen om illojal konkurrens kunna vara tillämplig även om gärningen
begås i utlandet. Frågan om ansvar enligt svensk rätt för bestickning
som sker i utlandet har betydelse bl. a. för svenska företag och medborgare
som träder i förbindelse med offentliga funktionärer i främmande
länder. Kommittén bör närmare överväga i vilka situationer och
under vilka förutsättningar i övrigt som ett sådant straffrättsligt ansvar
bör föreligga. Det finns också anledning att överväga i vad mån en regel
om straff för tagande av muta skall vara tillämplig även på utomlands
begångna gärningar.
Många skäl, bl. a. det förhållandet att tagande av muta i viss mån
kan betraktas som en trolöshetsgärning och bestickning som en anstiftan
till sådan gärning, talar för att allmänna regler om ansvar för bestickning
och tagande av muta bör ha sin plats i brottsbalken.
Ämbetsansvarskommittén består av fem sakkunniga. Med hänsyn till
arten av de frågor som den förordade utvidgningen av utredningsupp
-
Ju: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
46
draget avser bör antalet sakkunniga utökas så att i kommittén kan ingå
representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit ett
sammanträde under tre dagar. Härjämte har en särskild arbetsgrupp
inom kommittén sammanträtt vid ett flertal tillfällen. Kommittén har
biträtts av kanslirådet Gerhard Simson med vissa undersökningar om
utländsk rätt.
Kommittén kommer att i januari 1972 avge ett slutbetänkande rörande
ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst.
Kommitténs arbete att i enlighet med tilläggsdirektiven utreda frågan
om införande av allmänna regler om bestickning och tagande av muta
beräknas pågå under hela år 1972.
29. Svenska ledamöter (Ju 1967:67) i nordiska samarbetsutskottet för
kriminalstatistik
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi beslöt den 21 februari 1966
att inrätta ett samarbetsutskott för en harmonisering av den nordiska
kriminalstatistiken.
Av Kungl. Maj:t förordnad ledamot:
Thornstedt, Hans G., professor
Av de svenska medlemmarna i Nordiska samarbetsrådet för kriminologi
utsedd ledamot:
Rengby, Sven F. N., avdelningsdirektör
Av statistiska centralbyrån utsedd ledamot:
Elmhammer, Nils I. E., statistikchef
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr., tel. växel 763 10 00 (Rengby). Postadress:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utskottet har inte hållit något sammanträde under året. Rengby,
som av chefen för justitiedepartementet förordnats att fr. o. m. den 1
juni 1971 som expert biträda det nordiska samarbetsutskottet med viss
undersökning, har i samband med resor för annat ändamål till Köpenhamn
och Oslo haft överläggningar med danska och norska sakkunniga.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
30. Skadeståndskommittén (Ju 1967: 68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 november 1966
för att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor
om skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes
rätt till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december
1966):
Ordförande:
Conradi, Erland G. F., justitieråd
47 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 30
Ledamöter:
Bengtsson, T. Bertil, professor
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Experter:
Ahlgren, Bert, förbundsjurist
Brundin, Gerdt G., f. d. byråchef
Forstadius, Erik L. W., direktör
Land, Johan, kanslichef
Lindstedt, Hans G., direktör
Nilsonne, Ulf T., docent
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare
Rydberg, Olle, försäkringsdirektör
Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör
Wentz, Nils O., kammarrättspresident
Widding, N. Åke W., chefsrådman
Sekreterare:
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 68.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet
den 16 april 1971):
I svensk skadeståndsrätt gäller som huvudregel att den som är ansvarig
för en skada skall utge full ersättning till den skadelidande. Det finns
inte någon allmän föreskrift eller grundsats som gör det möjligt att sätta
ned skadestånd som framstår som oskäligt betungande för den skadeståndsskyldige.
Endast på vissa begränsade områden förekommer bestämmelser
som medger sådan nedsättning. Exempel härpå utgör bestämmelserna
i 67 § andra stycket sjölagen (1891: 35 s. 1) och 50 § andra
stycket sjömanslagen (1952: 530) om jämkning av skadeståndsansvaret
för fartygsbefälhavare, lots och besättningsmän i fråga om skada som de
vållar i sin tjänst. Liknande bestämmelser finns för vissa kategorier anställda
inom luftfarten och på vissa håll i den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Nämnas bör också bestämmelserna i 6 kap. 6 § strafflagen som
innebär att skadeståndsansvaret för barn under 15 år eller psykiskt
abnorma personer skall bestämmas på grundval av en skälighetsprövning
och således kan nedsättas under beloppet av full ersättning eller helt
bortfalla.
Det förekommer inte sällan att en skada som medför rätt till skadestånd
också helt eller delvis täcks av enskild försäkring på den skadelidandes
sida. Själva förekomsten av sådan försäkring påverkar i princip
inte skadeståndsskyldigheten. Att den skadelidande har rätt att med anledning
av skadefallet få ut ersättning ur en försäkring utgör således
inte hinder för honom att göra den skadeståndsskyldiges ansvarighet
gällande. Men om den skadelidande utnyttjar försäkringen, kan detta
komma att inverka på ansvarighetens omfattning. Man har härvid att
skilja på fall då försäkringen utgör s. k. skadeförsäkring, dvs. då försäkringsersättningen
i princip står i direkt relation till storleken av den
Ju: 30 Riksdagsberättelsen år 1972
48
försäkrades ekonomiska förlust, samt fall då försäkringen utgör liv-,
olycksfalls- eller sjukförsäkring och har karaktär av s. k. summaförsäkring,
dvs. då försäkringsersättningen utgår med ett på förhand bestämt
belopp som inte anpassats efter den konkreta skadan.
Frågan om förhållandet mellan skadestånd och ersättning ur skaderesp.
summaförsäkring är reglerad i 25 § lagen (1927: 77) om försäkringsavtal
(FAL). Reglerna innebär i korthet följande.
Vid skadeförsäkring — vartill räknas även ansvarsförsäkring — inträder
enligt paragrafens första stycke försäkringsgivaren i den försäkrades
skadeståndsrätt mot den som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet
framkallat försäkringsfallet eller enligt lag är skyldig att utge skadestånd,
vare sig han är vållande till skadan eller inte. Detsamma gäller
enligt andra stycket i fråga om sådan ersättning från olycksfalls- eller
sjukförsäkring som är avsedd att ersätta skadan med verkliga beloppet
och som från den synpunkten kan jämställas med skadeförsäkring.
Dessa bestämmelser är dispositiva. Det innebär att vid skadeförsäkring
försäkringsgivaren kan förbehålla sig en längre gående regressrätt. Sådana
regressvillkor förekommer i viss omfattning. Bl. a. torde det vara
vanligt vid sjö- och transportförsäkring och vid ansvarsförsäkring att
försäkringsgivaren förbehåller sig en i princip oinskränkt regressrätt.
Det föreligger inte heller hinder mot att en skadelidande som uppburit
försäkringsersättning överlåter sin skadeståndsrätt till försäkringsgivaren.
De särskilda regler om regressrätt mot ägare, brukare och förare av motorfordon
som finns i lagen (1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon
är däremot tvingande.
Av grunderna för här återgivna bestämmelser och av allmänna rättsgrundsatser
följer att den skadeståndsskyldiges ansvarighet mot den
skadelidande alltid reduceras med beloppet av den ersättning som utgår
ur skadeförsäkring eller sådan olycksfalls- eller sjukförsäkring som i
regresshänseende är jämställd med skadeförsäkring.
Vid summaförsäkring har försäkringsgivaren enligt 25 § andra stycket
FAL inte någon rätt att återkräva försäkringsersättningen av den skadeståndsskyldige.
Det är i någon mån ovisst om denna bestämmelse kan
åsidosättas genom avtal, men det lär i varje fall inte förekomma villkor
om rätt till regress för ersättning ur summaförsäkring. Belopp som utgivits
på grund av summaförsäkring avräknas inte på skadestånd som
kan tillkomma den skadelidande. Denne kan alltså uppbära såväl ersättning
ur försäkringen som fullt skadestånd.
Det förekommer att vissa rättssubjekt närmast med hänsyn till den
riskutjämning som kan påräknas inom den egna verksamheten finner
det ekonomiskt fördelaktigt att inte teckna skadeförsäkring. Sådana
s. k. självförsäkrare är, utom staten, vissa större kommuner och storföretag.
För självförsäkrares del gäller inte någon inskränkning i rätten att
kräva skadestånd.
I Danmark och Norge är regressrätten vid skadeförsäkring genom
tvingande regler inskränkt i högre grad än enligt svensk rätt. I § 25 i
den danska försäkringsavtalslagen föreskrivs bl. a. att skadeståndsskyldigheten
kan nedsättas eller efter omständigheterna helt falla bort i sådana
fall då tredje man genom en oaktsamhet, som inte kan betecknas
som grov, har vållat skada som täcks av skadeförsäkring eller svarar
för sådan skada enbart enligt de allmänna reglerna om arbetsgivares
ansvar för anställdas vållande. Enligt § 25 i den norska försäkringsavtalslagen
kan regressansvaret nedsättas eller bortfalla i motsvarande
49
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 30
situationer, såvida inte skadan har vållats ”under ut0velse av naering
eller bedrift”. I Finland är rättsläget i detta hänseende detsamma som
i Sverige. I fråga om summaförsäkring gäller i både Danmark, Finland
och Norge att regressrätt är utesluten. I dansk och norsk rätt är reglerna
härom uttryckligen tvingande.
Frågan om lagstiftningsreformer i nu berörda hänseenden har länge
varit aktuella. Tanken att införa en allmän jämkningsregel i skadeståndsrätten
togs upp år 1958 av de delegerade för nordiskt lagsamarbete,
som rekommenderade de nordiska justitieministrarna att låta utreda
bl. a. frågan om jämkning av skadestånd med hänsyn till arten av den
skadevållande handlingen, på grund av den skadelidandes medvållande
etc. Någon sådan utredning har emellertid ännu inte kommit till stånd.
I avbidan på frågans prövning i ett större sammanhang har emellertid
lagts fram olika förslag om att införa jämkningsregler för speciella kategorier
av skadeståndsskyldiga. Vissa av dessa förslag har tagits upp i ett
nyligen till lagrådet remitterat förslag till skadeståndslag, till vilket jag
senare skall återkomma.
Utredning har däremot skett i nordiskt samarbete rörande reglerna om
försäkringsgivares regressrätt. Förslag om revision av 25 § försäkringsavtalslagen
lades fram år 1958 genom betänkandet (SOU 1958: 44)
”Försäkringsgivares regressrätt”. Detta förslag innehöll en tvingande
bestämmelse, som innebar bl. a. att regresskravet vid skadeförsäkring
kunde bortfalla eller nedsättas i fall då den skadeståndsskyldige inte
själv framkallat försäkringsfallet uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet,
om det kunde ske utan att försäkringsmässiga hänsyn åsidosattes.
Härvid skulle också skadeorsaken och omständigheterna i övrigt beaktas.
Den skadelidande skulle inte ha bättre rätt än försäkringsgivaren
mot den skadeståndsskyldige för vad som omfattades av försäkringen. I
fråga om liv-, olycksfalls- och sjukförsäkring skulle, med vissa undantag,
regressrätt vara utesluten. Vidare skulle självförsäkrare inte ha bättre
rätt till skadestånd än försäkringsgivaren skulle ha haft, om försäkring
hade funnits.
1958 års förslag remissbehandlades och utsattes därvid för åtskillig
kritik. Bl. a. riktades erinringar mot att avgränsningen av regressrätten
skett med utgångspunkt i alltför vaga kriterier. Förslaget har inte lett till
lagstiftning. De väsentligen överensstämmande lagförslag som ungefär
iamtidigt lades fram i Danmark, Finland och Norge har inte heller
lagts till grund för lagstiftning i något av dessa länder.
Den 4 november 1966 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för justitiedepartementet
att tillkalla sakkunniga för att tillsammans med sakkunniga
i övriga nordiska länder utreda frågor om skadestånd för framtida
förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt till skadestånd. Sakkunniga
tillkallades i enlighet härmed i november 1966 (1966 års skadeståndskommitté,
Ju 1967:68). Enligt direktiven skall kommittén bl. a.
överväga lämpligheten av att på särskilda områden och för närmare
avgränsade typer av skadefall eller för speciella kategorier av skadeståndsskyldiga
införa regler som ger möjlighet att jämka skadestånd.
Däremot ankommer det inte på skadeståndskommittén att pröva den
mera vittsyftande frågan om en allmän jämkningsregel. Inte heller ingår
det f. n. i kommitténs uppdrag att göra någon översyn av reglerna om
försäkringsgivares regressrätt.
Den 19 mars 1971 har till lagrådet remitterats ett av chefen för justitiedepartementet
framlagt förslag till skadeståndslag.
Ju: 30 Riksdagsberättelscn år 1972
50
Lagen innehåller vissa allmänna regler om skadestånd på grund av
eget vållande, om arbetsgivares ansvar för arbetstagares vållande i tjänsten
(principalansvar), om statens och kommuns ansvar för skada vållad
vid myndighetsutövning och om arbetstagares skadeståndsansvar samt
dessutom vissa skadeståndsrättsliga bestämmelser av allmän karaktär.
Lagen innehåller vissa bestämmelser om skälighetsbedömning och nedsättning
av skadeståndsansvaret för bl. a. barn, arbetsgivare och arbetstagare.
I motiven berörs såväl frågan om en allmän jämkningsregel som
frågan om försäkringsgivares regressrätt. Det förutskickas att båda dessa
frågor skall tas upp till förnyat övervägande och bli föremål för utredning
i nordiskt samarbete. Jag föreslår att så sker och att utredningsarbetet
anförtros 1966 års skadeståndskommitté.
Vad först gäller frågan om en allmän jämkningsregel måste det enligt
min mening betecknas som en brist att domstolarna f. n. i avsaknad av
en sådan regel inte kan åstadkomma en ekonomiskt rimlig och socialt
rättvis avvägning mellan den skadeståndsskyldiges och den skadelidandes
intressen i fall då utdömandet av fullt skadestånd framstår som obilligt.
Det behov av speciella jämkningsregler som har gjort sig gällande på allt
flera områden under det hittills bedrivna reformarbetet inom skadeståndsrätten
vittnar om att en mera generell lösning bör eftersträvas.
Utredningen bör i denna del avse alla former av utomobligatoriskt
skadeståndsansvar, dvs. såväl ansvar på grund av vållande som olika
typer av objektivt skadeståndsansvar. En jämkningsregel bör i princip
ta sikte på såväl person- och sakskada som s. k. ren förmögenhetsskada,
dvs. förmögenhetsskada som tillfogats någon utan samband med personeller
sakskada.
I frågan vilka kriterier som bör kunna komma i betraktande som
grund för nedsättning av skadeståndsansvaret i olika situationer enligt en
allmän jämkningsregel bör de sakkunniga inte bindas av några detaljerade
direktiv. Arbetet bör inriktas på en reglering som ger domstolarna
effektiva möjligheter att anpassa tillämpningen av skadeståndsreglerna
så att man inte får resultat som är obilliga eller olämpliga från ekonomisk
och social synpunkt.
Kommittén bör självfallet uppmärksamma och ta ställning till frågan
om förhållandet mellan en allmän jämkningsregel och nu gällande eller
föreslagna regler om jämkning eller andra begränsningar av skadeståndsansvaret
på speciella områden. Vidare måste nuvarande regler och
grundsatser om jämkning av skadestånd på grund av medvållande samordnas
med en allmän jämkningsregel. Kommittén bör även pröva om
införandet av en allmän jämkningsregel kan få inflytande också på andra
skadeståndsrättsliga regler, exempelvis dem som gäller fördelningen
av skadeståndsansvar mellan flera solidariskt ansvariga.
Det nuvarande rättsläget beträffande försäkringsgivares regressrätt är
inte tillfredsställande. Som har framhållits vid remissen till lagrådet av
förslaget till skadeståndslag bör det framtida reformarbetet på skadeersättningsområdet
inriktas på att ersättningsfrågorna vid både personoch
sakskador så långt möjligt blir lösta genom försäkringsanordningar
av skilda slag på den skadelidandes sida. I överensstämmelse med detta
allmänna synsätt bör regressreglerna utformas så att ersättning ur såväl
skadeförsäkring som summaförsäkring i största möjliga omfattning stannar
på den skadelidandes försäkringsgivare. Regressrätten vid skadeförsäkring
bör sålunda inskränkas betydligt mer än vad som följer av de
dispositiva bestämmelserna i 25 § FAL. Utgångspunkten bör vara att
51
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 31
regresskrav skall tillåtas bara när detta kan anses nödvändigt av tungt
vägande ekonomiska hänsyn eller andra särskilda skäl. Nya regler på
området bör vara tvingande. Klara och entydiga bestämmelser bör eftersträvas,
som så långt möjligt eliminerar risken för tvister om återkrav.
På vissa begränsade områden kan särregler vara motiverade. Detta
gäller bl. a. vissa försäkringsgrenar med stark anknytning till internationell
handel, främst sjö- och transportförsäkring. Ansvarsförsäkringen
och trafikförsäkringen rymmer också vissa speciella problem i fråga om
regressrätt.
I samband med översynen av reglerna om försäkringsgivares regressrätt
bör kommittén ta upp och pröva frågan om självförsäkrares ställning.
Principen bör vara att den som enbart av hänsyn till riskutjämningen
i den egna verksamheten underlåter att teckna skadeförsäkring
inte skall bli bättre ställd än försäkringsgivaren skulle ha varit, om försäkring
hade funnits. Tänkbart är att situationen bör bedömas på ett
liknande sätt i vissa fall av långtgående självriskklausuler. I detta sammanhang
bör kommittén också ta ställning till frågan i vilken mån ett
liknande resonemang bör tillämpas i fråga om den som försummat att
skydda sin egendom genom försäkring i fall då det enligt allmänt vedertagna
normer får anses höra till god ordning att försäkringsskydd finns.
Inte heller i denna del bör utredningsarbetet bindas av mera detaljerade
direktiv. Arbetet bör bedrivas i kontakt med motsvarande utredningar
i de övriga nordiska länderna. Om nordisk rättslikhet kan uppnås
inom ramen för här angivna principiella riktlinjer, är detta en fördel.
Frågan om en allmän jämkningsregel och frågan om nya regler angående
försäkringsgivares regressrätt m. m. torde kunna utredas i viss mån
oberoende av varandra. En lösning av frågan om en allmän jämkningsregel
framstår av många skäl som särskilt angelägen. Kommittén bör
vara oförhindrad att lägga fram ett delbetänkande med ett fristående
förslag i denna del, även om kommittén inte samtidigt kan ta slutlig
ställning till de mera omfattande och komplicerade problem som utredningsuppdraget
i övrigt ger upphov till.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 13
sammanträden, varav ett med de övriga nordiska skadeståndskommittéerna.
Kommittén har den 19 november 1971 avgett delbetänkandet (SOU
1971: 83) Skadestånd III. En allmän regel om jämkning av skadestånd
m. m. Kommittén avser att i början av år 1972 avge delbetänkande om
värdesäkring av skadeståndslivräntor.
Kommitténs övriga utredningsarbete beräknas pågå under hela år
1972.
31. Tillsynsulredningen (Ju 1967: 69)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1966
för att utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter m. m.:
Utredningsman:
Wihlborg, Hans H., organisationsdirektör
Ju: 31 Riksdagsberättelsen år 1972
52
Experter:
Bergman, Arne D., fångvårdsinspektör
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Carlsson, Arthur G., byråinspektör
Hjalmarsson, S. Ingemar, byråassistent
Holmgren, E. Ivar, f. d. övertillsynsman
Järleby, O. Harry, övertillsynsman (fr. o. m. den 1 september 1971
t. o. m. den 30 juni 1972)
Lundahl, R. Rune G., anstaltsdirektör
Monie, G. Yngve, direktör
Rigbäck, Berndt G., direktör
Stargård, E. Hugo, rektor
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg),
67 85 36 (Bergman), 67 83 22 (Carlsson), 67 84 55 (Hjalmarsson)
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 69.
Utredningen har samrått med fångvårdens byggnadskommitté bl. a.
angående ny centralanstalt i Norrland. I samarbete med kriminalvårdsstyrelsen
har påbörjats försök med nya typer av rymningshinder på omslutningsmurar
och omslutningsnät. I anslutning till tilläggsdirektiv den
20 november 1970 har i samråd med styrelsen igångsatts vissa försök i
syfte att i behandlingsarbetet bättre utnyttja tillsynspersonalens och arbetsledarnas
erfarenhet och kännedom om de intagna. I skrivelser till
styrelsen har framlagts förslag dels den 14 oktober 1971 om åtgärder
för kontroll av övertidsuttaget och dels den 26 oktober 1971 om fördelning
av de tjänster, som beviljats för genomförande av arbetstidsförkortningen
den 1 januari 1972.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
32. Samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för ADB inom rättsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1966
för att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för
automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Ordförande:
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef
Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., departementsråd (fr. o. m. den 13 mars 1971)
Fischier, Sven G. O. M., t. f. överdirektör (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Nyman, Erik O., hovrättslagman (t. o. m. den 30 april 1971)
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
53
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 32
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Winther, Otto W. G., departementssekreterare (t. o. m. den 12 mars
1971)
Ersättare för ledamot:
Carlsson, Ulf V., avdelningschef (för Persson)
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (för Ohlsson)
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef (för Fischier)
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör (för Trotzig)
Herrlin, S. G. Sigvard, byråchef (för Romander)
Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare (för Andersson)
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Kontaktmän hos myndigheter som deltar i uppbyggnaden av rättsväsendets
informationssystem (RI):
Appelgren, E. Harry H., byrådirektör, försvarsstaben
Carlsson, Ulf V., avdelningschef, rikspolisstyrelsen
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef, statistiska centralbyrån
Engdahl, O. Roland, gränschef, generaltullstyrelsen
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef, kriminalvårdsstyrelsen
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör, statskontoret
Hillbo, Arne O., byråchef, riksskatteverket
Hjelmér, Gustav, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk
Källberg, K. N. Ingemar, avdelningschef, statens invandrarverk
Montgomery, J. Henry A., kanslichef, domstolsväsendets organisationsnämnd
Persson,
Gert I. E., planeringsdirektör, datamaskincentralen för administrativ
databehandling — DAFA
Ringström, Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverket
Robertsson, J. R. Sören, avdelningsdirektör, exekutionsväsendets organisationsnämnd
Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen
Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet
de Woul, Bert T., länsåklagare, riksåklagaren
Österlund, Tord H:son, avdelningsdirektör, riksskatteverket
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Samarbetsorganet har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för brottmålsförfarandet
hos polis, åklagare, domstolar och rutiner för kriminalvård,
Ju: 33 Riksdagsberättelsen år 1972
54
men också system för lagstiftningsförfarandet och rättspraxis och diarieföring
hos vissa domstolar.
Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1972.
33. Utredningen (Ju 1968: 63) om författningspublicering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1967 med
uppdrag att utreda frågan om publicering av författningar m. m. och
den 7 februari 1969 med uppdrag att utreda frågan om internationella
överenskommelsers införlivande med svensk rätt (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967 och den 19 mars 1969):
Ordförande:
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd
Ledamöter:
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Nordenson, Ulf K., rättschef
Sekreterare:
Ericsson, Brit-Marie L., revisionssekreterare
Huldén, K. O. Tomas, hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr, lil 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(B.-M. Ericsson), Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusg. 4,
411 21 Göteborg, tel. 031/13 72 14 (Huldén)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ju 63. Tillläggsdirektiv,
se Ju 1970: 42.
Utredningens arbete under tiden november 1970—oktober 1971 har
inriktats främst på frågan om införlivande av internationella överenskommelser
med svensk rätt. Under denna tid har utredningen sammanträtt
i dess helhet tre gånger. I olika arbetsgrupper har utredningen
sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningen avser att under våren 1972 avge ett delbetänkande om
översättning av internationella överenskommelser.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
34. Nämnden (Ju 1968: 67) för Europarådets kriminologiska forskningsstipendier
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1967 med
uppgift bl. a. att föreslå innehavare av vissa Europarådets stipendier för
kriminologisk forskning:
Ordförande:
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm.
Ledamöter:
Thornstedt, Hans G., professor
Leche, Johan H., t.f. kansliråd (fr. o. m. den 30 oktober 1971)
55
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 36
Ersättare:
Fischier, Sven G. O. M., t. f. överdirektör (för Martinsson)
Sveri, Knut O., professor (för Thornstedt)
chefen för juridiska byrån av utrikesdepartementets rättsavdelning
skall vara ersättare för Leche
Sekreterare:
Larsson, Ulla S., departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Nämnden har under året hållit två sammanträden. Nämnden har
yttrat sig över en svensk och sex utländska stipendieansökningar samt
biträtt med programuppläggning för en svensk och en fransk stipendiat.
Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
35. 1968 års brottmålsutredning (Ju 1969: 54)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1968
med uppdrag att utreda frågan om formerna för handläggning av mål
angående vissa lindrigare brott m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24
februari 1968):
Utredningsman:
Kristensson, A. Yngve S., f. d. borgmästare
Experter:
Bolding, Per Olof, professor
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsassessor
Friberg, K. Göte, polismästare
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Morath, B. Axel, t.f. byråchef
Sveri, Knut O., professor
Wallén, Per-Edvin M., professor (fr. o. m. den 31 mars 1971)
Sekreterare:
Aspelin, Erland L. B., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 54.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 2 mars 1971 avgett delbetänkandet (SOU 1971:
10) Snatteri.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
Ju: 36 Riksdagsberättelsen år 1972
56
36. Utredningen (Ju 1969: 57) om ledningsrätt
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968
för att utreda frågan om sakrättsligt skydd för rätt att dra fram och
behålla vissa ledningar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1968):
Ordförande:
Fallenius, Bertil A., f. d. landshövding
Ledamöter:
André, C. Bertil, byråchef
Annevall, Sture, direktör
Blommé, S. Erling, departementssekreterare
Boström, Hans, civilingenjör
Romson, Rolf, direktör
Experter:
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Wallner, Helmer, överdirektör
Sekreterare:
Baagöe, N. Peder H., hovrättsassessor
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 62 64 67
(ordföranden), 63 78 31 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 57.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
13 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
37. Vattenlagsutredningen (Ju 1969: 58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968
för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december
1968):
Ordförande:
Dyrssen, Gösta P. T., hovrättsråd
Ledamöter:
Andersson, Sven G. V., överinspektör
Annevall, Sture, direktör
Hult, N. E. Jöran, överdirektör
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Sterne, Bengt G., direktör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av riksdagen
Experter:
Bouvin, J. Åke, kansliråd
Brunfelter, Ulf, jur. lic. (t. o. m. den 9 december 1971)
Heimburger, H. Peter E., byråchef
Hållsten, E. Bertil, professor (fr. o. m. den 11 februari 1971)
57
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 38
Lorichs, Ludvig, f. d. landssekreterare
Sjölander, J. Bertil, överingenjör
Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Sekreterare:
von Möller, C. G. Peter, hovrättsassessor
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 60 79 56
(ordföranden), 60 28 45 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 58.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
38. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970:49,
(OSK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 föl
att utreda frågor om offentlighet och sekretess beträffande allmänna
handlingar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Ordförande:
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör
Ledamöter:
Adamsson, Erik S. J., expeditör, led. av riksdagen
Eriksson, B. Allan, fil. kand.
Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen
Larsson, Sven-Erik, chefredaktör
Polstam, K. Åke S., polisinspektör, led. av riksdagen
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av riksdagen
Experter:
Hansson, Hans-Olof, aktuarie
Rapaport, Edmund, avdelningschef
Svenonius, Per H., avdelningschef
Sekreterare:
Lidin, Karl-Olof, assessor
Bitr. sekreterare:
Freese, Jan H., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 49.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet
den 27 maj 1971):
I direktiven för offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju
1970: 49) (OSK) och kreditupplysningsutredningen (Ju 1970: 50) (KUU)
behandlades åtskilliga problem med anknytning till automatisk databehandling
(ADB). För OSK:s del bedömdes sålunda frågan om ADBmaterialets
förhållande till offentlighetsprincipen såsom en fråga av
Ju: 38 Riksdagsberättelsen år 1972
58
centralt intresse, och olika möjligheter att säkra intresset av insyn i
myndigheternas verksamhet diskuterades i korthet. De risker för ingrepp
i den personliga integriteten, som ADB-teknikens användning kan medföra,
uppmärksammades också i direktiven för OSK, där möjligheten
av en utbyggnad av sekretesskyddet påpekades.
Det framhölls också, att det inte bara inom den offentliga förvaltningen
utan också på den enskilda sektorn fanns möjligheter att med
ADB-teknikens hjälp skaffa sig ingående kännedom om andra människors
förhållanden. En central roll spelade härvid den kommersiella
kreditupplysningsverksamheten, som är föremål för KUU:s utredningsarbete.
I de båda utredningarnas direktiv angavs, att enskildas rätt att
göra sammanställningar och analyser med hjälp av ADB-teknik borde
prövas inom ramen för KUU:s arbete.
OSK:s arbete har i första hand inriktats på frågorna om offentlighetsprincipens
tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial. Enligt
OSK har det därvid visat sig, att frågorna om utlämnande av sådant
material från myndigheter och materialets användning står i ett så nära
samband med varandra, att de lämpligast torde böra lösas i ett sammanhang.
Vid samråd mellan OSK och KUU har enighet rått om att ADBfrågorna
med fördel kan behandlas av OSK, medan KUU:s arbete koncentreras
till de med kreditupplysning sammanhängande problemen.
I enlighet med vad utredningarna överenskommit om arbetsfördelningen
dem emellan förordar jag att OSK — med motsvarande begränsning
i KUU:s uppgift — får i uppdrag att utreda hela frågan om lagstiftning
rörande personorienterad ADB-information. Självfallet bör
OSK:s arbete liksom hittills bedrivas i nära kontakt med KUU. I den
mån behovet av grundlagsändringar medför att lagändringar ej kan genomföras
tillräckligt snart bör OSK även beakta behovet av provisoriska
ändringar med hänsyn till det arbete som redan pågår på ADBområdet.
På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t gör de ändringar
i direktiven till offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
och kreditupplysningsutredningen som jag har angett i det föregående.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tio
sammanträden. En enkät rörande statliga ADB-tillämpningar genomfördes
under våren 1971, och en enkät rörande ADB-tillämpningar inom
den privata sektorn har sänts ut i slutet av oktober 1971.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
39. Kreditupplysningsutredningen (Ju 1970: 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 med
uppdrag att verkställa utredning angående kreditupplysningsverksamhet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Ordförande:
Westerlind, Erik A., landshövding
Ledamöter:
Bolin, Per Eric V., direktör
59
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 40
Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen
Malmgren, Kurt K.-G., rättschef
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Svenson, Sven G., fil. dr
Experter:
Lindström, Hans-Gunnar, ombudsman
Rapaport, Edmund, avdelningschef
Svenonius, Per H., avdelningschef
Wentz, Nils O., kammarrättspresident (fr. o. m. den 31 mars 1971)
Åvall, Sven K., direktör
Sekreterare:
Håkansson, E. Runo, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Jönsson, Sune O., utredningssekreterare
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren) och 040/782 50 (bitr.
sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 50.
Tilläggsdirektiv den 27 maj 1971, se offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(OSK) denna riksdagsberättelse Ju 38.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
21 sammanträden, varav ett gemensamt med offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
och ett i samband med hearings med företrädare
för myndigheter, organisationer och företag.
Utredningen beräknas kunna lägga fram delbetänkande om yrkesmässig
kreditupplysningsverksamhet m. m. under första halvåret 1972.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
40. Grustäktskommittén (Ju 1970: 51)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för
att utreda frågan om samfälligheter för täkt av grus m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 juni 1969):
Ordförande:
Hedström, Anders, hovrättsråd
Ledamöter:
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, led. av riksdagen
Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen
Experter:
Bergström, Erik G., avdelningsdirektör
Littorin, Rolf, advokat
Svensson, Sven-Rune, akademifogde
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 67 66 53
(Hedström)
Ju: 41 Riksdagsberättelsen år 1972
60
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 51.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under första halvåret 1972.
41. Familjelagssakkunniga (Ju 1970: 52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969
med uppdrag att verkställa utredning angående den familjerättsliga lagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969):
Ordförande:
Hellner, Eskil M., hovrättslagman
Ledamöter:
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led av riksdagen
Hjelm-Wallén, Lena B., fil. mag., led. av riksdagen
Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Romanus, L. Gabriel, led. av riksdagen
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
Zachrisson, Bertil J., redaktör, led. av riksdagen
Experter:
Lind, Johan A. L., hovrättsassessor
Trost, Jan L. E., docent
Akesson, Hans O., professor
Sekreterare:
Tottie, Lars W., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Ekman, Lena B., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 november 1971)
Lokal: Apelbergsgatan 50, 2 tr., lil 37 Stockholm, tel. 10 51 36 (ordföranden),
21 50 29 (sekreteraren), 11 66 29 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 52.
De sakkunniga har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
16 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av de sakkunnigas arbete. Därutöver
har ordföranden och sekreteraren deltagit i nordiska överläggningar
i Köpenhamn och Stockholm.
De sakkunniga avser att under år år 1972 avge delbetänkande om äktenskaps
ingående och upplösning m. m.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1972.
42. Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970:53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969
med uppdrag att utreda frågan om avskaffande av förvandlingsstraff
för böter (se Post- och Inrikes tidn. den 28 augusti 1969):
61
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 43
Utredningsman:
Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd
Experter:
Kvarnsmyr, Lars F. H., byrådirektör
Steffner, Bengt G., kronofogde
Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare:
Wikström, C. Arne, kammaråklagare
Lokal: Lilla Nygatan 4, 1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 53.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 13
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
43. Kommittén (Ju 1970: 54) för kriminologisk behandlingsforskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 augusti 1969
för en systematisk forskningsplanering på kriminalvårdens område:
Ordförande:
Rainer, A. Ove, statssekreterare
Ledamöter:
Fischier, Sven G. O. M., t.f. överdirektör (t. o. m. den 1 oktober 1971)
Forslund, E. Birger, kansliråd
Janson, Carl-Gunnar, professor
Leche, Johan H., t.f. kansliråd (fr. o. m. den 2 oktober 1971)
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm. (fr. o. m.
den 12 februari 1971)
Sjöstrand, B. H. Wilhelm, professor (t. o. m. den 25 november 1971)
Sveri, Knut O., professor
Törnqvist, Karl-Erik, överläkare
Experter:
Bishop, Norman, byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic.
Carlsson, Gösta, professor (fr. o. m. den 12 februari 1971)
Elmhorn, Kerstin, fil. lie.
Larsson, Ulla S., departementssekreterare
Sekreterare:
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic.
Lokal: Skeppargatan 51, 1 tr., 114 58 Stockholm, tel. 67 23 35 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 54.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fyra
sammanträden. Vidare har en arbetsgrupp inom kommittén under samma
tidsperiod haft åtta sammanträden.
Ju: 44 Riksdagsberättelsen år 1972
62
Kommittén har färdigställt inventeringen (Ds Ju 1971: 25) Kriminologisk
behandlingsforskning i Sverige 1967—1970. I inventeringen redovisas
aktuellt material på området.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
44. Utredningen (Ju 1970:55) om regeringsrättens kansliorganisation
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 oktober 1969
för att utreda frågan om regeringsrättens kansliorganisation m. m.:
Utredningsman:
Stangenberg, Harriet S. T., expeditionschef
Experter:
Hermanson, E. Waldemar, länsråd
Litzén, Anders G., hovrättslagman
Sekreterare:
Dahlbom, Nils G., hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., lil 27 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (Stangenberg)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 47.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
26 sammanträden med experterna.
Utredningen har den 29 december 1970 avgett ett betänkande (Ds
Ju 1970: 31) med förslag till särskild föredragande- och kansliorganisation
för regeringsrätten från den 1 januari 1972 samt den 30 juni 1971
ett betänkande (Ds Ju 1971: 15) med förslag till instruktion för regeringsrätten,
m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
45. Utredningen (Ju 1970: 56) rörande ersättning för oriktiga frihetsberövanden
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1969
med uppdrag att utreda frågan om ersättning med anledning av oriktiga
frihetsberövanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 januari 1970):
Utredningsman:
Lind, Gösta A., f. d. justitieråd
Expert:
Vogel, Lorentz W., byråchef (fr. o. m. den 21 april 1971)
Sekreterare:
Sterzel, Georg F., hovrättsassessor
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 63 40 84
(Lind) och 67 67 78 (Sterzel)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 48.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
63
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 48
46. Generalklausulutredningen (Ju 1970: 58)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1970 med
uppdrag att verkställa utredning angående generalklausulerna i den förmögenhetsrättsliga
lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1970):
Utredningsman:
Hellner, Jan E., professor
Sekreterare:
Sterzel, Georg F., hovrättsassessor
Lokal: Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 67 67 78
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 50.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1972.
47. Massmedieutredningen (Ju 1970: 59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 med
uppdrag att utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten
i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj
1970):
Ordförande:
Romanus, Sven E., justitieråd, ordförande i högsta domstolen
Ledamöter:
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen
Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen
Jonnergård, Gustaf, partisekreterare
Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av riksdagen
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Nisser, Carl Wilhelm B. G., hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/
11 94 30
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 51.
Utredningen har t. o. m. oktober 1971 hållit åtta sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
48. Nordisk kommitté (Ju 1970: 62) för översyn av den upphovsrättsliga
lagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för
att deltaga i en samnordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsliga
lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1970):
Ju: 48 Riksdagsberättelsen år 1972
64
Ordförande:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot:
Danelius, Hans C. Y., bitr. utrikesråd
Experter:
Andersson, A. Yngve, skulptör
Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat (fr. o. m. med 26 oktober 1971)
Eberstein, Christian H., direktör (fr. o. m. den 23 september 1971)
Ekberg, Karl-Henrik, direktör
Ellwyn, Carl-Olof (Ola) advokat (t. o. m. den 25 oktober 1971)
Gehlin, Jan H. M., rådman
Hansson, K. Gunnar, chefsjurist
Hemlund, Carl Hugo H., förste ombudsman
Holmstedt, Anders, direktör (t. o. m. den 21 juni 1971)
Landquist, Eddie L., direktör (fr. o. m. den 22 juni 1971)
Lassen, Bengt F. C., f. d. hovrättsråd, direktör (t. o. m. den 22 september
1971)
Löfdahl, Göran, fil. mag. (fr. o. m. den 5 februari 1971)
Rembe, Rolf D., förbundsdirektör
Thoursie, Ragnar D. A., byrådirektör (t. o. m. den 4 februari 1971)
Törneman, J. Algot G., intendent
Wilson, Sven T., direktör
Sekreterare:
Åkne, L. Roland, hovrättsassessor
Lokal: Apelbergsgatan 50, 2 tr., lil 37 Stockholm, tel. 11 36 02
Direktiven för de svenska sakkunniga i kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse
Ju 54.
Kommittén har under tiden januari—oktober 1971 hållit två plenarsammanträden.
Under nämnda tid har vidare inom den svenska sektionen
av kommittén hållits två presidiesammanträden samt två sammanträden
med den svenska expertgruppen.
Kommitténs huvudsekretariat är förlagt till Sverige.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
49. Åtalsrättskommittén (Ju 1970: 63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
med uppdrag att utreda frågan om underlåtande av åtal m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 december 1970):
Ordförande:
Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd (fr. o. m. den 26 januari 1971)
Ledamöter:
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen (fr. o. m. den
26 januari 1971)
65
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 50
Friberg, K. Göte, polismästare (fr. o. m. den 26 januari 1971)
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av riksdagen (fr. o. m.
den 26 januari 1971)
Zeime, Claes A., byråchef (fr. o. m. den 26 januari 1971)
Experter:
Fitinghoff, Georg O., skyddskonsulent (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Krantz, P. Gunnar, direktör (fr. o. m. den 23 oktober 1971)
Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Wikström, C. Arne, kammaråklagare (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Sekreterare:
Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 26 januari 1971)
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 3 tr. (Lagberedningen), lil 27 Stockholm,
tel. växel 23 66 60 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 55.
Kommittén har t. o. m. oktober 1971 hållit sju sammanträden samt
genom en arbetsgrupp haft överläggningar med olika myndigheter som
berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har den 16 juni 1971 avgett promemorian (Ds Ju 1971:
14) med förslag till nya regler om beivrande av vissa brott, begångna
av utlänningar.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
50. 1971 års utredning (Ju 1971: 2) om bokföringslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971
med uppdrag att verkställa fortsatt översyn av bokföringslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1971):
Ordförande:
Borglund, Erik, hovrättsråd (fr. o. m. den 5 mars 1971)
Ledamöter:
Carlsson, Sune B., auktoriserad revisor (fr. o. m. den 5 mars 1971)
Petersson, Carl-Gustaf, skattedirektör (fr. o. m. den 5 mars 1971)
Sekreterare:
Norrsell, H. Göran, hovrättsassessor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Lokal: Statsdepartementens kommittélokaler, Lilla Badhusgatan 4,
41121 Göteborg, tel. 031/13 72 29 (ordföranden), 031/13 72 65 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den
5 februari 1971):
Bokföringslagen (1929: 117) innehåller en katalog över vilka som är
bokföringsskyldiga. Vidare ges i lagen bestämmelser om hur bokföringen
skall ske. Lagen gäller inte i den mån avvikande bestämmelser finns
i annan lag eller författning. Särskilda bestämmelser om bokföring finns
i åtskilliga författningar, bl. a. lagen (1944: 705) om aktiebolag, lagen
(1951: 308) om ekonomiska föreningar, lagen (1955: 183) om bankrörel
3
Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Ju: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
66
se, lagen (1948: 433) om försäkringsrörelse, uppbördsförordningen (1953:
272) och lagen (1968: 555) om rätt för utlänning och utländskt företag
att idka näring här i riket.
Bokföringslagens bestämmelser är av betydelse på åtskilliga rättsområden.
Med köpman avses sålunda enligt 4 § lagen (1905: 38 s. 1) om
köp och byte av lös egendom, 2 § lagen (1914: 45) om kommission,
handelsagentur och handelsresande samt 193 § konkurslagen (1921: 225)
var och en som är skyldig att föra handelsböcker. Enligt 8 § lagen
(1887: 42 s. 1) angående handelsregister, firma och prokura är skyldigheten
att registrera firma anknuten till bokföringsskyldigheten. Även
vissa bestämmelser om gäldenärsbrott i 11 kap. brottsbalken liksom
vissa skatterättsliga regler och reglerna om företagsinteckning är sammankopplade
med bokföringsskyldigheten.
År 1962 tillsattes en utredning med uppgift att se över bokföringslagen
(direktiv 1963: Ju 56). Utredningen avlämnade år 1967 ett betänkande
med förslag till lag om skyldighet att föra räkenskaper, m. m.
(SOU 1967: 49). Under remissbehandlingen framfördes kritik beträffande
såväl grunddragen i förslaget som dess närmare utformning.
Kritiken är enligt min mening sådan att utredningsförslaget inte kan
läggas till grund för lagstiftning utan en genomgripande omarbetning.
Detta arbete bör lämpligen utföras av särskilt tillkallade sakkunniga.
Uppgiften bör vara att med utgångspunkt i direktiven för den tidigare
utredningen samt på grundval av 1967 års betänkande och remissyttrandena
över detta utarbeta förslag till ny bokföringslagstiftning. De sakkunniga
bör pröva den under remissbehandlingen framförda tanken
på ett differentierat regelsystem med förenklade regler för mindre företagare.
Behovet av att kunna utnyttja automatisk databehandling vid
räkenskapsföringen bör särskilt beaktas. Av vikt är också att man får en
tillfredsställande samordning mellan bokföringslagens regler och specialregler
i annan lagstiftning. Samordningen med bolagsrättslig, köprättslig
och skatterättslig lagstiftning är särskilt betydelsefull.
Också i Finland och Norge kommer utredningsarbete att äga rum
med sikte på en revision av bokföringslagstiftningen. Från dansk sida
avser man att följa arbetet i de övriga länderna genom särskilda observatörer.
De svenska sakkunniga bör bedriva sitt arbete i samråd med
motsvarande finländska och norska utredningar samt de danska observatörerna.
Utredningen har under tiden april—oktober 1971 hållit fyra sammanträden,
haft överläggningar med motsvarande finländska utredning i
Helsingfors den 21—22 juni samt deltagit i nordiska överläggningar i
Göteborg den 15—16 september.
Utredningens arbete beräknas kunna slutföras i slutet av år 1972.
51. Barnavårdsmannautredningen (Ju 1971: 3)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971
med uppdrag att verkställa utredning angående barnavårdsmansinstitutionen
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 mars 1971):
Utredningsman:
Sveme, Tor E., rådman (fr. o. m. den 8 mars 1971)
67
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 51
Expert:
Wallin, M. Margareta (Greta), avdelningsdirektör (fr. o. m. den 3 maj
1971)
Sekreterare:
Thunved, Anders E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Lokal: Svensksundsvägen 17 C, lil 49 Stockholm, tel. 21 44 70 (sekreteraren)
Direktiv
(anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den
5 februari 1971):
De grundläggande bestämmelserna om barnavårdsman finns i 8 kap.
föräldrabalken. Barnavårdsman utses av barnavårdsnämnden. Barnavårdsman
skall alltid förordnas för barn utom äktenskap. För barn i
äktenskap däremot kan barnavårdsman utses bara i vissa fall, nämligen
om föräldrarna är skilda eller om de annars lever åtskilda på grund av
söndring och vårdnadshavaren begär barnavårdsman eller barnavårdsnämnden
av särskild anledning anser det behövligt. Motsvarande gäller
i andra fall när vårdnaden om barnet enligt domstols beslut tillkommer
endast den ena av föräldrarna. Förordnande meddelas individuellt för
varje barn. I de flesta kommuner finns tjänstemän anställda för denna
verksamhet. Varje tjänsteman har ofta ett stort antal förordnanden.
Barnavårdsmannen handhar sitt uppdrag självständigt och på eget ansvar
men står under tillsyn av barnavårdsnämnden, som kan entlediga
honom och förordna annan i hans ställe.
Uppdraget som barnavårdsman upphör normalt när barnet fyller 18 år
men kan förlängas om särskilda skäl föreligger, dock längst till dess
barnet fyllt 20 år. Barnavårdsnämnden kan förordna att uppdraget skall
upphöra, om behov av barnavårdsman inte längre föreligger.
Barnavårdsmans främsta uppgifter är enligt 8 kap. 6 § föräldrabalken
att bistå vårdnadshavaren med råd och upplysningar samt att se till att
barnets rätt och bästa tas tillvara. Särskilt åligger det honom att sörja
för att faderskapet fastställs för barn utom äktenskap samt för att underhåll
tillförsäkras barnet. Han skall vidare biträda med indrivning och tillhandahållande
av underhållsbidrag samt, när skäl därtill föreligger, göra
anmälan om förordnande av förmyndare för barnet.
En betydelsefull reglering av barnavårdsmans skyldigheter i fråga om
fastställande av utomäktenskapligt barns börd kom till stånd genom
lagen (1969: 618) om fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap.
Lagen bygger på principen att barnavårdsman är skyldig att verkställa
utredning i faderskapsfrågan. Om faderskapet inte erkänns, skall
han föra talan inför domstol mot den man eller de män som enligt utredningen
kan komma i fråga som fader till barnet.
Ytterligare regler om barnavårdsman finns i kungörelsen (1950: 146)
om barnavårdsmans verksamhet och tillsynen över denna.
Barnavårdsmansinstitutionen kom till i samband med 1917 års lagstiftning
om barn utom äktenskap. Föräldrabalkens regler om barnavårdsman
för sådant barn överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande
bestämmelser i 1917 års lagstiftning. Möjligheterna att förordna
barnavårdsman för barn i äktenskap kom till år 1939.
Under tiden efter föräldrabalkens tillkomst har frågan om reformering
av barnavårdsmansinstitutionen aktualiserats vid åtskilliga tillfällen.
Ju: 51 Riksdagsberättelsen år 1972
68
Vid 1970 års riksdag togs frågan om reformering av barnavårdsmansinstitutionen
upp i två motionspar. Det ena motionsyrkandet (1970:1:
25 och II: 27) gick ut på att barnavårdsmansinstitutionen skulle avskaffas.
I de båda andra motionerna (1970:1: 163 och II: 182) hemställdes
om en skyndsam, allsidig och förutsättningslös översyn av gällande bestämmelser
på detta område. Motionerna remissbehandlades. I sitt utlåtande
anförde första lagutskottet (1970: 49) bl. a. att olika intressen gjorde
sig gällande i fråga om barnavårdsmansinstitutionen. Särskilt framhölls
intresset av att barnets rätt tas tillvara, vårdnadshavarens intresse
av minsta möjliga intrång i sina personliga förhållanden och samhällets
intresse av en rationell administration av dess uppgifter på området.
Dessa intressen var delvis motstridiga. En avvägning så att inget av
dem blir otillbörligt eftersatt krävde en djupgående och omsorgsfull
prövning. Utskottet ansåg därför att barnavårdsmansinstitutionen borde
underkastas en allsidig och förutsättningslös utredning, som borde bedrivas
med största skyndsamhet. Utredningsarbetet kunde äga rum på
olika sätt, nämligen inom socialutredningen och/eller familjelagssakkunniga
eller av en särskild utredning. Utskottet hemställde att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad utskottet anfört. I en
reservation hemställdes om förslag till 1971 års riksdag angående avskaffande
av barnavårdsmansinstitutionen.
Första kammaren biföll utskottsutlåtandet och andra kammaren reservationen.
Efter sammanjämkning frånträdde emellertid kamrarna sina
tidigare ställningstaganden och beslöt att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa att, efter erforderlig utredning, förslag till ny lagstiftning på
det rättsområde, som omfattas av motionerna, snarast skulle föreläggas
riksdagen (1LU 1970: 68, rskr 1970: 399).
I enlighet med denna riksdagens hemställan bör nu göras en översyn
av gällande bestämmelser rörande barnavårdsmansinstitutionen. Uppdraget
bör anförtros åt särskild sakkunnig. Den lösning som den sakkunnige
föreslår bör inte rubba grunderna för den nya lagstiftningen om
fastställande av faderskap till barn utom äktenskap. Även i framtiden
bör således gälla att faderskapet till barn utom äktenskap regelmässigt
skall utredas och fastställas under medverkan av ett samhälleligt organ
som representerar barnets intresse. I övrigt bör den sakkunnige ha frihet
att förutsättningslöst pröva vilka möjligheter som kan finnas att i rimlig
utsträckning tillgodose de olika synpunkter och önskemål som har
framkommit vid riksdagsbehandlingen av frågan om revision eller avskaffande
av barnavårdsmansinstitutionen. Utredningsarbetet bör bedrivas
skyndsamt så att ett förslag i ämnet snarast kan föreläggas riksdagen.
Den sakkunnige bör bedriva sitt arbete i samråd med socialutredningen
och familjelagssakkunniga.
Den sakkunnige har hållit tre sammanträden med experten samt haft
överläggningar med företrädare för socialdepartementets planerings- och
budgetsekretariat och med myndigheter och andra som berörs av den
sakkunniges arbete.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret
1972.
69
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 52
52. 1971 års partistödsutredning (Ju 1971: 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för
översyn av reglerna om statligt och kommunalt partistöd (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 juli 1971):
Ordförande:
Mehr, Hjalmar L., landshövding (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Ledamöter:
Ahlmark, Per A., fil. kand., led. av riksdagen (fr. o. m. den 30 juni
1971)
Andersson, Sten S., partisekreterare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 30
juni 1971)
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Forsberg, S. Tore, partisekreterare (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 30
juni 1971)
Virgin, Ivar G., kapten, tredje vice talman (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Expert:
Dahlsten, Ulf L., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 augusti 1971)
Lokal: Herkulesgatan 19, 11152 Stockholm, tel. 10 19 81 (ordföranden),
växel 24 55 00 ankn. 581 (Dahlsten). Postadress: Länsstyrelsen,
Box 16145, 103 23 Stockholm
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den
4 juni 1971):
Det förekommer numera både statligt och kommunalt partistöd.
Statligt stöd utgår enligt gällande regler till varje parti, som är representerat
i riksdagen, med 70 000 kr. per mandat. För budgetåret 1971/72
har riksdagen för ändamålet anvisat ett förslagsanslag av 24 500 000 kr.
Det kommunala partistödet är en frivillig angelägenhet för kommunerna.
Enligt lagen (1969: 596) om kommunalt partistöd kan både
primärkommun och landstingskommun bevilja bidrag till partier som är
representerade i den beslutande församlingen. Bidragen skall enligt lagen
utgå med lika stort belopp för varje mandat som det bidragsberättigade
partiet har i kommunfullmäktige eller i landstinget.
Det statliga partistödet infördes år 1965. I sitt utlåtande (nr 44) över
propositionen i ämnet (nr 174) gav konstitutionsutskottet sin anslutning
till de grundläggande principer på vilka förslaget byggde: 1) bidrag bör
utgå endast till parti som har ett inte obetydligt stöd i väljaropinionen,
manifesterat i allmänna val, 2) bidragen bör beräknas schematiskt och
fördelas enligt fasta regler som inte tillåter någon skönsmässig prövning,
3) bidragens storlek bör stå i relation till partiernas styrka, och 4) någon
statlig kontroll av hur medlen används bör inte förekomma. Utskottet
framhöll emellertid också att det i propositionen framlagda förslaget
inte kunde fastställas som en i alla delar för framtiden orubblig ordning.
Systemets detaljutformning borde bli föremål för översyn när erfarenhet
vunnits av dess praktiska tillämpning. Riksdagen biföll utskottsutlåtandet
(rskr 452).
Numera finns viss erfarenhet av det statliga partistödet. Dessutom
har inträffat förändringar som också kan motivera en samlad översyn.
Ju: 52 Riksdagsberättelsen år 1972
70
Jag tänker då inte bara på att de statliga bidragen till politisk verksamhet
på åtskilliga håll har kompletterats med ett kommunalt stöd.
Även de statliga bidragsreglerna har modifierats och delvis fått en ny
innebörd i samband med övergången till enkammarriksdag och ett nytt
valsystem. Proportionaliteten i bidragssystemet har accentuerats genom
tillämpningen av en riksproportionell metod vid fördelningen av riksdagsmandaten.
Men samtidigt har det nya valsystemets spärrar — som
ju är av direkt betydelse för rätten till bidrag — gjort det svårare än
tidigare för de minsta partierna att komma i åtnjutande av partistöd.
Det vid årets riksdag beslutade presstödet är inte kopplat till de politiska
partiernas verksamhet, men stödet kan ändå få betydelse för olika
åsiktsriktningars möjligheter till information och opinionsbildning.
I samband med behandlingen av årets statsverksproposition och vissa
motionskrav har riksdagen nu begärt en översyn av reglerna för både
statligt och kommunalt partistöd (KU 1971: 27 och 28, rskr 95 och 96).
Denna översyn bör komma till stånd utan dröjsmål. Jag föreslår att särskilda
sakkunniga tillkallas för ändamålet.
Som riksdagen framhållit har det nuvarande systemet i stort sett
fungerat tillfredsställande. De sakkunniga bör därför i sitt arbete kunna
utgå ifrån de fyra grundläggande principer för partistödets konstruktion
som har redovisats i det föregående, översynen bör emellertid innefatta
en förutsättningslös prövning av hur principerna lämpligast kan förverkligas
och hur reglerna bör vara utformade i detalj.
De sakkunniga bör försöka få så ingående kunskap som möjligt om
hur partistödet hittills använts och hur partierna nått allmänheten med
sin information. Den omständigheten att partier kan ha olika utgiftei
beroende på skillnader i möjligheterna att sprida information och driva
opinionsbildning genom pressen bör i görligaste mån beaktas både vid
en närmare utvärdering av nuvarande regler och vid prövningen av olika
tänkbara ändringar i dessa.
Vid riksdagsbehandlingen i år av det statliga partistödet diskuterades
införandet av ett enhetligt grundbidrag till alla partier som är representerade
i riksdagen och införandet av någon form av reducerat bidrag till
parti som har fått ett stort antal röster i val men ändå inte blivit representerat
i riksdagen. De sakkunniga bör utreda både dessa och andra
frågor av betydelse för det statliga partistödets utformning och storlek.
I den mån ändringar föreslås i gällande regler, måste givetvis de kostnadsmässiga
konsekvenserna beaktas.
Beträffande det kommunala partistödet bör i framtiden liksom hittills
gälla att det bör bygga på samma principer som det statliga i den mån
inte starka skäl, som direkt anknyter till kommunala förhållanden, motiverar
avvikelse på en eller annan punkt.
Utredningsarbetet bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet. De
sakkunniga bör om möjligt redovisa resultatet av sitt arbete i så god tid
att förslag kan föreläggas riksdagen för beslut nästa år.
Utredningen har under tiden augusti—november 1971 hållit tre sammanträden
samt haft kontakter med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
71
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
53. Kreditköpkommittén (Ju 1971: 5)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med
uppdrag att verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av
avbetalningsköp och andra former av konsumtionskredit (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1971):
Ordförande:
Westerlind, N. Peter, f d. justitieråd, ordförande i marknadsrådet (fr. o. m.
den 2 juli 1971)
Ledamöter:
Flemström, Lars Gunnar, sekreterare (fr. o. m. den 2 juli 1971)
Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen (fr. o. m. den 2
juli 1971)
Lundgren, Lennart, förste ombudsman (fr. o. m. den 2 juli 1971)
Sigurdsen, Gertrud C., sekreterare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 2
juli 1971)
Experter:
Cason, Sven Åke, bankdirektör (fr. o. m. den 17 september 1971)
Hedborg, Anna M., kanslisekreterare (fr. o. m. den 17 september 1971)
Hertzman A. Olov, hovrättsfiskal (fr. o. m. den 17 september 1971)
Malmström, C. Gösta, byråchef (fr. o. m. den 17 september 1971)
Rosengren, Arne, direktör (fr. o. m. den 10 september 1971)
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare (fr. o. m. den 17 september
1971)
Sekreterare:
Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den
4 juni 1971):
Under de senaste åren har tagits en rad initiativ till lagstiftning i syfte
att tillgodose det behov av ökat skydd för konsumenterna i olika hänseenden
som den moderna samhällsutvecklingen har medfört. Bland redan
genomförd lagstiftning kan i första hand nämnas lagen (1970: 412)
om otillbörlig marknadsföring, som trädde i kraft den 1 januari 1971.
Dess centrala bestämmelse är en generalklausul som ger möjlighet att ingripa
med vitesförbud mot otillbörliga förfaranden inom reklam och
annan marknadsföring. För tillämpningen av lagen har inrättats två nya
myndigheter, konsumentombudsmannen och marknadsrådet. Enligt lagen
(1971: 112) om förbud mot otillbörliga avtalsvillkor, som träder i
kraft den 1 juli 1971, öppnas liknande möjligheter att ingripa mot användning
av otillbörliga avtalsvillkor vid försäljning av varor och tjänster
till konsumenter. Även tillämpningen av denna lag skall ankomma på
konsumentombudsmannen och marknadsrådet. Den 1 juli i år träder
också i kraft en lag om hemförsäljning m. m. (1971:238). Den lagen
ger konsument möjlighet att inom viss tid frånträda köpavtal som har
träffats på annan plats än säljarens fasta försäljningsställe. Bland på
-
Ju: 53 Riksdagsberättelsen år 1972
72
gående utredningar finns anledning att särskilt peka på köplagssakkunnigas
översyn av den civilrättsliga lagstiftningen om köp av lös egendom.
Köplagssakkunniga skall enligt direktiven särskilt överväga vilka lagändringar
som behövs för att tillgodose konsumenternas intressen. Ett
delbetänkande med förslag till särskilda lagregler om konsumentköp
väntas under innevarande år. I anslutning till detta utredningsarbete
övervägs inom justitiedepartementet reformer beträffande rättegångsförfarandet
i tvistemål som skall förbättra möjligheterna för konsumenter
i gemen att effektivt hävda sina rättigheter vid domstol.
Ett område där behovet av lagregler till konsumenternas skydd gör
sig starkt gällande är avbetalningshandeln. För många enskilda personer
är köp på avbetalning eller mot liknande kredit den enda möjlighet som
står till buds att inom överskådlig tid förvärva dyrbara kapitalvaror. En
stor del av handeln med exempelvis bilar, hushållsmaskiner och TVapparater
sker också i denna form. Redan transaktionernas stora ekonomiska
betydelse för den enskilde motiverar att frågan om särskilda
skyddsregler i lag ägnas speciell uppmärksamhet. Härtill kommer bl. a.
att det ofta är svårt att värdera erbjudna villkors förmånlighet eller oförmånlighet
och att den enskilde lätt kan felbedöma sina möjligheter att
fullfölja ett avtal eller råka i oförutsedda situationer som gör ett sådant
fullföljande praktiskt taget omöjligt.
Behovet av lagregler till köparens skydd vid avbetalningsköp uppmärksammades
redan tidigt. Genom lagen (1915: 219) om avbetalningsköp
infördes vissa tvingande bestämmelser i sådant syfte, och skyddet har
sedermera förstärkts genom en partiell revision av lagen år 1953. Lagen
är framförallt inriktad på att förhindra att köparen drabbas av oskäligt
stränga påföljder vid försummelse att fullgöra de skyldigheter som avtalet
ålägger honom.
De nya lagar på konsumentskyddsområdet som redan föreligger eller
som är att vänta inom den närmaste tiden ger möjligheter att på olika
sätt ingripa mot skilda former av missbruk inom avbetalningshandeln.
Lagen om otillbörlig marknadsföring möjliggör sanering av reklamen på
området och uppställande av krav på vederhäftig redovisning av erbjudanden
om avbetalningsköp. Med stöd av lagen om förbud mot otillbörliga
avtalsvillkor kan ingripande ske mot kontraktsformulär med villkor
som oskäligt missgynnar köparen. Den genom lagen om hemförsäljning
m. m. införda rätten att frånträda avtal gäller just köp på avbetalning
och andra former av kreditköp.
Konsumentens ställning vid kreditköp har sålunda förbättrats genom
de lagstiftningsåtgärder som jag har redogjort för. Men som jag fortsättningsvis
skall redovisa har utvecklingen när det gäller köp på avbetalning
och andra former av kreditköp medfört behov av ändringar och
kompletteringar av de bestämmelser som direkt reglerar sådana köp.
Karakteristiskt för utvecklingen på konsumtionskreditmarknaden under
senare år är att det har blivit allt vanligare att det inte är säljaren
själv utan ett i förhållande till denne fristående företag som står för krediten
till köparen. Detta kan ske i den formen att köparen i samband med
vad som formellt är ett kontantköp genom säljarens förmedling får ett
lån hos ett särskilt kreditinstitut för att finansiera köpet. En term som
brukar användas för att beteckna sådana transaktioner är låneköp. Det
kan också vara fråga om en stående kredit hos ett kreditinstitut som får
utnyttjas för löpande inköp hos vissa företag. Detta är det utmärkande
för vissa kreditkortssystem. Det trepartsförhållande mellan köpare, säl
-
73
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
jare och kreditgivare som uppkommer i dessa situationer kan medföra
rättsliga komplikationer och få konsekvenser som ter sig stötande från
den enskildes synpunkt. Sålunda torde köparen i allmänhet ha begränsade
möjligheter att mot betalningskrav från kreditgivarens sida göra
gällande invändningar som hänför sig till köpavtalet, t. ex. att varan är
behäftad med fel eller brist eller att säljaren på annat sätt har åsidosatt
sina skyldigheter enligt avtalet eller att detta är ogiltigt på grund av
något som säljaren har låtit komma sig till last. Vidare blir de tvingande
reglerna till köparens skydd i lagen om avbetalningsköp inte tillämpliga
om låneköpsformen används. Detta inger så mycket större betänkligheter
som de flesta köpare torde vara helt ovetande om att låneköpet skiljer
sig från ett vanligt avbetalningsköp på sätt som kan påverka köparens
rättsställning.
De nya former för konsumtionskredit som sålunda har vunnit utbredning
på marknaden motiverar enligt min mening en utredning med
sikte på att utröna vad man kan göra för att förstärka konsumentens
ställning. Därvid bör också lagen om avbetalningsköp ses över. Jag föreslår
att särskilda sakkunniga tillkallas för denna uppgift.
De sakkunniga bör skaffa sig en allmän överblick över de olika finansieringssystem
som f. n. förekommer på marknaden. Det kan också
finnas anledning att i någon omfattning studera motsvarande förhållanden
utomlands för att få underlag för en bedömning av vilka utvecklingstendenser
som kan väntas hos oss. De sakkunniga bör överväga
vilka lagstiftningsåtgärder som behöver vidtas för att få till stånd en
lämplig avvägning mellan parterna och tillförsäkra köparen-kredittagaren
ett tillfredsställande skydd. Prövningen bör i första hand ta sikte på
konsumenternas intressen.
Beträffande sådana nya företeelser som låneköp och kreditkort finns
f. n. inte frågan reglerad i lag. De sakkunniga får överväga hur den lagstiftning
som kan visa sig behövlig bör utformas. Vissa frågor kan
eventuellt lösas genom tillägg till eller ändringar i gällande lagar, exempelvis
lagen om otillbörlig marknadsföring och lagen om förbud mot
otillbörliga avtalsvillkor. Mycket talar emellertid för att det behövs en
särskild lag om konsumtionskredit. Härvid uppkommer frågan om reglerna
i den nuvarande lagen om avbetalningsköp bör överföras till en
sådan lag. Jag vill inte nu ta ställning till detta problem. Utredningen
bör förutsättningslöst pröva olika lagtekniska lösningar.
Jag skall i det följande peka på några punkter där ändringar i avbetalningslagen
bör övervägas. Jag vill emellertid framhålla att de sakkunniga
inte bör bindas genom några mera preciserade direktiv utan ha frihet
att komma med de förslag som deras undersökningar och överväganden
kan ge anledning till.
Lagen om avbetalningsköp är enligt 1 § tillämplig på avtal om försäljning
av lösöre mot betalning i särskilda poster av vilka åtminstone
någon skall erläggas efter det att godset har utlämnats till köparen. Som
ytterligare förutsättning för lagens tillämplighet gäller att säljaren skall
ha rätt att återta godset, om köparen åsidosätter vad som åligger honom
eller att äganderätten till godset skall stanna hos säljaren tills betalningen
eller viss del därav har blivit erlagd. De sakkunniga bör överväga
om denna bestämning av reglernas tillämpningsområde är lämplig
eller om en utvidgning bör ske, exempelvis så att begränsningen till
avtal med återtagande- eller äganderättsförbehåll slopas. Vissa av lagens
skyddsregler skulle kunna fylla en uppgift även vid sådana avtal. En
3f Riksdagen 1972.1 saini. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Ju: 53 Riksdagsberättelsen år 1972
74
sådan ändring skulle också öppna möjlighet att vidga tillämpningsområdet
till att omfatta avtal om förvärv av tjänster, exempelvis resor.
Lagen innehåller f. n. ingen begränsning med avseende på köparens
person eller egendomens beskaffenhet och pris. Detta innebär bl. a. att
den i sin helhet är tillämplig både på konsumentköp och på andra köp.
Om ytterligare bestämmelser till skydd för konsumenterna införs, får
särskilt övervägas i vad mån lagens regler skall begränsas till konsumentköp
eller ha allmän räckvidd.
Som förutsättning för rätt till handräckning för återtagande av avbetalningsgods
gäller f. n. att det föreligger en av köparen undertecknad
handling av visst innehåll. Handlingen skall uppta bl. a. varans kontantpris
samt det pris köparen har att betala och tidpunkterna härför. I
praktiken torde som regel kontrakt upprättas i enlighet med dessa föreskrifter
trots att detta inte är någon nödvändig förutsättning för att avtalet
skall bli giltigt. De sakkunniga bör överväga om det finns anledning
att skärpa de gällande reglerna. Jag tänker härvid bl. a. på ett av
konsumtionskreditutredningen i betänkandet (SOU 1966: 42) Konsumtionskrediter
i Sverige framlagt förslag till ändring i lagen, enligt vilket
i den nämnda handlingen också skulle lämnas uppgift om kreditkostnaden,
uttryckt som effektiv ränta för år räknat. En sådan uppgift kan
tänkas ge köparen bättre möjlighet att jämföra kostnaden för kredit i
form av avbetalningsköp med kostnaden för kredit av annat slag och bör
därigenom eventuellt fylla en nyttig funktion som konsumentupplysning.
Konsumtionskreditutredningens förslag har vid remissbehandlingen mottagits
positivt av företrädare för konsumentintressena men kritiserats
från andra håll på olika grunder. De sakkunniga bör ta upp frågan till
förnyat övervägande med beaktande av vad som har anförts vid remissbehandlingen.
I samband härmed kan det också finnas anledning att
överväga om det bör införas regler som ålägger säljare att redan i sina
försäljningserbjudanden lämna vissa upplysningar om avbetalningsvillkor
och kreditkostnad.
Den nuvarande lagen om avbetalningsköp innehåller inte någon egentlig
reglering av avbetalningsvillkoren. För ett särskilt område, nämligen
bilhandeln, finns emellertid sådana regler. Förordningen (1959: 575)
med föreskrifter om vissa betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning
av bilar innehåller sålunda bestämmelser om minsta kontantinsats och
längsta kredittid. Bestämmelserna gäller bara säljare som inte har biträtt
en särskild överenskommelse vilken ålägger honom att iaktta motsvarande
regler. Motiven för denna reglering är av samhällsekonomisk
art. Frågan kan emellertid också ses från konsumentskyddssynpunkt.
Sålunda kan regler om minsta kontantinsats avhålla från oöverlagda
köp. Vidare skulle t. ex. bestämmelser som bereder skydd mot oskäligt
höga kreditkostnader kunna motverka för köparen obilliga avtal på ett
effektivare sätt än bestämmelser om upplysningsplikt och liknande. De
sakkunniga bör förutsättningslöst pröva frågan om bestämmelser av nu
antydd innebörd bör införas. Därvid bör de förslag som framlagts i betänkandet
Konsumtionskrediter i Sverige om en reglering från samhällsekonomiska
utgångspunkter vägas in i bedömningen.
Ett betydande antal av reglerna i lagen om avbetalningsköp tar sikte
på situationen då köparen inte fullgör sina skyldigheter enligt avtalet.
I 2 § begränsas säljarens rätt att i sådant fall ta tillbaka godset, utkräva
post som annars inte skulle vara förfallen eller göra annan i avtalet
föreskriven särskild påföljd gällande. Sålunda fordras att köparens un
-
75
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 53
derlåtenhet avser belopp som utestår oguldet minst 14 dagar utöver förfallodagen
och att beloppet uppgår till viss storlek, enligt huvudregeln
minst en tiondel av avbetalningspriset. Vidare gäller att köparen under
vissa omständigheter kan undvika påföljd genom att betala det förfallna
beloppet jämte ränta och kostnader även efter 14-dagarstidens utgång.
3—5 §§ innehåller regler om den avräkning som skall ske mellan säljare
och köpare vid återtagande av avbetalningsgods. Köparen skall tillgodoräknas
godsets värde, medan säljaren tillgodoräknas dels oguldna och
förfallna poster, dels så stor kvotdel av de ännu inte förfallna posterna
som motsvarar förhållandet mellan kontantpriset och avbetalningspriset,
dels vissa andra särskilda kostnader. Enligt 6 § kan köparen förhindra
återtagande genom att betala säljaren hela det belopp denne har
att fordra. Vidare ges köparen rätt att inom viss tid efter återtagandet
lösa tillbaka godset. Paragrafen föreskriver slutligen också att köparen
alltid har rätt att när som helst fullgöra sin betalningsskyldighet i förtid,
varvid säljarens fordran beräknas enligt de grunder som gäller vid återtagande.
De sakkunniga bör överväga om de gällande reglerna ger köparen
tillfredsställande skydd. Härvid finns anledning att rent allmänt ompröva
säljarens rätt att i särskild ordning återta godset vid försummelser
från köparens sida. Som regel ligger det inte i säljarens intresse att
verkligen få tillbaka godset, vilket ofta torde ha mycket ringa värde för
honom. Från köparens synpunkt kan däremot ett återtagande innebära
en mycket allvarlig påföljd. Återtaganderätten utgör därför i många
fall ett utomordentligt starkt påtryckningsmedel som säljaren kan använda
för att understödja krav på betalning. Även om de sakkunniga
kommer till att återtaganderätten i princip bör behållas, kan det finnas
anledning att begränsa den genom att skärpa förutsättningarna för
återtagande i olika hänseenden. Sålunda kan förtjäna övervägas bl. a.
införande av skyldighet för säljaren att först anmana köparen att betala
och av regler som innebär att rätten att åberopa viss försumlighet
som grund för särskild påföljd preskriberas efter viss tid. Avräkningen
vid återtagande resulterar erfarenhetsmässigt i allmänhet i att det uppstår
ett saldo till säljarens förmån som köparen blir skyldig att erlägga
kontant. Detta beror dels på att köparen i fall då återtagande kommer
i fråga vanligen inte har betalat mer än ett fåtal poster, dels på att
reglerna om värderingen av godset är utformade så att detta ibland
åsätts ett uppseendeväckande lågt värde. Det synes motiverat att överväga
ändringar i dessa regler som gör dem mindre oförmånliga för
köparen, exempelvis genom att säljarens rätt till särskild ersättning i
pengar begränsas.
Jag har tidigare pekat på de problem och olägenheter som kan uppstå
i fall där kreditgivaren träffar särskilt avtal med köparen så att ett
trepartsförhållande uppstår. Liknande situationer kan uppkomma, om
säljaren sedan ett avtal om kreditköp har träffats överlåter sina rättigheter
mot köparen på tredje man. Detta kan ske exempelvis genom att
köparen får ställa ut växlar eller andra löpande fordringshandlingar på
den del av köpeskillingen som inte betalas kontant, vilka växlar säljaren
sedermera diskonterar, eller genom att säljaren transporterar sin
rätt enligt kontraktet på annan. Om överlåtelsen sker i sådana former
att köparen inte kan åberopa samma invändningar mot den till vilken
säljaren har överlåtit sin rätt som mot säljaren själv, kan köparen drabbas
av oförmånliga konsekvenser. Med hänsyn härtill kan ifrågasättas
Ju: 53 Riksdagsberättelsen år 1972
76
införande av exempelvis förbud mot användning av löpande fordringshandlingar
i samband med konsumentkreditköp samt regler om ogiltighet
av avtalsklausuler som innebär att köparens rätt till invändningar
mot den som övertar säljarens rättigheter enligt kontraktet begränsas.
De sakkunniga bör överväga dessa frågor.
Sist berörda frågor aktualiseras delvis även i det uredningsarbete
som bedrivs av de sakkunniga rörande lagstiftningen om köp av lös
egendom. I den mån frågorna får sin lösning i detta sammanhang kan
givetvis det utredningsarbete som skall ankomma på de sakkunniga
rörande konsumtionskreditfrågorna begränsas. De båda utredningarna
bör samråda med varandra och komma överens om en lämplig arbetsfördelning
så att dubbelarbete undviks. Även i andra frågor kan sådant
samråd behövas. Samråd bör ske också med andra utredningar på
närliggande områden, exempelvis generalklausulutredningen och kreditupplysningsutredningen.
Lagen om avbetalningsköp har tillkommit i nordiskt samarbete. Det
är önskvärt att i sak bevara nordisk rättslikhet på området i den mån
det kan ske utan avkall på bl. a. de konsumentskyddssynpunkter som
bör vara grundläggande för det svenska utredningsarbetet. Intresse för
en översyn av reglerna om avbetalningsköp föreligger även i andra nordiska
länder, och visst arbete på området pågår redan. De sakkunniga
bör samarbeta med motsvarande utredningar i de andra nordiska länderna.
De sakkunniga bör, om det visar sig lämpligt, kunna redovisa resultatet
av sitt arbete etappvis i delbetänkanden.
Kommittén har hållit ett sammanträde i oktober 1971.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
54. Konkurslagskommittén (Ju 1971: 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för
översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 september
1971):
Ordförande:
Rydin, Bengt C. K. A., hovrättsråd (fr. o. m. den 30 augusti 1971)
Ledamöter:
Gabrielsson, A. Edmund B., hovrättsasssesor (fr. o. m. den 30 augusti
1971)
Åvall, Sven K., direktör (fr. o. m. den 30 augusti 1971)
Öhman, Anders R., advokat (fr. .o m. den 30 augusti 1971)
Experter:
Asp, K. Åke, chefsrådman (fr. o. m. den 1 november 1971)
Eneström, Tord O. C., kronofogde (fr. o. m. den 1 november 1971)
Montgomery, J. Henry A., kanslichef (fr. o. m. den 1 november 1971)
Sekreterare:
Åkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor (fr. o. m. den 8 november 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., tel. växel 763 10 00 (ordföranden
77
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 54
och sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
2
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 4
juni 1971):
År 1960 beslöt Kungl. Maj:t att lagberedningen skulle ta upp frågan
om reformering av utsökningslagen (1877: 31 s. 1) och lagstiftning som
har samband med denna. Härmed åsyftades bl. a. konkurslagstiftningen.
Under arbetet med konkursrätten har lagberedningen efter överläggningar
med kommitterade från Danmark, Finland och Norge lagt fram
tre betänkanden, nämligen Utsökningsrätt VII (SOU 1968: 41) angående
ackordsförhandling, Utsökningsrätt IX (SOU 1969: 5) som gällde
förmånsrättsordningen m. m. samt Utsökningsrätt X (1970: 75) angående
konkursgrunderna, gäldenärens legitimation, återvinning, kvittning
och solidariska skuldförhållanden m. m. Vissa ändringar i konkurslagstiftningen
har också föreslagits i Utsökningsrätt VIII (SOU 1968: 64)
som handlar om fastighetsexekution m. m. Förslagen i Utsökningsrätt
VII och IX har lett till bl. a. en ny ackordslag (1970: 847) och en särskild
förmånsrättslag (1970: 979). Utsökningsrätt VIII har legat till
grund för prop. 1971: 20 med förslag till lag om exekutiv försäljning
av fast egendom m. m., medan Utsökningsrätt X f. n. remissbehandlas.
I Danmark, Finland och Norge där gällande konkurslagar är betydligt
äldre än hos oss, siktar översynen till en genomgripande reformering
av hela konkurslagstiftningen. Vid lagberedningens överläggningar med
de kommitterade från de andra nordiska länderna ansågs samarbetet
emellertid väsentligen böra begränsas till den materiella konkursrätten.
Det befanns inte möjligt att åstadkomma en gemensam nordisk reglering
beträffande konkursförfarandet (Utsökningsrätt X s. 54). Som redan
framgått har lagberedningen i Utsökningsrätt X lagt fram lagförslag som
i huvudsak avser den materiella konkursrätten. I betänkandet behandlas
dessutom förfarandet i inledningsskedet av konkurs. De ytterligare reformbehov
inom det konkursrättsliga området som kan kvarstå gäller
närmast själva förfarandet i konkursärenden.
Det nuvarande konkursförfarandet innebär att det direkta ansvaret
för en förmånlig och snabb utredning och avveckling av konkursboet
ligger hos förvaltaren. I princip utses förvaltaren av borgenärerna men
en viss lämplighetsprövning och subsidiär bestämmanderätt tillkommer
konkursdomaren. Borgenärerna har inte omedelbar beslutanderätt i fråga
om förvaltningen annat än i vissa undantagsfall.
Konkursdomaren utövar tillsyn över förvaltningen genom att granska
vissa berättelser och kan i sista hand entlediga förvaltare. Han har vidare
att bestämma vissa tider, såsom bevaknings- och anmärkningsfrister
och tid för förlikningssammanträde. Han mottar och vidarebefordrar
också handlingar i konkursen.
Kontroll över konkursförvaltningen utövas också av rättens ombudsman,
som utses av konkursdomaren. Ombudsmannen har emellertid
därutöver ett betydande direkt inflytande på förvaltningen. Kontrollen
bygger på att förvaltaren fortlöpande lämnar rättens ombudsman redovisning
genom s. k. kvartalsräkningar och halvårsberättelser.
En viss kontroll av förvaltningen kan vidare utövas genom särskilda
granskningsmän. Genom granskningsmännen får andra borgenärer än
dem som har bestämt valet av förvaltare en viss inblick i och ett visst
Ju: 54 Riksdagsberättelsen år 1972
78
inflytande på förvaltningen. Det är emellertid ovanligt att granskningsmän
utses.
Om tillgångarna inte förslår till att bestrida konkurskostnaderna och
säkerhet inte heller ställts för dessa, handläggs och avskrivs konkursen
efter ett summariskt förfarande, s. k. fattigkonkurs. Även ett i vanlig
ordning inlett konkursförfarande kan avskrivas på grund av att tillgångarna
under konkursens gång befinns inte räcka till konkurskostnaderna.
De nuvarande bestämmelserna om konkursförfarandet är i stort sett
oförändrade sedan konkurslagens tillkomst år 1921. Sedan dess har genom
samhällsutvecklingen förutsättningarna för förfarandet ändrats i
betydande grad. Förändringar inom näringslivet har bl. a. medfört att
en konkursförvaltning i vissa fall kan vara avsevärt mera komplicerad
än tidigare. Det är inte ovanligt att konkursförvaltningen pågår under
flera år och föranleder betydande kostnader. Det numera rådande systemet
för betalning av skatter och avgifter till det allmänna innebär vidare
att staten vanligen är borgenär i konkurs, ofta med betydande fordringar.
Ett rationellt konkursförfarande är sålunda av stort intresse också
från det allmännas synpunkt. Tiden är enligt min mening nu mogen
att utreda om ett enklare och mera flexibelt konkursförfarande skulle
kunna ge möjlighet till en snabbare och mindre kostnadskrävande avveckling
utan att rimliga garantier för säkerhet och objektivitet åsidosätts.
Ett sådant utredningsarbete bör syfta till en allmän översyn av
konkursförfarandet. En sådan översyn bör inriktas på de frågor där
det finns ett påtagligt reformbehov. Någon fullständig genomgång av
konkursrättsliga frågor är sålunda inte avsedd.
Den bästa garantin för en effektiv och objektiv förvaltning är att
förvaltaruppdragen anförtros åt kvalificerade personer med tillräckliga
resurser för verksamheten. En förvaltare bör ha god juridisk och ekonomisk
sakkunskap men det är också viktigt att han har till sitt förfogande
en effektiv kontorsorganisation för den bokföring och redovisning
som följer med uppdraget. Det kan ifrågasättas om kravet på ekonomisk
sakkunskap och effektiv kontorsorganisation tillgodoses tillräckligt
med nuvarande ordning. Särskilt reglerna om förvaltarval bör uppmärksammas
i detta sammanhang och det bör övervägas om inte det
allmänna bör tilläggas ett större inflytande över förvaltarvalet än f. n.
Om man får tillräckliga garantier för att uppdrag som konkursförvaltare
anförtros endast väl kvalificerade personer bör konkursförvaltaren
kunna ges en mera självständig ställning. Behovet av särskilda bestämmelser
om godkännande av vissa förvaltningsåtgärder torde då minska.
Härigenom skulle en snabb och därmed billigare avveckling kunna i hög
grad befordras. I mera komplicerade konkurser kan utses flera förvaltare.
Givetvis måste förvaltningen vara underkastad viss kontroll men
denna skulle kunna i huvudsak inriktas på en fortlöpande revision av
förvaltningen på grundval av regelbunden granskning av verksamheten.
En sådan revision skall ge möjlighet till en materiell kontroll av förvaltarens
verksamhet. Det bör också finnas möjlighet att för den formella
granskningen utnyttja automatisk databehandling.
Mot den här antydda bakgrunden finns det skäl att förutsättningslöst
pröva huruvida kontrollen över förvaltningen bör ligga hos domstol med
eller utan biträde av rättens ombudsman eller om den lämpligen bör
anförtros annat organ. Bl. a. kan kronofogdemyndigheterna, vilkas organisation
f. n. är föremål för utredning komma i fråga. Ett annat alterna
-
79
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 54
tiv som bör övervägas är om kontrollfunktionerna kan förläggas centralt
till ett blivande domstolsverk. Ett skäl som talar för en sådan lösning är
att man får räkna med att en sådan myndighet under alla förhållanden
kommer att ha tillgång till revisionsteknisk expertis.
Även om kontrollfunktionerna skulle förläggas utom domstol, skall
givetvis rättsliga tvister inom konkursförfarandets ram kunna hänskjutas
till domstols prövning. Formerna för att under konkursförfarandet
söka uppnå förlikning i uppkomna tvistefrågor får avpassas efter förvaltningsorganisationens
utformning.
Bortsett från fattigkonkurserna är konkursförfarandet f. n. detsamma
oberoende av konkursens omfattning. Det kan enligt min mening finnas
anledning att söka åstadkomma ett förfarande, som i större utsträckning
än f. n. är avpassat efter värdet av tillgångarna och boets beskaffenhet
i övrigt. Det bör övervägas att vidga tillämpningsområdet för ett mera
summariskt förfarande. Genom en reform i sådan riktning skulle de
kostnader och den tidsutdräkt som föranleds av ett mera komplicerat
konkursförfarande i många fall kunna undgås. Det finns också anledning
att ompröva det nuvarande bevaknings-, anmärknings- och utdelningsfarandet
mot bakgrunden av de riktlinjer som jag har angivit förut.
I samband med översynen av reglerna om konkursförfarandet bör
tas upp också mera speciella frågor som har samband med konkursförfarandet.
Jag kan i detta avseende peka på ett par frågor som enligt min
mening bör uppmärksammas.
Det förekommer ibland att ett kommissionärsbolag anlitas för konkursförvaltningen.
Detta kan ge upphov till rättsliga problem av skilda
slag. Det bör undersökas om det föreligger något praktiskt behov av en
lagreglering på denna punkt.
Det kan hända att tillgångarna i ett konkursbo inte räcker till betalning
av konkurskostnaderna och massafordringarna. Därvid kan problem
uppkomma beträffande företrädesordningen mellan olika anspråk
m. m. Frågan har berörts av lagberedningen (Utsökningsrätt X s. 72).
Det är möjligt att hithörande problematik behöver övervägas ytterligare.
Som jag har anfört tidigare ingår en reformering av konkurslagstiftningen
i lagberedningens uppdrag. Beredningens huvuduppgift är emellertid
revisionen av utsökningslagstiftningen. I den delen återstår att
slutföra arbetet på en samlad utsökningsbalk.
Efter samråd med lagberedningen förordar jag att beredningen befrias
från sitt uppdrag såvitt angår konkurslagstiftningen. I stället bör
särskilda sakkunniga tillkallas för att utreda de konkursrättsliga frågor
som jag har angett i det föregående. De sakkunniga bör vara oförhindrade
att ta upp även andra konkursrättsliga spörsmål som kan aktualiseras
under utredningsarbetets gång.
Samråd bör äga rum med utredningar på närliggande områden.
Om förhållandena ger anledning till det, bör de sakkunniga lägga
fram förslag till partiella reformer inom uppdragets ram.
Kommittén har t. o. m. oktober 1971 hållit två sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
Ju: 55 Riksdagsberättelsen år 1972
80
55. Arbetsgruppen (Ju 1971: 7) för framtidsforskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 med
uppdrag att utreda svensk framtidsforsknings inriktning och organisation:
Ordförande:
Myrdal,
Alva, statsråd (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Ledamöter:
Fehrm, E. Martin, f. d. generaldirektör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Frankenhaeuser, V. Marianne, professor (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Hägerstrand, S. Torsten E., professor (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Ingelstam, Lars E., bitr. professor (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Odén, A. Birgitta, professor (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Ståhl, Ingemar O. L., professor (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Expert:
Engström, Arne V., professor (fr. o. m. den 3 november 1971)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
21 05 82 (ordföranden), växel 763 10 00 (docent Åke Mattsson)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har t. o. m. oktober 1971 hållit sex sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
56. Kommittén (Ju 1971:8) för utredning om påföljder för psykiskt
avvikande lagöverträdare m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1971 för
översyn av påföljdssystemet för psykiskt avvikande lagöverträdare m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971):
Ordförande:
Bexelius, T. Alfred, justitieombudsman (fr. o. m. den 10 augusti 1971)
Ledamöter:
Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m.
den 10 augusti 1971)
Bergkwist, H. Ulla E., överinspektör (fr. o. m. den 10 augusti 1971)
Ernulf, T. Gudmund E., lagman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 10
augusti 1971)
Hedlund, A. Rune, landstingsråd, f. d. led. av I kamm. (fr. o. m. den 10
augusti 1971)
Kristensson, Astrid M., förbundsdirektör, led. av riksdagen (fr. o. m. den
10 augusti 1971)
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef (fr. o. m. den 10 augusti 1971)
Sekreterare:
Meyerson, Anita E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 11 oktober 1971)
Lokal: Gamla Riksdagshuset, 4 tr., tel. växel 14 10 00 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
81
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 56
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den
23 april 1971):
Debatten om påföljdssystemet för de psykiskt avvikande lagöverträdarna
har tidvis varit livlig i vårt land. Ingående diskussioner i ämnet
förekom särskilt i anslutning till att strafflagberedningen avlämnade de
förslag som utmynnade i 1945 års lagstiftning i ämnet resp. i BrB:s
påföljdsbestämmelser. Störst intresse tilldrog sig därvid frågorna om bibehållande
av sträffriförklaringama och om jämställdhetsbegreppet.
1945 års lagstiftning innebar också att en ny organisation inrättades för
sinnesundersökningarna. Det visade sig snart att det trots den nya organisationen
inte gick att komma till rätta med de redan tidigare långa
väntetiderna. Kritiken har under senare år främst varit inriktad på detta
problem. Vid nästan varje riksdag under senare år har motionsvägen
forts fram krav på åtgärder för att förkorta väntetiderna. Justitieombudsmannen
har vid upprepade tillfällen gjort framställningar om förbättring
av förhållandena inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. I
den offentliga debatten har krävts att rättspsykiatrin avskaffas. Behandlingen
av de psykiskt avvikande lagöverträdarna har också ifrågasatts
utifrån en mera allmänt kritisk inställning till samhällets åtgärder mot
personer med olika psykiska handikapp.
Olika åtgärder har genom statsmakternas försorg vidtagits för att
komma till rätta med bristerna inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.
Sålunda har möjligheterna att underlåta rättspsykiatriska undersökningar
vidgats vid några tillfällen. Härigenom har belastningen
på organisationen minskat. 1961 års organisationsplan är ägnad att ytterligare
höja undersökningskapaciteten. Organisationen har tillförts
mera personal av olika kategorier bl. a. för att avlasta undersökningsläkarna.
För att stimulera intresset hos psykiater utanför organisationen
att åtaga sig undersökningsuppdrag har arvodet för sådana höjts väsentligt.
Dessa och andra åtgärder har lett till en viss förkortning av väntetiden
för häktade som skall undersökas. För att minska olägenheterna
för de häktade som väntar på rättspsykiatrisk undersökning genomfördes
under år 1969 vissa författningsändringar rörande bl. a. behandlingsreglerna.
Socialstyrelsen tillsatte i mars 1970 en arbetsgrupp med uppgift att
utreda det rättspsykiatriska undersökningsförfarandet och framlägga förslag
om bl. a. en förenkling och rationalisering av förfarandet. I uppgiften
ingår bl. a. att undersöka förutsättningarna för att koppla in rättspsykiatrin
i den psykiatriska vårdorganisationen. Arbetsgruppen har i
januari 1971 som ett första led i sitt arbete till socialstyrelsen överlämnat
en utredning angående de rättspsykiatriska undersökningarna. I utredningen
föreslås en översyn av lagstiftningen om psykiskt abnorma brottslingar.
Därvid framhålls att det är angeläget att radikalt ändra jämställdhetsbegreppet.
Vidare läggs fram förslag om bl. a. begränsningar av
antalet rättspsykiatriska undersökningar samt rationalisering av själva
undersökningsförfarandet.
Statsmakternas ansträngningar har länge varit så gott som helt inriktade
på att förkorta väntetiderna och att i övrigt förbättra förhållandena
inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Det kan emellertid
ifrågasättas om det är möjligt att åstadkomma några bestående förbättringar
utan att ta upp de grundläggande bestämmelserna om påföljderna
Ju: 56 Riksdagsberättelsen år 1972
82
för psykiskt avvikande lagöverträdare till en grundlig översyn och underkasta
dem en förutsättningslös omprövning i ljuset av de senaste decenniernas
erfarenheter.
Genom BrB ställdes ett mer differentierat påföljdssystem till förfogande
än enligt äldre rätt. I princip tillerkänns inte längre någon viss
påföljd företräde framför andra. I vissa hänseenden finns dock fortfarande
regler som inskränker domstolarnas möjligheter att välja påföljd.
Hit hör de förut nämnda bestämmelserna i 33 kap. 2 § om förbud att
använda frihetsberövande påföljd inom kriminalvårdens ram, när brott
har förövats under inflytande av själslig abnormitet. Den ökade differentieringen
av påfölj dssystemet i förening med kravet på kausalitet
mellan abnormiteten och brottet samt förbudet mot vissa påföljder ställer
större krav på det rättspsykiatriska undersökningsväsendet än tidigare.
Systemet bidrar dessutom till en ännu kraftigare koncentration på
de diagnostiserande och klassificerande momenten i undersökningarna.
Analysen av det individuella vårdbehovet kan under sådana förhållanden
bli lidande.
Meningarna om hur jämställdhetsfallen skall avgränsas är i hög grad
delade. Bortsett från den oklarhet som ligger i själva uttrycket ”jämställd
med” sinnessjukdom är kriterierna för när sådan jämställdhet skall anses
föreligga mycket oskarpa. Utrymmet för den undersökande läkarens
egen uppfattning blir därigenom stort. Det är nästan oundvikligt att
olika läkare bedömer likartade fall på skilda sätt. Detta är självfallet
inte tillfredsställande, eftersom skiljaktigheter i bedömningen kan få
avgörande betydelse för den fortsatta behandlingen av de tilltalade i de
enskilda fallen. Av två personer som begår samma slags brott och företer
likartade psykiska egenskaper kan den ene, vars abnormitet bedöms
som jämställd med sinnessjukdom, överlämnas till sluten psykiatrisk
vård med möjlighet att bli utskriven efter kort tid, under det att den
andre, vars abnormitet inte anses jämställd med sinnessjukdom, kanske
döms till ett långvarigt fängelsestraff eller till internering under lång tid.
Det har också i debatten hävdats att en person, som har bedömts som
jämställdhetsfall och på grund av domstols beslut tas in på sjukhus för
sluten psykiatrisk vård, i många fall inte kan få någon behandling där
av meningsfull art. Sådana personer vållar enligt denna uppfattning ofta
oro och störningar på sjukhuset och skapar andra problem vid vården
av övriga intagna.
Som jag förut har nämnt är den som är intagen på fångvårdsanstalt
och befinns vara i behov av psykiatrisk vård ibland berättigad till sådan
vård även på sjukhus utom kriminalvården antingen enligt sjukvårdslagen
eller, om förutsättningar därför föreligger, enligt lagen om beredande
av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Den ådömda påföljden förändras
emellertid inte genom sådan sjukhusvård annat än i vissa fall vid
internering (se 30 kap. 7 § BrB). Möjligheterna att avräkna tiden för
sjukhusvistelsen från verkställighetstiden för den ådömda påföljden är
starkt begränsade, vilket kan verka ogynnsamt för den intagne. Det kan
inte uteslutas att dessa omständigheter ibland kan utgöra en återhållande
faktor, när det gäller att ta ställning till om en intagen skall erhålla en
av medicinska skäl motiverad sjukhusvård utom kriminalvården.
Som en annan nackdel med rådande ordning kan framhållas, att möjligheter
saknas att i fråga om den som har överlämnats till sluten psykiatrisk
vård efter utskrivning anlita kriminalvårdens frivårdsresurser
för stöd och hjälp.
83
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 56
Mot bakgrund av nu angivna förhållanden anser jag att frågan om
påföljder för psykiskt avvikande lagöverträdare bör ses över allsidigt och
förordar att särskilda sakkunniga tillkallas för sådan översyn.
Utredningsarbetet bör inte bindas av detaljerade direktiv. Beträffande
vissa frågor vill jag emellertid framlägga några synpunkter till ledning
för utredningsarbetet.
Det saknas anledning att frångå principen i BrB att även psykiskt
avvikande lagöverträdare skall kunna dömas till brottspåföljd. Det väsentliga
bör vara att den åtalade döms till en påföljd som öppnar möjlighet
för honom att få den vård och behandling i övrigt som hans psykiska
tillstånd och sociala situation kräver. Själva vården bör ges inom
den vårdorganisation som är mest lämplig i det enskilda fallet. Det
innebär bl. a. att det är de föreskrifter som gäller inom vederbörande
vårdorganisation som bör bestämma det materiella innehållet i vården.
Härmed är inte sagt att domstolen nödvändigtvis måste besluta att överlämna
den åtalade direkt till viss form av vård, även om detta i många
fall kan anses vara det lämpligaste. I vissa hänseenden kan det vara mera
ändamålsenligt att låta kriminalvårdsmyndigheterna bära ansvaret för att
lämplig behandling kommer till stånd inom eller utom kriminalvården.
En sådan ordning kan göra det lättare att byta vårdform under behandlingens
gång än om den dömde från början binds vid en viss vårdorganisation
utanför kriminalvården.
Från dessa utgångspunkter anser jag att de sakkunniga bör överväga,
om begränsningarna i 33 kap. 2 § BrB i fråga om domstolens val av
påföljd bör finnas kvar. Enligt min mening kan det sättas i fråga om
det är lämpligt att på detta sätt ställa upp formella hinder mot utdömande
av vissa påföljder. Bestämmelsen leder till en viss stelhet i påföljdssystemet
och försvårar arbetet inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet.
De sakkunniga bör också undersöka om ett avskaffande av
33 kap. 2 § BrB ger anledning att i BrB införa regler av annat slag i
syfte att ge anvisningar om påföljdsvalet i fall av abnormbrottslighet.
Även om 33 kap. 2 § BrB anses kunna upphävas, bör det även framdeles
finnas möjlighet att i vissa fall medge frihet från påföljd för psykiskt
avvikande lagöverträdare.
Särbestämmelserna i 33 kap. 2 § BrB äger tillämpning endast om det
föreligger kausalitet mellan den själsliga abnormiteten och brottet. Även
i 31 kap. 3 § BrB finns en kausalitetsregel, som innebär krav på att särskilda
skäl skall föreligga för att förordnande om sluten psykiatrisk vård
eller vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda skall få meddelas,
när kausaliteten brister.
Av förarbetena till 31 kap. 3 § BrB framgår, att annan påföljd än sluten
psykiatrisk vård normalt skall ges företräde, om brottet inte har begåtts
under inflytande av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet
av så djupgående natur att den måste anses jämställd med sinnessjukdom.
Bl. a. åsyftades olika reaktiva tillstånd av tämligen kort
varaktighet som har berott på upptäckten av brottet eller åtalet. Risken
för simulation betonades. Vidare uttalades, att man inte kan bortse från
allmänpreventiva synpunkter, om brottet var allvarligt och sjukvården
beräknas bli kortvarig.
De sakkunniga bör ta upp frågan om det nuvarande kravet på kausalitet
bör behållas i 31 kap. 3 § BrB och, för den händelse bestämmelsen
i 33 kap. 2 § BrB inte bör helt utgå, i sistnämnda bestämmelse. En utgångspunkt
för övervägandena i denna del bör vara, att valet av påföljd
Ju: 56 Riksdagsberättelsen år 1972
84
skall, i överensstämmelse med nu förhärskande kriminalpolitiska värderingar,
kunna träffas uteslutande eller i varje fall företrädesvis med
hänsyn tagen till den dömdes psykiska tillstånd och sociala situation vid
tiden för lagföringen. Självfallet måste också samhällsskyddets intressen
beaktas. De avvägningar som här kan visa sig nödvändiga synes emellertid
inte i första hand böra ske med utgångspunkt i ett oeftergivligt krav
på kausalitet mellan abnormiteten och brottet.
Enligt 20 kap. 7 § 4 rättegångsbalken (RB) kan åklagare underlåta
att väcka åtal för brott som uppenbarligen har begåtts under inflytande
av sådan själslig abnormitet som avses i 33 kap. 2 § BrB. En förutsättning
är emellertid att sluten psykiatrisk vård eller vård i vårdhem eller
specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda kommer till stånd utan
lagföring och att åtal inte är påkallat av särskilda skäl. Räckvidden av
åklagares befogenhet att underlåta åtal i hithörande fall är tämligen begränsad,
eftersom brottet uppenbarligen skall ha begåtts under inflytande
av abnormiteten. Ofta krävs en rättspsykiatrisk undersökning för
att detta skall kunna fastställas. De vårdformer som kan göra åtalsunderlåtelse
möjlig är å andra sidan mera omfattande än i 31 kap. 3 §
BrB. Med sluten psykiatrisk vård avses nämligen inte endast vård enligt
lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall utan även intagning
i psykiatriskt sjukhus på egen begäran enligt sjukvårdslagen
(1962: 242).
Riksåklagaren har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 februari 1969
föreslagit bl. a. viss ändring i 20 kap. 7 § RB för att vidga möjligheterna
att underlåta åtal för brott som har begåtts av psykiskt sjuka och därmed
jämställda. Den 27 november 1970 bemyndigades jag av Kungl. Maj:t
att tillkalla sakkunniga för att utreda frågan om underlåtande av åtal
m. m. (åtalsrättskommittén, Ju 1970: 63). I direktiven för kommittén
uttalas, att en vidgad användning av åtalsunderlåtelse vid brott begångna
av psykiskt sjuka och därmed jämställda bör övervägas. Vidare framhålls
i direktiven, att ett rättegångsförfarande i dessa fall ofta torde vara
föga meningsfullt och ibland t. o. m. skadligt för den sjuke. Det förutskickades
också att sakkunniga skulle tillkallas för översyn av reglerna
om behandlingen av psykiskt sjuka lagöverträdare. Dessa sakkunniga
borde enligt sina direktiv också få i uppdrag att överväga i vad mån
kravet på kausalsammanhang mellan psykisk sjukdom av visst slag och
brottet bör ersättas med bestämmelser, som på ett annat sätt avgränsar
tillämpningsområdet för åtalsunderlåtelse i dessa fall.
Denna översyn av reglerna om åtalsunderlåtelse bör ske i detta sammanhang.
De nu tillkallade sakkunniga bör i samråd med åtalsrättskommittén
och med beaktande av nyss angivna uttalanden i direktiven
för denna kommitté överväga en vidgad användning av åtalsunderlåtelse
vid brott begångna av psykiskt avvikande lagöverträdare. Målet bör
därvid vara att så många som möjligt av de fall där det står klart att
sluten psykiatrisk vård eller vård i vårdhem eller specialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda kommer till stånd och att behandlingen inte bör
äga rum inom kriminalvårdens ram avförs redan på åtalsprövningsstadiet.
De sakkunniga bör undersöka om även andra vårdformer än de
nyss nämnda kan motivera åtalsunderlåtelse. Hänsyn måste emellertid
därvid tas till att öppna vårdformer och sluten vård utan kvarhållningsrätt
kanske inte uppfyller de säkerhetskrav som i vissa fall måste tillgodoses.
Uppmärksamhet bör vidare ägnas åt frågan i vilken utsträckning
medicinsk utredning måste föreligga när åtalsfrågan prövas.
85
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 56
Överlämnande till sluten psykiatrisk vård är ett för den enskilde allvarligt
ingripande. Innan beslut härom fattas bör det därför alltid undersökas
om inte ett behov av psykiatrisk vård som föreligger i det
konkreta fallet kan tillgodoses på annat sätt. En strävan bör vara att i
så stor utsträckning som möjligt använda fria vårdformer. Inom psykiatrisk
sjukvård i allmänhet pågår en ständig utveckling i syfte att minska
inslaget av tvång. Intagning för psykiatrisk vård sker oftast enligt sjukvårdslagen,
som reglerar den fria vårdformen. Sådan intagning förutsätter
således den sjukes samtycke och kan och bör inte heller kunna
förbindas med något medel för att tvinga fram vården. Dessa omständigheter
begränsar naturligtvis användningsområdet för vård enligt sjukvårdslagen
som brottspåföljd. En möjlighet som emellertid redan nu
finns är att döma till skyddstillsyn med föreskrift om psykiatrisk vård.
Inte heller en sådan dom är exegibel i den meningen att vården kan
framtvingas, men ett åsidosättande av föreskriften kan leda till att
skyddstillsynen undanröjs och ersätts av annan påföljd.
De sakkunniga bör överväga förutsättningarna för en vidgad tillämpning
av skyddstillsyn i förening med psykiatrisk vård i skilda former som
påföljd för psykiskt avvikande lagöverträdare. Ett ökat inslag av psykiskt
avvikande i frivårdsklientelet torde emellertid förutsätta tillgång
till psykiatrisk expertis i större utsträckning än som nu är fallet. De sakkunniga
bör undersöka i vilka former detta kan och bör ske. Av intresse
i detta sammanhang är den principplan för den psykiatriska vårdens
organisation som nyligen har lagts fram med bl. a. förslag att tillföra den
psykiatriska vårdorganisationen socialpsykiatriska vårdenheter, som skulle
ha till uppgift bl. a. att biträda vid behandlingen av frivårdsklientelet.
Påföljden överlämnande till öppen psykiatrisk vård har använts endast
i ringa utsträckning. Det är därför svårt att bedöma värdet av den som
en fristående brottspåföljd. De sakkunniga bör under hänsynstagande
till den upprustning som sker av den öppna vården undersöka i vilka
former sådan vård bör utnyttjas inom påföljdssystemet.
Av vad jag tidigare har anfört framgår att jag kan tänka mig att frihetsberövande
påföljd inom kriminalvården i större utsträckning än nu
ådöms psykiskt avvikande lagöverträdare. Detta leder till krav på ökade
möjligheter att ge sådana intagna nödvändig vård och behandling. En
ledande princip bör vara att den som är dömd för brott skall liksom
andra medborgare ha tillgång till vård och behandling. I fråga om psykiskt
avvikande lagöverträdare bör övervägas om inte större utrymme
bör lämnas att under behandlingens gång förändra påföljdens innehåll.
Härigenom skulle exempelvis fängelse kunna förvandlas till sluten psykiatrisk
vård eller skyddstillsyn med föreskrift om vård. Sådana förändringar
kan även tänkas gå i andra riktningen så att den som överlämnats
till psykiatrisk vård skall kunna bli föremål för behandling inom kriminalvården.
Med en sådan ordning skulle avgörande i påföljdsfrågan få
en mindre definitiv karaktär. En reform i denna riktning kräver ingående
överväganden angående villkoren för och den rättsliga behandlingen
av frågor om ändring av påföljd.
De sakkunniga bör undersöka i vad mån deras förslag påverkar det
rättspsykiatriska undersökningsväsendet. De bör därvid beakta resultatet
av det arbete som har bedrivits inom socialstyrelsens arbetsgrupp för
undersökningsförfarandet. Även om en genomgripande förändring av
påföljdssystemet för psykiskt avvikande lagöverträdare skulle genomföras,
torde domstolen ha behov av medicinsk utredning. Denna skulle
Ju: 56 Riksdagsberättelsen år 1972
86
emellertid få en annan funktion än de nuvarande rättspsykiatriska undersökningarna
och skulle inte behöva vara så omfattande. Tyngdpunkten
skulle ligga på att bilda underlag för behandlingsbeslut. En väsentlig
del av utredningen skulle kunna förläggas till verkställighetsstadiet,
varvid resultatet av redan insatta åtgärder kunde ge ett värdefullt bidrag
till undersökningsmaterialet.
I olika sammanhang har framförts önskemål om att den som har
överlämnats till sluten psykiatrisk vård skall kunna tas in på sjukhus
utan att behöva vänta på att domen vinner laga kraft. Någon gång har
också påtalats, att dröjsmål förekommer vid intagning efter lagakraftvunnen
dom. De sakkunniga bör se över nuvarande bestämmelser om
verkställighet av dom som innefattar förordnande om överlämnande till
sluten psykiatrisk vård.
I medicinskt språkbruk och i vårdlagarna är termerna sinnessjukdom
och sinnesslöhet i stort sett övergivna. De förekommer, förutom i BrB,
i viss civilrättslig lagstiftning. Senast i samband med tillkomsten av lagen
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda diskuterades en
ändring av terminologin i BrB. Föredragande departementschefen ansåg
emellertid, att frågan borde anstå i avvaktan på en materiell översyn av
de aktuella reglerna i BrB. En granskning av BrB:s terminologi på detta
område bör nu komma till stånd i syfte att närma den till vårdlagarna
och gängse medicinskt språkbruk.
En ändrad lagstiftning i fråga om psykiskt avvikande lagöverträdare
får återverkningar även i andra hänseenden än vad nu har nämnts. Jag
syftar här på t. ex. bestämmelsen i 36 kap. 8 § BrB om förverkande i vissa
fall på grund av brott. Det blir de sakkunnigas uppgift att undersöka
behovet av följdändringar på andra håll i lagstiftningen.
Vad jag nu har anfört får inte uppfattas som en uttömmande uppräkning
av de frågor som de sakkunniga bör behandla. De sakkunniga
bör vara oförhindrade att ta upp även andra frågor som aktualiseras
under utredningsarbetet. De bör samråda, förutom med åtalsrättskommittén,
med andra utredningar på näraliggande områden. Kontakter bör
också hållas med de lagstiftningsorgan i andra nordiska länder som där
bereder frågor om ändrad lagstiftning om behandlingen av psykiskt avvikande
lagöverträdare och med nordiska straffrättskommittén.
Kommittén har hållit ett sammanträde i november 1971.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
57. Kriminalvårdsberedningen (Ju 1971: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 oktober 1971
för att utreda behovet av reformer inom kriminalvården m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 17 november 1971):
Ordförande:
Rainer, A. Ove, statssekreterare (fr. o. m. den 10 november 1971)
Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., departementsråd (fr. o. m. den 10 november
1971)
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av riksdagen (fr. o. m. den 10 november
1971)
87
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 10
november 1971)
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 10
november 1971)
Martinsson, Bo, N. O., generaldirektör, f. d. led. av II kamm. (fr. o. m.
den 10 november 1971)
Sjöholm, Sten G., kronofogde, led. av riksdagen (fr. o. m. den 10 november
1971)
Wijkman, Anders I. S., sekreterare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 10
november 1971)
Experter:
Karlström, Vilhelm H., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 10 november
1971)
Schillander-Lundgren, E. Barbro E., skyddskonsulent (fr. o. m. den 10
november 1971)
Sekreterare:
Leche, Johan H., t.f. kansliråd (fr. o. m. den 10 november 1971)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 22
oktober 1971):
Under senare tid har den kriminalpolitiska debatten varit mycket livlig.
Diskussionen har rört såväl samhällets insatser för att förebygga och
beivra brott som strafflagstiftningen och påföljdssystemet. I riksdagen
har fråga väckts om att tillsätta en kriminalpolitisk beredning för samordning
och planering av samhällets åtgärder mot brott. Önskemål har
framförts om en effektivisering av den brottsförebyggande verksamheten,
en översyn av strafflagstiftningen och påföljdssystemet och en förbättrad
kriminalvård.
När det gäller vad som kan göras för att minska brottsligheten ligger
ansvaret på många samhällsorgan. Om man skall komma till rätta med
den brottslighet som beror på social missanpassning är det särskilt angeläget
att åtgärder vidtas på ett så tidigt stadium som möjligt. Ett stort
ansvar i fråga om den brottsförebyggande verksamheten kommer därför
att ligga såväl på de organ i samhället, som har ansvaret för den sociala
miljöns utformning som på skolan och barna- och ungdomsvården. Jag
hoppas att det ökade samarbete mellan barnavårdsnämnd, skola och polis
som har påbörjats genom inrättandet av kommunala samarbetsorgan
skall leda till att man på ett effektivare sätt kan förebygga och motverka
brottslighet och annan missanpassning bland barn och ungdom.
Det är också min förhoppning att det samarbete som förekommer
mellan kriminalvårdens organ och arbetsmarknadsmyndigheterna när
det gäller att inplacera lagöverträdare i arbetslivet skall intensifieras. En
del fackliga organisationer har också gjort betydande insatser på detta
område. Denna verksamhet bör ges allt möjligt stöd och det är angeläget
att arbetsmarknadens organisationer starkare engageras i insatser
av detta slag. Jag återkommer härtill i det följande.
När det gäller åtgärder på rättsvårdens område har fortlöpande vä -
Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1972
88
sentliga resursförstärkningar skett inom den brottsförebyggande verksamhet
som polisen bedriver. Sålunda har — utöver betydande personella
och materiella förstärkningar — en omorganisation skett av polisväsendet.
Dessa åtgärder bör leda till en väsentlig effektivisering av polisverksamheten.
Beträffande strafflagstiftningen och påföljdssystemet vill jag erinra om
att brottsbalken trädde i kraft så sent som den 1 januari 1965. Detta
hindrar inte att partiella reformer har genomförts på brottsbalkens område
och att andra sådana reformer förbereds. Det kan bli aktuellt att
så småningom göra en översyn av lagstiftningen om brottskategorierna
och eventuellt också av påföljdssystemet, men jag är inte beredd att nu
ta ett sådant initiativ.
Av det sagda framgår enligt min mening att det knappast finns något
att vinna genom tillsättandet av en kriminalpolitisk beredning. Men på
det särskilda område av kriminalpolitiken som kriminalvården utgör föreligger
ett starkt behov av en samlad bedömning av verksamhetens mål
och medel. Det framstår som alltmer nödvändigt att få till stånd en
samordning, planering och prioritering av reformverksamheten.
På kriminalvårdens område har sedan lång tid pågått ett intensivt reformarbete
framför allt inom olika kommittéer. En del har avslutat sitt
arbete och deras förslag är föremål för Kungl. Majris prövning. Andra
kommer att redovisa sitt arbete inom en nära framtid. I sammanhanget
förtjänar följande att nämnas.
Fångvårdens byggnadskommitté (Ju 1957: 39), som sedan år 1956 har
till uppgift att handha nybyggnadsverksamheten inom kriminalvården,
har lagt fram ett flertal förslag till upprustning av anstaltsbeståndet. Av
dessa har ställning ännu inte tagits till förslag till byggnadsprogram för
eu ny centralanstalt och en ny sluten sidoanstalt i norra räjongen eller
för utbyggnad av Österåkeranstalten och inte heller till förslag att uppföra
nya sidoanstalter i Herrljunga och Ystad eller att renovera interneringsanstalten
i Norrköping. Kommitténs uppgifter består f. n. — förutom
vissa mindre arbeten — i att projektera en ny centralanstalt inom
ungdomsräjongen. När det gäller nybyggnadsverksamheten på längre
sikt ingår det i kommitténs program att ersätta centralanstalterna i Göteborg
och Malmö med nya anstalter.
Vad gäller anstaltsvården har vidare kommittén (Ju 1968: 60) för
anstaltsbehandling inom kriminalvården till uppgift att göra en översyn
av lagstiftningen om behandling i fångvårdsanstalt. Kommitténs betänkande,
som väntas inom kort, kommer att innehålla förslag beträffande
de intagnas fördelning på olika anstalter, arbete och arbetsersättning,
besök och permission, utnyttjande av fritid, disciplinär bestraffning för
förseelser, de intagnas medverkan i och inflytande på behandlingen
m. m.
Vidare har tillsynsutredningen (Ju 1967: 69) i uppdrag att utreda behovet
av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalterna. Utredningen har att
särskilt undersöka hur kravet på ökad säkerhet och trygghet i tjänsteutövningen
kan komma att påverka personalbehovet på tillsynssidan och
att därvid bl. a. pröva lämpligheten av en ytterligare differentiering av
klientel eller omfördelning av personal. Frågan om hur kostnaderna för
transporter inom kriminalvården skall nedbringas utreds av förpassningsutredningen
(Ju 1966: 68).
När det gäller frivården har en särskild utredningsman lagt fram förslag
till omorganisation av skyddskonsulentorganisationen (Stencil Ju
89
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 57
1970: 12). Förslaget syftar till en väsentlig förstärkning av frivårdens
resurser.
Förslag som avser såväl anstaltsvården som frivården har lagts fram
av narkomanvårdskommittén och kommittén för lagstiftningen angående
trafiknykterhetsbrott. Narkoman vårdskommitténs förslag (SOU
1969: 52—53) går ut på bl. a. inrättande av särskilda vårdenheter inom
kriminalvården för omhändertagande av drogmissbrukare som har begått
brott.
Förslaget beträffande påföljder för trafiknykterhetsbrott (SOU 1970:
61) innebär för kriminalvårdens del en minskad beläggning på anstalterna
och en förstärkning av resurserna inom frivården. Vidare bör erinras
om att fylleristraffutredningen har lagt fram förslag (SOU 1968:
55) som ställer krav på väsentligt ökade resurser för vård av sådana som
tas om hand för fylleri. Dessa förslag förutsätter ökade insatser även
från socialvården.
Av betydelse i sammanhanget är vidare det arbete som pågår inom
kommittén (Ju 1970: 54) för kriminologisk behandlingsforskning. Detta
arbete avser en systematisk forskningsplanering på kriminalvårdens område
och skall inriktas på forskningsprojekt som syftar till att mäta rehabiliteringseffekten
av olika behandlingsåtgärder. Under kommitténs
ledning bedrivs ett experiment inom Sundsvalls skyddskonsulentdistrikt
som går ut på att mäta effekten av förstärkta insatser inom frivården.
Kommittén förbereder ett liknande projekt inom anstaltsvården.
Slutligen vill jag erinra om att förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970:
53) har i uppdrag att se över reglerna om verkställighet av bötesstraff
med sikte på att slopa förvandlingsstraffet. En sådan åtgärd påverkar
i viss begränsad utsträckning behovet av anstaltsplatser. En viss betydelse
kommer också det nyligen framlagda förslaget om avräkning av
häktningstid att få för beläggningen vid anstalterna.
Av vad jag nu har sagt framgår att de reformer som kan komma att
aktualiseras under den närmaste tiden har ett starkt inbördes samband.
Det är nödvändigt att tillse att insatserna inom kriminalvården görs med
en bestämd målsättning och efter enhetliga riktlinjer. Därför krävs en
samordning inte bara när det gäller ställningstagandet till konkreta reformförslag
utan också beträffande det fortsatta reformarbetets bedrivande.
Det är också uppenbart att — ehuru det här är fråga om angelägna
reformer — en prioritering av insatserna måste ske mellan de
olika åtgärderna inbördes och i förhållande till de krav som ställs på
resursförstärkningar på andra områden av samhällsbyggandet.
En grundläggande fråga inom kriminalvården är fördelningen av insatser
på å ena sidan anstaltsvården och å andra sidan frivården. Utvecklingen
har klart gått mot en minskad beläggning på våra anstalter
och en motsvarande ökning av frivårdsklientelet. Detta överensstämmer
väl med påföljdsreformen i brottsbalken. Vad som sålunda skett talar
för en prioritering av insatserna på frivårdssidan. Emellertid måste också
beaktas att vi trots att en omfattande upprustning av våra fångvårdsanstalter
har skett, fortfarande har ett anstaltsbestånd som delvis är nedslitet
och omodernt. Förnyelsen av anstaltsbeståndet måste därför fortsätta.
De förslag som kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården
lägger fram aktualiserar också åtgärder för att förbättra vården
och behandlingen av de intagna. Åtgärder när det gäller personalens
sammansättning och arbetsförhållanden blir även aktuella. Förändringar
i klientelets sammansättning kommer också sannolikt att kräva
Ju: 57 Riksdagsberättelsen år 1972
90
nya ställningstaganden. Man får också räkna med att anstalterna kommer
att inrymma ett klientel som blir mer och mer svårbehandlat. Behovet
av insatser av nu angivet slag på anstaltssidan måste vägas sinsemellan
och mot behovet av resursförstärkningar inom frivården.
Det är enligt min mening nödvändigt att göra en samlad bedömning
av olika vårdbehov och en prioritering av reformerna. Dessa bör särskilt
inriktas på åtgärder för att minska återfallsbrottsligheten. På grundval
av gjorda rön och erfarenheter bör nya vägar prövas när det gäller
att ge lagöverträdare bättre möjligheter att anpassa sig till samhällslivet.
För att skapa möjligheter till ett samlat grepp om de aktuella kriminalvårdsfrågorna
i enlighet med vad jag nyss har anfört bör en kriminalvårdsberedning
nu tillsättas. Med ledning av vad jag nyss har anfört
bör beredningen göra upp en plan för det fortsatta reformarbetet inom
kriminalvården. Planeringen bör i första hand ge underlag för ställningstaganden
till aktuella reform- och resursbehov men planeringsarbetet
bör givetvis också sättas in i ett mera långsiktigt perspektiv på
kriminalvårdens målsättning och innehåll. Socialvårdens roll i sammanhanget
bör beaktas. I nu angivet syfte bör beredningen gå igenom framlagda
utredningsförslag och bedöma angelägenhetsgraden av aktualiserade
reformer. Beredningen skall i första hand bedöma de mera näraliggande
resursbehoven inom kriminalvården, särskilt vad avser en avvägning
av behovet av insatser inom å ena sidan anstaltsvården och å
andra sidan frivården. En viktig uppgift för beredningen blir därvid att
bedöma på vilket sätt de samhälleliga insatserna kan göras i samverkan
med ett ökat engagemang från bl. a. arbetsmarknadsorganisationernas
sida när det gäller att inplacera lagöverträdare i arbetslivet.
Beredningens arbete bör bedrivas i nära samarbete med tillsynsutredningen,
förpassningsutredningen och kommittén för kriminologisk behandlingsforskning.
Ett visst samarbete bör även komma till stånd med
socialutredningen (S 1969: 29). Fångvårdens byggnadskommitté bör befrias
från sitt uppdrag. Hur det fortsatta byggnadsarbetet skall ledas och
bedrivas får övervägas av beredningen.
Utredningsarbetet bör bedrivas i sådan takt att resultatet av dess arbete
kan redovisas under första halvåret 1972.
91
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 2
Utrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Utredningen (UD 1970: 6) rörande åtgärder till stöd för den svenskamerikanska
pressen i Nordamerika
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 att utreda
frågan om åtgärder till stöd för den svensk-amerikanska pressen
i Nordamerika:
Utredningsman:
Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör
Sekreterare:
Heckscher, Eva, kanslisekreterare
Direktiven för den sakkunnige, se 1971 års riksdagsberättelse UD 6.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 skriftligen
samt vid besök i Förenta Staterna och Canada inhämtat upplysningar
och synpunkter från den svensk-amerikanska pressen i Nordamerika,
svensk-amerikanska grupper samt den svenska representationen
i berörda länder. Den sakkunnige har den 28 april 1971 avgett förslag
till omedelbara stödåtgärder.
Den sakkunnige har den 21.12.1971 avgett betänkandet (Ds UD
1971: 1) Utvandrarnas tidningar.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
2. Ledningsgruppen (UD 1970: 4) för översynen av SIDA:s organisation
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
för att leda utredningsarbetet rörande SIDA:s organisation och arbetsformer:
Ordförande:
Löfqvist,
Ivar, generaldirektör
Sakkunniga:
Klackenberg, S. Lennart, statssekreterare
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Ersättare för sakkunnig:
Kalderén, Lars G., departementsråd
UD: 2 Riksdagsberättelsen år 1972
92
Lidgård, Curt S. H., handelsråd
Narfström, A. J. Petter, överingenjör
Rydén, Jan E., avdelningschef
Vinde, Pierre L. V., budgetchef
Sekreterare:
Jackert, Clas S:son, t.f. organisationsdirektör
Lokal: Statskontoret, Box 2106, 103 13 Stockholm 2, tel. växel
22 08 60 (sekreteraren)
Direktiven för ledningsgruppen, se 1971 års riksdagsberättelse UD 5.
Ledningsgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fyra sammanträden.
Ersättare — som under avdelningschef Rydéns ordförandeskap bereder
de ärenden som skall föreläggas ledningsgruppen — har under
samma tid hållit tio sammanträden.
Arbetet under året har i huvudsak fortskridit i enlighet med den plan
som fastställdes av ledningsgruppen den 26 juni 1970.
Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret
1972.
3. Sakkunniga (UD 1971: 1) för översyn av svenska bilaterala åtgärder
ägnade att främja u-ländernas industrialisering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 juli 1971 att
företa en översyn av svenska bilaterala åtgärder ägnade att främja u-ländernas
industrialisering:
Ordförande:
Lundström, Hans O., statssekreterare (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Sakkunniga:
Anell, Lars E. R., departementsråd (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Beckius, Sven-Erik, kansliråd (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Edgren, Gösta A., avdelningschef (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Sekreterare:
Gabrielsson, Arne, fil. dr (fr. o. m. den 4 november 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena till statsrådsprotokollet
den 23 juli 1971):
Målsättningen för Sveriges insatser i utvecklingssamarbetet är att de
skall stödja u-ländernas egna utvecklingsansträngningar och därigenom
medverka såväl till ekonomisk tillväxt som till social och ekonomisk utjämning.
Härav följer att de egna prioriteringarna inom de länder som
utses till mottagarländer blir avgörande för våra insatser. Denna övergripande
målsättning är styrande för utformningen av våra biståndsinsatser
liksom för valet av de medel och metoder som vid olika tillfällen
kan komma ifråga. Dess tillämpning förutsätter att en klar skiljelinje
upprätthålls mellan offentliga biståndsinsatser och andra, ofta hu
-
93
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 3
vudsakligen kommersiellt motiverade, transaktioner med u-länderna.
Den principiella betydelsen av denna, för vårt utvecklingssamarbete
grundläggande, distinktion har betonats av både årets och fjolårets riksdag
(prop. 1970: 1 bil. 5, SU 1970: 84, rskr 1970: 191, prop. 1971: 1
bil. 5, UU 1971: 2, rskr 1971: 73).
Därav följer att också samverkan mellan offentliga biståndsinsatser
och enskilda organisationer eller näringslivet måste entydigt underordnas
gällande målsättning. I femtiotalets biståndsdebatt framstod u-ländernas
industrialisering såsom nära nog synonym med deras utveckling.
Under sextiotalet försköts intresset mot andra sektorer som utbildning,
hälsovård och landsbygdsutveckling. Särskilt försörjningsproblemen och
de institutionella hindren för utvecklingen kom att stå i centrum. Under
de senaste åren har industrisektorn åter aktualiserats i biståndsdebatten.
Nu betonas emellertid inte bara industriinvesteringarnas tillväxteffekter
utan också en rad kvalitativa krav. Dessa frågor berörs bl. a. i årets statsverksproposition
(prop. 1971: 1 bil. 5, s. 19).
Som också utrikesutskottet anför i sitt av riksdagen godkända betänkande
(UU 1971: 2, rskr 1971: 73) bör dessa synpunkter vara en av utgångspunkterna
för överväganden om möjliga svenska bilaterala åtgärder
för att främja u-ländernas industrialisering. En annan utgångspunkt
måste självfallet vara de erfarenheter som hittills vunnits i internationella
institutioner och nationella utvecklingsorgan, inte minst inom styrelsen
för internationell utveckling (SIDA).
Sveriges bistånd till u-ländernas ansträngningar att påskynda den industriella
utvecklingen behandlades redan av föregående års riksdag.
Statsutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända utlåtande att industriinriktat
bistånd redan utgjorde en icke obetydlig del av vårt bilaterala
program men fastslog samtidigt att industrialiseringsbistånd borde få en
växande betydelse (SU 1970: 84, rskr 1970: 191).
I årets statsverksproposition (prop. 1971: 1 bil. 5, s. 19) redovisas de
åtgärder som vidtagits i anledning av riksdagens sistnämnda uttalande
och i anslutning härtill diskuterar utrikesutskottet (UU 1971: 2) de nya
möjligheter SIDA prövar för att stödja u-ländernas industrialisering. Utskottet
uppmärksammar särskilt styrelsens planer att i samverkan med
vissa svenska myndigheter och organisationer till sig knyta en samrådsgrupp
med industriexperter i syfte att klargöra vilken kapacitet och vilken
erfarenhet som svenskt biståndsarbete kan utnyttja i den kommande
utbyggnaden av industribiståndet. Utvidgat tekniskt och finansiellt utvecklingssamarbete
inom industrisektorn aktualiserar enligt utrikesutskottet
en rad problem. SIDA kan nämligen som statligt verk endast
indirekt tillhandahålla vissa typer av tjänster, såsom ansvar för företagsledning
(s. k. managementkontrakt) och anskaffning av delägarkapital.
Utrikesutskottet anser det från bl. a. dessa utgångspunkter befogat att en
översyn görs av svenska bilaterala åtgärder ägnade att främja u-länders
industrialisering. Denna översyn bör kunna omfatta bl. a. i motioner
framförda förslag till olika organisatoriska lösningar.
Jag delar den av riksdagen uttalade uppfattningen beträffande önskvärdheten
av en översyn av möjliga svenska biståndsinsatser inom industrisektorn.
För att verkställa översynen bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Som jag tidigare framhållit måste mottagarlandets värdering av olika
UD: 3 Riksdagsberättelsen år 1972
94
insatsers industrialiseringsfrämjande effekter bli vägledande för utformningen
av det svenska industribiståndsprogrammet. Det är således nödvändigt
att inledningsvis göra en kartläggning av behovet av industribistånd
samt industripolitikens inriktning i de u-länder med vilka Sveriges
etablerat ett mer omfattande samarbete.
Detta arbete bör följas upp med en kartläggning av den svenska industrins
intresse för och möjlighet att tillhandahålla kunskap av för
u-ländernas industrialisering lämpad art. I detta sistnämnda avseende
kan det vara lämpligt att diskutera möjligheterna att inom biståndsprogrammet
tillgodogöra sig industrins kunskap även på andra områden än
de direkt industrialiseringsfrämjande, t. ex. i fråga om infrastrukturella
projekt. Bland de olika former av kunskap som kan bli föremål för
upphandling och förmedling inom ramen för det svenska biståndsprogrammet
är det av särskilt intresse att utröna det svenska näringslivets
förmåga att medverka genom s. k. managementkontrakt. Det kan även
bli aktuellt att ägna uppmärksamhet åt möjligheterna att från svensk
sida bidra till att utveckla för mottagarländerna särskilt lämpad teknologi
på centrala områden.
Nämnda kartläggning och härpå grundade förslag kan självfallet inte
sikta på att uttömmande behandla hela det omfattande och komplexa
problemområde som u-ländernas industrialisering utgör. Detta skulle
kräva alltför stora insatser och ta mycket lång tid. Dessutom skiftar förhållandena
och kunnandet och metoderna på detta område utvecklas
alltför snabbt för att behandlingen av hithörande problem skall kunna
göra anspråk på någon grad av slutgiltighet.
De båda nämnda kartläggningsuppgifterna bör underlättas av, men
också komma till uttryck i, den länderprogrammering av biståndet till
våra viktigaste samarbetspartners som nu inletts av utrikesdepartementet
och SIDA. För utförande av kartläggningen bör medverkan kunna
erhållas från den inom SIDA etablerade samrådsgruppen för industribiståndsfrågor.
Självfallet kan det även i övrigt vara lämpligt att utnyttja
material från samrådsgruppen som underlag för ställningstaganden
i konkreta frågor och för utformandet av eventuella förslag.
I sammanhanget bör även ägnas uppmärksamhet åt eventuella institutionella
reformer, bl. a. den i motionerna 1971:175 och 1971:472
väckta frågan om ett svenskt utvecklingsbolag. Överväganden av denna
art bör, som utrikesutskottet framhållit, inbegripa frågan om vilka handlingsmöjligheter
som redan finns inom SIDA:s nuvarande verksamhetsområde.
Även fjolårets riksdag framhöll att de nationella utvecklingsbankerna
och -bolagen i framtiden torde komma ”att spela en alltmer betydande
roll både som förmedlare av biståndsmedel och för att mobilisera inhemskt
och utländskt privatkapital” (SU 1970: 84, s. 13). Lämpliga former
för ett intensifierat samarbete med mottagarländernas egna institutioner
på industriutvecklingsområdet bör således undersökas av översynen.
I motion 1971:41 behandlas det statliga garantisystemet för investeringar
i u-länder mot bakgrund av svårigheter beträffande gränsdragningen
mellan offentligt bistånd och kommersiellt motiverade insatser.
Liksom riksdagen anser jag att den föreslagna översynen bör inbegripa
en granskning av investeringsgarantisystemet. Härvid är det naturligt
att bl. a. diskutera de problem som nämns i motionen 1971: 41.
Vid en diskussion av det svenska investeringsgarantisystemet aktuali -
95
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 3
seras den tidigare berörda principiella frågan om den investeringsfrämjande
verksamhetens förenlighet med målsättningen att stödja u-ländernas
egna utvecklingsansträngningar och medverka till social och
ekonomisk utjämning. Riksdagen underströk vid sitt beslut år 1968
(prop. 1968: 101, SU 1968: 128, rskr 1968: 302) att inrätta ett svenskt
system för investeringsgarantier och att systemet måste ansluta till de
allmänna målen för den svenska biståndspolitiken. Endast investeringar
som klart kunde förväntas bidra till den ekonomiska utvecklingen i ett
u-land borde stödjas. Vidare förutsattes det investerande företaget ge de
anställda tillfredsställande anställnings- och arbetsvillkor samt visa en
positiv inställning till fackföreningsverksamhet inom företaget. De relativt
stränga kraven på utvecklingseffekt förutsätter en ingående utredning
innan garanti beviljas liksom omfattande kännedom om det tilltänkta
värdlandet. Detta angavs bäst kunna tillgodoses i de länder med vilka
Sverige har ett omfattande utvecklingssamarbete.
I enlighet med riksdagens uttalande begränsades investeringsgarantisystemet
att, åtminstone i uppbyggnadsskedet, gälla dessa länder. Några
ansökningar om investeringsgarantier har inte inkommit till den administrerande
myndigheten, exportkreditnämnden. Orsakerna till detta
kan vara många. I första hand kan ifrågasättas om investeringsgarantier
överhuvud är ett effektivt medel att främja det privata kapitalflödet. Utländska
studier ger härvidlag ingen entydig bild. En annan möjlig orsak
är att de krav som ställs på utvecklingseffekt och de sociala hänsyn
som tas tenderar att minska företagens intresse att utnyttja systemet.
Dylika krav ställs i samtliga nationella system, där garantisystemet utgör
en del av den offentliga biståndspolitiken, varvid dock betoningen av
biståndsaspekterna varierar kraftigt. Det kan ifrågasättas om de villkor
som ställts i det svenska systemet så kraftigt avvikit från övriga nationella
system, att detta kan antas utgöra en orsak till avsaknaden av ansökningar
i Sverige.
Med beaktande av nu angivna frågeställningar bör de sakkunniga överväga
huruvida ett svenskt system för investeringsgarantier bör knytas till
utvecklingssamarbetet eller om det främst bör ses som en del av den
statliga politiken för främjande av svensk export. I detta sammanhang
skall man vid översynen söka utröna vilka faktorer som bidragit till att
det svenska systemet hittills ej utnyttjats och framlägga härpå grundade
förslag.
Prövningen av det svenska investeringsgarantisystemet bör ske med
hänsyn tagen till den diskussion som pågår inom bl. a. Världsbanken rörande
möjligheterna att upprätta ett multilateralt system för investeringsgarantier.
Vid översynen bör klarläggas förhållandet mellan ett eventuellt
multilateralt system och ett svenskt system.
Inom ramen för översynen bör frågorna kring det svenska investeringsgarantisystemet
bli föremål för sådan behandling att resutatet, i enlighet
med riksdagens önskemål, kan redovisas så snart som möjligt.
De sakkunniga har under tiden augusti—oktober 1971 hållit tre
sammanträden.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
UD: 4 Riksdagsberättelsen år 1972
96
4. Utredningen (UD 1971:2) rörande avgångsregler m. m. inom utrikesförvaltningen
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med
uppdrag att utreda frågan om avgångsregler m. m. inom utrikesförvaltningen:
Utredningsman:
Tammelin,
Paul A. V., överdirektör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Expert:
Kleen, Erland, ambassadör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Sekreterare:
Linder, Sven G., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Lokal: Skeppsbron 10, lil 30 Stockholm, tel. 20 41 68
Direktiv (anförande av statsrådet Myrdal till statsrådsprotokollet den
4 juni 1971):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1961 tillkallade
ministern för utrikes ärendena sakkunniga, UD-utredningen, med uppgift
att granska utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. I
sitt betänkande (SOU 1963: 3) konstaterade de sakkunniga att det ”torde
komma att visa sig omöjligt att i aktiv tjänst undantagslöst bibehålla
den diplomatiska personalen till gällande pensionsålder av 65—67
år”. Som orsak härtill angavs de ökade fysiska och psykiska påfrestningar,
som utlandstjänstgöringen — enligt erfarenheter även från andra
länders utrikesförvaltningar — visat sig medföra i samband med utvidgningen
av utrikesrepresentationen till orter med från klimatiska eller
andra synpunkter pressande tjänstgöringsförhållanden.
UD-utredningen erinrade om att det bl. a. för utrikesförvaltningen
tillämpliga s. k. disponibilitetsinstitutet — dvs. att tjänstemannen temporärt
eller för resten av sin tjänstgöringstid lämnar den aktiva tjänsten
för att stå till utrikesministerns förfogande, ofta med ett för varje
särskilt fall tillmätt exspektansarvode — endast i begränsad omfattning
kan komma till användning. I stället skulle enligt de sakkunniga en av
omständigheterna framtvingad avgång ur aktiv tjänst kunna regleras
antingen genom införande av lägre pensionsålder eller genom tillskapande
av former för övergång före pensionsålderns inträde från utrikestjänst,
som är förenad med förflyttningsskyldighet, till annan tjänst
inom utrikesdepartementet eller annan förvaltning. UD-utredningen avstod
från att lägga fram några konkreta förslag om avgångsregler i avvaktan
på ett genomförande av utredningens förslag om utvidgningar och
förändringar i förvaltningens organisation samt av det tilltänkta nya
rekryteringssystemet. De sakkunniga förutsatte emellertid att spörsmålet
skulle tas upp till förnyat övervägande sedan tillräckliga erfarenheter
vunnits på dessa punkter.
I prop. 1963: 75 (SU 1963: 125, rskr 1963: 298) redovisades UD-utredningens
synpunkter på bl. a. avgångsregler för utrikesförvaltningens
tjänstemän. I anslutning härtill uttalade ministern för utrikes ärendena
att det var för tidigt att i dagens läge ta slutlig ståndpunkt till frågan
hur hithörande problem skall angripas. Ministern för utrikes ärendena
anslöt sig emellertid till de sakkunnigas uppfattning, att berörda spörsmål
borde tas upp till övervägande så snart tillräckliga erfarenheter vun
-
97
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD: 4
nits av de i propositionen föreslagna förändringarna i förvaltningens organisation
samt av det tilltänkta rekryteringssystemet.
På uppdrag av ministern för utrikes ärendena har vidare en särskild
utredningsgrupp inom departementet utarbetat en rapport med förslag
om utrikesförvaltningens arbetsuppgifter, organisation, personalpolitik
och utbildningsverksamhet. Denna rapport, som är ett uttryck för hur
tjänstemännen inom utrikesförvaltningen själva ser på sin situation, innehåller
bl. a. en sammanfattning av gruppens synpunkter på erfarenheter
av de här aktuella frågorna under de år som gått sedan år 1963. I
rapporten redovisas vidare vissa förslag till ändring av avgångsreglerna
inom utrikesförvaltningen.
Utredningsgruppen, som anser att utrikestjänsten blivit allt mer fysiskt
och psykiskt påfrestande — ca 35 °/o av samtliga poster utomlands
finns i länder som av klimatiska och andra skäl är särskilt betungande
— föreslår bl. a. att disponibilitetssättning bör ifrågakomma i
ökad omfattning och att reglerna för förtidspensionering utformas mera
generöst. Vidare anser gruppen att större möjligheter bör införas att
dubblera tjänster inom utrikesdepartementet och att personalledningen
aktivt bevakar möjligheterna för utrikesförvaltningens tjänstemän att få
anställning utanför UD-karriären.
I detta sammanhang vill jag vidare erinra om att sammansatta konstitutions-
och andra lagutskottet i sitt utlåtande K2LU 1965: 1 i anledning
av prop. 1965: 60 angående reform av de offentliga tjänstemännens
förhandlingsrätt m. m. uttalade, beträffande användningen av det
s. k. disponibilitetsinstitutet, att utskottet fann det ”inte tillfredsställande,
att samma form för avsked skall användas dels för tjänsteman som entledigas
av hänsyn till rikets bästa och dels för tjänsteman som på grund
av sina förtjänster beviljas en särskild förmån”. Den lämpligaste lösningen
för att undvika denna olägenhet borde enligt utskottet övervägas
av Kungl. Maj:t. Genom uttalandet ifrågasattes inte någon ändring av
hittillsvarande praxis att när så påkallas av den ena eller andra anledningen
försätta tjänstemän inom utrikesförvaltningen i disponibilitet,
men väl av användningen av samma beteckning för avgång från tjänsten
för de av utskottet omnämnda två kategorierna. Som anmälts för riksdagen
i prop. 1966: 1 (bil. 5, s. 9) gav en utredning vid handen att en
gränsdragning mellan olika kategorier skulle stöta på betydande administrativa
och andra olägenheter. Det befanns därför angeläget att dittillsvarande
praxis i fråga om disponibilitetsinstitutets användning inom
utrikesförvaltningen skulle bibehållas.
Jag finner tiden nu vara inne att till närmare granskning ta upp frågan
om avgångsregler m. m. inom utrikesförvaltningen, som jag här
har redovisat. En särskild sakkunnig bör tillkallas för att utreda denna
fråga.
Den sakkunnige bör sammanställa de erfarenheter som vunnits på
ifrågavarande område. Han bör vidare kartlägga de eventuella olägenheter
som kan vara förknippade med nuvarande förhållanden. Därvid
bör han bl. a. pröva om nuvarande regler om avgång från aktiv utrikestjänst
är rationellt utformade. I anslutning härtill bör han undersöka
i vilken utsträckning tjänstemän lämnat aktiv utrikestjänst före pensionsåldern
sedan det nya rekryteringssystemet genomförts och hur stor
rekryteringen av tjänstemän utanför utrikesförvaltningen har varit under
samma tid.
Med utgångspunkt från denna kartläggning bör den sakkunnige un4
Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
UD: 4 Riksdagsberättelsen år 1972
98
dersöka om några speciella åtgärder behöver vidtas för att utrikestjänstens
effektivitet och prestationsförmåga skall upprätthållas på en hög
nivå.
Den sakkunnige bör också pröva behovet och lämpligheten av att använda
disponibilitetsinstitutet såsom medel för att möjliggöra avgång
från aktiv utrikestjänst före uppnådd pensionsålder.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp också andra frågor,
som hänger samman med de nu nämnda.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1971 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under större delen av år 1972.
99
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 1
Försvarsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Försvarets materielanskaffningsutredning (Fö 1969:17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 med
uppdrag att utreda organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed
sammanhängande funktioner m. m. inom försvarets materielverk
(se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1968):
Ordförande:
Gustafsson, M. Gunnar, socionom, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Eklund, C. Gunnar, generalmajor
Nilsson, Jan H., departementsråd
Sebardt, Carl E. W., bruksdisponent (t. o. m. den 26 februari 1971)
Sundén, Åke U:son, generaldirektör
Experter:
Arman, Jan-Olof, överingenjör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Björnson, Lars-Eric, departementssekreterare
Grandin, Gunnar E., konteramiral (t. o. m. den 26 februari 1971)
Grenander, P. Gunnar R. G., överste (t. o. m. den 26 februari 1971)
Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Härlin, Olof C. A., överingenjör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Kihlberg, Anders, byrådirektör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Lindgren, Henrik G. A., avdelningschef (t. o. m. den 26 februari 1971)
Lindgren, Stig, f. d. avdelningschef (fr. o. m. den 20 april 1971)
Nilsson, Björn, direktör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Nilsson, Sten Börje R., kommendör (fr. o. m. den 26 februari 1971)
Silvén, Ernst E., överste (t. o. m. den 26 februari 1971)
Sölve, Torkel W:son, marindirektör av 2. graden (t. o. m. den 26 februari
1971)
Sekreterare:
Björnson, Lars-Eric, departementssekreterare (fr. o. m. den 26 februari
1971)
Ludvik, Klaus, organisationsdirektör
Nilsson, Sten Börje R., kommendör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Bitr. sekreterare:
Strokirk, Lennart B. G., överstelöjtnant (t. o. m. den 26 februari 1971)
Tibell, S. Olof G., flygdirektör (t. o. m. den 26 februari 1971)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fö 17.
Fö: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
100
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 20
sammanträden.
Utredningen har den 15 december 1970 avgett delbetänkande (Ds Fö
1970: 12) rörande verksamheten vid försvarets materielverk.
Utredningen har den 10 december 1971 avgett ett andra delbetänkande
(Ds Fö 1971: 4).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Delegationen (Fö 1970:20) för införande av nytt system för planering
och budgetering inom försvaret
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970
för att under Kungl. Maj:t leda införandet av nytt system för planering
och budgetering inom försvaret:
Ordförande:
Lindow, M.-W. Styrbjörn R. A. R:son, kansliråd (t. o. m. den 21 januari
1971)
Nordbeck, S. E. Gunnar, kansliråd (fr. o. m. den 22 januari 1971)
Ledamöter:
Frank, Aage, avdelningsdirektör
Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör
Johansson, Bengt A. W., kansliråd
Klefbom, Folke R., avdelningsdirektör
Landergren, Nils G. G., överste
Nilsell, N. Ragnar, krigsråd
Nilsson, Stig Å., organisationsdirektör
Palm, Tore, revisionsdirektör
Sekreterare:
Sjöberg, Bengt O. H. R., överstelöjtnant
Delegationen har under tiden november 1970—september 1971 hållit
25 sammanträden.
Delegationen har lämnat 22 uppdrag till myndigheter. Fem av dessa
har inte slutförts. Beslut med anledning av dessa har inte ansetts erforderliga
för införandet av systemet den 1 juli 1972.
Delegationens beslut har successivt delgivits myndigheterna.
Delegationen har den 17 september 1971 lämnat en redovisning för
verksamheten vid delegationen till chefen för försvarsdepartementet.
Delegationen har slutfört sitt uppdrag under september 1971. I fråga
om den fortsatta utvecklingen av försvarets planerings- och budgeteringssystem
har delegationens uppgifter övertagits av ledningsgruppen
för fortsatt utveckling av försvarets planerings- och programbudgetsystem
(jfr Fö 1971: 3).
101
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 4
3. Delegationen (Fö 1970: 24) för ledning av införande av biståndsoch
katastrofutbildning av värnpliktiga m. fl.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1970
för att under Kungl. Maj:t leda införandet av bistånds- och katastrofutbildning
av värnpliktiga m. fl.:
Ordförande:
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr. o. m. den 4 januari 1971)
Ledamöter:
Creutzer, Bertil R., överste (fr. o. m. den 4 januari 1971)
von Holst, Hans E., medicinalråd (fr. o. m. den 4 januari 1971)
lärning, Gösta H., byråchef (fr. o. m. den 4 januari 1971)
Nauclér, Sten-Eggert, sektionschef (fr. o. m. den 4 januari 1971)
Ringmar, R. Torgil, avdelningschef (fr. o. m. den 4 januari 1971)
Sunesson, Karl-Henrik A., byrådirektör (fr. o. m. den 4 januari 1971)
Experter:
Björkman, Hans T. V. A., t.f. byråchef (fr. o. m. den 4 januari 1971)
Lidvall, Göte, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Sekreterare:
Engman, O. Ingemar, departementssekreterare (fr. o. m. den 4 januari
1971)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationen har under tiden februari—september 1971 hållit nio
sammanträden.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Delegationen (Fö 1971: 2) för vissa frågor i samband med inrättande
av försvarets hundskola
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1971 för
vissa frågor i samband med inrättande av försvarets hundskola (prop.
1970: 96 och 1971: 1 bil. 6). Delegationen har funnits inrättad under
tiden 1 april—30 juni 1971.
Ordförande:
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av riksdagen (fr. o. m. den
26 mars 1971)
Ledamöter:
Hjernquist, Mario, överstelöjtnant (fr. o. m. den 26 mars 1971)
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör (fr. o. m. den 26 mars
1971)
Sekreterare:
Wikner, Nils, förvaltare (fr. o. m. den 1 april 1971)
Särskilda direktiv har ej meddelats. För delegationen gäller enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 26 mars 1971 bl. a. följande.
Fö: 4 Riksdagsberättelsen år 1972
102
Delegationen skall ha till uppgift att med beaktande av vad som har
anförts i prop. 1970: 96 och 1971: 1 bil. 6 och riksdagens med anledning
härav fattade beslut
a) tillsätta de tjänster vid försvarets hundskola — utom tjänsten för
skolchef och tjänster avsedda för personal ur försvarets medicinalkår —
som erfordras för skolans verksamhet
b) i förekommande fall säga upp personal anställd vid arméns hundskola
c)
avge yttrande till Kungl. Maj:t i ärenden rörande besvär över tillsättningsbeslut
som har fattats av delegationen
d) i övrigt förbereda skolans övergång till den nya organisationsformen,
varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas de ekonomiska aspekterna.
Tillsättningsärende som inte har hunnit slutbehandlas före utgången
av juni 1971 skall överlämnas till försvarets hundskola.
Delegationens tillsättningsbeslut skall kungöras i Post- och Inrikes tidningar
samt anslås vid skolan. Besvär över delegationens beslut skall inges
till Kungl. Maj:t inom tre veckor från dagen för kungörandet.
Chefen för försvarets medicinalkår skall inhämta yttrande från delegationen
innan tjänst för veterinär ur medicinalkåren tillsätts vid försvarets
hundskola.
Delegationen skall i samarbete med försvarets personalnämnd och
arbetsmarknadsmyndigheter verka för att personal som blir övertalig till
följd av omorganisationen placeras hos annan statlig myndighet eller i
kommunal eller enskild tjänst. Frågor beträffande ekonomisk gottgörelse
till övertalig personal skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Det åligger delegationen att vid fullgörande av sitt uppdrag ställa sig
till efterrättelse de ytterligare direktiv departementschefen kan komma
att ge.
Delegationen har under tiden april—juni 1971 hållit sju sammanträden.
Uppdraget är slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
5. Militära tjänstgöringsåldersutredningen (Fö 1965: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1963
för prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och
civilmilitär personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Ordförande:
Resare, Alf C. R., överdirektör
Ledamöter:
Borgquist, Frithiof, byråchef
Hedberg, Björn A. A:son, överste (fr. o. m. den 1 november 1971)
Lundberg, Lars H:son, kommendör (t. o. m. den 28 oktober 1971)
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Winther, Otto W. G., departementssekreterare
103
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 6
Experter:
Carleson, Sven A., kommendörkapten
Junger, Tage G., överste
Jägerstedt, J. E. Rune, kapten
Lundgren, Carl-UIrik, överstelöjtnant
Persson, Arne A., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 april 1971)
Sjöstrand, Arne F. A., förvaltare
Sekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., major
Bitr. sekreterare:
Cederwall, Ulf, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Lokal: Folkungagatan 135, 116 30 Stockholm, tel. 44 78 28 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse Fö 22. Härutöver
har utredningen den 12 maj 1966 ålagts att verkställa översyn
av behovet av befälspersonal inom flygvapnets krigs- och fredsorganisation.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 36
sammanträden samt företagit studiebesök vid enheter inom flygvapnet.
Utredningens huvuduppdrag slutfördes år 1969. Utredningen har i
oktober 1970 avgett en promemoria (Ds Fö 1970: 11) om långtidsanställning
av fältflygare och förslag till åtgärder för att få till stånd
en direktrekrytering av piloter till civil luftfart.
Utredningsarbetet är f. n. inriktat på att i första hand utarbeta förslag
rörande rekryterings- och utbildningsgångar med sikte på ett delbetänkande
under år 1972.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
6. Mannens befälsutredning (Fö 1965: 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 13 december 1963
för att verkställa utredning rörande befälssystemet vid marinen m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Utredningsman:
Borgquist, Frithiof, byråchef
Experter:
Algernon, Carl-Fredrik R., kommendör
Back, K. Gunnar, kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 8 februari
1971)
Egerstad, Torbjörn, byrådirektör
Fernander, Per-Gunnar, överste (fr. o. m. den 13 september 1971)
Hallerdt, Hans B., kommendörkapten av 1. graden
Hedén, Carl-Olof, överstelöjtnant
Heiroth, Ulf O., avdelningsdirektör (t. o. m. den 8 juni 1971)
Lyth, K. Erik, överste
Fö: 6 Riksdagsberättelsen år 1972
104
Rudberg, Per Y., kommendör
Skeppstedt, Sven H., överstelöjtnant
Sekreterare:
Back, K. Gunnar, kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1 april
1971)
Heiroth, Ulf O., avdelningsdirektör (t. o. m. den 8 juni 1971)
Lokal: Långa Raden 2, Fack, 100 14 Stockholm 100, tel. 21 04 31,
växel 23 27 85 ankn. 168 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 27
sammanträden med samtliga eller vissa experter. Vidare har ett flertal
sammanträden med arbetsgrupper ägt rum.
Utredningen har följt verksamheten vid flottans och kustartilleriets
utbildningsanstalter och förband samt utbildningen vid krigsorganiserade
staber och förband inom marinen under krigsförbandsövningar och
särskilda övningar.
Därutöver har utredningen hållit ett flertal sammanträden med representanter
för militära myndigheter och organisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
7. 1966 års värnpliktskommitté (Fö 1967: 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1966 för
att verkställa utredning rörande den närmare utformningen av utbildningen
för värnpliktiga i specialtjänst och vissa frågor rörande den
frivilliga befälsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli
1966):
Utredningsman:
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
Experter:
Andrae, Håkan, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Benskiöld, Torsten E. A., major
Borgquist, Frithiof, byråchef
Brissman, Per-Gunnar, överste
Eriksson, Åke Mauritz, överstelöjtnant (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Kesselmark, Leif Å., major
Lindén, Sven, kommendör
Lugn, Robert P. E., överstelöjtnant
Magneberg, Stig E., överste (fr. o. m. den 1 maj 1971)
0’Konor, Bengt G. W., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1
maj 1971)
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Smedler, Jan-Eric G., överste
Sundqvist, Rolf L., major (fr. o. m. den 1 juli 1971)
105
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 8
Sekreterare:
Nystedt, Stig H., byrådirektör
Tingdahl, Lennart J. T., major (fr. o. m. den 1 september 1971)
Bitr. sekreterare:
Jansson, Eric K., förvaltare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 61 35 03 (sekreteraren), 67 18 08 (bitr. sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Fö 23. Tillläggsdirektiv,
se Fö 1969: 11 och Fö 1970: 9.
Kommittén har vidare den 29 december 1970 fått i uppdrag att utreda
frågan om samordning av den civila och militära sjukvårdsutbildningen.
Särskilda direktiv har därvid ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 75
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom kommittén hållit ett
flertal sammanträden med representanter för militära och civila myndigheter
och organisationer. Utbildning av värnpliktiga har studerats vid
olika förband, skolor och kurser.
Kommittén har den 21 december 1971 avgett en PM angående grundutbildning
till värnpliktig underofficer vid armén (Ds Fö 1971: 7).
Kommittén har i samband med avgivande av yttrande den 15 oktober
1971 över ÖB:s programplaner 71 och chefens för armén framställning
angående försök med modifierat VU 60-system lagt fram ett allmänt
principförslag rörande den fortsatta utvecklingen av värnpliktssystemet
vid en minskning av antalet tjänstgöringsdagar för grundutbildning med
för krigsmakten totalt ca 1,5 milj. dagar. I samband härmed har kommittén
tagit upp vissa delar av sitt delbetänkande angående översyn av
värnpliktssystemet till behandling. Kommittén avser att redovisa återstående
delar av översynsbetänkandet jämte kompletteringar, föranledda
av förenämnda principförslag, under första halvåret 1972.
Kommitténs arbete i övrigt beräknas pågå under hela år 1972.
8. Utredningen (Fö 1967: 24) om handräckningsvärnpliktiga
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1966 för
att verkställa utredning angående utbildningstiden för värnpliktiga med
begränsad militär användbarhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28
juli 1966):
Utredningsman:
Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f. d. led. av II kamm.
Experter:
Börjesson, Paul D., kapten
Ericson, Rune P. R., kapten
Franzén, Nils P., organisationsdirektör
4f Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Fö: 8 Riksdagsberättelsen år 1972
106
Hammar, Bengt J. H. L., major
Karlsson, E. Thore A., byrådirektör
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör
Norrmo, Sten E., major
Nyström, Bror-Oskar, major
Renberg, Holger V., rektor
Sjöberg, Bengt O. H. R., överstelöjtnant
Tunér, Hans G., byrådirektör
Ysander, B. Christer A., kansliråd
Sekreterare:
Kourtzman, Per E., departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 60 25 35, 67 66 44 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Fö 24.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 43
sammanträden. Dessutom har olika arbetsgrupper sammanträtt ett flertal
gånger. Studiebesök har gjorts vid vissa förband och skolor.
I augusti 1971 har utredningen lämnat två delbetänkanden nämligen
betänkande (SOU 1971: 57) om utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst
och betänkande (Ds Fö 1971: 2) om de militära körcentralema i
stockholmsområdet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
9. 1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö 1968:19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för
att överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 februari 1967):
Utredningsman:
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör
Expert:
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Sekreterare:
Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 19.
Omarbetat lagförslag har tillställts utredningens kontaktmän hos totalförsvarsmyndigheterna
för yttrande. Sedan yttranden inkommit, har
ytterligare överarbetning av lagförslaget skett. Arbetet med vissa tilllämpningsföreskrifter
har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
107
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 10
10. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968: 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1967
för att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1967):
Utredningsman:
Wesström, Eric A., f. d. landshövding
Experter:
Dahlberg, Benkt C. I., direktör (t. o. m. den 20 april 1971)
Franzén, Nils P., organisationsdirektör
Hallqvist, Per Olof, major
Hansson, Nils O., överste
Höijer, Gunnar, krigsråd
Johnson, J. Åke, kommendörkapten av 1. graden
Larsson, Sven E., departementsråd
Lugn, Robert P. E., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Månsson, E. O. Sigvard, överste
Nordbeck, S. E. Gunnar, kansliråd
Wennerhom, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Lyckeberg, Nils, departementssekreterare
Tamfeldt, Bengt G., major
Lokal: Fredsgatan 2, 11152 Stockholm, tel. 11 39 35 (sekreteraren)
Direktiv för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 20. Tillläggsdirektiv
(beslut av Kungl. Maj:t den 22 januari 1971):
Kungl. Maj:t uppdrar åt försvarets fredsorganisationsutredning att
lämna förslag över hur flygvapnets fredsorganisation från mitten av
1980-talet skall anpassas till den krigsorganisatoriska utvecklingen.
För arbetet skall gälla de riktlinjer som framgår av bifogad hemlig
promemoria.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 32
sammanträden samt besökt nio förband och skolor vid armén och fyra
vid marinen, attackeskaderstaben, en militärområdesstab, två länsstyrelser
och fyra kommuner.
Delbetänkande (Ds Fö 1971: 1) om förutsättningar för att förlägga ett
nytt förband i Arvidsjaur avlämnades den 1 april 1971.
Efter förslag från utredningen har Kungl. Maj:t genom beslut den
18 juni 1971 uppdragit åt överbefälhavaren att under budgetåret 1971/
72 avsluta försöksverksamheten rörande stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. inom Gävle försvarsområde.
Utredningens arbete planeras att fram till hösten 1972 avse arméns
Fö: 10 Riksdagsberättelsen år 1972
108
utbildningsorganisation. Därefter kommer arbetet att inriktas på flygvapnets
fredsorganisation.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1972.
11. 1968 års personalkategoriutredning (Fö 1969:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
att verkställa utredning rörande vissa personalfrågor vid försvarets materielverk
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 juli 1968):
Ordförande:
Curtman, Curt W., f. d. överdirektör
Sakkunniga:
Blomqvist, O. Rune, departementsråd (t. o. m. den 14 april 1971)
Ljunggren, Lars R., expeditionschef (fr. o. m. den 15 april 1971)
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Brantberger, Per-Gunnar, överste (fr. o. m. den 1 augusti 1971)
Elg, Gösta R., avdelningsdirektör
Engdahl, Gunnar V., överste
Hällbrink, Yngve, flygdirektör av 1. graden (fr. o. m. den 1 februari
1971)
Kollind, Hans O., krigsråd
Lindahl, Ulf V. A:son, överstelöjtnant (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Lindohf, Fritz E., överste (avliden den 7 juni 1971)
Magnusson, S. E. Gunnar, major (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Nordgren, S. Lennart, marindirektör av 1. graden (fr. o. m. den 1 maj
1971)
Nordh, N. H. Inge, överste (fr. o. m. den 1 augusti 1971)
Sölve, Torkel W:son, marindirektör av 2. graden
Wannegård, Nils I., major (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Wedin, R. Folke, f. d. amiralitetsråd
Alander, Olof G., byrådirektör
Åsgård, Bo H., marindirektör av 1. graden
Sekreterare:
Rosell, E. Egon, organisationsdirektör
Lokal: Nygränd 10, 3 tr., lil 30 Stockholm, tel. 10 72 73
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fö 16.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 76
sammanträden. Dessutom har ett omfattande arbete bedrivits i olika arbetsgrupper.
Utredningen har i första hand inriktat sitt arbete mot den
centrala instansen inom tyg- och intendenturförvaltningsområdena och
därvid behandlat vissa personalkategori- och kårfrågor samt personalsammansättningen
i försvarets materielverk.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
109
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 13
12. Utredningen (Fö 1970:16) om befordringsförfarandet m.m. inom
krigsmakten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1968
för att utreda befordringsförfarandet m. m. inom krigsmakten:
Utredningsman:
Lundberg, N. Ragnar W., f. d. generaldirektör
Experter:
Ahrén, S. Lennart, kommendör (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Ekström, Knut Å. B., kommendörkapten av 2. graden (fr. o. m. den
1 mars t. o. m. den 30 april 1971)
Holmstedt, Nils G., överste (t. o. m. den 28 februari 1971)
Igelstam, Rutger M., överstelöjtnant
Löfstad, Einar O., förste byråintendent
Ogner, Stig V., kansliråd
Wemer, Ulf C. L., departementssekreterare
Sekreterare:
Olsson, Jan O., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Elmér, Dag J. B., kanslisekreterare (fr. o. m. den 19 oktober 1971)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fö 16.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 27
sammanträden. Utredningens preliminära förslag till nytt vitsordssystem
är f. n. föremål för viss försöksverksamhet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
13. 1969 års jörsvarsforskningsutredning (Fö 1970:17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1969
för översyn av försvarsforskningens framtida inriktning, ledning, organisation,
samordning och ansvarsförhållanden (se Post- och Inrikes tidn.
den 27 februari 1969):
Ordförande:
Engström, Arne V., professor
Ledamöter:
Borg, L. Göran, professor
Lindström, B. E. Gunnar, direktör
Lundquist, Nils Henrik, avdelningschef
Sköld, Nils G., generalmajor
Experter:
Bäcklund, Siv I., förste forskningsingenjör
Grape, S. Lennart, kansliråd
Gustafsson, Bengt E., professor
Fö: 13 Riksdagsberättelsen år 1972
110
Marcus, Stig, hovrättslagman (fr. o. m. den 12 oktober 1971)
Nordling, O. V. Tore, civilingenjör
Oscarsson, Bo S. I., avdelningsdirektör
Wallin, Björn A., byrådirektör
Wennerberg, Sigfrid B., t.f. kansliråd (fr. o. m. den 12 oktober 1971)
Sekreterare:
Wahlström, J. Klas E., t.f. kansliråd
Bitr. sekreterare:
Högberg, Lars G., fil. lic.
Lokal: Fredsgatan 2, 3 tr., 11152 Stockholm, tel. 11 42 85 (sekretariatet)
Direktiven
för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fö 17. 777/-läggsdirektiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 30 april 1971):
I betänkandet (SOU 1970: 54) Forskning för försvarssektorn har 1969
års försvarsforskningsutredning (Fö 1970: 17) lagt fram förslag med olika
alternativ rörande försvarsforskningens principiella organisation. Utredningens
överväganden grundas på en hög målsättning vad gäller försvarsforskningens
allmänna inriktning och omfattning. Utformningen av
de olika organisationsalternativen präglas i mycket hög grad av försvarets
planeringssystem.
Det föreligger ett behov av ökad samordning inom försvarsforskningen,
mellan försvarsforskningen och andra aktiviteter inom försvarssektorn
liksom också mellan försvarsforskningen och den civila forskningen.
Detta samordningsbehov kan tillgodoses genom organisatoriska åtgärder
och/eller utveckling av samarbetsformerna. Det saknas emellertid
f. n. förutsättningar för långtgående organisatoriska åtgärder för forskningssamordning
mellan samhällets olika sektorer. Det är därför nödvändigt
att nu begränsa ambitionsnivån vad gäller organisatoriska förändringar.
I samordningsfrågor har försvarsforskningsutredningen haft att samråda
med 1969 års utredning (I 1970: 14) för samordnad forskning
som i betänkandet (I 1970: 2) Samordnad teknisk forskning har redovisat
resultatet av sitt arbete. Förslag till åtgärder på grundval av betänkandet
prövas f. n. inom industridepartementet. Försvarsforskningsutredningen
bör i sitt fortsatta arbete beakta resultatet härav.
Försvarsforskningsutredningen skall enligt sina direktiv i nästa betänkande
lämna detaljförslag rörande försvarsforskningens framtida organisation.
Organisationsförslaget skall i första hand tillgodose samordningen
av försvarets forskningsbehov och utnyttjandet av dess egna
forskningsresurser. Sådana lösningar bör väljas som i framtiden kan
komma att främja en samordning med övriga sektorer i samhället. Behovet
av samordning med samhällets övriga sektorer kan tillgodoses
genom utveckling av samarbetsformerna. Det åligger utredningen enligt
de ursprungliga direktiven att undersöka, i vilken utsträckning försvarets
forskningsorgan skall kunna motta forsknings- och utvecklingsuppdrag
från andra statliga myndigheter och forskningsinstitutioner samt
lil
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 13
från icke statliga beställare. Försvarets möjligheter att repliera på andra
sektorer i forskningshänseende bör också beaktas.
Försvarsplaneringen omfattar såväl perspektivplanering som försvarsplanering
på kortare sikt inom totalförsvaret. Det föreligger ett nära
samband mellan försvarsforskningen och i första hand den långsiktiga
planeringsverksamheten. Samspelet mellan försvarsforskningen och försvarsplaneringen
bör säkerställas i den nya organisationen. En utgångspunkt
för utredningens fortsatta arbete bör emellertid vara att en klar
åtskillnad upprätthålls mellan å ena sidan ansvaret för att bedriva
forskningsverksamhet och förvalta forskningsresurser och å andra sidan
ansvaret för att bedriva studier och utredningar som erfordras i samband
med planeringsverksamheten inom olika delar av totalförsvaret.
Försvarsforskning innefattar i enlighet med den officiella forskningsstatistikens
definitioner all den riktade grundforskning (kunskapsuppbyggande
forskning) och tillämpade forskning som bedrivs för totalförsvarsändamål.
Tillämpad forskning kan därvid ingå som ett led i det
s. k. objektbundna forsknings- och utvecklingsarbetet. Sådan objektbunden
verksamhet, främst av teknisk-naturvetenskaplig karaktär, svarar
volym- och kostnadsmässigt för huvuddelen av forsknings- och utvecklingsinsatserna
för försvarsändamål.
Planeringen inom totalförsvaret skall grundas på de mål och riktlinjer
som anges av statsmakterna. Utredningen skall utgå från att det
sammanhållande ansvaret under Kungl. Maj:t för den studie- och utredningsverksamhet
bl. a. i form av ram- och miljöstudier som föregår
statsmakternas beslut i ovannämnda avseenden kommer att ligga på ett
särskilt organ med anknytning till försvarsdepartementet. Detta organ
bör även ha det sammanhållande ansvaret för den forskning som behövs
för denna studie- och utredningsverksamhet.
Det skall ankomma på angivna organ att administrera framtagandet
av underlag för statsmakternas direktiv beträffande perspektivplaneringen,
svara för utvärdering av materialet och lägga fram härpå grundade
förslag. Arbetet torde komma att bedrivas i nära kontakt med berörda
departement. Det ankommer inte på utredningen att lägga fram organisationsförslag
beträffande den verksamhet som nu berörts.
Ansvaret för att bedriva övrig studie- och utredningsverksamhet i anslutning
till perspektivplaneringen inom totalförsvarets olika delar bör
fortfarande åvila överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen
för ekonomiskt försvar i enlighet med gällande instruktioner och
givna direktiv. Föreliggande samordningsbehov får tillgodoses genom
Kungl. Maj:ts direktiv och anvisningar.
Dimensioneringen av försvarsforskningens resurser bör bedömas bl. a.
med hänsyn till den totala aktivitet som behövs för den successiva utvecklingen
av vårt totalförsvar. Det gäller därvid —- som framgår av
direktiven — att åstadkomma en lämplig uppgifts- och ansvarsfördelning
mellan olika försvarsmyndigheter och forskningsorgan. Verksamheten
bör vidare samordnas på ett sådant sätt att största effekt kan vinnas
ur tillgängliga forskningsresurser inom och utom försvaret.
Som utredningen framhåller bör man eftersträva en ökad samordning
och överblick på såväl program- som produktionssidan inom försvarsforskningen.
Utredningens organisationsförslag bör därvid grundas på
en översyn av forskningsverksamheten vid befintliga forskningsorgan och
syfta till en samordnad ledning av denna verksamhet. En utgångspunkt
Fö: 13 Riksdagsberättelsen år 1972
112
bör därvid vara den fördelning av ansvar som här gjorts mellan
ansvar för utredningsverksamhet och ansvar för studier och forskning.
En samordning av försvarsforskningen bör ske inom ramen för utredningens
huvudalternativ 3 med de modifieringar som betingas av den
här angivna målsättningen. Alternativet innebär att ansvaret för försvarsforskningen
samordnas i avsikt att möjliggöra en starkare sammanhållning
av forskningsresurserna inom försvarssektorn. Det ger också —
som utredningen framhåller — erforderlig handlingsfrihet när det gäller
den långsiktiga utvecklingen av försvarsforskningsorganisationen och
dess samordning med annan forsknings- och utvecklingsverksamhet inom
landet.
För ledning och samordning av den försvarsinriktade forskningen inrättas
ett särskilt organ, motsvarande den av utredningen föreslagna styrelsen
för försvarsforskning (SFF). Detta organ skall lyda direkt under
Kungl. Maj:t. Det innebär i huvudsak att ett organ får ansvaret för samordningen
av all försvarsforskning enligt de principer som skisseras i
det följande. Med tillkomsten av ett sådant centralt samordnande organ
skapas förutsättningar för ökad målinriktning av forskningsverksamheten
inom försvarssektorn och samordning med den civila forskningen.
Ledningsfunktionen inom SFF skall utövas av en styrelse och en chef.
SFF skall vara organiserad på ett sådant sätt att samverkan med försvarsmyndigheter
och med forskningsorgan inom andra samhällssektorer
främjas. Vid SFF skall finnas personal för teknisk och ekonomisk planering,
annan erforderlig expertis och ett kansli som tillgodoser behovet
av stödfunktioner. Behovet av fast personal skall bedömas restriktivt
och bör i första hand tillgodoses genom omfördelning av nu tillgängliga
resurser.
Den vertikala samordningen inom försvarsforskningen begränsas för
SFF:s vidkommande i allt väsentligt till central sammanhållning av
forsknings- och resursplanering. Det innebär, att ansvaret för genomförandet
skall åvila de forskningsproducerande organen. Följande förändringar
bör övervägas på producentsidan.
Den teknisk-naturvetenskapliga forskningen och utvecklingen samordnas
under SFF med undantag för objektbunden forskning och utveckling.
De organ som härvid närmast kommer i fråga är försvarets
forskningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten och fortifikationsförvaltningen.
Målsättningen bör vara att genomföra en strukturrationalisering
av dessa organ. På sikt kan det bli fråga om att föra samman forskningsverksamheten
i denna del till ett produktionsorgan.
För forskningsanstaltens del kommer omorganisationen att innebära
förändringar. Anstaltens övergripande ansvar för försvarsforskningen
försvinner, vilket får till följd att styrelsens funktion faller bort. Ledningen
kan utövas av verkschefen ensam. Även planeringsbyråns funktioner
kommer att beröras av omorganisationen.
För flygtekniska försöksanstalten innebär omorganisationen i huvudsak
endast att styrelsen kan utgå ur organisationen.
Inom fortifikationsförvaltningen är det endast forskningsbyrån som
berörs av omorganisationen. Det bör undersökas om den inte lämpligen
bör utgå ur fortifikationsförvaltningen och knytas till försvarets forskningsanstalt
eller annat forskningsorgan.
När det gäller försvarsmedicinsk, beteendevetenskaplig och annan
forskning av icke teknisk-naturvetenskaplig karaktär är organisationen
inte så renodlad. I vilken utsträckning försvarsforskningen på här be
-
113
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 13
rörda områden lämpar sig att samordnas i förvaltningshänseende och
inordnas under SFF beror bl. a. på den framtida uppgifts- och ansvarsfördelningen
mellan olika försvarsforskningsorgan inbördes och mellan
dessa och andra forskningsorgan. Utredningen bör med utgångspunkt i
sin principiella uppfattning söka nå fram till en lösning som på enklaste
sätt tillgodoser samordningsbehovet och samtidigt främjar tvärvetenskapliga
insatser.
Det ankommer på utredningen att lägga fram förslag till organisation
och ansvarsfördelning i anslutning till den principorganisation som skisserats
i det föregående. Härvid bör särskilt klarläggas hur fördelningen
av program- och produktionsansvar bör ske mellan avnämare, SFF och
de forskningsproducerande organen för olika slag av forskningsverksamhet.
Begreppen program- och produktionsansvar skall därvid ha den
innebörd som anges i föreskrifterna för försvarets programbudgetsystem.
Förslag skall lämnas rörande SFF:s sammansättning, uppgifter,
verksamhetsformer och resursbehov. Vidare skall mot bakgrunden av
angivna principlösning förslag lämnas rörande forskningsanstaltens
framtida uppgifter och organisation, grundade på en översyn av anstaltens
nuvarande verksamhet. Slutligen skall de organisatoriska konsekvenserna
för övriga forskningsorgan utredas och redovisas. Samarbetet med
organ på planeringssidan bör härvid uppmärksammas.
Utredningen skall översiktligt redovisa den personal som i nuläget är
sysselsatt med försvarsforskning och framtagande av forskningsunderlag
för försvarsplanering. Personalbehovet i den nya organisationen skall
redovisas för respektive organ och enheter inom dessa. Möjligheter till
personalbesparingar skall tillvaratas.
Organisationsförslagen skall åtföljas av förslag till instruktion för
SFF. Utredningen skall vidare föreslå de ändringar i gällande instruktioner,
som påkallas av omorganisationen. Särskild uppmärksamhet bör
därvid ägnas samarbetsformerna. Bl.a. bör garantier skapas för olika intressenters
medverkan vid bestämmandet av forskningens allmänna inriktning.
I övrigt har utredningen att följa den allmänna målsättning för utredningsarbetet
som anges i de ursprungliga direktiven. Det är angeläget att
organisationen får en sådan utformning att den främjar en anpassning
till förväntade behov på längre sikt. Samarbetet och samordningen mellan
försvarsforskningen och annan forskning och utveckling inom landet
måste tillmätas stor betydelse i detta sammanhang.
Utredningen bör i det fortsatta arbetet samverka med försvarets rationaliseringsinstitut
samt i frågor som har anknytning till dess verksamhet
med försvarets personalnämnd.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Tilläggsdirektiv har vidare givits i särskild skrivelse den 30 juni 1971,
i vilken Kungl. Maj:t uppdrar åt utredningen att i samband med utredningsarbetet
även pröva frågan om den framtida lokaliseringen av försvarets
forskningsanstalt, varvid samråd skall ske med delegationen för
lokalisering av statlig verksamhet.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sex sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
Fö: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
114
14. 1969 års Skeppsholmsutredning (Fö 1970:18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 april 1969
med uppgift att upprätta utbyggnadsplan för Skepps- och Kastellholmarna:
Ordförande:
Pålsson,
E. Roland, departementsråd
Ledamöter:
Morling, Bertil J. A., departementssekreterare
Rosén, Nils-Arne, avdelningsdirektör
Wiborg, Nils, avdelningsdirektör
Expert:
Laine, Christian, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Forsell, L. O. Torbjörn, departementssekreterare
Sjöberg, Svante, kanslisekreterare (fr. o. m. den 15 juni 1971)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fö 18.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
15. 1969 års skyddsrumsutredning (Fö 1970:19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1969
för att verkställa utredning angående skyddsrumsbyggandet (se Postoch
Inrikes tidn. den 5 november 1969):
Utredningsman:
Swanstein, Stig N. S., generaldirektör
Experter:
Hedman, Bengt, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 april 1971)
Nordbeck, Lennart V., förste länsassessor
Schwarz, Brita E., planeringschef
Terstad, I. Gösta A., kansliråd
Westin, J. Olle, ekonomidirektör
Sekreterare:
Edmén, Lars H., försvarsdirektör
Lokal: Munkbron 11, lil 28 Stockholm, tel. 10 87 79
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fö 19.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av utredningens arbete, bl. a. 1970
års försvarsutredning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
115
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 17
16. Organisationskommittén (Fö 1970:21) för regionmusiken
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 för att
vidta de åtgärder och utföra det fortsatta planeringsarbete som erfordras
för att omorganisera militärmusiken till regionmusiken (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 juni 1970):
Ordförande:
Rosenblad, Urban S., överdirektör
Ledamöter:
Gustafsson, Hans I., stadsdirektör
Larsson, Stig K., förste musiker
Lindblom, Paul, direktör
Ogner, Stig V., kansliråd
Experter:
Brandberg, Gustav T. E., förvaltare (fr. o. m. den 1 september 1971)
Brilioth, Erik-Gustaf J., kanslisekreterare (t. o. m. den 30 juni 1971)
Cederberg, Ingvar, musikdirektör
Espling, Bengt O., kapten
Jansson, Bertil G., producent
Lagerkvist, Magnus, förste revisor (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Magnusson, K. G. (Karl-Gustav), överste
Sernklef, Harry T. W., kapellmästare (fr. o. m. den 16 augusti 1971)
Törnbom, Olle Z., studierektor
Weiberg, Allan H., regionkapellmästare
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Sekreterare:
Granmar, Jan G., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Birke, I. Barbro, jur. kand. (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Lokal: Kungsgatan 28 och 37, Fack, 103 60 Stockholm 3, tel. 11 34 15,
11 34 20, 11 88 30
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Fö 15.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 23
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
organisationer. Ett arbetsutskott inom kommittén har dessutom hållit
fyra sammanträden. Slutlig framställning om anslag för budgetåret
1972/73 till regionmusiken har getts in till försvarsdepartementet.
Kommittén är enligt Kungl. Maj:ts provisoriska instruktion för regionmusiken
den 18 juni 1971 centralt ledningsorgan för regionmusiken.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
17. 1970 års försvarsutredning (Fö 1970: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1970
för att utreda det militära försvarets och civilförsvarets utveckling
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1970):
Fö: 17 Riksdagsberättelsen år 1972
116
Ordförande:
Lange, N. Gunnar, f. d. statsråd, led. av riksdagen
Ledamöter:
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen
Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen
Wedén, Sven M., disponent, led. av riksdagen
Experter:
Ekebjär, N. Göran, avdelningsdirektör
Enquist, Jan F., kommendörkapten av 1. graden
Grape, S. Lennart, kansliråd
Johansson, Bengt A. W., kansliråd
Landergren, Nils G. G., överste
Lindow, M.-W. Styrbjörn R. A. R:son, kansliråd
Nordbeck, S. E. Gunnar, kansliråd (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Thyberg, P. Erik, överstelöjtnant
Wachtmeister, Wilhelm H. F., utrikesråd
Winblad, Harry W., överstelöjtnant
Huvudsekreterare:
Blomqvist, O. Rune, departementsråd
Sekreterare:
Engman, O. Ingemar, departementssekreterare
Fremlin, Rune N. G., departementssekreterare
Hellman, Sven R., överingenjör
Strandberg, Lars-Olof, kapten (fr. o. m. den 15 januari 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fö 16.
Genom Kungl. Maj ris beslut den 14 januari 1971 har uppdragits åt
utredningen att överväga riksdagens roll i det nya systemet för planering
och budgetering inom försvaret.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 43
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
18. Utredningen (Fö 1970:23) rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga
m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 16 oktober 1970 för
att företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl.
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1970):
Utredningsman:
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen
117
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 19
Experter:
Boberg, S. Lennart M., stabskonsulent (fr. o. m. den 16 februari 1971)
Creutzer, Bertil R., överste (fr. o. m. den 10 februari 1971)
van der Heeg, Nils H., departementssekreterare (fr. o. m. den 5 februari
1971)
Hellmér, Åke, byrådirektör (fr. o. m. den 10 februari 1971)
Karlsson, Ulf G., förbundssekreterare (fr. o. m. den 10 februari 1971)
Olofson, Erik G., byrådirektör (fr. o. m. den 10 februari 1971)
Ternemar, J. Tommy, ungdomssekreterare (fr. o. m. den 26 februari
1971)
Virdesten, Sten G., byrådirektör (fr. o. m. den 5 februari 1971)
Sekreterare:
Wassén, Brita E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 22 januari 1971)
Bitr. sekreterare:
Eklund, P. Gösta, kanslisekreterare (fr. o. m. den 22 januari t. o. m. den
15 februari 1971)
Högberg, C. Johan H., kanslisekreterare (fr. o. m. den 16 februari 1971)
Lokal: Munkbron 11, 1 tr., lil 28 Stockholm, tel. 10 87 72 (sekreteraren),
växel 763 10 00 (biträdande sekreteraren), 21 28 35 (byrådirektör S.
Virdesten)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fö 17.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1971 hållit åtta sammanträden.
Utredningen beräknas avge delbetänkande beträffande principerna
för förmåner åt värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och inskrivningsskyldiga
under år 1972.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
19. Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:1)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1971
för att utreda och inkomma med förslag till förvaltningsutbildning inom
krigsmakten:
Utredningsman:
Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f. d. led. av II kamm.
(fr. o. m. den 26 februari 1971)
Experter:
Brantberger, Per-Gunnar, överste (fr. o. m. den 31 mars 1971)
Knöös, Erik O., förvaltare (fr. o. m. den 1 september 1971)
Lindberg, R. Greger, överste (fr. o. m. den 1 september 1971)
Magnusson, Lennart C. O., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 september
1971)
Nyberg, Stig K., studierektor (fr. o. m. den 1 september 1971)
Sekreterare:
Dinell, Jan, kanslisekreterare (fr. o. m. den 31 mars 1971)
Fö: 19 Riksdagsberättelsen år 1972
118
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 60 25 35 (utredningsmannen), växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 26 februari 1971):
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 mars 1967 fick överbefälhavaren
i uppdrag att utreda och inkomma med förslag till organisation av krigsmaktens
förvaltningsutbildning. Förslag härom lämnades av överbefälhavaren
den 30 juni 1969. I prop. 1971: 29 angående omlokalisering av
viss statlig verksamhet sägs att om en föreslagen för krigsmakten gemensam
förvaltningsskola kommer till stånd, bör denna förläggas till Östersund.
Förutsättningarna för överbefälhavarens utredning har härmed
väsentligt ändrats och förvaltningsutbildningens organisation bör därför
ytterligare utredas. Utöver de organisatoriska följder som lokaliseringen
till östersund kan medföra bör särskilt utredas frågan om utbildningens
innehåll och utformning med hänsyn till befattningarnas förväntade
framtida krav. Möjligheterna att skapa en integrerad utbildning för
samtliga personalkategorier bör särskilt beaktas.
I en vid statsrådsprotokollet fogad promemoria som utarbetats inom
försvarsdepartementet framhålls följande rörande organisation och utbildning.
I de direktiv som Kungl. Maj:t lämnade överbefälhavaren i samband
med det under punkt 2 angivna uppdraget framhölls att det borde vara
möjligt att till en del ersätta deltidstjänstgörande lärare med heltidstjänstgörande.
Med hänsyn till nu föreslagen lokalisering av förvaltningsutbildningen
har alternativet heltidsanställda lärare fått ytterligare
aktualitet. Det bör därför utredas huruvida behovet av lärarkraft i huvudsak
kan tillgodoses med heltidsanställda lärare, vilka kategorier
inom krigsmakten som kan tas i anspråk för sådana uppgifter och
konsekvenserna härav. Vidare bör utredas i vilken mån lärare kan rekryteras
lokalt.
Med anledning av ovanstående torde den centraliserade förvaltningsutbildningens
organisatoriska utformning erfordra en förnyad översyn.
I samband härmed torde utredas de lokalbehov, förläggningsmöjligheter
etc. som kan bli följden av den organisatoriska utformningen. Utredningen
bör även göra erforderliga kostnadsberäkningar.
I de av Kungl. Maj:t till överbefälhavaren lämnade direktiven i det
under punkt 2 angivna uppdraget framhölls bl. a. att utredningsarbetet
skulle klarlägga vilken omfattning utbildningen av förvaltningspersonalen
behöver ha och vilka delar av förvaltningsutbildningen som bör vara
gemensam för olika grupper av förvaltningspersonal. Härvid avsågs icke
den utbildning i förvaltningstjänst som bedrivs med allt befäl och som
ingår i annan utbildning vid t. ex. militärhögskolan, krigsskolor och
truppslagsskolor.
Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna som inträtt med nu
föreslagen lokalisering av förvaltningsutbildningen och därmed samman
-
119 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 20
hängande behov av ytterligare utredning om förvaltningsutbildningens
organisatoriska utformning m. m. torde ytterligare böra utredas förvaltningsutbildningens
innehåll. Härvid bör särskilt utredas frågan om utbildningens
innehåll och utformning med hänsyn till befattningarnas förväntade
framtida krav, bl. a. anpassningen till de krav försvarets nya
planerings- och ekonomisystem kan komma att ställa. Möjligheterna
av att skapa en integrerad utbildning för samtliga kategorier av förvaltningspersonalen
bör noga prövas. I samband härmed bör beaktas dels i
vad mån förändringarna inom det allmänna utbildningsväsendet kan
komma att påverka förutsättningarna m. m. för förvaltningsutbildningen,
dels i vad mån möjligheter till samverkan med civil utbildning föreligger.
Det bör i sammanhanget uppmärksammas att enligt prop. 1971:
36 en socialhögskola med såväl social linje som förvaltningslinje skall
inrättas i östersund den 1 juli 1971. Vidare bör beaktas huruvida övrig
utbildning i förvaltningstjänst inom krigsmakten kan komma att påverka
eller påverkas av förvaltningsutbildningen.
I ovannämnda promemoria anges vidare att samråd bör ske med 1968
års personalkategoriutredning. Det förutsätts även att samråd sker under
utredningsarbetets gång förutom med berörda myndigheter med företrädare
för berörda personalorganisationer.
Utredningen har fram till november 1971 hållit 29 sammanträden
och företagit ett antal studiebesök vid vissa militära skolor, staber och
förband samt civila utbildningsanstalter. Under hösten 1971 har genomförts
en omfattande enkät hos tidigare elever vid intendentur- och tygförvaltningsskolorna
angående deras syn på den genomgångna utbildningen
och förslag till ändringar av denna utbildning samt den framtida
organisationen m. m.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1972.
20. Ledningsgruppen (Fö 1971:3) för fortsatt utveckling av försvarets
planerings- och programbudgetsystem
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för
att framlägga förslag rörande den slutliga utformningen av försvarets
nya planerings- och budgeteringssystem samt att leda och samordna det
fortsatta utvecklingsarbetet inom förenämnda område:
Ordförande:
Nordbeck, S. E. Gunnar, kansliråd (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Ledamöter:
Grape, S. Lennart, kansliråd (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Johansson, Bengt A. W., kansliråd (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Experter:
Albrektson, Hans B., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 oktober
1971)
Bengtsson, Erik G., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Fö: 20 Riksdagsberättelsen år 1972
120
Dahlborg, T. Lennart, byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Edgren, Claes A. W., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Edman, Kurt E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Ehrling, G. O. Ingvar, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 november 1971)
Ekebjär, N. Göran, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Enquist, Jan F., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1 oktober
1971)
Eriksson, Kurt L. F., laborator (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Faugert, Sven J. E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Folke, U. Ingemar, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Franzén, L. Göran, laborator (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Furenius, B. Stefan, major (fr. o. m. den 27 maj t. o. m. den 31 oktober
1971)
Grahn, T. Roland, major (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Gustafsson, S. Bengt G., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Hansson, Lars, major (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Hellman, Sven R., överingenjör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Lindgren, B. Jonas, major (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Nilsson, Per-Olof V., överingenjör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Nilsson, Stig Å., organisationsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Olhede, Torleif E., departementssekreterare (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Persson, Ragnar, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Pettersson, M. V. Rune, överstelöjtnant
Sandberg, A. Palle G., kommendörkapten av 1. graden
Schwarz, Brita E., planeringschef (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Stefenson, Bror P. H., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1
oktober 1971)
Strangert, Per O., laborator (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Wahlström, J. Klas E., kansliråd
Welin, N. Gustaf A., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Wessberg, Göran, byrådirektör
Wik, Karl Erik, departementssekreterare (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Winblad, Harry W., överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Sekreterare:
Sjöberg, Bengt O. H. R., överstelöjtnant (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Bitr. sekreterare:
Ehrling, G. O. Ingvar, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 november 1971)
Pettersson, M. V. Rune, överstelöjtnant (fr. o. m. den 1 november 1971)
Wessberg, Göran, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet
den 27 maj 1971):
121
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 20
Enligt beslut den 16 februari och den 5 april 1968 uppdrog Kungl.
Maj:t åt överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen
för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,
försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets forskningsanstalt och civilförsvarsstyrelsen
att envar inom sitt verksamhetsområde medverka i arbetet på att förbereda
övergång till programbudget enligt de närmare anvisningar som
lämnades av en av chefen för försvarsdepartementet för ändamålet tillkallad
ledningsgrupp (programbudgetgruppen).
Programbudgetgruppen har i ett den 30 april 1969 överlämnat betänkande
(SOU 1969: 25) angående planering och programbudgetering inom
försvaret redovisat ett förslag till system för planering och programbudgetering
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Förslaget
innebär bl. a. att systemet i vissa delar skall införas etappvis. I en första
etapp skall förberedelser och försök ske, i en andra etapp skall systemet
införas men kravet på information i planer m. m. sättas lågt, i en
tredje etapp skall systemet vidareutvecklas och införandet fullföljas.
Kungl. Maj:t har i januari 1970 anmodat myndigheterna att i sin planering
utgå från att det av programbudgetgruppen föreslagna systemet
skulle börja tillämpas budgetåret 1972/73. Riksdagen har i december
1970 förklarat sig intet ha att erinra mot systemet (prop. 1970: 97, SU
203, rskr 420). Kungl. Maj:t har den 12 februari 1971 förordnat att det
nya systemet skall införas den 1 juli 1972. Den av programbudgetgruppen
föreslagna andra etappen kan därmed genomföras under budgetåret
1972/73.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för försvarsdepartementet
i februari 1970 en delegation för ledning av införandet
av nytt system för planering och budgetering inom försvaret. Delegationen,
som antagit namnet Delegationen för införande av nytt system
för planering och budgetering inom försvaret (PBD) har till uppgift att
bl. a. meddela anvisningar och direktiv till myndigheterna för den närmare
utformningen av det nya systemet och för att förbereda dess införande.
Delegationen, vars verksamhet främst har varit inriktad på systemets
införande budgetåret 1972/73, beräknas komma att upphöra med
sin ledningsfunktion under 1971.
Arbetet med att vidareutveckla systemet blir omfattande och kommer
att beröra såväl planerings- som budgeteringsfrågor. Det är därvid viktigt
att erfarenheterna från systemets införande och utnyttjande budgetåret
1972/73 och åren närmast därefter tas till vara och analyseras.
Den fortsatta utvecklingen av försvarets planerings- och budgeteringssystem
bör ske så att en samordning av systemets olika delar säkerställs.
Härvid måste bl. a. övervägas formerna och tidpunkterna för skilda
ambitionshöjningar.
Ledningsgruppen har under tiden maj—oktober 1971 hållit åtta sammanträden.
Arbetet med att utarbeta underlag för ledningsgruppens förslag bedrivs
under ledningsgruppen bl. a. i projektgrupper. Projektgrupper har
tillsatts för metodutveckling m. m. inom följande områden: miljö- och
ramstudier, studieplanering, systemplanering, perspektivplanering, pro
-
Fö: 20 Riksdagsberättelsen år 1972
122
gramplanering, uppdragssystemet, program- och prestationsredovisning
samt ekonomisk redovisning. Projektgrupperna har under tiden maj—
oktober 1971 hållit 19 sammanträden.
Ledningsgruppens beslut har successivt delgivits myndigheterna.
Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
21. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1971
med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör samman
med genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):
Ordförande:
Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör (fr. o. m. den 24 september
1971)
Ledamöter:
Bodin, K. Berndt, departementssekreterare (fr. o. m. den 24 september
1971)
Bäcklin, Lars R., ombudsman (fr. o. m. den 24 september 1971)
Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman (fr. o. m. den 24 september 1971)
Winéus, Bengt G., departementssekreterare (fr. o. m. den 24 september
1971)
Ersättare för ledamöter:
Liedberg, Anders J. B., ombudsman (för Bäcklin fr. o. m. den 24 september
1971)
Sandberg, K. G. Ulf, ombudsman (för Wiberg fr. o. m. den 24 september
1971)
Expert:
Lindahl, Carl-Fredrik H., major (fr. o. m. den 24 september 1971)
Sekreterare:
Stålhandske, O. Lennart, överstelöjtnant (fr. o. m. den 24 september
1971)
Bitr. sekreterare:
Otterberg, Janne, förvaltare (fr. o. m. den 3 november 1971)
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)
Direktiv (beslut av Kungl. Maj:t den 24 september 1971):
I anslutning till 1971 års löneförhandlingar har överenskommits om
höjning av pensionsåldern till 60 år för militär personal som f. n. har
lägre pensionsålder än 60 år.
Enligt ett den 12 juli 1971 dagtecknat protokoll fört vid överläggningar
i anslutning till pensionsåldershöj ningen för viss militär personal
är statens avtalsverk samt Statstjänstemännens Riksförbund och Tjänstemännens
Centralorganisations statstjänstemannasektion överens om att
123
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 21
bl. a. vissa lönegradsfrågor som hänger samman med pensionsåldershöjningen
skall tas upp till förhandlingar en gång varje år.
I samband med information om pensionsåldersreformen framhölls att
det vore önskvärt att det inrättades en delegation som skulle kunna följa
genomförandet av reformen enligt de riktlinjer som redovisats i förenämnda
promemoria. Delegationen skulle vidare kunna föreslå åtgärder
som den ansåg erforderliga för att bl. a. begränsa de konsekvenser
i flyttningshänseende som reformen eventuellt kunde ge upphov till.
Delegationen har under tiden september—oktober 1971 hållit ett sammanträde.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
S: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
124
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Pensionsförsäkringskommittén (S 1964: 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1962
för att utreda vissa frågor rörande den allmänna pensioneringen (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 januari 1963, den 17 juli 1965 och den 8 november
1967):
Ordförande:
Granqvist, Liss M., president
Ledamöter:
Danielson, Gunnar H., rättschef
Ekendahl, Sigrid H. E., f. d. led. av II kamm.
Gustafsson, G. Henning, f. d. kommunalarbetare, f. d. led. av II kamm.
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av riksdagen
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen
Experter:
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Kjellström, S. Åke, f. d. byråchef
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare
Sekreterare:
Trygve, Jan S., byrådirektör
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1964 års riksdagsberättelse S 38, S
1966: 24 och S 1968: 16.
Kommittén har under tiden november 1970 — mars 1971 sammanträtt
under sammanlagt sju dagar. Kommittén har den 1 april 1971
avgett betänkandet (SOU 1971: 19) Familjepensionsfrågor m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1967 års folktandvårdsutredning (S 1968: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1966
med uppdrag att utreda frågan angående folktandvårdens ställning och
organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1967):
Ordförande:
Björkquist, Erik G. A., f. d. överdirektör
Ledamöter:
Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör
125
Kommittéer: Socialdepartementet S: 3
Allard, K. Å. Henry, talman
Bergh, Carl H., hovrättsassessor
Berglund, O. Matteus, disponent, f. d. led. av II kamm.
Eriksson, John E., f. d. ombudsman, led. av riksdagen
Eskel, Arvid N., länsarbetsdirektör, led. av riksdagen
Kronmark, Eric A., lantbrukare, led. av riksdagen
Lindvall, Harald, f. d. kommunalråd
Experter:
Eklund, K. O. Jöran, tandvårdschef
Karlsson, Bertil H., tandvårdschef
Osvald, Olof K., f. d. medicinalråd
Sundin, Bengt R., chef tandläkare
Sekreterare:
Carlsson, S. Lennart, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse S 33 och
S 1969: 24.
Utredningen har under tiden november 1970 — april 1971 hållit två
sammanträden. Utredningens arbetsutskott har under samma tid hållit
fem sammanträden.
Utredningen har den 17 juni 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:38)
Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen (S 1968: 36) angående yrkesskadeförsäkringens finansiering
m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för
att utreda yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1967):
Utredningsman:
Samuelsson, Yngve, generaldirektör
Experter:
Bengtson, Sven F., byråchef
Forssman, Sven, överdirektör
Jönhagen, Sven, avdelningsdirektör
Norman, Ilmar, byrådirektör
Svensson, Inge, direktörsassistent
Wedler, Rolf, f. d. byråchef
Werner, Gunnar, direktör
Sekreterare:
Wallenberg, Jarl-Erik, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse S 36.
Utredningsmannen har under tiden november 1970 — september 1971
hållit nio sammanträden med experterna.
S: 3 Riksdagsberättelsen år 1972
126
Utredningsmannen har den 22 september 1971 avlämnat en promemoria
(Ds S 1971: 5) angående yrkesskadestatistikens utformning och
handhavande.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredningen (S 1968:37) angående sjukhusorganisationen m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1967
för att utreda vissa frågor angående sjukhusorganisationen m. m.:
Utredningsman:
Rahm, A. Håkan B., f. d. överdirektör
Expert:
Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Sekreterare:
Westerberg, Bengt Y., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse S 37 och
S 1970: 23.
Utredningen, som under år 1969 avgett två delförslag, har den 25
augusti 1971 avgett betänkandet (Ds S 1971: 3) Den öppna läkarvården
utanför sjukhus.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen (S 1970: 37) om sjukpenning vid arbetsvärd m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för
utredning av frågan om sjukpenning vid arbetsvärd m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 april 1970):
Utredningsman:
Hultström, Leif A. I., överdirektör
Experter:
Bergvall, Olof M. E., direktör
Cohn, H. Olof (Olle), byrådirektör
Malmberg, B. Arvid, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Helgstrand, Lars G., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 31.
Den sakkunnige har i december 1971 avlämnat betänkandet (Ds S
1971: 6) Sjukpenning vid arbetsvärd m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
127
Kommittéer: Socialdepartementet S: 6
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
6. Kommittén (In 1954: 32) för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
Tillsatt
av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952.
Ordförande:
Carlsson, A. G. A., landstingsråd
Vice ordförande:
Grönwall, Anders J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset
i Uppsala
Av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter:
Boman, Rudolf E. K., lantbrukare, f. d. led. av I kamm. (avliden den
27 april 1971)
Bunner, Tor Å. G., tekn. dir.
Grönwall, Anders J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset
i Uppsala
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Bergman, Åke, landstingsman (t. o. m. den 31 december 1970)
Carlsson, A. G. A., landstingsråd
Hillerdal, Olle, docent
Litzner, K. Ragnar, landstingsråd (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Nordlander, Nils-Brage, överläkare, landstingsman
Adjungerad ledamot:
Åberg, Lennart, landstingsdirektör
Experter:
Dahlström, Gunnar, bitr. professor
Fors, Sixten R., byråchef
Pehrson, Gösta H., sjukvårdsdirektör
Roempke, Sten O., arkitekt
Silén, Per Olof, inköpschef
Stenbom, Åke, chefsingenjör
Ström, Gunnar O. F., professor
Tynelius, Erik G. A., planeringsintendent
Sekreterare:
Larsén, E. J. Lennart, kanslichef (t. o. m. den 30 april 1971)
Stocksén, Nils B., kanslichef (fr. o. m. den 1 augusti 1971)
Planeringschef:
Trapp, A. A. Lennart
Adresser: Kansli: Slottsgränd 1, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 04 60.
Ordförande: Uppsala läns landsting, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 22 00;
sekreterare: Slottsgränd 1, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 04 60
Kommittén har under tiden juli 1970 — juni 1971 hållit åtta sammanträden,
varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid åtta tillfällen.
S: 6 Riksdagsberättelsen år 1972
128
Instruktionen för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj:t den 30 januari
1953 med ändringar den 10 oktober 1957 och den 15 februari
1963. Kungl. Maj:t har vidare genom beslut den 10 april 1959 förordnat
att kommitténs uppdrag skall omfatta jämväl utrustningsfrågor i samband
med akademiska sjukhusets utbyggande. Kommittén har under året
fortsatt arbetet med sjukhusets utbyggande enligt av Kungl. Maj:t den
28 juli 1958 godkänt förslag till reviderad generalplan samt den översyn
av generalplanen och förslag till fortsatt utbyggnad 1964 som våren
1965 framlades för huvudmännen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 25 april 1969 har kommittén
under året i allt väsentligt slutfört uppförandet av etapp 2, byggnaderna
B 8, B 9, B 10 och Bil omfattande lokaler för bl. a. kliniker och mottagningsavdelningar
för allmänkirurgi, ortopedisk kirurgi, kirurgisk urologi,
delar av centraloperationsavdelning och röntgendiagnostikavdelning
m. m. för hela sjukhuset samt aula och parkeringsanläggning. Etapp
2 kommer successivt att tagas i bruk under innevarande budgetår.
Den 26 september 1969 erhöll kommittén Kungl. Maj:ts uppdrag att
låta utföra nybyggnad av en tredje etapp av sjukhusets utbyggnad. Etapp
3 omfattar lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt
centrallaboratorium, hud- och ögonkliniker, rehabiliteringsklinik samt
fortsättning på lokaler för centraloperations- och röntgendiagnostikavdelningarna.
Schakt- och grundarbeten har avslutats och den återstående
delen av byggnadsföretaget påbörjades i maj 1971. Etappen 3 beräknas
vara färdig att tas i bruk under budgetåret 1973/74.
Projektering för partiell ombyggnad och viss rivning av den nuvarande
kirurgibyggnaden (A 9) enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 september
1970, har slutförts. Vidare har programmering av en etapp 4 omfattande
bl. a. kvinno- och barnkliniker genomförts i enlighet med
Kungl. Maj:ts beslut den 25 september 1970.
Under budgetåren 1969/70 och 1970/71 har en ny översyn av 1958
års generalplan genomförts.
7. Nordisk utredning (S 1964: 40) om samarbetet beträffande lagstiftning
och kontroll på livsmedelsområdet
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 15 februari 1963 att delta som ledamöter
i en svensk delegation i en nordisk utredning om samarbete beträffande
lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet, föranledd av
Nordiska rådets rekommendation nr 11/1962:
Ordförande:
Rahm, A. Håkan B., f. d. överdirektör
Ledamöter:
Blom, O. Torsten, f. d. veterinärråd
Jenning, Wolfgang C. E., avdelningsdirektör
Wretlind, K. Arvid J., professor
129
Kommittéer: Socialdepartementet S: 9
Expert:
Sjölin, Stig, professor
Lokal: Socialstyrelsen, 105 30 Stockholm, tel. växel 23 60 60
Verksamheten har vilat i avbidan på de nordiska regeringarnas
ståndpunktstagande till formerna för det fortsatta arbetet.
8. Utredningen (S 1965:21) rörande driftbokföring vid karolinska sjukhuset
m. m.
Tillkallad den 13 februari 1963 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 juni 1961 för utredning rörande driftbokföring vid karolinska
sjukhuset:
Utredningsman:
Öberg, Per-Erik, finansdirektör
Experter:
Björk, Bertil E., konsulent
Duke, Karl-Erik Å., revisionsdirektör
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör
Svensson, Sten R., pol. mag.
Lokal: LUP 023, Karolinska sjukhuset, 104 01 Stockholm, tel. växel
34 05 00 (sekretariat)
Tilläggsdirektiv, se S 1967: 13.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
19 sammanträden med experterna. Dessutom har dessa deltagit i
fyra sammanträden med karolinska sjukhusets ledning samt ett sammanträde
med riksrevisionsverkets styrgrupp för redovisningsfrågor.
Utredningen ingår som medlem i och har varit representerad vid sammanträden
med Storsjukhusens samarbetsgrupp för redovisningsfrågor.
Den sakkunnige har den 31 mars 1971 till direktionen för karolinska
sjukhuset överlämnat PM rörande principerna för redovisnings- och
budgeteringssystem vid karolinska sjukhuset (BOR 710322).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
9. Familjepolitiska kommittén (S 1966: 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1966
för utredning av frågan om samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 mars 1965):
Ordförande:
Åström, Lars-Åke E., generaldirektör
Ledamöter:
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen
Hilding, Ingrid, rättschef
Hörnlund, Gördis, fru, led. av riksdagen
5 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
S: 9 Riksdagsberättelsen år 1972
130
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen
Larsson, Lars E., typograf, led. av riksdagen (avliden den 30 april 1971)
Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 27
maj 1971)
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen
Experter:
Almgren, Hans G., departementssekreterare (fr. o. m. den 16 augusti
1971)
Björhammar, Carl A., försäkringsdomare
Björne, B. Gunnar, kammarrättsassessor
Dalén, Ingrid K., byrådirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Johansson, Ralph I., avdelningsdirektör
Jönsson E. Gustav, departementsråd
Larsson, Ulf O., departementsråd
Sekreterare:
Grönwall, Lars O., hovrättsassessor (fr. o. m. den 20 april 1971)
Lindberg, S. Ingemar, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Jonsson, Lena B., förste aktuarie (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Kindlund, A. Sören, pol. mag.
Wikman-Lindqvist, Monika, t.f. byrådirektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen se 1966 års riksdagsberättelse S 36. Tillläggsdirektiv,
se S 1971: 11.
Kommittén har, i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut, den 15 oktober
1971 överlämnat en promemoria beträffande dittillsvarande överväganden
angående utformningen av bostadstilläggen till barnfamiljer.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 13
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
10. Statens handikappråd (S 1966: 37)
Inrättat enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 mars 1965. Den 18 juni
1971 har Kungl. Maj:t utfärdat ny instruktion för statens handikappråd
(SHR) att gälla fr. o. m. den 1 juli 1971:
Ordförande:
Skantz, Anna-Greta, led. av riksdagen (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Stemer, Richard M. E., f. d. generaldirektör (t. o. m. den 30 juni 1971)
Ledamöter:
Ahlsén, Åke, direktör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
131
Kommittéer: Socialdepartementet S: 11
Borelius, Anna, överingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Danielsson, Gunnar H., förste sekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Eriksson, Seved, byrådirektör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Fredriksson, Harry G., ombudsman
Gard, Sven, professor
Hansson, Nils, direktör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Hedkvist, Charles K. G., med dr
Johannesson, Ewald G. V., direktör
Larsson, Karl G., sektionschef (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lundström, Karin, undervisningsråd (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Melin, Karl-Axel, överläkare
Näslund, Eivor, byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Sterner, Richard, fil. dr (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Utberg, Rolf F., sekreterare (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Wallin, Nils G. M., ombudsman
Örnhall, Hans, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Ersättare för ledamot:
Dahl, Helena V. I., fru
Eriksson, Nancy M., fru, led. av riksdagen
Fredin, S. Albert G., förbundssekreterare
Jacobson, Gustaf A., f. d. häradsskrivare
Karlsson, Gösta A., rektor
Larsson, Lars E., typograf, led. av riksdagen (avliden den 30 april 1971)
Soop, Christian, fil. kand.
Wahlström, Victor B. G., ombudsman
Widman, Brit M., ombudsman
Sekreterare:
Gärdeström, Linnéa, socionom
Bitr. sekreterare:
Carlsson, Rolf V., socionom
Lokal: David Bagares gata 3, lil 38 Stockholm, tel. 20 60 27, 20 60 28
Styrelsen för statens handikappråd har under tiden november 1970—
juni 1971 hållit nio sammanträden. Under tiden juli—oktober 1971 har
statens handikappråd hållit fyra sammanträden.
11. Handikapputredningen (S 1966:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för
att utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1965):
Ordförande:
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Ledamöter:
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen
S: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
132
Fors, Åke Hj., kansliråd
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen (fr. o. m. den 19 maj
1971)
Magnusson, Erik O. B., hemmansägare, f. d. led. av II kamm.
Nilsson, K. Börje, socionom, f. d. led. av II kamm.
Sörenson, Joel, pastor, f. d. led. av I kamm. (avliden den 21 april 1971)
Experter:
Brädgård, Sven-Olof, professor
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Gärdeström, Linnéa, socionom
Lundström, Karin E., undervisningsråd
Sköldvall, Johnny G., departementssekreterare
Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse S 38. Tillläggsdirektiv,
se S 1971: 13.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer
som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
12. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966: 39)
Inrättad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en
till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:
Ordförande:
Fridh,
K. Göte, statssekreterare
Ersättare för ordförande:
Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Ledamöter:
Berggren, G. Rune, statssekreterare
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Johansson, Sven, borgarråd (t. o. m. den 19 september 1971)
Nordenhäll, Bruno, försäkringstjänsteman (fr. o. m. den 20 september
1971)
Nordlander, Nils Brage W., överläkare (fr. o. m. den 20 september 1971)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
133
Kommittéer: Socialdepartementet S: 12
Peterson, Thage E. G., statssekreterare (fr. o. m. den 4 mars 1971)
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Thäpper, G. Fridolf, landstingsråd, f. v. talman i II kamm. (t. o. m. den
19 september 1971)
Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr. o. m. den 20 september 1971)
Ersättare för ledamot:
Alsén, Sven, avdelningschef (för Rexed)
Berg, Bengt Åke, kansliråd (för Höök)
Fröjd, S. Arne, länsråd (för Berggren)
Gårdstedt, H. Birger, skolråd (för Orring)
Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör (fr. o. m. den 20 september 1971
för Nordenhäll)
Lindh, Tore B. E., direktör (för Petersson)
Nelander, Olle M. V., direktör (för Söderqvist)
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör (för Ward)
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör (för Olsson)
Ribbing, E. Manfred, departementsråd (t. o. m. den 19 september 1971)
Romberg, N. Wilhelm A., sjukvårdsdirektör (för Nordlander)
Ulvhammar, E. E. Birgitta, kansliråd (fr. o. m. den 20 september 1971
för Sandgren)
Experter:
Fredriksson, H. Einar, byråchef (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindgren, S. Åke, avdelningschef
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Royen, Sverre N. H., direktör (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Sjöström, Åke B., byråchef
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Wictorsson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Zetterblad, Ulf, planeringschef (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Sekreterare:
Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Tengstam, P. Anders, departementssekreterare (fr. o. m. den 30 mars
1971)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Delegationen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tre plenarsammanträden.
Delegationen har under året bl. a. angett riktlinjer för prioritering av
nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn under åren 1972 och
1973. Delegationen har vidare tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att
S: 12 Riksdagsberättelsen år 1972
134
på grundval av en analys rörande de faktorer som är av betydelse för
sjukvårdsplaneringen utarbeta och till delegationen redovisa förslag till
ett riksomfattande system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner. I
arbetsgruppen ingår företrädare för sjukvårdshuvudmännen, Sjukvårdens
och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), socialstyrelsen,
social-, finans- och inrikesdepartementen.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
13. Nordisk medicinalstatistikkommitté (S 1967: 36) (NOMESKO)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 21 januari 1966 samt den 14 maj
1970 och den 22 oktober 1971 för att delta som svenska ledamöter i en
nordisk kommitté för samordning av medicinalstatistiken i de nordiska
länderna:
Ordförande:
Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Ledamöter:
Elmhammer, Nils E. I., byråchef (fr. o. m. den 22 oktober 1971)
Hall, Paul F. L., överläkare
Jönhagen, Sven B., avdelningsdirektör (avliden den 10 september 1971)
Royen, Sverre N. H., direktör
Sjöström, Åke B., byråchef
Sekreterare:
Swenson, Dag C. W., byrådirektör
Lokal: Socialstyrelsen, 105 30 Stockholm, tel. växel 23 60 60 (Sjöström
och Swenson)
Kommitténs huvudsekretariat är förlagt till Sverige.
Ett plenarsammanträde har hållits under året. Kommitténs arbete utförs
huvudsakligen inom olika subkommittéer (sexton sammanträden).
Slutrapport har avgivits från subkommittén för medicinsk födelseregistrering.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
14. Fluorkommittén (S 1968: 35)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 18 maj 1967:
Ordförande:
Ericsson, S. Yngve, professor
Ledamöter:
Ljungholm, S. Elof, f. d. laborator
Nilsson, Vilhelm, laboratorieföreståndare
Osvald, Olof K., f. d. medicinalråd
135
Kommittéer: Socialdepartementet S: 15
Westlin, Arne, överingenjör
Wingren, Josef Emanuel, länsläkare
Sekreterare:
Brown, Carl O., avdelningsdirektör
Lokal: Socialstyrelsen, Tegnérgatan 15 t, lil 40 Stockholm, tel. växel
23 60 60
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse S 35.
I avvaktan på resultatet av en av socialstyrelsen igångsatt utredning
om vissa frågor i samband med vattenfluoridering har kommitténs arbete
vilat.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1972.
15. Socialutredningen (S 1969: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967
för allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 februari 1968):
Ordförande:
Andersson, Thure G., landshövding
Ledamöter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Andersson, G. Ingemar, byråchef
Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av riksdagen
Krantz, P. Gunnar, direktör
Larsson, Erik, i Öskevik, lantbrukare, led. av riksdagen
Mangård, Nils, hovrättsråd
Troedsson, Ingegärd, pol. mag.
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, led. av riksdagen
Experter:
Carlson, K. Sören, borgarråd
Forslund, E. Birger, kansliråd
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd
Holmberg, Sten E., byrådirektör (fr. o. m. den 1 september 1971)
Inghe, P. Gunnar, professor
Lindblom, Paul, direktör
Ottoson, Ivan, rektor
Rigbäck, Berndt G., direktör (fr. o. m. den 21 december 1970)
Stark, K. Birger, socialchef
Sturkell, Carl-Edvard, t.f. expeditionschef
Sverne, Tor E., rådman
S: 15 Riksdagsberättelsen år 1972
136
Sekreterare:
Gisslén, Axel, planeringschef (fr. o. m. den 1 september 1971)
Holmberg, Sten E., byrådirektör (t. o. m. den 31 augusti 1971)
Nasenius, B. Jan, departementssekreterare
Thunved, Anders E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Lokal: Svensksundsvägen 17 C, Skeppsholmen, Fack, 100 14 Stockholm
100, tel. 20 22 84, 21 44 71, 21 44 79, 21 44 70
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse S 29.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden under sammanlagt 16 dagar. Härutöver har vissa
studiebesök gjorts.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
16. Utredningen (S 1969: 30) om vissa sjukhusfonder m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1968 för
att föreslå ändrade ändamålsbestämmelser för vissa av direktionen för
karolinska sjukhuset förvaltade fonder m. m.:
Utredningsman:
Uhlin, Karl-Erik, kanslichef
Expert:
Sjöstrand, O. Torgny, professor
Sekreterare:
Nilsson, S. Ingvar, avdelningsdirektör
Lokal: Civildepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse S 30.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
17. 1968 års barnstugeutredning (S 1969: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1968 för
utredning om barnstugeverksamheten närmast före och under de första
skolåren (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1968):
Ordförande:
Hellström, Mats J., fil. kand.
Ledamöter:
Granath, Karl Erik, barnavårdsdirektör
Gruda-Skard, Åse, docent
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, led. av riksdagen
Mossberg, Elin K. E., ombudsman
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sandblad, Carl-Erik V., utbildningssekreterare
137
Kommittéer: Socialdepartementet S: 18
Experter:
Carlsson, Gunnel E., förskollärare
Flodin, Carl-Erik T., arkitekt (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Nordin, Inga L., seminarielärare
Sigurdsen, Gertrud C., sekreterare, led. av riksdagen
Sekreterare:
Thorsell, Siw M., fil. kand.
Bitr. sekreterare
Hallendorff, Jan G., fil. kand.
Henriksson, E. Sture F., departementssekreterare
Johansson, E. Gunnel L., byråsekreterare
Malmqvist, Stig G., fritidsintendent
Rosengren, Bodil, fil. kand. (fr. o. m. den 2 augusti 1971)
Schyl-Bjurman, Gertrud S., e. universitetslektor
Lokal: Svensksundsvägen 17 C, Skeppsholmen, Fack, 100 14 Stockholm
100, tel. 20 78 31 (huvudsekr.), 21 44 79, 10 58 11, 21 02 27,
21 61 04, 11 10 84
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse S 31. 777/-läggsdirektiv, se S 1970: 26.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
18 sammanträden.
Under våren 1971 presenterade utredningen en diskussionspromemoria
Innehåll och metoder i förskolverksamheten. För diskussion kring
denna ordnades sex regionala konferenser. Inkomna synpunkter på
promemorian har beaktats av utredningen. Utredningen beräknas under
början av år 1972 utge ett delbetänkande rörande förskolverksamheten.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
18. Samarbetsorganet (S 1970: 29) för bekämpande av narkotikamissbruk
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 januari 1969 för att följa
utvecklingen på narkotikaområdet m. m.:
Ordförande:
Lidbom, Carl G., statsråd
Ledamöter:
Eriksson, G. Lennart, generaltulldirektör
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Martinsson, Bo, generaldirektör, f. d. led. av II kamm.
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
5f Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
S: 18 Riksdagsberättelsen år 1972
138
Rexed, Bror A., generaldirektör
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Sekreterare:
Sturkell, Carl-Edvard, t.f. expeditionschef
Bitr. sekreterare:
Ringberg, Karin M., hovrättsassessor
Arbetsgrupp för information:
Ordförande:
Karlsson, Jan O., departementssekreterare
Medlemmar:
Kihlbom, J. Magnus, leg. läkare
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Ording, Jan, byrådirektör
Östby, Nils E., byrådirektör
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 763 33 81
(sekreteraren), 763 11 49 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för samarbetsorganet, se 1970 års riksdagsberättelse S 29.
Samarbetsorganet har under tiden november 1970 — oktober 1971
hållit tre sammanträden.
Samarbetsorganet har den 13 april 1971 givit ut en skrift Fakta om
narkotika och narkomani som komplement till den skrift med samma
namn, som samarbetsorganet gav ut i juni 1969. Den nya skriften innehåller
ett avsnitt om narkotikamissbrukets orsaker och utbredning och
en sammanfattning av det arbete i narkotikafrågan som sedan år 1968
bedrivits av myndigheter och organisationer.
Samarbetsorganets arbete beräknas pågå under hela år 1972.
19. Fosterbarnsutredningen (S 1970: 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1969 med
uppdrag att utreda vissa frågor beträffande vården av barn och ungdomar
i fosterhem, barnhem och andra barnavårdande institutioner:
Utredningsman:
Hörnlund, Gördis, K., fru, led. av riksdagen
Ledamot:
Everljung, Claes-Göran, socionom
Experter:
Larsson, Karl-Gotthard, sekreterare
Thorstenson, R. Billy, departementssekreterare
Wallin, M. Margareta (Greta), avdelningsdirektör
Sekreterare:
Sjöberg, Tage B., departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack 103 20 Stockholm 16, tel växel
763 10 00
139
Kommittéer: Socialdepartementet S: 20
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse S 30.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 haft 15
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av år
1972.
20. Samarbetskommittén (S 1970: 31) för social forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 april 1969 med uppgift
att ta upp frågor om undersökningar av allmänt intresse som aktualiseras
i det socialpolitiska arbetet och främja samarbetet i sådana
frågor mellan förvaltningen och den vetenskapliga forskningen:
Ordförande:
Aspling, Sven G., statsråd
Ledamöter:
Carlson, K. Sören, borgarråd
Engström, Arne V., professor (fr. o. m. den 11 januari 1971)
Flemström, Carin, soc. studerande
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Hedlén, Bengt, socialdirektör
Lindblom, Paul, direktör
Nelander, Olle, direktör
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Poppius, Hans D., byråchef
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sandgren, Lennart, statssekreterare
Segerstedt, Torgny, professor
Åström, Lars-Åke, generaldirektör
Experter:
Börjeson, Bengt O., rektor
Ronnander, Benkt, departementsråd (t. o. m. den 4 november 1971)
Ringborg, Erland, departementssekreterare (fr. o. m. den 5 november
1971)
Larsson, Karl-Gotthard, sekreterare
Sekreterare:
Forslund, E. Birger, kansliråd
Bitr. sekreterare:
Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.
Utredningsgruppen:
Engström, Arne V., professor, ordförande (fr. o. m. den 14 januari
1971)
Lindblom, Paul, direktör (fr. o. m. den 14 januari 1971)
Rexed, Bror A., generaldirektör (fr. o. m. den 14 januari 1971)
S: 20 Riksdagsberättelsen år 1972
140
Sekreterare:
Oscarsson, Bo S. I., t.f. avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 januari 1971)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Kommittén har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
tre sammanträden.
Enligt beslut den 14 januari 1971 har inom kommittén tillsatts en
särskild utredningsgrupp med uppgift att göra en analys av behov, resursfördelning
och inriktning av den sociala sektorns forskning och utvecklingsarbete
samt forskningens och utvecklingsarbetets roll i den sociala
sektorns planering. Utredningsgruppen har inlett sitt arbete genom
att utföra en enkätundersökning rörande den sociala forskningens resurser
och fördelning på vetenskapliga forskningsdiscipliner och tillämpningsområden.
Undersökningen skall även ge en belysning av finansieringen
och medelsflödet för den sociala forskningen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
21. Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970: 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för
att utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnaderna, innefattande dels
en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling
och dels en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och
kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:
Utredningsman:
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Experter:
Ericsson, Kjell, finanssekreterare
Lindgren, S. Åke, avdelningschef
Skogsberg, P. Gösta, avdelningschef
Stenfors, Bo I. L., departementssekreterare
Svenonius Rolf H., ekonomichef
Sekreterare:
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 10310 Stockholm, tel växel
763 10 00
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
22. Hjälpmedelsgruppen (S 1970: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 november
1969 för översyn av verksamheten med hjälpmedel för handikappade:
Ordförande:
Fors, Åke Hj., kansliråd ''
141
Kommittéer: Socialdepartementet S: 22
Ledamöter:
Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare
Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, professor
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Hedkvist, K. G. Charles, direktör
Malm, B. Svante, avdelningsdirektör
Montan, Karl J. A., direktör
Roos, Birger, civilingenjör
Ström, Sven Å., docent (fr. o. m. den 27 april 1971)
Wedmalm, Per O. R. byrådirektör
Sekreterare:
Hedin, Bernt L., departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för gruppen, se 1971 års riksdagsberättelse S 27.
Genom beslut den 23 april 1971 har Kungl. Maj:t förordnat att en
skrivelse från Svenska landstingsförbundet — i vilken hemställs att kungörelsen
(1968: 238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
ändras så att statsbidrag utbetalas månadsvis — skall överlämnas
till hjälpmedelsgruppen för att beaktas vid gruppens arbete.
Sedermera har gruppens uppdrag utvidgats enligt följande beslut av
Kungl. Maj:t den 14 maj 1971:
I rskr 1971: 83 har riksdagen — med överlämnande av socialutskottets
betänkande SoU 1971: 5 — anmält att riksdagen bifallit vad utskottet
hemställt.
Under avsnittet Viss rehabiliteringsverksamhet (punkt 40) har utskottet
med anledning av motionerna 1971: 732 och 1971: 783 hemställt
om utredning av dels frågan om vidgade möjligheter till statsbidrag för
reparation av hjälpmedel för handikappade, dels frågan om statsbidrag
för batterier till hörapparater.
Kungl. Maj:t uppdrar åt hjälpmedelsgruppen att utreda de av socialutskottet
berörda frågorna samt att till Kungl. Maj:t redovisa resultatet
av utredningen.
Gruppen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit elva
sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med
olika grupper av experter samt med representanter för bl. a. landstingen.
Gruppen har den 13 september 1971 avgett betänkandet (Ds S
1971: 4) Hjälpmedelsverksamhetens organisation.
Gruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
S: 23 Riksdagsberättelsen år 1972
142
23. Utredningen (S 1970: 34) för översyn av hälsovårdsinspektörsutbildningen
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
för att verkställa översyn av hälsovårdsinspektörsutbildningen (HVIutredningen):
Utredningsman:
Wihlborg,
Hans H., organisationsdirektör
Experter:
Eriksson, L. Tore, sekreterare
Fhölenhag, Thomas, intendent
Fredriksson, Knut A. G., hälsovårdskonsulent
Hammarfors, Per A. U., förste avdelningsingenjör
Möller, Arne P., kanslichef
Rengholt, Ulf N., avdelningsdirektör
Rylander, C. Ragnar, bitr. avdelningsföreståndare
Schelin, C.-J. Åke, sekreterare
Wollarz, F. Einar L., stadsveterinär
Sekreterare:
Andersson, Lars Erik E., departementssekreterare
Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 67 89 07 (Wihlborg)
och 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
sex sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
24. Arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1970
med uppdrag att företa en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970):
Ordförande:
Danielson, Gunnar H., rättschef
Ledamöter:
Andersson, Sivert, metallarbetare
Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist
Larsson, Gunnar, direktör
Lindström, Gunnar, direktör
Westling, Otto, generaldirektör
Experter:
Ahlgren, Bert, förbundsjurist
Ahlqvist, G. Börje, byråchef (fr. o. m. den 20 april 1971)
Bolinder, Erik, med. lic.
143
Kommittéer: Socialdepartementet S: 25
Forssman, Sven, överdirektör
Jönsson, Gustav, departementsråd
Lönngren, D. Rune, apotekare
Malmsköld, Bertil, yrkesinspektör (fr. o. m. den 15 oktober 1971)
Masreliez, Nils, med. lic.
Rundqvist, Karl-Ingvar, hovrättsassessor
Starland, Hilding, överingenjör
Sekreterare:
Gullberg, Hans E., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Lindström, Jöns, departementssekreterare
Ledamot:
Kjellstrand, Leif, ombudsman
Lokal: Socialdepartementet, Fack 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S: 29.
Kungl. Maj:t har den 26 februari 1971 uppdragit åt utredningen att
i anslutning till övriga utredningsarbeten verkställa utredning och lägga
fram förslag om dels arbetsmedicinska institutets integrering i arbetarskyddsstyrelsen,
dels organisationen av en arbetsmedicinsk filial placerad
i Umeå.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 sammanträtt
under 19 dagar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
25. Arbetsgruppen (S 1970: 36) rörande försöksverksamhet inom barnaoch
ungdomsvården (AFBU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1970 för
att planera och framlägga förslag rörande försöksverksamhet för metodutveckling
inom barna- och undomsvården:
Ordförande:
Hörnlund, Gördis, fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Elmhom, Kerstin, fil. lic. (t. o. m. den 15 mars 1971)
Gordan, Kurt, rektor
Göransson, Bertil, landstingsråd
Jonsson, Gustav, docent
Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd
Larsson, Karl-Gotthard, sekreterare
Nilsson, Göte, byrådirektör
Rosén, Göta, f. d. avdelningschef
Vestlund, A. Gustaf, undervisningsråd
S: 25 Riksdagsberättelsen år 1972
144
Sekreterare:
Elmhorn, Kerstin, fil. lic. (t. o. m. den 15 mars 1971)
Thyblad, Tom F. F. T:son, t.f. byråchef
Bitr. sekreterare:
Björklund, Rolf
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm, tel. växel 22 12 00
Direktiven för arbetsgruppen, se 1971 års riksdagsberättelse S 30.
Arbetsgruppen har under tiden november 1970 — oktober 1971 sammanträtt
en gång. Arbetsutskottet har under samma tid sammanträtt
nio gånger.
Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
26. 1970 års utredning (S 1970: 38) om tandvårdsförsäkring
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 för
utredning angående formerna för en tandvårdsförsäkring (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 maj 1970):
Utredningsman:
Åström, Lars-Åke E., generaldirektör
Experter:
Aggeryd, M. Thorsten, förbundsordförande
Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör
Artbäck, K. Erland, sjukhusintendent (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Ericsson, Bengt G., kanslichef
Hedlin, John W. A., medicinalråd
Sundberg, Hans E., leg. tandl. (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Svenonius, Rolf H., ekonomichef (t. o. m. den 30 juni 1971)
Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare
Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare
Åstrand, Sven-Gustav, tandvårdsdirektör
Sekreterare:
Lundstedt, Barbro E., byrådirektör
Lokal: Riksförsäkringsverket, Fack, 103 60 Stockholm 3, tel. växel
22 10 80
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 32.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
tio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
27. Sjukpenningutredningen (S 1970: 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för
att utreda frågan om sjukpenningförmåner m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 juli 1970):
145
Kommittéer: Socialdepartementet S: 28
Utredningsman:
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Experter:
Bergh, Sten, regeringsrättssekreterare
Björne, B. Gunnar, kammarrättsassessor
Cosmo, O. Ingemar, rådman (fr. o. m. den 30 september 1971)
Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (t. o. m. den 6 september
1971)
Johansson, Bo E., utredningssekreterare (fr. o. m. den 7 september 1971)
Lundberg, Lars-Olof, sekreterare
Lundin, N. Tore H., avdelningsdirektör
Ossung, B. Göran, byråchef
Sjöberg, N. Björn V., t.f. departementsråd
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Sekreterare:
Bergh, Sten, regeringsrättssekreterare
Bitr. sekreterare:
Edvardsson, P. Einar, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 30 september
1971)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (Bergh). Riksförsäkringsverket, Fack, 103 60 Stockholm 3,
tel. växel 22 10 80 (Edvardsson)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 33.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
28. Pensionsålderskommittén (S 1970: 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för
att utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juni 1970):
Ordförande:
Granqvist, Liss M., president
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Danielson, Gunnar H., rättschef
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen
Persson, E. Yngve, förbundsordförande, led. av riksdagen
Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, led. av riksdagen
Experter:
Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör
S: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
146
Persson, Gustav B., kommunalråd
Petri, Carl Axel H., försäkringsdomare
Strandberg, Sten Erik, försäkringsdomare
Svensson, Inge, direktörsassistent
Sekreterare:
Bratthall, Kenneth, hovrättsfiskal
Wilhelmsson, A. Börje, hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
21120 Malmö, tel. 040/749 50 (Wilhelmsson). Statsdepartementens
kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 41121 Göteborg, tel. 031/1149 08
(Bratthall)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse S 34.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 13
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
29. Utredningen (S 1970:41) om förbättrad samordning av sjukvården
vid karolinska sjukhuset med viss annan sjukvård
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 17 juni 1970 för
utredning av de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för att,
utan förändring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset, erhålla
en förbättrad samordning av sjukvården vid sjukhuset med sjukvården
inom för sjukhuset bestämda upptagningsområden för skilda medicinska
specialiteter:
Utredningsman:
Rahm, A. Håkan B., f. d. överdirektör
Experter:
Bergkvist, Nils L., förhandlingschef
Bergstedt, Tord L. H., bitr. sjukvårdsdirektör
Fredlundh, Lars A. V., avdelningsdirektör
Karlén, Göran H., sjukhusdirektör
Sekreterare:
Lindström, Berndt E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 28 oktober 1971)
Lokal: Karolinska sjukhuset, Fack, 104 01 Stockholm 60, tel. växel
34 05 00
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tre sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
30. Arbetsgruppen (S 1970:42) för översyn av reglerna om statsbidrag
till särskolverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 27 november 1970
med uppdrag att se över reglerna om statsbidrag till särskolverksamheten:
-
147
Kommittéer: Socialdepartementet S: 31
Ordförande:
Fors, Åke Hj., kansliråd (fr. o. m. den 28 december 1970)
Ledamöter:
Andersson, N. G. Bertil, departementssekreterare (fr. o. m. den 28 december
1970)
Hildeland, K. I. Erling, sekreterare (fr. o. m. den 28 december 1970)
Sandström, Carl-Eric D., sekreterare (fr. o. m. den 28 december 1970)
Sedvall, L. Göran, departementssekreterare (fr. o. m. den 28 december
1970)
Wessman, Lennart O. S., särskolinspektör (fr. o. m. den 28 december
1970)
Sekreterare:
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr. o. m. den 28 december
1970)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden januari—oktober 1971 hållit sex
sammanträden.
Gruppen har den 17 juni 1971 avgett förslag om ändring av reglerna
för statsbidrag till löner åt lärare inom särskolverksamheten, m. m.
Gruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
31. Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970: 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
med uppdrag att utreda platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna
för alkoholmissbrukare:
Utredningsman:
Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd (fr. o. m. den 23 december
1970)
Experter:
Nilsson, Edgar O. M., direktör (fr. o. m. den 23 december 1970)
Nordström, L. Gösta, byråchef (fr. o. m. den 23 december 1970)
Rigbäck, Berndt G. (fr. o. m. den 23 december 1970)
Sekreterare:
Wilhelmsson, Bengt S., departementssekreterare (fr. o. m. den 23 december
1970)
Lokal: Snickarbacken 7, 11139 Stockholm tel. 20 59 83, växel
763 10 00 (utredningsmannen)
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling den 27 november 1970):
Utredningsmannen skall, med utgångspunkt från gällande nykterhetsvårdslagstiftning
och med beaktande av tillgången på andra vårdformer
såsom vid enskilda vårdanstalter och inackorderingshem, avge förslag
S: 31 Riksdagsberättelsen år 1972
148
till åtgärder ägnade att anpassa antalet platser vid de allmänna vårdanstalterna
till det beräknade behovet.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1971 hållit 26 sammanträden
samt haft överläggningar med bl. a. företrädare för landstings-
och andra kommuner. Studiebesök har företagits vid nykterhetsvårdsanstalter
och inackorderingshem för alkoholmissbrukare.
Utredningen har i december 1971 avgivit ett delförslag (Ds S 1971: 7)
Viss minskning av platsantalet vid allmänna vårdanstalter m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
32. Utredningen (S 1971:1) om en översyn av yrkesskadeförsäkringen
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1971
för att företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 juni 1971):
Ordförande:
Samuelsson, Yngve, generaldirektör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Ledamöter:
Ahlgren, Bert, förbundsjurist (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Andersson, Alvar, led. av riksdagen (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Fredriksson, K. Torsten, gruvarbetare, led. av riksdagen (fr. o. m. den
27 maj 1971)
Gustafsson, Olof, direktör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Karlsson, Henry, ombudsman (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Svensson, Inge, direktörsassistent (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Experter:
Dahlström, Lars, byråchef (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Ekberg, Leif, hovrättsassessor (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Maritz, Arvo, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Sekreterare:
Odencrants, Carl, hovrättsassessor (fr. o. m. den 27 oktober 1971)
Wallenberg, Jarl-Erik, byrådirektör (fr. o. m. den 27 oktober 1971)
Lokal: Riksförsäkringsverket, Fack, 103 60 Stockholm 3, tel. växel
22 10 80 (Wallenberg)
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet över
socialärenden den 30 april 1971):
Yrkesskadeförsäkringen är vår äldsta socialförsäkring. Under lång tid
var denna försäkring den enda sociala välfärdsanordning som gav ersättningar
av verklig betydelse vid sjukdom, invaliditet och försörj ares
frånfälle. De senaste decennierna har emellertid sett tillkomsten av ett
allmänt system av socialförsäkringskaraktär, omfattande sjukförsäkring,
folkpensionering och tilläggspensionering. De problem i fråga om samordningen
mellan yrkesskadeförsäkringen och övriga försäkringsgrenar
som uppkommit i samband med denna uppbyggnad av socialförsäkringssystemet
har ännu inte helt lösts.
149
Kommittéer: Socialdepartementet S: 32
När den allmänna sjukförsäkringen infördes den 1 januari 1955 samtidigt
som den nu gällande lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring
trädde i kraft, löstes samordningsproblemen så, att sjukförsäkringen fick
svara för sjukhjälp under de första 90 dagarna även i yrkesskadefall.
Denna samordning har medfört att yrkesskadeförsäkringen numera har
karaktären i huvudsak av en livränteförsäkring. Antalet skadefall som
regleras enligt lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring gick ned till mindre
än en tiondel av det tidigare. Samtidigt som den nya ordningen var
rationell innebar den en förbättring av yrkesskadeskyddet för de försäkrade.
Problemen i fråga om samordning mellan yrkesskadeförsäkringen och
den allmänna pensioneringen har däremot visat sig svårlösta. Gällande
samordningsbestämmelser är här av annan karaktär genom att de enbart
tar sikte på att reglera totalnivån av samtidigt utgående förmåner
från de olika försäkringsgrenarna.
De innebär, i stark förenkling, att yrkesskadelivränta utgår i avräkning
mot förmån från den allmänna pensioneringen, varvid dock en
fjärdedel av livräntan undan tas vid avräkningen och det alltid utgår
minst en viss del av förmån från folkpensioneringen vid sidan av livräntan.
Samordningsreglerna är att betrakta som provisorier som kommit
att bestå i avbidan på ett mera fullständigt inordnande av yrkesskadeskyddet
i det allmänna socialförsäkringsskyddet. Reglernas schematiska
karaktär gör att den samordning av förmånernas bruttonivå som sker
inte alltid ger ett i sak tillfredsställande resultat. Avsaknaden av en
mera djupgående samordning har dessutom medfört bl. a. att bedömningen
av samma skadefall sker enligt skilda grunder inom yrkesskadeförsäkringen
och inom den allmänna pensioneringen. Detta är ett skäl
till att skaderegleringen inom yrkesskadeförsäkringen hittills inte har
kunnat decentraliseras till de allmänna försäkringskassorna som skett
inom övriga socialförsäkringsgrenar.
För att bl. a. utreda frågan om ett sådant mera fullständigt inordnande
av yrkesskadeförsäkringen i det allmänna socialförsäkringssystemet
som jag nyss antytt tillkallades yrkesskadeutredningen i samband med
tillkomsten av lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Utredningen avgav
år 1966 betänkandet (SOU 1966: 54) Yrkesskadeförsäkring. Betänkandet
innefattade ett förslag till yrkesskadelag som byggde på principen
att ersättningsformerna inom den allmänna försäkringen skulle svara
även för försäkringsskyddet vid yrkesskada. I åtskilliga avseenden föreslogs
dock för yrkesskadornas del avvikelser från de regler som gäller
för beräkningen av förmånerna inom den allmänna försäkringen. En
särskild yrkesskadeförmån, yrkesskadepenningen föreslogs också.
Yrkesskadeutredningens förslag redovisades i prop. 1967: 147. I likhet
med flera remissinstanser fann jag att förutsättningar då inte förelåg
för att åstadkomma en omläggning av den allmänna försäkringen så att
det särskilda yrkesskadeskyddet skulle bli överflödigt. Under sådana
omständigheter inriktades förslagen i denna proposition på förbättringar
inom ramen för yrkesskadeförsäkringen som särskild försäkringsform.
Med utgångspunkt i detta ställningstagande infördes bl. a. regler om
värdesäkring inom yrkesskadeförsäkringen.
Vid 1971 års riksdag har vidare genomförts ändrade regler för yrkesskadeförsäkringens
finansiering. Ett utredningsförslag (Ds S 1970: 1)
om yrkesskadeförsäkringens administration har också avgivits. Till sistnämnda
förslag får jag anledning att återkomma i det följande.
S: 32 Rlksdagsberättelsen år 1972
150
Ställningstagandet i prop. 1967: 147 till yrkesskadeutredningens förslag
innebar inte någon ändring i den principiella inställningen att yrkesskadeförsäkringen
på längre sikt bör bringas att i högre grad smälta
samman med den allmänna försäkringen. Den allmänna försäkringens
förmåner bör i framtiden — i motsats till vad nu gäller — vara de
grundläggande även i yrkesskadefallen och speciella yrkesskadeförmåner
utgå där det är särskilt motiverat. Inom ramen för ett bibehållande
tills vidare av yrkesskadeförsäkringen som en fristående socialförsäkringsgren
kan grunden läggas för en sådan framtida sammansmältning
genom åtgärder som förbättrar samordningen med socialförsäkringen i
övrigt. Som jag förut antytt föreligger särskilt när det gäller invaliditetsbedömningen
väsentliga skillnader mellan yrkesskadeförsäkringens regler
och reglerna om förtidspension inom den allmänna pensioneringen —
skillnader som har utgjort hinder för en rationell samordning av dessa
socialförsäkringsgrenar. Förutsättningarna för att undanröja dessa skillnader
bör undersökas från de utgångspunkter jag här angivit. En översyn
av yrkesskadeförsäkringen bör också — mot bakgrunden bl. a. av
krav som framförts från fackligt håll — omfatta frågan om en utbyggnad
av yrkesskadeförsäkringens förmåner i enlighet med vad som
anförs i det följande.
I detta sammanhang bör även utarbetas förslag till en överflyttning
av yrkesskadeärendena i första instans från riksförsäkringsverket till försäkringskassorna.
Jag förordar att särskilda sakkunniga tillkallas för att
utreda dessa frågor.
Inom den allmänna pensioneringen utgår förtidspension om den försäkrades
förvärvsförmåga blivit varaktigt nedsatt med minst hälften.
Är förvärvsförmågan helt förlorad eller återstår bara en ringa del, utges
hel förtidspension. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad men likväl
med avsevärt mer än hälften utgår två tredjedels och i övriga fall
halv förtidspension. Yrkesskadeförsäkringens regler medför å sin sida
rätt till livränta redan vid nedsättning av arbetsförmågan som uppgår
till en tiondel. Livräntans storlek ansluter sig nära till den efter en
fingraderad prövning konstaterade invaliditetsgraden. Utslagsgivande vid
bedömningen av rätten till förtidspension inom den allmänna pensioneringen
är den reella nedsättning som kan anses föreligga i den försäkrades
förmåga att i allmänhet bereda sig inkomst genom arbete. Vid
bedömningen i vad mån en yrkesskada medför rätt till livränta inom
yrkesskadeförsäkringen fästs däremot i allmänhet större avseende vid
den rent fysiska defekten än vid dess konsekvenser för den skadades förvärvsförmåga.
Därvid tillämpas i de okomplicerade fallen en schablonmässig
bedömning efter en skala med f. n. 24 olika invaliditetsgrader.
Verkan av yrkesskadeförsäkringens regler har blivit att de ojämförligt
flesta livräntefallen avser mycket låga invaliditetsgrader. Av de ett
år beviljade livräntorna brukar hälften avse invaliditetsgrader under
20 °/o och bara en tiondel invaliditetsgrader på 50 °/o och däröver. Undersökningar
har vidare klarlagt att den i livränteärendet fastställda invaliditeten
endast i begränsad utsträckning svarar mot en förvärvsmässig
invaliditet. Tvärtom kan enligt dessa undersökningar de i lindrigare grad
yrkesskadade oftast fortsätta sitt arbete utan att någon faktisk nedsättning
av förvärvsförmågan visar sig.
Av vad jag nu framfört framgår att yrkesskadelivräntorna för den
övervägande delen yrkesskadade, nämligen de med lindrigare skador,
faktiskt kommit att helt eller delvis bli något annat än kompensation för
151
Kommittéer: Socialdepartementet S: 32
inkomstbortfall. De utgör snarast en kompensation för särskilda utgifter
som den yrkesskadade kan få vidkännas och för olägenheter och
besvär av skiftande slag eller med andra ord en ersättning för lyte eller
stadigvarande men av annan art. Det bör vara en uppgift för utredningen
att överväga hur dessa bägge funktioner hos yrkesskadelivräntorna
lämpligen kan skiljas åt.
Livräntans centrala funktion att kompensera för inkomstbortfall vid
invaliditet bör renodlas genom anknytning till de principer som gäller
för bedömningen inom den allmänna försäkringen. Livräntan bör alltså,
i likhet med förtidspension, grundas på den reella nedsättning i den försäkrades
förmåga att bereda sig inkomst genom förvärvsarbete som
yrkesskadan gett upphov till. Den princip som gäller inom den allmänna
försäkringen att nedsättningen av förvärvsförmågan måste uppgå till
minst 50 °/o för att berättiga till pension kan emellertid inte få motsvarande
tillämpning i fråga om rätt till yrkesskadelivränta. Vid utformningen
av reglerna måste givetvis beaktas den förändring i förutsättningarna
som inträder i och med att ersättning för lyte eller annat men
skiljs ut ur livräntan.
Ibland visar sig en nedsättning i arbetsförmågan inte klart i direkt
anslutning till den inträffade yrkesskadan utan först senare. I reglerna
för en invaliditetsbedömning efter inkomstbortfallsprincipen måste ligga
att en omprövning av avgörandet i ett livränteärende sker när en försämring
senare inträffar i den skadade förvärvsförmågan. Utredningen
bör särskilt uppmärksamma de problem som uppstår då inkomstbortfallet
inträder lång tid efter skadetillfället. Frågan i vad mån ersättningen
vid lägre invaliditetsgrader kan utgå i form av engångsbelopp i stället
för som livränta bör också uppmärksammas.
Vad härefter angår den funktion som yrkesskadelivräntan kommit att
få som ersättning för lyte eller annat men bör en renodlad menersättning
grundas på den medicinska defekt som föreligger. Den skadades inkomst
skall alltså inte som nu inverka på ersättningens storlek. Frågan i
vad mån menersättning skall utgå i form av engångsbelopp eller vara
periodiserad bör särskilt övervägas.
En utbrytning av menersättningen ur livräntan skapar väsentligt förbättrade
ersättningsmöjligheter för den som drabbats av fullständig invaliditet.
För dessa har livräntan med nuvarande regler inte inrymt annat
än ersättning för inkomstbortfallet. Genom de regler som jag i det
föregående förordat kommer i sådana fall att utöver kompensation för
nedsättning av förvärvsförmågan utgå särskild ersättning för det handikapp
i andra avseenden som den bestående skadan förorsakar. Om
man löser ersättningsfrågan när det gäller lyte och men, i försäkringens
form bör man också kunna komma ifrån en del av de skadeståndstvister
som nu ofta vållar irritation i relationerna mellan arbetstagare och
arbetsgivare.
Med ett sådant särskiljande av livräntereglemas nuvarande funktioner
som jag nyss beskrivit synes en grund för mera rationell samordning
av ersättningarna med den allmänna försäkringens förmåner ha skapats.
Storleken av yrkesskadelivränta är i regel baserad på föregående inkomst
med hjälp av det s. k. ersättningsunderlaget. När 1954 års lagstiftning
om yrkesskadeförsäkring kom till, begränsades den årsinkomst som togs
i beaktande vid fastställande av ersättningsunderlaget vid 15 000 kronor.
Vid beräkningen gällde en avtrappningsregel som innebar att inkomst
upp till 7 200 kronor togs i beräkning till hela sitt belopp, medan in
-
S: 32 Riksdagsberättelsen år 1972
152
komstdelar mellan 7 200 kronor och 10 800 kronor medräknades till
tre fjärdedelar och inkomstdelar därutöver till hälften. Det maximala
ersättningsunderlaget blev med dessa regler 12 000 kronor. 1967 års reform
innebar, förutom värdesäkring av utgående yrkesskadelivräntor
genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring,
en motsvarande anknytning av ersättningsunderlagets beräkning. Särskilda
avtrappnings- och begränsningsregler behölls emellertid. Enligt
nuvarande regler medräknas vid fastställandet av ersättningsunderlaget
årlig arbetsförtjänst upp till ett belopp motsvarande fem gånger det vid
skadeårets ingång gällande basbeloppet helt, inkomstdelar mellan två
och tre gånger basbeloppet till tre fjärdedelar och inkomstdelar därutöver
till hälften. För den som skadas innevarande år innebär dessa regler
att inkomstdelar över 12 800 kronor avtrappas att inkomstdelar över
32 000 kronor lämnas helt obeaktade och att ersättningsunderlaget
maximalt kan bli 24 000 kronor.
Livräntans kompensationsgrad faller enligt vad nyss sagts från utgångsläget
ca 92 o/o (elva tolftedelar) av den skadades inkomst med stigande
inkomstnivå och är exempelvis vid en inkomst på 30 000 kronor
ca 70 °/o, allt vid fullständig invaliditet. Det hör emellertid till bilden
att, som tidigare antytts, samordningsreglerna innebär en högre kompensationsgrad
för en yrkesskadad som samtidigt är berättigad till förtidspension
från den allmänna försäkringen. I det nyssnämnda exemplet
blir kompensationsgraden i sådant fall 84 °/0. Enligt min mening bör
kompensationsnivån efter yrkesskadan avgöras av skadans svårighetsgrad
och inte som nu påverkas av den omständigheten att ersättningen utgår
från två olika socialförsäkringar. Riktpunkten bör vara att åstadkomma
en sådan höjning av yrkesskadeförsäkringens ersättningsnivå att den
skadade i alla yrkesskadefall får i stora drag samma kompensation som
nu totalt utgår i de fall samordningsreglerna tillämpas. Detta leder till
förbättrade förmåner i sådana yrkesskadefall där förtidspension från
den almänna försäkringen inte utgår.
Förtidspension inom den allmänna försäkringen utgår till 67 års ålder
eller tills den dessförinnan avlöses av ålderspension. Yrkesskadelivränta
är däremot som regel livsvarig med en reduktion av beloppet med en
fjärdedel från 67-årsålderns inträde. En bedömning av de nuvarande
bestämmelserna avseende yrkesskadelivränta bör ingå i de sakkunnigas
överväganden angående utformningen av samordningen mellan yrkesskadeförsäkringen
och den allmänna pensioneringen. Som en riktpunkt
bör uppställas att en yrkesskadad efter uppnående av pensionsåldern
tillförsäkras samma åldersförmåner som han skulle ha fått om han inte
blivit skadad.
En omläggning av samordningen mellan yrkesskadeförsäkring och allmän
pensionering enligt vad jag nu skisserat leder till en ökad kostnadsbelastning
på den allmänna pensioneringen. Principen bör emellertid
vara att kostnader som blir följden av en yrkesskada skall slutligt täckas
av yrkesskadeförsäkringen. De sakkunniga bör föreslå de ändringar i finansieringsreglerna
för yrkesskadeförsäkringen och den allmänna försäkringen
som behövs för att genomföra denna princip på ifrågavarande
område.
Vad jag nu har anfört har i första hand haft avseende på den obligatoriska
yrkesskadeförsäkringen. De lösningar som väljs för denna försäkringsform
bör emellertid kunna användas även för den frivilliga försäkringens
del när inte särskilda skäl föranleder annat. De sakkunniga
153
Kommittéer: Socialdepartementet S: 32
bör i sin översyn även pröva den frivilliga försäkringen. Därvid bör de
särskilt ge akt på de problem som samordningen med den allmänna försäkringen
ger.
Som jag inledningsvis anfört har de skillnader som råder i bedömningsgrunder
mellan yrkesskadeförsäkringen och övriga socialförsäkringsgrenar
utgjort ett hinder av decentralisering av skaderegleringsverksamheten
i första instans inom yrkesskadeförsäkringen till de allmänna
försäkringskassorna. I betänkandet (Ds S 1970: 1) angående yrkesskadeförsäkringens
administration har föreslagits att skaderegleringen
i första instans i riksförsäkringsverkets nuvarande yrkesskadeavdelning
som bas och sidoordnad med de allmänna försäkringskassorna. En decentralisering
av uppgifter från denna kassa till de allmänna försäkringskassorna
skulle därefter enligt utredningsmannens mening ske allteftersom
det befinns lämpligt.
Utredningsförslaget har gett upphov till tvekan hos vissa remissinstanser
som uttalat sig för en decentralisering av yrkesskadeärendena till
försäkringskassorna utan omgången över en särskild yrkesskadekassa.
Kommer en sådan reformering av yrkesskadeförsäkringen som jag nu
skisserat till stånd bör det finnas förtusättningar för en generell decentralisering
av yrkesskadeärendena i första instans från riksförsäkringsverket
till försäkringskassorna. I uppgifterna för de sakkunniga bör
ingå att lägga fram förslag i detta avseende.
Remissyttrandena från försäkringsdomstolen, försäkringsrådet och
riksförsäkringsverket över betänkandet om yrkesskadeförsäkringens administration
ger emellertid vid handen att partiella decentraliseringsåtgärder
på olika områden kan vara möjliga att genomföra som en första
etapp relativt snart innan de materiella reglerna för yrkesskadeförsäkringen
har reformerats. Skaderegleringen i första instans i sjukersättningsärenden
dvs. frågor om sjukpenning och frågor om ersättning för
kostnader för läkar-, tandläkar- eller sjukhusvård, sjukgymnastisk behandling
och läkemedel har nämnts som ett möjligt sådant område.
Dessa sjukersättningsärenden sysselsätter 140 av de totalt 210 tjänstemännen
vid riksförsäkringsverkets yrkesskadeavdelning. De sakkunniga
bör undersöka möjligheterna till sådana decentraliseringsåtgärder och i
den mån det befinns lämpligt lägga fram delförslag i detta avseende
innan arbetet i övrigt slutförts. Samråd bör i de administrativa frågor
jag nu berört äga rum med riksförsäkringsverket.
En fråga som har nära samband med de nyss nämnda är frågan om
försäkringsrådets fortsatta verksamhet. I betänkandet om yrkesskadeförsäkringens
administration föreslogs att riksförsäkringsverket skulle
ersätta försäkringsrådet som mellaninstans inom yrkesskadeförsäkringen.
I det läge frågan nu kommit synes försäkringsrådet böra bestå till
dess en decentralisering av handläggningen av yrkesskadeärendena i
första instans till försäkringskassorna blivit genomförd.
Vid sidan av det som nu anförts bör de sakkunniga göra en fullständig
genomgång av hela lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring. Under
utredningen bör särskilt beaktas det utredningsarbete som samtidigt
pågår inom pensionsålderskommittén (S 1970: 40) avseende närliggande
frågor inom den allmänna pensioneringen, såsom förutsättningarna för
rätt till pension och standardsäkring av utgående förmåner. Samråd bör
även äga rum med 1966 års skadeståndskommitté (Ju 1967: 68). Vidare
bör beaktas det arbete som pågår inom sjukpenningutredningen
(S 1970: 39).
S: 32 Riksdagsberättelsen år 1972
154
I överensstämmelse med gängse lagstiftningsprinciper på området bör
en reviderad lagstiftning om yrkesskadeförsäkring ej tillämpas på skadefall
som inträffat före den nya lagstiftningens ikraftträdande. Frågan
hur man i olika hänseenden skall förfara med de äldre skadefallen vid
införande av en reviderad yrkesskadeförsäkring måste särskilt övervägas
av de sakkunniga.
Kring yrkesskadeförsäkringen grupperar sig olika ersättningsanordningar
som bygger på samma principer som denna. Jag åsyftar här krigsförsäkringar
för sjömän och en rad författningar om ersättning av statsmedel,
framför allt militärersättningsförordningen. Den översyn av yrkesskadeförsäkringen
som jag förordat bör omfatta även dessa ersättningsanordningar.
Vid översynen av militärersättningsförordningen bör
de sakkunniga samråda med den utredningsman som försvarsministern
tillkallat för att företa utredning för förmåner åt värnpliktiga m. fl.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
33. Utredningen (S 1971: 2) om frågor av betydelse för samarbete mellan
stat och kommun beträffande de kommunala undervisningssjukhusen
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 för
att utreda frågor av betydelse för samarbete mellan stat och kommun
beträffande de kommunala undervisningssjukhusen:
Utredningsman:
Samuelsson, Karl G., f. d. landshövding (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Experter:
Diamant, Herman, professor (fr. o. m. den 21 september 1971)
Erickson, Karl-Eric, överingenjör (fr. o. m. den 21 september 1971)
Jansson, Sture E., byråchef (fr. o. m. den 21 september 1971)
Sandberg, Hans A. S., landstingsdirektör (fr. o. m. den 21 september
1971)
Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (fr. o. m. den 21 september 1971)
Wennström, Gunnar K., medicinalråd (fr. o. m. den 21 september 1971)
Sekreterare:
Gertz, Jan A., planeringssekreterare (fr. o. m. den 12 oktober 1971)
Lokal: c/o Spri, Kungsgatan 74, Box 1109, lil 81 Stockholm, tel.
23 57 60
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
34. Utredningen (S 1971: 3) angående forskningsverksamhet inom arbetsmiljöområdet,
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 för
att i avvaktan på att en styrelse för arbetarskyddsfonden träder i verksamhet
göra en närmare utredning angående forskningsverksamheten
155
Kommittéer: Socialdepartementet S: 34
inom arbetsmiljöområdet, avsedd att utgöra ett underlag för fondens
kommande verksamhet:
Utredningsman:
Forssman, Sven, överdirektör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Experter:
Lagerlöv, Elisabet, forskningsassistent (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Malmfors, Torbjörn, laborator (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Lokal: Arbetsmedicinska institutet, 104 01 Stockholm 60, tel. 23 69 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete i början av år 1972.
K: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
156
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté (K 1961: 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960
att såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift
att utarbeta förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark,
Finland, Norge och Sverige:
Ordförande:
Holmquist, Bertil, G., rättschef
Ledamot:
Stoltz, A. Wilhelm, lagman
Experter:
Ahlström, Olle G., civilingenjör
Burén, Carl-David E., teknisk direktör
Egedal, Nils Hj., f. d. avdelningsdirektör
Hagardt, Sten A. O., direktör
Tornberg, E. A. Gunnar, avdelningsdirektör
Kommittén har under tiden november 1970—november 1971 hållit
fyra sammanträden. Dessutom har de svenska ledamöterna jämte experter
sammanträtt ett flertal gånger.
Kommittén har i december 1971 överlämnat betänkandet (Ds K
1971: 3) Signalanläggningar för vägtrafik.
Kommitténs återstående arbetsuppgifter har övertagits av Nordisk
kommitté för vägtrafiklagstiftning.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Bilregisterutredningen (K 1965: 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1964 för
att verkställa utredning om fordonsregistreringen och därmed sammanhängande
spörsmål:
Utredningsman:
Swanstein, Stig N. S., generaldirektör
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
Gullnäs, S. Ingvar, expeditionschef
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Palm, Böret, expeditionschef
Pernelid, W. Åke E., direktör
Rällfors, Hans L., ADB-direktör
157
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 4
Sekreterare:
Rova, O. Eino, organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse I K 36.
Utredningen har i mars 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 11) Ett
nytt bilregister.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1964 års sjömanslagskommitté (K 1965: 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september 1964
för översyn av sjömanslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober
1964):
Ordförande:
Borggård, Göran R., generaldirektör
Ledamöter:
Edqvist, Rolf Lson, advokat
Grenander, Nils, direktör
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlsson, Gunnar, förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör
Karlbjörn, H. Sigvard, ombudsman
Sköld, Hans, ambassadör
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Direktiven för kommittén, se 1965 års riksdagsberättelse I K 44.
Kommittén har i februari 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 6)
Ny sjömanslag.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Expertgruppen (K 1966: 42) för att leda ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november
1965 för att genomföra ett utvecklingsarbete på bilavgasområdet:
Ordförande:
Gerhardsson, Gideon, professor
Ledamöter:
Ekberg, K. Gustav, byråchef
Hedlund, Folke, direktör
Persson, Göran A., byråchef
K: 4 Riksdagsberättelsen år 1972
158
Salinger, Gerhard, civilingenjör
Svenke, J. Erik K., teknisk direktör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Åslander, A. Nils-Olof, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Arbell, Leif G., förste länsassessor
Lind af Hageby, Gösta K. L., hovrättsassessor
Direktiven för expertgruppen, se 1966 års riksdagsberättelse K 42.
Expertgruppen har under tiden november 1970—april 1971 hållit nio
sammanträden. Ett inom expertgruppen bildat arbetsutskott har under
samma tid hållit tre sammanträden.
Expertgruppen har den 28 april 1971 avgett slutbetänkandet (Ds K
1971: 1) Luftföroreningar genom bilavgaser.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Sjömanspensionskommittén (K 1969: 52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 29 december 1967
för att utreda sjömanspensioneringen och dess administration m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 januari 1968):
Ordförande:
Härndahl, Bengt O., regeringsråd
Ledamöter:
Grenander, Nils, direktör
Karlsson, Gunnar, förbundsordförande
Expert:
Kjellström, S. Åke, f. d. byråchef
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar Lson, organisationsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse K 52.
Kommittén har under tiden november 1970—mars 1971 hållit ett
sammanträde.
Kommittén har i mars 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 30) Sjömanspension.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
6. Trafikpolitiska delegationen (K 1965: 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndiganden den 23 april 1964, den
24 november 1967 och den 7 september 1971 att ingå i en trafikpolitisk
delegation:
159
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 6
Ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter:
Björkman, N. G. Folke, redaktör, f. d. led. av II kamm.
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Ericsson, Axel K. G., disponent
Grafström, Erik O. H., f. d. generaldirektör (fr. o. m. den 7 september
1971)
Grebäck, Erik H., agronom, led. av riksdagen
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör
Kolare, Gustav C. K., förste förbundsordförande
Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 7 september
1971)
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 7 september
1971)
Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 7 september
1971)
Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen (fr. o. m.
den 7 september 1971)
Sundblad, Lars G., disponent
Thorell, K. Arne B., direktör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter:
Kritz, Lars O., avdelningsdirektör
Ranhem, Lars H., civilingenjör
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo H., ekon. lic. (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)
Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslut den 23 april
1964. Tilläggsdirektiv (Kungl, brev den 7 september 1971):
I prop. 1963: 191 om riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m. m.
framhöll föredragande departementschefen att reformprogrammets genomförande
borde noga följas med hänsyn till återverkningarna såväl
inom transportnäringen som inom näringslivet i allmänhet. Med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964 tillkallade chefen för
kommunikationsdepartementet tolv sakkunniga att ingå i en delegation
(trafikpolitiska delegationen) med uppgift att såsom rådgivande organ
inom kommunikationsdepartementet svara för den angivna uppföljningen.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1967
K: 6 Riksdagsberättelsen år 1972
160
tillkallades ytterligare två sakkunniga att ingå som ledamöter i delegationen.
I sitt av riksdagen godkända betänkande TU 1971: 6 har trafikutskottet
uttalat, att det i allt väsentligt funnit sig kunna ansluta sig till de
för 1963 års trafikbeslut grundläggande principerna. Utskottet har
emellertid anfört synpunkter på uppföljningen och tillämpningen av
dessa principer. Enligt utskottet kan trafikpolitiska delegationen — med
ett utvidgat mandat och med viss komplettering i fråga om sammansättningen
— bli det organ som behövs för att utvärdera och följa upp de
trafikpolitiska åtgärderna samt för att aktivt medverka i en samordning
av utredningsarbetet.
Kungl. Maj:t förordnar att trafikpolitiska delegationen — utöver
tidigare meddelat uppdrag — skall handa de uppgifter som i trafikutskottets
betänkande ansetts i fortsättningen böra ankomma på delegationen.
Kungl. Majit bemyndigar chefen för kommunkitionsdepartementet
att tillkalla ytterligare två sakkunniga att såsom ledamöter ingå i delegationen.
Delegationen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit ett
sammanträde.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
7. Utredningen (K 1965:43) angående befordran av farligt gods på
väg m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för
utredning av frågan om befordran av farligt gods på väg m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1964):
Ordförande:
Mangård, Nils, hovrättsråd
Ledamöter:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare (fr. o. m. den 20 maj
1971)
Davidsson, G. Ingvar, avdelningsdirektör
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Fredenmark, Gunnar, direktör
Jönsson, Allan, avdelningsdirektör
Lindahl, Lars O. H., departementssekreterare (t. o. m. den 31 januari
1971)
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Thorell, K. Arne B., direktör
Experter:
Ekberg, K. Gustav, byråchef
Heimerson, Bo I. H., direktör
Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr. o. m. den 20 maj 1971)
Sangberg, Bengt E., byrådirektör (fr. o. m. den 20 maj 1971)
161
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 8
Swarén, Ulla M., byråchef (fr. o. m. den 20 maj 1971)
Åberg, G. Bertil, professor (t. o. m. den 3 februari 1971)
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare (t. o. m. den 19 maj
1971)
Scheutz, Claes-Herman, departementssekreterare (fr. o. m. den 20 maj
1971)
Bitr. sekreterare:
Vieweg, Lars I., kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (Scheutz och Vieweg)
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse I K 43.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
nio sammanträden.
Utredningen har den 15 mars 1971 avgett delbetänkandet (SOU
1971: 20—23) Europeisk överenskommelse om internationell transport
av farligt gods på väg (ADR).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
8. Hamnutredningen (K 1966: 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september
1965 för att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida
utformning (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
Ordförande:
Severin, Erik J., generaldirektör
Ledamöter:
Agrenius, Gösta B., borgarråd (t. o. m. den 19 april 1971)
Christoffersen, Torgeir, direktör (t. o. m. den 10 september 1971)
Gustafsson, Gunnar B., ombudsman
Hellner, Eskil M., hovrättslagman
Larsson, Knut-Inge L., f. d. driftdirektör
Westerberg, Sten B., departementssekreterare
Experter:
Ericsson, Inger-Britt, avdelningsdirektör
Gabrielson, Lars, disponent
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Linder, Helge, f. d. hamndirektör
Neergaard, Erik, hovrättsassessor (fr. o. m. den 25 november 1971)
Wickbom, Sten G., rättschef (t. o. m. den 24 november 1971)
Sekreterare:
Rexmo, Jan H., länsassessor (t. o. m. den 1 september 1971)
6 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
K: 8 Riksdagsberättelsen år 1972
162
Bitr. sekreterare:
Ekberg, Hans G., vägdirektör
Orrsten, Henning, £. d. förste byråsekreterare
Lokal: Sjöfartsverket, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel. växel 24 65 20
(huvudsekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse K 40.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden.
Utredningen har i augusti 1971 avgett sitt andra delbetänkande
(SOU 1971:63) Vintersjöfart.
Utredningens arbete fortsätter med behandling av frågor rörande
hamnordningar och hamntaxor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
9. Vägkostnadsutredningen (K 1966: 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september
1965 för att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november
1965):
Ordförande:
Grafström, Erik O. H., f. d. generaldirektör (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Hörjel, Nils J., generaldirektör (t. o. m. den 31 december 1970)
Ledamöter:
Bergendahl, Göran, professor (fr. o. m. den 24 november 1971)
Dahmén, Erik V. H., professor (t. o. m. den 23 november 1971)
Godlund, Sven A. I., professor
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Experter:
Andersson, Roland, fil. lic. (fr. o. m. den 24 februari 1971)
Carling, Alf G., docent
Carlsund, H. Bo, ekon. lic.
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Lindhagen, C. Gösta, professor
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Sekreterare:
Gornitzka, Gunnar W., civilingenjör (fr. o. m. den 6 maj 1971)
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (Gornitzka 87 00 00)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse K 41.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fyra
163
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 11
sammanträden. Härtill kommer ett antal sammanträden inom skilda
arbetsgrupper inom kommittén.
Under år 1971 har färdigställts två vetenskapliga arbeten angående
dels tekniska metoder för avgiftsuttag i vägtrafiken, dels stadsbyggnadskostnaderna
och bilismen, vilka båda arbeten tillkommit på uppdrag
av vägkostnadsutredningen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
10. Svävarfartsutredningen (K 1967: 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1966 för
att utreda frågor rörande trafik med luftkuddefarkoster (svävare) (se
Post- och Inrikes tidn. den 13 april 1966):
Ordförande:
Wilkens, O. Gösta P., f. d. borgmästare
Ledamöter:
Falkemo, Curt C. H., professor
Uggla, Hans G. O. C:son, konteramiral
Experter:
Grönfors, Kurt G. W., professor
Lagerwall, Hans E., lotsdirektör
Weimar, Åke J. H. K., civilingenjör
Sekreterare:
Ligner, Anders V., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Lilla Badhusgatan 4, 411 21
Göteborg, tel. 031/11 49 06 (ordföranden), 031/17 83 80 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse K 35.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
ett sammanträde. Därutöver har ett sammanträde hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågan om skadeståndsbestämmelser.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1972.
11. Utredningen (K 1967:36) om beredskapslagstiftning på luftfartens
område
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1966 för
att verkställa utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område:
Utredningsman:
Isacson,
Bertil I., hovrättsråd (t. o. m. den 13 september 1971)
Ljungström, Claes G., rådman (fr. o. m. den 14 september 1971)
Lokal: Örebro tingsrätt, Box 385, 70 105 Örebro, tel. 019/11 93 10
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
K: 12 Riksdagsberättelsen år 1972
164
12. Svenska sakkunniga (K 1967: 37) inom Nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning
(NKT)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1966 att
såsom svenska ledamöter ingå i ett nordiskt samarbetsorgan för trafiksäkerhetsforskning:
Ordförande:
Backman,
Gösta B., kansliråd
Ledamot:
Hansson, Hans O. G., kanslichef
Experter:
Backlund, Fredrik A., fil. lic. (t. o. m. den 31 oktober 1971)
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Sekreterare:
Backlund, Fredrik A., fil. lic. (t. o. m. den 31 oktober 1971)
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Lokal: Statens väg- och trafikinstitut, Sveavägen 166, 14 tr., 113 46
Stockholm, tel. 34 77 45 (Kritz)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tio sammanträden, varav fyra varit gemensamma med kommitténs övriga
ledamöter från Danmark, Finland och Norge.
Kommittén utgör samarbetsorgan med uppgift att biträda Nordiskt
trafiksäkerhetsråd (NTR) (K 1971: 2).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
13. Nordisk kommitté (K 1967: 38) för transportekonomisk forskning
(NKTF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1966 att
ingå som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för transportekonomisk
forskning:
Ordförande:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Ledamot:
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
Expert:
Sidenvall, J. Gunnar, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo H., ekon. lic.
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00
Kommittén, som består av två ledamöter från vardera Danmark,
Finland, Norge och Sverige, har under tiden november 1970—oktober
1971 hållit fyra sammanträden.
165
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 15
Kommittén har anordnat ett seminarium om samhällsekonomiska
kalkyler vid trafikinvesteringar, en forskarkonferens om flygplatsers
lokalisering och dimensionering samt ett seminarium om närtrafik i
medelstora städer.
Den till kommittén knutna arbetsgruppen för sammanställning av
data rörande transportarbetet i Norden har hållit två sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
14. Utredningen (K 1967: 40) om oljeledningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 för
att utreda behovet av lagstiftning om anläggande och utnyttjande av
rörledningar för transport av olja m. m. och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 augusti 1966):
Utredningsman:
Fallenius, Bertil A., f. d. landshövding
Experter:
Amnéus, J. Gunnar, disponent (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Danielsson, G. Åke D., major
Ekberg, Hans G., vägdirektör
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Ljungberger, A. Torsten, f. d. fastighetsdirektör
Petrén, G. Otto E., justitieråd
Sekreterare:
Wängberg, Hans-Åke, hovrättsassessor
Lokal: Statens hyresråd, Fack, 100 55 Stockholm 10, tel. 67 04 70
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse K 40.
Utredningsmannen och experterna har under tiden november 1970—
oktober 1971 hållit nio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
15. Flygtrafikledningskommittén (K 1967: 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1966
för utredning angående flygtrafikledningens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1966):
Ordförande:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Ledamöter:
Görs, L. Folke, driftdirektör
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Nilsson, Jan H., departementsråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
K: 15 Riksdagsberättelsen år 1972
166
Experter:
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör
Morales, H. Christofer, t.f. avdelningsdirektör
Olsson, Carl Olov, civilingenjör
Sekreterare:
Nordström, Lars-Erik, civilingenjör
Lokal: c/o LUTAB, Snörmakarvägen 29, 161 47 Bromma, tel.
25 25 70
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse K 44.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit åtta
plenarsammanträden. Därutöver har särskilda experter, som ställts till
förfogande av luftfartsverket, flygvapnet, flygmaterielförvaltningen och
SMHI, medverkat i två arbetsgrupper, en för flygtrafikledningens systemfrågor
och en för frågor rörande flygvädertjänsten. Den förstnämnda
gruppen har arbetat kontinuerligt till juli 1971, medan den andra
gruppen arbetar kontinuerligt från september 1971.
Kommittén har den 20 augusti 1971 avgett sitt huvudbetänkande (Ds
K 1971: 2) Flygtrafikledning 1980 — system och organisation. Tidigare
har kommittén avgett ett delbetänkande (Ds K 1969: 2) Utbildning av
flygtrafikledningspersonal.
Kommitténs arbete rörande organisationen av flygvädertjänsten beräknas
pågå under hela år 1972.
16. Flygarbetstidsutredningen (K 1968: 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1966
för att ingå i en skandinavisk kommitté för utredning av den flygande
personalens arbetstider m. m.:
Ordförande:
Hjern, Bengt K. L., regeringsråd
Ledamöter:
Jensen, Povl, driftchef
Jeppson, Jan K. V., ombudsman (t. o. m. den 3 maj 1971)
Lager, Carl-Gustav, fil. lic.
Norlander, Carl-Oscar, flygchef
Norman, N. Eric, ombudsman (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Perback, Björn C. L., flygstyrman
Sekreterare:
Odhammar, J. E. Ivan, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., departementssekreterare
Utredningen består, förutom av de svenska ledamöterna, av fem
danska och fyra norska ledamöter jämte en dansk och en norsk sekreterare.
167
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 18
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 24 21 85 (Odhammar), växel 763 10 00 (Danielsson)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse K 49.
Under tiden november 1970—oktober 1971 har utredningen i sin
helhet sammanträtt under 2 dagar. En arbetsgrupp inom utredningen
har under samma tid sammanträtt under sammanlagt 12 dagar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
17. Motorredskapsutredningen (K 1968:53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 för
översyn av reglerna om motorredskap samt utredning av vissa närliggande
frågor:
Utredningsman:
Ahreson, Holger, f. d. vägdirektör
Experter:
Adolfsson, Bo, förhandlingsombudsman
Bäckström, Bo, överingenjör
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Odén, C. Åke, f. d. kanslichef
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Thalén, Bo D:son, överstelöjtnant
Sekreterare:
Holmquist, Bo, administrativ chef
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr., lil 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (Ahreson), 763 22 48 (Holmquist)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse K 53. Tillläggsdirektiv,
se K 1969: 45.
Utredningsmannen har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit 16 sammanträden med experterna och ett flertal gruppsammanträden
för beredande av särskilda frågor samt haft överläggningar med
olika myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 13 mars 1970 avgett delbetänkandet (SOU
1970: 9) Snöskotern — fordonet och föraren.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
18. Körkortsutredningen (K 1968:54)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 för att
utreda frågan rörande centralt körkortsregister m. m. och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 6 maj 1967):
Utredningsman:
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör
Experter:
Alpsten, Börje A., departementsråd
K: 18 Riksdagsberättelsen år 1972
168
Blomquist, Bo G., länsråd
Eriksson, Per-Inge, byråchef (fr. o. m. den 13 september 1971)
Lindqvist, S. Olof K., byrådirektör
Raud, Jaan, byrådirektör
Sahlin, Martin, chefredaktör
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Wahlström, Karl-Erik A., byrådirektör
Öhlin, Göran B. G., länsassessor
Sekreterare:
Sandberg, Per G., pol. mag.
Lokal: Statskonsult AB, Box 19, 127 21 Skärholmen, tel. växel
710 09 40 (Sandberg)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse K 54.
Utredningsmannen har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit åtta sammanträden med experterna.
Utredningen har den 3 juni 1971 tillsammans med samarbetsorganet
för ADB inom rättsväsendet avgett en PM rörande registrering inom
rättsväsendets informationssystem (RI) av belastningar av betydelse i
körkortshänseende samt den 11 oktober 1971 en PM rörande övergång
från länsvisa körkortsregister till ett centralt körkortsregister.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
19. Utredningen (K 1969: 51) om stängselskyldighet vid järnväg
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1967
för att utreda de frågor rörande stängselskyldighet vid järnväg, som riksdagens
tredje lagutskott behandlat i sitt utlåtande 3LU 1964: 27.
Utredningsman:
Thuresson, Arne V. U. W., hovrättsråd
Lokal: Lutzengatan 9, 115 23 Stockholm, tel. 60 45 17 (bostad)
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
20. 1968 års svenska öresundsdelegation (K 1969: 54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1968
för att i samarbete med en motsvarande dansk delegation förbereda regeringsöverläggningar
i för Sverige och Danmark gemensamma frågor
rörande fast förbindelse över öresund och storflygplats i Öresundsregionen:
Ordförande:
Hasslev,
Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter:
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör
Peterson, Lars E., generaldirektör
169
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 21
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Ström, H. Bertil, överdirektör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Bitr. sekreterare:
Torgils, A. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. lokalsamt. växel 763 10 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Wennerhorn
och Torgils)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Efter det att regeringsöverläggningarna om öresundsfrågorna började
i april 1969 har delegationen i dess helhet inte hållit något sammanträde.
Underlaget för regeringsöverläggningarna har emellertid under åren
1970 och 1971 kompletterats genom bl. a. delegationens försorg. Ytterligare
frågor kan kräva delegationens medverkan.
Delegationen behålls därför under år 1972.
21. Bussbidragsutredningen (K 1969: 59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 augusti 1968
och den 4 september 1970 för att utreda frågan om det statliga stödet
till drift av icke lönsamma busslinjer på landsbygden och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 september 1968):
Utredningsman:
Severin, Erik J., generaldirektör
Ledamot:
Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led av riksdagen
Experter:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Granebeck, Karl Sigurd, avdelningsdirektör
Pellijeff, F. H., Alexej, direktör
Sekreterare:
Hillerstam, Stig H., trafikinspektör (fr. o. m. den 16 april 1971)
Uhnbom, C. Bengt I., departementssekreterare (t. o. m. den 15 april
1971)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00 (Hillerstam)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse K 59.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
26 sammanträden, haft överläggningar med bl. a. Transportnämnden,
Svenska kommunförbundet och Svenska busstrafikförbundet samt företagit
studieresor inom landet.
Utredningens arbete har nära anknytning till det arbete som bedrivs
6f Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
K: 21 Riksdagsberättelsen år 1972
170
av utredningen (K 1970: 31) rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga
vägtrafiken samt trafikplaneringsutredningen (K 1970: 41).
Detta förhållande påverkar tidsschemat för framläggandet av utredningsresultatet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
22. Arbetsgruppen (K 1969: 60) för översyn av bestämmelserna angående
typ- och registreringsbesiktning av fordon
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1968
för att se över bestämmelserna angående typ- och registreringsbesiktning
av fordon:
Ordförande:
Backman, Gösta B., kansliråd
Ledamöter:
Jönsson, Carl-Arne, trafikinspektör
Nordström, Olle: överingenjör
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör
Sekreterare:
Berg, Hans E., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (Berg)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kungl. Maj:t har uppdragit åt arbetsgruppen att även utreda frågan
om skärpningar i besiktningskraven rörande dynamisk stabilitet för tunga
fordonskombinationer. De tekniska undersökningar som är förenade
med uppdraget utförs av statens väg- och trafikinstitut.
Arbetsgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
23. Befälsbemanningsutredningen (K 1970: 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för
översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn. den
16 juni 1969):
Utredningsman:
Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter:
Colldahl, Gunnar, rektor
Forssblad, N. Douglas, direktör
Hadrup, Knut E. H., direktör
Karlsson, Gunnar, förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
171
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 24
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Kuylenstierna, H. Carl-Erik, e. byrådirektör (fr. o. m. den 12 juli 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr., tel. växel 763 10 00 (Sjöstedt och
Kuylenstierna). Postadress: Kommunikationsdepartementet, Fack, 10310
Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 29.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit ett
sammanträde och fem hearings med experter och företrädare för partsorganisationer.
Utredningen har vidare företagit en större undersökning
av den svenska handelsflottans sjöpersonals behörighet, utbildning och
praktik.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
24. Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970: 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 för
översyn av trafikolycksstatistiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
17 juni 1969):
Utredningsman:
Westerlind, Erik A., landshövding
Experter:
Englund, S. Anders J., avdelningschef
Erlander, Sven B., professor
Hammarberg, J. Cecil, f. d. byråchef (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Imre, M. Erdem, avdelningsdirektör
Kappelin, Carl-Erik, byråchef
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör
Lehmann, F. Margareta, aktuarie
Lindgren, Stig, f. d. avdelningschef
Sande Jens, byrådirektör
Skybäck, Sigurd Å. N., direktör
Sekreterare:
Sjögren, G. Inge G., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Dahlérus, C. Johan M., byrådirektör (fr. o. m. den 17 november 1970
t. o. m. den 30 september 1971)
Dahlström, Rolf E., byrådirektör (t. o. m. den 16 november 1970 samt
fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lokal: Statistiska centralbyrån, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel. växel
67 99 60
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsbesrättelse K 30.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit elva
K: 24 Riksdagsberättelsen år 1972
172
sammanträden. Därutöver har arbetsgrupper inom utredningen sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
25. Utredningen (K 1970:31) rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga
vägtrafiken
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 för
att utreda frågan om företagsstrukturen inom den yrkesmässiga vägtrafiken
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
11 juni 1969):
Utredningsman:
Severin, Erik J., generaldirektör
Experter:
Egedal, Nils Hj., f. d. avdelningsdirektör
Uhnbom, C. Bengt I:son, departementssekreterare
Wiberg, Ragne, kanslichef
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Björkman, A. Fredrik M., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (Björkman)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 31.
Utredningsmannen har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit ett flertal sammanträden med experterna och företrädare för den
yrkesmässiga trafiken samt företagit studieresor inom landet.
Utredningen har i mars avgett delbetänkandet (SOU 1971: 34) Lastbil
och taxi.
Utredningens arbete har nära anknytning till det arbete som bedrivs
av bussbidragutredningen (K 1969: 59) samt arbetsgruppen (K 1970: 41)
för att leda utarbetandet av en modellplan för regional trafikplanering.
Detta påverkar tidsschemat för framläggandet av utrednigsresultatet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
26. Arbetsgruppen (K 1970: 32) för undersökning av behovet av väderleksinformation
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 juni 1969 för att —
med anlitande av lämplig konsult — genomföra en undersökning av behovet
av allmän och mera kundanpassad väderleksinformation och hydrologisk
information, av de kostnader som för Sveriges meterologiska och
hydrologiska instituts del är förenad med tillhandahållande av sådan information
och av institutets möjligheter att genom avgiftsdebitering
uppnå täckning av kostnaderna.
173
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 27
Ordförande:
Bruno, Gösta F., t.f. överdirektör
Ledamöter:
Lönnqvist, Olov, byråchef
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Expert:
Madsen, Magnus E., förste statsmeteorolog
Sekreterare:
Claus, L. Gillis I. H., organisationsdirektör
Lokal: Statskontoret, Box 2106, 103 13 Stockholm 2, tel. växel 08/
22 08 60
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
17 sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet
1972.
27. Trafikbullerutredningen (K 1970: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för
utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes tidn den 3
juli 1969):
Ordförande:
Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen
Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen
Hansson, Torsten B. G., arkitekt SAR, f. d. led. av I kamm.
Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen
Nilsson, Bernt I., ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 13 april
1971)
Sigurdsen, Gertrud C., sekreterare, led. av riksdagen (t. o. m. den 13
april 1971)
Experter:
Blucher, Gösta E. O., avdelningsdirektör
Boheman H. C. Fredrik, överstelöjtnant
Ekberg, K. Gustav, överingenjör (t. o. m. den 15 februari 1971)
Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör
Kajland, Anders R., civilingenjör
Kihlman, Tor S. D., professor
Köhlmark, Bo R., civilingenjör
Leine, N. Erik, avdelningsdirektör (t. o. m. den 13 oktober 1971)
Lidén, Gunnar K. O., docent
K: 27 Riksdagsberättelsen år 1972
174
Ljungström, Claes G., rådman
Möller, Lennart, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Nilsson, Lars E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 13 oktober 1971)
Olerud, Eric H., sekreterare
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Wängberg, Hans-Åke, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 november 1971)
Åkerrén, Bo Y., medicinalråd
Sekreterare:
Jonsson, A. Ingemar G., arkitekt
Bitr. sekreterare:
Sundberg, Kjell M., departementssekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr., Stockholm. Postadress: Kommunikationsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 33.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
28. Arbetsgruppen (K 1970: 34) för upprättande av dispositionsplan för
viss del av Nedre Norrmalm i Stockholm
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september
1969 för att utarbeta en dispositionsplan för kvarteren Pensionären och
Pennfäktaren samt angränsande områden väster om kvarteren inom
Nedre Norrmalm i Stockholm:
Ordförande:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Ledamöter:
Carlson, G. Rune, finansdirektör
Carlstedt, Arne R., teknisk direktör
Hedtjärn, Åke G., teknisk direktör
Svanberg, Sven-Erik, direktör
Wessel, Jan, överingenjör
Wickberg, Arne W., direktör
Åmark, Sven O. F., kansliråd
Sekreterare:
Gustafsson, K. Börje, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. lokalsamt. växel 763 10 00, rikssamt. växel 23 62 00 (Gustafsson)
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fyra sammanträden. Arbetsgruppens konsult har dessutom haft särskilda
överläggningar med berörda intressenter.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av år
1972.
175
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 30
29. 1969 års vägutredning (K 1970: 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1969
med uppdrag att verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1969):
Ordförande:
Körlof, Voldmar, regeringsråd
Ledamöter:
Karlsson, Göran, redaktör, led. av riksdagen
Persson, Fritz J. H., byrådirektör, f. d. led. av I kamm.
Pettersson, Karl, fabrikör, f. d. led. av I kamm.
Stridsman, Torsten, ombudsman, led. av riksdagen
Experter:
Lindström, K. E. Ingemar, byrådirektör (fr. o. m. den 3 mars 1971)
Nordell, Jan Olof Ch., sekreterare (fr. o. m. den 3 mars 1971)
Tjällgren, Per Olof L., teknisk direktör (fr. o. m. den 27 januari 1971)
Sekreterare:
Jaensson, Sverker, lantmätare, avdelningsdirektör
Lokal: Kungl, lantmäteristyrelsen, Box 16331, 103 26 Stockholm 16,
tel. 24 26 40
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 32.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
30. Arbetsgruppen (K 1970: 39) för översyn av utbildningsplaner för ny
flygtrafikledarskola
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1970 för
att se över flygtrafikledningskommitténs förslag till utbildningsplaner
m. m. för ny flygtrafikledarskola vid Malmö-Sturup flygplats:
Utredningsman:
Steen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör
Experter:
Berkenstam, G. Lennart, stabstrafikledare
Liljedahl, Svante B., l:e trafikledare
Sekreterare:
Norman, L. Åke, kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för arbetsgruppen, se 1971 års riksdagsberättelse K 33.
Arbetsgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden samt haft överläggningar bl. a. med företrädare för
flygstabens utbildningsavdelning.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
K: 31 Riksdagsberättelsen år 1972
176
31. Simulatorgruppen (K 1970: 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1970 för
att utarbeta tekniskt-operativ specifikation för radarsimulator och annan
teknisk utrustning vid ny flygtrafikledarskola vid Malmö-Sturup flygplats:
Utredningsman:
Nordström,
Lars-Erik, civilingenjör
Experter:
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör
Paulsson, K. Yngve, l:e stabstrafikledare
Sekreterare:
Norman, L. Åke, kanslisekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
ett 30-tal sammanträden med experter inom och utom arbetsgruppen
samt haft överläggningar bl. a. med tillverkare av simulatorer för trafikledningsändamål.
Gruppen har under våren 1971 företagit en resa i Europa till några
tänkbara leverantörer av simulatorutrustning. Den 23 juli 1971 anordnade
gruppen ett informationssammanträde för civil och militär operativ
trafikledningspersonal samt företrädare för Svenska flygtrafikledareföreningen.
Gruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
32. Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970
att ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av modellplan för
regional trafikplanering:
Ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter:
Bäckström, A. Ingemar, driftdirektör
Godlund, Sven A. I., professor
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Norrbom, N. Claes-Erik, kansliråd
Olsson, Rune I., departementsråd (fr. o. m. den 2 april 1971)
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Tjällgren, Per Olov L., teknisk direktör
Experter:
Berg, Hans E., departementssekreterare (fr. o. m. den 20 oktober 1971)
Nordström, Lars E., forskarassistent
177
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 34
Sekreterare:
Ekberg, Hans G., vägdirektör
Karlsson, Nils Allan, avdelningsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen i sin helhet har under tiden november 1970—oktober
1971 hållit sju sammanträden. Därjämte har ett stort antal sammanträden
ägt rum med delar av utredningen.
I samarbete med resp. länsstyrelser har försöksplanering påbörjats i
Norrbottens och östergötlands län.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
33. Sjöräddningsutredningen (K 1970: 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1970
för att företa en översyn av sjöräddningens organisation m. m.:
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel. 63 79 76
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har samlat in material för sitt arbete och hållit vissa
överläggningar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
34. Utredningen (K 1970: 43) angående åtgärder mot övergivna fartyg
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
för att se över och i erforderlig utsträckning komplettera författningsbestämmelserna
om åtgärder i fråga om övergivna fartyg m. m.:
Nordström, Clas G., chefsjurist
Experter:
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd (fr. o. m. den 1 april 1971)
Torgils, A. Gunnar, hovrättsassessor (fr. o. m. den 22 december 1970)
Sekreterare:
Liljeqvist, Rolf A., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Stockholm. Postadress: Kommunikationsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 37.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hål -
K: 34 Riksdagsbcrättelsen år 1972
178
lit fyra sammanträden och ett flertal andra överläggningar med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
35. Utredningen (K 1970: 44) om mönstring av sjömän
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
för att företa en översyn av mönstrings- och registreringsbestämmelserna
för sjöman m. m.:
Utredningsman:
Borggård, Göran R., generaldirektör
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Staaf, G. Henning, byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel. 63 79 76
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer
som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
36. Utredningen (K 1970: 45) om samordning av lotsningen i Göteborgsområdet
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970
för att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram
förslag till en samordning under sjöfartsverkets huvudmannaskap av
lotsningsverksamheten till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal
och i Vänern:
Utredningsman:
Hellner, Eskil M., hovrättslagman (fr. o. m. den 29 december 1970)
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör (fr. o. m. den 29
december 1970)
Lokal: Grev Turegatan 38, 114 38 Stockholm, tel. 63 79 76
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har samlat in material för sitt arbete och hållit vissa
överläggningar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
37. Kommittén (K 1971:1) för utredning om kollektivtrafik i tätorter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1971
för att utreda möjligheterna att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken
i tätorter (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1971):
179
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 37
Ordförande:
Vahlberg, Gustav E., f. d. generaldirektör (fr. o. m. den 23 februari
1971)
Ledamöter:
Alsén, Hans O., kommunalråd (fr. o. m. den 23 februari 1971)
Bäckström, A. Ingemar, driftdirektör (fr. o. m. den 23 februari 1971)
Grabo, Paul E., borgarråd (fr. o. m. den 23 februari 1971)
Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen (fr. o. m. den 23
februari 1971)
Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 23 februari
1971)
Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 23
februari 1971)
Landström, Sten-Sture H., direktör (fr. o. m. den 23 februari 1971)
Norling, S. Åke, kommunalråd (fr. o. m. den 23 februari 1971)
Ström, H. Bertil, överdirektör (fr. o. m. den 23 februari 1971)
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd (fr. o. m. den 23 februari
1971)
Experter:
Edsjö, Tor A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Eriksson, Tor U., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Köhlmark, Bo R., civilingenjör (fr. o. m. den 27 maj 1971)
Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd (fr. o. m. den 22 september 1971)
Sekreterare:
Stenman, Bo M., civilingenjör (fr. o. m. den 22 mars 1971)
Bitr. sekreterare:
Hanno, Stig Å., socionom (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr. tel. växel 763 10 00 (ordförande
och sekreterare). Postadress: Kommunikationsdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm 2
Direktiv: (anförande av statsrådet Norling till statsrådsprotokollet
den 14 januari 1971):
Den trafikpolitiska målsättningen att verka för en tillfredsställande
transportförsörjning ställer i takt med samhällsutvecklingen successivt
ökade krav på statlig och kommunal trafikplanering. En sådan behövs
för att statliga och kommunala myndigheter, allmänna och enskilda
trafikföretag samt övriga trafikintressenter skall kunna handla på det
rationella sätt och med det perspektiv, som är en förutsättning för att
man totalt skall få en effektiv och tillräckligt samhälls- och konsumentanpassad
transportförsörjning. Ett omfattande planeringsarbete bedrivs
också av de berörda statliga trafikverken på central och regional nivå
i nära kontakt med olika trafikintressen och med beaktande av annan
samhällsplanering.
Bl. a. med hänsyn till kollektivtrafiken har det bedömts angeläget
att i första hand regionalt komma fram till en längre driven, övergripande
trafikplanering. I sådant syfte pågår sedan någon tid ett utred
-
K: 37 Riksdagsberättelsen år 1972
180
ningsarbete genom en särskild arbetsgrupp inom kommunikationsdepartementet.
Utredningsarbetet avses efter en modell- och försöksplanering
inom ett par län resultera i mera definitiva riktlinjer för en hela
landet omfattande regional trafikplanering. En sådan kommer att erbjuda
ett förbättrat underlag för bedömningen av trafikens geografiska,
kvantitativa och kvalitativa utveckling och för ställningstaganden till frågor
om arbetsfördelningen mellan olika trafikmedel vid tillgodoseendet
av trafikbehoven. Den blir av stort värde för investerings- och trafikplaneringen
hos berörda statliga och kommunala myndigheter och för planeringen
inom transportnäringen och näringslivet i övrigt. Den kommer
också att bli ett viktigt komplement till den övergripande länsplaneringen.
Den lokala trafikförsörjningen är primärt en uppgift för kommunerna.
Staten har emellertid på olika sätt sökt stödja kommunerna i deras verksamhet
på detta område. Med sikte på glesbygdernas särskilda problem
har exempelvis i kommunikationsdepartementets regi utförts en
modellplanering avseende lokal trafikservice. I bl. a. ett flertal norrlandskommuner
pågår en försöksverksamhet enligt riktlinjerna i planen.
— I fråga om den lokala trafikservicen i tätorterna har staten på
olika sätt sökt främja kollektivtrafiken. Bl. a. kan erinras om de möjligheter
som skapats inom ramen för bidragsgivningen till det kommunala
väg- och gatubyggandet att främja en rationell fördelning mellan
individuella och kollektiva trafikmedel i de större tätortsregionerna.
Här åsyftas de statsbidrag som utgår till tunnelbanor och stadsbanor
etc. inom ramen för en eljest normal ökning av väganslagen. Vidare
har författningsvägen kommunernas möjligheter att främja den lokala
trafikförsörjningen successivt förbättrats. Nämnas bör även det utvecklingsarbete
som bedrivs under en ledningsgrupp inom kommunikationsdepartementet
i syfte att förbättra bebyggelse- och trafikplaneringen
inom tätorterna med hänsyn till trafiksäkerheten. Utvecklingsarbetet
har redan resulterat i vissa riktlinjer för den kommunala planeringen
på området.
Kommunernas möjligheter i fråga om planering och styrning av trafikutvecklingen
följer av bestämmelser i olika plan- och trafikförfattningar
etc. De grundläggande bestämmelserna om planläggningen i
fråga om användning av mark inom tätortsområden finns i byggnadslagen
(1947: 385). Om det för flera kommuner behövs gemensam planläggning
i fråga om bl. a. viktigare trafikleder, sker denna genom regionplan.
Planen antas av kommunerna gemensamt och fastställs av
Kungl. Maj:t. Grunddragen för markens användning inom den enskilda
kommunen anges i generalplan, som upptar bl. a. viktigare trafikleder
och upprättas genom kommunens försorg. Den närmare regleringen
av markens användning ges i stadsplan. Sådan plan, som enligt huvudregeln
antas av kommunens fullmäktige och fastställs av länsstyrelsen,
skall utmärka och till gränserna ange bl. a. gator och särskilda trafikområden.
Planverkets och vägverkets yttranden i detta sammanhang
över planförslag liksom av dessa myndigheter utfärdade anvisningar
är i vissa hänseenden normgivande för den kommunala planläggningen.
För kommunernas möjligheter att påverka trafikströmmarna är de
lokala trafikföreskrifter av betydelse, som enligt 61 § vägtrafikförordningen
(1951: 648) utfärdas av trafiknämnderna. Möjlighet för kommunerna
att reglera biltrafiken inom planlagt område ges också genom
lagen (1957: 259) om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upp
-
181
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 37
låtelser å allmän plats, m. m. Syftet med avgiftsbeläggningen är att
tillgodose trafikens ändamålsenliga ordnande.
Nämnas bör slutligen förordningen (1940: 910) angående yrkesmässig
automobiltrafik m. m. Genom vissa ändringar i denna har kommunerna
nyligen fått ökade möjligheter att främja och samordna den
lokala kollektiva trafikförsörjningen genom viss rätt att överta tillstånd
till linjetrafik med buss och viss företrädesrätt vid nyetablering av sådan
trafik. Härjämte kan erinras om det ekonomiska stöd som kommunerna
— i den utsträckning som bedöms påkallad — lämnar den
kollektiva trafiken för att uppnå en tillfredsställande trafikservice.
Den kommunala planeringen i våra tätorter har i takt med trafikutvecklingen
ställts inför successivt ökade problem. Under de senaste
decennierna har en fortlöpande inflyttning till tätorterna ägt rum, samtidigt
som bebyggelsen inom dessa decentraliserats och ytbehovet per
innevånare ökat. Detta i förening med en koncentration av olika verksamheter
till större enheter har medfört ett utspritt förflyttningsmönster
med ökning av både resornas antal och deras genomsnittslängd.
Detta kommer markant till uttryck i den s. k. pendlingstrafiken mellan
förorter och innerstad samt mellan förorter inbördes. Undersökningar,
som baserats på folk- och bostadsräkningarnas statistiska material, visar
bl. a. att pendlingsavstånden ökat och att trafikarbetet ifråga om arbetsresor
växt med 50—70 % under en femårsperiod (1960—1965).
I förening med ett ökat bilinnehav har den beskrivna utvecklingen lett
till att bilen blivit ett dominerande transportmedel. Resandets omfattning
har för landet i dess helhet ökat i takt med fordonsparken, dvs. ungefär
fördubblats under en tioårsperiod. Inom de tre storstadsregionerna har
bilantalet och resandet ökat ännu kraftigare.
När det gäller resornas fördelning mellan individuella och kollektiva
transportmedel kan nämnas att kollektivresornas andel är förhållandevis
större i de stora tätorterna än i de mindre. Av resorna till Stockholms
innerstad sker ca 50 °/o med kollektiva transportmedel, och andelen kollektiva
resor i Göteborg för arbetspendling inom ett avstånd av 15 km
är nästan 40 °/o. Undersökningar i slutet av 1960-talet beträffande vissa
orter utanför storstadsområdena har visat en betydligt mindre andel resor
med kollektiva transportmedel — i fråga om pendlingsresor ofta
under 10 %>• En genomgående tendens under 1950- och 1960-talen har
varit en successiv relativ minskning av kollektivresorna i tätorterna.
Trafikutvecklingen har medfört betydande olägenheter i olika hänseenden.
Den ökande trafikintensiteten har sålunda under 1960-talet
medfört en försämring av effektiviteten i transportapparaten över
huvud, vilket haft menliga inverkningar i fråga om såväl persontransporterna
som näringslivets varudistribution. Särskilt kännbara har olägenheterna
varit i de inre tätortsområdena. Utvecklingen har på olika
sätt negativt påverkat den kollektiva trafikens betingelser, vilket har bidragit
till att minska dess attraktivitet och dess möjligheter att verka avlastande.
Inte bara i de största utan också i åtskilliga mellanstora och
vissa mindre tätorter är linjetätheten otillräcklig och trafiken kännetecknas
av nedsatt regularitet särskilt under rusningstiderna. Trafikintensiteten
har vidare lett till en ökning av olycksriskerna. Buller, avgaser och
andra störningar för trafikanterna och för dem som bor i tätorterna
bidrar till en försämring av miljön.
Trots trafikinvesteringar och bebyggelsesanering har utvecklingen visat
att det inte med rimliga insatser är möjligt att tillgodose behoven i
K: 37 Riksdagsberättelsen år 1972
182
tätorterna för en ökad bilism och att möta de krav på säkerhet och god
miljö som bör ställas i samhällsbyggandet.
Olika faktorer kan förklara svårigheterna att bemästra den allmänna
trafikutvecklingen och ge det stöd åt kollektivtrafiken som varit befogat.
I stor utsträckning har saknats klart utarbetade riktlinjer för bestämning
av den indiviuella och den kollektiva trafikens uppgifter och för
avvägningen dem emellan i olika tätortsområden. Brister föreligger också
i åtskilliga fall i samordningen mellan trafikplaneringen och den fysiska
planeringen.
Genom bestämmelser i olika plan-, trafik- och avgiftsförfattningar har
kommunerna i och för sig medel att styra och påverka utvecklingen.
Samtidigt är det av naturliga skäl många gånger i praktiken förenat med
svårigheter att utnyttja dessa medel på det effektiva sätt, som är en
förutsättning för att i önskvärd utsträckning samordna trafik- och bebyggelseplaneringen
i övrigt och att på rätt sätt dimensionera och separera
olika trafikkategorier. I de fall en genomtänkt lokal trafikpolitisk
målsättning saknas ökar givetvis svårigheterna i motsvarande mån. I viss
utsträckning kan också de instrument som kommunerna i dagens läge
förfogar över vara otillräckliga.
Allmänt gäller att den angivna utvecklingen är en internationell företeelse.
De växande problemen har särskilt under 1960-talet föranlett ett
intensivt forsknings- och utvecklingsarbete, som avsett såväl planeringsinstrument,
planeringsmetodik och transportsystem som teknisk utveckling
av bl. a. mera ändamålsenliga och trafikanpassade former av kollektiva
transportmedel.
Med hänsyn till de problem och olägenheter som enligt det föregående
följer med trafiktillväxten i våra tätorter anser jag, att särskilda sakkunniga
bör tillkallas för att överväga åtgärder och planeringsformer
ägnade att skapa gynnsammare betingelser för kollektivtrafiken i tätorterna.
De sakkunniga har i sammanhanget att överväga de krav som under
olika förutsättningar kan ställas på dimensioneringen och utformningen
av den kollektiva trafikservicen. De synes därvid böra utgå från förhållandena
i några lämpligt utvalda tätorter av olika storlek och struktur.
Därigenom vinns att utredningsarbetet får en konkret inriktning, vilket
ger garantier för att ifrågakommande planeringsmetoder, åtgärder och
trafiklösningar kan omsättas i praktiken såväl i de utvalda orterna som
mera allmänt.
Ett grundläggande problem i utredningsarbetet är vilken innebörd som
i här ifrågavarande sammanhang bör ges åt det trafikpolitiska kravet pä
en tillfredsställande transportförsörjning. I ett sådant krav ligger att den
lokala trafikservicen över huvud inte får ligga under en viss miniminivå
i kvantitativt och kvalitativt hänseende och att den i tillräcklig utsträckning
bör utformas med hänsyn till trafiksäkerhets- och miljöaspekter.
Planeringen av den lokala trafikförsörjningen är givetvis i första hand
en kommunal angelägenhet, och frågan om den trafikstandard som bör
eftersträvas måste därför lösas med beaktande av kommunala målsättningar
och med hänsyn tagen till de lokala förhållandena i övrigt. Häri
ligger att begreppet tillfredsställande transportförsörjning knappast kan
ges en enhetlig innebörd för olika slags tätorter. Det bör dock vara möjligt
att — med utgångspunkt i de för utredningsarbetet utvalda tätorterna
— komma fram till någorlunda enhetliga, resursanpassade standardmått
för ett antal tätortstyper.
183
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 37
Frågan hur trafiken — inom ramen för en grundläggande målsättning
i fråga om den lokala trafikförsörjningen och med beaktande av olika
tillväxtfaktorer — skall fördelas på kollektiv och individuell trafik bör i
första hand övervägas från samhällsekonomiska utgångspunkter. Av stor
vikt vid avvägningen är därvid, att trafiksäkerhets- och miljöaspekter
tillräckligt beaktas. Hänsyn bör också tas till trafikantkategorier, vilka
av olika skäl enbart eller i huvudsak är hänvisade till de kollektiva trafikmedlen.
Det bör i anslutning härtill konstateras, att de sakkunniga vid sina
överväganden av de angivna problemen — liksom av de i det följande
behandlade frågorna — bör skaffa sig en uppfattning om de tids-, kostnads-
och andra faktorer, som påverkar trafikanternas val av olika trafikmedel.
Utifrån den roll som sålunda tilldelas kollektivtrafiken har de sakkunniga
att modellmässigt överväga dess närmare utformning under
olika förutsättningar. Med hänsyn till bl. a. de totala förflyttningstider —•
dvs. sammanlagda gång-, res- och väntetider — som blir aktuella får
kollektivtrafikens linjedragning, turfrekvens etc. bestämmas så att olika
trafikantkategoriers rimliga krav på rörlighet kan tillgodoses. I sammanhanget
bör även beaktas angelägenheten av att den kollektiva trafiken ej
enbart inriktas på de centrala tätortsdelama utan att den får en spridning,
som medger bl. a. en sammanbindning och därmed en rimlig tillgänglighet
i förhållandet mellan tätorternas olika ytterområden.
Vid utformningen av kollektivtrafiken bör uppmärksamhet ägnas de
olika förutsättningar för trafikplaneringen som råder i nybyggnadsområden
resp. redan utbyggda tätortsområden.
I förra fallet bör beaktas de möjligheter som finns att redan i samband
med den fysiska planeringen beakta trafikens krav och inverkan
på bebyggelsens lokalisering och täthet så att från början samordnade
bebyggelse- och trafikförsörjningsplaner kan upprättas. Likaså finns
möjlighet att ta hänsyn till såväl kollektivtrafikens krav på trafikledssystemet
i fråga om framkomlighet som en ändamålsenlig anpassning till
trafikanternas behov av bekväma och trafiksäkra gångförbindelser till
och från hållplatserna. Inom ramen för trafikplaneringen får vidare
olika arangemang prövas, som kan förbättra trafikservicen, exempelvis
expressbusstrafik i mera trafikintensiva pendlingsrelationer, en flexibelt
utformad trafikering av allmänt eller under vissa tider mera trafiksvaga
relationer i form av efterfrågestyrda trafikmedel osv.
Vid planeringen av trafiken i redan utbyggda tätortsdelar kan förbättringar
i trafikbetingelserna endast i begränsad utsträckning åstadkommas
genom ändringar av bebyggelsen. I stället får trafik- och miljöproblemen
i första hand lösas genom ändringar i trafiksystemen. Det
innebär att den balans i förhållandet mellan kollektiv och individuell trafik
som med hänsyn till bebyggelse- och trafikförutsättningarna i de särskilda
fallen eftersträvas, får säkras genom föreskrifter och restriktioner,
som prioriterar, dimensionerar och separerar trafikflödena. På så sätt
kan — genom en minskad trafikintensitet på vissa trafikleder, införande
av reserverade körfält, anordnande av särskilda bussgator, prioritering
genom trafiksignaler etc. — betingelserna för kolletivtrafiken och därmed
för trafikservicen över huvud förbättras. Vid sina överväganden av
hithörande problem bör de sakkunniga på lämpligt sätt knyta an till det
inledningsvis nämnda utvecklingsarbete, som bedrivs under en ledningsgrupp
i kommunikationsdepartementet och som är inriktat på trafik
-
K: 37 Riksdagsberättelsen år 1972
184
sanerande åtgärder inom befintlig tätortsbebyggelse i syfte att öka trafiksäkerheten.
I anslutning till de sakkunnigas bedömning av dessa frågor bör även
beaktas olika faktorer, som i övrigt kan höja de kollektiva trafikmedlens
attraktivitet och därmed påverka trafikanternas val av dem som färdmedel.
Jag tänker då exempelvis på utformningen av bussar och hållplatser
och på tidsbesparande arrangemang för avgiftsupptagning.
I fråga om de tekniska betingelserna för kollektivtrafiken bör de sakkunniga
närmast inrikta sig på de kollektiva färdmedel som f. n. används
och som under den närmaste tioårsperioden bedöms komma till användning,
dvs. främst bussar och i större städer olika spårbundna system.
Även modifierade former av dessa trafikmedel — exempelvis efterfrågestyrda
bussar — bör beaktas med hänsyn till deras sannolika användning
under den ifrågavarande perioden.
Då det gäller att genom lämpliga åtgärder säkra den i de ifrågakommande
modellerna eftersträvade dimensioneringen och utformningen
av kollektivtrafiken har de sakkunniga i första hand att beakta de befogenheter
och möjligheter som står kommunerna till buds inom ramen
för gällande plan-, trafik- och avgiftsförfattningar etc. I sammanhanget
bör en kritisk värdering ske av dessa bestämmelser. I den mån de av
olika skäl framstår som otillräckliga eller mindre ändamålsenliga, har de
sakkunniga att utarbeta förslag till ändrade eller nya bestämmelser som
kan stödja kommunerna i deras strävanden att främja kollektivtrafiken.
Övervägandena bör även avse de möjligheter som prissättningen i kollektivtrafiken
erbjuder att förverkliga en trafikpolitisk målsättning på
det lokala planet.
Inledningsvis har nämnts de åtgärder som vidtagits inom ramen för
den statliga bidragsgivningen till det kommunala väg- och gatubyggandet
för att främja en rationell fördelning mellan individuella och kollektiva
trafikmedel i de större tätortsregionerna. Jag tänker då på de statsbidrag
till tunnelbanor och snabbspårvägar etc., som införts inom ramen
för väganslagen. Det bör åvila de sakkunniga att överväga i vad mån
förutsättningar finns för att även i andra fall — och även med sikte på
mindre och medelstora tätorter — skapa möjligheter för en prioritering
inom ramen för anvisade medel mellan mera konventionellt vägbyggande
och anordningar som direkt tar sikte på att främja den kollektiva
trafiken.
Utredningsarbetet bör bedrivas med den skyndsamhet som problemens
kvalificerade art medger. Det kan konstateras, att övervägandena i åtskilliga
fall sannolikt i och för sig skulle kunna motivera ett mycket omfattande
undersöknings- och utvecklingsarbete. Härvidlag måste emellertid
en avvägning ske av insatserna så att kraven på underlag koncentreras
till väsentliga frågeställningar. Ambitionsnivån får därvid anpassas
med hänsyn till angelägenheten att resultatet av utredningsarbetet
så snart som möjligt kan omsättas i den kommunala planeringen.
De sakkunniga bör i frågor med anknytning till andra statliga utredningar
— såsom bygglagutredningen, trafikplaneringsutredningen och
vägkostnadstutredningen — samråda med dessa. Vidare bör utredningsarbetet
i vad avser de angivna modellplaneringarna i anslutning till vissa
tätorter ske i nära kontakt med vederbörande kommunala myndigheter.
185
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 39
Kommittén har under tiden februari—oktober 1971 hållit fyra sammanträden.
Därutöver har fem sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för planering av kommitténs arbete.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
38. Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971: 2) (NTR)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1971 att
ingå såsom ledamot i ett Nordiskt trafiksäkerhetsråd med uppgift att
fungera såsom ett kontakt-, samordnings- och planeringsorgan i fråga
om nordiskt samarbete på trafiksäkerhetsområdet:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare (fr. o. m. den 5 mars 1971)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Rådet har hållit två sammanträden. Av rådet utarbetat förslag till
stadgar har fastställts av regeringarna. För att biträda rådet i dess verksamhet
finns enligt stadgarna två permanenta samarbetsorgan, Nordisk
kommitté (K 1971: 5) för vägtrafiklagstiftning (NKV) och Nordisk
kommitté (K 1967: 37) för trafiksäkerhetsforskning (NKT).
39. Ledningsgruppen (K 1971:3) för planering av den nya flygtrafikledarskolan
i Sturup
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 med
uppgift att leda planeringsarbetet avseende den nya flygtrafikledarskolan
i Sturup:
Ordförande:
Nelander, Olle M. V., direktör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Ledamöter:
Görs, L. Folke E:son, driftdirektör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Oterdahl, Jan A., överste (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Experter:
Berkenstam, G. Lennart, stabstrafikledare (fr. o. m. den 10 november
1971)
Johansson, Caj-Aage, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 10 november
1971)
Jönsson, Sture, förste trafikledare (fr. o. m. den 10 november 1971)
Mattsson, Jan-Olof, förste trafikledare (fr. o. m. den 1 december 1971)
Sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., departementssekreterare (fr. o. m. den 30 juni
1971)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (PM upprättad den 27 maj 1971 inom kommunikationsdepartementet): -
K: 39 Riksdagsberättelsen år 1972
186
1970 års riksdag har beslutat att en skola för gemensam utbildning av
civil och militär flygtrafikledningspersonal skall inrättas (prop. 1970: 1,
bil. 8, SU 9, rskr 98). Skolan, som avses ersätta nuvarande skolor för
utbildning av flygtrafikledare i luftfartsverkets resp. flygvapnets regi,
skall få en självständig ställning med egen styrelse direkt under kommunikationsdepartementet.
I enlighet med vad som uttalades i prop. 1970: 1 har vissa fortsatta
och kompletterande utredningsarbeten avseende den nya skolan igångsatts.
Sålunda tillkallade chefen för kommunikatiotnsdepartementet den
14 juli 1970 — med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 5 juni
1970 — dels en sakkunnig med uppgift att utarbeta en teknisk—operativ
specifikation för radarsimulator och annan teknisk utrustning vid skolan,
dels en sakkunnig med uppgift att från vissa militära utgångspunkter
se över flygtrafikledningskommitténs förslag till utbildningsplaner m. m.
för den nya skolan.
Vad gäller husbyggnadsarbetena har Kungl. Maj:t i brev den 5 juni
1970 anbefallt luftfartsverket att snarast upprätta och till Kungl. Maj:t
inkomma med förslag till byggnadsprogram för skolan. Därvid har föreskrivits
att verket bl. a. skall bedriva arbetet i samråd med de nämnda
sakkunniga.
Relativt lång tid återstår innan den nya skolan kan tas i bruk. Planeringen
bedrivs med sikte på att detta skall kunna ske hösten 1974.
Pågående utredningsarbeten utgör det inledande skedet i planeringen
för skolprojektet.
Arbetet övergår nu successivt till ett skede av mera detaljerad planering
innefattande projektering av byggnad och närmare förberedelser
för upphandling av utrustning. Av betydelse för dessa arbeten är därvid
också den närmare uppläggningen och utformningen av utbildningen
vid skolan. Sistnämnda planeringsarbete måste därför påbörjas snarast
möjligt om skolan skall kunna tas i bruk vid beräknad tidpunkt.
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att de olika delarna av planeringsarbetet
nu samordnas, vilket synes böra ske genom att en särskild
ledningsgrupp för hela projektet tillskapas med uppgift att ansvara för
det fortsatta planeringsarbetet för den nya skolan. Vad gäller det arbete
som återstår inom ramen för simulatorgruppens uppdrag synes detta
lämpligen böra slutföras under ledningsgruppens överinseende.
I ledningsgruppen bör ingå representanter för de två huvudintressenterna,
dvs. chefen för flygvapnet och luftfartsverket, under en från
dessa organ fristående ordförande. Ledningsgruppens uppgifter avses
senare skola övertas av det organ som kommer att handha ledningen av
skolan.
Ledningsgruppens uppgift bör vara att — intill dess det organ tillskapas
som skall svara för skolans ledning —
1. leda det fortsatta förberedelsearbetet för upphandling av simulator
och övrig teknisk utrustning vid flygtrafikledarskolan; vid upprättande
av förslag till upphandlingskontrakt förutsätts därvid samråd ske med
försvarets materielverk;
2. leda det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet avseende
byggnaden; samt
3. leda arbetet med detaljplanering och programmering av den utbildning
som skolan skall bedriva med utgångspunkt i flygtrafikledningskommitténs
förslag (Ds K 1969: 2).
187
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K: 41
Ledningsgruppen har under tiden t. o. m. oktober 1971 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972, varefter arbetsuppgifterna
övergår till skolan, som beräknas bli inrättad den 1 juli
1972.
40. Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971: 4) för transportfrågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande 18 juni 1971 att ingå
såsom ledamot i en Nordisk ämbetsmannakommitté för transportfrågor.
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Ämbetsmannakommittén har tillsatts enligt Nordiska rådets rekommendation
om nordiskt samarbete på transportområdet och består av
representanter för Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Kommittén
skall dels utarbeta förslag till avtal mellan de nordiska länderna
om samarbete på transportområdet, dels fungera som ett permanent samarbetsorgan
i anslutning till det nordiska ministerrådet. Kommittén har
under tiden juni—oktober 1971 hållit tre sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
41. Svenska sakkunniga (K 1971:5) inom Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning
(NKV)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1971
att ingå såsom svenska ledamöter i Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning.
Ordförande:
Holmquist, Bertil G., rättschef (fr. o. m. den 3 november 1971)
Ledamot:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 3 november 1971)
Experter:
Stoltz, A. Wilhelm, lagman (fr. o. m. den 3 november 1971)
Tornberg, E. A. Gunnar, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 3 november
1971)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 10, Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén utgör sam arbetsorgan med uppgift att biträda Nordiskt
trafiksäkerhetsråd (K 1971: 2) (NTR).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
Fi: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
188
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Utredningen (Fi 1963: 34) om metrologiska enheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för
översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Ordförande:
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler
Ledamöter:
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Laurell, Karl Fredrik, avdelningsdirektör
Malmgren, Kurt K.-G., rättschef
Neymark, Marit H. E., laboratoriechef
Rudberg, Erik G., professor
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Sekreterare:
Personne, Jon M., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1963 års riksdagsberättelse I Fi 34.
Utredningen har under tiden november 1970—februari 1971 hållit
21 sammanträden.
Utredningen har den 22 februari 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 18) Mått och vikt.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Fondbyråutredningen (Fi 1965:25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för
att utreda frågan om den framtida förläggningen av de arbetsuppgifter
som nu ankommer på statskontorets fondbyrå:
Utredningsman:
Ivarsson, Sven Ivar, avdelningschef
Experter:
Kull, Börje, byråchef
Nordström, Lennart W., organisationsdirektör
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Sekreterare:
Duke, Karl Erik Å., revisionsdirektör
189
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 4
Särskilda direktiv har ej meddelats.
En arbetsgrupp inom utredningen har under tiden november 1970
—oktober 1971 hållit ett flertal sammanträden.
Utredningen har den 22 november 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 82) Förvaltning av fonder i staten.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen (Fi 1966: 28) om definitiv källskatt
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965
för att utreda frågan om att införa en definitiv källskatt samt därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars
1965):
Utredningsman:
Hedborg, Gustaf T., kammarrättspresident
Experter:
Arnklint, Helmer S. E., byrådirektör
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Ekman, S. Gösta, generaldirektör
Hallman, Eric R., överdirektör
Lindqvist, Rolf L. A., länsråd
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av riksdagen
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, skattedirektör
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Fi 28 samt
skattesystemutredningens direktiv i 1961 års riksdagsberättelse Fi 36.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
15 sammanträden.
Utredningen har i december 1971 slutjusterat ett betänkande om
principerna för en förenklad löntagarbeskattning.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Betalningsbalansutredningen (Fi 1968: 46)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 för
att utreda frågan om förbättrad betalningsbalansstatistik (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 juli 1967):
Utredningsman:
Metelius, Bengt E., docent
Experter:
Lemne, Carl-Göran, bankokommissarie
Nyström, Lars A., bankkamrer
Sekreterare:
Grassman, Sven H. W., fil. mag.
Fi: 4 Riksdagsberättelsen år 1972
190
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 46.
Utredningen har under tiden november 1970—maj 1971 haft ett
stort antal överläggningar med representanter för olika myndigheter och
organisationer.
Utredningen har den 26 april 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:31)
Den svenska betalningsbalansstatistiken och den 22 juni 1971 bilagan
(SOU 1971: 32) Valutareserven och utrikeshandelns finansiella struktur.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Kapitalskatteberedningen (Fi 1968:47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 juni 1967 för
översyn av förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 juni 1967):
Ordförande:
Walberg, Sten S., generaldirektör
Ledamöter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., kansliråd
Alemyr, Stig R., rektor, led. av riksdagen
Brandt, Erik R., f. d. ombudsman, led. av riksdagen
Hermansson, Herbert E., lantbrukare, f. d. led. av I kamm.
Ottosson, C. E. Holge, direktör, f. d. led. av I kamm.
Tistad, Eskil G. D., tulldirektör, f. d. led. av I kamm.
Experter:
Edlund, C. Bertil, kansliråd
af Klercker, E. Bertil T:son, jur. dr
Larsson, Tage K. L., försäkringsdirektör
Lindberg, Lars G. B., advokatfiskal
Rönquist, Karl-Axel, länsråd
Stahl, Ivar, byråassistent
Steneborn H. Arne, länsråd
Werding, Jan A., civilekonom
Sekreterare:
Andow, Per R., kammarrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 47.
Beredningen har under tiden november 1970—juni 1971 hållit 16
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom beredningen sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Beredningen har den 11 juni 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:46)
Teknisk översyn av kapitalbeskattningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
191
Kommittéer: Finansdepaitementet Fi: 7
6. Testutredningen (C 1969:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1968
för att utreda frågan om förutsättningarna och formerna för psykologiska
undersökningar inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 april 1968):
Ordförande:
Cars, Gunnar F. O., regeringsråd
Ledamöter:
Berglund, Erik, sekreterare
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av riksdagen
Holm, Thorsten H., ombudsman
Larsson, Sven O., psykolog
Magnusson, David N., professor
Ström, K. Fingal, kansliråd
Ulf, Bo L., administrativ direktör
Sekreterare:
Larsson, Sven O., psykolog
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ci 16.
Utredningen har under tiden november 1970—juni 1971 hållit sex
sammanträden.
Utredningen har den 29 juni 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:47)
Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen med därtill fogat
bihang (SOU 1971: 48) Personurval med hjälp av psykologiska undersökningar.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Beredningen (Fi 1969: 48) för regional planering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december
1967 med uppgift att undersöka möjligheterna för en ökad samordning
och utveckling av prognoser och planer inom den offentliga sektorn
och inom det enskilda näringslivet med sikte på att skapa bästa möjliga
underlag för en regional utvecklingsplanering (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 februari 1968):
Ordförande:
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Ledamöter:
Ekström, Bert O., t.f. kansliråd
Fröjd, S. Arne, länsråd
Göransson, F. O. Bo, utredningssekreterare
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Kahlin, Tage H., direktör
Tersman, Rune F. B., direktör
Fi: 7 Riksdagsberättelsen år 1972
192
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Ågren, Lars O. T., direktör
Ersättare för ledamöter:
Ericsson, Kjell U., finanssekreterare (för Tersman)
Nordberg, Anders E., direktör (för Ågren)
Petzäll, Ingvar A., direktör (för Kahlin)
Sundström, Olof G., utredningschef (för Göransson)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Chefen för finansdepartementet har den 6 december 1971, efter framställning
av beredningen, förklarat att beredningens arbete skall anses
slutfört.
8. Checklöneutredningen (Fi 1969: 51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1968 för
att utreda frågan om checklön och därmed sammanhängande problem
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1968):
Utredningsman:
Lundell, Sture V., regeringsråd
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 51.
Utredningen har den 30 september 1971 avgett promemoria (Ds Fi
1971: 12) om åtgärder för att motverka checkmissbruket.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Upphandlingskommittén (Fi 1969: 60)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1968
för att utreda frågor rörande statlig upphandling m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 november 1968):
Ordförande:
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör
Ledamöter:
Adamsson, Erik S. J., expeditör, led. av riksdagen
Fransson, Bo-Gunnar L., departementssekreterare
Granström, Stig E., överintendent
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare
Larsson, Lars-Olov H., fastighetsdirektör
Skårman, Bo A. W., distriktslantmätare, f. d. led. av I kamm.
Winberg, O. Bertil, planeringsdirektör
Experter:
Blomqvist, K. Gunnar V., byrådirektör
Eriksson, Sven A., byrådirektör
Grenestedt, E. Lennart N., t.f. kansliråd
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Nissback, Nils E., revisionsdirektör
193
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 11
Vahlén, K. E. Lennart, professor
Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Wettergren, Lars J. B., revisionsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 60.
Kommittén har under tiden november 1970—december 1971 hållit
tio sammanträden.
Kommittén har i december 1971 slutjusterat betänkandet Offentlig
upphandling — riktlinjer och regler för stat och kommun.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Jordbruksbeskattningskommittén (Fi 1969: 63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1968
för att överse nu gällande bestämmelser för inkomstbeskattning av jordbruk
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1968):
Ordförande:
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Ledamöter:
Adolfsson, Tage V. A., godsägare, led. av riksdagen
Andersson, Karl Olov, direktör
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Brodén, Sven E., departementsråd
Svedberg, Erik D., hemmansägare, led. av riksdagen
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av riksdagen
Experter:
Ericson, Filip L., byråchef
Sagnert, Stig E., skattedirektör
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor
Sekreterare:
Hillerbrand, Carl-Henric S., taxeringsintendent
Bitr. sekreterare:
Wallin, Alf G., t.f. avdelningsdirektör
Direktiven för kommittén, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 63.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 16
sammanträden. Därutöver har 17 sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom kommittén.
Kommittén har den 16 november 1971 avgett betänkandet (SOU
1971: 78) Jordbruksbeskattningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Valutakommissionen (Fi 1970: 65)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 21 augusti 1969 för att som undersökningskommission
skyndsamt dels utreda huruvida de bankaktiebolag,
7 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Fi: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
194
som fått riksbankens bemyndigande att vara valutabank, lojalt tillämpat
valutaregleringen dels, i den mån utredningsresultatet föranleder detta,
föreslå lämpliga åtgärder för att hindra att valutaregleringen kringgås:
Ordförande:
Åbjörnsson, Carl V., regeringsråd
Ledamöter:
Alexanderson, K. Erik, lagman, f. d. led. av I. kamm.
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Strand, Axel W., riksgäldsfullmäktig, f. d. led. av I kamm.
Wärn, Tage G., f. d. statssekreterare
Expert:
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. Bo, hovrättsråd
Kommissionen har under tiden november 1970—juni 1971 hållit sju
sammanträden.
Kommissionen har den 21 juni 1971 avgett utlåtandet (Ds Fi 1971: 9)
Bankerna och valutaregleringen.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Bostadsbeskattningsutredningen (Fi 1970: 68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969
för översyn av beskattningen av bostadsföreningar och deras medlemmar
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969):
Ordförande:
Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Ledamöter:
Enarsson, J. O. Arvid, skogsbruksägare, led. av riksdagen (avliden)
Eriksson, J. Einar, direktör, f. d. led. av I kamm. (t. o. m. den 19
februari 1971)
Stadling, J. Otto V., hemmansägare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 20
februari 1971)
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 25
maj 1971)
Experter:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sandström, J. Sigurd, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 26 april 1971)
Sekreterare:
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 68.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden.
195
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 15
Utredningen har den 20 oktober 1971 avgett betänkandet (Ds Fi
1971: 14) Bostadsbeskattning.
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Utredningen (Fi 1970: 72) om facklig förtroendemans ställning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1970
med uppdrag att utreda frågan angående ledighet m. m. för sådan anställd
inom den statliga förvaltningen som i egenskap av facklig förtroendeman
fullgör uppdrag inom personalorganisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 mars 1970):
Utredningsman:
Vahlberg, Gustav E., f. d. generaldirektör
Sekreterare:
Stiernstedt, Lars J. T., f. d. förhandlingsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 58.
Utredningen har under tiden november 1970—februari 1971 hållit
sex sammanträden.
Utredningen har den 18 februari 1971 avgett promemoria (Ds Fi
1971: 3) om facklig förtroendemans ställning.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Sakkunnig (Fi 1970: 75) med uppdrag att se över kammarkollegiets
uppgifter och organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 med
uppdrag att se över kammarkollegiets uppgifter och organisation (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1970):
Utredningsman:
Tammelin, Paul A. V., överdirektör
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 60.
Den sakkunnige har den 3 november 1971 avgett betänkandet (Ds Fi
1971: 16) Kammarkollegiet. Redogörelse för översyn av kammarkollegiets
uppgifter och organisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
15. Organisationskommittén (Fi 1971: 2) för statens personalnämnd
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1971 med
uppgift att ombesörja personal-, lokal- och intendenturärenden m. m.
för statens personalnämnd samt i övrigt för nämndens räkning fullgöra
på myndighet ankommande uppgifter utom vad beträffar tillsättandet av
tjänsten som chef för nämnden (se Post- och Inrikes tidn. den 13 april
1971):
Fi: 15 Riksdagsberättelsen år 1972
196
Ordförande:
Rosenblad, Urban S., överdirektör (fr. o. m. den 26 mars t. o. m. den
30 juni 1971)
Ledamöter:
Glaas, Sten-Ove J., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 26 mars t. o. m.
den 30 juni 1971)
Nyrén, A. Per-Elof, organisationsdirektör (fr. o. m. den 26 mars t. o. m.
den 30 juni 1971)
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare (fr. o. m. den 26 mars
t. o. m. den 30 juni 1971)
Expert:
Ström, Evert R., personaldirektör (fr. o. m. den 26 mars t. o. m. den
30 juni 1971)
Sekreterare:
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare (fr. o. m. den 26 mars
t. o. m. den 30 juni 1971)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Organisationskommittén har under tiden april—juni 1971 hållit tio
sammanträden.
Statens personalnämnd har inrättats den 1 juli 1971.
Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
16. Markdelegationen (K 1957: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1956 för
att ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar
med Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande
byggnads- och markfrågor samt inkomma med de förslag som
förhandlingarna kan föranleda:
Ledamöter:
Johansson, J. Henry, kanslidirektör
Larsson, Sixten, f. d. generaldirektör
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter:
Carlstedt, Arne R., teknisk direktör (fr. o. m. den 23 april 1971)
Elghufvud, E. Gösta, avdelningsdirektör
Smith, A. Åke, planeringsdirektör (fr. o m. den 23 april 1971)
Stagg, A. Ivan E., byrådirektör
Sekreterare:
Arrhenius, Karl G. H., kanslichef
Bitr. sekreterare:
Elofsson, Axel E., byrådirektör
197
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 17
Lokal: Blasieholmstorg 11 C, 11148 Stockholm, tel. 10 55 91 och
1146 88
Direktiven för delegationen, se 1957 års riksdagsberättelse I K 30 och
K 1965: 11. Tilläggsdirektiv, se Fi 1971: 18. Kungl. Maj:t har den 23
april 1971 förordnat, att delegationens uppdrag — utöver vad som
föreskrivits i Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1956 och den 23
april 1964 — skall innefatta uppgiften att företräda staten vid förhandlingar
med vederbörande kommunala organ inom storstockholmsområdet
avseende frågor rörande användningen av kvarvarande statliga
markområden inom Järvafältet och därtill knutna markfrågor.
Under tiden november 1970—oktober 1971 har fortlöpande utredningar,
överläggningar och förhandlingar ägt rum.
Vad gäller det nya förhandlingsuppdraget har överläggningar och förhandlingar
upptagits med vederbörande kommuner om jämkning av
det för en godsterminal m. m. reserverade markområdet vid Ulriksdal
och om dispositionen av det för andra statliga ändamål reserverade
markområdet vid Ursvik för att kunna till vederbörande kommuner
överlåta ytterligare viss mark. Överläggningarna har därjämte avsett
förvärv för SJ:s räkning av vissa markområden vid Spånga station och
Årsta inom Stockholms kommun.
I fråga om Stockholms kommun har vidare överläggningar och förhandlingar
förts i för parterna aktuella innerstadsfrågor, bl. a. ändrade
stadsplaner för kv. Kronoberg på Kungsholmen (polishustomten), kv.
Fältöversten på Östermalm (tidigare överlåtet till kommunen), kv. Loen
på nedre Norrmalm (lokaler för statsdepartementen m. m.) och kv. Gamen
på Södermalm (skattehuset). Beträffande de två förstnämnda kvarteren
har tilläggsavtal till tidigare markbytesavtal slutits i december
1971. Härjämte har delegationen biträtt vissa myndigheter i olika markärenden.
Det i föregående års riksdagsberättelse omnämnda avtalet om upplåtelse
av Beckholmen har godkänts av Kungl. Maj:t den 20 november
1970.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
17. Utredningen (Fi 1959: 37) om universitetens egendomsförvaltning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för
utredning om universitetens egendomsförvaltning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Ordförande:
Hörjel, Nils J., generaldirektör
Ledamöter:
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Fi: 17 Riksdagsberättelsen år 1972
198
Welinder, P. E. Carsten, professor
Experter:
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Uhlin, Karl-Erik, kanslichef
Sekreterare:
Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. växel 54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse I Fi 37.
En arbetsgrupp inom utredningen har under tiden november 1970—
oktober 1971 hållit fyra sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
18. Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuldförbindelser mot
säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964
för att utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet
i fartygsinteckning av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse
och 19 § lagen om understödsföreningar samt därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1964):
Utredningsman:
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Personne, Jon M., byrådirektör
Lokal: Kommerskollegium, Birger Jarls torg 5, Box 1209, lil 82
Stockholm, tel. växel 22 36 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
19. Bilskatteutredningen (Fi 1966: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1965
för översyn av vägtrafikbeskattningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 april 1965):
Ordförande:
Hörjel, Nils J., generaldirektör (t. o. m. den 31 januari 1971)
Palm, Böret, expeditionschef (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Ledamöter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., kansliråd
Björkman, N. G. Folke, redaktör, f. d. led. av II kamm.
Blidfors, T. E. Johannes, f. d. seminarielärare, f. d. led. av II kamm.
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen
199
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 20
Levin, Karl-Axel, direktör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 11 mars
1971)
Sterne, Gösta E. V., disponent, led. av riksdagen (avliden)
Experter:
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Jansson, Jan Owen, civilekonom
Johnsson, Jan G., hovrättsassessor
Milstam, K. Östen, departementssekreterare
Odén, C. Åke, kanslichef
Thulin, Einar E:son, skattedirektör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Sekreterare:
Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Bratt, Ulf G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 april 1971)
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
21120 Malmö, tel. växel 040/749 50
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Fi 29.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
17 sammanträden samt haft en överläggning med representanter för
de danska väg- och beskattningsmyndigheterna om samnordiska problem
i fråga om vägtrafikbeskattningen. Därutöver har tolv sammanträden
hållits med en arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningen har till chefen för finansdepartementet den 19 januari
1971 avgett en skrivelse om övergång till kilometerbeskattning samt
den 22 juni 1971 och den 25 augusti 1971 yttranden över en hemställan
från kilometerskattenämnden om principbeslut om kilometerbeskattning.
Utredningen har hos statistiska centralbyråns bilregister låtit göra
en undersökning beträffande förhållandet mellan tjänstevikt och passagerarantal
hos personbilar. Vidare har utredningen utfört en enkätundersökning
hos länsstyrelserna beträffande tillämpningen av kungörelsen
(1969: 553) om nedsättning av skatt på traktorer och släpvagnar,
m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
20. Tullagstiftningskommittén (Fi 1966: 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för
översyn av bestämmelserna om tullklarering och tullkontroll samt därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni
1965):
Ordförande:
Fahlander, Vidar M. J., f. d. generaltulldirektör
Fi: 20 Riksdagsberättelsen år 1972
200
Ledamöter:
Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef
Blom, S. T. Lennart, borgarråd
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Harder, Hans M. S., tullråd
Nyström, Holger R. B., direktör
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Experter:
Abelin, Hans Henrik G. Z., kansliråd
Bose, Curt E., direktör
Brindner, Per E., direktör
Kristensson, Bengt A., direktör
Linder, Helge, f. d. hamndirektör
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Nyrén, Bengt, direktör
Olsson, N. Bertil, direktör
Wennergren, C. Bertil O., ställföreträdande justitieombudsman
Åkerlund, K. A. Lars, direktör
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Erixon, Ragnar W., t. f. byrådirektör
Resele-Tidén, C. O. Åke, förste byråinspektör
Lokal: österlånggatan 14, 2 tr., 11131 Stockholm 2, tel. 21 27 09
(ordföranden), 21 29 11 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Fi 32.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
åtta sammanträden.
Kommittén har den 16 mars 1971 avgett betänkandet (Ds Fi 1971:4)
Särskilda frågor rörande tullproceduren.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
21. Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1965
för översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
Ordförande:
Lindholm, P. Sigurd, f. d. statsråd, f. d. led. av II kamm.
Ledamöter:
Bergegren, Astrid, kontorist, led. av riksdagen
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen
Burman, Olof, direktör
Erbacke, K. Gunnar, direktör
201 Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 22
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör
Hillbo, Arne O., byråchef
Jungefors, Stig L. S., chefsrådman
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f. d. led. av II kamm.
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av riksdagen
Experter:
Collett, John P. E., byrådirektör
Englund, Anders, avdelningschef
Jonsson, K. Erland, docent
Larsson, Karl Gotthard, sekreterare
Nilsson, Tom E., lektor
Rydberg, Ulf, leg. läkare
Sundgren, Lars J., lektor
Sekreterare:
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent
Bitr. sekreterare:
Henrikson, Claes H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 7 juni 1971)
Jönsson, Rolf, pol. mag. (fr. o. m. den 1 augusti 1971)
Solberg, Jarl C. R., förste amanuens (fr. o. m. den 17 mars 1971)
Stendahl, Anders L:son, hovrättsassessor
Lokal: Österlånggatan 14, lil 31 Stockholm, tel. 21 23 09
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
15 sammanträden samt företagit en studieresa till Malmö och Köpenhamn.
Två sammanträden har hållits med en särskild arbetsgrupp för
frågor om alkoholinformation. Arbetsgruppen har besökt Oslo för att
närmare studera undervisnings- och upplysningsverksamhet i alkoholfrågan
samt alkoholforskning i Norge.
Utredningen har den 21 september 1971 avgett delbetänkande (SOU
1971: 66) om mellanölsfrågan och den 9 december 1971 rapporten
(SOU 1971: 77) Svenska folkets alkoholvanor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
22. Utredningen (C 1967:11) om städningen vid statliga myndigheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 mars 1966 för
att verkställa en översyn av den statliga städningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 april 1966):
Ordförande:
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Ledamöter:
Stime, Pär-Eric W., avdelningsdirektör
Wallén, Åke, byrådirektör
7f Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Fi: 22 Riksdagsberättelsen år 1972
202
Experter:
Höök, S. Rune, lönesekreterare
Lindahl, K. Olof R., förhandlingsdirektör
Stare, K. J. Peter, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Olson, O. Lennart, byråchef
Lokal: Statens avtalsverk, Slottsbacken 6, Fack, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 22 59 60
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Ci 11.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
23. Fondbörsutredningen (Fi 1967: 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 februari 1966
för översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24
februari 1966):
Ordförande:
Wulff, Kurt E., f. d. generaldirektör
Ledamöter:
Algott, Stig A., börschef
Aronson, S. Albert, borgarråd
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Hessler, S. Henrik, professor (t. o. m. den 13 oktober 1971)
Langenskiöld, Carl G. L., direktör
Lindencrona, Alvar, direktör
Stern, Torkel E., bankinspektör
Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor
Loheman, Arne, hovrättsråd
Sekreterare:
Johanson, Lars R., direktör (t. o. m. den 31 december 1970)
Olsson, Hans G., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Bitr. sekreterare:
Hagman, Jan-Magnus, civilekonom (t. o. m. den 28 februari 1971)
Lokal: Gamla Riksdagshuset, 11128 Stockholm, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
elva sammanträden.
203
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 25
Utredningen har den 19 februari 1971 avgett delbetänkandet (SOU
1971: 9) Större företags offentliga redovisning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
24. Utredningen (Fi 1967: 33) om det skatterättsliga fastighetsbegreppet
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 april 1966 för
att överse reglerna för det skatterättsliga fastighetsbegreppet och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj
1966):
Utredningsman:
Villner, Sven V., länsråd
Experter:
Farman, J. Hugo, intendent
Jacobsson, L. Ebbe, f. d. direktör
Modigh, Pontus, bankdirektör
Sekreterare:
Granath, Nils O., förste länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, 381 01 Kalmar 1, tel. 0480/222 20
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 16
sammanträden.
Utredningen har den 24 november 1971 avgett betänkande (Ds Fi
1971: 15) om det skatterättsliga fastighetsbegreppet.
Återstående utredningarbete beräknas bli slutfört under första halvåret
1972.
25. Förhandlingsutredningen (C 1968:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1967 för
att utreda vissa frågor i förhandlingsrättssystemet för de offentliga tjänstemännen
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):
Ordförande:
Aldestam, N. Arne, statssekreterare
Ledamöter:
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av riksdagen
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Mannerfeldt, Nils O. G., justitieråd (t. o. m. den 29 december 1970)
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Experter:
Björkman, K. Eugen, direktör
Groll, Lennart E. O., pressombudsman
Johansson, Eric G. E., direktör
Fi: 25 Riksdagsberättelsen år 1972
204
Sekreterare:
Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ci 16. Tillläggsdirektiv,
se Fi 1970: 39 och Fi 1971: 32.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
elva sammanträden.
Utredningen har den 5 juli 1971 avgett promemoria (Ds Fi 1971: 10)
om vissa ändringar i stats- och kommunaltjänstemannalagarna samt om
ett enhetligt anställningsbegrepp för de offentligt anställda.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
26. Lönesystemutredningen (C 1968:17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1967
med uppgift att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och
lönesystemet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1967):
Ordförande:
Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör
Ledamöter:
Bertman, Harry, byggnadsråd
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Nyrén, A. Per-Elof, organisationsdirektör
Ragnå, Nils E. A., personaldirektör
Salomonson, C. Stig R., byråchef
Experter:
Bäckström, N. Birger, lönesekreterare
Lindahl, K. Olof R., förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Rudén, Allan N., personaldirektör
Lokal: Swedish Telecommunication Consulting AB, Farstagången
22, tel. 713 29 16 (sekreteraren). Postadress: c/o Swedtel, Box 25, 123 21
Farsta 1
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ci 17.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
14 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
27. Byggnadsindexkommittén (Fi 1968: 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1967 för
utredning om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
205
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 28
Ordförande:
Fastbom, Lennart E., planeringschef
Ledamöter:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Hinno, Rein, departementssekreterare
Kjessel, Bo, byggnadsråd
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Ruist, Erik H., professor
Experter:
Fredriksson, Georg N., byrådirektör
Ivarsson, Holger I., avdelningsdirektör
Lindén, Yngve T., byråchef
Sekreterare
Hahr, Anders L. H. A., civilingenjör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Linnégatan 87, Fack, 102 50 Stockholm
27, tel. växel 63 05 60 (ordföranden)
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 43.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden.
Kommittén har den 15 december 1971 avgett delbetänkande (SOU
1971: 79) om byggnadsindex för bostäder.
Utredningsarbetet i fråga om byggnadsindex för andra slag av byggnads-
och anläggningsarbeten beräknas pågå under hela år 1972.
28. Traktamentsbeskattningsutredningen (Fi 1969: 53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1968 för
att utreda frågan om traktamentsbeskattningen och därmed sammanhängande
uppgiftsskyldighet (se Post- och Inrikes tidn. den 31 augusti
1968):
Utredningsman:
Elfving, Folke R. A., f. d. landskamrerare
Experter:
Birkenstedt, F. Harry, ekonomichef
Eklund, Erik G., direktör
Näsholm, Birger, byråchef
Schärman, S. Olof, kanslichef
Sekreterare:
Koch, Göran E. M., t.f. länsassessor
Lokal: Ekelundsgatan 1, 6 tr., tel. växel 031/17 81 00. Postadress:
Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 53.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
Fi: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
206
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
29. Utredningen (Fi 1969: 54) för utveckling av system med differentierade
lönekostnadspålägg
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1968 med
uppdrag att utveckla system med differentierade lönekostnadspålägg (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 juni 1968):
Utredningsman:
Kalén, Olof H., lönedirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Av utredningsarbetet återstår frågan om finansieringen av statens
kostnader för pensionering av vissa grupper icke statsanställd personal.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
30. 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969: 59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september
1968 för översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1968):
Ordförande:
Åsbrink, Per V., riksbankschef
Ledamöter:
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen
Apelqvist, K. A. Seved, direktör
Browald, Tore, tekn. dr
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Iveroth, C. Axel, direktör
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av riksdagen
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Mehr, Hjalmar L., landshövding
Nilstein, Arne H., förbundsdirektör
Expert:
van der Hoeven, Willem, byrådirektör
Sekreterare:
Hansson, Lars R., bankokommissarie
Bitr. sekreterare:
Sahlén, Anders F., pol. mag.
Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103 13 Stockholm
2, tel. växel 22 82 00
207
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 32
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 59.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
31. 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970: 57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1969 för
att se över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar
som inte nu ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål
för översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969) samt enligt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att behandla frågor
rörande beskattning av spelautomater o. d. (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 oktober 1970):
Ordförande:
Fridolin, Hans R., departementsråd
Ledamöter:
Jakobsson, Tage, direktör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Thulin, Einar E:son, skattedirektör
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Expert:
Schultz, J. Allan S., bitr. skattedirektör
Sekreterare:
Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (ordföranden), 22 36 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 23
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
32. Arbetsgruppen (Fi 1970: 58) för utredning av vissa frågor rörande
tullpackhuskarlslagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 mars 1969 för
att dels utreda konsekvenserna för tullpackhuskarlslagen, om deras
ensamrätt till vissa handräckningsgöromål avvecklas, dels efter överläggningar
med företrädare för tullpackhuskarlslagen framlägga de förslag
vartill utredningen kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den
14 april 1969):
Ordförande:
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Ledamöter:
Jansson, N. Lennart, avdelningsdirektör
Fi: 32 Riksdagsberättelsen år 1972
208
Lundh, K. Gunnar, tullråd
Sjönell, L. Marianne, byråchef
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, avdelningsdirektör
Lokal: österlånggatan 14, 2 tr., lil 31 Stockholm, tel. 22 59 60 (ordföranden),
21 29 11 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 ej
hållit några sammanträden.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
33. 1969 års översyn (Fi 1970: 59) av klassificeringsgrunder för fast
maskinanläggning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 med
uppdrag att utreda frågor om grunderna för klassificering av statens
fasta maskinanläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1969):
Ordförande:
Hallin, G. Erik, krigsråd
Ledamöter:
Erlandson, Sten, civilingenjör
Troedsson, Sten, byråchef
Experter:
Erlandsson, S. Göran F., avdelningsdirektör
Göransson, N. Joel, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Erichson, Bo-Lennart, organisationsdirektör
Lokal: Försvarets civilförvaltning, tel. växel 22 13 00 (sekreteraren).
Postadress: Box 608, 101 28 Stockholm 1
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 59.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 81
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
34. Utredningen (Fi 1970: 60) om medverkan vid statlig personalutbildning
Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 med
uppdrag att lägga fram förslag till enhetliga riktlinjer för ersättning till
tjänstemän som medverkar vid personalutbildning i statsförvaltningen,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1969):
Utredningsman:
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Experter:
Åhrfelt, Bengt, organisationsdirektör
209
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 36
Näsholm, Birger, byråchef
Sahlin, John E., direktörsassistent
Tell, Anna Greta, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Näsholm, Birger, byråchef
Lokal: Skeppsbron 10, 1 tr., lil 30 Stockholm, tel. 21 87 67 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 60.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit elva
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
35. Skatteutredningen (Fi 1970: 61) om periodiskt understöd
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 för
översyn av skattereglerna rörande periodiskt understöd (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 juli 1969):
Ordförande:
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd
Ledamöter:
Lind, Johan A. L., hovrättsassessor
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Wirmark, O. Fridolf J., landstingsråd, f. d. led. av I kamm.
Expert:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sekreterare:
Eriksson, Bo G., kammarrättsfiskal
Lokal: Skeppsbron 10, lil 30 Stockholm, tel. 20 42 43 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 61.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tre
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
36. Utredningen (Fi 1970:62) om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten
i u-länder, m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1969 för
att utreda frågan om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten
i u-länder, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1969):
Ordförande:
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Ledamöter:
Huss, P. Magnus I., t.f. direktör
Ringmar, R. Torgil, avdelningschef
Fi: 36 Riksdagsberättelsen år 1972
210
Expert:
Jonés, Klas G., departementssekreterare
Sekreterare:
Sandell, Bo V., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 62.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 13
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och organisationer.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
37. Delegationen (Fi 1970: 63) för lokalisering av statlig verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1969 med
uppdrag att inkomma med förslag om vilken statlig verksamhet som bör
flyttas från storstockholmsområdet och till vilka orter lokalisering bör
ske (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1969):
Ordförande:
Vinde, Pierre L. V., budgetchef
Ledamöter:
Canarp, Curt S. T., byråchef
Larsson, Sven E., departementsråd
Petersson, Olof H. E., kansliråd (fr. o. m. den 10 augusti 1971)
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Thufvesson, Bengt E., länsråd (t. o. m. den 9 augusti 1971)
Experter:
Englund, K. Svante I., kansliråd (fr. o. m. den 14 oktober 1971)
Engman, Jan G., t.f. avdelningschef (fr. o. m. den 13 januari 1971)
Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr. o. m. den 1 april 1971)
Sandberg, Sture A., byrådirektör (fr. o. m. den 14 oktober 1971)
Sjöblom, Claes S., byrådirektör (fr. o. m. den 14 oktober 1971)
Thufvesson, Bengt E., länsråd (fr. o. m. den 10 augusti 1971)
Sekreterare:
Wallin, Alf G., t.f. avdelningsdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 10 00
(ordföranden och sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationen avgav den 16 juni 1970 betänkandet (SOU 1970: 29)
Decentralisering av statlig verksamhet — ett led i regionalpolitiken (jfr
prop. 1971: 29, InU 15, rskr 196).
Delegationen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 30
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter. Därutöver
har delegationen haft överläggningar med företrädare för kommu
-
211
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 39
ner, landsting och länsmyndigheter samt med personalens huvudorganisationer.
Delegationen avser att under år 1972 avge förslag om utflyttning av
ytterligare central statlig verksamhet.
38. Budgetutredningen (Fi 1970: 64)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1969 för
översyn av det statliga budgetsystemet (se Post- och Inrikes tidn. den
24 juli 1969):
Ordförande:
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Ledamöter:
Bohman, B. Gösta, direktör, led. av riksdagen (t. o. m. den 21 december
1970)
Gadd, P. Arne E., revisionsdirektör, led. av riksdagen
Lindmark, A. Lars G., generaldirektör
Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 22
december 1970)
Werin, Lars H. V., professor
Experter:
Bergh, Carl Herman, hovrättsassessor
Eliasson, Gunnar, docent (fr. o. m. den 28 april 1971)
Lindbeck, C. Assar E., professor (t. o. m. den 10 februari 1971)
Matthiessen, Lars, cand. polit. (fr. o. m. den 10 februari 1971)
Nabseth, Lars G., ekon. dr (t. o. m. den 27 april 1971)
Salomon, Willy, revisionsdirektör (fr. o. m. den 1 december 1971)
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Ysander, Bengt-Christer, kansliråd (fr. o. m. den 11 februari 1971)
Sekreterare:
Westerberg, Sten B. B., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Lagerblad, J. Peter, fil. kand.
Wändén, Stig A., departementssekreterare
Lokal: Baggensgatan 9, lil 31 Stockholm, tel. 11 56 32 och 20 07 89
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 64.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 sammanträtt
14 gånger.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
39. Delegationen (Fi 1970: 67) för förvaltningsdemokrati
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september
1969 för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den
14 november 1969):
Fi: 39 Riksdagsberättelsen år 1972
212
Ordförande:
Vahlberg, Gustav E., f. d. generaldirektör
Ledamöter:
Abrahamson, Kerstin, sekreterare
Gothefors, Per L., ombudsman (fr. o. m. den 15 september 1971)
Holm, Thorsten H., ombudsman (t. o. m. den 4 januari 1971)
Jansson, Kurt, ombudsman (fr. o. m. den 5 januari t. o. m. den 30 juni
1971)
Johansson, Arne G., förbundssekreterare
Larson, Rune, förste ombudsman (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Palvall, Berne E., direktör (t. o. m. den 14 september 1971)
Qvarnström, Björn O., administrativ direktör
Rosenblad, Urban S., överdirektör
Rydén, Jan E., avdelningschef
Experter:
Bäck, Lars, byråchef (fr. o. m. den 22 november 1971)
Fjellström, Carl-Gustaf F., byråchef
Pedersson, T. Svante, direktör (t. o. m. den 31 maj 1971)
Sekreterare:
Ström, K. Fingal, kansliråd
Bitr. sekreterare:
Paues, Ingvar R., byrådirektör (t. o. m. den 31 maj 1971)
Pedersson, T. Svante, direktör (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Lokal: Munkbron 7, lil 28 Stockholm, tel. 10 47 24
Direktiven för delegationen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 67.
Delegationen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tio sammanträden. Vidare har delegationen haft överläggningar med
myndigheter och personalorganisationer.
En kortare programskrift Utgångspunkter för försöksverksamhet har
utgetts till ledning för diskussion och försöksverksamhet.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
40. Utredningen (Fi 1970: 69) om företagens uppgiftsplikt
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 december 1969
för att se över bestämmelserna om företagens och andra arbetsgivares
uppgifts- och uppbördsskyldighet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
17 januari 1970):
Ordförande:
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Ledamöter:
Eklund, Erik G., direktör
Kjellgren, Ove I., direktör
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (fr. o. m. den 16 januari 1971)
213
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 42
Experter:
Essén, Ingemar, direktör
Hallman, Eric R., överdirektör
Lagerkvist, A. Claes G., byråchef
Persson, Staffan, bitr. professor
Sterte, Rudolf H., pol. mag.
Söderberg, Åke M., byråchef
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (t. o. m. den 15 januari 1971)
Sekreterare:
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76, 116 62 Stockholm, tel. växel
24 15 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 69.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
17 sammanträden, varav två med företrädare för ett antal företag. Dessutom
har en arbetsgrupp inom utredningen sammanträtt vid skilda tillfällen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
41. Utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan bankgiro
och postgiro
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1969
för att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 januari 1970):
Utredningsman:
Malmgren, Kurt K.-G., rättschef
Sekreterare:
Persson, G. Bertil, byrådirektör (fr. o. m. den 15 april 1971)
Lokal: Statskontoret, Box 2106, 103 13 Stockholm 2, tel. 24 89 30
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56.
Utredningen bedrivs f. n. i samarbete med företrädare för postbanken
och bankgirocentralen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
42. Hemvistsakkunniga (Fi 1970: 71)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
för översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 mars 1970):
Ordförande:
Edström, Kjell S., överdirektör
Ledamöter:
Hådding, Carl Fredrik, hovrättsråd
Fi: 42 Riksdagsberättelsen år 1972
214
Järnbrink, Hans G., avdelningschef
Olsson, Alf E., f. d. byråchef
Zetterström, Sven N., kommunalråd, f. d. led. av II kamm.
Expert:
Boström, Tage R., kammarrättsråd (fr. o. m. den 14 oktober 1971)
Sekreterare:
Wennerholm, Peter H. B., kammarrättsfiskal
Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21, 4 tr., 171 94 Solna, tel.
växel 98 15 40 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 57.
De sakkunniga har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1972.
43. Skatteutjämningsrevisionen (Fi 1970: 74)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 för
översyn av reglerna om skatteutjämningsbidrag till kommunerna (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1970):
Ordförande:
Walberg, Sten S., generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, Leif G., t.f. departementsråd
Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen
Hammarsten, Erik M., landstingsråd, f. d. led. av II kamm.
Jonsson, Anders E., möbelhandlare, led. av riksdagen
Experter:
Andow, Per R., kammarrättsfiskal
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Gunnarsson, Sven, kansliråd
Nilsson, Alf G., e. kanslisekreterare (fr. o. m. den 18 februari 1971)
Sekreterare:
Werbell, Bror I., byrådirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för revisionen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 59.
Revisionen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 18
sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom revisionen sammanträtt
vid skilda tillfällen.
Revisionen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
215
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 45
44. Utredningen (Fi 1970: 76) om insyn i utländskt bankföretag
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för
att utreda frågan om det allmännas insyn i utländskt bankföretag, i vilket
svensk bank är delägare (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli
1970):
Ordförande:
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Ledamöter:
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Malmgren, Kurt K.-G., rättschef
Vernerson, Sven-Georg V., bankinspektör
Sekreterare:
Paulsson, Ian E., departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Fack, 103 23 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 62.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter i Frankrike,
Nederländerna, Storbritannien och Schweiz.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
45. Företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för
översyn av företagsbeskattningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
10 juli 1970):
Ordförande:
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Brodén, Sven E., departementsråd
Helmers, Dag, docent
Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen
Molin, N. Rune, förbundskassör
Nettelbrandt, A. Cecilia, jur. kand., andre vice talman
Nilstein, Arne H., förbundsdirektör (t. o. m. den 16 april 1971)
Stadling, J. Otto V., hemmansägare, led. av riksdagen
Tidefelt, J. Sune, förbundssekreterare (fr. o. m. den 17 april 1971)
Experter:
Atterwall, Göran L., kammarrättsfiskal
Långbom, Nils E., bitr. skattedirektör (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Stahl, Ivar, byråassistent (fr. o. m. den 5 oktober 1971)
Werding, Jan A., civilekonom (fr. o. m. den 5 oktober 1971)
Fi: 45 Riksdagsberättelsen år 1972
216
Sekreterare:
Gustafson, G. Arne, skattedirektör (t. o. m. den 22 december 1970)
Thornell, Anders B., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 23 december
1970)
Bitr. sekreterare:
Colvér, Mats T., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Lokal: Munkbron 11, 2 tr., tel. 10 93 16 (sekreteraren). Postadress:
Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 61.
Beredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit åtta
sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp inom beredningen.
Beredningen har i september 1971 avgett promemoria (Ds Fi 1971:
11) om beskattning vid avyttring av aktier och andelar i s. k. vinstbolag
m. m.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
46. Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1970
för att se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke yrkesmässig
avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1970):
Ordförande:
Lundell, Sture V., regeringsråd
Ledamöter:
Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Sandström, Carl Olof, kammarrättsråd
Experter:
Algott, Stig A., börschef (fr. o. m. den 11 maj 1971)
Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr. o. m. den 22 januari 1971)
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Helmers, Dag, docent (fr. o. m. den 22 januari 1971)
Johansson, Sven-Erik H., professor (fr. o. m. den 22 januari 1971)
Sekreterare:
Thomaeus, Bertil E. R., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 februari
1971)
Lokal: Munkbron 11, 2 tr., lil 28 Stockholm, tel. 11 27 38
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 63.
Kommittén har under tiden december 1970—oktober 1971 sammanträtt
tre dagar. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper inom kommittén.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
217
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 48
47. Hundskatteutredningen (Fi 1970: 80)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
för att se över gällande bestämmelser beträffande hundskatten (se Postoch
Inrikes tidn. den 2 januari 1971):
Ordförande:
Abelin, Hans Henrik G. Z., kansliråd
Ledamot:
Lindström, Harry I., direktör
Experter:
Andow, Per R., kammarrättsfiskal
Pehrsson, Tage S., generalsekreterare (fr. o. m. den 20 januari 1971)
Stahl, Ivar, byråassistent (fr. o. m. den 13 augusti 1971)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 10 00
(Andow)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver
har särskilda arbetsgrupper sammanträtt vid skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
48. 1971 års fastighetstaxeringsutredning (Fi 1970: 81)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 december 1970
för fortsatt översyn av fastighetstaxeringsreglerna (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 januari 1971):
Ordförande:
Dahlgren, Rolf B., f. d. generaldirektör (fr. o. m. den 31 december
1970)
Ledamöter:
Hall, A. Bertil, överingenjör (fr. o. m. den 31 december 1970)
Manhem, B. T. Seth, länsråd (fr. o. m. den 31 december 1970)
Nilsson, Nils-Erik, professor (fr. o. m. den 31 december 1970)
Thorselius, Ulf T., kansliråd (fr. o. m. den 31 december 1970 t. o. m.
den 30 september 1971)
Wadell, Ulla G. S., regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 1 oktober
1971)
Experter:
Malmberg, C. Lars E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 18 oktober
1971)
Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör (fr. o. m. den 4 februari 1971)
Ståhlberg, Harald, byråchef (fr. o. m. den 4 februari 1971)
Wadell, Ulla G. S., regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 4 februari
t. o. m. den 30 september 1971)
Fi: 48 Riksdagsberättelsen år 1972
218
Sekreterare:
Thorselius, Ulf T., kansliråd (fr. o. m. den 4 februari t. o. m. den 30
september 1971)
Wadell, Ulla G. S., regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 20 augusti
1971)
Lokal: Näckströmsgatan 2, 3 tr., Box 7247, 103 84 Stockholm 7, tel.
11 42 49 (ordföranden), 11 39 94 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den
4 december 1970):
Fastighetstaxeringskommittéema (Fi 1967: 35) har avgett dels sammanställning
av huvudresultatet av 1965 års allmänna fastighetstaxering
beträffande skattepliktiga fastigheter inom kommuner, kommunblock
och län (SOU 1968: 31), dels betänkandena Fastighetstaxeringens regler
och organisation (SOU 1968: 32) samt Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna
om särskild fastighetstaxering (Stencil Fi 1970: 11). Kommittéerna
har vidare medverkat i förberedelserna inför 1970 års allmänna
fastighetstaxering. Denna fastighetstaxering är nu avslutad i första
instans. Dessutom har kommittéerna medverkat i förberedelserna för den
särskilda fastighetstaxering som skall ske år 1971.
Det regelsystem som numera byggts upp på fastighetstaxeringens område
— i övervägande grad på grundval av det arbete som fastighetstaxeringskommittéerna
utfört — får antas i stort gälla under överskådlig
framtid. Emellertid är vissa frågor fortfarande inte helt tillfredsställande
lösta. De är i huvudsak följande.
För värdering av jordbruksfastighet finns f. n. två metoder, den s. k.
konventionella metoden och den s. k. norrlandsmetoden. Den konventionella
metoden innebär att värdet av de byggnader som hör till jordbruket
räknas in i hektarvärdena för åkermarken. Med norrlandsmetoden
sker värderingen av åkerjord och byggnader separat med ledning
av särskilda enhetsvärden för åker och byggnader. Oberoende av vilken
av dessa metoder som kommer till användning är det angeläget att få
fram ett system där särskilt byggnadsvärde kan anges för varje taxeringsenhet.
En av fastighetstaxeringens grundprinciper är emellertid att
värdet av en taxeringsenhet skall motsvara taxeringsenhetens allmänna
saluvärde. Undantag från denna princip har av särskilda skäl hittills
gjorts endast för område som utgörs av skogsmark och växande skog.
En taxeringsmetod som innefattar särskilt angivande av byggnadsvärde
bör således inte få leda till ett åsidosättande av den angivna grundprincipen.
De regler som f. n. gäller för taxering av skogsmark och växande
skog återfinns i kommunalskattelagen (1928: 370) och skogsvärderingsinstruktionen
(1951:440). Bestämmelserna är i vissa avseenden föråldrade,
bl. a. beroende på att de tillkommit under en tidsperiod då produktionsförhållandena
i skogsbruket var andra än vad de är i dag. I synnerhet
gäller detta frågan om avdrag för allmänna kostnader i skogsbruket.
En lösning av denna fråga har aktualiserats vid flera tillfällen
och framstår nu som angelägen.
Skogsvärdet innefattar enligt gällande regler i princip värdet av allt
byggnadsbestånd som är behövligt för skogsbrukets drift. Särskilt förmånsvärde
kan dock åsättas när byggnadsbeståndet på skogen är av
större omfattning eller i övrigt har ^lörre kapacitet än vad som behövs
219
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 48
för nämnda drift. Frågan om taxeringen av byggnader på skogen är
komplicerad och det bör framhållas att de nuvarande reglerna inte är
helt tillfredsställande. Bl. a. kan påpekas att det inte finns klara regler
för avgränsning i fall då byggnader används både för skogsbruksdrift
och för annat ändamål, t. ex. inom jordbruket. Utformningen av dessa
regler har vidare ett visst samband med utformningen av reglerna för
avdrag för allmänna kostnader i skogsbruket.
Skogsvärderingsinstruktionen är även i vissa andra avseenden föråldrad
och i behov av översyn, bl. a. i terminologiskt avseende. Detsamma
är förhållandet i några av de avsnitt i anvisningarna till kommunalskattelagen
som rör fastighetstaxering.
Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. Ny- eller omtaxering
skall i mellanperioden ske under vissa i 12 § 2 mom. första stycket
kommunalskattelagen närmare angivna förutsättningar. Förutsättningarna
för ny- eller om taxering har utsatts för kritik. Bl. a. har
framhållits önskemål om möjlighet till omtaxering på grund av samhällets
planeringsåtgärder. De nuvarande ny- och omtaxeringsgrunderna
bör således ses över.
I fråga om taxeringsförfarandet finns anledning att undersöka om
taxeringen av icke skattepliktiga fastigheter kan förenklas.
Vidare har kritik uttalats när det gäller delgivningsförfarandet vid
allmän fastighetstaxering. F. n. sker delgivningen genom offentlig utläggning
av fastighetslängden. Dessutom får fastighetsägaren som en
serviceåtgärd personlig underrättelse i vissa fall genom vanlig postförsändelse.
Med det ökade antalet fritidshusägare har frågan uppkommit
huruvida utläggningen av fastighetslängden, som sker endast i den
kommun där fastigheten är belägen, kan anses tillfyllest som delgivning.
Krav har framställts på personlig delgivning. Frågan om en övergång till
ett system med personlig delgivning bör givetvis belysas mot bakgrunden
av kostnadsaspekten, ökade kostnader för det allmänna bör vägas mot
vinsten för den enskilde.
I samband med en översyn av förfarandet vid fastighetstaxeringen
bör också undersökas möjligheterna till ytterligare rationalisering av
kontorsrutinerna, bl. a. genom ökat utnyttjande av ADB, i syfte att
minska kostnaderna för fastighetstaxeringen.
Statsmakterna har nyligen fattat beslut i princip om inrättande av
länsskatterätter från den 1 juli 1971 (prop. 1970: 103, KU 1970: 34,
rskr 1970: 248, SU 1970: 132, rskr 1970: 308). Länsskatterätterna avses
skola ersätta prövningsnämnderna som instans i taxeringsprocessen.
Prövningsnämnderna har f. n. att ta befattning även med besvärsmål
när det gäller den särskilda fastighetstaxeringen. För den allmänna
fastighetstaxeringen finns en särskild mellaninstans, den s. k. fastighetsprövningsnämnden.
Fastighetsprövningsnämnden är emellertid inte bara
dömande instans, den har också vissa funktioner att fylla på ett förberedande
stadium när allmän fastighetstaxering skall äga rum. Med
hänsyn till den omorganisation av länsstyrelserna och prövningsnämnderna
som är avsedda att genomföras till den 1 juli 1971 såvitt avser
den årliga taxeringen — inkomst- och förmögenhetstaxeringen samt
den särskilda fastighetstaxeringen — synes det lämpligt att i motsvarande
mån omorganisera fastighetsprövningsnämnderna och länsstyrelsernas
befattning med den allmänna fastighetstaxeringen.
De spörsmål som jag nu har berört faller i stor utsträckning utanför
de direktiv som givits åt fastighetstaxeringskommittéema. Enligt min me
-
Fi: 48 Riksdagsberättelsen år 1972
220
ning är det lämpligt att deras arbete nu avslutas och att återstående
frågor som ankommer på dessa utredningar jämte övervägandet av de
här avsedda spörsmålen överlämnas åt en ny utredning. Denna utredning
bör vara oförhindrad att föreslå även andra åtgärder på fastighetstaxeringens
område. Vidare bör utredningen överväga om det är lämpligt
att sammanföra de bestämmelser om fastighetstaxering som nu
finns i skilda författningar till ett författningskomplex.
Den föreslagna utredningen kommer att behandla frågor som är
av betydelse för andra utredningar eller som t. o. m. är beroende av
andra utredningars arbete. Som exempel kan nämnas frågor som behandlas
av jordbruksbeskattningskommittén (Fi 1969: 63) och utredningen
(Fi 1967: 33) om det skatterättsliga fastighetsbegreppet. Samarbete
bör givetvis ske med dessa utredningar.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1971 hållit 21 sammanträden.
Utredningen har i vissa hänseenden samrått med jordbruksbeskattningskommittén
(Fi 1969: 63) och utredningen (Fi 1967: 33) om
det skatterättsliga fastighetsbegreppet. I viss fråga har därjämte kontakt
tagits med realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79).
Utredningen har den 30 september 1971 avgett delbetänkandet (Ds
Fi 1971: 13) Ny- och omtaxering av fastighet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i slutet av år 1972.
49. Utredningen (Fi 1971:1) om beskattning av utländska artister
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971
med uppdrag att utreda frågan om regler för beskattning av i utlandet
bosatta artister m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 april 1971):
Utredningsman:
Edström, Kjell S., överdirektör (fr. o. m. den 19 mars 1971)
Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21, 4 tr., 171 94 Solna, tel.
växel 98 15 40
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den
5 februari 1971):
Förordningen (1908: 128) angående bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter (bevillningsförordningen) är den enda av de
tidigare bevillningsförordningarna som ännu gäller. Numera innehåller
förordningen endast bestämmelser om beskattning av i utlandet bosatta
vad gäller inkomst genom artistisk verksamhet här i landet. Bestämmelserna
innebär i korthet följande.
Utomlands bosatt fysisk person och där hemmahörande juridisk person
som ger offentlig föreställning här i landet skall erlägga avgift med
15 °/o av bruttoinkomsten av tillställningen. I vissa fall beräknas avgiften
inte på den verkliga bruttoinkomsten utan på en beräknad inkomst.
Så sker i fråga om avgift vid konsert m. fl. slags föreställningar då
bruttoinkomsten kan antas inte överstiga 500 kr. samt när det gäller
föreställningar av annat slag, såsom anställande eller anordnande av
”karusell- eller annan konståkning, målskjutning, ringkastning eller
kraftprov”. Avgiften är i sistnämnda fall minst 50 kr. för varje dag då
föreställning eller förevisning äger rum. Dessa bestämmelser gäller som
221
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 49
sagt när den i utlandet hemmahörande personen själv arrangerar föreställning
här i landet. Detta förekommer numera ganska sällan och bestämmelserna
har därför inte så stor betydelse.
Däremot tillämpas förhållandevis ofta avgiftsbestämmelserna i vad
de avser ersättning som i utlandet bosatt fysisk person förvärvar på
grund av medverkan vid offentlig föreställning m. m. här i landet. Denna
avgift utgår med 30 % av ersättningen och med minst 10 kr. för
varje dag då medverkan lämnas eller sådan verksamhet utövas för vilken
ersättning beräknas. Också naturaförmåner och kostnadsersättning
räknas med i avgiftsunderlaget. Sedan den 1 mars 1970 tas bevillningsavgift
ut också på ersättning för artistisk verksamhet för svensk ljudradio
eller television. Bevillningsavgift enligt det sagda erläggs också
av i utlandet bosatt fysisk person och där hemmahörande juridisk person
som är berättigad till ersättning för annans medverkan eller verksamhet
av nyssnämnda slag.
Den 30-procentiga bevillningsavgiften är numera närmast att betrakta
som en definitiv källskatt för utomlands bosatta artister m. fl. Den som
arrangerar föreställningen eller utger ersättning för medverkan i ljudradio
eller television svarar sålunda för att avgiften erläggs.
Avgifterna tillfaller staten och den kommun, inom vilken föreställningen
eller verksamheten ägt rum, med hälften vardera.
Undantag från skyldighet att erlägga avgift föreligger för vissa slags
artister och för idrottsmän i särskilda fall. Vidare kan Kungl. Maj:t
under vissa förutsättningar medge befrielse från bevillningsavgift, vilket
också i stor utsträckning förekommer (se BeU 1969:72 s. 11). Länsstyrelsen
är uppbördsmyndighet beträffande bevillningsavgifter.
För rätt att anordna tillställning m. m. som avses i bevillningsförordningen
fordras särskilt tillstånd av länsstyrelsen enligt kungörelsen
(1913: 380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka
i offentlig föreställning m. m. i Sverige.
Som jag framhöll i statsrådsprotokollet till prop. 1969: 153 är det
angeläget att hela denna beskattningsform blir föremål för en grundlig
översyn. Förordningens bestämmelser är både sakligt och språkligt föråldrade.
Uppgiften bör anförtros en särskild sakkunnig.
Jag vill erinra om att förslag om slopande av bevillningsavgifterna
framlades av dubbelbeskattningssakkunniga i betänkandet (SOU 1962:
59) Internationella skattefrågor. Förslaget innebar att en särskild definitiv
källskatt (löneskatt) skulle införas på inkomst som förvärvas av fysiska
personer under tillfällig vistelse i Sverige, däribland artister bosatta
i utlandet. De sakkunnigas förslag föranledde vissa smärre ändringar i
bevillningsförordningen (prop. 1966: 127, BeU 1966: 54, rskr 1966: 338,
SFS 1966: 731) men ett ställningstagande till förslaget i dess helhet ansågs
böra anstå i avbidan på bl. a. resultatet av pågående utredningsarbete
rörande en definitiv källskatt för löntagare. Sedan betänkandet
framlades har emellertid kretsen av avgiftsskyldiga enligt bevillningsförordningen
utvidgats och vidare medför den skattereform som nyligen
har genomförts att de sakkunnigas förslag numera inte kan läggas till
grund för lagstiftning utan vidare bearbetning.
Bevillningsavgifterna utgår f. n. med en fast procentsats, i motsats till
inkomstskatt för fysiska personer m. fl. Ett rättvisare avgiftsuttag skulle
kanske bli följden om en progressiv skala tillämpades, såsom föreslagits
i dubbelbeskattningssakkunnigas betänkande. Även vad de sakkunniga
i övrigt har föreslagit bör beaktas vid en översyn av bevillningsförord
-
Fi: 49 Riksdagsberättelsen år 1972
222
ningen. Vidare bör den sakkunnige överväga om de förslag som översynen
kan föranleda bör inbegripa beskattning även av andra här i landet
ej bosatta personer än sådana som avses i bevillningsförordningen.
Teatrarnas riksförbund har i skrivelse till finansdepartementet framfört
önskemålet att bevillningsavgift inte skall beräknas på artisternas
resekostnad. Förbundet hemställer också att vid beräkning av bevillningsavgifter
avdrag skall medges för skäliga traktamenten, översynen
bör innefatta en bedömning av de önskemål som förbundet har framställt.
Vidare bör den sakkunnige komma med förslag om en genomgripande
modernisering av förfarandet vid avgiftspåföringen. Avgiftsskyldighetens
omfattning bör i stort sett inte förändras. Vad som bör utredas
är t. ex. om den nuvarande schablonberäkningen av avgiftsunderlag i
vissa fall kan och bör ersättas med avgiftsberäkning på grundval av ett
deklarationsförfarande. Det har förekommit fall där artist i ett län har
påförts bevillningsavgift och i ett annat län felaktigt har taxerats till inkomstskatt
för uppburna ersättningar för artistisk verksamhet. Hur sådant
skall kunna undvikas och kontrollen över avgiftsskyldigheten göras
mer enhetlig bör övervägas. Möjligen kan vissa fördelar vinnas genom
att förfarandet eller viss del därav centraliseras till en länsstyrelse eller
till riksskatteverket.
Fråga om Kungl. Maj:ts rätt att befria från bevillningsavgift har behandlats
av departementsutredningen (Ju 1964: 58) i dess promemoria
59. I promemorian föreslås att beslutanderätten i ärende om sådan befrielse
flyttas från Kungl. Maj:t till den dåvarande riksskattenämnden.
Detta förslag bör tas upp till bedömande vid översynen av bevillningsförordningen.
Som jag nyss nämnt är tillstånd efter ansökan därom f. n. villkor
för uppträdande här i landet av utländsk artist. Denna anordning
har visserligen fördelar från kontrollsynpunkt, men av andra
skäl kan det anses olämpligt att tillståndsgivning för viss verksamhet
kopplas samman med beskattningsåtgärder. Det bör därför utredas om
tillståndskravet kan ersättas med föreskrift om skyldighet att göra anmälan
om verksamhet som kan grunda uttagande av bevillningsavgift.
Avgiften bör få en mer adekvat benämning än den nuvarande.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
50. Datasamordningskommittén (Fi 1971: 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 med
uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll
av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november
1971):
Ordförande:
Hermansson, Rune, f. d. statsråd, direktör (fr. o. m. den 26 oktober
1971)
Ledamöter:
Alpsten, A. Börje, departementsråd (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Andersson, J. Sven G., departmentsråd (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Bruno, Gösta F., t.f. överdirektör (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
223
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
Fastbom. E. Lennart, planeringschef (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Gustafsson, Hans I., stadsdirektör (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Haglund, F. Anders, f. d. ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den
26 oktober 1971)
Larsson, Torsten A., driftdirektör (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Lindberg, S. Lennart, direktör (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Lundgren, Georg E. H., professor (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Vinge, Per-Gunnar, direktör (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Virgin, G. Ivar, kapten, tredje vice talman (fr. o. m. den 26 oktober
1971)
Expert:
Hagström, A. Tony G., departementsråd (fr. o. m. den 26 oktober 1971)
Sekreterare:
Johansson, Hans I., e. avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den
18 juni 1971):
Automatisk databehandling (ADB) för administrativa uppgifter introducerades
i vårt land under senare hälften av 1950-talet. Utvecklingen
inom ADB-området har därefter gått snabbt. Ett uttryck härför är att
redan i början av 1960-talet över hundratalet datamaskinanläggningar
hade tagits i bruk i vårt land. Härav svarade staten för en betydande andel
eller omkring en fjärdedel. I dag har enbart inom den statliga sektorn
anskaffats närmare 100 datamaskiner och det totala antalet anläggningar
i vårt land uppskattas till omkring 600 stycken.
Inom den statliga sektorn har ett viktigt motiv för övergång till ADB
varit de stora möjligheterna till rationalisering av administrativt arbete.
Datamaskinerna har i växande utsträckning övertagit rutinmässiga delar
av sådant arbete och därigenom frigjort personal för mera kvalificerade
uppgifter. ADB-tekniken har också i många fall gjort det möjligt
att realisera mål som inte skulle kunnat uppnås med andra hjälpmedel.
Effektivisering av administrativt arbete har varit en viktig drivkraft
bakom utvecklingen av ADB även inom övriga sektorer i samhället.
Den snabba utvecklingen av ADB-tekniken har möjliggjort en utvidgning
av datamaskinernas användningsområden. Karakteristiskt för
1950- och 1960-talen har varit, att bearbetningarna i huvudsak gällt
arbeten av rutinkaraktär. Manuella rutiner avseende löneuträkning, förrådsredovisning,
statistiska beräkningar etc. har överförts till maskinell
bearbetning. Den bearbetningsteknik som huvudsakligen kommit till användning
är s. k. satsvis bearbetning, som vanligen innebär att en betydande
anhopning av transaktioner får ske inför varje maskinköming.
1970-talet kommer i hög grad att präglas av nya bearbetningsformer,
i vilka ADB-processen mera påtagligt ingår som ett direkt moment i det
administrativa arbetet. Utvecklingen under de senaste åren av datamaskiner
och datakommunikationsutrustning möjliggör en ökad användning
av terminalutrustning av olika slag och har därmed skapat förutsättningar
för en vidgning av datamaskinernas användningsområden.
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
224
Framväxten av de s. k. databankerna torde till stor del vara ett resultat
av denna nya teknik.
Samtidigt som den tekniska utvecklingen på ADB-området öppnat
möjligheter för helt nya, ofta fantasieggande uppgifter, ställer den också
samhället inför nya krav och problem.
Jag skall börja med att beröra några karakteristiska inslag i den tekniska
utvecklingen på ADB-området.
Utvecklingen har medfört en betydande kapacitetshöjning för datamaskinerna.
Anläggningarna arbetar snabbare, dvs. utför fler operationer
än tidigare per tidsenhet. Inläsningstekniken av data till maskinerna
undergår en snabb förändring. Hittills har inmatning av data huvudsakligen
skett från hålkort eller hålremsa. Utvecklingen går i växande
utsträckning dels mot direkt inskrivning på magnetband eller annat
medium som snabbt kan läsas in, dels mot direkt inskrivning i datamaskin
via terminaler samt direkt teckenläsning (s. k. optisk läsning),
innebärande att skrivna data direkt kan överföras till maskinen. Även
tekniken för utmatning av data efter bearbetning i maskinanläggningen
utvecklas snabbt. Lagringsmöjligheterna har väsentligt förbättrats. Dels
kan fler data lagras på mindre utrymme än tidigare (ökad minneskapacitet),
dels har den teknik varmed data hämtas från lagringsmediet förbättrats.
Den nya tekniken medger i princip direktåtkomst av lagrade
uppgifter. Ett annat väsentligt inslag i den nya tekniken är s. k. tidsdelning.
Denna egenskap hos de nya maskinsystemen möjliggör att flera
användare kan utyttja datamaskinen samtidigt.
Av stort intresse är utvecklingen på datatransmissionsområdet. Den
nya tekniken på detta område möjliggör tillgång till en datamaskin oberoende
av dess geografiska placering. Kommunikationen i sådana fall
sker genom s. k. terminaler som via en ledning ansluts till datamaskinen.
Terminalerna kan fylla både funktionen som inmatningsmedium
och som utmatningsmedium. Terminalerna kan tekniskt vara av skiftande
slag. De kan sålunda utgöras av skrivmaskiner, hålkortsläsare, bildskärmar
etc.
Sammantagna möjliggör dessa egenskaper en revolutionerande förändring
i utnyttjandet av ADB-tekniken. Ett mycket stort antal användare
kan, i princip oberoende av var själva datamaskinen är belägen,
samtidigt utnyttja maskinens tjänster. Via terminaler kan t. ex. frågor
ställas om uppgifter som finns lagrade i dataanläggningens direktminnen
och svar kan erhållas inom några sekunder. Människan kan alltså
föra en dialog med maskinen. Inom tekniskt räckhåll ligger också möjligheten
att detta kan ske genom muntliga frågor och svar. Vidare kan
flera datamaskiner kopplas samman till ett arbetande system. Från en
datamaskin eller en terminal kan det sålunda bli möjligt att få tillgång
till uppgifter som finns lagrade i ett antal dataanläggningar.
Dataöverföring på långa avstånd sker redan i dag. I Sverige sker
detta genom televerkets försorg, som tillhandahåller teleförbindelserna
i datakommunikationssammanhang. F. n. används det allmänna telefonnätet.
Särskilda anordningar (modemer) inkopplas härvid i förbindelsernas
bägge ändar för omvandling av datasignalerna från datautrustningen
till signaler lämpliga för telefonförbindelserna och för den omvända
operationen. En utredning pågår inom televerket rörande utbyggnaden
av ett särskilt datanät. Målsättningen är att ett sådant datanät
skall kunna tas i drift i mitten på 1970-talet.
Datatransmissionen kan förutses komma att bli av mycket stor om -
225
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
fattning. Det kan nämnas att i flera amerikanska datasystem kostnaden
för datatransmission i dag uppges vara av samma storleksordning som
den egentliga databehandlingskostnaden. Enligt uppgift förutser vidare
amerikanska telefonföretag att intäkterna från datatransmission inom
en inte alltför avlägsen framtid kommer att överstiga intäkterna från
den vanliga telefontrafiken.
Innan jag går vidare med en redogörelse för det pågående arbetet
med uppbyggnaden av ADB-system skall jag i korthet beröra vissa begrepp
inom området. Redan vid tillämpning av konventionell ADB-teknik
har stora mängder data samlats på olika minnesmedier; data av ensartat
slag har sammanförts till register. I stället för register används ofta
ordet fil för att beteckna en mängd av sammanhörande dataposter som
behandlas som en enhet. Datamaskinerna har utnyttjats som ett hjälpmedel
att lagra data i ett register och att hålla sådana register aktuella.
Den mera avancerade teknik, som skildrats i det föregående, har möjliggjort
en vidareutveckling av uppbyggnaden och användningen av här
avsedda register. Uttrycket databank har präglats. Det finns ingen allmänt
accepterad definition av detta begrepp. Allmänt sett avses dock
med en databank ett systematiskt register eller, vilket är vanligare, flera
delregister, som är tillgängliga för datamaskinell bearbetning. Ofta förbinds
databanksbegreppet även med direktåtkomstminnen, som medger
snabb åtkomst av informationen — eventuellt via terminaler — för
olika användare. Datatekniskt består emellertid skillnaden mellan en
databank och konventionellt lagrade och använda filer i att databanken
administreras av ett s. k. filhanteringssystem. Några restriktioner beträffande
lagringsmedium finns inte utan data kan även vara lagrade på
t. ex. magnetband.
Uppdatering av en databank kan ske satsvis. Det kan också ske genom
att man via terminaler matar in olika uppgifter direkt från källan,
och att dessa via telenätet införs till datamaskinen. Datasystemet analyserar
de inkommande uppgifterna, utväljer berörda dataprogram, bearbetar
vid behov uppgifterna samt uppdaterar registret. Detta kallas direkt
uppdatering eller uppdatering on-line. Bearbetningen kallas direkt
bearbetning (on-line-bearbetning). Klarsignal eller resultatet av bearbetningen
återsänds till terminalen. Tiden för hela förloppet rör sig om
något tiotal sekunder eller kortare tid.
Ett annat uttryck som ofta används, är informationssystem. Detta
kan ibland vara liktydigt med vad jag kallat databank. Men ofta avses
en databank, som kompletterats med ytterligare data och program för
att möjliggöra prognoser eller annan analys av betydelse för beslutsfattandet
inom den sektor, som databanken betjänar. Informationssystemet
kan i princip belysa både kortsiktiga och mera långsiktiga beslutsproblem,
förutsatt att man utvecklat lämpliga analysmetoder (modeller)
för problemens beskrivning. Systemet kan givetvis också omfatta flera
databanker och ej ADB-lagrad information.
När jag använder de här berörda begreppen i det följande torde det
framgå av sammanhanget vad jag avser.
Inom den statliga sektorn pågår ett omfattande planerings- och förberedelsearbete
i fråga om uppbyggnad av databanker. I några fall har
sådana ADB-system redan tagits i drift.
Beträffande vissa databanker föreligger principbeslut av riksdagen.
Sålunda tog riksdagen år 1968 ställning till en reform av fastighetsregistreringen
(prop. 1968: 1 bil. 4, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). Enligt
8 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
226
detta beslut skall ett centralt fastighetsregister byggas upp. Registret
skall, i motsats till vad som nu gäller, vara enhetligt för land och stad.
Till grund för registeromläggningen läggs ett enhetligt beteckningssystem.
I registret skall varje fastighets läge vara bestämt genom angivande
av s. k. koordinater, vilka redovisas i anslutning till rikets koordinatsystem.
Denna redovisning medför att en stor mängd data kan
lägesbestämmas, nämligen alla data som i skilda register redovisas med
anknytning till fastigheter. Antalet fastigheter beräknas till 3,6 miljoner
och antalet bokstäver och tecken i registret uppskattas till 1,8 miljarder.
Fastighetsregistret väntas även bli av betydelse bl. a. för samhällsplaneringen.
Uppgiften att bygga upp denna fastighetsdatabank har
lagts på ett för ändamålet särskilt bildat organ, centralnämnden för fastighetsdata
(CFD).
1970 års riksdag har tagit ställning till ett förslag om en reformering
av inskrivningsväsendet (prop. 1970: 1 bil. 4, 3LU 1970: 8, rskr 1970:
96). Principbeslut fattades härvid om att ADB skall införas inom inskrivningsväsendets
område. Även detta register skall förläggas till en
central dataanläggning. Enligt riktlinjerna för det fortsatta arbetet skall
möjligheterna till en teknisk samordning med fastighetsregistret undersökas.
Grunden härför är, som föredragande departementschefen framhöll,
att genom principbeslutet om ett nytt fastighetsregister möjlighet
har öppnats att tillskapa ett enhetligt informationssystem med integrerad
databehandling, snabbt uppgiftslämnande och flexibilitet. På många
områden som detta system är avsett att betjäna är inskrivningsdata av
stor betydelse för planeringen och beslutsfattandet. Chefen för justitiedepartementet
konstaterar i 1971 års statsverksproposition (prop. 1971: 1
bil. 4) att de undersökningar som hittills gjorts har visat att ett centralt
fastighetsregister och ett centralt inskrivningsregister kan samordnas i
tekniskt avseende och att CFD:s arbetsuppgifter bör omfatta utveckling
av en databank för såväl fastighetsregister som inskrivningsregister.
Arbetet på att skapa ett rättsväsendets informationssystem (RI) inleddes
år 1966. Rl-projektet har redovisats för riksdagen vid ett flertal tillfällen
(se bl. a. prop. 1969: 26, 1970: 54, 1970: 140, 1971: 89 och bil. 4
till statsverkspropositionema de senaste åren). Genom kungörelsen
(1970: 517) har Kungl. Majit reglerat uppbyggnaden av RI. Enligt kungörelsen
skall systemet användas för att insamla, lagra, bearbeta och
lämna uppgifter som har samband med verksamheten inom polis-, åklagar-
och domstolsväsendet samt kriminalvården. Projektet leds av samarbetsorganet
för ADB inom rättsväsendet, som består av representanter
för justitie- och finansdepartementen, myndigheterna inom rättsväsendet
och andra myndigheter som berörs av projektet. Syftet med projektet
är främst att åstadkomma förenklade rutiner för utbyte och registrering
av i första hand data inom rättsväsendet. Rutinerna baseras i stor
utsträckning på ADB-teknik och de sammanförs till delsystem för olika
områden. Delsystemen, som avser både processdata och rent administrativa
data, integreras på sikt till ett stort system, RI. Delsystemen måste
av praktiska och andra skäl installeras på olika datamaskinanläggningar.
Utbyte av data mellan anläggningarna beräknas behöva ske i viss
utsträckning.
Av de rutiner som är i drift ingår flertalet i delsystemet för brottmålsförfarandet
i vid mening. Rikspolisstyrelsen ansvarar för driften av detta
delsystem. Kungörelsen om RI reglerar uppgiftsskyldigheten till systemet
för de i projektet deltagande myndigheterna. I delsystemet för
227
Kommittéer: Finansdepartementet Fl: 50
brottmålsförfarandet databehandlas dom och slutligt beslut i brottmål,
strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot, brottsanmälan, uppgift
som i särskild ordning lämnas angående person som är misstänkt för
brott samt annan handling med uppgifter för det allmänna kriminalregistret
eller polisregister. I samband därmed lagras automatiskt data i
olika slag av register. Maskinellt framställs också en rad meddelanden
till olika myndigheter. De största registren avser data som ingår i polisregistren,
allmänna kriminalregistret, körkortsregistren och riksskatteverkets
straffregister.
Delsystem för kriminalvården är under utveckling. Datamaskincentralen
för automatisk databehandling (DAFA) skall svara för den tekniska
driften av delsystemet. Informationsutbytet mellan rikspolisstyrelsen
och DAFA:s datamaskinanläggningar väntas bli begränsat för kriminalvårdens
delsystem. Däremot räknar man med att myndigheter
inom rättsväsendet ofta behöver ställa frågor till register i de två datamaskinanläggningarna
via terminaler. Lagstiftning och rättspraxis är ett
annat område där samarbetsorganet har utvecklat system som nu är i
drift. För dessa system används en datamaskin hos DAFA. Utredningar
i denna del görs bl. a. i samarbete med riksdagens förvaltningskontor.
I samband med godkännande av riktlinjer för den fortsatta utformningen
av fordonsregistreringen har riksdagen fattat beslut om inrättandet
av en databank på fordonsområdet (prop. 1969: 30; SU 1969: 42,
3LU 1969: 30, BeU 1969: 32; rskr 1969: 132, 133, 136). Denna databank
skall tjäna flera ändamål. Föredragande departementschefen pekade
på att genom bilregistreringen skapas ett informationsunderlag,
som i första hand kan utnyttjas inom trafiksäkerhetsområdet för skilda
slag av utrednings- och planeringsaktiviteter samt för kontroll av fordonsbeståndet
i olika hänseenden. En snabb och aktuell information ur
registren är vidare av väsentlig betydelse för polisen i dess trafikövervaknings-
och spaningsarbete. Registerinnehållet skall också tjäna som
underlag för beredskapsplanläggningen på fordons- och transportområdet.
Den utgör vidare bl. a. underlag för debitering och uppbörd av
fordonsskatt och för kontroll av att trafikförsäkringsskyldigheten fullgörs.
Registreringen ligger också till grund för fordonsstatistik. I propositionen
behandlades frågan om man skall ha en centraliserad, till en
enda dataanläggning knuten registerföring eller en decentraliserad sådan.
Departementschefen konstaterade i denna fråga att en centraliserad
registerföring låter sig väl förenas med en fortsatt decentraliserad administrativ
handläggning. — Fordonsdatabanken beräknas i mitten av
1970-talet innehålla uppgifter om mer än 3,5 miljoner fordon, innebärande
att ca 1,5 miljard tecken skall lagras i datamaskinens minne. Beträffande
utnyttjandet gäller att länsstyrelserna varje dag beräknas komma
in med ca 50 000 frågor till registret, vartill skall läggas frågorna
från polisväsendet. Antalet dagliga meddelanden som påverkar innehållet
bedöms uppgå till ca 50 000. Bilregistret organiseras i ett antal delregister,
dels ett fordonsregister, ordnat efter registreringsbeteckning och
innehållande tekniska uppgifter, dels ett ägarregister ordnat efter personnummer
och dels ett chassiregister som möjliggör att man med
hjälp av bilmärke och chassinummer får fram registreringsbeteckningen.
Fr. o. m. den 1 januari 1971 finns en särskild nämnd, bilregisternämnden,
som skall svara för återstående planerings- och systemutvecklingsarbete
samt för idrifttagning av det nya bilregistret (jfr prop. 1970: 165,
SU 1970: 213, rskr 1970: 428).
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
228
Inom arbetsmarknadsverket pågår sedan några år ett omfattande arbete
med att på grundval av förslag som väckts av statskontoret utveckla
ett ADB-system. Principerna för detta arbete har godkänts av riksdagen
(prop. 1970: 1 bil. 13, SU 1970: 54, rskr 1970: 157). Härvid har beslutats
att arbetet skall inriktas på två etapper. Den första etappen omfattar
överförande av funktioner med omfattande manuellt rutinarbete.
Detta arbete har redan resulterat i att ett antal datasystem tagits i drift.
Den andra etappen syftar till att utnyttja ADB i det egentliga arbetsförmedlingsarbetet,
såsom registrering av information om lediga platser
och arbetssökande.
Arbetsmarknadsverkets datasystem är liksom de system som behandlats
i det föregående ett fleranvändarsystem med terminalfunktioner,
dvs. från skilda orter i landet skall samtidigt kunna utnyttjas ett centralt
registermaterial, lagrat i en central datamaskin med stor minneskapacitet.
Systemets databank innehåller ett omfattande registersystem över
dels enskilda individer, dels beredskapsprojekt, utbildningskurser, skyddade
verkstäder m. m. En grupp av register består sålunda av ett centralt
personregister, där grunduppgifter om samtliga personer som är
eller varit aktuella för vissa åtgärder lagras samt till detta personregister
anslutna specialregister, innehållande detaljinformation rörande respektive
åtgärder. Flertalet av de nämnda registren kommer att vara direkt
åtkomliga från terminalerna.
Ett annat databanksprojekt, som underställts riksdagens prövning, avser
utnyttjande av ADB i riksdagsarbetet (BaU 1970: 49, rskr 1970:
336). Enligt riksdagens beslut skall en försöksverksamhet komma till
stånd rörande riksdagens användande av ADB vid lagring och återvinning
av information. Den ifrågavarande informationen avser riksdagens
eget material, dvs. riksdagstrycket och registreringen av händelsemoment
i riksdagsarbetet. I den rapport som låg till grund för riksdagens
beslut erinrades bl. a. om att inom statsförvaltningen för närvarande
pågår planering och uppbyggnad av åtskilliga ADB-system för informationsbehandling.
En på motsvarande sätt samordnad och automatiserad
informationsbehandling inom riksdagen kunde därför ses som ett
led i ett framtida databankssystem, där de olika intressenterna får tillgång
till varandras information.
På basis av ett av exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON)
avgivet principförslag rörande ADB inom exekutionsväsendet har riksdagen
godtagit (prop. 1971: 1 bil. 14 s. 113, CU 1971: 10, rskr 1971: 71)
att ett utvecklingsarbete skall drivas med utgångspunkten att ADB skall
utnyttjas inom detta område så snart praktiska förutsättningar finns.
Enligt EON:s förslag skall ADB-systemet byggas upp som ett hjälpmedel
i indrivningsverksamheten. Datasystemet förutsätts härvid tillhandahålla
berörda myndigheter ett aktuellt indrivningsmaterial. Detta skall
bestå av skuldliggare med väsentlig information om gäldenär och skuldposter
i form av indrivningsunderlag med utförlig information för handläggning
under en viss period enligt systemets regler för bevakning och
rangordning av mål.
Vid årets riksdag (prop. 1971: 65, TU 1971: 12, rskr 1971: 209) har
vidare behandlats frågan om upprättande av ett centralt körkortsregister.
Uppgifterna i registret skall lagras på direktminnen. En rad avnämare,
såsom trafiksäkerhetsverket, polisen, länsstyrelserna, tullen, domstolar,
åklagare och enskilda skall från egen terminal eller via terminalförsedd
myndighet snabbt kunna hämta uppgifter ur registret. I registret skall
229
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
lagras olika uppgifter om alla körkortsinnehavare i riket, som f. n. uppgår
till drygt 3 miljoner personer. Uppgifterna som skall lagras är i
första hand körkortsdata (körkortsklass, körkortets giltighet m. m.).
När det gäller persondata har ännu inte beslutats om de skall registreras
i körkortsregistret eller i länsstyrelsernas centrala personregister. Belastningsdata
(brott och förseelse i körkortshänseende) avses bli registrerade
inom ramen för rättsväsendets informationssystem. Körkortsregistret
skall integreras med bilregistret. Trafiksäkerhetsverket skall vara huvudman
för båda dessa register.
På grundval av beslut av Kungl. Maj:t pågår f. n. arbete med att utveckla
vissa databanksprojekt.
Genom beslut den 29 juni 1970 tog Kungl. Maj:t sålunda ställning
till en rapport från den av riksförsäkringsverket och statskontoret bedrivna
s. k. RAFA-utredningen (rationalisering av den allmänna försäkringens
administration). Enligt beslutet skall försöksverksamhet bedrivas
rörande ADB-system för den allmänna försäkringen. RAFA-projektet
omfattar dels sjukförsäkringen, dels den allmänna pensioneringen.
Systemet innebär att en stor del av försäkringskassornas manuella
arbete med registerföring och uträkning av pensioner och sjukförsäkringsförmåner
överföres till ADB. Systemet baseras på en central datamaskinanläggning.
Registeruppgifterna lagras på direktåtkomstminnen.
Försäkringskassorna, som inkl. lokalkontor uppgår till över 500, förses
med terminaler. Databanken skall bestå av ett flertal delregister, såsom
register över inskrivna försäkrade, register över pågående sjukfall, register
över pensionstagare m. m. Enligt RAFA-utredningens tidsplan
skall omläggningen till ADB vara genomförd år 1973 för pensionssystemet.
Samma år förutsätts slutligt beslut fattas om genomförande av
ADB-systemet för sjukförsäkringen.
Genom beslut den 11 september 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden att bedriva fortsatt utvecklingsarbete
rörande ett centralt personregister (CPR), med sikte på
att ett sådant register skall inrättas fr. o. m. början av år 1972. Riksdagen
beslöt redan år 1963 att ett ADB-system skulle införas inom folkbokförings-
och uppbördsväsendet. övergången skedde under åren 1966
—1967, och systemet är nu i full drift. Tidigare befintliga register inom
fastighets-, person- och skatteredovisningen har därigenom överförts
till länsvis sammanställda magnetbandsregister. Det nu pågående utvecklingsarbetet
siktar till ett riksomfattande register över befolkningen
med direktåtkomstmöjligheter. I registret skall redovisas allmänna data
rörande fysiska personer. Till grund för förslaget om upprättande av ett
CPR ligger bl. a. det förhållandet att persondata lagras i ett flertal register
inom såväl den offentliga som privata sektorn av samhället. Samordningen
mellan registren är bristfällig. Ofta samlas för resp. register
data in om personer, och dessa data ajourhålles genom egna rutiner. En
person som flyttar måste t. ex. anmäla detta till ett flertal myndigheter
och organisationer. Tanken är nu att alla sådana register automatiskt
skall aviseras om inträffade förändringar. På grundval av gjorda enkäter
bland presumtiva användare av registret har aviseringsvolymen beräknats
till ca 40 miljoner poster per år. Systemet förutsätts också så
upplagt att frågor skall kunna ställas via terminaler. Antalet frågor per
dag till ett centralt personregister har uppskattats till initialt ca 60 000
för att relativt snabbt öka till inemot 200 000.
Inom ramen för ett av Kungl. Maj:t givet uppdrag till statskontoret
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
230
bedrivs f. n. försöksverksamhet med ett s. k. personaladministrativt informationssystem.
I försöksverksamheten deltar sju myndigheter, huvudsakligen
inom rättsväsendet. För dessa har upprättats en databank,
innehållande olika uppgifter om de anställda vid dessa myndigheter.
Databanken är organiserad i tre huvudregister—personalregister, befattningsregister
och löneregister. Syftet med försöksverksamheten är att
pröva om en för hela statsförvaltningen gemensam databank är ändamålsenlig.
Databanken skall därvid fungera som en central informationsbank,
som inhämtar, lagrar och bearbetar personaladministrativ information
samt redovisar denna till centrala personaladministrativa organ
och till enskilda verk och myndigheter.
Kungl. Maj:t har den 23 april 1971 uppdragit åt statskontoret att biträda
miljökontrollutredningen med att genomföra en förstudie till ett
miljövårdens informationssystem. Systemet skall om möjligt tillgodose
såväl de administrativa myndigheternas som forskningens behov av samlad
information om miljön och om de förändringar som sker i miljön.
I första hand beräknas informationssystemet omfatta följande ämnesområden,
nämligen allmän naturvård (bl. a. naturskydd och fridlysningsärenden),
naturresursvård (hushållning med luft, vatten, mark) och
omgivningshygien (hälsovård, vatten- och luftföroreningar, buller m. m.).
Såsom framgått av den lämnade redogörelsen pågår ett mycket omfattande
arbete inom den statliga sektorn rörande upprättandet av skilda
slag av databanker. I några fall har arbetet bedrivits så långt att en
praktisk tillämpning börjat ske. I flertalet fall befinner sig dock projekten
på planerings- och utvecklingsstadiet.
Även inom andra sektorer av samhället pågår planering för införande
av avancerade ADB-system, som i vissa fall också syftar till upprättandet
av skilda slag av databanker. Här kan endast ges några exempel på
sådana projekt.
Inom sjukvårdens område läggs växande resurser ned på medicinsk
datateknik. SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut)
utreder frågan om medicinska databanker.
Även flera landsting är direkt engagerade inom likartad verksamhet.
Stockholms läns landsting har sålunda redan tagit i bruk en databank
vid Danderyds sjukhus, i vilken lagras uppgifter över regionens ca 1,5
miljoner invånare. Registret i fråga medger omedelbar åtkomst från terminaler
vid bl. a. sjukvårdsinrättningarna inom länet.
Inom den privata sektorn har bankerna hunnit långt när det gäller
planeringen av stora databanks- och informationssystem. Flera av de
större affärsbankerna utvecklar avancerade ADB-system. Inom sparbanksväsendet
pågår konstruktion av ett gemensamt datasystem, i vilket
bl. a. beräknas ingå ca 2 000 terminaler.
Inom bankväsendet har vidare påbörjats ett förberedelsearbete rörande
ett av de mest omfattande ADB-systemen som hittills presenterats i
vårt land, nämligen SIBOL-projektet (samarbete för integrerat betalningssystem
on-line). Kärnan i detta är ett antal register, i princip ett
för varje i projektet deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter
om kundernas bankkonton. Kunderna utrustas med ett bankkort, vilket
skall kunna användas för att beordra överföring av medel från resp.
konto inte bara vid besök vid vilket bankkontor som helst i landet utan
vid alla till systemet anslutna butiker m. m. Användningen av detta
system innebär att betalning kan ske utan användande av kontanter,
checkar el. dyl. genom en automatisk överföring mellan olika bankkon
-
231
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
ton. Ett mycket stort antal organ tänkes bli anslutna till systemet. Bankerna
förutsätts sålunda genom terminalförbindelser bl. a. kunna få tillgång
till informationer lagrade i de samhälleliga databankerna.
Innan jag går in på vilka åtgärder jag nu vill förorda, anger jag i det
följande några allmänna synpunkter av betydelse för frågan om samordning
och kontroll av databanker.
Den skisserade tekniska utvecklingen och det pågående arbetet med
uppbyggnaden av databanker har väckt farhågor och oro i olika hänseenden.
I den allmänna debatten har det främst gällt förmodade risker
för den personliga integriteten. Denna fråga går jag inte in på i detta
sammanhang. Farhågor har emellertid också ofta uttalats beträffande
den centralisering av informationen som ADB-utvecklingen skulle föra
med sig. Dessa farhågor har framför allt gällt maktförskjutningar inom
organisationerna, inbegripet stat, kommuner och företag, där ADB-tekniken
skulle medföra ett mera centraliserat beslutsfattande. Det är riktigt
att ADB-utvecklingen hittills gått mot en centralisering av informationsbearbetningen.
Men den nya tekniken med terminalbaserade informationssystem
ger möjlighet till den decentralisering som från skilda
utgångspunkter kan framstå som önskvärd. Eftersom tid och rum inte
på samma sätt är begränsande faktorer, blir med den moderna datatekniken
friheten att utforma arbetsorganisation, former för beslutsfattande
och att välja lokalisering väsentligt större än tidigare.
Men självfallet medför den antydda utvecklingen problem i olika avseenden
och det är nödvändigt att statsmakterna får ett avgörande inflytande
på utvecklingen.
Som tidigare berörts har de databanker som hittills byggts upp i Sverige
eller är på ett långt framskridet planeringsstadium primärt tillkommit
för att lösa problem inom en viss verksamhet. Ofta har manuella
register av motsvarande slag funnits i den tidigare verksamheten
och skälet för omläggning till ADB har varit att rationalisera verksamheten.
För flera databanker är emellertid den grundläggande filosofin
att databanken skall utformas så att den kan integreras med eller utväxla
vissa data med andra databanker. Härigenom skapas ett nät av
integrerbara informationssystem. För samköming krävs integrationsnycklar.
Exempel på sådana är personnummer och fastighetsnummer.
En fråga som i betydande grad påverkar flera av de problemområden
som uppstår vid integrering av informationssystem gäller om informationssystemen
skall baseras på centrala eller regionala databanker. Den
hittillsvarande utvecklingen av stora informationssystem inom den statliga
sektorn har klart inriktats mot centrala databanker med terminaler.
Den tekniska utvecklingen öppnar emellertid också möjligheter att
bygga upp informationssystem baserade på regionala databanker och
regionalt placerade datamaskiner. Dessa skulle vara kopplade sinsemellan
och med centrala maskiner. Eventuellt kan man finna tillämpningar,
där någon central maskin överhuvud inte skulle behövas.
Det är flera omständigheter som ligger bakom en strävan mot integrering
av informationssystemen. Den kanske tyngst vägande är önskemålen
att få till stånd övergripande informationssystem för samhällsplaneringen
i vid bemärkelse. Det ligger i sakens natur att sådana informationssystem
måste bli mycket omfattande. Med hänsyn till dynamiken
i samhällsutvecklingen är också kraven på systemens flexibilitet
stora. I det sammanhanget vill jag dock betona att det finns gränser för
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
232
vilken flexibilitet som kan åstadkommas. Det är därför angeläget att
kraven på vilka databanker som bör finnas och hur de skall organiseras
kan formuleras. Detta kan endast ske mot bakgrund av en kunskap om
hur de övergripande planeringssystemen skall konstrueras och hur de
mera konkret kan utnyttjas. Det är därför nödvändigt att arbetet med
att belysa dessa frågor intensifieras och fördjupas om inte statsmakternas
möjlighet till styrning och kontroll av samhällsutvecklingen skall
avsevärt försvåras.
Kraven på samordning härleds främst av önskemålen att kunna integrera
informationssystem. Även om behovet av integration i många
fall inte f. n. är särskilt framträdande är det väsentligt att skaffa sig
handlingsfrihet inför framtiden. Jag kan t. ex. peka på de behov som
kan komma att uppstå som en följd av ett mera samlat utnyttjande inom
samhällsplaneringen av skilda databanker. Men även andra skäl talar för
samordning vid uppbyggnaden av informationssystem. Betydande ekonomiska
fördelar torde stå att vinna, t. ex. i fråga om minskade utvecklingskostnader
genom att dubbelarbete kan undvikas och att välutvecklad
och standardiserad styrprogramvara kan anskaffas samt i fråga om
minskade driftkostnader genom gemensam datainsamling och sambruk
av linjenät.
Den här åsyftade samordningsverksamheten omspänner olika områden
och åtgärder av mycket skiftande art och omfattning. Den kan gälla
t. ex. standardisering av maskin- och programvara, begrepp eller metoder.
Till den del samordningsverksamheten dikteras av en strävan till
integration av informationssystemen blir former och innehåll beroende
på vilken grad av integration som eftersträvas.
Förutom den situation som innebär fullständig integrering av databanker,
dvs. att databankerna fungerar som en enhet, finns det flera
olika integrationsnivåer. En som kan kallas terminalintegrering innebär
att man via terminal skall kunna kommunicera med ett antal datamaskiner
i ett visst system. Vilken samordning som här kan behövas blir
bl. a. beroende av terminalernas utformning. Standardisering torde bli
aktuell beträffande modem, koder, linjeprocedurer och kommunikationsprogram.
En annan integrationsform utgör satsvis samköming av
databanker, överföringen kan ske antingen via ett kommunikationsnät
eller genom fysisk överföring av magnetband. Standardisering är önskvärd
och delvis nödvändig beträffande t. ex. fysiska lagringsmetoder,
posttyp och postlängd, identifikationsbegrepp och sorteringsordning.
On-line-samkörning av databanker representerar en högre grad av integrering.
Härvid krävs bl. a. en långtgående samordning av programvaran
och en begreppsstandardisering.
Utöver lösandet av de tekniska och dataorganisatoriska frågor som
här antytts krävs samordning på ett flertal andra områden. Det gäller
t. ex. definitioner och terminologi, datakvalité, sekretesskydd och andra
säkerhetsfrågor samt dokumentation.
Jag skall här något beröra säkerhetsfrågorna. Med säkerhet för ett
ADB-system avses dels skydd mot driftstörningar, dels skydd av data.
Skydd av data kan avse skydd mot dataförlust, skydd mot obehöriga
ändringar i data samt skydd mot spridning eller obehörig åtkomst av
sekretessbelagda data. Med sekretess avses den form av datasäkerhet
som gäller skydd mot obehörig ändring och spridning av data. Skydd
mot driftstörningar omfattar ett flertal olika åtgärder. Om kravet på
tillförlitlighet i systemet är stort, behövs i allmänhet reservförfaranden,
233
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 50
som t. ex. i ett terminalsystem kan innebära dubblering av alla komponenter
i det centrala datamaskinsystemet. Skyddet mot dataförlust
innebär i allmänhet att vederbörande register skall kunna rekonstrueras.
Dataförlust kan orsakas på åtskilliga sätt, t. ex. genom oavsiktlig radering
i minnesenhet, genom stöld eller fysisk destruktion av minnesenheter
eller genom systemfel. Om man skall skydda sig mot totalförstöring
av hela datamiskinanläggningen med register, som skulle kunna ske genom
explosion, brand eller sabotage, krävs för rekonstruktionen att
registren regelbundet har kopierats och att lagringsmedierna förvaras
på betryggande avstånd från anläggningen, att samtliga transaktioner
efter kopieringen har överförts till annat medium, som likaledes förvaras
på annan plats, samt att en lämplig maskinkonfiguration av samma
fabrikat finns tillgänglig på annat håll.
Skydd avseende brott mot sekretess kan skapas i olika former. Fysiskt
skydd kan avse skydd mot avlyssning av elektromagnetisk strålning,
skydd mot inkoppling på ledningar för att ändra signalerna från
en terminal samt skydd mot inbrott för att förhindra stöld av t. ex.
magnetband. Terminalskydd behövs för kontroll av terminalanvändarens
behörighet. Sådant skydd kan åstadkommas på olika sätt. Ofta kan det
vara önskvärt att inte ge fullständiga åtkomstmöjligheter åt alla behöriga
i systemet utan begränsa åtkomsten av ett register eller en del därav till
vissa program. För detta ändamål kan tabeller upprättas som bestämmer
vilka delar av databanken som varje användare får utnyttja. Restriktioner
kan införas som ger endast vissa terminaler möjlighet att
använda vissa register. För att kunna spåra överträdelser eller försök
till överträdelser av sekretesskyddet kan man använda ett s. k. Ioggsystem.
Det registrerar alla personer som fått eller försökt få tillträde
till terminalen eller skyddade register. Även de transaktioner som berör
skyddade data kan registreras så att man i efterhand kan spåra vem
som fått tillgång till dessa data.
F. n. finns det inga generella regler för hur säkerhets- och sekretesskraven
skall tillgodoses. Dessa frågor löses separat för varje system och
med skiftande ambitionsnivå som inte endast är betingad av de sakliga
behoven inom resp. område.
Det pågår f. n. utredningar och arbete med olika delar av det problemkomplex
som antytts i det föregående på många olika håll. Inom den
statliga sektorn gäller det myndigheter som statskontoret, försvarets
rationaliseringsinstitut, statistiska centralbyrån och televerket samt statliga
datamaskincentraler och universitetsinstitutioner. Inte minst gäller
det myndigheter och utredningar som arbetar med utveckling och uppbyggnad
av de databanker som beskrivits i det föregående. Därutöver
bör nämnas offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970:
49), som har att inom ramen för en allmän översyn av lagstiftningen om
offentlighet och sekretess utreda och lämna förslag om offentlighetsprincipens
tillämpning på ADB-lagrat material. Åt denna kommitté har
också nyligen uppdragits att utreda under vilka förutsättningar enskilda
skall få göra sammanställningar och analyser på grundval av offentligt
material med hjälp av ADB-teknik.
Verksamheten har nu fått en sådan omfattning att det framstår som
angeläget att få till stånd en samordning av det utredningsarbete som
pågår, i första hand inom den statliga sektorn men även i viss utsträckning
mellan den statliga sektorn, å ena sidan, och den kommunala och
enskilda sektorn, å den andra. Detta är motiverat redan av det skälet att
8f Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Fi: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
234
tillgänglig expertis inom här avsedda områden är knapp. Men framför
allt är det nödvändigt för att kunna fånga upp utredningsresultat, initiera
kompletterande utredningar och få ett samlat underlag för den
politiska styrningen av utvecklingen inom ADB-området. Chefen för
industridepartementet kommer senare denna dag att anmäla frågan om
utredning av näringspolitiska åtgärder på dataområdet.
Det behövs enligt min mening ett särskilt organ för att följa pågående
utrednings- och utvecklingsarbete, att initiera kompletterande utredningar
— särskilt rörande grundläggande eller eljest övergripande frågeställningar
— samt att tillhandahålla statsmakterna ett relevant beslutsunderlag.
Sistnämnda uppgift kan innefatta överlämnande av egna utredningar
eller utredningsresultat från annat håll med förslag till åtgärder
i olika hänseenden, eller påpekanden om behov av utredningar som
Kungl. Maj:t anses böra initiera, behov av riktlinjer för viss verksamhet
etc. I varje fall initialt bör detta organ konstitueras i kommittéform.
Den grundläggande uppgiften för kommittén bör vara att mot bakgrund
av dagens situation i fråga om etablerade eller planerade databanker
och med hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen
belysa vilken samordning — främst inom den offentliga sektorn men
även i övrigt — som är möjlig och önskvärd såväl i dagsläget som på
sikt. Härvid bör ekonomiska lönsamhetsbedömningar spela en viktig
roll. Frågan om samordning på dataområdet är mycket komplicerad och
påverkas av en mängd faktorer. Ett visst ställningstagande i frågan kan
bedömas få betydande konsekvenser på i stort sett alla aktiviteter inom
ADB-området. Dessa konsekvenser kan avse standardiseringsfrågor på
flera områden, kommunikationslösningar, säkerhets- och sekretessfrågor,
driftsorganisation, upphandlingspolitik etc. Det krävs således att
alla dessa faktorer och konsekvenser analyseras.
Inledningsvis måste kommittén göra en strukturering och prioritering
av problemområdena. Detta förutsätter bl. a. en hel del kartläggningsarbeten.
I anslutning till kartläggningsarbetet bör samråd ske med berörda
myndigheter eller andra organ om avgränsning av ansvarsområden
dels i fråga om utredningsverksamhet i avvaktan på en mera samlad
planering från kommitténs sida, dels i fråga om viss samordningsverksamhet.
Vid behov får ifrågavarande avgränsningsfrågor underställas
Kungl. Maj:t. Det är angeläget att redan under utredningsskedet
såvitt möjligt ge olika av samordningssträvandena berörda aktiviteter
en sådan inriktning att en samordning åstadkommes eller i varje fall en
framtida samordning underlättas. Samordningsbehov bör så långt möjligt
tillgodoses i fråga om nya aktiviteter och aktiviteter under omläggning,
främst såvitt angår viss teknisk standardisering och datastandardisering.
Det bör åligga kommittén att verka för en sådan samordning.
Kommitténs arbete i detta syfte kan bedrivas i form av överläggningar
med berörda myndigheter eller andra organ. Vid behov bör förslag till
åtgärder anmälas för Kungl. Maj:t. Det bör i första hand gälla antingen
mycket betydelsefulla frågor, t. ex. med hänsyn till ekonomiska konsekvenser,
eller frågor som aktualiseras av myndigheter eller kommittéer
och som framstår som avgörande för deras fortsatta handlande, t. ex.
beträffande arbetet på ett visst ADB-system.
Statskontoret föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/
72 under programmet Samordning av ADB att ett nytt projekt med benämning
Samordning av statliga informationssystem skulle tas upp.
235
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 51
Statskontoret räknade medel för en förberedande analys av förutsättningarna
för en samordning av främst de statliga databankerna. Vidare
föreslogs vissa initiala samordningsprojekt. Ett gällde uppbyggnaden av
en dokumentationscentral för registrering, sammanställning och analys
av fakta rörande sådana informationssystem som redan existerar eller
har nått ett långt framskridet uppbyggnadsskede. De andra projekten
avsåg registrering och identitetsnumrering av juridiska personer m. fl.
resp. personnumrets kontrollsifferdel. Vid min anmälan av anslaget till
statskontoret i årets statsverksproposition (bil. 9 s. 33) förordade jag en
väsentlig förstärkning av statskontorets resurser för ändamålet samt förklarade
att den närmare inriktningen av statskontorets verksamhet inom
ifrågavarande program fick prövas i samband med att jag för Kungl.
Maj:t tog upp frågor som gällde former för och innehåll i den samordningsverksamhet
som borde bedrivas på ADB-området. Jag anser att
statskontoret i första hand bör avdela resurser för uppbyggnaden av den
föreslagna dokumentationscentralen. Arbetet härmed bör bedrivas i
samråd med kommittén. I övrigt bör i huvudsak de resurser som statskontoret
tilldelats under förevarande projekt användas för utredningsarbete
som överenskoms mellan statskontoret och kommittén. Detta har
också angetts i det regleringsbrev för anslaget till statskontoret som jag
tidigare i dag har anmält för Kungl. Maj:t.
De uppgifter som ankommer på kommittén innefattar ett mångfacetterat
och komplicerat utrednings- och analysarbete, som i många
stycken kräver medverkan av högt kvalificerade experter. Detta måste
påverka kommitténs organisation och arbetsformer. I kommittén bör
ingå företrädare för statsdepartementen och vissa centrala statliga myndigheter
men också för andra samhällsområden. Vidare bör kommittén
ha ett parlamentariskt inslag. Sekretariatet bör dimensioneras för att
bestrida sedvanliga sekretariatsfunktioner samt för att biträda kommittén
med lednings- och samordningsuppgifter. I övrigt bör arbetet bedrivas
i projektgrupper med anlitande av erforderliga experter. Vidare
bör eftersträvas att utredningsuppgifter anförtros statliga myndigheter
eller andra organ. Konsulttjänster bör kunna köpas antingen för särskilda
uppdrag eller i form av medverkan i projektarbete.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
51. Sakkunniga (Fi 1971: 4) med uppdrag att verkställa översyn av den
kreditpolitiska beredskapslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 med
uppdrag att verkställa översyn av den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1971):
Ordförande:
Malmgren, Kurt K.-G., rättschef (fr. o. m. den 24 november 1971)
Ledamöter:
Almgren, Hans G., departementssekreterare (fr. o. m. den 24 november
1971)
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör (fr. o. m. den 24 november 1971)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (ordföranden)
Fi: 51 Riksdagsberättelsen år 1972
236
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den
30 juni 1971):
År 1962 genomfördes en kreditpolitisk lagstiftning, som omfattar tre
lagar, likviditets- och kassakvotslagen (1962: 256), placeringskvotslagen
(1962: 257) och ränteregleringslagen (1962: 258). Gemensamt för dessa
är att de har karaktären av fullmaktslag, vilket i detta fall innebär, att
de kan tillämpas efter förordnande av Kungl. Maj:t sedan fullmäktige
i riksbanken gjort framställning därom. Likviditets- och kassakvotslagen
gör det möjligt att tillämpa likviditetskvoter för bankaktiebolag, sparbanker,
centralkassor för jordbrukskredit och postbanken och att tilllämpa
kassakvoter för bankaktiebolagen och postbanken. Placeringskvotslagen
omfattar försäkringsbolagen, sparbankerna, postbanken och
allmänna pensionsfonden. Ränteregleringslagen innehåller regler om anmälningsskyldighet
beträffande räntesatser m. m. och ändringar i dem,
om maximiränta eller minimiränta för inlåning på bankräkningar och
om maximiränta för utlåning från bankinstitut, försäkringsbolag och
allmänna pensionsfonden. Ränteregleringslagen innehåller också regler
om emissionskontroll för obligationer, förlagsbevis eller andra för den
allmänna rörelsen avsedda skuldebrev. Efter en år 1964 gjord ändring i
ränteregleringslagen kan riksbanken föreskriva, att obligationer, förlagsbevis
eller andra skuldebrev som är avsedda för den allmänna rörelsen
inte utan riksbankens tillstånd får utges av annan än riksgäldskontoret
och att andra skuldebrev än de nu nämnda inte får utan sådant
tillstånd utges av kreditaktiebolag.
Ränteregleringslagen och placeringskvotslagen har hittills inte tillämpats.
Placeringskvotslagen har emellertid utnyttjats som grund för ett
rapporteringssystem för sparbankerna från ingången av år 1970. Förordnande
med stöd av likviditets- och kassakvotslagen har däremot
meddelats vid tre tillfällen. Genom kungörelsen (1967: 745) förordnade
Kungl. Maj:t om kassakvot för bankaktiebolagen. Kassakvoter för dessa
gällde därvid under tiden den 2 januari—den 15 februari 1968. Under
år 1969 meddelades för bankaktiebolagen förordnande om likviditetskvot
(kungörelse 1969: 30) och om kassakvot (kungörelse 1969: 444).
Sistnämnda förordnanden gäller fr. o. m. den 4 mars resp. fr. o. m. den
22 juli 1969.
Även om den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen inte tillämpats
för andra kreditinstitut än bankaktiebolagen har den tjänat som bakgrund
och mönster för andra kreditpolitiska överenskommelser mellan
riksbanken och kreditinstituten och rekommendationer från riksbankens
sida. Under åren 1969—1971 har sålunda på detta sätt placeringsregler
motsvarande placeringskvoter fastlagts för sparbankerna, postbanken,
försäkringsbolagen och allmänna pensionsfonden. För jordbrukskasserörelsen
har gällt en överenskommelse med likviditetskvoterna som
mönster, varvid emellertid likviditetskraven ställts i förhållande till ökningen
av inlåningen. Här kan också erinras om den serie överenskommelser
som i november 1970 träffades mellan å ena sidan riksbanken
och å andra sidan bankföreningen, sparbanksföreningen, jordbrukskasseförbundet
och postbanken med anledning av de höjningar av utlåningsräntoma
som vissa banker företog under sommaren 1970. Överenskommelserna
kan bl. a. ses som en ersättning för ränteregleringslagens
bestämmelser om anmälningsskyldighet. Vidare bör nämnas att riksbanken
enligt en överenskommelse som utvecklats till en fast sedvana
237
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 51
utövar kontroll över emissioner av obligationer och förlagsbevis på
samma sätt som skulle vara fallet vid tillämpning av ränteregleringslagens
bestämmelser om emissionskontroll.
I prop. 1971: 71 förordade jag, att den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen
skulle fortsätta att gälla till utgången av juni 1974, och föreslog
samtidigt vissa ändringar i lagstiftningen av i huvudsak redaktionell
natur. Propositionen godtogs av riksdagen (FiU 1971: 21, rskr 1971:
147). Med hänsyn till de förändringar på kreditmarknadens område som
ägt rum sedan lagarnas tillkomst är det naturligt att ändringar av materiell
karaktär kan behövas inom den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen.
Ett ytterligare skäl härtill är att erfarenheter numera vunnits
av användningen av olika kreditpolitiska instrument. I propositionen
förklarade jag därför — närmast i anslutning till ett av Svenska bankföreningen
framfört krav på utredning — att jag var beredd att överväga
en översyn av lagarnas konstruktion. Jag anser att det finns skäl
för en sådan översyn och att särskilda sakkunniga bör tillkallas för uppgiften.
Sedan de kreditpolitiska beredskapslagarnas tillkomst år 1962 har,
främst genom de ändringar i banklagstiftningen som trädde i kraft den
1 januari 1969, reglerna för de olika bankgruppernas rörelse fått en i
det närmaste identisk utformning. I beredskapslagarna behandlas de
emellertid på olika sätt. För affärsbankerna kan kassa- och likviditetskvoter
tillämpas, för sparbankerna likviditetskvoter och placeringskvoter,
för centralkassorna för jordbrukskredit endast likviditetskvoter
och för postbanken såväl kassakvoter som likviditets- och placeringskvoter.
Dessa skillnader har sin grund i olikheter i den traditionella inriktningen
av bankgruppernas rörelse. Det kan emellertid sättas i fråga
om inte en samordning av regelsystemet för bankinstituten bör ske också
i den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen. De sakkunniga bör närmare
undersöka möjligheterna härtill och redovisa skälen för och emot
en sådan ordning. I sammanhanget bör uppkommande övergångsproblem
utredas. En lösning av den nu berörda frågan kan vara att samtliga
grupper av bankinstitut omfattas av reglerna om kassa- och likviditetskvot,
medan placeringskvotsreglema av nuvarande typ begränsas
till de egentliga kapitalmarknadsinstituten. Andra vägar kan också tänkas.
Under de senaste åren har ett instrument, det s. k. utlåningstaket, som
inte baseras på den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen, spelat en
viktig roll i den svenska kreditpolitiken. Föreskrift om utlåningstak innebär
som bekant att utlåningen maximeras. Instrument av denna typ
har använts i flera länder, t. ex. Storbritannien, Frankrike, Nederländerna,
Belgien och Schweiz. När man införde den nuvarande lagstiftningen
ansågs det från ett flertal håll att föreskrift om utlåningstak innebar
en så ingripande åtgärd, att man borde vänta med att införliva
den bland de i lagarna reglerade instrumenten. Med hänsyn till de erfarenheter
som nu föreligger kan det emellertid sättas i fråga om inte
beredskapslagstiftningen numera bör innefatta möjlighet att meddela
föreskrifter om maximering av viss utlåning. De sakkunniga bör närmare
utreda denna fråga.
En utveckling under senare år som nu framstår som ett naturligt inslag
i bostadsbyggandets finansiering är de överenskommelser som årligen
träffas mellan å ena sidan delegationen (In 1967: 30) för bostadsfinansiering
och å andra sidan affärsbanker, sparbanker och postbanken.
Fi: §1 Riksdagsberättelsen år 1972
238
Enligt dessa överenskommelser åtar sig dessa bankinstitut att lämna
byggnadskrediter för de projekt som ingår i årets bostadsbyggnadsprogram.
Trots att överenskommelserna inte preciserats när det gäller kreditgivningens
fördelning mellan bankgrupperna och mellan individuella
banker har arrangemanget hittills fungerat någorlunda tillfredsställande.
Även om det är önskvärt att byggnadskreditproblemen också i fortsättningen
löses i samförstånd med bankerna, kan enligt min mening skäl
anföras för att i den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen skriva in
regler som gör det möjligt att genomdriva ett arrangemang av detta slag
även för det fall att överenskommelse inte kan nås med bankinstituten.
De sakkunniga bör därför undersöka om en lösning i den av mig nu
antydda riktningen är lämplig. En möjlighet kan vara att i en gemensam
lag inarbeta regler om placeringskvot för försäkringsbolag och allmänna
pensionsfonden och regler om bostadsbyggnadskreditgivning för
bankinstituten.
Utöver vad jag nu anfört bör de sakkunniga företa en allmän översyn
av den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen och föreslå de ändringar
och åtgärder som kan anses motiverade med hänsyn till utvecklingen
på kreditmarknaden och inom bostadspolitiken och till vunna erfarenheter
i fråga om tillämpning av lagarna och överenskommelser av liknande
innebörd. Bland de frågor som jag anser härvid särskilt bör beaktas
är de i lagarna angivna förutsättningarna för lagarnas tillämpning,
sanktionsbestämmelsernas utformning och — med hänsyn till placeringskvotslagen
eller en, som jag nyss antytt, mera allmän lag som ersättning
för denna — avgränsningen av prioriteringsområdet.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1972.
52. Sakkunnig (Fi 1971: 5) med uppdrag att verkställa teknisk översyn
av mervärdeskatten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971
med uppdrag att verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):
Utredningsman:
Fridolin, Hans R., departementsråd (fr. o. m. den 3 november 1971)
Experter:
Allström, B. Greger B:son, bitr. skattedirektör (fr. o. m. den 3 november
1971)
Crabo, Sven, direktör (fr. o. m. den 3 november 1971)
Helmers, Dag, docent (fr. o. m. den 3 november 1971)
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 3 november 1971)
Mellbin, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 3 november 1971)
Sekreterare:
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 3 november 1971)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
239
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 53
53. Sakkunnig (Fi 1971: 6) med uppdrag att verkställa en översyn av
gällande beskattningsregler rörande ideella föreningar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1971
med uppdrag att verkställa en översyn av gällande beskattningsregler
rörande ideella föreningar (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1971):
Utredningsman:
Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 26 no
november
1971)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den
12 november 1971):
Under beteckningen ”ideella föreningar” brukar vanligen sammanfattas
en mängd organisationer, föreningar och andra sammanslutningar,
som har ställning som juridisk person och som karakteriseras av att de
har till ändamål att främja medlemmarnas gemensamma intressen och
ej är registrerade enligt lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar.
Till ideella föreningar räknas således t. ex. föreningar för religionsutövning,
politisk verksamhet, välgörenhet, idrott, skytte, försvarsföreningar,
kamratföreningar osv. Hit hänförs även arbetsgivareföreningar,
fackföreningar, branschföreningar m. fl.
De ideella föreningarna är i inkomstskattehänseende i princip oinskränkt
skattskyldiga för all inkomst av skattepliktig natur. Det kan
röra sig om inkomst av fastighet eller av rörelse i form av exempelvis
basarverksamhet eller förlagsverksamhet, inkomst av kapital m. m. Att
märka är att influtna medlemsavgifter i regel inte är skattepliktig inkomst
för föreningen. Såväl den statliga som den kommunala inkomstbeskattningen
är proportionell. Vid taxering till statlig inkomstskatt är
skattesatsen 15 °/o av beskattningsbar inkomst.
Vissa ideella föreningar är dock inskränkt skattskyldiga. Det är då
fråga om föreningar som fullföljer i skatteförfattningarna särskilt angivna
ändamål, t. ex. religiösa föreningar eller föreningar som har till
uppgift att främja undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande.
För idrottssammanslutningar tillämpas vissa särbestämmelser i fråga
om beräkning av nettoinkomst av tävlingsverksamhet, märkesförsäljning
och liknande förvärvsverksamhet. Inkomsten härav räknas vanligen
till förvärvskällan rörelse. Innebörden av de särskilda bestämmelserna är
att avdrag från överskott av tävlingsverksamhet m. m. får ske bl. a. för
omkostnader för idrottsmateriel, instruktions- och träningsverksamhet,
propaganda och administration även om sådana kostnader främjat föreningens
ideella syften och endast medelbart eller delvis utgjort naturliga
omkostnader i förvärvskällan rörelse. Avdrag får å andra sidan
inte göras för omkostnad som bestritts av icke skattepliktiga bidrag av
allmänna medel eller ej skattepliktig inkomst av lotteriverksamhet. Motsvarande
särregler tillämpas även när inkomsten av märkesförsäljning
etc. undantagsvis är att anse som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.
Fi: 53 Riksdagsberättelsen år 1972
240
Särskilda regler gäller beträffande vissa föreningar i fråga om skatteplikt
för garantibelopp för fastighet. Sålunda gäller att från skatteplikt
för garantibelopp undantas byggnader som tillhör sådana ideella föreningar,
som är begränsat skattskyldiga för inkomst. En förutsättning är
att byggnaderna är avsedda för föreningens verksamhet som sådan. Detsamma
gäller nykterhetsföreningars byggnader. Om fastigheten också
används för industriellt eller därmed jämförligt ändamål eller upplåts
mot vederlag, föreligger dock skatteplikt för motsvarande del av fastighetens
värde.
Befrielse från skyldighet att erlägga skatt på garantibelopp för fastighet
medför frihet från skattskyldighet för inkomst av fastigheten om den
begagnas för det ändamål som avses med skattefriheten.
I den mån skyldighet föreligger att erlägga statlig inkomstskatt är
ideell förening i princip också skattskyldig för förmögenhet.
Vid 1965 års riksdag väcktes motionsyrkanden av innebörd att handikapporganisationer
och därmed likställda föreningar samt den frivilliga
skytterörelsens organisationer skulle i beskattningshänseende jämställas
med idrottsföreningar. Bevillningsutskottet framhöll i sitt betänkande
(BeU 1965: 23) bl. a., att det för alla ideella föreningar som främjade
allmännyttiga ändamål av skilda slag måste framstå som en egendomlighet
att särskilt för idrottsorganisationerna tillskapats en möjlighet att
vid beräkning av viss inkomst av rörelse eller tillfällig förvärvsverksamhet
göra avdrag också för sådana kostnader som främjade organisationernas
ideella syften. Utskottet ansåg det önskvärt att de ideella föreningarna
såvitt möjligt blev föremål för enhetlig skatterättslig behandling
och förordade därför att sakkunniga skulle tillkallas för att överse
bestämmelserna angående de ideella föreningarnas beskattning över
huvud taget. Riksdagen delade denna uppfattning (rskr 1965: 213).
År 1968 tillkallades en särskild sakkunnig för utredning rörande statens
ekonomiska stöd till allmänna samlingslokaler. Den sakkunnige
har också, enligt vad jag inhämtat, övervägt frågan om de lokalägande
föreningarnas beskattning men funnit att spörsmålet om att införa särskilda
beskattningsregler för dessa föreningar bör prövas i ett större
sammanhang.
Motionsyrkanden rörande de ideella föreningarnas beskattning behandlades
även av 1970 års riksdag (BeU 1970: 28). Riksdagen förnyade
i detta sammanhang sitt önskemål om en utredning av skattefrågan
för dessa föreningar.
Den av riksdagen begärda översynen av de ideella föreningarnas beskattning
bör nu komma till stånd. Syftet bör därvid vara att med utgångspunkt
från vad bevillningsutskottet uttalat i betänkandet BeU
1965: 23 pröva hur en önskvärd enhetlighet vid beskattningen bäst kan
erhållas. De för idrottsföreningarna gällande särbestämmelserna infördes
på sin tid bl. a. för att undvika vissa svårigheter av taxeringsteknisk art
som i praktiken visat sig uppkomma vid beräkningen av nettoinkomst
av tävlingsverksamhet m. m. Samtidigt medförde dessa särregler att
idrottens organisationer erhöll en i viss mån gynnad ställning vid inkomstbeskattningen
i jämförelse med andra föreningar med likartad
verksamhet t. ex. på sportens område. Gränsdragningsproblemen härvidlag
har ytterligare accentuerats genom utvecklingen efter särbestämmelsernas
tillkomst. Under 1965 års riksdag aktualiserades som nämnts
önskemål om att i beskattningshänseende jämställa även andra ideella
241
Kommittéer: Finansdepartementet Fi: 53
organisationer, t. ex. handikapporganisationer, med idrottsföreningar.
Denna fråga bör nu utredas. Ett spörsmål som måste uppmärksammas
särskilt är hur fördelningen av kostnaderna bör ske i sådana fall då en
ideell förening driver flera verksamheter varav någon eller några är
skattefria. I praktiken har det visat sig mycket svårt att finna en godtagbar
fördelningsgrund för t. ex. gemensamma kostnader i fackförening
som bedriver mätningsrörelse vid sidan om sin fackliga verksamhet.
Det är alltså inte så mycket fråga om att ändra gränsdragningen mellan
inskränkt och oinskränkt skattskyldiga föreningar som att för de
skattskyldiga föreningarna åstadkomma såvitt möjligt enhetliga och förenklade
regler. Undersökningen synes dock i första hand böra avse endast
de olika slag av föreningar och personsammanslutningar som verkar
för rent ideella och allmännyttiga ändamål. Gällande ordning för
beskattningen av t. ex. organisationer av arbetsgivare eller löntagare,
branschföreningar, kartellföreningar m. fl., som ytterst har till ändamål
att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, bör inte inbegripas i
översynen i vidare mån än detta kan anses förenligt med översynens
syfte i övrigt. Inte heller bör frågor om arvs- eller gåvoskatt tas upp i
detta sammanhang.
Vid översynen bör ytterligare en beskattningsfråga beaktas. I en år
1968 avlämnad PM (Ds Fi 1968: 8) angående skattefrihet för vissa samlingslokaler
m. m. föreslog 1961 års fastighetstaxeringsutredning att från
skatteplikt skulle undantas byggnader som inrymmer allmänna samlingslokaler
och som tillhör folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar och
andra liknande sammanslutningar med främsta syfte att anordna eller
tillhandahålla sådana lokaler. Vidare föreslogs att byggnad för nykterhetsförenings
verksamhet skulle vara skattefri också i det fall att
byggnaden ägs endast indirekt via en sammanslutning med ändamål att
tillhandahålla lokaler åt föreningen. Dessutom föreslogs att upplåtelse
mot vederlag av sådan byggnad eller lokal i regel inte skulle leda till
skatteplikt.
Vid remissbehandlingen av fastighetstaxeringsutredningens förslag restes
främst den invändningen, att flertalet folketshusföreningar kunde
komma att förlora på den föreslagna skattefriheten. Den innebar nämligen
att förluster på samlingslokalverksamheten inte fick dras av från
vinsterna på de kommersiellt bedrivna rörelsegrenarna. Därmed skulle
många föreningar bli skattskyldiga för en avskild rörelsevinst, trots att
de redovisade en förlust på den totala verksamheten.
Den lösning som föreslagits av 1961 års fastighetstaxeringsutredning
har, som jag nyss konstaterat, inte accepterats vid remissbehandlingen.
Enligt min mening bör syftet att få jämställdhet i beskattningen även
omfatta lokalägande föreningar och därmed jämställda sammanslutningar.
Olika utvägar är därvid tänkbara. En utgångspunkt bör vara
att statliga och kommunala bidrag till samlingslokalföreningar och
andra ideella föreningar liksom hittills skall vara i princip skattepliktiga.
Möjligheterna till schablonbeskattning av lokalägande föreningar bör
undersökas, t. ex. genom inkomstberäkning i likhet med vad som gäller
för bl. a. de allmännyttiga bostadsföretagen. Schablonavdrag liknande
det vid villabeskattningen är också en utväg som bör undersökas. Att
med bibehållande av skatteplikt för inkomst av fastigheten införa skattefrihet
för garantibelopp är dock enligt min mening inte lämpligt, eftersom
det inger principiella betänkligheter, översynen bör omfatta en allmän
omprövning av det förslag, som 1961 års fastighetstaxeringsutred
-
Fi: 53 Riksdagsberättelsen år 1972
242
ning lagt fram, mot bakgrunden av vad som framkommit vid remissbehandlingen
av förslaget och vad jag nu anfört.
Vid den översyn jag nu förordat bör även möjligheterna undersökas
att som ett underlag för den årliga taxeringen få till stånd en enkel
form av registrering av ideella föreningar eller vissa slag av sådana föreningar.
Behovet och utformningen av en sådan registrering torde i
första hand böra prövas i fråga om föreningar som innehar mera betydande
förmögenhetstillgångar eller driver bokföringspliktig verksamhet.
Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1972.
243
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 2
Utbildningsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Konsertbyråutredningen (E 1963: 45)
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 11 maj 1962 med
uppdrag att utreda frågan om inrättandet av en statlig konsertbyrå och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juni 1962):
Ordförande:
Pålsson, E. Roland, departementsråd
Ledamöter:
Andersson, Freddy V. E., förbundsordförande
Hahn, Gunnar A., kapellmästare
Malmgren, Allan B., studieombudsman
Poppius, Hans D., byråchef
Tegen, Martin, docent
Experter:
Bauer, Sven Harald, advokat
Brandel, Åke, redaktör
Forsström, Gösta E. A., sekreterare
Hellquist, Per-Anders, redaktör
Hähnel, Folke, redaktör
Lannegren, Göran, fil. kand.
Ljungberg, Lennart, civilingenjör
Ljungman, Seve K. B., professor
Wallin, Nils L., direktör
Wallner, Bo, lektor
Wirén, Karl-Gunnar, intendent
Sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1963 års riksdagsberättelse I E 45.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden.
Utredningen har den 13 oktober 1971 avgett sitt slutbetänkande
(SOU 1971: 73) Fonogrammen i musiklivet.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen (E1965: 51) rörande lärarnas arbetsförhållanden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 april 1964 för
att verkställa utredning rörande lärarnas arbetsförhållanden m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 april 1964):
U: 2 Riksdagsberättelsen år 1972
244
Ordförande:
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Björinder, Henry K. E., sekreterare
Bodell, Karl G., skolinspektör
Eriksson, B. Sune, sekreterare
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör
Tylén, Halward, rektor
Experter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Björk, John G. T., rektor
Heimklo, K. Julius M., rektor
Karlin, Bengt G., organisationsdirektör
Rapaport, Edmund, avdelningschef
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Sekreterare:
Bodell, Karl G., skolinspektör
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse I E 51.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 15
sammanträden samt gruppsammanträden.
Utredningen har den 18 maj 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 53
—55) Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie jämte två bilageband,
Bilagor I. Tekniska rapporter avseende undersökningarna vid avvecklingsskoloma
och grundskolan samt Bilagor II. Tabeller till undersökningarna
vid awecklingsskolorna och grundskolan.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunniga (E 1967: 53) för beredning av frågor rörande upprättande
av storacce/erator
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
bereda frågor rörande upprättande av storaccelerator:
Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Ledamöter:
Brising, Lars H., direktör
Ekspong, A. Gösta, professor
Engström, Arne V., professor
Funke, Gösta W., fil. dr.
Lemne, Mats H., landshövding
Petri, Gunnar, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Sanell, P. Åke, t.f. avdelningschef (t. o. m. den 30 april 1971)
Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
245
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 4
De sakkunniga har under tiden november 1970—januari 1971 hållit
två sammanträden.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Pedagogikutredningen (U 1968: 47) (PU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1967 för
att utreda frågan om samordning och arbetsfördelning mellan pedagogiska
institutioner inom lärarhögskolor och universitet m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 maj 1967):
Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Ledamöter:
Berg, C. G. Håkan, t.f. departementsråd
Härnqvist, Kjell, professor
Stukat, Karl-Gustaf, professor
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Experter:
Ardö, Paul A. E., lektor
Askling, Bertil, fil. lic.
Bongenhielm, Per I. F:son, konsulent
Dahllöf, Urban S., docent
Ekman, Elin, förste bibliotekarie
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Ellegård, H. Alvar, professor
Gjöthlén, Alf, byråchef
Höglund, Bengt A., assistent
Klasson, K. Alger, assistent
Lalander, Nils, redaktör
Lindell, N. J. Ebbe, extra laborator
Wallin, Erik, docent
Sekreterare:
Gran, J. Bertil, lektor
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse U 47.
Utredningen har under tiden november 1970—april 1971 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 19 februari 1971 avgett betänkandet (SOU
1971:24) Vuxenpedagogisk forskning och utbildning. Utredningen har
vidare avgett betänkandet (Ds U 1970: 22) Pedagogikutredningens konferens
om Forskning och utveckling inom vuxenutbildningen och betänkandet
(Ds U 1971: 1) Vuxenutbildning i Sverige.
Uppdraget är därmed slutfört.
U: 5 Riksdagsberättelscn år 1972
246
5. Organisationskommittén (U 1968: 54) för behandling av vissa frågor
rörande jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens skolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1967
med uppdrag dels att överväga de organisatoriska m. fl. frågor, som
sammanhänger med ett införande av jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens
yrkesskolor under skolöverstyrelsen och länsskolnämndernas
insyn, dels att i avvaktan på beslut i tillsynsfrågan fungera som
samordnande organ vad gäller skolöverstyrelsens, lantbruksstyrelsens
och skogsstyrelsens planering främst i frågor som gäller läroplansarbetet
och skolbyggandet:
Ordförande:
Gårdstedt, H., Birger, skolråd
Ledamöter:
Arnell, Anders W., länsjägmästare
Ericsson, K. Gösta, undervisningsråd
Experter:
Enander, Karl-Göran N., avdelningsdirektör
Folkmarson, James A., länsskolinspektör
Hallin, Ingmar D., skolkonsulent
Nordin, Gösta E., undervisnnigsråd
Sekreterare:
Jonsson, Kjell I., avdelningsdirektör
Kommittén har under tiden november 1970—juni 1971 hållit 7
sammanträden.
Kommittén har under år 1971 avlämnat förslag angående dels utbildningsplanering
för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring 1971/72,
dels skolor för skogsbruksutbildning, dels vissa frågor angående skolledare
och lärare vid gymnasieskolor för jordbruks-, skogsbruks-, trädgårds-
och konsumtions- (lanthushålls-) utbildning, dels skolor för
jordbruks- och trädgårdsutbildning, dels lanthushållsskolor.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Sakkunniga (U 1970: 51) för översyn av samordningen mellan värnpliktsutbildning
och eftergymnasiala studier
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 november 1969
med uppdrag att se över samordningen mellan vämpliktsutbildning och
eftergymnasiala studier:
Ordförande:
Ribbing, E. Manfred, departementsråd
Ledamöter:
Franzén, Anders, kanslisekreterare
Palm, Hans, departementssekreterare
Skarstedt, Carl-Ivar, rättschef
247
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 8
Expert:
Lindgren, Anne-Marie, kanslisekreterare
Sekreterare:
Johnsson, Åke E., kanslisekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
åtta sammanträden. Överläggningar med 1966 års värnpliktskommitté
(Fö 1967: 23) har ägt rum.
De sakkunniga har avgett ett den 28 december 1971 dagtecknat betänkande
(Ds U 1971: 6) Samordning Värnplikt—Studier.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Boställnämndssakkunnige (U 1970: 52)
Tillkallad av Kungl. Maj:t den 14 november 1969 för att utreda frågan
om storleken av de ecklesiastika boställsnämndernas tjänstgöringsområden,
m. m.:
Utredningsman:
Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
Expert:
Odh, K. Hans M., nämndeman
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige har den 15 februari 1971 avgett betänkandet (Ds U
1971:2) Boställsnämndernas tjänstgöringsområden m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1970 års socionomutbildningsberedning (U 1970: 57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
med uppgift att förbereda utbyggnad av socionomutbildningen:
Ordförande:
Sköld, Lars G., överdirektör
Ledamöter:
Björk, Jimmy, sekreterare
Elmér, Åke B. A., rektor
Ericsson, Ylva, socionom
Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen
Ronnander, Benkt A. V., överdirektör
Experter:
Franzén, Anders kanslisekreterare
Krantz, Ingrid H., lektor
Sekreterare:
Johansson, Karl-Axel, förste byråsekreterare
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 44.
Beredningen har under tiden november 1970—maj 1971 hållit elva
protokollförda sammanträden.
U: 8 Riksdagsberättelsen år 1972
248
Beredningen har den 17 november 1970 avgett sitt huvudbetänkande
(Ds U 1970: 19) Vidgad socionomutbildning.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Organisationskommittén (U 1971: 2) för ett institut för social forskning
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 för
att utarbeta mål och riktlinjer för verksamheten vid ett institut för social
forskning:
Ordförande:
Ribbing, E. Manfred, departementsråd (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Ledamöter:
Canarp, Curt S. T., byråchef (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Meidner, Rudolf A., fil. dr
(fr. o. m. den 12 maj 1971)
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Experter:
Bolin, Elsa, sekreterare (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Dahl, Sonja E. S., kanslisekreterare (fr. o. m. den 14 september 1971)
Forslund, E. Birger, kansliråd (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Forsse, Lucienne, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Oscarsson, Bo S. I., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Persson, Inga, pol. mag. (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Sekreterare:
Södersten, Bo Å., professor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Bitr. sekreterare:
Widgren, Greger G., kanslisekreterare (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Direktiv (PM upprättad den 2 april 1971 inom utbildningsdepartementet):
I
prop. 1971: 36 om social utbildning och forskning m. m. har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att en professur i socialpolitik skall inrättas
den 1 januari 1972.
I propositionen framhöll föredraganden, statsrådet Moberg, att den
organisatoriska ram, som bäst torde tillgodose de krav som kommer att
ställas på den verksamhet innehavaren av tjänsten avses bedriva, är ett
särskilt forskningsinstitut. En målinriktad samhällsforskning rörande
bl. a. sociala problem och arbetsmarknadsfrågor förutsätter en organisation
med bred vetenskaplig bas, som är oberoende av traditionella
gränser mellan ämnen och fakulteter. För att man skall kunna åstadkomma
en sådan organisation krävs att forskningsresurserna inom området
så långt möjligt samordnas. De resurser som nu föreslås komma
till för social forskning och befintliga resurser vid institutet för arbetsmarknadsfrågor
bör föras samman.
Verksamheten vid det nya institutet bör starta den 1 januari 1972.
Institutets närmare inriktning och organisation av verksamheten bör yt
-
249
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 10
terligare övervägas. Förslag i dessa frågor avses läggas fram för riksdagen
i höst.
Det erforderliga planerings- och utredningsarbetet bör inledas omgående.
Till grund för arbetet bör, i avvaktan på riksdagens beslut, ligga
vad föredraganden anfört i prop. 1971: 36 och vad som anges i det följande.
Arbetet bör anförtros en särskild organisationskommitté.
Organisationskommittén bör med utgångspunkt i vad föredraganden
anfört utarbeta förslag till mål och riktlinjer för verksamheten vid det
nya institutet. Kommittén bör upprätta förslag till organisation av institutet
och i anslutning härtill utarbeta förslag till personalorganisation
m. m. Kommittén bör därvid se till att de tjänstemän som nu finns
vid institutet för arbetsmarknadsfrågor så långt möjligt tilldelas arbetsuppgifter,
som anknyter till eller är jämförbara med deras nuvarande.
Kommittén kan pröva om någon eller några tjänster eller andra resurser
inom det socialpolitiska området vid t. ex. universiteten bör föras
över till det nya institutet. Kommittén bör pröva om konstruktionen av
de tjänster som finns vid institutet för arbetsmarknadsfrågor är ändamålsenlig
för den nya verksamheten.
Det nya institutet bör förläggas till Frescatiområdet. Kommittén bör
i denna fråga samråda med lokal- och utrustningsprogramkommittén
(E 1965: 54) i Stockholm.
Kommittén bör utarbeta förslag till de författningar och övriga bestämmelser,
som kan erfordras, samt avge förslag till anslagsframställningar
för det nya institutet för budgetåret 1972/73.
Kommittén bör samråda med berörda myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer.
Organisationskommittén har under tiden juni—oktober 1971 hållit
elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har den 5 oktober 1971 avgett betänkandet (Ds U 1971: 4)
Mål och riktlinjer för verksamheten vid ett institut för social forskning.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Organisationskommittén (U 1971: 7) för nordiskt kulturellt samarbete
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1971 att
som svenska ledamöter ingå i en organisationskommitté med uppgift
att dels förbereda inrättandet av de samarbetsorgan om vilka föreskrivs
i det den 15 mars 1971 undertecknade avtalet mellan Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige om kulturellt samarbete, dels lägga
fram förslag om andra åtgärder som följer av avtalet.
Ledamöter:
Bekeris, Ilmar, kansliråd (fr. o. m. den 30 april 1971)
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare (fr. o. m. den 30 april 1971)
Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef (fr. o. m. den 30 april 1971)
Expert:
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare (fr. o. m. den 30 april 1971)
U: 10 Riksdagsberättelsen år 1972
250
Sekreterare:
Lindqvist, Lars I. M., jur. kand. (fr. o. m. den 30 april 1971)
Thomasson, Björn E., kanslisekreterare (fr. o. m. den 30 april 1971)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden maj—oktober 1971 hållit fyra sammanträden.
Dessutom har möten hållits i undergrupper under kommittén.
Kommitténs rapport har överlämnats till Nordiska ministerrådet den
13 december 1971.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Organisationskommittén (U 1971:8) för socialhögskola i Östersund
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1971 för
att under samarbetsnämnden för socialhögskolorna (efter den 1 juli
1971 nämnden för socionomutbildning) förbereda verksamheten vid
socialhögskolan i östersund:
Ordförande:
Almerud, Bengt, universitetslektor (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Ledamöter:
Ericsson, Paul, landstingsråd (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Moll, Olof, byråchef (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Nordlund, Ernst, skoldirektör (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Törnquist, Harry, byggnadsråd (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Sekreterare:
Nyman, Kjell, socionom (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden maj—oktober 1971 hållit sex sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sex sammanträden
hållits i en särskild delegationsgrupp inom kommittén för
tjänstetillsättningsfrågor.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
12. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (E 1945:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Ordförande:
Woxén, Ragnar, generaldirektör, f. d. professor
Ledamöter:
Ahrbom, Nils O., f. d. professor
Alexanderson, K. Erik, lagman, f. d. led. av I kamm.
251
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 13
Borg, L. Göran, professor, rektor
Näsström, Emil E., f. d. kommunaldirektör, f. d. led. av I kamm. (t. o. m.
den 8 oktober 1971)
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
österberg, David V., f. d. professor
Sekreterare:
Norrman, Lars-Olof, avdelningsdirektör
Arkitekt:
Henriksson, Gunnar A., f. d. professor
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, Fack, 100 44 Stockholm 70,
tel. växel 23 65 20
Direktiven för kommittén, se 1945 och 1947 års riksdagsberättelse:
I E 30 och I E 21: instruktion den 20 juni 1946.
Kungl. Maj:t har den 4 september 1970 dels uppdragit åt kommittén
att utföra ny- och ombyggnad för sektion V vid högskolan, dels föreskrivit
att kommitténs uppdrag skall upphöra sedan dess arbete med
nämnda ny- och ombyggnad slutförts. På kommittén hittills ankommande
lokalplanering samt planering och upphandling av inredning
m. m. skall föras över till byggnadsstyrelsen i den ordning varom kommittén
och styrelsen kommer överens.
Kommittén har under tiden novemberl970—oktober 1971 hållit fyra
sammanträden.
Kommitténs arbete pågår under hela år 1972.
13. Utredningen (E 1962: 41) rörande sjukgymnastutbildningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 februari 1961
för att utreda frågan om ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars
1961):
Utredningsman:
Sjöstrand, O. Torgny, professor
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, Karolinska sjukhuset, Stockholm,
tel växel 34 05 00
Direktiven för utredningen, se 1962 års riksdagsberättelse I E 41. Tillläggsdirektiv,
se 1965: I E 37.
Kungl. Maj:t har den 12 december 1969 medgivit att försöksverksamhet
med utbildning av synskadade studerande får bedrivas vid sjukgymnastinstitutet
i Stockholm. De synskadade skall följa den ordinarie
undervisningen vid institutet men får genom arbetsmarknadsstyrelsens
försorg en handledare till sitt förfogande. I avvaktan på resultatet av
ifrågavarande utbildning vilar utredningens arbete.
U: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
252
14. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet
och högskolor (LUP-kommittéerna)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för
att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och
högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Samarbetsnämnden för LUP-kommittéerna
Ordförande:
Löwbeer, Hans, universitetskansler (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Woxén, Ragnar, generaldirektör (t. o. m. den 31 december 1971)
Ledamöter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Hammar, Stig H., universitetsråd
Hultin, S. Erland V., forskningsassistent (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Ingelmark, Bo E., professor, rektor
Ronnander, Bengt A. V., överdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Ottosson, Karl-Göran, fil. stud. (t. o. m. den 30 juni 1971)
Paul, Garl-Gustav, professor, rektor
Philipson, Lars H. G., teknolog (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter:
Abel, Enno, tekn. lic. (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Allander, Claes G., professor (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Andersson, A. Owen, tekn. lic.
Andersson, Bengt-Erik, bitr. professor (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Arrhenius, N. Erik A., docent (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Borgström, E. Bengt G., professor
Careborg, Lars-Olof, byrådirektör
Dahlbom, J. Rickard, professor
Dahlin, N. Åke S., överingenjör
Ekblad, Carl-Rickard E., verkstadsöveringenjör
Eskilsson, Per H., revisionsdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Fors, Sixten R., byråchef
Fronaeus, Sture A., professor
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Grönfors, Kurt G. W., professor, rektor
Hagård, A. Birger, universitetslektor (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Hultin, Måns K. E., övertandläkare (fr. o. m. den 2 december 1970)
Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 5 februari 1970)
Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör (fr. o. m. den 1 mars
1971)
Johansson, Viktor J., intendent (fr. o. m. den 2 december 1970)
253
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 14
Kierkegaard, C. Peder J. H., professor
Kihlman, K. Herbert, byrådirektör
Kull, Karl-Erik, veterinär (t. o. m. den 31 december 1970)
Liming, Karl Gustav T. G., professor (t. o. m. den 1 april 1971)
Lysell, E. G. S. Lennart, professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Markén, Karl-Erik, bitr. professor
Mårtensson, Skotte, universitetslektor (fr. o. m. den 5 februari 1970)
Nordenberg, Torsten K. W., yrkesinspektör (fr. o. m. den 1 mars 1970)
Norell, Thomas, fil. stud. (fr. o m. den 1 november 1971)
Olsson, R. Lennart, förste forskningsingenjör (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Ottander, Chris, bitr. professor (fr. o. m. den 1 mars 1970)
Ottosson, N. Sigge, förste forskningsingenjör (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Rinder, Lennart K., docent (fr. o. m. den 1 september 1971)
Ronne, Bengterik, docent (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Rufelt, L. Henry B., docent (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Rylander, C. Ragnar, docent (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Sunner, Stig A., professor
Waller, Tage E., veterinär (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Westberg, Sven, överbibliotekarie (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Wiklund, Oscar E., byrådirektör
Öbrink, Karl Johan, bitr. professor (t. o. m. den
Lokal: Wenner-Gren Center, Box 23 025, 104 35 Stockholm 23, tel.
växel 15 04 45
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit tre sammanträden.
LUP-kommillén för Uppsala
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit åtta
sammanträden.
Ordförande:
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Ledamöter:
Carlson, Jan O., fil. studerande
Edqvist, K. Inger E., soc. studerande (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Eriksson, Gunnar S. I., förste fotograf
Lindquist, B. Rune L., byråchef (t. o. m. den 17 februari 1971 samt
fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (t. o. m. den 31 januari 1971)
Moll, Olof G., byråchef
Rosén, Nils-Arne, t.f. byggnadsråd (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Rydén, Jan E., avdelningschef
U: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
254
LUP-kommittén för Lund
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden.
Ordförande:
Hammar, Stig H., universitetsråd
Ledamöter:
Broberg, K., Bertram, professor
Fagerholm, Per Anders L., fil. kand.
Hellgren, Bertil G., maskinist
Juthagen, Leif R., avdelningsdirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef (t. o. m. den 17 februari 1971 samt
fr. o. m. den 1 juli 1971)
Moll, Olof G., byråchef
Rydén, Jan E., avdelningschef
Svensson, Thorsten A. I., fil. stud. (fr. o. m. den 1 juli 1971)
LUP-kommittén för Göteborg
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit nio
sammanträden.
Ordförande:
Ingelmark, Bo E., professor, rektor
Ledamöter:
Anderson, Lennart O., fil. stud.
Helleberg, Jan B., fil. studerande (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Juthagen, Leif R., avdelningsdirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef (t. o. m. den 17 februari 1971 samt
fr. o. m. den 1 juli 1971)
Moll, Olof G., byråchef
Rydén, Jan E., avdelinngschef
Thun, K. Ragnar, byråchef
Wemminger, Lars V., forskningsingenjör
LUP-kommittén för Stockholm
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden.
Ordförande:
Norberg, Dag L., professor (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Woxén, Ragnar, generaldirektör, professor (t. o. m. den 31 december
1971)
Ledamöter:
Bergström, K. Sune D., professor
Borg, Göran, professor
Eklund, K. Ronnie, jur. stud.
255
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 14
Ekman, Stig-Rune, forskningsingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lindquist, B. Rune L., byråchef (t. o. m. den 17 februari 1971 samt
fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (t. o. m. den 31 januari 1971)
Moll, Olof G., byråchef
Rosén, Nils-Arne, t.f. byggnadsråd (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Rydén, Jan E., avdelningschef
Sundqvist, Gustaf Adolf, intendent (t. o. m. den 30 juni 1971)
LUP-kommittén för Umeå
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tre
sammanträden.
Ordförande:
Paul, Karl-Gustav, professor, rektor
Ledamöter:
Almerud, Bengt, rektor (fr. o. m. den 1 november 1971)
Fors, Sixten, R., byråchef
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (t. o. m. den 31 januari 1971)
Lundin, Birger E. V:son, byggnadsdirektör (fr. o. m. den 2 februari
1971)
Moll, Olof G., byråchef
Nordlander, N. Arne, universitetslektor
Rydén, Jan E., avdelningschef
LUP-Kommittén för Linköping
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit åtta
sammanträden.
Ordförande:
Almefelt, Paul V., byråchef
Ledamöter:
Backer, Nils, forskningsingenjör
Karlsson, K. Ove, teknolog (t. o. m. den 30 juni 1971)
Lindell, Mats G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Lindquist, B. Rune L., byråchef (t. o. m. den 17 februari samt fr. o. m.
den 1 juli 1971)
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (t. o. m. den 31 januari 1971)
Moll, Olof G., byråchef
Nilsson, Ulf A., tekn. studerande (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Rydén, Jan E., avdelningschef
Huvudsekreterare åt samarbetsnämnden och kommittéerna:
Moll, Olof G., byråchef
Bitr. sekreterare åt samarbetsnämnden och kommittéerna:
Johnsson, Roland G., byrådirektör
Kjellén, Bengt I., civilingenjör (fr. o. m. den 15 juni 1971)
U: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
256
Lindfors, Leif V., fil. kand.
Nygren, Jan B., avdelningsdirektör
Wolrath, E., Birgitta, fil. kand.
Nämndens och kommittéernas arbete beräknas pågå under hela år
1972.
15. Utredningen (E 1965:55) rörande sexual- och samlevnadsfrågor i
undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1964 för att
överväga och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och
sexualupplysningens omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till förbättrande
av undervisningen och upplysningsverksamheten på ifrågavarande
område:
Ordförande:
Andersson, Leif, t.f. departementsråd
Ledamöter:
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic.
Boethius, Carl Gustaf, fil. mag.
Granstrand, Rolf, fil. stud.
Heeger, Birgitte, fil. kand.
Ottersen, J. Ottar, studierektor
Rodhe, Gösta, leg. läkare
Sjövall, Thorsten, leg. läkare
Wickbom, Torsten A., rektor
Experter:
Aronsson, Harry, docent
Bromsjö, Birger, docent
Granér, Rolf, studerande (t. o. m. den
Meurling, Karl, studierektor
du Rietz, Lars, rektor
Svensson, Sven, lektor
Wärneryd, Bo, docent (fr. o. m. den 21 april 1971)
Aberg, Gertrud, småskollärare
Huvudsekreterare:
Boethius, Carl Gustaf, fil mag.
Bitr. sekreterare:
Marén, Lars Å., departementssekreterare
Ledamot:
Boethius, Carl Gustaf, fil. mag.
Lokal: Svartmangatan 9, lil 29 Stockholm, tel. 21 59 27, 21 56 24
Direktiven för utredningen har angetts i kungl, brev den 9 oktober
1964.
257
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 16
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tio sammanträden.
Under 1971 har utredningen publicerat en preliminär samling fakta
och synpunkter för sexualundervisningen i skriften ”Sexualitet och samlevnad”,
Utbildningsförlaget, Temaserien.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
16. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966: 52) (Mus 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för
att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheten med
riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965 och
den 30 mars 1967):
Ordförande:
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Ledamöter:
Biörnstad, Margareta, förste antikvarie
Hubendick, Bengt L., museichef
Hultén, Karl Gunnar, museidirektör
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lagercrantz, Bo U., fil. lic.
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Noreen, Sven E., landsantikvarie
Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar A. E., chef för Riksutställningar
Experter:
Amer, Maj Britt, avdelningsdirektör
Bergengren, Bengt Göran, intendent
Ekblad, S. Gunnar, hovrättslagman
Linn, Björn G., avdelningsdirektör
Huvudsekreterare:
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Bitr. sekreterare:
Hedqvist, Eric H., intendent
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Holmquist, Bengt M., förste intendent
Unnerbäck, K. E. Eyvind, antikvarie
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 61 01 16 (Meyerson),
Gumshornsgatan 6, 1 tr., 114 60 Stockholm, tel. 61 83 48 (Hedqvist),
61 83 09 (Unnerbäck), Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63, 115 28
Stockholm, tel. växel 63 51 80 (Hjorth och Holmquist)
Direktiven för de sakkunniga, se 1966 års riksdagsberättelse E 52.
Tilläggsdirektiv, se 1968 års riksdagsberättelse U 30.
De sakkunniga har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
9 Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
U: 16 Riksdagsberättelsen år 1972
258
femton sammanträden. Dessutom har särskilda expertgrupper sammanträtt
arton gånger.
Försöksverksamheten med riksutställningar av konst och kultur- och
naturhistoriska föremål har fortsatt. Budgetåret 1971/72 disponerar de
sakkunniga 4 285 000 kr. för ändamålet ur riksstatsanslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål. Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bedriver de
sakkunniga också — i samarbete med Folkrörelsernas konstfrämjande
—försöksverksamhet med försäljning av konst i Stockholm och i örebro
län. Budgetåret 1971/72 disponerar de sakkunniga 405 000 kr. för detta
ändamål ur nyssnämnda anslag.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
17. Reklamutredningen (K 1967: 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1966
för att utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar
i televisionen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november
1966):
Ordförande:
Hörjel, Nils J., generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, Karin, förbundssekreterare, led. av riksdagen
Blidfors, T. E. Johannes, seminarielärare, f. d. led. av II kamm.
Gerentz, Sven T., chefredaktör
Hasslev, Nils-Olof F., statssekreterare
Johnsson, Lars G., direktör
Lindqvist, Sven O., författare
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Wiege, Lart B., direktör
Winqwist, Carl-Henrik, direktör
Wärneryd, Karl-Erik, professor
Experter:
Albinsson, N. Göran, direktör
Carling, Alf, docent (fr. o. m. den 10 juni 1971)
Elm, Torsten J. W., byråchef (t. o. m. den 30 november 1971)
Friberg, Karl-Erik B., aktuarie
Fridolin, Hans R., departementsråd (fr. o. m. den 27 januari 1971)
Gustafsson, Karl-Erik, ekon. lic.
Hagberg, Carl-Lennart, kammarrättsassessor (t. o. m. 2 december 1970)
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Letzén, Sven-Roland, ekonomidirektör
Lindhoff, B. Håkan, civilekonom
Lindskog, Nils-Petter, direktör
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 27 januari 1971)
Ortmark, Åke H., civilekonom (t. o. m. den 30 november 1971)
259
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 18
Sundström, S. Åke A., fil. kand.
Tengelin, Sten E., direktör
Voss, Bertil G. P., departementsråd
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Åberg, Carl Johan, kansliråd
Sekreterare:
Sarman, Arthur H., fil. lic.
Bitr. sekreterare:
Eisler, Hans M., civilekonom (t. o. m. den 31 december 1971)
Lokal: Postbanken, Drottninggatan 89, 105 05 Stockholm, tel växel
23 65 00
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse K 43.
Under tiden januari—oktober 1971 har utredningen haft trettiofyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
18. Läromedehutredningen (E 1967: 50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1966
för att utreda frågan om produktion och granskning av läroböcker och
andra pedagogiska hjälpmedel m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5
april 1966):
Ordförande:
Johansson, K. Hilding, dr, led. av riksdagen
Ledamöter:
Beckman, K. Birger, direktör
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör
Furubo, Jan-Eric, fil. stud.
Kärnek, Ruth I. C., landstingsråd
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Experter:
Backman, Sven B., sekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Bengtson, Sture C., bitr. skoldirektör
Henrysson, Sten, professor
Holmström, Lars-Gunnar, docent
Härnqvist, Kjell, professor
Höglund, E. Olov, byrådirektör
Hölne, Karl-Vilhelm, förlagschef (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Magnusson, Ingela A., forskningsassistent
Nordén, Bengt, forskningsassistent
Stencrantz, Annika B., forskningsassistent
Svensson, Nils-Erik, byråchef
Wallin, Erik C., docent
U: 18 Riksdagsberättelsen år 1972
260
Sekreterare:
Englund, David, utbildningsledare
Bitr. sekreterare:
Furestedt, Karl E., fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse E 50.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 14
sammanträden.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1972.
19. Kommittén (U 1968: 44) för television och radio i utbildningen
(T RU-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari 1967
för försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1967:)
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding
Ledamöter:
Borg, L, Göran, professor, rektor
Holmström, Lars-Gunnar, bitr. professor (t. o. m. den 31 maj 1971)
Lundgren, Rolf A., direktör
Lundgren, Stig G., byrådirektör
Marklund, Sixten, undervisningsråd (fr. o. m. den 11 juni 1971)
Orring, Jonas A., generaldirektör (t. o. m. den 10 juni 1971)
Persson, Henry A., sekreterare
Sohlman, Ragnar W. A. R., departementsråd
Svensson, Nils-Eric, byråchef (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Experter:
Ag, Lars E., bitr. programdirektör
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Ahlström, Karl-Georg J., professor
Alm, Jan, med. kand.
Almefelt, Paul V., byråchef
Almqvist, Gert, tekn. lic.
Andersson, Bengt Joel, professor
Bergström, Willy, forskarassistent
Block, A. Eskil, tekn. lic.
Breitholtz, Axel, skolradiochef
Broberg, K. Bertram, professor
Brody, Sam, professor
Brunzell, Frans-Olof, studierektor
Bylund, B. Erik M., professor
Böttiger, Lars-Erik, docent
Carlsson, A. Janne, professor
261 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 19
Cedergren, Ebba L. C., professor
Colding, Bertil, professor
Dahlberg, Märta, skolkonsulent (fr. o. m. den 12 februari 1971)
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Enander, Bengt N., professor
Eriksson, Ejnar K. G., docent
Fris, Ann-Margret, studierektor
Grant, N. Gunnar, professor
Griiting, Britt M., departementssekreterare
Hagander, Sten I., avdelningsdirektör
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör
Hammar, Thomas, docent
Hammarberg, Peter, rektor
Hellström, Emil, undervisningsråd
Henrysson, Sten, professor
Hermansson, Hartwig V., rektor
Holmberg, Bengt R., professor
Hägg, Ingemund, universitetslektor
Ingelstam, Erik P. G., professor
Isaksson, Britt, barnbibliotekarie (fr. o. m. den 12 februari 1971)
Johansson, K. Gunnar E., professor
Johansson, K. Inge, studierektor
Krantz, Paul Olof, byrådirektör
Lagerwall, S. Y. Torbjörn, universitetslektor
Larsson, Gösta, sekreterare
Larsson, Hans, byrådirektör
Lindquist, C. Bertil J., professor
Lukkari, Bror, utredningschef
Lundh, Jan-Henrik, studierektor
Markesjö A. Gunnar, universitetslektor
Nauckhoff, Per, fil. kand.
Nilsson, Jan, civilingenjör
Otteblad, S. I. Arne, universitetslektor
Petri, Ingemar, byrådirektör
Poppius, Ulla, kanslichef
Regolo, Margit, redaktör
Rosen, Erik, överläkare
Schedvin, Sven-Olof, lektor
Schyl-Bjurman, Gertrud, fil. kand.
Stenbäck, Manne, redaktör
Stoye, Peter C. J., civilingenjör
Ström, Gunnar O. F., professor
U: 19 Riksdagsberättelsen år 1972
262
Sundberg, Nore, civilekonom
Sundqvist, Allan, rektor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Svahn, Olov E., professor
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Söderström, Göran, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Terstedt, Ulla, skolkonsulent (fr. o. m. den 12 februari 1971)
Thorsell, Siv M., fil. kand.
Törnqvist, Gunnar E., professor
Vestlund, A. Gustaf, undervisningsråd
Wahlgren, Ivan, revisionsdirektör
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Wretmark, Gerdt, överläkare
Zackrisson, Uno, universitetslektor
Åkerlind, Lars E. K., universitetslektor
Åström, Karl Johan, professor
Huvudsekreterare:
Bohlin, Erland, lektor
Bitr. sekreterare:
Holmberg, Carl, fil. kand. (fr. o. m. den 1 december 1971)
Lokal: Stockholmsvägen 30, 182 71 Stocksund, tel. växel 85 04 20
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse U 44.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tio
sammanträden. Därjämte har kommitténs expertgrupper hållit 28 sammanträden.
Vidare har ett stort antal sammanträden hållits med tillfälligt
anlitad expertis i planeringsgrupper m. m.
Kommittén har den 4 maj 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 36)
Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen.
Kommitténs arbete har därutöver avsett planering, produktion av program
och annat kursmaterial samt försöksverksamhet med viss del av
det producerade materialet i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd produktionsplan.
Studiokapaciteten vid kommitténs produktionsenhet i
Stocksund medger inspelning av bl. a. ca 500 tv-program per år. Budgetåret
1971/72 disponerar kommittén för sin verksamhet 18 290 000 kr.
ur reservationsanslaget Viss utbildning via radio och television m. m.
Kungl. Maj:t har den 29 oktober 1971 fastställt produktionsplan för
budgetåret 1971/72.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
20. Dataarkiveringskommittén (U 1968: 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 att
utreda arkivfrågorna för den moderna informationsbehandlingens databärare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Ordförande:
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie
263
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 21
Ledamöter:
Berglund, K. Gustaf, driftschef
Frank, S. Torsten, organisationsdirektör
Holmberg, Erik G., hovrättsråd
Experter:
Cnattingius, Claes M., bibliotekarie
Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie (fr. o. m. den 22 september 1971)
Grage, Elsa-Britta, fil. lic.
Lagerqvist, Åke, byrådirektör
Sekreterare:
Haverling, Sven G. I., förste arkivarie
Bitr. sekreterare:
Brunnberg, R. K. Charlotte, departementssekreterare
Lokal: Riksarkivet, Fyrverkarvacken 13—17, 112 60 Stockholm, tel.
54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse U 42.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit elva
sammanträden.
Kommittén har under år 1971 i samarbete med statens provningsanstalt
prövat arkivbeständighet hos mikrofilm och magnetband.
Kommittén räknar med att under år 1972 avge ett delbetänkande om
arkivering av bild- och ljudupptagningar hos Sveriges Radio m. fl. institutioner.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
21. Sakkunniga (U 1968: 49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift
att förhandla om en avtalsreglering av de upphovsrättsliga frågorna på
undervisningsområdet:
Ordförande:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot:
Bergström, Svante B., professor
Experter:
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör
Landström, Sten-Sture, direktör
Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Griiting, Britt M., departementssekreterare
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, lil 28 Stockholm 2, tel
23 67 20 (ordföranden)
U: 21 Riksdagsberättelsen år 1972
264
Direktiv för de sakkunniga har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fyra sammanträden. Dessutom har vid 13 tillfällen hållits särskilda överläggningar
med företrädare för intressen som berörs av uppdraget.
I maj 1971 har de sakkunniga till utbildningsdepartementet överlämnat
en modell till avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande
avsett att slutas mellan staten och organisationer på upphovsmannasidan.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1972.
22. Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968: 52) (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 september 1967
för utredning av konstnärsutbildningen m. m. (se Post- och inrikes tidn.
den 12 september 1967):
Ordförande:
Lindblom, Paul, rikskonsertchef
Ledamöter:
Acking, Carl-Axel, professor
Bergman, Hans R., studerande
Brunnberg, Hans A., professor
Larsson, Mårten J., arkitekt SAR
Linde, Ulf H., professor
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Nemes, Endre, professor
Persson, Sigurd F., ädelsmed
von Schantz, K. Philip G., professor
Experter:
Bohman, Jan A., grafiker
Hallström, Björn H., fil. lic.
Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent
Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR
Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR
Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf
Wahrby, Hans O., fortbildningsledare
Sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. kand.
Bitr. sekreterare:
Erikson, M. Birgitta, kanslist
Jansson, Björn S., fil. kand.
Lokal: Svensksundsvägen 17, 11149 Stockholm, tel. 20 53 87 (sekreterare),
11 88 72 (bitr. sekreterare)
Direktiv, se 1968 års riksdagsberättelse U 52. Tilläggsdirektiv, se
U 1969: 41.
265
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 23
De sakkunniga har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden. Dessutom har tio sammanträden hållits med arbetsgrupper
inom de sakkunniga.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1972. För vissa
ställningsstaganden avvaktar utredningen 1965 års musei- och utställningssakkunnigas
(E 1966: 52) huvudbetänkande, som beräknas föreligga
i början av år 1972.
23. 1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969: 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1968 för
att inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska
kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras
av en handboksrevision:
Ordförande:
Askmark, K. F. Ragnar, biskop
Ledamöter:
Andrén, Åke, professor
Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost
Göransson, Harald O., musikdirektör
Hallqvist, Britt G., författare
Experter:
Bohlin, Folke, docent (fr. o. m. den 2 juni 1971)
Eckerdal, Lars H., docent
Gerhardsson, Birger, professor
Gustafsson, Berndt G. E., docent
Holte, K. Ragnar, professor
Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist
Molde, Bertil, professor
Nilsson, Torsten, musikdirektör
Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde
Sekreterare:
Ahrén, Per-Olov A., domprost
Bitr. sekreterare:
Eckerdahl, Lars H., docent (fr. o. m. den 2 juni 1971)
Lokal: Finngatan 10, 223 62 Lund, tel. växel 046/12 41 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden. Å kommitténs vägnar har tre ledamöter företagit studieresor
till England och Tyskland samt sekreteraren deltagit i ett sammanträde
med Nordisk kommitté för revision av kyrkoårets texter.
Kommitténs arbete beräknas pågår under hela år 1972.
9f Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
U; 24 Riksdagsberättelsen år 1972
266
24. 1968 års utbildningsutredning (U 1969: 47) (U 68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1968 för
utredning rörande den fortsatta planeringen av det eftergymnasiala utbildningssystemet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1968):
Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Ledamöter:
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Experter:
Företrädare för de politiska partierna:
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen
Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen
Svensson, J. Erik O., kommunalråd
Tham, Carl C. W., partisekreterare
Företrädare för utbildningsväsendet:
Flink, A.-B. Christina, studerande
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Hjelm, K. G. Lennart, professor (fr. o. m. den 7 oktober 1971)
Johansson, K. Inge, studierektor
Lindström, S. Åke, fil. stud.
Sköld, Lars G., överdirektör
Stjernquist, Per Nilsson, professor
Weinz, Erik, skolinspektör
Företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna m. m.:
Cronqvist, Sven-Olof H., ombudsman
Curman, S. Johan H., intendent (t. o. m. den 31 december 1971)
Eriksson, Sune B., sekreterare
Haldén, J. O. Folke, direktör
Isling, B. Åke J., utbildningschef (t. o. m. den 1 augusti 1971)
Jonsson, Sverker Å., sekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Karlson, Tore E., ombudsman
Larsson, A. Lennart, utbildningschef (fr. o. m. den 1 augusti 1971)
Linderoth, Karl Axel, direktör
Ström, K. Fingal, kansliråd
Tobisson, Lars F., direktör
Wikstrand, Rolf A. I., sekreterare
Övriga experter:
Agell, Anders L. G:son, bitr. professor
Almefelt, Paul V., byråchef
267
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 24
Andersson, E. Lennart, universitetslektor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Andersson, Johnny L., byråchef
Arfwedsson, Anders J., ombudsman
Attehag, Gösta, byrådirektör
Axelsson, Karl-Axel, undervisningsråd
Back, Pär-Erik, professor
Bengtsson, Jarl, fil. lic.
Bentzel, Ragnar H., professor
Berg, C. G. Håkan, t.f. departementsråd
Berg, G. Christer, civilingenjör (fr. o. m. den 20 augusti 1971)
Bergman-Larsson, I. Kerstin, bitr. lärare (fr. o. m. den 15 augusti 1971)
Bernhardsson, K. Göte E., byrådirektör
Block, A. Eskil, tekn. lic.
Bruno, Gösta F., överdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Börjeson, Bengt O., rektor
Ekholm, Lars V., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 oktober 1971)
Eriksson, Hans G., byrådirektör
Fleischer, B. Lennart, sekreterare
Fornstedt, Ulf H., byrådirektör
Furumark, Ann-Marie, rektor (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Gesser, Bengt A., fil. lic.
Godlund, Sven A. J., professor (fr. o. m. den 19 oktober 1971)
Gustafson, Birgitta S. S., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 oktober
1971)
Gårdstedt H. Birger, skolråd
Göransson, Lars O., byrådirektör
Haglind, Per, med. kand.
Heckscher, Sten, jur. kand. (fr. o. m. den 15 september 1971)
von Heland, Björn E:son, undervisningsråd
Hellström, Gunnar J., universitetslektor
Hermansson, Hartwig V., rektor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Hilding, Mats H., rådman (fr. o. m. den 15 september 1971)
Hult, Jan A. H., professor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Håkanson, Håkan E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 oktober 1971)
Härnqvist, Kjell, professor
Jacobson, Bengt A., undervisningsråd
Jansson, Tore, utbildningsledare (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Javette, Bo, ombudsman
Jonsson, Bo E., sekreterare
Karlsson, Einar J., ombudsman (fr. o. m. den 15 oktober 1971)
Karlsson, G. Åke, förste sekreterare
Kim, Lillemor A. B., byrådirektör
Kjellberg, Gunvor, förste byråsekreterare
Lind, C. Ingemar B., universitetslektor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
U: 24 Riksdagsberättelsen år 1972
268
Lindbeck, C. Assar E., professor
Lindqvist, F. Ingvar, professor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Lindström, Alice M. F., undervisningsråd
Lundberg, K. Max, professor
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Lundgren, Georg E. H., professor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Lundqvist, Åke G., kanslichef
Magnusson, Leif R., fil. lic.
Nilsson, Matts G., sekreterare (fr. o. m. den 15 september 1971)
Nilsson, Thora I.-L., statistikchef
Näswall, Björn K., kanslisekreterare
Odén, A., Birgitta, professor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Olderin, Gunnar O., byråchef
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Ölving, Sven, professor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Poppius, Hans O. D., byråchef
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Riben, Staffan J. O., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 februari
1971)
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Ronne, Bengterik, utbildningsledare (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Rydh, Olof G. G., pol. mag.
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Sandin, Lisbeth, fil. stud.
Silenstam, N. Per A., avdelningsdirektör
Sjöstrand, Per, fil. lic.
Sjöström, S. Birger, förste konsulent
Stark, G. Birger, socialchef
Stjernström, Nils E., forskningschef (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Ståhl, Ingemar O. L., professor
Sundgren, Magnus, soc. studerande
Svanfeldt, Göran H., statistikchef
Svensson, L. G. Roland, kanslisekreterare
Svensson, Nils-Eric, byråchef (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Svensson, Nils Å., direktör
Swenne, Åke M. H., rektor (fr. o. m. den 12 maj 1971)
Törnqvist, Gunnar E., professor
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Werkö, Lars A., professor
Ysander, Bengt Christer A., kansliråd
Åhgren-Lange, Ulla H. A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 12 maj
1971)
Åkerstedt, Jonas V., ombudsman
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 24
Österberg, Gunnar R., universitetslektor
Östlund, Hans-Erik, undervisningsråd
Sekreterare:
Bergendal, Gunnar S., byråchef
Bitr. sekreterare:
Ericsson, Britta M., byrådirektör
Henrikson, Ulf T. A., fil. kand.
Hökerberg, Annika S. O., fil. kand.
Karlsson, Jan-Sture, fil. mag.
Sjödahl, Lars I., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 2, tel. växel 763 10 00. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 47.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet till statsrådsprotokollet den
8 juli 1971):
Yrkesutbildningsberedningen (YB) har den 27 januari 1970 avlämnat
betänkandet (SOU 1970: 8) Yrkesteknisk högskoleutbildning (YB VI).
En viktig utgångspunkt för YB:s förslag är att det föreligger behov
av starkt yrkesinriktad eftergymnasial utbildning för kvalificerade arbetsuppgifter
inom de yrkesområden för vilka de mera utpräglat yrkesinriktade
tvååriga linjerna i gymnasieskolan närmast förbereder. Inom
industriområdet anger YB exempelvis verkstadsmekanik, träteknik och
livsmedelsteknik. Sådan utbildning betecknar YB sammanfattande som
yrkesteknisk högskoleutbildning. Utan att slutligt binda mig för denna
benämning använder jag den i fortsättningen.
En annan viktig utgångspunkt för YB är övertygelsen om att yrkesteknisk
högskoleutbildning kommer att visa sig vara ett attraktivt alternativ
för dem som efterfrågar utbildning utöver gymnasieskolan.
En bred majoritet av remissinstanserna tillstyrker i princip YB:s förslag
om yrkesteknisk högskolutbildning. När det gäller att ta ställning
till hur förslaget skall genomföras går åsikterna däremot isär. Detta
torde delvis bero på att en rad utredningar vid tidpunkten för avlämnandet
av yttrandena över YB:s betänkande arbetade med likartade
eller angränsande frågor. Detta gäller bl. a. 1968 års utbildningsutredning
(U 68), lärarutbildningskommittén (LUK) och kommittén för studiestöd
åt vuxna (SVUX).
I flera yttranden samt i särskilda skrivelser till utbildningsdepartementet
från bl. a. arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har man
betonat angelägenheten av att åtgärder vidtas så snabbt som möjligt för
att yrkesteknisk högskoleutbildning skall komma till stånd.
En grupp remissinstanser, bl. a. riksrevisionsverket, universitetskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, framhåller
att bl. a. U 68:s utredningsarbete har direkt betydelse för frågor som
behandlas i betänkandet och att U 68 därför bör få i uppdrag att fortsätta
behandlingen av YB:s förslag. Några remissinstanser — bl. a. skolöverstyrelsen
och universitetskanslersämbetet — anser att försöksverksamhet
i anslutning till förslagen i betänkandet bör komma till stånd.
U: 24 Riksdagsberättelsen år 1972
270
I likhet med remissinstanserna anser jag att YB:s förslag utgör ett
betydelsefullt bidrag till utvecklingen av utbildningsväsendet. En av de
viktigaste uppgifterna för utbildningsplaneringen är att inom det eftergymnasiala
utbildningssystemet skapa nya alternativ med klar yrkesinriktning.
Arbetet härmed pågår fortlöpande inom bl. a. utbildningsmyndigheterna.
Den övergripande och mer långsiktiga planeringen av all
eftergymnasial utbildning är U 68:s uppgift. Utredningen skall enligt
sina direktiv utgå från att varje utbildningsväg skall förbereda för yrkesverksamhet.
Jag delar den av YB och många remissinstanser framförda uppfattningen
att YB:s förslag måste bedömas i anknytning till det övergripande
planeringsarbete rörande dimensionering, organisation och lokalisering
av all eftergymnasial utbildning som U 68 bedriver. Det bör
därför uppdras åt U 68 att inom ramen för utredningens uppdrag på
grundval av föreliggande förslag jämte remissyttranden pröva frågan
om den yrkestekniska högskoleutbildningen. Jag vill här i korthet ange
ytterligare några riktlinjer för detta arbete.
Det eftergymnasiala utbildningssystemet bör ses som en helhet i fråga
om såväl dimensionering som organisation och lokalisering. Detta betyder
bl. a. att nya utbildningsalternativ — t. ex. yrkesteknisk högskolutbildning
— skall tillgodoses inom den totalram som U 68 kan komma
att föreslå för all eftergymnasial utbildning.
En viktig princip i utformningen av hela det svenska utbildningsväsendet
är att detta skall fungera som ett öppet system. Den utbildningssökande
skall kunna successivt och så långt det är möjligt utan avgörande
hinder välja sin utbildningsväg. Bl. a. är det angeläget att goda
möjligheter finns att oberoende av valet av utbildningslinje i gymnasieskolan
gå vidare till skilda utbildningsvägar inom det eftergymnasiala
utbildningssystemet. Behörighets- och urvalsregler spelar därvid självfallet
en stor roll. Kompetensutredningens förslag om utformningen av
sådana regler prövas f. n. inom utbildningsdepartementet. Mest betydelsefull
är emellertid utformningen av gymnasieskolan och den eftergymnasiala
utbildningen. U 68 bör i sitt arbete uppmärksamma dessa
förhållanden.
Att utforma nya utbildningslinjer är en vansklig uppgift, inte minst
när det gäller linjer — såsom yrkesteknisk högskoleutbildning — vilka
i stor utsträckning saknar direkt motsvarighet i nuvarande system. Erfarenheterna
visar att försöksverksamhet bör föregå det slutliga ställningstagandet
till utformningen av sådan utbildning. YB och flera remissinstanser
har också framhållit vikten av att yrkesteknisk högskolutbildning
blir föremål för försöksverksamhet. Det är enligt min mening
av vikt att försöksverksamhet skyndsamt kommer till stånd. U 68
bör så snart som möjligt lägga fram förslag till utformningen av sådana
försök. Därvid bör främst uppmärksammas områden som f. n. inte
tillgodoses genom några motsvarande utbildningsmöjligheter. Förslagen
bör avse i första hand utbildningslinjer med inriktning mot industriyrken,
särskilt inom verkstadsindustri.
På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t ger 1968 års
utbildningsutredning i uppdrag att vid utformningen av det eftergymnasiala
utbildningssystemet närmare överväga behovet av sådan utbildning
som YB föreslagit under benämningen yrkesteknisk högskolutbildning.
271
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 26
Utredningen och dess referensgrupper har under tiden november
1970—oktober 1971 hållit tillsammans 16 protokollförda sammanträden.
Utredningen har under år 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 60)
Universitetsstudier utan examen, betänkandet (SOU 1971: 61) Val av utbildning
och yrke och betänkandet (SOU 1971: 62) Högre utbildning
och arbetsmarknad.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
25. 1968 års studiemedelsutredning (U 1969: 48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1968 för
översyn av studiemedelssystemet m. m. (se Post- och inrikes tidn. den
14 juni 1968):
Ordförande:
Nilsson, K. Börje, socionom, f. d. led. av II kamm.
Ledamöter:
Andersson, K. A. Stig, rektor
Mattsson, B. G. Stig, byråchef
Nilsson, Staffan, fil. stud. (fr. o. m. den 27 februari 1971)
Oberger, Bengt, civilekonom (t. o. m. den 26 februari 1971)
Sundberg, Ingrid E., fil. kand. led. av riksdagen
Sekreterare:
Johansson, Kjell I., sekreterare
Bitr. sekreterare:
Lindroth, Annica M., fil. kand.
Lundquist, Olof F., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 4, lil 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 48.
Utredningen har under november 1970—oktober 1971 hållit 16 sammanträden.
Kommittén har den 1 november 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:
87) Reformer inom studiemedelssystemet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
26. 1968 års litteraturutredning (U 1969: 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 6 juni 1968 för
att utreda frågan om litteraturstöd m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
10 juli 1968):
Ordförande:
Björk, Kaj Å., redaktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Ahlmark, Per A., fil. kand. led. av riksdagen
U: 26 Riksdagsberättelsen år 1972
272
Arvidson, Stellan, rektor, f. d. led. av II kamm.
Sundman, Per-Olof, författare, led. av riksdagen
Wästberg, Per, författare
Experter:
Badersten, Lennart, adjunkt (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Björck, Staffan, professor (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Brattström, Inger, sekreterare (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Edqvist, Sven-Gustaf, skolkonsulent (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Furuland, Lars, docent (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Hjelmqvist, Bengt, f. d. avdelningsdirektör
Swedner, H. H. R. Harald, bitr. professor
Sekreterare:
Löfdahl, Göran, fil. mag.
Bitr. sekreterare:
Lannegren, Göran, fil. kand.
Lokal: Svensksundsvägen 17, Skeppsholmen, lil 49 Stockholm tel.
11 88 27 (Löfdahl), 11 88 61 (Lannegren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 49.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tolv
sammanträden. Två studieresor har genomförts den 20—24 juni 1971
till Holland och den 27—29 september 1971 till Norge.
Kommittén har i mars 1971 tillsammans med kulturrådet och låginkomstutredningen
publicerat boken ”Kulturarbetarnas inkomster”
(Allmänna Förlaget, Publica).
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
27. 1968 års beredning (U 1969: 50) om stat och kyrka
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
fortsatt utredning rörande förhållandet mellan staten och svenska kyrkan
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 juli 1968):
Ordförande:
Myrdal, Alva, statsråd, f. d. led. av I kamm.
Ledamöter:
Blomquist, Per A. B., komminister, f. d. led. av I kamm.
Dahlén, P. Olle R., pol. mag., led. av riksdagen
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led av riksdagen
Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av riksdagen
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, led. av riksdagen
Zachrisson, Bertil J., chefredaktör, led. av riksdagen
Experter:
Aglert, Per Arne, sekreterare (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Bergsten, E. Rune, sekreterare (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Block, Per H. L. H., teol. lic. (fr. o. m. den 1 december 1970)
273
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 27
Bohlin, A. Bertil, bitr. generaldirektör (t. o. m. den 22 april 1971)
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Garke, Hans B., avdelningsdirektör
Gustafsson, Berndt G. E., docent (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Göransson, C. Göran, stiftssekreterare (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Halldin, H. Enar, kamrer (fr. o. m. den 23 september 1971)
Hedberg, A., Gösta H„ missionssekreterare (fr. o. m. den 23 september
1971)
Hylla, Kristian W. W., monsignore (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Larsson, Ewert S., överste i Frälsningsarmén (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Lidin, Karl-Olof, assessor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Lindegård, Sven, domprost
Lunning, Lars G. H., hovrättsassessor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Magnusson, Gunnar K. O., byrådirektör (fr. o. m. den 15 september
1971)
Mattson, Olov R., regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 1 februari
t. o. m. den 13 maj 1971)
Olsson, Sten G., stiftssekreterare (t. o. m. den 19 mars 1971)
Persson, Gert I. E., planeringsdirektör (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Stjernquist, Nils, professor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Stoltz, Ingemar E. M., prodirektor
Svenonius, Per H., avdelningschef (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Wallin, A. E. Göte, konsulent
Wernlund, Stig A., kansliråd (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Sekreterare:
Söderberg, N. Olof, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare
Cedermark, K. Marianne, t.f. byrådirektör (fr. o. m. den 24 augusti
1971)
Hansson, S. Kristina, jur. kand.
Nylander, Lars, fil. kand. (fr. o. m. den 1 december 1971)
Olofsson, Klas T., fil. kand.
Lokal: Storkyrkobrinken 4, 4 tr, tel. växel 763 10 00. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för beredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 50.
Beredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
14 sammanträden under sammanlagt 20 dagar, företagit två studieresor
under sammanlagt 5 dagar samt anordnat ett offentligt symposium under
3 dagar.
Beredningen har den 14 april 1971 avgett delbetänkandet (SOU
1971:29) Kyrkan kostar — en ekonomisk studie av Svenska kyrkans
församlingar 1969.
Beredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1972.
U: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
274
28. Kommittén (U 1969: 51) för studiestöd åt vuxna (SVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
att utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 juli 1968):
Ordförande:
Larsson, Lars E., typograf, led. av riksdagen (avliden)
Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen (fr. o. m. den 14 juli
1971)
Ledamöter:
Arfwedsson, Anders J., sekreterare
Dahlgren, Margareta B., direktörsassistent
Holmgren, Herman, studierektor (fr. o. m. den 14 juli 1971)
Karlson, Tore E., ombudsman
Källstad, Thorvald E., rektor, led. av riksdagen
Larsson, Lennart, ombudsman
Larsson, Ulf O., departementsråd
Söder, Karin A.-M., yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 14
juli 1971)
Sekreterare:
Göransson, Lars O., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Engberg, Peter O., pol. studerande
Jacobsson, Eva B., departementssekreterare
Stagh, Marina L., pol. mag.
Lokal: Svensksundsvägen 17, 11149 Stockholm, tel. 11 77 35,
11 54 60, 21 38 57, 10 19 84
Direktiven för kommittén, se 1969 års riksdagsberättelse U 51.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tolv
sammanträden. Kommittén har den 21 oktober 1971 avgett delbetänkandet
(SOU 1971: 80) Vuxna — utbildning — studiefinansiering.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
29. Filmutredningen (U 1969: 52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
att utreda frågan om filmbranschens ekonomiska struktur och villkor
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1968):
Ordförande:
Åqvist, N. Erik M., hovrättspresident
Ledamöter:
Bengtson, Torsten S., redaktör, led. av riksdagen
Ellwyn, Ola, advokat (t. o. m. den 28 januari 1971)
Grede, Kjell, regissör
275
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 29
Göransson, Bengt, folketshuschef (fr. o. m. den 28 juni 1971)
Lindgren, Göran, direktör (fr. o. m. den 28 juni 1971)
Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen
Peterson, Thage E. G., statssekreterare, led. av riksdagen (t. o. m. den
1 februari 1971)
Schein, Harry, direktör
Experter:
Andersson, Hans, filmljudtekniker (fr. o. m. den 1 november 1971)
Edqvist, Sven-Gustaf, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 november 1971)
Eklund, Bo L., civilekonom
Elison, Allan, direktör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Ericsson, Erling, regissör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Frisk, Ragnar, filmfotograf (fr. o. m. den 1 november 1971)
Hammar, Stig, regissör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Johansson, Lennart, fotograf (fr. o. m. den 1 november 1971)
Larsson, Gösta, sekreterare (fr. o. m. den 1 november 1971)
Luukkonen, Veija, teckningslärarkandidat (fr. o. m. den 1 november
1971)
Nordmark, Dag, amanuens (fr. o. m. den 1 november 1971)
Norlin, Sven, lektor (fr. o. m. den 1 november 1971)
Persson, Harry, direktör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Roth Lindberg, Örjan, lärare (fr. o. m. den 1 november 1971)
Sjögren, Lars, teckningslärare (fr. o. m. den 1 november 1971)
Stening, F. Birger, kammarrättsassessor
Sundh, Erik, produktionsledare (fr. o. m. den 1 november 1971)
Söderberg, Bo, skolkonsulent (fr. o. m. den 1 november 1971)
Thorsell, Siv, fil. kand. (fr. o. m. den 1 november 1971)
Ulne, John, undervisningsråd (fr. o. m. den 1 november 1971)
Wedel, Karsten, regissör (fr. o. m. den 1 november 1971)
Ödeen, Ingrid, producent (fr. o. m. den 1 november 1971)
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Larson, Leif E., departementssekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, lil 29 Stockholm, tel. 11 42 17 (sekreteraren),
763 17 42 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse U 52.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
åtta sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
U: 30 Riksdagsberättelsen år 1972
276
30. Svenska ESRO-kommittén (U 1970: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1964 för
att vara svenskt kontaktorgan med Organisationen för europeisk rymdforskning
(ESRO) m. m.:
Ordförande:
Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
Ledamöter:
Bolin, Bert R. J., professor (t. o. m. den 31 december 1970)
Eckerberg, Lennart, kansliråd (t. o. m. den 14 juli 1971)
Engström, Arne V., professor
Forshell, Per Olof, kansliråd (fr. o. m. den 15 juli 1971)
Fälthammar, Carl-Gunne, bitr. professor (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Hultqvist, Bengt, professor
Håkansson, Hans, departementsråd
Jacobaeus, Christian, tekn. dr
Petri, Gunnar, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Sanell, P. Åke, t.f. avdelningschef (t. o. m. den 30 april 1971)
Voss, Bertil, t.f. departementsråd (fr. o. m. den 20 april 1971)
Experter:
Erstam, Sven-Erik, länspolischef
Fälthammar, Carl-Gunne, bitr. professor (t. o. m. den 31 december
1970)
Granström, Folke, stadsombudsman
Lewin, Saul, överingenjör
Lindgren, Stig, docent
Lönnqvist, Olov, byråchef (fr. o. m. den 1 september 1971)
Rey, Lars, civilingenjör
Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Tell, Björn V., överbibliotekarie
Sekreterare:
Holmberg, Bo, civilekonom
Lokal: Storkyrkobrinken 4, 1 tr. tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1971—oktober 1971 hållit fem
sammanträden. Därjämte har kommitténs arbetsgrupper hållit 18 sammanträden.
Vidare har vissa av kommitténs ledamöter och experter deltagit
i sammanträden med ESRO:s råd, underkommittéerna för administrativa
och finansiella samt vetenskapliga och tekniska frågor, i
interimskommittén för tillämpningssatelliter samt i vissa ad hoc grupper,
sammanlagt 50 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
277
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 31
31. Lärarutbildningskommittén (U 1970: 44) (LUK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1968
för att utreda frågan om utbildning av lärare i s. k. övningsämnen m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1969):
Ordförande:
Alemyr, Stig R., rektor, led. av riksdagen
Ledamöter:
Edam, Carl Tomas H:son, sekreterare
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen
Högberg, J. Paul, rektor
Junel, K. Bertil, f. d. skolråd
Olsson, Ernst W., f. d. lantbrukare, f. d. led. av I kamm.
Olsson, Jan-Olof, folkskollärare
Persson, Henry A., sekreterare
Stenholm, I. Britta, skoldirektör
Experter:
Amylong, Tora, skolkonsulent
Bengtsson, Rune, rektor
Blixt, Ewa H., hushållslärare
Cassel, A. Margareta, hushållslärare
Englund, Georg, fortbildningskonsulent
Engström, Bengt Olof, lektor (t. o. m. den 7 december 1970)
Fridén, Gunvor A. B., rektor
Fridén-Abelson, Ingrid A. S., rektor
Fry, Agneta M., barnavårdslärare
Gestrelius, Kurt E. G., lektor
Isacsson, Dan S., rektor
Järvholm, J. Bertil, lektor
Littorin, Anne-Britt M., hushållslärare
Lundberg, P. J. Thorsten, rektor
Muller, Jytte M., skolkonsulent
Malmgren, S. Sture L., gymnastikdirektör
Mörth, K. Gunnar, intendent (fr. o. m. den 7 december 1970)
Nilsson, G. Ingemar, lektor
Nordin, Anna-Greta, seminarielärare
Nordström, Gert Z., rektor
Norling, Barbro M., lektor
Quennerstedt, K. Ella-Brita, seminarielärare
Romilson, Christer H., teckningslärare (t. o. m. den 4 november 1971)
Swenne, Åke M. H., rektor
Söderberg, E. Bo., skolkonsulent
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd
Wallgren, K. Åke, avdelningsdirektör
U: 31 Riksdagsberättclsen år 1972
278
Wiechel, Lennart C. G., lektor
Ågren, Bengt O., gymnastikinspektör
Åkerström, E. Göran, slöjdlärare
Åryd, I. Birgitta, fortbildningskonsulent
Åström, C. O. Bengt, lektor
Huvudsekreterare:
Stenholm, I. Britta, skoldirektör
Sekreterare:
Lindén, Lars G., departementssekreterare
Nordquist, Gunilla E., yrkesvalslärare
Loka}: Svensksundsvägen 17, 11149 Stockholm, tel. 1188 17 (Stenholm),
11 88 43 (Lindén), 11 88 29 (Nordquist), 11 88 48 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse U 44.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 20
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
32. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970: 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1969 för
att planera och samordna m. m. restaurangverksamheten vid universiteten
och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969):
Ordförande:
Brommesson, Per-Axel, direktör
Ledamöter:
Brundell, Nils-Erik, direktör
Fors, Sixten, byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Juthagen, Leif R., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 25 mars 1971)
Philipson, Lars, teknolog
Experter:
von Koch, Michael, hyresråd
Wåhlström, Hans, ingenjör (t. o. m. den 10 mars 1971)
Sekreterare:
Magnusson, Leif, fil. kand.
Bitr. sekreterare:
Karlsson, Christer, fil. kand. (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Pavliska, Petr, civilingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Lokal: Götabergsgatan 9, 3 tr., 411 34 Göteborg. Postadress: Box
530 38, 400 14 Göteborg 53, tel. 031/17 99 50
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tolv
sammanträden. Dessutom har fortlöpande överläggningar hållits med
berörda statliga myndigheter, företrädare för universitetsrestaurangföre
-
279
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 33
tagen, universitets- och högskolemyndigheter och studerandeorganisationer,
m. fl.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
33. 1969 års psalmkommitté (U 1970: 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för
att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av ett
tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och
psalmmelodier, att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en
allmän revision av Den svenska psalmboken företagits:
Ordförande:
Björkman, Ulf L., docent
Ledamöter:
Belfrage, H. Esbjörn G., docent
Frostenson, Anders f. d. kyrkoherde
Göransson, Harald O., musikdirektör
Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare
Experter:
Bodén, Anna-Brita, sekreterare
Erneholm, Berndt I., t.f. expeditionschef
Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör
Hallin, L. Bertil, musikdirektör
Hartman, C. Olov, f. d. direktor (fr. o. m. den 6 januari 1971)
Jansson, Henrik D. J., domkyrkoorganist
Löfström, U. Inge, kontraktsprost
Nilsson, Nils Gunnar, redaktör
Söderlind, Ulf G., direktor (t. o. m. den 5 januari 1971)
Sörenson, Torsten N., tonsättare
Sekreterare:
Erneholm, Berndt I., t.f. expeditionschef
Bitr. sekreterare:
Bodén, Anna-Brita, sekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel.
växel 763 10 00 (Erneholm)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden, varjämte en särskild grupp hållit fem sammanträden.
Kommittén har den 24 maj 1971 utgett försökshäftet 71 psalmer och
visor.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
U: 34 Riksdagsberättelsen år 1972
280
34. Kommittén (U 1970: 48) för medicinsk teknik i Linköping
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 med
uppgift att svara för samråd enligt avtal med östergötlands läns landsting
om lokaler för medicinsk teknik i Linköping vid programmering,
projektering och byggande av laboratorium II vid regionsjukhuset:
Ordförande:
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Ledamöter:
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (t. o. m. den 31 januari 1971)
Råby, K. Gösta, byråchef
Walter, T. Viking, byggnadsdirektör (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Expert:
Nygren, Alf L., byråchef
Sekreterare:
Råby, K. Gösta, byråchef
Lokal: Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, Sehlstedtsgatan
11, 115 28 Stockholm, tel. 22 16 70 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har den 16 november 1970 till Kungl. Maj:t överlämnat
ett av landstinget i samråd med kommittén upprättat förslag till nybyggnad
för bl. a. medicinsk teknik (laboratorium II) vid regionsjukhuset
i Linköping. Kungl. Maj:t uppdrog den 20 november 1970 åt
kommittén att, i och för statsbidrags utgående enligt gällande avtal,
slutligt pröva och godkänna en nybyggnad som uppförs i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget.
Under tiden november 1970—oktober 1971 har kommittén vid ett
flertal tillfällen haft samråd med landstinget om detaljutformningen av
en första etapp av ifrågavarande laboratoriebyggnad, vilken beräknas
kunna tas i bruk i slutet av år 1973.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
35. 1969 års radioutredning (U 1970: 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för
utredning rörande ökat sändningutrymme i ljudradion för utbildningsoch
informationsändamål m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13
augusti 1969):
Ordförande:
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Ledamöter:
Ag, Lars E., bitr. programdirektör (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av riksdagen
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare (t. o. m. den 27 januari 1971)
Lindahl, Essen H. G., direktör, led. av riksdagen
281
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 36
Samuelsson, Kurt O., docent
Sköld, Lars G., överdirektör
Experter:
Edström, J. Lennart, informationschef (fr. o. m. den 13 maj 1971)
Lindal, Kurt G., intendent
Rohdin, B. Arne, överingenjör
Sundqvist, Anders O., laboratoriechef
Sekreterare:
Hjelmqvist, Ingvar K. R., rektor
Bitr. sekreterare:
Arvidsson, Marianne E., fil. kand.
Lokal: Sandelsgatan 12, 115 33 Stockholm, tel. 67 69 16 (Hjelmqvist),
67 60 54 (Arvidsson), 61 89 44 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
36. Sakkunnig (U 1970: 50) för utredning av frågan om de praktiskteologiska
övningsinstitutens framtida ställning, m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1969
för utredning om de praktisk-teologiska övningsinstitutens framtida ställning,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969):
Utredningsman:
Andrén, Carl-Gustaf, professor
Sekreterare:
Hammar, Karl-Gustav, teol. lic. (fr. o. m. den 12 januari 1971)
Lokal: Theologicum, Sandgatan 1, 223 50 Lund, tel. växel 046/
12 41 00 (den sakkunnige), Finngatan 10, 223 62 Lund, tel. växel 046/
12 41 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse U 50.
I enlighet med direktiven och såsom av universitetskanslersämbetet
utsedd expert har den sakkunnige följt och deltagit i arbetet inom ämbetets
utredning rörande den religionsvetenskapliga utbildningens mål
och organisation. Överläggningar har ägt rum med företrädare för U 68,
universiteten samt olika statliga och kyrkliga organ. Dessutom har den
sakkunnige deltagit i nordiska konferenser som berört prästutbildningsproblematiken.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
U: 37 Riksdagsberättelsen år 1972
282
37. Sakkunnig (U 1970: 54) för utredning av förfarandet vid professorstil
Isätt ning m.m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 december 1969
för att utreda frågan om förfarandet vid tillsättning av tjänst som professor
eller biträdande professor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
16 februari 1970):
Ordförande:
Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd
Experter:
Ahrland, Sten, bitr. professor
Henriksson, Christer, juris studerande (fr. o. m. den 2 oktober 1971)
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., t.f. byråchef (t. o. m. den 14 november
1971)
Lindström, Åke S., fil. studerande (t. o. m. den 1 oktober 1971)
Marcusson, Sten G., sekreterare
Orava, Olavi A., avdelningsdirektör
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Rudhe, Rolf S., byråchef
Sekreterare:
Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 november
1971 t. o. m. den 31 mars 1972)
Svensson, Roger G. I., fil. kand.
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel
23 67 20 (Ulveson), Universitetskanslersämbetet, Box 16 334, 103 26
Stockholm, tel. växel 24 85 60 (Sandqvist-Örnberg t. o. m. den 31 mars
1972), Universitetshuset, S:t Olofsgatan 10 b, 752 21 Uppsala, tel. 018/
10 95 16 (Svensson)
Direktiven för den sakkunnige, se 1971 års riksdagsberättelse U 41.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sju sammanträden med experterna samt haft överläggningar med myndigheter
som berörs av utredningsarbetet. I samråd med experterna har
utarbetats en diskussionspromemoria om professors tillsättning m. m.,
som i november 1971 sänts ut på remiss till myndigheter och organisationer.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
38. Särskilt uppdrag (U 1970:55) åt förutvarande statsministern Tage
Erlander
Kungl. Maj:t uppdrog den 19 december 1969 åt förutvarande statsministern
Tage Erlander att för forskningsändamål sammanställa uppgifter
och sammanföra handlingar från sin verksamhet som statsminister.
283
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 40
Expert:
von Sydow, Björn, fil. kand.
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, 103 10 Stockholm 2,
tel. växel 763 10 00
Arbetet beräknas pågå under hela år 1972.
39. Kommittén (U 1970: 56) för försöksverksamhet med vuxenutbildning
(FÖVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
för försöksverksamhet med vuxenutbildning (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 februari 1970):
Ordförande:
Ekström, Sven E. A., f. d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Ledamöter:
Brandgård, Evert, utbildningsintendent
Dahlgren, Margareta B., direktörsassistent
Johansson, Berndt, departementssekreterare
Johansson, Inge K., studierektor
Persson, Henry A., sekreterare
Sanell, P. Åke, t.f. avdelningschef
Vestlund, A. Gustaf, undervisningsråd
Experter:
Boethius, Gunilla, redaktionssekreterare (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Hansson, Göte, docent
Höijer, Björn, fil. lic.
Johansson, Solveig B., forskningsassistent
Sekreterare:
Persson, Per-Ebbe R., studiesekreterare
Bitr. sekreterare:
Engberg, Peter O., sekreterare (fr. o. m. den 1 september 1971)
Lokal: Svensksundsvägen 17, 11149 Stockholm, tel. 22 89 80 (Persson),
11 54 60 (Engberg)
Direktiv för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 43.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit elva
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
40. Organisationskommittén (U 1970: 59) för riksinternatskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 april 1970 med
uppgift att förbereda åtgärder föranledda av inrättandet av de i prop.
1970: 53 föreslagna riksintematskolorna samt att enligt Kungl. Maj:ts
beslut den 5 februari 1971 överväga vilka skolformer och studievägar
som bör finnas vid riksintematskolorna fr. o. m. den 1 juli 1972:
U: 40 Riksdagsberättelsen år 1972
284
Ordförande:
Sundvik, K. Ivar, generalkonsul
Ledamöter:
Andersson, N. G. Bertil, departementssekreterare
Folkmarson, James A., länsskolinspektör
Gadd, P. E. Arne, led. av riksdagen (t. o. m. den 30 juni 1971)
Laag, Ann-Mari, småskollärare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 1 juli
1971)
Lind, Per E., ambassadör
Experter:
Frykhammar, Bo H. U., fil. kand.
Jonsson, Stig G. T., skoldirektör
Larsson, Sixten, förman
Stigstedt, Björn, kommunalråd
Sekreterare:
Skeppare, Åke I. A., fil. mag.
Lokal: Skolöverstyrelsen, Fack, 104 22 Stockholm 22, tel. växel
22 70 00 (sekreterare)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tio
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
41. Organisationskommittén (U1970:60) för högre musikutbildning
(OMUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:t bemyndigande den 10 april 1970 för
att utföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den högre musikutbildningen:
Ordförande:
Wetterblad,
R. Ingmar T., generaldirektör
Ledamöter:
Ahlqvist, Barbro S. M., skolkonsulent
Assarson, Birgit, departementssekreterare
Bengtsson, L. Ingmar O., professor (t. o. m. den 11 januari 1971)
Falk, Johan, studerande (fr. o. m. den 6 februari t. o. m. den 30 juni
1971)
Gabrielsson, Ingemar H., professor
Gurmund, Lars, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Nordstedt, Lars R., studerande (t. o. m. den 5 februari 1971)
Olofsson, K. Oscar, skoldirektör
Sellergren, Lars, konsertpianist (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Sjöqvist, Gunnar A. H., direktör
Sjöström, N. Gunnar, rektor
Thunander, H. Karl-Axel, musikdirektör (t. o. m. den 30 juni 1971)
285
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 41
Experter:
Abenius, C. S. Folke, teaterchef (fr. o. m. den 17 september 1971)
Arnér, E. Å. Gotthard, kyrkomusiker (fr. o. m. den 16 september 1971)
Asp, Leif, pianist (fr. o. m. den 18 maj t. o. m. den 28 september 1971)
Bengtsson, L. Ingmar O., professor (fr. o. m. den 12 januari 1971)
Bondeman, Anders, kyrkomusiker (fr. o. m. den 16 september 1971)
Cederberg, Ingvar, musikdirektör (fr. o. m. den 17 september 1971)
Dahlström, Kerstin, rytmikpedagog (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Deak, Chaba, tonsättare (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Edström, Karl-Olof, musikdirektör (fr. o. m. den 18 maj t. o. m. den
28 september 1971)
Erdmann, Bengt, fil. mag. (fr. o. m. den 15 september 1971)
Eriksson, Gunnar, musikdirektör (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör (fr. o. .m den 1 juli 1971)
Genetay, Claude M., violincellist (fr. o. m. den 17 september 1971)
Hall, Lennart, musikpedagog (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Hansson, C. Kristina, utredningssekreterare (t. o. m. den 28 september
1971)
Henningsson, Ingemar, studerande (fr. o. m. den 1 juni t. o. m. den 30
juni 1971)
Holecek, Josef, gitarrpedagog (fr. o. m. den 18 maj al971)
Håkansson, Greta, danspedagog (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Ingelf, Sten, musikpedagog (fr. o. m. den 18 maj t. o. m. den 28 september
1971)
Irwing, Dorothy, konsertsångerska (fr. o. m. den 17 september 1971)
Karlsson, Fritz, studieombudsman (fr. o. m. den 17 september 1971)
Ceander, Sven, assessor
Lindblad, Rune, tonsättare (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Lindgren, Kurt, musiker (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Lindqvist, B. Rune L., byråchef
Ling, Jan H., docent (fr. o. m. den 11 december 1970)
Ohlin, Gösta, musikdirektör (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Olsson, Bo Armand, musikdirektör (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Ozolins, Berit, fil. kand. (fr. o. m. den 31 maj 1971)
Persson, Einar, musikdirektör (fr. o. m. den 17 september 1971)
Riedel, Georg M. L., musiker (fr. o. m. den 17 september 1971)
Ringmar, R. Torgil, byråchef (fr. o. m. den 17 september 1971)
Schéle, Märta, musikdirektör (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Scherwin, Olof, kyrkomusiker (fr. o. m. den 14 oktober 1970 t. o. m.
den 28 september 1971)
Segerstedt, Mårten R., adjunkt (t. o. m. den 28 september 1971)
Stålne, Björn W., studerande (t. o. m. 28 september 1971)
Tagg, Philip, fil. mag. (fr. o. m. den 18 maj 1971)
Thyrenius, Ingegerd, sångpedagog (fr. o. m. den 18 maj 1971)
U: 41 Riksdagsberättelsen år 1972
286
Werner, Odd, avdelningsdirektör
Wiggen, Knut, tonsättare
Huvudsekreterare:
Sjöström, N. Gunnar, rektor
Bitr. sekreterare:
Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1971)
Ozolins, Berit, fil. kand. (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Lokal: Viktoriagatan 19, nb, 411 25 Göteborg, tel. 031/18 94 43 (huvudsekreterare),
031/18 94 03 (bitr. sekreterare)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit åtta
sammanträden. Därutöver har ett 20-tal sammanträden ägt rum med
särskilda arbetsgrupper.
Kommittén har den 16 november 1971 lagt fram förslaget Ny högre
utbildning av kyrkomusiker (Ds U 1971: 5).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
42. Utredningen (U 1970: 61) om musikaliska akademien
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970 för
utredning av följderna för musikaliska akademiens del av de i prop.
1970: 25 föreslagna förändringarna av akademiens uppgifter i fråga om
den högre musikutbildningen.
Utredningsman:
Ekblad, S. Gunnar, hovrättslagman
Expert:
Nilsson, N. Axel, avdelningsdirektör
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/
11 94 30
Utredningsmannen har under tiden november 1970—oktober 1971
haft ett flertal sammanträden med företrädare för akademien och med
experter. Under medverkan av utredningsmannen har förslag lagts fram
om ändringar i stadgarna för akademien och om vissa bestämmelser om
tjänstemän m. m. vid akademien, i vilka hänseenden Kungl. Maj:t meddelat
beslut den 27 maj 1971.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
43. Organisationskommittén (U1970: 62) för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 med
uppgift att under universitetskanslersämbetet planera för högre teknisk
utbildning och forskning, som avses komma till stånd med anledning
av riksdagens beslut över i prop. 1970: 88 framlagda förslag. Genom
Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971 fungerar kommittén som led
-
287
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 43
ningsorgan för högskolenheten i Luleå samt som lokal- och utrustningsprogramkommitté
för Luleå:
Ordförande:
Edström, John Olof, disponent
Ledamöter:
Ando, Sigvard I., direktör (fr. o. m. den 2 februari 1971 t. o. m. den 31
december 1971)
Björling, Gotthard, professor
Fors, Sixten, byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Henningsson, Lars-Åke, teknolog
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (t. o. m. den 31 januari 1971)
Malmgren, Nils, kommunalråd
Moll, Olof, byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Nilsson, Folke, direktör (t. o. m. den 25 augusti 1971)
Nordström, Lars, professor
Paul, Karl-Gustav, professor
Poppius, Hans D., byråchef
Rosén, Nils Arne, t.f. byggnadsråd (fr. o. m. den 2 februari 1971)
östlund, Zolo, kanslichef
Experter:
Axrup, Stig, utbildningsledare
Bergdahl, Sven-Gunnar, bergsingenjör
Berglund, Carl-Bertil, direktör
Domar, Torgny, universitetslektor
Enquist, Daniel, departementssekreterare
Fransson, Bo-Gunnar L., departmentssekreterare
Kallioniemi, Henry, universitetslektor
Karlsson, Christer, civilingenjör
Lager, Ingemar, t.f. universitetslektor
Leander, Per, civilingenjör (fr. o. m. den 15 april t. o. m. den 30 juni
1971)
Leo, Håkan, bergsingenjör
Lundqvist, Bo Christer, civilingenjör (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Moll, Olof G., byråchef (fr. o. m. den 2 februari t. o. m. den 30 juni
1971)
Ölving, Sven, professor (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Ramström, Dick O., professor (fr. o. m. den 2 februari 1971)
Reinius, Erling, professor
Rånby, Bengt, professor (fr. o. m. den 28 juni 1971)
Sundbäck, Ulrik, universitetslektor
Sundström, John, professor
Tennberg, Klas, byrådirektör
Wikström, Hans F., rektor (fr. o. m. den 25 augusti 1971)
U: 43 Riksdagsberättelsen år 1972
288
Sekreterare:
Andersson, N. Rune, civilingenjör (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Lokal: Högskolenheten i Luleå, Fack, 951 06 Luleå 6, tel. 0920/
680 00
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tolv
sammanträden samt subkommitté- och expertgruppsammanträden. Den
17 december 1970 avgav kommittén betänkandet Maskinteknik i Luleå
(stencil).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
44. Utredningen (U 1970: 63) om skolans inre arbete (SIA)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för
att utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda svårigheter
i skolan och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans arbetsmiljö
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1970):
Ordförande:
»Orring, Jonas A., generaldirektör
Ledamöter:
tseckius, Carin E., sekreterare
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen
Mogård, Britt E. T., fru, led. av riksdagen
Mårtensson, Alvar G. G., telearbetare, led. av riksdagen
Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen
Svenningsson, S. Levi H., fil. kand.
Experter:
Alfredsson, Karl-Erik, förbundsjurist (fr. o. m. den 14 september 1971)
Andersson, Bengt Hj., skolinspektör (fr. o. m. den 23 april 1971)
Anveden, Per Olov, förbundsordförande
Axelsson, Alf W., rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Bergman, Folke, skoldirektör (fr. o. m. den 23 april 1971)
Björk, John, rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Christensson, C. Gustav H., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 5 april
t. o. m. den 21 april 1971)
Dahlquist, Lars, studierektor (fr. o. m. den 19 januari 1971)
Danemar, Anton, rektor (fr. o. m. den 10 januari 1971)
Du Rietz, Lars B. Hj., rektor (fr. o. m. den 14 september 1971)
Edmark, Birger, rektor (fr. o. m. den 19 januari 1971)
Elam, Lars, fortbildningledare (fr. o. m. den 23 april 1971)
Elliot, Ian, studerande
Elmhorn, Kerstin, fil. lic. (fr. o. m. den 23 april 1971)
Ericsson, Tord, rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Fredin, Curt, folkbildningskonsulent (fr. o. m. den 23 april 1971)
Fredriksson, Ella, rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
289
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 44
Gillström, Åke, rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Granlund, Börje, ordförande i elevförbundet TLE (fr. o. m. den 14 september
1971)
Gustafson, K. G. Jan, lektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Haga, Ingegerd, ombudsman
Hallberg, Lars, sekreterare (fr. o. m. den 23 april 1971)
Hansson, Bengt, skolkonsulent (fr. o. m. den 23 april 1971)
Hansson, Nils H., rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Hasselquist, Ulla, skolkurator (fr. o. m. den 23 april 1971)
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd (fr. o. m. den 23 april 1971)
Hildeberg, Lars, förbundssekreterare (fr. o. m. den 14 september 1971)
Hälinen, Erkki I., rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Jansson, I. A. Gunnar, adjunkt (fr. o. m. den 19 januari 1971)
Javette, Bo, ombudsman (fr. o. m. den 14 september 1971)
Johannesson, Ingvar, professor (fr. o. m. den 14 september 1971)
Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i D-län
(fr. o. m. den 14 september 1971)
Jonsson, Lars-Eric, bitr. skoldirektör (fr. o. m. den 14 september 1971)
Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och skola (fr. o. m.
den 14 september 1971)
Lindgren, Göte, sekreterare (fr. o. m. den 14 september 1971)
Lindkvist, Gunnar, folkskollärare (fr. o. m. den 23 april 1971)
Lirén, Gösta förste ombudsman
Lundberg, Arne, rektor (fr. o. m. den 14 september 1971)
Löfqvist, Gert, lektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Mattson, Ingemar, rektor
Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen
Näslund, Stig, skolkonsulent (fr. o. m. den 23 april 1971)
Olsson, Elisabeth, småskollärare (fr. o. m. den 23 april 1971)
Paulsson, Solveig, rektor (fr. o. m. den 14 september 1971)
Rönnelid, Kjell, adjunkt (fr. o. m. den 23 april 1971)
Selinder, Inge, fil. kand. (fr. o. m. den 14 september 1971)
Silenstam, Erik, bibliotekarie (fr. o. m. den 23 april 1971)
Sjögren, Kerstin, bibliotekarie (fr. o. m. den 23 april 1971)
Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor (fr. o. m. den 19 januari 1971)
Stangvik, Gunnar, universitetslektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Stenlund, Francis, rektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Ström, Evert, personaldirektör (fr. o. m. den 14 september 1971)
Sundberg, Kjell, byrådirektör (fr. o. m. den 14 september 1971)
Svensson, Ella, lektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Törnström, Kjell, studierektor (fr. o. m. den 23 april 1971)
Waltersson, Bert, sekreterare (fr. o. m. den 14 september 1971)
Westrup, C. Richard, skoldirektör (fr. o. m. den 23 april 1971)
10 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
U: 44 Riksdagsberättelsen år 1972
290
Wiking, Barbro, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 september 1971)
Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr. o. m. den 14 september 1971)
östlund, Harry, bitr. skoldirektör (fr. o. m. den 23 april 1971)
Huvudsekreterare:
Johansson, Sven-Åke S., studierektor
Bitr. sekreterare:
Bertilsson, U. Ingegerd, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 15 mars
1971 t. o. m. den 31 december 1971)
Lagerbäck, Björn G. B., psykolog (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Sandahl, Christina, fil. mag. (fr. o. m. den 25 oktober 1971)
Wahlström, Tommy, ekon. studerande (fr. o. m. den 1 november 1971)
Lokal: Norr Mälarstrand 22, 5 tr., 112 20 Stockholm, tel. 51 45 84
(sekreterare), 51 06 09 (expedition)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
nio sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
45. Kårobligatorieutredningen (U1970: 64)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juli 1970 för
utredning om de obligatoriska studentsammanslutningarnas verksamhet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 september 1970):
Utredningsman:
Ekblad, Gunnar S., hovrättslagman
Experter:
Björkman, Jerker A., socionomie studerande
Nilsson, Axel N., avdelningsdirektör
Nilsson, Kaj J., förste taxeringsrevisor
Svensson, Lars, taxeringsrevisor (fr. o. m. den 15 januari t. o. m. den 30
april 1971)
Westin, Gunnar P., socionomie studerande
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00 (Björkman och Westin)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse U 1970: 64.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
28 sammanträden med experterna samt haft överläggningar med
kommittéer och myndigheter vars arbete berör utredningens ämnesområde.
Därutöver har den sakkunnige besökt sju olika kårorter och haft
överläggningar med företrädare för ett sextiotal studentsammanslutningar.
Utredningen utgav i maj 1971 en sammanställning av resultaten från
en enkätundersökning som utredningen låtit genomföra.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
291
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 47
46. Praktikcentrumkommittén (V 1970: 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 september
1970 med uppgift att förbereda, leda och utvärdera försöksverksamhet
med praktikcentra för studerande vid socialhögskolorna (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 november 1970):
Ordförande:
Konnander, Benkt A. V., överdirektör
Ledamöter:
Karlsson, Kurt, sekreterare
Sedvall, L. Göran, departementssekreterare
Stark, K. Birger, socialchef
Örtegren, Inger M. K., byrådirektör
Experter:
Ahlander, Uno, drätselchef
Bolin, Lars A., byråchef
Esping, Ulla, socialinspektör
Franzén, Anders, kanslisekreterare (t. o. m. den 20 april 1971)
Jakobsson, Harriet, lektor
Jonsson, Ann, socionom (t. o. m. den 1 september 1971)
Orava, Olavi A., avdelningsdirektör
Sallin, Karin M., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Körner, Sten G., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Jonsson, Ann, socionom (fr. o. m. den 1 september 1971)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (bitr. sekreterare)
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 51.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tretton sammanträden. Ett tjugotal sammanträden har hållits med arbetsgrupper
inom kommittén.
Kommitténs arbete beräknas slutföra sitt arbete under första delen av
år 1972.
47. Länsskolnämndsutredningen (U 1970: 66)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november
1970 med uppgift att utreda frågan om länsskolnämndsorganisationer
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1970):
Ordförande:
Fagerberg, Gösta, kommunalråd
Ledamöter:
Carlsson, Eric, bonde, led. av riksdagen (t. o. m. den 18 november
1971)
U: 47 Riksdagsberättelsen år 1972
292
Eriksson, B. Sune, direktionssekreterare
Färm, Hilding, landstingsråd
Jonsson, Arvid, hemmansägare
Nordin, Sven Eric, landstingsman (fr. o. m. den 19 november 1971)
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sönnerlind, Arne S., skolråd
Experter:
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Andersson, Ann-Marie, byrådirektör (fr. o. m. den 16 augusti 1971)
Duregård, Assar, skoldirektör
Hammarström, Bertil, kamrer (fr. o. m. den 16 augusti 1971)
Hinnfors, S. Ivar, förste länsassessor
Högström, Bertha, byrådirektör (fr. o. m. den 16 augusti 1971)
Olsson, Karl, ombudsman
Persson, Östen, skolinspektör
René, Sven, lektor
Westerlund, Rut, ombudsman
Åhnsén, Lars-Olof, organisationskonsulent (fr. o. m. den 16 augusti
1971)
Sekreterare:
Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Lokal: Gamla riksdagshuset, 4 tr, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren).
Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 52.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1971 hållit sex sammanträden.
Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågan om tillsättningsförfarandet för ordinarie lärare
i skolväsendet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
48. Kommittén (U 1970: 67) för frågor rörande demokratisering av utbildningsväsendet
(DUST)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970
för att undersöka frågor rörande demokratisering av utbildningsväsendet:
Ordförande:
Axelsson,
Carl-Axel, undervisningsråd (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Ledamöter:
Bildt, Nils, (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Hagström, Bo, studierektor (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Lagerbäck, Björn, psykolog (fr. o. m. den 9 juli 1971)
Lindgren, Ulf, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Nordensköld, Mats, (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Nyhlén, Lars-Olof, universitetslektor (fr. o. m. den 3 februari 1971)
293
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 48
Olsson, Artur, rektor (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Persson, Boris, (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Ruin, Olof K., bitr. professor (fr. o. m. den 3 februari 1971)
Sekreterare:
Simon, Dorothée, fil. kand. (fr. o. m. den 15 mars 1971)
Bitr. sekreterare:
Sköld, Carl, fil. studerande (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Lokal: Gamla Riksdagshuset, lil 28 Stockholm, tel. växel 14 11 10
(sekreteraren)
Direktiv (PM upprättad den 18 september 1970 inom utbildningsdepartementet):
En
levande demokrati kräver ett demokratiskt utbildningsväsende.
Utbildning måste fostra till samarbete och självständig bedömning, till
en insats för andra, till solidaritet och till vilja att ta ansvar. Utbildningsväsendet
skall inte bara förmedla kunskaper och färdigheter. Demokrati
är mer än en organisationsprincip: samverkan inom utbildningsväsendet
bidrar till att demokratiska rättigheter utnyttjas och prövas på alla livets
områden. Den inre reformeringen av utbildningsväsendet genom
ökad samverkan har därför stor betydelse för hela den sociala, kulturella
och ekonomiska utvecklingen.
I skolan möter de unga för första gången samhället utanför den
trängre familjekretsen. I skolan bör därför från första skolåret alla berörda
samarbeta så som det senare krävs i samhället. Därför måste
skolan i sina arbetsformer och sin struktur vara uppbyggd enligt ett
demokratiskt samhälles principer.
Demokratisering av utbildningsväsendet rymmer många problem. Några
aspekter skall särskilt framhävas här.
a) Demokratisering kan innebära att de olika gruppernas kompetens
vid utbildningsanstalterna vidgas: representanter för hittills inte företrädda
grupper kan beredas plats i beslutsfattande organ. Dessa organ
måste ha verkligt ansvar, och detta ansvar måste kännas och accepteras
av alla berörda. Förutsättningen för en effektiv demokratisering är
också att möjligheterna till samverkan tas tillvara: kanaler för information
och för diskussion mellan väljarna och deras representanter måste
skapas eller institutionaliseras.
b) Undervisningsmetoderna måste utformas så att de studerande upplever
undervisningen som ett meningsfullt berikande och stimuleras till
självständigt arbete. De studerande skall kunna genomlysa samband och
utvecklingstendenser så att de finner verkligheten bakom dem. Självständigt
tänkande, kritisk analys av omvärlden och öppenhet för nya
kunskaper är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle: också olika
gruppers fördomar och inställning till utbildningsmålen, skolans arbetsformer,
läroplaner och yttre organisation måste därför klarläggas.
c) En viktig uppgift är att förverkliga lika möjligheter för alla. Var
och en skall oberoende av sin sociala bakgrund ha samma utbildningsmöjligheter.
Var och en skall i enlighet med sina personliga förutsättningar
kunna utveckla sina anlag och intressen. Demokratisering av utbildningsväsendet
betyder därför också att ekonomiska och geografiska
hinder undanröjs. Utbildningssystemets struktur måste därför ständigt
omprövas. En grundläggande princip för varje reform av utbildningsvä
-
U: 48 Riksdagsberättelsen år 1972
294
sendet måste vara strävan att stärka demokratin genom utbildningsrättvisa.
Demokratiseringen av utbildningsväsendet diskuteras för närvarande
intensivt i en rad länder. Härvid vinns erfarenheter och fås nya uppslag.
Nya metoder dryftas. Dessa uppslag och metoder kan ofta med fördel
tas upp till diskussion också i andra länder. Överläggningar mellan olika
länder och i viss utsträckning även gemensamma undersökningar kan
vara till ömsesidig nytta för de deltagande länderna.
Mot bakgrund av dessa överväganden har den svenske utbildningsministern
och Förbundsrepubliken Tysklands minister för utbildning
och vetenskap enats om att tillsätta var sin kommitté med uppgift att
undersöka frågor om samverkan inom skola, högskola och forskning.
Kommittéerna skall ha följande uppgifter:
— undersöka och beskriva de nuvarande förhållandena och utvecklingen
i Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland;
— utarbeta förslag mot bakgrund av det sammanställda materialet.
Kommittéerna kan — om det visar sig nödvändigt — inom ramen för
sitt uppdrag utsträcka undersökningarna även till tredje land.
Kommittéerna skall bl. a. behandla frågan om de olika gruppernas
medverkan. De kan därvid ta upp sådana delfrågor som t. ex.:
— vilka grupper skall medverka?
— på vilket sätt skall grupperna delta i de olika beslutande organen?
— vilket omfång och vilken form (även i organisatoriskt hänseende)
har rätten att medverka?
— vilka konsekvenser har demokratisering och samverkan på utbildningen
och forskningen liksom på institutionernas effektivitet och arbetssätt?
Inom
sitt uppdragsområde kan kommittéerna behandla alla relevanta
frågor.
Resultaten av kommittéernas undersökningar och deras förslag skall
läggas fram för regeringarna i de två länderna i en gemensam rapport.
Arbetet skall om möjligt vara avslutat hösten 1972.
Kommittén har under tiden januari 1971—oktober 1971 hållit åtta
sammanträden. Tre sammanträden har hållits med vardera undergrupper
inom kommittén. Därutöver har kommittén haft två gemensamma
sammanträden med den tyska kommittén.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
49. Sameutredningen (U 1970: 68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 decmber 1970
för att utreda frågan om åtgärder till stöd för samernas språk och kultur
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1971):
Ordförande:
Elfving, O. Gösta C., landshövding (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Ledamöter:
Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Rönström, B. Thomas, departementssekreterare (fr. o. m. den 29 januari
1971)
Thomasson, Lars M., rektor (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Utsi, Lars, renskötare (fr. o. m. den 29 januari 1971)
295
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 49
Sekreterare:
Israelsson, Ragnar, f. d. undervisningsråd (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Bitr. sekreterare:
Silén, Ulla-Britta, departementssekreterare (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., lil 29 Stockholms, tel. 10 22 49
Direktiv: (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den
11 december 1970):
Under lång tid har en samisk befolkning funnits i de nordligaste delarna
av Sverige, Norge och Finland samt i de nordvästra delarna av
Sovjetunionen. Deras antal uppskattas till omkring 50 000.
Traditionellt försörjer sig en stor del av samerna på renskötsel. I Sverige
kodifierades samernas ensamrätt till renskötsel med utnyttjande av
annans mark redan år 1886. Det förslag till ny lagstiftning om rennäringen
m. m. som läggs fram denna dag i lagrådsremiss bygger fortfarande
på pricipen om ensamrätt till renskötsel för samerna.
Sysselsättningsmöjligheterna inom rennäringen är emellertid på retur.
Antalet samer i Sverige som är beroende av renskötsel för sin försörjning
uppgick enligt 1965 års folkräkning till ca 2 500 personer. Antalet
personer av samisk härkomst, som i det svenska samhället huvudsakligen
identifierar sig med den samiska kulturen och talar samiska språk,
är avsevärt större. Någon fullständig undersökning av den samiska folkgruppens
omfattning i denna vidsträcktare mening har inte företagits. I
anslutning till 1945 års folkräkning undersöktes hur många personer i
Sverige som använder samiska språket som hemspråk i familj eller föräldrahem.
Totalt angavs då 4 100 personer ha samiska som hemspråk i
familjen, medan ytterligare 5 300 hade haft samiska som språk i föräldrahemmet.
Det totala antalet renskötselberättigade personer beräknades
till 9 900.
I lagrådsremissen denna dag om renskötseln behandlas inte bara samernas
ställning inom rennäringen. Där dräs också upp riktlinjer för en
lösning av samernas sysselsättning i stort. Den fortgående minskningen
av den renskötande befolkningens antal och det minskade utrymmet för
heltidssysselsättning i renskötsel har emellertid gjort att även andra frågor
som rör samerna än sysselsättningsfrågorna successivt fått allt större
aktualitet. Det gäller framför allt frågan om samernas möjligheter att
bevara sitt språk och utveckla sin kultur under nya levnadsbetingelser
och i nya miljöer.
Svenska samernas riksförbund har i ett uttalande vid urtima landsmöte
den 4 oktober 1968 begärt utredning av sådana samiska problem som
inte direkt hör samman med rennäringen. Liknande krav har framförts
av olika sameorganisationer vid uppvaktningar inför regeringen under
innevarande år. Även i riksdagen har ämnet diskuterats (se bl. a. SU
1970: 88 p. 3).
Samiska kulturfrågor uppmärksammas f. n. i olika sammanhang. Det
nordiska samarbetsorganet för samespörsmål och rennäringsfrågor har
i anledning av en rekommendation av Nordiska Rådet (33/1968) utrett
frågan om upprättande av ett nordiskt sameinstitut i Tromsö och lagt
fram förslag i ämnet till regeringarna i Sverige, Norge och Finland. Institutet
avses få betydelsefulla uppgifter inom forskningen, utbildningen
och folkbildningen liksom på det allmänkulturella området i de tre
länderna.
U: 49 Riksdagsberättelsen år 1972
296
År 1968 överlämnade de nordiska radiocheferna till resp. länders regeringar
en rapport med förslag om ett samnordiskt produktionscentrum
för sameprogram i ljudradion. Förslaget behandlas f. n. inom de nordiska
regeringarnas kontaktorgan för radio- och TV-frågor.
Folkhögskolan i Jokkmokk har haft stor betydelse för samernas vidareutbildning.
En utredning pågår om förutsättningarna för att kunna bevara
skolan.
De kulturella insatser som redan gjorts eller förbereds för att stödja
samerna är betydelsefulla. De är emellertid inte tillräckliga. Jag föreslår,
att det nu görs en utredning som kan läggas till grund för en samlad
bedömning av vilka kompletterande åtgärder som kan och bör vidtas
från samhällets sida till stöd för främst samernas språk och kultur.
Uppgiften bör anförtros särskilda sakkunniga.
I uppdraget bör ingå att kartlägga de särskilda problem av olika slag
som samerna möter i det svenska samhället. De sakkunniga bör också
studera de fortgående demografiska förändringarna inom den samiska
folkgruppen. Av stor betydelse för arten, omfattningen och inriktningen
av de åtgärder som kan behöva vidtas från samhällets sida är samernas
samhörighetskänsla och inställningen i språk- och kulturfrågor hos dem
som lämnat rennäringen och brutit upp från samernas renskötselområden.
För att samhälleliga stödåtgärder skall bli verksamma måste de ha
förankring i önskemål och strävanden hos samerna själva. Samernas
egna attityder hör därför också till det som de sakkunniga bör försöka
kartlägga.
Utbildningsfrågorna är grundläggande för samernas möjligheter att
med bibehållande av sin särart göra aktiva insatser i det svenska samhället.
Det är därvid inte bara fråga om utbildningen i samiska språk
utan om samernas möjligheter över huvud taget att utnyttja samhällets
olika utbildningsvägar.
Samerna kan fullgöra sin skolgång antingen i nomadskolor eller inom
det reguljära skolväsendet. Sedan 1969 års läroplan för grundskolan införts
finns dessutom möjlighet att erhålla undervisning i samiska som
minoritetsspråk.
De sakkunniga bör särskilt undersöka samernas möjligheter att utnyttja
samhällets yrkesutbildning, omskolning och vuxenutbildning. Frågan
om utbildning av lärare i samiska ämnen bör uppmärksammas av de
sakkunniga. I sammanhanget bör även prövas om resurser kan skapas
vid universitetet i Umeå för eftergymnasial utbildning i samiska språket
och kulturen.
Under utredningsarbetet bör också undersökas i vilka former och i
vilken omfattning som samhällets kulturella service f. n. kommer samerna
till godo och vilka förbättringar som kan göras bl. a. genom samverkan
mellan regionala kulturinstitutioner och institutioner med riksomfattande
verksamhet.
Det är angeläget att bereda samerna tillfälle att i ökad utsträckning
delta i turismens utveckling inom samernas kärområden. De sakkunniga
bör ta upp denna fråga i samarbete med den av chefen för jordbruksdepartementet
tillkallade utredningen (Jo 1970: 22) för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m.
Samernas egna organisationer bedriver både ungdomsverksamhet och
annan verksamhet som är av betydelse för den samiska kulturens bevarande.
En av det föreslagna nordiska sameinstitutets uppgifter är att
stödja dessa organisationer i deras arbete.
297
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 50
Det bör undersökas om åtgärder bör sättas in på det nationella planet
för att komplettera samnordiska initiativ på området.
I enlighet med vad som förutskickats i lagrådsremissen denna dag om
renskötseln bör de sakkunniga utreda frågan om stödjande medlemmar i
samebyarna. Fiskesamernas förhållanden bör undersökas, och de sakkunniga
bör överväga vilka åtgärder som kan behövas för att säkerställa
denna grupps utkomstmöjligheter.
Utöver de frågor jag särskilt nämnt i det föregående bör de sakkunniga
kunna ta upp även andra frågor som faller inom utredningsuppdragets
allmänna ram. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med
representanter för olika kategorier av samer. De sakkunniga bör samråda
med myndigheter, institutioner, kommittéer och andra organ som i
svensk eller nordisk regi har hand om olika spörsmål som berör samernas
förhållanden i Sverige.
De förslag som de sakkunniga lägger fram bör vara åtföljda av kostnadsberäkningar.
Utredningen har under tiden maj—oktober 1971 sammanträtt fyra
gånger samt deltagit i två konferenser anordnade av sameorganisationerna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
50 Kommittén (U 1971:1) för fortbildning av journalister (FOJO-kommittén)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 för
förberedelse av försöksverksamhet med fortbildning av journalister (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1971):
Ordförande:
Söderberg, Evert, chefredaktör (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Ledamöter:
Elmbrant, Arne, redaktionschef (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Fredgardh, Sonja, redaktör (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Olofsson, Sören, redaktör (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Östlund, Hans-Erik, undervisningsråd (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Experter:
Axelsson Hans, byrådirektör (fr. o. m. den 19 november 1971)
Erneberg, Ingvar, intendent (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Ströhm, Bertil A., redaktör (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Sekreterare:
Ehne, Jan-Erik, byrådirektör (fr. o. m. den 7 maj 1971)
Lokal: Pressinstitutet, Gjörwellsgatan 26, 112 60 Stockholm, tel.
54 21 46 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den
2 april 1971):
Frågan om fortbildning av journalister har i prop. 1971: 36 angående
social utbildning och forskning m. m. tagits upp av föredraganden,
statsrådet Moberg, som därvid framhållit i huvudsak följande:
löt Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
U: 50 Riksdagsberättelsen år 1972
298
”Behovet av fortbildning av yrkesverksamma journalister har dokumenterats
i skilda sammanhang. I debatten har man efterlyst utbildning,
som kvantitativt och innehållsmässigt tillgodoser de mindre tidningarnas,
i första hand landsortspressens behov. Man har vidare framhållit
att fortbildningsinsatserna bör rikta sig till sådana journalister som inte
haft möjlighet att skaffa sig mer omfattande grundutbildning.
Yrkesverksamma journalisters möjligheter till fortbildning är tämligen
begränsade. Endast ett litet antal journalister har sökt sig till högskolornas
fördjupningsterminer för fortbildning. Orsaken härtill torde
vara främst ekonomisk natur. Utbildningstiden, en termin, är av allt att
döma för lång för att journalister med försörjningsplikt skall ha råd
att utbilda sig på detta sätt. Härtill kommer att de mindre tidningarna
inte synes ha möjlighet att avstå från en medarbetare under så lång tid.
En väg att vidga utbildningsmöjligheterna för yrkesverksamma journalister
kan vara kortare intensivkurser kombinerade med perioder av
självstudier.
Försöksverksamhet med fortbildning av journalister bör inledas budgetåret
1971/72 och till en början avse främst journalister med bristfällig
grundutbildning. Försöksverksamheten bör pågå minst två år.”
Arbetet med att förbereda den föreslagna försöksverksamheten bör
inledas omgående. I avvaktan på riksdagens beslut i anledning av prop.
1971: 36 bör till grund för arbetet ligga vad föredraganden anfört och de
riktlinjer som anges i det följande. Arbetet bör anförtros åt en särskild
organisationskommitté.
Inom försöksverksamheten bör man anordna kurser, som syftar till
att tillgodose utbildningsbehov främst bland journalister, som har bristfällig
grundutbildning. Man bör vid uppläggningen av kurserna ta särskild
hänsyn till de små och medelstora tidningarnas förutsättningar
och problem.
Kurser bör anordnas företrädesvis inom ämnesområden som ingår i
grundkursen vid journalisthögskolorna. Även andra ämnesområden bör
dock kunna komma i fråga om detta bedöms angeläget.
Kurserna bör läggas upp med utgångspunkt i dels de studieplaner
som gäller för utbildningen vid journalisthögskolorna, dels de studerandes
förkunskaper. Fortbildningen bör kunna organiseras så att man med
ett antal kurser inom en längre tidsperiod innehållsmässigt täcker huvuddelen
av grundkursen.
Det är angeläget att yrkesverksamma journalister ges reella möjligheter
att delta i kurserna. Varje kurs bör därför i regel inte omfatta mer
än två veckors undervisning på kursorten. Om så bedöms ändamålsenligt
bör kurserna kombineras med korrespondensundervisning eller andra
former för självstudier. Organisationskommittén bör kunna pröva mer
än en organisatorisk modell. Man bör därvid utgå från att det skall
vara möjligt för kursdeltagare att kombinera flera kurser till ett större
program. Man bör vidare pröva möjligheterna att i viss utsträckning
organisatoriskt samordna kursverksamheten med t. ex. de kurser, som
anordnas av stiftelsen Pressinstitutet. Kurserna bör därvid kunna utformas
så att de kompletterar varandra.
Den lärarledda utbildningen bör för alla kurser förläggas till en ort
dit även kursledningen bör förläggas. Organisationskommittén bör i
första hand pröva förutsättningarna att förlägga fortbildningsverksamheten
till Kalmar. Skulle fråga uppkomma om lokalisering av fortbildningen
till annan ort, bör organisationskommittén nära samråda med
299
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
1968 års utbildningsutredning. Kommittén bör utgå från att lärare
kommer att behöva rekryteras såväl från de båda journalisthögskolorna
som lokalt.
Organisationskommittén bör särskilt uppmärksamma frågan om studiefinansiering
under fortbildningen. Kommittén bör inom den nedan
angivna kostnadsramen skapa utrymme för särskilt studiestöd åt de studerande
i form av ersättningar för resekostnader samt för kost och logi.
En form för detta stöd som bör övervägas är den som tillämpas för löntagarorganisationernas
centrala kurverksamhet. Organisationskommittén
bör i denna fråga samråda med kommittén (U 1969: 51) för studiestöd
åt vuxna.
Kommittén bör vid planeringen av verksamheten utgå från att kostnaderna
för försöksverksamheten skall bestridas från reservationsanslaget
Fortbildning av socionomer, journalister m. m., samt att kostnaderna
får uppgå till högst 500 000 kr. per år under tvåårsperioden den 1 juli
1971—den 30 juni 1973. Inom denna ram skall beaktas bl. a. uppkommande
pris- och löneförändringar.
Organisationskommittén skall komma in till Kungl. Maj:t med förslag
till organisation, uppläggning och lokalisering av försöksverksamheten
i så god tid att försöksverksamheten kan inledas läsåret 1971/72.
Kommittén har under tiden juni—oktober 1971 hållit åtta sammanträden
samt haft överläggningar med bl. a. representanter från Svenska
journalistförbundet, Tidningarnas utbildningsnämnd och journalisthögskolorna.
Kommittén har besökt Kalmar två gånger för överläggningar
med Kalmar kommun angående undervisningslokaler m. m.
Kommittén har i skrivelse den 25 oktober 1971 föreslagit att försöksverksamhet
med fortbildning av journalister startar i januari 1972.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
51. U-landsf orskningsutredningen (U 1971: 3)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 med
uppdrag att utreda inriktning och organisation av forskning med anknytning
till u-landsproblem (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1971):
Ordförande:
Rosén, Nils Gustav K. G., f. d. universitetskansler (fr. o. m. den 17 maj
1971)
Ledamöter:
Bergström, K. Sune D., professor (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Hambraeus, Gunnar A., direktör (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Hjelm, K. G. Lennart, professor (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Knutsson, Karl-Eric, professor (fr. o. m. den 27 december 1971)
Michanek, Ernst N., generaldirektör (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Ribbing, E. Manfred, departementsråd (fr. o. m. den 17 maj 1971)
Sekreterare:
Ribbing, E. Manfred, departementsråd (fr. o. m. den 17 maj 1971)
U: 51 Riksdagsberättelsen år 1972
300
Bitr. sekreterare:
Rasmusson, Rasmus G., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 september
1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 4, 3 tr., tel. 0247/11707 (ordföranden),
växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den
2 april 1971):
U-landsforskningen har under 1960-talet väckt ett livligt intresse i
såväl internationella som nationella sammanhang. Det förra året antagna
handlingsprogrammet (strategin) för Förenta Nationernas andra
utvecklingsårtionde innehåller flera rekommendationer som behandlar
forskningens roll för u-ländernas utveckling. Nordiska rådet tog år 1968
upp frågan om upprättande av ett nordiskt institut för utvecklingsforskning.
Sedan rådets ekonomiska utskott konstaterat att det rådde delade
meningar om lämpligheten att skapa ett särskilt nordiskt institut rekommenderade
rådet regeringarna att närmare utreda frågan om att tillsätta
en samarbetskommitté för utvecklingsforskning (nr 28/1969). I anledning
av motioner till 1969 års riksdag rörande forskning och utbildning
m. m. i anslutning till det svenska biståndet till u-ländema fann statsutskottet
(SU 1969: 176) det angeläget att de frågor som gäller inriktningen
och organisationen av forskning med anknytning till u-landsproblem
närmare utreds. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag
(rskr 1969: 386).
Forskningens betydelse för utvecklingstakten i u-länderna har de senaste
åren ägnats ökande uppmärksamhet i den internationella debatten.
Den har exempelvis framhållits i den s. k. Pearson-rapporten, som
bl. a. rekommenderar att i-länderna av de resurser som de avdelat för
forskning och utvecklingsarbete skall satsa en större del på u-landsinriktade
forskningsprojekt.
Vidare har FN:s rådgivande kommitté för tillämpning på utvecklingen
av vetenskap och teknologi (ACAST) som ett led i FN:s förberedelsearbete
inför det andra utvecklingsårtiondet analyserat frågan om
forskningens betydelse för u-länderna och sammanfattat sina förslag i en
världsplan. Denna plan grundas bl. a. på uppfattningen att u-ländernas
egen forskningspotential måste ökas kraftigt samtidigt som forskningen,
såväl i dessa länder som i den industrialiserade världen, omorienteras för
att anpassas till u-ländernas reella behov.
Den strategi för det andra utvecklingsårtiondet som den 24 oktober
1970 antogs av FN:s generalförsamling bygger bl.a. på denna världsplan.
Vetenskap och teknologi ägnas i denna strategi ett särskilt kapitel
(§ 60—64). Däri uttalas att u-länderna skall öka sina utgifter för forskning
till en genomsnittlig lägsta nivå motsvarande 0,5 °/o av bruttonationalprodukten
vid årtiondets utgång. Koncentrerade forskningsinsatser
skall göras inom utvalda områden där en lösning kan verka som katalysator
för en snabbare utveckling. Vikten av att bygga ut u-ländernas
egna forskningsinstitutioner understryks. Vidare uttalas att i-länderna
skall väsentligt öka den del av sitt bistånd som avser direkt stöd till
vetenskap och teknologi i u-länderna. I-ländema skall dessutom genom
sina egna forskningsprogram bistå i sökandet efter lösningar på u-ländemas
särskilda problem och söka avsätta erforderliga resurser för detta
301
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
ändamål. Problemen med överföring av teknologi till u-länderna skall
även uppmärksammas.
Vidare erfordras forskningsinsatser för att skapa bättre förutsättningar
för u-ländema inom den internationella handeln.
Även FN:s fackorgan och andra internationella institutioner har i
ökande utsträckning engagerat sig i frågor om u-landsforskning. Sålunda
har Värlsbanken och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) manifesterat en
önskan att i större utsträckning prioritera forskningsprojekt inom detta
område.
För den svenska u-landsforskning som finansieras med biståndsmedel
gäller de av riksdagen fastställda allmänna målen för u-landsbiståndet.
De av u-ländema själva prioriterade utvecklingsbehoven och projekten
är avgörande för valet av insats. Det biståndsfinansierade stödet till sådan
forskning läggs ut i form av uppdrag till forskningsinstitutioner i
mottagarlandet, och/eller till befintliga forskningsinstitutioner i Sverige.
Ofta har stödet utgått till fältforskning i direkt anslutning till större
biståndsprojekt.
De med svenska biståndsmedel finansierade forskningsinsatserna har
huvudsakligen bestått av målinriktad tillämpad forskning eller försöksverksamhet
som led i förberedelse, genomförande eller resultatbedömning
av projekt där svenskt bistånd ingår. Detta gäller framför allt
inom områdena landsbygdsutveckling, nutrition och familjeplanering.
Som exempel på svenska forskningsinsatser kan nämnas följande. Inom
programmet för landsbyggdsutveckling och livsmedelsförsörjning pågår
inom det s. k. CADU-projektet i Etiopien försök med gödningsmedel
under olika nederbördsförhållanden och ekologiska förutsättningar. Vidare
kan nämnas ett inseminationsprojekt i Kenya, där bl. a. lagringsmetoder
för sperma utforskas. Såsom ett led i SIDA:s verksamhet på
nutritionsområdet förekommer forskning såväl i Sverige som i Etiopien.
Universiteten i Kenya och Tanzania erhåller stöd för att undersöka
effekterna av förbättrad vattenförsörjning på landsbygden. Inom familjeplaneringsverksamheten
förekomer dels endokrinologisk forskning
vid karolinska institutet i Stockholm, bedriven i samarbete med WHO,
dels forskning kring barnbegränsningens sociologiska och kommunikativa
aspekter, som har ingått i utvecklingssamarbetet med Pakistan.
Inom programmet för undervisningsinsatser ges exempelvis stöd till
den forskning som bedrivs vid det till UNESCO knutna Internationella
institutet för utbildningsplanering. Ett annat exempel på stöd till forskning
via de internationella organisationerna är det svenska stödet till
FN:s socialforskningsinstitut (UNRISD), vars forskning närmast gäller
ökad kunskap om själva utvecklingsprocessen. Samma syfte har det
svenska stipendieprogrammet för forskare inom området social utveckling.
SIDA har slutligen till sin löpande verksamhet knutit ett betydande
antal vetenskapsmän med uppgift att vara rådgivare i de enskilda
projekten.
Den mera u-landsinriktade forskning, som bedrivs vid svenska universitet
och högskolor, är ofta finansierad av forskningsråden. Statens
medicinska forskningsråd bekostar exempelvis tillsammans med SIDA
den tidigare nämnda forskningen i fortplantningens endokrinologi vid
karolinska institutet, proteinforskningen vid samma institut samt forskning
bl. a. vid universitetet i Göteborg och S:t Görans sjukhus om olika
aspekter på undernäring. Statens råd för samhällsforskning bekostar
bl. a. en särskild forskartjänst vid universitetet i Uppsala för studier av
U: 51 Riksdagsberättelsen år 1972
302
politik och samhällsförändringar i u-länder. Vidare bekostar rådet studier
av byorganisation och jordrättssystem på Eritrea-platån i Etiopien
med forskningspersonal från universitetet i Stockholm samt en studie
av moderniseringsprocessen i ett u-land, vilken bedrivs vid universitetet
i Göteborg. Rådet lämnar också bidrag till resor för insamling av material.
Även statens humanistiska forskningsråd stöder u-landsforskning
inom sitt område. Här kan nämnas bearbetning av material och publicering
av resultat från det skandinaviska Nubien-projektet vid universitetet
i Uppsala och ett forskningsarbete om kolonialpolitiska brytningar
i Afrika vid universitet i Göteborg.
I detta sammanhang bör framhållas även den forskning som bedrivs
vid institutet för internationell ekonomi i Stockholm och vid Stiftelsen
Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut. Vidare kan nämnas
den verksamhet som försiggår vid nordiska afrikainstitutet i Uppsala,
Latinamerikainstitutet i Stockholm samt centralinstitutet för nordisk
asienforskning i Köpenhamn. Viss forskning inom u-landsområdet bekostas
även av Stiftelsen riksbankens jubileumsfond.
Inom det tekniska området har ett flertal projekt bedrivits genom
insatser från Styrelsen för teknisk utveckling (STU). Dessa projekt har
främst gällt livsmedels- och foderförsörjningen, framför allt med avseende
på proteiner. Härvid bör särskilt nämnas forskning och utveckling
beträffande ensilering av vegetabilier och animalier, omvandling av
kolhydrat (stärkelse t. ex. från tapioka och kassava) till foderjäst (Cymbaprojektet),
annan mikrobiell proteinproduktion, framställning av rapsprotein
och bladprotein. En kartläggning av proteinforskningen i Sverige
har genomförts.
Forskningsfrågor av betydelse för utvecklingssamarbetet har dryftats
även i den år 1969 inrättade samrådsgruppen för u-landsforskningsfrågor
med representanter för SIDA, styrelsen för teknisk utveckling,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens medicinska forskningsråd,
Stiftelsen riksbankens jubileumsfond samt forskningsberedningen.
Av den exemplifiering som gjorts framgår att man numera har relativt
omfattande erfarenheter på u-landsforskningens område. Den fortsatta
internationaliseringen av forskningen vid universitet och högskolor
och det ökade intresset för u-landsfrågor leder till att allt större
del av forskningen kommit att beakta u-landsproblem. Jag finner det
nu motiverat att låta närmare utreda inriktning och organisation av den
svenska forskningen med anknytning till u-landsproblem. Sakkunniga
bör tillkallas för att behandla dessa frågor.
Den målinriktade svenska u-landsforskningen bör utgå från de grundläggande
värderingar som gjorts i den ovannämnda av alla FN:s medlemsländer
antagna strategin samt det allmänna mål som gäller för det
svenska utvecklingssamarbetet.
Målet för utvecklingssamarbetet och för den biståndsgivning, som
måste ingå däri, är en höjning av de fattiga folkens levnadsnivå. Detta
förutsätter åtgärder ägnade att motverka svälten och massfattigdomen,
begränsa befolkningstilväxten, förbättra utbildningen och påskynda den
ekonomiska utvecklingen. Samarbetet syftar till att genom impulser och
bistånd utifrån stimulera de fattiga ländernas egna utvecklingsansträngningar.
Det skall bidra till social och ekonomisk utjämning och medverka
till en samhällsutveckling i demokratisk riktning (jfr prop. 1968:
101). I princip bör u-ländernas behov som de prioriteras av dessa länder
själva vara vägledande.
303
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 51
En viktig fråga är också hur Sverige skall kunna främja det bl. a. i
FN-strategin uppställda målet att bistå u-länderna med att bygga ut deras
egna forskningsinstitutioner (jfr prop. 1971: 1 bil. 5, s. 20—21).
Utredningen bör bilda sig en allmän uppfattning om hur forskningsinsatserna
bör fördelas mellan insatser ledda av forskare i Sverige och
forskningsinsatser i mottagarlandet.
På grundval av den tidigare nämnda världsplanen för forskning har
FN-kommittén ACAST nyligen specificerat ett antal nyckelområden,
inom vilka forskning har särskilda förutsättningar att åstadkomma ett
genombrott i u-ländernas utveckling. Bland dessa områden märks produktion
och lagring av spannmål, proteinförsörjning, industriell forskning,
fortplantningsforskning, sjukdomskontroll, utnyttjande av tropiska
trävaror, grundvattenförsörjning, avsaltning av havsvatten, rehabilitering
av ofruktbara jordar, varningssystem för naturkatastrofer samt forskning
om inhemska byggnadsmaterial.
Vid bedömningen av vilka av nämnda eller besläktade områden Sverige
bör koncentrera sig på torde det finnas anledning beakta den betydelse
som sysselsättningsproblemen i u-länderna anses komma att få
under 1970-talet. Dessa problem torde bli särskilt akuta på landsbygden.
Mot denna bakgrund är det angeläget med fortsatta ansträngningar att
— med beaktande av problemens sociala aspekter — söka öka jordbruksavkastningen
och främja landsbygdsutvecklingen. Det är också
önskvärt att studera möjligheterna att i ökad utsträckning använda arbetsintensiva
produktionsmetoder inom vissa sektorer, exempelvis byggnads-
och anläggningsverksamhet.
Nutritionsproblemet liksom familjeplaneringen torde även i fortsättningen
bli centrala i det av Sverige stödda utvecklingsarbetet. Inom alla
tidigare nämnda sektorer spelar undervisning och metoder för kommunikation
över huvud taget en avgörande roll för att aktiviteterna skall ge
effekt också bland den illiterata befolkningen. I enlighet med riksdagens
beslut kommer vidare industrialisering och i detta sammanhang främst
överförande av teknologi till u-länder att vara en viktig fråga. Från
svensk sida har i olika sammanhang de sociala faktorernas betydelse i
utvecklingsprocessen och behovet av ökade kunskaper om denna process
understrukits.
Frågan om omfattningen och inriktningen av den svenska u-landsforskningen
är sålunda mycket aktuell. Den bör ses icke endast som en
fråga om isolerad och starkt specialiserad forskning om specifika
u-landsproblem utan som en fråga om att vidga forskningsintressena
allmänt sett på olika områden till att mer än hittills beakta u-ländernas
behov. Med den ökning som förutses av det svenska biståndet bör ytterligare
finansiella resurser kunna ställas till förfogande inom den totala
ramen för biståndsgivningen. En fortsatt utveckling av de svenska forskningsinsatser
som mer eller mindre direkt kan förväntas främja u-ländernas
intressen blir i hög grad beroende av tillgången på högkvalificerad
personal och andra forskningsresurser.
En huvuduppgift för utredningen blir således att på grundval av
förutnämnda allmänna mål söka bedöma inom vilka forskningsområden
Sverige har särskilda förutsättningar att göra väsentliga insatser för
u-ländernas utveckling. Med denna bedömning som utgångspunkt bör
utredningen pröva även frågor rörande ansvarsfördelningen och samordningen
mellan de olika organ som är ansvariga för planering, finansiering,
genomförande och tillgodogörande av denna forskning.
U: 51 Riksdagsberättelsen år 1972
304
Flera olika organisationsmodeller är tänkbara i detta sammanhang.
En nära till hands liggande lösning är att ge biståndsförvaltningen representation
i forskningsråden och på så sätt länka ihop utvecklingssamarbetet
med forskningen.
En annan modell kan vara en nämnd med anknytning till biståndsförvaltningen
och med uppgift att avge rekommendationer eller besluta
beträffande anslagsfördelningen till forskning inom ramen för de medel,
som biståndsförvaltningen har att tillgå.
Ännu en modell är en panel eller ett kollegium av forskare och administratörer
såsom ett samordnande och rådgivande organ.
Däremot synes det mindre ändamålsenligt att skapa ett särskilt forskningsråd
för u-landsforskning. Närbesläktad med tanken på ett särskilt
forskningsråd är tanken på ett forskningsinstitut för u-landsproblem placerat
i Sverige eller annat land.
Vid utvärderingen av konkreta svenska biståndsprojekt kan ibland
forskning av olika slag komma till användning. För denna utvärdering
svarar de svenska biståndsmyndigheterna i samarbete med andra myndigheter.
Utredningen har under tiden juni—oktober 1971 hålilt två sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
52. Organisationskommittén (U 1971: 4) för bibliotekarieutbildning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 april 1971 med
uppgift att närmare planera den utbildning av bibliotekarier m. m.,
som skall anordnas vid bibliotekshögskolan i Borås:
Ordförande:
Boo, Fritiof I., kommunalråd (fr. o. m. den 27 april 1971)
Ledamöter:
Dittmer, Ulf, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 april 1971)
Edman, Barbro, bibliotekarie (fr. o. m. den 27 april 1971)
Hellström, Kajsa, rektor (fr. o. m. den 27 april 1971)
Ingelmark, Bo Eric, professor (fr. o. m. den 27 april 1971)
Ringborg, Erland, departementssekreterare (fr. o. m. den 27 april t. o. m.
den 1 september 1971)
Thorell, Elisabet, bibliotekarie (fr. o. m. den 27 april 1971)
Uhlin, Åke, byrådirektör (fr. o. m. den 16 september 1971)
Experter:
Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr. o. m. den 29 september 1971)
Eriksson, Gunvor, bibliotekarie (fr. o. m. den 27 april 1971)
Hellman, Britt-Marie, bibliotekarie (fr. o. m. den 31 augusti 1971)
Kalén, Ingemar, bibliotekarie (fr. o. m. den 27 april 1971)
Lindahl, Sven-Åke, ombudsman (fr. o. m. den 31 augusti 1971)
Lindquist, B. Rune L., byråchef (fr. o. m den 28 september 1971)
305
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 52
Möhlenbrock, Sigurd, bibliotekarie (fr. o. m. den 27 april 1971)
Nilsson, Thaly, byrådirektör (fr. o. m. den 24 juni 1971)
Ottervik, Gösta, överbibliotekarie (fr. o. m. den 27 april 1971)
Ringborg, Erland, departementssekreterare (fr. o. m. den 16 september
1971)
Widgren, Lillemor, bibliotekarie (fr. o. m. den 28 juli 1971)
Sekreterare:
Wänstrand, Carl A., bitr. skoldirektör (fr. o. m. den 2 juni 1971)
Lokal: Kungsgatan 32, Borås, tel. 033/13 87 47 (sekreteraren). Postadress:
Box 367, 501 06 Borås 1
Direktiv (PM upprättad den 19 maj 1971 inom utbildningsdepartementet):
Prop.
1971:52 om utbildning av bibliotekspersonal m. m. innebär
bl. a. att utbildningen av bibliotekarier vid folkbibliotek, forskningsbibliotek
och skolbibliotek delas upp på två stadier. Det första stadiet
innefattar antingen universitets/högskoleutbildning eller yrkesverksamhet
eller en kombination av sådan utbildning och yrkesverksamhet. Det
andra stadiet, den egentliga bibliotekarieutbildningen, utgörs av en tvåårig
yrkesinriktad utbildning vid bibliotekshögskola. Den egentliga bibliotekarieutbildningen
bör bedrivas i nära samverkan med universiteten
och kunna tillgodoräknas som 80 poäng i filosofie kandidatexamen.
För vissa uppgifter, särskilt vid forskningsbibliotek, kan ställas krav
på eftergymnasial utbildning utöver vad som ingår i de nämnda två stadierna
av bibliotekarieutbildningen. Omfattningen av sådana utbildningskrav
är beroende av arbetsuppgifterna inom varje särskilt arbetsområde.
Såvitt avser statlig verksamhet fastställs kompetensföreskrifterna
av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.
Bibliotekarieutbildningens yrkesinriktade del skall t. v. anordnas inom
en särskild utbildningsenhet, bibliotekshögskolan, som underställs universitetskanslersämbetet.
Högskolan skall inrättas den 1 juli 1972 och
förläggas till Borås. Den skall t. v. dimensioneras för en årlig intagning
av 360 studerande.
Studieplaner m. m.
Organisationskommittén bör utarbeta förslag till studieplaner för den
tvååriga yrkesutbildningen av bibliotekarier för verksamhet inom folkbibliotek,
forskningsbibliotek och skolbibliotek. Kommittén skall iaktta
vad departementschefen anfört i prop. 1971: 52 (s. 37) om att utbildningen
bör planeras så att den blir helt sammanhållen under första
året och att en begränsad specialisering bör kunna ske under andra
året. Utgångspunkten för kommitténs arbete med dessa frågor bör vara
de förslag som lagts fram av utredningen rörande utbildning av bibliotekspersonal
(SOU 1968: 37 s. 124 ff). Studierna vid bibliotekshögskolan
bör kunna genomföras med ungefär samma krav på arbetsinsatser från
de studerandes sida som avsetts i utredningens förslag. Departementschefens
uttalanden om utbildningens mål och allmänna utformning
(prop. 1971: 52 s. 35) innebär att vissa områden skall betonas mer än i
utredningens förslag. För att detta skall kunna genomföras inom en i
princip oförändrad ram måste andra moment få minskad omfattning.
U: 52 Riksdagsberättelsen år 1972
306
Organisationskommittén bör pröva om praktik bör ingå som ett led
i utbildningen. Om kommittén finner att praktik bör ingå, bör den avge
förslag om praktikens totala längd, dess förläggning under utbildningstiden
och fördelning på olika bibliotekstyper. Genom olika åtgärder
bör därvid praktikens omfattning minskas i förhållande till utredningens
förslag. Kommittén bör vidare vidta lämpliga åtgärder för anskaffning
av praktikplatser och — i samråd med bibliotekens huvudmän — föreslå
de ytterligare åtgärder som behövs för att praktiken skall kunna bedrivas
på ett ändamålsenligt sätt. Med hänsyn till att behovet av praktikplatser
bör hållas nere är det angeläget att bl. a. finna sådana organisatoriska
lösningar att praktiken vid de olika biblioteken kan anordnas i det närmaste
kontinuerligt. Detta förutsätter sannolikt att studerande tas in vid
bibliotekshögskolan både höst och vår.
Regler för tillträde till utbildningen
Organisationskommittén bör ytterligare överväga och föreslå regler
för tillträde till den egentliga bibliotekarieutbildningen. Med utgångspunkt
i vad som anförs i prop. 1971: 52 (s. 38) bör de allmänna behörighetskraven
för tillträde till utbildningen t. v. motsvara vad som gäller
för allmän behörighet för tillträde till högre utbildning enligt kungörelsen
(1967: 450) med provisoriska bestämmelser om tillträde till högre
utbildning och kungörelsen (1969: 68) om vidgat tillträde till högre utbildning.
Kommittén bör beakta de ställningstaganden som kan komma
att föranledas av kompetensutredningens (E 1966: 56) förslag i betänkandet
(SOU 1970: 21) Vägar till högre utbildning.
Såsom inledningsvis anförts skall den egentliga bibliotekarieutbildningen
föregås av viss utbildning eller yrkesverksamhet eller av en kombination
av utbildning och yrkesverksamhet. Krav på sådan utbildning
och/eller yrkesverksamhet bör ställas upp som särskilda behörighetsvillkor
för tillträde till den egentliga bibliotekarieutbildningen. Kommittén
bör vid utformningen av de särskilda behörighetsvillkoren beakta önskvärdheten
av att de studerande vid bibliotekshögskolan kommer att ha
varierande studie- och erfarenhetsbakgrund. För särskild behörighet bör
alltid fordras utbildning, yrkesverksamhet eller en kombination av bådadera
av viss minsta omfattning som sammanlagt uppgår till eller är likvärdig
med 80 poäng i filosofie kandidatexamen. Yrkesverksamheten
bör har fullgjorts inom område som är väsentligt för den yrkesutövning
för vilken bibliotekarieutbildningen är avsedd, exempelvis inom bibliotek
eller folkbildningsarbete.
Organisationskommittén bör vidare lägga fram förslag till bestämmelser
om urval bland behöriga sökande. Det är troligen nödvändigt att
införa vissa begränsningar i rätten att tillgodoräkna sig olika slag av mener.
En utgångspunkt för en sådan begränsning har angetts redan i propositionen
(prop. 1971: 52 s. 38). För att den totala studietiden inte
generellt skall bli alltför lång och för att en teoretisk övermeritering
hos de sökande skall motverkas bör studier vid t. ex. filosofisk fakultet
utöver 80 poäng normalt inte tillmätas meritvärde. Det finns anledning
räkna med att antalet sökande med universitets/högskoleutbildning blir
stort. Studerande med denna bakgrund bör utgöra huvuddelen av eleverna
vid bibliotekshögskolan. Urvalsreglerna bör emellertid utformas
så att det blir möjligt för sökande med annan bakgrund att antas. Vid
utformningen av urvalsreglerna bör kommittén slutligen särskilt beakta
307
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 52
möjligheterna för sökande med speciellt meriterande bakgrund, t. ex.
forskarutbildning eller långvarig och väl vitsordad bibliotekstjänstgöring,
att antas till utbildningen.
Övergångsvis anordnad ettårig utbildning
Som framgår av prop. 1971: 52 kommer departementschefen att föreslå
Kungl. Maj:t att verksamheten vid skolöverstyrelsens biblioteksskola
skall upphöra den 1 juli 1972.
Personer som har fullgjort elevutbildning men inte gått igenom den
nuvarande biblioteksskolan bör under en övergångsperiod om ett eller
möjligen två år beredas tillfälle att genomgå en ettårig utbildning vid
den nya bibliotekshögskolan i Borås. Organisationskommittén bör planera
denna utbildning. Kommittén bör undersöka efterfrågan på utbildning
och andra önskemål hos dessa studerande. På grundval av en
sådan undersökning bör kommittén ange hur stor del av bibliotekshögskolans
totala kapacitet som övergångsvis bör tas i anspråk för en ettårig
utbildning och hur denna utbildning bör utformas med anledning
av att den kommer att bedrivas parallellt med tvåårig bibliotekarieutbildning.
Lär orne delsbehov
Organisationskommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt frågan
om läromedel för utbildningen. Kommittén bör därför snarast kartlägga
tillgång och behov på området och föreslå erforderliga åtgärder. Särskild
vikt skall läggas vid de krav som föranleds av datateknikens betydelse
för utbildningen samt vid behovet av moderna hjälpmedel i övrigt
för en effektiv undervisning.
I den mån behov föreligger av försöksverksamhet under läsåret 1971/
72 med nya läromedel eller ändrade undervisningsformer bör organisationskommittén
i första hand beakta möjligheterna att genomföra denna
i anslutning till den utbildning av bibliotekarier som pågår vid skolöverstyrelsens
biblioteksskola.
Bibliotekshögskolans organisation
Bibliotekshögskolan kommer att vara underställd universitetskanslersämbetet.
I samråd med ämbetet bör organisationskommittén föreslå en
lämplig organisation för högskolan samt utarbeta förslag till stadga.
Kommittén bör därvid utgå från att högskolan skall ledas av en särskild
styrelse. Verksamheten inom högskolan bör anordnas på sådant sätt att
både de anställda och de studerande vid skolan får inflytande på utbildnings-
och arbetsförhållandena. Kommittén bör avge förslag beträffande
anställningsformer och kompetenskrav för lärare och övrig personal.
Lokal- och anslagsfrågor m. m.
På grundval av sitt förslag till utbildningsorganisation bör organisationskommittén
precisera behovet av lärare och övrig personal samt
övriga resurser för utbildningen.
Kommittén bör ta initiativ till att lämpliga lokaler anskaffas samt, i
U: 52 Riksdagsberättelsen år 1972
308
samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén (E 1965: 54) i
Göteborg, upprätta lokal- och utrustningsprogram för bibliotekshögskolan.
Vidareutbildning
Organisationskommittén bör överväga om åtgärder bör vidtas för att
tillgodose behovet av vidareutbildning för bibliotekspersonal som har
mindre omfattande teoretisk utbildning men inte önskar genomgå den
tvååriga bibliotekarieutbildningen.
Tidsplan för arbetet
Organisationskommittén bör fullgöra sitt uppdrag så att utbildningen
vid bibliotekshögskolan kan starta vid början av höstterminen 1972.
Kommittén skall successivt avge de förslag som föranleds härav och
skall senast den 10 oktober 1971 komma in till Kungl. Maj:t med anslagsframställning
för bibliotekshögskolan avseende budgetåret 1972/73.
En preliminär uppgift om anslagsbehovet bör lämnas den 1 september
1971.
Kommittén har under tiden juni—oktober 1971 hållit fem sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra, som berörs av kommitténs arbete. Vidare har kommittén
gjort ett studiebesök vid Danmarks biblioteksskole i Köpenhamn. Därjämte
har sex sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp, tillsatt
för att utreda frågor om studieplaner, praktik inom utbildningen, den
övergångsvis anordnade ettåriga utbildningen samt om vissa läromedel
för bibliotekshögskolan. Två sammanträden har vidare hållits inom en
särskild arbetsgrupp, tillsatt för att utreda frågor om regler för tillträde
till utbildningen vid bibliotekshögskolan. Slutligen har ett sammanträde
hållits med en särskild arbetsgrupp, tillsatt för att utreda lokal- och
utrustningsfrågor för bibliotekshögskolan.
Kommitténs arbete beräknas pågå till utgången av juni 1972.
53. 1971 års bibelkommitté (U1971: 5) för Gamla testamentet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1971 med uppgift
att förbereda en nyöversättning av Gamla testamentet:
Ordförande:
Ljungberg, Blenda, adjunkt, led. av riksdagen (fr. o. m. den 16 april
1971)
Sakkunniga:
Albrektson, Bertil, professor (fr. o. m. den 16 april 1971)
Johnson, Bo, docent (fr. o. m. den 16 april 1971)
Malmström, Sten, docent (fr. o. m. den 16 april 1971)
Olsson, Birger, teol. lic. (fr. o. m. den 16 april 1971)
309 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 53
Sekreterare:
Brandt, Krister, komminister (fr. o. m. den 28 september 1971)
Bitr. sekreterare:
Nilsson, Herbert, kanslisekreterare (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiv (PM upprättad den 16 april 1971 inom utbildningsdepartementet):
Frågan
om en nyöversättning av Gamla testamentet har övervägts i
olika sammanhang. Kyrkomötet begärde sålunda en provöversättning
av Psaltarén år 1951. År 1961 uttalade sig riksdagen för en utredning
om en nyöversättning av bibeln eller delar av den. En sådan utredning
tillsattes år 1963. Dess arbete begränsades av flera skäl, inte minst praktiska,
till att omfatta Nya testamentet. Först sedan redovisning skett av
resultat och slutsatser i fråga om Nya testamentet borde man enligt direktiven
för utredningen ta ställning till frågor om ny översättning av
Gamla testamentet eller delar därav.
Utredningen lade fram sitt betänkande år 1969. De fann det önskvärt
att även en ny översättning av Gamla testamentet utarbetades och föreslog
i sin korta behandling av frågan en förberedande utredning av det
slag som gjorts beträffande Nya testamentet. Alla de remissyttranden
över betänkandet som tog upp frågan om Gamla testamentet (22 av 66)
uttalade sig till förmån för en ny översättning av denna del av bibeln.
Hälften tillstyrkte uttryckligen kommitténs förslag om en förberedande
utredning, fem instanser ville prioritera arbetet med Psaltaren. En instans
ansåg det t. o. m. angelägnare att översätta Gamla testamentet än
Nya.
Frågan om en ny text till Gamla testamentet togs också upp i två
motioner i andra kammaren 1970 (mot. 1970: II: 49 och mot. 1970: II:
50). Den ena förutsatte att en utredning om nyöversättning av Gamla
testamentet kommer att göras. Den andra hemställde att riksdagen hos
Kungl. Maj:t skulle begära att förberedelser snarast vidtogs för en nyöversättning
av Gamla testamentet. Allmänna beredningsutskottet (ABU
1970: 4) fann skälen för nyöversättning beaktansvärda men avstyrkte
motionen med hänsyn till att ett ej obetydligt material redan lagts fram
för Kungl. Maj:t (bibelkommitténs betänkande och remissvaren). Utskottet
förutsatte att detta material beaktades vid den fortsatta prövningen
inom Kungl. Maj:ts kansli. Denna prövning borde avvaktas innan
ytterligare åtgärder från riksdagens sida ifrågasattes.
Skälen för att snarast möjligt skapa en ny version av Gamla testamentet
är bl. a. följande:
1) Samma kritik som riktats mot språket i 1917 års Nya testamente
drabbar i hög grad också Gamla testamentet, om än i varierande grad
för olika gammaltestamentliga skrifter.
2) Nya textfynd (Ras Shamratexterna, Dödahavsrullarna och Aleppohandskriften)
har gett oss nytt material för tolkning och textforskning
som i betydelse vida överstiger fynden inom det nytestamentliga området.
3) Gamla testamentet har under de senaste åren fått en ökad betydelse
och användning. Från samfundens sida betonas mer och mer nödvändigheten
och tolkningen av bibeln i dag. En ny serie predikotexter
U: 53 Riksdagsberättelsen år 1972
310
för svenska kyrkan, hämtad ur Gamla testamentet, har nyligen tagits i
bruk. Psaltaren har fått en allt större roll i svenskt gudstjänstliv men
det är allmänt omvittnat att 1917 års text passar föga för liturgisk läsning
och sång. 1968 års kyrkohandbokskommitté ser helst att Psaltaren
prioriteras så att en blivande kommission för Nya testamentet även får
uppdraget att göra en ny text till Psaltaren. Även för undervisningsändamål
föreligger ett stort behov av modern text till Gamla testamentet,
åtminstone till ett urval av detta.
4) Stora olägenheter uppstår om arbetet med nyöversättning av Nya
testamentet inte får påverka arbetet med Gamla testamentet och vice
versa. Arbetet med Gamla testamentet är så omfattande att om det inte
påbörjas nu kommer den nya svenska huvudtexten till bibeln att vara
två generationers verk.
Ovannämnda omständigheter synes vara tillräckligt starka för att motivera
att man snarast möjligt påbörjar en nyöversättning av Gamla testamentet.
En förberedande utredning bör göras. Den behöver inte vara
av samma omfattning och art som den tidigare om Nya testamentet.
Frågan om behovet av nyöversättning behöver inte behandlas. Utredningen
kan utgå från att en huvudtext till Gamla testamentet skall göras.
Därmed bortfaller även frågan om en eller flera översättningar. 1963
års bibelkommitté har vidare bidragit med material som i långa stycken
gäller både Gamla och Nya testamentet, t. ex. i behandlingen av vissa
frågor som rör den svenska språkformen, frågor kring tillkomsten av
1917 års text och vissa översättningsteoretiska frågor. En utredning om
nyöversättning av Gamla testamentet kan därför begränsas till två huvudområden:
frågan om det textkritiska underlaget till en ny svensk
version och vissa översättningsteoretiska frågor som betingas av det
hebreiska språket och det gammaltestamentliga forskningsläget. Denna
kraftigt begränsade utredningsuppgift bör utökas med uppdraget att göra
en provöversättning till ett urval ur Gamla testamentet som svarar mot
det aktuella behovet. En förebild till ett sådant urval finns på det norska
språkområdet i Utvalg av det Gamle testamente 1966. Utredningen bör
till slut även behandla frågan om de personella resurserna och organisationen
för ett fullföljande av arbetet med Gamla testamentet så att vi
inom rimlig tid får en ny översättning till hela Gamla testamentet. För
att binda samman arbetet med Gamla och Nya testamentet bör utredningen
samråda med den kommission som torde komma att tillsättas för
Nya testamentet.
Kommittén har under tiden april—oktober 1971 hållit två sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
54. 1971 års sakkunniga (U1971: 6) för översättning av Nya testamentet
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1971 för att inom
utbildningsdepartementet förbereda tillsättning av en bibelkommission
för nyöversättning av Nya testamentet genom att utarbeta förslag till
principer för översättningen och till arbetsordning för en sådan kommission:
-
311
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 54
Ordförande:
Björck, Staffan, professor (fr. o. m. den 16 april 1971)
Ledamöter:
Olsson, Birger, teol. lic. (fr. o. m. den 16 april 1971)
Palm, Jonas, professor (fr. o. m. den 16 april 1971)
Riesenfeld, Harald, professor (fr. o. m. den 16 april 1971)
Vennberg, Karl, författare (fr. o. m. den 16 april 1971)
Sekreterare:
Åsberg, Christer, fil. mag. (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Bitr. sekreterare:
Nilsson, Herbert, kanslisekreterare (fr. o. m. den 26 juli 1971)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack,103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiv. (PM upprättad den 16 april 1971 inom utbildningsdepartementet):
Frågan
om en ny svensk översättning av Nya testamentet har utretts
och bearbetats under en längre tid. Den av riksdagen år 1961 begärda
utredningen om behovet av och riktlinjerna för en ny version av bibeln
eller delar av den överlämnade i början av år 1969 betänkandet (SOU
1968: 65) Nyöversättning av Nya testamentet. Behov och principer. Utredningen,
som enligt sina direktiv begränsat sitt arbete till Nya testamentet,
ansåg det föreligga ett uppenbart behov av nyöversättning. Den förordar
två översättningar, den ena främst för gudstjänstbruk, filosofiskt
noggrann, med en koncentrerad, pregnant språkform som står ärvd bibelstil
och samtidigt originalets form närmare (den s. k. kyrkobibeln),
den andra för enskild läsning, för bruk i hem och skola, i sin språkform
lättillgängligare för dagens läsare och friare i förhållande till originalets
uttryckssätt utan att ge efter på troheten mot dess mening (den s. k.
folkbibeln). För det fortsatta arbetet föreslår utredningen en bibelkommission
med sammansättning som ungefär motsvarar utredningens och
med ett översättningsutskott på tre heltidsanställda samt en rådgivande
nämnd. Riktlinjer för utformningen av översättningarna kan enligt utredningens
mening utvinnas ur de lämnade översättningsförslagen och
kommentarerna till dem.
Utredningens betänkande har remitterats till ett stort antal instanser
för yttrande. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom
utbildningsdepartementet (Ds U 1970: 8). Alla instanser tar direkt
eller indirekt upp frågan om behovet av en ny översättning och besvarar
den jakande. Behovet är enligt flertalet t. o. m. trängande. Förslaget
om två versioner avvisas däremot av en stor majoritet. Visserligen finns
det enligt flera remissinstanser ett behov av olika översättningar men det
bör tillgodoses genom privata initiativ. Den statliga bibelkommissionen
bör få i uppdrag att göra en text. Enighet råder dock inte om hur denna
text skall utformas. Remissyttrandena innehåller vitt skilda uppfattningar
om målet för en ny svensk version av Nya testamentet. En allmän tendens
torde emellertid kunna utläsas: den nya texten bör till sin språkform
komma den s. k. folkbibeln närmare än kyrkobibeln. I kommentarerna
till utredningens organisationsförslag betonas särskilt behovet av
religionspedagogisk expertis och nödvändigheten av samarbete och kon
-
U: 54 Riksdagsberättelsen år 1972
312
takt med 1968 års kyrkohandbokskommitté och med översättningens blivande
läsare.
Arbetet med en ny översättning av Nya testamentet bör nu fortsätta.
Det måste anses rimligt att staten i dagens läge tar ansvaret för att vi
på svenska äger en tillförlitlig, tidsenlig version av bibeln. Frågan om
översättning av Gamla testamentet bör tas upp genom särskilt beslut
samtidigt.
Arbetet bör inriktas på att skapa en översättning, en nyöversättning
som täcker de väsentligaste behoven och som därmed om möjligt kan
tänkas få ställning av huvudtext inom svenskt språkområde. Den svenska
texten bör ha en sådan språkform, att texten i regel effektivt förmedlar
originalets innehåll, även innehållsliga detaljer och nyanser, till den
vuxne genomsnittsläsaren, och äga en stilkaraktär som i nämnd ordning
svarar mot denna huvuduppgift, originalets stil och bibeltextens funktioner
i dag. Alla resurser hos svenska språket som kan tjäna detta ändamål
bör användas. Sambandet med den nu gällande texten bör bevaras
i den mån det inte kommer i strid med dessa riktlinjer.
Det fortsatta arbetet bör i stort organiseras på det sätt utredningen
föreslår med en bibelkommission och en rådgivande nämnd. Det i remissyttrandena
omnämnda behovet av religionspedagogisk expertis och
av kontakt med 1968 års kyrkohandbokskommitté bör beaktas. De
grupper och intressen som enligt remissvaren bör vara representerade
utöver vad utredningen föreslagit bör kunna tillgodoses genom representation
i den rådgivande nämnden. Kontakt med översättningens blivande
läsare kan också vinnas genom begränsade läsbarhetsundersökningar
under arbetets gång.
Att utarbeta detaljerade direktiv till kommissionen rymmer många
svårigheter. Arbetet bör inte bindas för hårt vid bestämda regler utan
frihet lämnas för det litterära skapande som ligger i själva översättningsuppgiften.
Skäl kan vidare anföras för att den nya kommissionen på
något sätt deltar i utarbetandet av regler för översättningen och av arbetsordning.
För att få ett smidigt och effektivt arbete torde sådana
regler vara nödvändiga redan från arbetets början samtidigt som möjlighet
ges till revidering och ändring under arbetets gång. Dessa problem
kring arbetsordning och översättningsprinciper synes lämpligen böra utredas
av några sakkunniga inom departementet, innan kommissionen
tillsätts. Bibelöversättningsarbetet blir därmed uppdelat på två etapper
Den första tänkes omfatta högst ett års arbete och skall förbereda och
underlätta det senare arbetet. Den bör utmynna i ett förslag till direktiv,
som efter prövning i departementet läggs till grund för det fortsatta
arbete (etapp två), som skall bedrivas av den nämnda bibelkommissionen
och som skall leda fram till bl. a. en provöversättning till hela Nya
testamentet.
De nämnda sakkunniga har alltså att överlämna ett detaljerat förslag
till direktiv som omfattar dels översättningsprinciper, dels arbetsordning.
Utöver det ovan nämnda svenska materialet i bibelöversättningsfrågan
torde internationella erfarenheter från aktuella översättningsföretag
ge viss vägledning (t. ex. E. A. Nida och C. R. Taber, The
Theory and Practice of Translation 1970).
De föreslagna översättningsprincipema (om textunderlag, översättningsteoretiska
regler, regler för den svenska språkformen, textuppställning,
rubriker, noter osv.) bör tillämpas på ett mindre antal små
textpartier, t. ex. Mark. 1:1—8; 6:14—29, Matt. 5:3—8; 8:1—34;
313
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 55
Luk. 1: 1—4, 46—55; 15: 11—32, Rom. 1: 1—7, 1 Kor. 13 och 1
Tess. 1.
Detta förberedande arbete, innan bibelkommissionen och dess rådgivande
nämnd tillsätts, synes inte behöva i någon högre grad fördröja
fullbordandet av en ny svensk version av Nya testamentet.
De sakkunniga har under tiden april—oktober 1971 hållit fyra sammanträden.
Dessutom har ett sammanträde hållits med en arbetsgrupp
inom utredningen.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
55. Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U 1971: 9)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971 med
uppgift att dels leda arbetena med Uppsala domkyrkas inre restaurering,
dels avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som är nödvändiga
för det fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i
samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna
kostnaderna för sådana åtgärder som krävs för att de provisoriska
skyddsåtgärderna vid kyrkans huvudingång skall kunna slopas:
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Ledamöter:
Bergvall, Bengt H., civilingenjör (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Bohrn, Erik A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Hovstadius, O. Sigvard, disponent (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Nilsson, S. Clarence, domprost (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Expert:
Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör (fr. o. m. den 5 april 1971)
Sekreterare:
Forsberg, Bo R., länsnotarie (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Arkitekt:
Porne, G. Åke, arkitekt (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Lokal: Odinslund 3, 752 20 Uppsala, tel. 018/12 24 04, 018/12 04 60
(ordföranden), 018/13 99 90 (sekreteraren), 08/20 00 88 (Porne), 08/
20 54 00 (Skoglund)
Direktiv: (Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971):
Genom beslut den 6 september 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt arkitekten
Åke Porne att inkomma med förslag till yttre och inre restaurering
av Uppsala domkyrka. Han skulle även avge förslag till skyddsarbeten
och underhållsåtgärder.
Sedan Porne i mars 1967 lagt fram ett restaureringsförslag och detta
remissbehandlats, uppdrogs genom beslut den 15 december 1967 åt
Porne att med beaktande av remissyttrandena göra en översyn av förslaget
till inre restaurering av domkyrkan och därvid samråda med vissa
remissinstanser.
U: 55 Riksdagsberättelsen år 1972
314
Med skrivelse den 17 september 1969 lade Porne fram ett reviderat
förslag till inre restaurering av domkyrkan.
Sedan kammarkollegiet yttrat sig om fördelningen av kostnaderna föi
en restaurering, träffades i februari 1970 under förbehåll om Kungl.
Maj ris godkännande ett avtal mellan staten, Uppsala domkyrka och
den kyrkliga samfälligheten i Uppsala om inre restaurering av domkyrkan.
Enligt avtalet skulle domkyrkans inre restaureras av staten i
huvudsaklig överensstämmelse med ovannämnda reviderade förslag. Vid
restaureringens närmare utformning skulle dock möjligheter till besparingar
tillvaratas. Kostnaderna skulle fördelas mellan staten och samfälligheten.
Den senares andel skulle utgöra en tredjedel av samtliga
kostnader, dock högst 6,3 milj. kr. Samfällighetens bidrag skulle utgå
med 1 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76
och med återstoden under budgetåret 1976/77. Det förutsattes att restaureringen
skulle bedrivas så att den avslutas senast under sistnämnda
budgetår. Vidare förutsattes att restaureringen skulle ledas av en restaureringskommitté
med representanter för bl. a. domkyrkan och samfälligheten.
I prop. 1970: 36 föreslog Kungl. Majit riksdagen att godkänna avtalet
och att till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 1,5 milj. kr.
I skrivelse den 25 november 1970, nr 381, har riksdagen anmält sitt
beslut i frågan (SU 195).
Statsutskottet säger i sitt utlåtande, som godkänts av riksdagen, att
Uppsala domkyrkas inre är i trängande behov av iståndsättning och
har inget emot att statsbidrag utgår till ändamålet. Utskottet konstaterar
att i det föreliggande förslaget ingår åtgärder som synes vara i varje
fall huvudsakligen estetiskt motiverade, t. ex. överkalkningen av målningar
i långhusets tak, eller motiverade av sådana hänsyn till kyrkorummets
funktion, varom skiftande meningar kan råda, t. ex. ändringarna
beträffande altaret samt tillkomsten av ett korskrank och en ny
orgel i norra tvärskeppet. Utskottet har uttalat, att det känner den
största tveksamhet inför åtgärder av detta slag. Utskottet har inte gått in
på en detaljprövning av förslaget men velat kraftigt understryka, att
man enligt utskottets mening bör gå fram med största varsamhet när
det är fråga om en byggnad av Uppsala domkyrkas karaktär. I tveksamma
fall bör man avstå från ingrepp. Vidare har utskottet understrukit
vikten av att den inre iståndsättningen inte förenas längre än som
är absolut ofrånkomligt med hänsyn till de ytterligare överväganden
som behövs och förklarat sig anse att arbetet bör bedrivas inom ramen
för det villkorligt träffade avtalet med den modifiering i detta som utskottets
synpunkter föranleder. Utskottet har också framhållit önskvärdheten
av att åtgärder vidtas så att de provisoriska skyddsåtgärderna
vid domkyrkans huvudingång kan slopas.
Arbetena på domkyrkan bör bedrivas på sådant sätt att den under
reparationstiden i största möjliga utsträckning kan användas för sitt
ändamål.
Kungl. Majit meddelar i anledning av riksdagens skrivelse följande
beslut.
315
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U: 56
Det villkorligt träffade avtalet om inre restaurering av Uppsala domkyrka
godkännes.
Vid fullgörandet av sitt uppdrag skall kommittén beakta de synpunkter
statsutskottet anfört i sitt utlåtande (s. 4 och 5). Utskottet har uttalat
tveksamhet inför vissa slag av åtgärder. De åtgärder som utskottet därvid
anfört som exempel bör komma till utförande endast i den mån
kommittén efter samråd med kyrkorådet i domkyrkoförsamlingen, riksantikvarieämbetet
och byggnadsstyrelsen finner synnerliga skäl tala därför.
Även andra i restaureringsförslaget ingående delförslag, som motiveras
av estetiska eller liturgiska skäl eller som eljest är av kontroversiell
art, bör prövas ingående. Överhuvudtaget skall största varsamhet
iakttas vid restaureringen och möjligheterna att begränsa kostnaderna
tas tillvara.
Kommittén har under tiden februari—oktober 1971 hållit fem sammanträden.
Därutöver har täta överläggningar förekommit med olika
myndigheter, konsulter, entreprenörer m. fl.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
56. Kommittén (U1971:10) med uppdrag att kartlägga anställningsförhållandena
för icke-ordinarie lärare, assistenter och amanuenser inom
universitets- och högskoleområdet
Tillkallade enligt Kungl. Majrts beslut den 19 november 1971 med
uppdrag att företaga en kartläggning av anställningsförhållandena för
icke-ordinarie lärare, assistenter och amanuenser inom universitets- och
högskoleområdet, särskilt vad avser anställningstryggheten:
Ordförande:
Berg, C. G., Håkan, t.f. departementsråd (fr. o. m. den 19 november
1971)
Sakkunniga:
Balsvik, Karin, byrådirektör (fr. o. m. den 19 november 1971)
Petri, Gunnar, departementssekreterare (fr. o. m. den 19 november 1971)
Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör (fr. o. m. den 19 november
1971)
Experter:
Carlsson, Ingvar, direktörsassistent (fr. o. m. den 19 november 1971)
Hansson, N. Olle R., departementssekreterare (fr. o. m. den 19 november
1971)
Romanus, Sture, departementssekreterare (fr. o. m. den 19 november
1971)
Wik, Lars, t.f. avdelningsdirektör (fr. o. m. den 19 november 1971)
U: 56 Riksdagsberättelsen år 1972
316
Sekreterare:
Widgren, Greger G., kanslisekreterare (fr. o. m. den 19 november 1971)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
317
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 2
Jordbruksdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Veterinärväsendeutredningen (Jo 1966: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för
att utreda veterinärväsendets uppgifter och organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1965):
Ordförande:
Persson, Sven F. G., lantarbetare, led. av riksdagen
Ledamöter:
Björkman, K. Gösta, generaldirektör
Nybom, P. Arne A., förbundssekreterare
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av riksdagen
Werner, Curt A., byrådirektör
Experter:
Jönsson, Göran, B., statsveterinär
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd
Rapaport, Edmund, avdelningschef
Thege, Ingvar, förbundsdirektör
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Kolk, Raimond, avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 30.
Utredningen har under tiden november 1970—april 1971 hållit två
sammanträden.
Utredningen har den 13 januari 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:
3) Veterinärdistriktsindelningen, m. m. Utredningen har vidare den 2
april 1971 överlämnat en PM om utbildning av veterinärbiträden.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen (Jo 1968: 27) rörande grunderna för taxesättningen vid
vissa anstalter på jordbrukets område
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 för
att utreda grunderna för taxesättningen vid vissa anstalter på jordbrukets
område (se Post- och Inrikes tidn. den 16 mars 1967):
Utredningsman:
Ericsson, Yngve A. R., kanslichef
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Jo 27.
Jo: 2 Riltsdagsberättelsen år 1972
318
Utredningen har — som ett andra betänkande — den 30 september
1971 avgivit ett betänkande (Ds Jo 1971: 10) angående preparatpriserna
vid statens veterinärmedicinska anstalt.
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Laboratorieberedningen (Jo 1970: 8)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 februari 1969
med uppgift att vidta vissa åtgärder som behövdes för att bilda ett bolag
för driften av regionala veterinärmedicinska laboratorier, m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 april 1969):
Utredningsman:
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Experter:
Lindquist, Sten, förste intendent
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Sedan beredningens arbete enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 februari 1969 slutförts, har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 maj
1970 uppdragit åt beredningen att undersöka möjligheterna till och formerna
för samverkan mellan AB Svensk laboratorie^änst och Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ), m. m.
Beredningen har den 28 maj 1971 avgett betänkandet (Ds Jo 1971:
3) Samverkan mellan AB Svensk laboratorietjänst och Svenska kontrollanstalten
för mejeriprodukter och ägg (KMÄ).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1969 års skogstekniska FoU-utredning (Jo 1970: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 oktober 1969
med uppdrag att utreda frågan om det skogstekniska forsknings- och
utvecklingsarbetet (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1969):
Utredningsman:
Ebeling, Fredrik H., generaldirektör
Experter:
Bendz, C. Mårten E:son, byrådirektör
Burman, K. Enar, ombudsman
Jacobsson, S. E. O. Nicke, avdelningsdirektör
Lönner, N. Göran, docent
Sekreterare:
Damgren, H. G. Fredrik, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Hektor, Bo F. A., byrådirektör
319
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 6
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1970—juni 1971 hållit 21
sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1971 avgett betänkandet (Ds Jo 1971:
6) Skogsteknisk FoU.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Publika arrendeutredningen (Jo 1970: 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 juni 1970 föi
översyn av bestämmelserna om utarrendering av publik jord (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1970):
Utredningsman:
Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd
Experter:
Berg, Sven O., akademifogde
Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
Holmstedt, Stig A., byråchef
Melin, Gunnar R. D., förbundsjurist
Odh, K. Hans M., nämndeman
Svensson, Sven-Rune, agronom
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1970—februari 1971 hållit
tre sammanträden.
Utredningen har den 31 mars 1971 lämnat betänkandet (Ds Jo
1971: 1) Publika jordbruksarrenden och den 17 juni 1971 betänkandet
(Ds Jo 1971: 4) Publika arrenden vid övergång till nya jordbalken.
Utredningens arbete är därmed slutfört.
6. Sakkunniga (Jo 1971: 5) för förhandlingar om stöd till kollektiv forskning
rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 för
att för statens räkning förhandla och — under förbehåll av Kungl.
Maj ris godkännande — träffa avtal med Stiftelsen Skogsförbättring om
gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juli 1971):
Ordförande:
Johansson, E. Allan, departementsråd (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Ledamöter:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Wallin, Alf G., t.f. avdelningsdirektör (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Jo: 6 Riksdagsberättelsen år 1972 320
Sekreterare:
Damgren, H. G. Fredrik, departementssekreterare (fr. o. m. den 18 juni
1971)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 18 juni 1971)
De sakkunniga bör beakta de riktlinjer för statligt stöd till kollektiv
forskning som redovisats i prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd
till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt i prop. 1971:
1 bil. 15 (s. 89).
De sakkunniga har under tiden juni—december 1971 hållit sex sammanträden.
De sakkunniga har i december 1971 överlämnat en promemoria
(Ds Jo 1971: 11) om stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m., vartill fogats ett under förbehåll
av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen
Skogsförbättring om gemensam finansiering av forsknings- och
utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m., ett till avtalet fogat ramprogram samt förslag till nya stadgar
för Institutet för Skogsförbättring.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
7. Trädgårdsnäringsutredningen (Jo 1959: 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 för
att verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Ordförande:
Widell, C. Gösta, f. d. generaldirektör
Ledamöter:
Hansson, Nils G., lantbrukare, led. av riksdagen
Löfqvist, Thyra C., fru, f. d. led. av II kamm.
Nilsson, Jöns O., fruktodlare, f. d. led. av II kamm.
Olsson, K. Helmer, f. d. generaldirektör
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av riksdagen
Svedberg, A. Lage, småbrukare, f. d. led. av I kamm.
Experter:
Langdahl, Henry, f. d. avdelningschef
Malmqvist, Lars, agronom
Moberg, C. E. Ragnar, direktör
Norrgren, Ulf, produktionschef
Nyström, Holger, R. B., direktör
321
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 8
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel.
växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse Jo 29. 777/-läggsdirektiv, se kungl, brev den 15 april 1966:
att utreda sådana frågor på trädgårdsnäringens område som av Kungl.
Maj:t eller av chefen för jordbruksdepartementet överlämnas till utredningen
Utredningen har under tiden december 1970—november 1971 inte
hållit något plenarsammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1972.
8. Skogsbruksutredningen (Jo 1963: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avge förslag rörande den fortsatta statliga
bidrags-, låne- och kreditgivningen till produktionsfrämjande åtgärder
till förmån för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Ordförande:
Wikström, Harry J., generaldirektör
Ledamöter:
Danell, Claes A., skogsdirektör
Persson, Sven G., F., lantarbetare, led. av riksdagen
Sköld, Per I., direktör
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av riksdagen
Winroth, Charles E. E., förste byråsekreterare
Experter:
Knudsen, Finn, direktör
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör
Lindskog, J. Lennart, överlantmätare
Olsson, E. Abel J., länsjägmästare (t. o. m. den 3 november 1971)
Sillerström, N. Erik, byråchef (fr. o. m. den 3 november 1971)
Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör
Sekreterare:
Plevin, Eddie, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Eiritz, Sven-Gustaf, intendent
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Fack, 162 10 Vällingby 1, tel. växel
89 00 20 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1963 års riksdagsberättelse Jo 26. Tillläggsdirektiv,
se Jo 1968: 16.
11 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
jo: 8 Riksdagsberättelsen år 1972
322
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit elva
plenarsammanträden.
Utredningen beräknas under första hälften av år 1972 avlämna ett
betänkande angående frö- och plantförsörjningen i skogsbruket.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1972.
9. Skogspolitiska utredningen (Jo 1966: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
utreda riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1965):
Ordförande:
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Ledamöter:
Antby, Sven O., lantbrukare, led. av riksdagen
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Persson, E. Yngve, f. d. förbundsordförande, led. av riksdagen
von Sydow, Christian F. C. Hj., f. d. disponent, f. d. led. av II kamm.
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, f. d. led. av I kamm.
Öjbom, Lars E., generaldirektör
Experter:
Almberger, Per, överjägmästare
Bergström, Olof, länsarbetsdirektör
Fornstad, Bengt F., planeringschef
Hjorth, Ragnar, byråchef
Jungenfelt, Karl G., docent
Kilander, Kjell, direktör
Knudsen, Finn, direktör
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd
Persson, Ernst G., jägmästare
Wessén, Vilhelm, verkst, direktör
önnesjö, Karl Erik A., disponent
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Bitr. sekreterare:
Persson, Ernst G., jägmästare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under mars 1972.
323
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 10
10. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets
högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1965 för
att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan m. fl. (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 juni 1965):
Ordförande:
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Ledamöter:
Hagberg, Erik A., professor, rektor
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Larsson, Kjell, vet.med. kand. (fr. o. m. den 19 augusti 1971)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Rydén, Jan E., avdelningschef
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Söderman, S. Olof, förste laboratorieassistent (fr. o. m. den 19 augusti
1971)
Experter:
Eriksson, Harald, institutschef
Granhall, Ingvar, professor
Miihlov, John, föreståndare
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Bitr. sekreterare:
Forssman, Åke, avdelningsdirektör
Olsson, J. Malte, departementssekreterare
Lokal: Lantbrukshögskolans centrala förvaltning, 750 07 Uppsala 7,
tel. växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 31. Tillläggsdirektiv,
se kungl, brev den 30 juni 1967.
Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 27 maj 1970 skall lokal- och utrustningsfrågor
som rör veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt
och berörda institutioner vid lantbrukshögskolan handläggas av
organisationskommittén för omlokalisering av veterinärhögskolan och
statens veterinärmedicinska anstalt
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tre
sammanträden.
Kommittén har under år 1971 avlämnat bl. a. ett lokalprogram för
undervisningslokaler m. m. för den utökade trädgårdsarkitektutbildningen
i Alnarp samt åtta utrustningsprogram.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
Jo: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
324
11. Jaktmarksutredningen (Jo 1968: 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967
för att verkställa utredning av vissa jaktfrågor (se Post- och Inrikes tidn.
den 7 november 1967):
Ordförande:
Sköld, Per I., direktör
Ledamöter:
Boo, Fritiof, kommunalråd
Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen
Rimås, K. Sigvard E., lantbrukare, led. av riksdagen
Ringaby, Per-Erik, godsägare, led. av riksdagen
Trana, Folke K. E., lantbrukare, f. d. led. av II kamm.
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, f. d. led. av I kamm.
Expert:
Hildebrand, Per C., rådman
Sekreterare:
Hagman, Knut A. O., jägmästare
Lokal: Domänverket, Centralförvaltningen, Björnstigen 89, 17193
Solna, tel. växel 85 00 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Jo 31.
Utredningen har under tiden januari 1971—oktober 1971 hållit fem
sammanträden. Därutöver har 13 sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
12. Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968: 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967
för att utarbeta förslag rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen
för fisk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1967):
Ordförande:
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Ledamöter:
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen
Lindskog, Carl P. F., direktör
Magnusson, Nils B., lantbrukare, led. av av riksdagen
Åberg, Ch. Georg, förbundsordförande, led. av riksdagen
Experter:
Hedström, Bo S., kansliråd (fr. o. m. den 3 maj 1971)
Lundblad, Björn O., avdelningschef
Petersson, Lars Allan, civilekonom (fr. o. m. den 24 maj 1971)
Säkk, Karl, fil. lic.
Verständig, Sigmund, avdelningsdirektör
325
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 13
Sekreterare:
Säkk, Karl, fil. lic.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 14
plenarsammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1972.
13. Miljökontrollutredningen (Jo 1970: 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 och
den 23 maj 1969 för att utreda informationen på miljövårdsområdet
m. m. resp. kontrollen av miljöfarliga produkter (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 april 1969 och den 17 juni 1969):
Avdelningen för informationen på miljövårdsområdet:
Ordförande:
Ekström, Sven E. A., f. d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Ledamöter:
Hannerz, D. G. Lennart, forskningschef
Hedengren, Sven-Olof G., överdirektör
Johansson, E. Allan, departementsråd
Lönngren, D. Rune, apotekare
Medin, Knut H., avdelningschef
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Avdelningen för kontrollen av miljöfarliga produkter:
Ordförande:
Ekström, Sven E. A., f. d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Ledamöter:
Ahlgren, Bert S., förbundsjurist
Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen
Hannerz, D. G. Lennart, forskningschef
Hedengren, Sven-Olof G., överdirektör
Heimerson, Bo J. H., direktör
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, led. av riksdagen
Johansson, E. Allan, departementsråd
Kronmark, Eric A., lantbrukare, led. av riksdagen
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen
Lönngren, D. Rune, apotekare
Experter:
Bolin, Bert R. J., professor (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Eklund, Lennart B., byrådirektör (fr. o. m. den 15 mars 1971)
Eriksson, Sune, byrådirektör (fr. o. m. den 25 februari 1971)
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Jo: 13 Riksdagsberättelsen år 1972
326
Palmstierna, Hans A. K., docent
Sandqvist, B. Eje G., statistikchef
Swarén, Ulla M., byråchef
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Malmås, Bengt H., byrådirektör
Öster, Karl Olov, departmentssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 20.
Utredningen arbetar på två avdelningar, en för information på miljövårdsområdet
(avdelning 1) och en för kontrollen av miljöfarliga produkter
(avdelning 2). Under tiden november 1970—oktober 1971 har
hållits 25 sammanträden, varav åtta inom avdelning 1, 16 inom avdelning
2 och ett gemensamt sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
14. Sakkunniga (Jo 1970: 22) för planering av turistanläggningar och friluftsområden
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1969 för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 juni 1969 och den 11 juli 1970):
Ordförande:
Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Carlsson, W. Bernt, sekreterare
Dahlin, Sven M., utredningssekreterare (t. o. m. den 18 augusti 1971)
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av riksdagen (t. o. m. den 30
juni 1971)
Holmberg, K. Göran, redaktör
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd
Åkerlund, Hans E., byråchef
Experter:
Burman, G. Bertil, byråchef
Carlberg, Erik C., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 19 januari 1971)
Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör
Fladvad, J. Arne, direktör
Fredén, Erland, direktör
Frid, Sven Rune, byråchef
Karlsson, B. E. Gert, direktör
Nordlund, E. Anders, lektor
Omma, Per Henrik, renägare
327
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 15
Sekreterare:
Jeansson, Nils Ragnar, aktuarie
Bitr. sekreterare:
Öster, Karl Olov, departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 22. 77//-läggsdirektiv, se 1971: Jo 16.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tolv
sammanträden.
Kommittén har under år 1971 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1971: 2)
Vindelälvsområdet: utgångsläge samt förslag till första åtgärder för utveckling
av turism och rörligt friluftsliv, delbetänkandet (Ds Jo 1971: 5)
Åre — Utvecklingsplan för ett svenskt rekreationsområde samt delbetänkandet
(Ds Jo 1971: 7) Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
15. Sambruksutredningen (Jo 1970: 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juli 1969 för
att utreda vissa frågor rörande sambruksföreningar (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 augusti 1969):
Ordförande:
Johansson, Stig E., överdirektör
Ledamöter:
Hansson, H. Gunnar, lantbruksdirektör
Jansson, N. Ewald, förbundsordförande
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av riksdagen
Tågmark, Sven G., lantbrukare, f. d. led. av I kamm.
Experter:
Lindberg, E. Rupert, driftsledare
Renborg, Ulf B:son, professor
Skoog, Karl L., driftsledare
Sekreterare:
Siöalth, G. Birger, departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 24.
Utredningen har under tiden december 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
Jo: 16 Riksdagsbcrättelsen år 1972
328
16. Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970: 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1969
för utredning av den regionala fiskeriadministrationens uppgifter och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1969):
Ordförande:
Lekman, J. Inge, hovrättsråd (t. o. m. den 19 oktober 1971)
Senning, Claes O., kansliråd (fr. o. m. den 20 oktober 1971)
Ledamöter:
Johanson, Eric W., typograf, led. av riksdagen
Kåhre, M. Lillemor, byrådirektör
Experter:
Siöalth, G. Birger, departementssekreterare (fr. o. m. den 11 december
1970)
Sörensen, S. Ingemar K., byråchef (fr. o. m. den 27 september 1971)
Widerberg, Bertil R., intendent (fr. o. m. den 11 december 1970)
Åberg, Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 11
december 1970)
Sekreterare:
Westberg, Swen E. G. A., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Miihlenbock, Kjell I. O., kanslisekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 25. 77//-läggsuppdrag (ämbetsskrivelse den 30 juni 1971): I skrivelse till Kungl.
Maj:t har Sveriges Fritidsfiskares Riksförbund anhållit om utredning av
frågan om den svenska fiskodlingens utveckling och stöd med särskild
hänsyn till det behov av utsättningsfisk som fritidsfiskets utveckling
skapat. Kungl. Maj:t, som i brev den 23 maj 1969 meddelat bestämmelser
angående bl. a. statlig garanti för lån som avser åtgärd för att rationalisera
verksamheten med fiskodling, förordnade den 30 juni 1971 att
ifrågavarande skrivelse och remissyttrande skulle överlämnas till fiskeadministrativa
utredningen (Jo 1970:25). Kungl. Maj:t uttalade att utredningen
borde överväga om ytterligare åtgärder krävdes för att främja
den svenska fiskodlingens utveckling samt framlägga härav betingade
förslag. En utgångspunkt borde härvid vara att fortlöpande statliga insatser
på området bekostades av intressenterna.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
329
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 17
17. Nationalkommittén (Jo 1970: 27) för 1972 års FN-konferens om
den mänskliga miljön
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 19 december 1969 för att för svenskt
vidkommande organisera förberedelserna samt genomföra 1972 års FNkonferens
i Sverige om den mänskliga miljön (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 december 1969):
Ordförande:
Erlander, Tage F., led. av riksdagen
Vice ordförande:
Bengtsson, S. B. Ingemund, statsråd, led. av riksdagen
Generalsekreterare:
Mårtenson, Ian P. G., departementssekreterare
Ledamöter:
Allard, Henry K. Å., talman
Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen (fr. o. m. den 30 april 1971)
Antonsson, Iohannes M., hemmansägare, led. av riksdagen (fr. o. m. den
30 april 1971)
Boheman, Erik C:son, f.v. talman i I kamm.
Brohult, Sven F. A., professor
Burenstam Linder, Staffan, docent, led. av riksdagen (fr. o. m. den 30
april 1971)
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Edberg, Rolf F., landshövding
Eidem, Ingmar, direktör
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Malte, generaldirektör
Geijer, K. Arne, Landsorganisationens ordförande, led. av riksdagen
Hermansson, Carl-Henrik, chefredaktör, led. av riksdagen (fr. o. m. den
30 april 1971)
Hjalmarson, Harry H., direktör
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Holm, Tryggve O. A., konsul
Johannesson, Ewald G. V., direktör
Johansson, Rune B., statsråd, led. av riksdagen (fr. o. m. den 30 april
1971 t. o. m. den 19 november 1971)
Jödahl, Ole E., kabinettssekreterare
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Myrdal, Gunnar K., professor
Nordenskiöld, E. Otto E., radiochef
Nycop, Carl-Adam, chefredaktör
Oscarsson, Sigvard (Sigge), förbundsordförande
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
lif Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Jo: 17 Riksdagsberättelsen år 1972
330
Remens, Eva F., adjunkt
Rexed, Bror A., generaldirektör
Rydbeck, Olof J., ambassadör
Segerstedt Wiberg, Ingrid, f. d. led av I kamm.
Svanberg, Ingvar, led. av riksdagen (fr. o. m. 20 november 1971)
Swartz, Carl P. E:son, utrikesråd
Theorell, Hugo A. T., professor
Thorsson, Inga M., ambassadör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 22 januari
1971)
Tiselius, Arne W. K., professor (avliden den 29 oktober 1971)
Åström, C. Sverker, ambassadör
Experter:
Fritzell, Kerstin, byrådirektör (fr. o. m. den 11 maj 1971)
af Klintberg, Lennart, vattenrättsdomare (fr. o. m. den 2 november
1971)
Lekman, J. Inge, hovrättsråd (t. o. m. den 1 november 1971)
Ribrant, Gunnar, fil. dr (fr. o. m. den 19 mars 1971)
Kommittén för organisationsfrågor
Ordförande:
Mårtenson, Jan P. G., departementssekreterare
Ledamöter:
Fritzell, Kerstin, byrådirektör (fr. o. m. den 11 maj 1971)
Rosén, Nils Arne, t.f. byggnadsråd (t. o. m. den 10 maj 1971)
Experter:
Börjesson, Finn G., pressombudsman
Hänninger, Ulf N. O., byråchef
Laurin, Lars E., byrådirektör
Stenström, Robert, turistintendent
Svahn, Bertil, ingenjör
Sylvén, G. Christer, departementssekreterare
Tollemar, Carl-Gustav W., organisationsdirektör
Sekreterare:
Ahlberg, Inga B., fru
Kommittén för informationsfrågor
Ordförande:
Mårtenson, Jan P. G., departementssekreterare
Experter:
Börjeson, Finn G., pressombudsman
Holmberg, K. Göran, redaktör
Lundström, Sven, informationschef
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd
Melin, Cai T. O., kansliråd
Palmgren, Leif, studieombudsman
Palmstierna, Hans A. K., docent
331
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 17
Rollén, Berit, pressekreterare
Röhl, Wilhelm, redaktör
Kommittén för forskning och andra sakfrågor
Ordförande:
Engström, Arne V., professor
Vice ordförande:
Mårtenson, Jan P. G., departementssekreterare
Ledamöter:
Ribrant, Gunnar, fil. dr (fr. o. m. den 20 mars 1971)
Swartz, Carl P. E:son, utrikesråd
Experter:
Ahlgren, Sven H. J., förbundsdirektör
Bolin, Bert R. J., professor
Brinck, Per S. V., professor
Dahmén, Erik V. H., professor
Eek, Hilding, professor
Falkenmark, Malin, fil. lic.
Forsse, Anders P., avdelningschef
Gustafsson, Åke C. T., professor
Hannerz, D. G. Lennart, forskningschef
Hedén, Carl-Göran, professor
Heimerson, Bo I. H., direktör
Himmelstrand, Ulf J. I., professor
Hjelm, K. G. Lennart, professor
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Johansson, E. Allan, departementsråd
Kronvall, R. G. Stellan, departementssekreterare
Lekman, J. Inge, hovrättsråd (t. o. m. den 1 november 1971)
Lindell, Bo G., professor
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör (t. o. m. den 19 mars
1971)
Lundholm, Bengt G., fil. dr
Lönngren, D. Rune, apotekare
Palmstierna, Hans A. K., docent
Persson, Göran A., byråchef
Ribrant, Gunnar, fil. dr (fr. o. m. den 20 mars 1971)
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Thorsson, Inga M., ambassadör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 22 januari
1971)
Walin, Gösta A., f. d. justitieråd
Åström, C. Sverker, ambassadör (fr. o. m. den 10 mars 1971)
Sekreterare:
Bäckstrand, Göran K. M., departementssekreterare
Stenram, Håkan, amanuens
Jo: 17 Riksdagsberättelsen år 1972
332
Lokal: Miljövårdskonferensen, Riksdagshuset, Helgeandsholmen,
lil 28 Stockholm, tel. växel 14 10 00 (sekretariatet)
Direktiv enligt statsrådsprotokoll den 19 december 1969: att organisera
förberedelserna samt genomföra konferensen för svenskt vidkommande.
Nationalkommittén har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver
har åtta sammanträden hållits med kommittén för forskning och
andra sakfrågor, två sammanträden med organisationskommittén samt
tre sammanträden med press- och informationskommittén. Nationalkommitténs
arbetsutskott har under perioden sammanträtt fyra gånger.
Kommittén för forskning och andra sakfrågor har utarbetat och till
FN översänt en nationalrapport avseende svensk miljövård m. m. samt
en av FN begärd s. k. case study med titeln ”Luftföroreningar över
nationsgränserna — Miljöförändringar genom svavel i luften och nederbörden”.
Dessutom har till FN insänts en studie över ”Människans
arbetsmiljö”.
Kommittén har utarbetat detaljförslag till genomförandet av konferensen
för svenskt vidkommande.
Konferensen beräknas äga rum i Stockholm under tiden den 5—16
juni 1972.
Kommitténs arbete beräknas pågå under större delen av år 1972.
18. Naturvårdskommittén (Jo 1970: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970
för översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars
1970):
Ordförande:
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Grebäck, Erik H., agronom, led. av riksdagen
Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen
Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen
Ludvigsson, Ingrid, fru, led. av riksdagen
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd
Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen
Experter:
Delin, Lars A., t.f. rättschef
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Jonzon, Sven-Gösta B., generaldirektör
Lindskog, J. Lennart, överlantmätare
333
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 19
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Årlin-Jussil, Ingrid S., arkitekt
Sekreterare:
Björnberg, Bengt I. A., revisionssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 21.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit nio
sammanträden, varav ett pågått under två dagar.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
19. Organisationskommittén (Jo 1970: 30) för omlokalisering av veterinärhögskolan
och statens veterinärmedicinska anstalt
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 i
anledning av veterinärhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts
omlokalisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1970):
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding
Ledamöter:
Askling, Margit, ombudsman (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Björkman, K. Gösta, generaldirektör
Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare
Hegrelius, A. Olov R., regeringsråd
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Experter:
Carlson, Filip, tillsynsman (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Claesson, C. Olof, professor (fr. o. m. den 16 februari 1971)
Hedström, Bo S., kansliråd
Henricson, Bengt H., veterinärråd (fr. o. m. den 16 februari 1971)
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie
Höglund, E. Olov, byrådirektör
Lannek, Nils G. V., professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lundström, Herbert, forskningsassistent (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Huvudsekreterare:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Jo: 19 Riksdagsberättelsen år 1972
334
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Bitr. sekreterare:
Ehrengren, K. Lennart, t.f. statskonsulent
Nordblom, Bengt S. J., t.f. konsulent
Lokal: Lantbrukshögskolans centrala förvaltning, 750 07 Uppsala 7,
tel. växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 22.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden i plenum. Dessutom har 35 sammanträden ägt rum med
arbetsgrupper inom kommittén.
Kommittén har under år 1971 avlämnat bl. a. lokalprogram för de
veterinärmedicinska institutioner som skall förläggas till ett biomedicinskt
centrum på Artillerifältet i Uppsala samt för de institutioner som
skall förläggas till område 1 på Ultuna och där bilda ett hudjursvetenskapligt
centrum. Dessutom har kommittén avlämnat utrustningsprogram
för viss utrustning till husdjursvetenskapligt centrum, lantbruks- och
veterinärhögskolornas slakthuslokaler vid slakteriföreningen Farmek i
Uppsala samt för nybyggnad av mikroklimatstation och meteorologisk
station på Ultuna.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
20. Utredningen (Jo 1970: 31) om inrättande av en fältstation i Skara
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juni 1970 för
utredning om inrättande av en fältstation i Skara (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1970):
Utredningsman:
Henriksson, Rune I., kansliråd
Experter:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Hedström, Bo S., kansliråd
Sekreterare:
Junback, Carl Gunnar, kanslisekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 23.
Utredningsmannen har under tiden november 1970—oktober 1971
hållit 27 sammanträden med experterna, gjort studiebesök i Finland samt
haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra
som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
335
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo 22
21. Fritidsbåt utredningen (Jo 1970: 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med
uppdrag att utreda frågor som hör samman med fritidsbåttrafiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1970):
Ordförande:
Frithiofson, Karl A. F., landshövding
Ledamöter:
Augustsson, J. A. Gillis, järnbruksarbetare, led. av riksdagen
Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen
Nylander, Sven H., ingenjör
Schelin, Bengt A. E., direktör
Experter:
Brändström, Carl-Edvard P., byrådirektör
Damgren, H. G. Fredrik, departementssekreterare
Simonsson, Peter M. O. O., sjöfartsråd
Sekreterare:
Mehr, Katrin G., länsassessor
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
22. Utredningen (Jo 1971:1) rörande omhändertagande och behandling
av kemiskt avfall m. m. (UKA)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1971 för
att utreda frågor rörande omhändertagande och behandling av kemiskt
avfall m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1971). Genom beslut
den 30 juni 1971 har utredningens uppdrag utvidgats att gälla även
frågan om omhändertagande av olja och oljerester från fartyg (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juli 1971):
Utredningsman:
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, led. av riksdagen (fr. o.m.
den 12 mars 1971)
Experter:
von Heidenstam, G. Olov, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 12 mars
1971)
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Holmqvist, Åke H., departementssekreterare (fr. o. m. den 12 mars
1971)
Johansson, E. Allan, departementsråd (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Jo: 22 Riksdagsberättelsen år 1972
336
Olerud, Eric Hj., sekreterare (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Wallin, Alf G., t.f. avdelningsdirektör (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Bitr. sekreterare:
Edwinson, Vanja A. M., kanslisekreterare (fr. o. m. den 12 mars 1971)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 12 mars 1971):
Avfallshanteringen är en viktig del av miljövården. De under senare
år kraftigt ökande avfallsmängderna har fört med sig allt större krav på
en effektiv organisation och planering när det gäller omhändertagande
och behandling av avfall.
Ansvaret för avfallsfrågorna ligger till stor del på kommunerna. I
kommuns allmänna skyldigheter när det gäller hälsovården ingår bl. a.
att anordna allmän avstjälpningsplats eller annan anläggning för behandling
av avfall. Genom föreskrift i lokal hälsovårdsordning kan
kommun vidare föreskriva att hämtning och bortforsling av avfall får
ske endast genom kommunens försorg. Detta s. k. kommunala renhållningsmonopol
blir fr. o. m. den 1 januari 1972 obligatoriskt i fråga om
hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. För att täcka kostnaderna
för avfallshanteringen har kommunen möjlighet att ta ut särskilda renhållningsavgifter.
För att möta de ökade kraven när det gäller avfallshanteringen påbörjade
Svenska kommunförbundet i mitten av 1960-talet en översiktlig
renhållningsplanering för hela landet. Avsikten med detta arbete har
varit bl. a. att få till stånd en regional samverkan för behandling av avfall.
Som en första etapp har utförts översiktliga länsvisa utredningar.
Det fortsatta arbetet omfattar noggrannare undersökningar samt åtgärder
för planernas genomförande.
Ett särskilt problem när det gäller avfallshanteringen är omhändertagande
och behandling av s. k. specialavfall, dvs. sådana typer av avfall
som kräver särskild behandling i speciella anläggningar. Till sådant avfall
kan hänföras bl. a. kemiskt industriavfall, oljeavfall samt giftrester
och annat kemiskt avfall i större mängder. I fråga om dessa avfallstyper
är kommunernas skyldigheter mindre omfattande än när det gäller
hushållsavfallet. Kommunens allmänna åliggande att anordna avstjälpningsplats
eller annan anläggning för behandling av avfall anses sålunda
inte omfatta anläggning för behandling av industriavfall. Sådant avfall
inbegrips inte heller i det obligatoriska kommunala renhållningsmonopol
som kommer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1972. Däremot har kommun
möjlighet att genom föreskrift i lokal hälsovårdsordning utvidga
monopolet till att avse också annat avfall än hushållsavfall, t. ex. kemiskt
industriavfall och andra typer av specialavfall. Kostnaderna för hanteringen
av sådant avfall kan, liksom i fråga om hushållsavfall, täckas genom
särskilda renhållningsavgifter.
Med den snabba tekniska och industriella utvecklingen har följt en
ökad användning av olika kemiska produkter. Behov av särskilda åtgär
-
337
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 22
der för att förhindra att giftrester och annat kemiskt avfall okontrollerat
kommer ut i naturen har därvid också uppkommit. Vissa sådana
åtgärder har redan vidtagits. Genom miljöskyddslagen har möjligheter
införts att begränsa och förhindra utsläpp av föroreningar i vatten och
luft. Miljökontrollutredningen (Jo 1970: 20) har i uppgift att lägga fram
förslag till lagstiftning som skall göra det möjligt att reglera bl. a. destruktion
av miljöfarliga produkter.
Lagstiftningen behöver emellertid kompletteras med organisatoriska
åtgärder. Kemiska avfallsprodukter från bl. a. industrin kan i många fall
inte tas om hand på ett ändamålsenligt sätt på det ställe där de uppkommer
utan kräver särskilda behandlingsresurser. I sådana fall då användningen
av tidigare tillåtna produkter förbjuds, såsom skett t. ex. med
DDT och vissa andra s. k. klorerade kolväten, uppkommer också behov
av en organisation med möjligheter att ta emot och oskadliggöra produkterna.
I syfte att lösa bl. a. vissa av de avfallsproblem jag här berört bildades
år 1969 ett särskilt bolag, Svensk avfallskonvertering AB (SAKAB),
i samverkan mellan Svenska utvecklingsaktiebolaget, Svenska industrietableringsaktiebolaget,
Svenska kommunförbundet och enskilda intressenter.
Bolagets verksamhet har i första hand inriktats på att lösa avfallsproblem
beträffande kemiskt industriavfall, oljeavfall och annat
kemiskt avfall. SAKAB driver f. n. genom sitt dotterbolag, AB Industridestillation,
en behandlingsanläggning i Stockholm. Inom SAKAB bedrivs
också, i samverkan med bl. a. berörda myndigheter och kommunala
organ, viss kartläggnings-, utrednings- och serviceverksamhet av
mera allmän karaktär.
Jag har tidigare understrukit vikten av att omhändertagande och behandling
av olika typer av specialavfall sker på ett effektivt sätt. Det är
enligt min uppfattning angeläget att de krav som från miljövårdssynpunkt
bör ställas på en sådan verksamhet närmare klarläggs. Därvid
bör också prövas vilka särskilda åtgärder som behöver vidtas från samhällets
sida för att dessa krav skall kunna tillgodoses. Med hänsyn härtill
bör en särskild sakkunnig tillkallas för att utreda frågor rörande omhändertagande
och behandling av kemiskt avfall m. m. Den sakkunnige
bör i sitt arbete beakta skillnaden mellan sådan verksamhet som är av
myndighetskaraktär och sådan verksamhet som direkt avser omhändertagande
och destruktion av avfall.
Den sakkunnige bör göra en genomgång av den verksamhet som nu
pågår, bl. a. inom SAKAB, när det gäller omhändertagande och behandling
av kemiskt industriavfall, oljeavfall samt giftrester och annat
kemiskt avfall. Mot bakgrund av de krav som kan ställas från miljövårdssynpunkt
på här ifrågavarande verksamhet bör den sakkunnige
lägga fram förslag till organisatoriska lösningar. Om bolagsformen skulle
befinnas lämplig för omhändertagande och behandling av sådant avfall
som här avses bör denna verksamhet i princip bedrivas på fullt affärsmässig
bas. Vidare bör prövas hur finansieringen skall ske. Som allmän
riktpunkt bör härvid gälla att kostnaderna för omhändertagande och
destruktion i princip bör åvila den som producerar avfallet. Den sakkunnige
bör också pröva hur hanteringen av sådant avfall som här avses
skall samordnas med avfallshanteringen i övrigt. Arbetet i här angivna
delar bör bedrivas skyndsamt. Förslag bör läggas fram senast under september
1971. Den sakkunnige bör för sin räkning kunna låta SAKAB
Jo: 22 Riksdagsberättelsen år 1972
338
utföra visst kartläggnings- och utredningsarbete som av den sakkunnige
bedöms som nödvändigt.
Den sakkunnige bör härutöver pröva också andra frågor som sammanhänger
med hanteringen av specialavfall. Därvid bör bl. a. undersökas
behovet av ytterligare åtgärder från samhällets sida i form av lagstiftning
eller på annat sätt för att trygga en från allmänna miljövårdssynpunkter
ändamålsenlig hantering av olika slag av sådant avfall. Särskilt
bör tillses att alla samordningsmöjligheter inom avfallshanteringen
i dess helhet tillvaratas.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Sven-Eric Nilsson till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1971):
I lagen (1956: 86) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg föreskrivs
att i allmän hamn som Kungl. Maj:t bestämmer skall finnas anläggning
för mottagning av oljehaltig blandning från fartyg. Sådan mottagningsanläggning
skall enligt beslut av Kungl. Maj:t finnas i Luleå,
Stockholm, Norrköping, Malmö, Helsingborg och Göteborg. För ytterligare
ett antal hamnar har föreskrivits enklare anordningar för mottagning
av olja och oljerester.
Hamnarna har rätt att täcka sina kostnader för anläggningarna genom
att ta ut avgift för användningen av dem. Erfarenheterna har dock
visat att anläggningarna anlitas i jämförelsevis ringa omfattning. Därmed
okar också risken för att olja och oljerester från fartyg inte tas om hand
på ett från miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Kostnadstäckningen
för hamnarna blir också dålig.
Riksdagen har i skrivelse (rskr 1968: 233) framhållit att åtgärder bör
vidtas för att ordna och förbättra mottagningsstationer för oljerester och
där ge fartygen tillfredsställande service. Sjöfartsverket har i skrivelse
den 6 oktober 1970 föreslagit att staten skall träda emellan med bidrag
till hamnarna för att åstadkomma en skälig kostnadstäckning för mottagningsanläggningarna
och en reduktion av avgifterna för kusttankfartygen.
Frågan om omhändertagandet av olja och oljerester från fartyg samt
finansieringen av oljemottagningsanläggningarna berör både sjöfarten
och miljövården. Den bör sättas in i ett större sammanhang och behandlas
tillsammans med frågan om samhällets ansvar för omhändertagande
av miljöfarligt avfall överhuvudtaget.
Enligt min mening bör den sakkunnige få i uppdrag att se över även
de särskilda problemen med omhändertagandet av olja och oljerester
från fartyg. Den sakkunnige bör överväga hur denna verksamhet kan
samordnas med annan liknande samhällelig aktivitet och hur drifts-,
kostnads- och avgiftsfrågorna bör lösas. Den sakkunnige bör därvid
söka nå fram till lösningar som siktar till ett optimalt utnyttjande av
ifrågavarande anläggningar, med beaktande av samma riktlinjer för
kostnadstäckning och finansiering som enligt direktiven den 12 mars
1971 avses gälla för omhändertagande och behandling av kemiskt avfall
m. m.
Utredningen har t. o. m. oktober 1971 hållit fyra sammanträden. Därutöver
har utredningsmannen fortlöpande haft överläggningar med utredningens
experter, myndigheter och andra som berörs av utredningens
arbete. Utredningsmannen har dessutom gjort vissa studiebesök.
339
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 23
Utredningen har den 22 september 1971 avgett delbetänkandet (Ds Jo
1971: 8) Kemiskt avfall — uppgifter och organisation.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
23. 1971 års Svalövsutredning (Jo 1971: 2)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1971 för
att utreda vissa frågor rörande Sveriges utsädesförening (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 juni 1971):
Ordförande:
Persson, Sven G. F., lantarbetare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 14
maj 1971)
Sakkunniga:
Björk, Villiam E., kommunalråd (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Lindén, Hans, försöksintendent (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Expert:
Åberg, Ulf, byrådirektör (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Sekreterare:
Wenker, Stig-Eric, hovrättsassessor (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Bitr. sekreterare:
Myresten, Sven-Olof, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 14 maj 1971):
Avtal mellan Sveriges utsädesförening och Allmänna svenska utsädesaktiebolaget
har träffats för tiden den 1 oktober 1963—den 1 oktober
1973. I avtalet — som godkänts av Kungl. Maj:t den 18 december 1964
— regleras bl. a. frågor om marknadsföring av förädlingsresultat från
föreningen. Mellan föreningen och bolaget har vidare den 8 december
1970 träffats särskild överenskommelse om överlåtande till föreningen
av AB Hammenhögs frös växtförädlingsverksamhet. Överenskommelsen
innebär bl. a. att föreningen den 1 januari 1971 övertar det ansvar bolaget
tidigare haft för verksamheten vid Hammenhögs växtförädlingsanstalt.
Verksamheten skall t. o. m. den 30 september 1973 drivas av bolaget
för föreningens räkning. Bolaget skall vidare bidra till finansieringen
av verksamheten vid Hammenhögs växtförädlingsanstalt under åren 1971
och 1972.
Den framtida regleringen av förhållandena mellan bolaget och föreningen,
vilka nu behandlas i det grundläggande tioårsavtalet och senare
avtal, bör enligt min uppfattning närmare övervägas. För att utreda
dessa spörsmål och vissa andra frågor rörande verksamheten vid Sveriges
utsädesförening bör särskilda sakkunniga därför tillkallas.
De sakkunniga bör lägga fram förslag till reglering av förhållandet
mellan föreningen och bolaget för tiden efter utgången av nu gällande
tioårsavtal. I detta sammanhang bör också prövas bl. a. frågan om
finansieringen m. m. efter utgången av år 1972 av den växtförädlingsverksamhet
som regleras i avtalet den 8 december 1970 mellan förening
-
Jo: 23 Riksdagsberättelsen år 1972
340
en och bolaget. De sakkunniga bör vidare pröva i vilka former fortsatt
statligt stöd till föreningen skall utgå, varvid en tillämpning av principerna
för programbudgetering på planeringen och redovisningen av föreningens
verksamhet bör övervägas. De sakkunniga bör i sitt arbete
beakta hur införandet av växtförädlarrätt påverkar dels föreningens
verksamhet och ekonomi, dels förhållandet mellan föreningen och bolaget.
Utredningen har t. o. m. oktober 1971 hållit tre sammanträden och
företagit en studieresa till Danmark.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
24. Galoppsportutredningen (Jo 1971: 3)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 maj 1971 med
uppdrag att utreda frågor rörande galoppsporten (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1971):
Utredningsman:
Resare, Bengt C. M., överdirektör (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Experter:
Lewenhaupt, Gösta K:son, direktör (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Starkerud, Lars I., sekreterare (fr. o. m. den 13 september 1971)
Sekreterare:
Boberg, L. Håkan, kanslisekreterare (fr. o. m. den 14 maj 1971)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 14 maj 1971):
Enligt lotteriförordningen (1939: 207) får vid kapplöpning eller annan
tävling vadhållning med totalisator inte anordnas utan Kungl. Maj:ts
tillstånd. Innehavare av totalisatortillstånd har att följa de särskilda föreskrifter
som Kungl. Maj:t meddelar. Tillsynen över och kontrollen av
totalisatorverksamheten utövas av lantbruksstyrelsen. Av totalisatoromsättningen
får 65—80 °/o återbetalas till spelarna och resten — vinstavdraget
eller vinsten av totalisatorn — fördelas mellan tävlingsanordnarna
och statsverket enligt en av Kungl. Maj:t fastställd schablon i avsikt att
ge tävlingsanordnarna täckning för deras omkostnader i samband med
tävlingar och totalisatorspel. Bland omkostnaderna för tävlingarna ingår
kostnaderna för penningpriser. Härigenom kommer totalisatormedlen
indirekt även hästägare och andra som är verksamma inom galoppsporten
till del.
Totalisatorvadhållning anordnas f. n. vid travtävlingar av 32 organisationer
och vid galopptävlingar av fyra organisationer.
År 1970 omsatte travsporten 655 milj. kr. och galoppsporten 35 milj.
kr. på totalisatorspel. Härav inlevererades 96,6 milj. kr. resp. 3,5 milj.
kr. till statsverket.
År 1950 omsattes 9,3 milj. kr. på totalisatorspel inom galoppsporten.
Är 1955 hade omsättningen ökat till 14 milj. kr. och år 1960, efter V-3-
341
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 24
och V-5-spelens införande, omsattes 27,2 milj. kr. Ökningen fortsatte
till år 1965, då totalisatoromsättningen inom galoppsporten uppgick till
40,9 milj. kr. Under åren 1966—69 har omsättningen uppgått till ca
40—42 milj. kr. per år. Efter 15 år av i stort sett oavbruten ökning har
omsättningen under de senaste åren sålunda stagnerat. År 1970 minskade
omsättningen till 35 milj. kr. eller med ca 17 °/o i förhållande till år
1969. Medelomsättningen per lopp minskade i fråga om alla spelformer
under fjolåret i förhållande till år 1969.
Mot den beskrivna utvecklingen av totalisatoromsättningen, som är
av största betydelse för galoppsportens intäkter, står ökade kostnader
för tävlingsanordnare, hästägare och uppfödare. De tävlingsanordnande
organisationerna räknar med att verksamheten under år 1971 kommer
att leda till betydande underskott. Organisationerna har därför uttryckt
oro inför framtiden.
På grund av det ekonomiska läget vid Täby Galopp AB beviljade 1970
års riksdag (prop. 1970: 165, JoU 1970: 53, rskr 1970: 413) ett lån på
2,25 milj. kr. till bolaget. De tävlingsanordnande organisationerna inom
galoppsporten har därefter begärt ytterligare statligt stöd i form av lån
och bidrag. De har vidare föreslagit en ökning av den del av totalisatoromsättningen
som återbetalas till spelare på kombinationsspelet för att
därigenom höja totalisatoromsättningen och en ändring av skalan för
vinstavdragets fördelning mellan staten och organisationerna. Jag vill
i detta sammanhang erinra om att tävlingsanordnamas andel av vinstavdraget
ökats vid två tillfällen under den gångna femårsperioden, senast
år 1970.
Även travsporten hade under år 1970 en lägre omsättning än under
år 1969. Däremot har kostnaderna för att bedriva tävlingar och totalisatorspel
ökat under de senaste åren. Kungl. Maj:t har därför genom
beslut tidigare denna dag ändrat fördelningsskalan mellan tävlingsanordnare
och staten till tävlingsanordnamas fördel.
Tävlingsverksamheten bör vara självbärande med hjälp av lämpligt
avvägda vinstavdrag. På grund av det vikande spelintresset har främst
galoppsporten vissa ekonomiska problem. Orsakerna härtill kan vara
av bl. a. organisatorisk art. Svenska galoppsportens centralförbund och
Svenska galopptränarföreningen har därför föreslagit en statlig översyn
av galoppsporten i sin helhet. Lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket
har tillstyrkt en sådan utredning.
Enligt min mening bör en särskild sakkunnig tillkallas för att utreda
frågor rörande galoppsporten. För travsportens del torde den ändring
av fördelningsskalan som beslutats ge tillräckliga förutsättningar för att
verksamheten skall kunna bedrivas i stort sett i oförändrad omfattning.
Den sakkunnige bör analysera galoppsportens nuvarande förhållanden
och föreslå åtgärder för att söka trygga dess fortsatta existens. Härvid
skall beaktas såväl de tävlingsanordnande organisationernas som övriga
berördas situation.
Den sakkunnige bör söka klarlägga de närmare orsakerna till galoppsportens
ekonomiska problem. Av särskilt intresse är avvägningen mellan
olika parter då det gäller fördelningen av totalisatormedlen. Frågan
om fördelningen av antalet tävlingsdagar mellan olika tävlingsanordnare,
tävlingsdagarnas förläggning och därmed sammanhängande frågor bör
belysas liksom möjligheterna till administrativa rationaliseringar och till
ett vidgat samarbete mellan tävlingsanordnare inom galoppsporten och
travsporten.
Jo: 24 Riksdagsbcrättelsen år 1972
342
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp de ytterligare frågor
som kan bli aktuella. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.
Den sakkunnige har under tiden maj—oktober 1971 hållit fyra sammanträden
med experterna, företagit ett studiebesök i Norge samt haft
överläggningar med olika av utredningsarbetet berörda organisationer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
25. Organisationskommittén (Jo 1971:4) för statens livsmedelsverk
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med
uppgift att vidtaga de förberedelser som fordras för att statens livsmedelsverk
skall kunna påbörja sin verksamhet den 1 januari 1972 (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1971):
Ordförande:
Eckersten, Ivan E., statssekreterare (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Vice ordförande:
Björkman, K. Gösta, generaldirektör (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Ledamöter:
Brunius, F. Edvard, professor (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Lundblad, Björn O., avdelningschef (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Sandler, Olof E., länsläkare (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Experter:
Berglund, Fredrik, professor (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Hedström, Bo S., kansliråd (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Kolk, Raimond, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Lindgren, Bo, överste (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Linell, Stig S. Y., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Sekreterare:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef (fr. o. m. den 14 juni 1971)
Lokal: Statens livsmedelsverk, Industrivägen 5, 17148 Solna, tel.
växel 82 04 45 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden juni — oktober 1971 hållit fyra sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
26. Utredningen (Jo 1971:6) om kontrollanstalterna på jordbrukets
område
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 för
att utreda frågor rörande kontrollanstalterna på jordbrukets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1971):
343
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 26
Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Sakkunniga:
Hedström, Bo S., kansliråd (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Hjelm, K. G. Lennart, professor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 18
juni 1971)
Kuylenstjerna, K. Göran J., agronom (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Mossberger, Eric G. V., f. d. ombudsman, led av riksdagen (fr. o. m.
den 18 juni 1971)
Experter:
Ekelund, Sigvard F. A., agronomie dr (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Esbo, Harald V. O., professor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Moberg, Harald A:son, professor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Sylvén, N. Edvard H., professor (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Sekreterare:
Jeppsson, O. Gunnar, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Bitr. sekreterare:
Hansson, N. Olle R., departementssekreterare (fr. o. m. den 18 juni 1971)
Lidén, B. Carl Johan, lantbrukskonsulent (fr. o m. den 1 oktober 1971)
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Fack, 171 20 Solna 1, tel. växel 83 05 20
(ordföranden och sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 18 juni 1971):
Till jordbruksdepartementet hör vissa anstalter, bl. a. statens centrala
frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens lantbrukskemiska
laboratorium och statens maskinprovningar.
Även jag anser att det nu behövs en särskild utredning i fråga om
dessa anstalters uppgifter, organisation, lokalisering och taxesättningen
på deras tjänster m. m. Särskilda sakkunniga bör enligt min mening
tillkallas för att utreda bl. a. dessa frågor.
De här nämnda anstalternas verksamhet har haft stor betydelse för
den produktivitetsökning som fortgående skett inom det svenska jordbruket
och trädgårdsnäringen. Enligt min mening kommer anstalternas
verksamhet även i fortsättningen att vara av stor betydelse för nyssnämnda
näringar.
De sakkunniga bör kartlägga målen och medlen i de förenämnda anstalternas
verksamhet. I den mån det med häsyn till inträffade eller förväntade
förändringar i förutsättningarna för deras verksamhet befinnes
erforderligt bör de sakkunniga utarbeta förslag till ändringar.
I betänkandet (Ds Jo 1970: 1) om taxesättningen vid anstalterna väcks
frågan om att föra samman de fyra anstalterna till en anstalt. Vissa remissinstanser
anser att en sådan åtgärd skulle kunna medföra vissa
vinster.
Centrala frökontrollanstalten, växtskyddsanstalten och statens lantbrukskemiska
laboratorium har i remissvar över de angivna betänkan
-
Jo: 26 Riksdagsberättelsen år 1972
344
dena visat på förekomsten av vissa näraliggande arbetsuppgifter vid de
olika institutionerna och framhållit behovet av samarbete mellan dem.
Möjligheterna till en samordning av anstalternas verksamhet bör enligt
min mening undersökas. De fyra anstalterna är relativt små enheter.
Detta gäller framför allt anstalternas filialer. Enligt min mening bör
rationaliseringsvinster, framför allt i fråga om administration och teknisk
service, kunna göras vid en samordning av anstalternas verksamhet.
Om det vid en sådan utredning framkommer skäl som talar för att
någon av anstalterna bör särskiljas från de övriga bör de sakkunniga
överväga möjligheten att administrativt samordna denna anstalt med
annan näraliggande verksamhet.
Som tidigare nämnts har kostnadstäckningen vid anstalterna inte varit
tillfredsställande. De sakkunniga bör därför ta upp frågan om taxesättningen
för den uppdragsverksamhet anstalterna bedriver. Utgångspunkten
bör här vara att inkomsterna av uppdragsverksamheten skall täcka
kostnaderna för den. Om det befinnes föreligga särskilda skäl för samhället
att subventionera viss uppdragsverksamhet, bör det eftersträvas
att sådan subventionering särredovisas.
Som nämnts har lokaliseringsfrågan beträffande växtskyddsanstalten
och centrala frökontrollanstalten behandlats vid flera tillfällen. 1960 års
riksdag (prop. 1960: 120, SU 1960: 127, SU 1960: 147, rskr 1960: 335)
fattade principbeslut om att lokalisera de båda anstalterna utanför stockholmsområdet.
Någon ny lokaliseringsort för dem har dock inte beslutats.
De sakkunniga bör därför utreda lokaliseringsfrågan för i första
hand dessa båda anstalter. De sakkunniga bör i detta sammanhang också
utreda behovet av filialer och beakta lokaliseringsfrågan även för dessa.
I lokaliseringsfrågorna bör de sakkunniga samråda med delegationen
(Fi 1970: 63) för lokalisering av statlig verksamhet.
Utredningen har t. o. m. oktober 1971 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
27. Utredningen (Jo 1971: 7) i anledning av förslag till ny konvention
mellan Sverige och Norge om renbetning m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 15 oktober 1971
för utredning i anledning av förslag till ny konvention mellan Sverige
och Norge om renbetning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober
1971):
Utredningsman:
Persson, J. Lennart, hovrättslagman (fr. o. m. den 15 oktober 1971)
Expert:
Ritzén, E. Hilding, f. d. förste konsulent (fr. o. m. den 15 oktober 1971)
Lokal: Vattenöverdomstolen, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
23 68 00 (utredningsmannen)
Direktiv (Kungl. Majris beslut den 15 oktober 1971):
Kungl. Majri bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla
en sakkunnig med uppgift att undersöka om — i vad avser norsk
345
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 28
renskötsel i Sverige — en övergång från nu gällande konventionsbestämmelser
till de bestämmelser konventionsförslaget innefattar skulle
medföra skada eller olägenhet vid utövandet av svensk renskötsel.
Skulle skada eller olägenhet uppkomma skall den sakkunnige även behandla
frågan om lämpliga skadeförebyggande åtgärder, m. m., utöver
stängsel som föreslagits i det vid konventionsförslaget fogade protokollet.
28. Utredningen (Jo 1971: 8) rörande kostnaderna för miljövården
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 29 oktober 1971
för utredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 november 1971).
Ordförande:
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör (fr. o. m. den 24 november
1971)
Sakkunniga:
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (fr. o. m. den 24 november
1971)
Burenstam Linder, H. M. Staffan, docent, led. av riksdagen (fr. o. m. den
24 november 1971)
Norrby, J. Sören, ingenjör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 24 november
1971)
Rosqvist, G. Birger, lots, led. av riksdagen (fr. o. m. den 24 november
1971)
Thorsson, Inga M., ambassadör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 24 november
1971)
Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led av riksdagen (fr. o. m. den 24 november
1971)
Experter:
Heimerson, Bo J. H., direktör (fr. o. m. den 24 november 1971)
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare (fr. o. m. den 24 november
1971)
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef (fr. o. m. den 24 november 1971)
Johansson, Bengt A. W., kansliråd (fr. o. m. den 24 november 1971)
Johansson, E. Allan, departementsråd (fr. o. m. den 24 november
1971)
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd (fr. o. m. den 24 november 1971)
Moreau, Jan-Erik, civilekonom (fr. o. m. den 24 november 1971)
Nilsson, Olof, direktör (fr. o. m. den 24 november 1971)
Olerud, Eric, sekreterare (fr. o. m. den 24 november 1971)
Svensson, Kjell R., departementssekreterare (fr. o. m. den 24 november
1971)
Jo: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
346
Sekreterare:
Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 24 november 1971)
Bitr. sekreterare:
Edwinson, Vanja A. M., kanslisekreterare (fr. o. m. den 24 november
1971)
Lokal: Statens naturvårdsverk, Fack, 171 20 Solna 1
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 29 oktober 1971):
Skyddet av den yttre miljön har under senare år alltmer blivit en
central samhällsuppgift. Betydande insatser har gjorts för att motverka
miljöförstöringen. Också i fortsättningen kommer det att bli nödvändigt
med kraftfulla åtgärder inom miljövårdsområdet. En god miljö
är en del av levnadsstandarden. Kostnader för miljöförbättringar får
därför ses som kostnader för att höja denna standard. Härav följer
emellertid också att avvägningar måste göras mellan miljövårdens krav
och andra viktiga samhällsintressen.
Målet för samhällets miljövårdspolitik är att garantera alla en livsvänlig
miljö. Miljöförstöringen måste därför hejdas och förstörd miljö
så långt möjligt återställas. Detta kräver samverkan mellan stat, kommun,
näringsliv och enskilda. Det är statsmakternas uppgift att ange
målet för samhällets miljövårdspolitik samt att anvisa lämpliga medel
för att nå målet. Det främsta medlet i miljövårdsarbetet är en effektiv
lagstiftning. På olika områden har en sådan redan tillkommit. En administrativ
apparat har också byggts upp för utredningsverksamhet,
lagtillämpning och kontroll. Lagstiftningen har kompletterats med ekonomiskt
stöd för att stimulera kommuner och industrier till miljövårdande
åtgärder.
Som underlag för framtida ställningstaganden inom miljövårdsområdet
behövs ökade kunskaper om bl. a. de ekonomiska konsekvenserna
av olika åtgärder. Det är därvid i första hand av värde att få en närmare
uppfattning om storleken av de kostnader som olika miljövårdande åtgärder
medför. 1970 års långtidsutredning har gjort ett försök att kartlägga
de planerade miljövårdsinvesteringamas omfattning för perioden
1971—75. Enligt de enkäter som genomfördes hos både industrier och
kommuner skulle investeringarna uppgå till 4,4 miljarder kr. under
perioden. En sådan ökning av insatserna på miljövårdsområdet skulle
enligt utredningens bedömning ta i anspråk en inte oväsentlig del av
de av utredningen beräknade resurstillskotten i den svenska ekonomin
under denna period.
Långtidsutredningens resultat när det gäller miljövårdsinsatserna
är emellertid delvis osäkra och täcker inte hela miljövårdsområdet. Utredningen
har inte heller haft möjligheter att belysa frågan om hur
miljöns kvalitet påverkas av de planerade insatserna. Utredningens resultat
får därför anses vara av begränsat värde som underlag för de
prioriteringar av olika insatser som är av avgörande betydelse för ett
framgångsrikt miljövårdsarbete.
Genom att naturresurser som luft och vatten tidigare kunnat utnyttjas
fritt har de skador som följt av detta utnyttjande ofta kommit att
belasta andra än dem som förorsakat skadorna. Samhället har i olika
fall i efterhand fått ta på sig ansvaret för kostnaderna för att återställa
förstörd miljö. De negativa konsekvenserna av förorenade vattendrag
347
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 28
och ohälsosam luft har drabbat individer och producenter som själva
inte har förorsakat miljöskadorna. Sådana effekter måste förebyggas.
Som en huvudprincip måste därför gälla att den som tar i anspråk
naturresurser skall bära de kostnader som är förenade med de åtgärder
som krävs för att vidmakthålla en god miljö.
Förorenarens kostnadsansvar har av olika skäl inte ansetts kunna
komma till en fullständig och omedelbar tillämpning. Vissa avsteg från
principen har sålunda synts motiverade. Med hjälp av statliga stödåtgärder
har kommuner och industrier stimulerats att vidta reningsåtgärder.
Bidrag utgår sålunda till byggande av kommunala avloppsreningsverk.
Bidraget utgår med hänsyn till reningsgraden med lägst
30 och högst 50 % av kostnaden. För budgetåret 1971/72 får bidrag
till detta ändamål beviljas med totalt 80 milj. kr.
Bidrag utgår också till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin.
Sådant bidrag kan utgå med högst 25 °/o av kostnaderna för reningsåtgärderna.
Stödet är avsett för äldre industrianläggningar. När
dessa anläggningar kom till ingick i kalkylerna inte kostnaderna för
vatten- och luftvårdande åtgärder. I vissa fall kan bidrag utgå även
till nya industrier. Bidragen beräknas utgå under en femårsperiod med
totalt 250 milj. kr.
En annan form av bidrag inom miljövårdspolitiken är de statliga
medel som utgår till kommuner för förvärv av värdefulla naturområden.
Vidare utgår ersättningar till markägare vid säkerställande av sådana
områden. Staten har också i betydande omfattning förvärvat sådana
områden. Under åren 1963—1971 har staten satsat totalt ca 50 milj. kr.
för att säkerställa olika former av naturområden. Statsbidrag lämnas
också till kommuner och organisationer för uppförande av anläggningar
för idrott och friluftsliv.
Kraven på ökade resurser för miljövård och de därmed sammanhängande
prioriteringsproblemen samt frågan om fördelningen av
kostnadsansvaret för olika miljövårdande åtgärder kommer att kräva
ökad uppmärksamhet under de närmaste åren. Med hänsyn härtill är
det enligt min uppfattning angeläget att miljövårdsinsatsernas ekonomiska
förutsättningar och konsekvenser i skilda avseenden närmare
undersöks. Särskilda sakkunniga bör därför tillkallas för utredning
rörande kostnaderna för miljövården. Med miljövård avser jag i detta
sammanhang vården av den yttre miljön i vid bemärkelse.
En väsentlig uppgift för de sakkunniga bör vara att översiktligt kartlägga
vilka kostnader som är förenade med olika åtgärder inom miljövårdens
område. Beräkningar av det totala resursbehovet för miljövården
kommer med nödvändighet att bli relativt osäkra. Sådana beräkningar
bör därför, i den mån det bedöms angeläget, kunna kompletteras
med mera ingående studier rörande vissa delfrågor av särskild betydelse.
En viktig delfråga är att undersöka tillgängliga tekniska produktionsmetoder
i från miljösynpunkt intressanta industribranscher. En kartläggning
av de kostnader som är förenade med olika krav på reduktion
av förorenande utsläpp bör göras. Dessa kostnader bör studeras för såväl
helt nya som för äldre anläggningar samt för anläggningar av olika
storlek. Kartläggningen av miljövårdskostnaderna bör ske med utgångspunkt
i det tidigare angivna målet för samhällets miljövårdspolitik
nämligen att hejda miljöförstöringen och så långt möjligt återställa
förstörd miljö. Denna allmänna princip är konkretiserad i de normer
rörande högsta tillåtna utsläpp av olika föroreningar som fastställs
Jo: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
348
med stöd av miljöskyddslagen. De mål som på detta sätt angivits av
statsmakterna bör självfallet nås med så små uppoffringar som möjligt.
Att närmare analysera de här avsedda kostnadsförhållandena är ett
viktigt led i kartläggningsarbetet.
Det är av stor betydelse att de frågor, som rör avvägning och prioritering
mellan olika åtgärder, kan belysas. Detta innebär att inte bara
kostnaderna utan också effekten av olika insatser behöver studeras.
De sakkunniga bör i detta sammanhang kartlägga vilka metoder som
finns för att mäta effekterna av olika miljövårdsåtgärder.
Inom ramen för en kartläggning av de totala miljövårdskostnaderna
bör som jag tidigare framhållit också fördelningen av kostnaderna mellan
stat, kommun, näringsliv och enskilda studeras. De sakkunniga bör
söka belysa hur en kostnadsfördelning som på lämpligt sätt beaktar såväl
allmänna som enskilda intressen bäst skall kunna uppnås.
Utgångspunkten för denna prövning bör vara att den som bedriver
miljöfarlig verksamhet skall svara för kostnaderna för de åtgärder som
krävs för att miljöskador skall kunna förhindras och för att uppkomna
miljöskador skall kunna repareras. Endast när det är befogat av speciella
omständigheter bör denna princip frångås. Det bör emellertid beaktas
att det kan medföra omställningsproblem för skilda verksamheter och
näringar om denna princip omedelbart skulle tillämpas fullt ut. Därvid
skulle övergångsvis svårigheter kunna uppstå att uppfylla andra samhällsekonomiska
mål. Bland de särskilda frågor som bör undersökas
i detta sammanhang är bl. a. på vilket sätt de nuvarande svenska miljövårdskraven
och en ytterligare skärpning av dessa krav kan tänkas
påverka industrins produktionskostnader och därmed dess internationella
konkurrensmöjligheter. Ett annat problem som bör uppmärksammas
är att såväl miljöförstöring som vissa miljövårdsåtgärder i en del fall
kan leda till minskade utkomstmöjligheter för enskilda. En speciell fråga
är också hur kostnaderna skall bestridas vid återställande av redan
skadad miljö. Att i efterhand finna den som är ansvarig för att vissa
skador uppstått ställer sig i regel svårt. Ett annat problem som måste
lösas är kostnadsfördelningen mellan kommuner vid sanering av skadad
miljö, t. ex. förorenade sjöar och vattendrag, som berör flera kommuner.
I detta sammanhang bör erinras om att frågor rörande ersättningar
till markägare i samband med att mark säkerställs för naturvårdsändamål
behandlas i annat sammanhang. De framtida kostnaderna och kostnadsfördelningen
i detta avseende bör därför inte behandlas av de sakkunniga.
De sakkunnigas prövning när det gäller kostnadsfördelningen bör
avse även frågor rörande vilka metoder som bör användas för att uppnå
den kostnadsfördelning som är bäst ägnad att främja de syften som
tidigare berörts. Det gäller sålunda att kunna nå de uppsatta målen till
så låga kostnader som möjligt samtidigt som förorenaren får bära
dessa kostnader. De lagstiftningsåtgärder som vidtagits har inneburit
att den som vill utnyttja naturresurser också skall ta på sig kostnaderna
för att skydda dessa resurser. Ytterligare medel som kommit till användning
för att styra kostnadsfördelningen är olika slag av ekonomiska
stödåtgärder. Inriktningen och omfattningen av dessa bör ses över av
de sakkunniga. Därvid bör bl. a. prövas frågan om att omfördela eller
utsträcka stödet till andra områden t. ex. avfallshantering.
Vad jag nu anfört motsvarar de önskemål om utredning angående
kostnadsfördelning mellan det allmänna och enskilda i fråga om åt
-
349
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 29
gärder i miljöbevarande och miljöförbättrande syfte som 1971 års
riksdag framfört (JoU 1971: 17, rskr 1971: 67).
Under senare år har miljövårdspolitikens medel debatterats i olika
sammanhang. De medel som hittills använts har som tidigare nämnts
främst varit lagstiftning och ekonomiska stödåtgärder. Från vissa håll
har framhållits att även olika former av avgifter på miljöfarlig verksamhet
bör prövas. De sakkunniga bör — mot bakgrund av de mål
som gäller för miljövårdspolitiken — analysera effekterna av olika
avgiftssystem och de problem som är förenade med sådana system.
Vid prövningen bör de sakkunniga utgå från att lagstiftningen liksom
hittills bör vara det grundläggande instrumentet i miljövårdspolitiken.
29. Sakkunniga (Jo 1971: 9) för förhandlingar om stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning, m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1971
för att för statens räkning förhandla och — under förbehåll av Kungl.
Maj:ts godkännande — träffa avtal med företrädare för skogsbruket
och andra intressenter om gemensam finansiering av forskning och utvecklingsverksamhet
på det skogstekniska området.
Ordförande:
Johansson, E. Allan, departementsråd (fr. o. m. den 10 december 1971)
Ledamöter:
Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr. o. m. den 10 december 1971)
Wallin, Alf G., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 10 december 1971)
Expert:
Liljebjörn, C. Gunnar, jägmästare (fr. o. m. den 10 december 1971)
Sekreterare:
Damgren, H. G. Fredrik, departementssekreterare (fr. o. m. den 10 december
1971)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 10310 Stockholm 16, tel.
växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet
den 10 december 1971).
De sakkunniga bör vid fullgörandet av sitt uppdrag beakta de riktlinjer
för statligt stöd till kollektiv forskning som angetts i prop. 1968:
68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
samt i prop. 1971: 1 bil. 15 (s. 89).
De sakkunniga bör pröva hur ett avtalsbundet stöd skall ordnas med
statens stöd i övrigt till forskning och utvecklingsverksamhet inom det
skogliga och skogstekniska området. Därvid bör bl. a. övervägas att
administrationen av detta stöd förläggs till ett särskilt organ vid skogsstyrelsen.
De sakkunniga har under december 1971 hållit ett sammanträde.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
H: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
350
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Svenska delegationen (H 1961:21) i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Utsedda
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1960
att såsom ombud för Sverige delta i arbetet inom nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
Ordförande:
Dennis, Bengt, statssekreterare
Ledamöter:
Lundström, Hans O., statssekreterare
Ryding, P. Göran G., ambassadör
Ersättare för ledamöter:
Bernström, Knut, J. R., ambassadör
Englund, K. G. Åke, generaldirektör
Klackenberg, S. Lennart, statssekreterare
Lindqvist, Olle O. G., avdelningschef
Experter:
Bergman, G. Ewe, bankokommissarie
Branting, J. E. Malte, direktör
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Ekström, Bert O., kansliråd
Joge, Sven F., vice riksbankschef
Johnsson, E. Reidmond, byrådirektör
Larson, Sten E., byråchef
Leuf, Nils Börje, kansliråd
Lychou, Dag E. A:son, kommerseråd
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Senning, Claes O., kansliråd
Wennersten, P. Gösta, kommerseråd
Willart, N. Bo, departementssekreterare
Åhström, N. Åke A. Lson, hovrättsråd
Öhlen, Gustav E. J., avdelningsdirektör
Huvudsekreterare:
Leuf, Nils Börje, kansliråd
Bitr. sekreterare:
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare
351
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 2
Direktiven för delegationen, se 1961 års riksdagsberättelse I H 21.
Den 1 juli 1971 inrättades ett nordiskt ministerråd med uppgift att
samordna nordiska samarbetsfrågor. Den tidigare nordiska ministerkommittén
för ekonomiskt samarbete har därmed upphört med sin
verksamhet. Därmed har också verksamheten i nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet och nordiska ämbetsmannakommittén upphört.
2. Konsumentutredningen (H 1968: 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för
att utreda riktlinjerna för den statliga konsumentupplysningen samt
därmed sammanhängande forsknings-, provnings- och undersökningsverksamhet
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juli 1967):
Ordförande:
Andersson, Thure G., landshövding, f. d. led. av II kamm.
Ledamöter:
Backman, Gösta B., kansliråd
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Erlander, E. Lillemor E., sekreterare
Ersson, Valter S., direktör
Gillberg, Karl Erik, direktör
Lindh, Leif G. B., direktör
Ström, Turid, avdelningschef
Wallén, Thord H., studierektor
Experter:
Gawell, Jonas U., direktör
Hibe, Erik G., direktör
Nord, B. Ingemar, avdelningschef (t. o. m. den 4 juni 1971)
Odhnoff, Jan E., docent (t. o. m. den 17 maj 1971)
Ringborg-Walldeck, A. Elise, avdelningsdirektör
Ringstedt, Nils A. E., avdelningsdirektör
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Werne, Gösta A. K., byråchef
Sekreterare:
Claesson, Göran C.-O., direktör
Direktiven för utredningen se 1968 års riksdagsberättelse H 9. 77//-läggsdirektiv, se H 1969: 9.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
16 sammanträden. Därutöver har 24 sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper.
Utredningen har den 3 maj 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 37)
Konsumentpolitik — riktlinjer och organisation samt i december 1971
betänkandet (SOU 1971: 86) Bilen och konsumenten.
Uppdraget är därmed slutfört.
H: 3 Riksdagsberättelsen år 1972
352
3. Kommerskollegieutredningen (H 1969:12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
att utreda kommerskollegiets arbetsuppgifter och organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 augusti 1968):
Utredningsman:
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör
Experter:
Ehnmark, Ernst Erik J., redaktör
Knubb, Erik V., bergmästare
Leffler, J. Olof, direktör
Lindqvist, Olle O. G., avdelningschef
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Pettersson, Eric B., planeringschef
Sekreterare:
Andersson, Sune A., t. f. organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Anell, Kerstin, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 12.
Utredningen har under tiden november 1970—augusti 1971 hållit
elva sammanträden.
Utredningen har i september 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 69)
Näringspolitiken — Ny verksorganisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1970 års affärstidskommitté (H 1970:13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december
1969 för att utreda frågan rörande affärstidsregleringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 januari 1970):
Ordförande:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd
Ledamöter:
Brundin, Paul S., direktör
Lindfors, Kurt O. I., direktör
Magnusson, Erik Å., förbundsordförande
Sundewall, Bengt N. R., direktör
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse H 13.
Kommittén har under tiden november 1970—april 1971 hållit 18
sammanträden.
Kommittén har den 14 april 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 33)
Fri affärstid.
Uppdraget är därmed slutfört.
353
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 5
5. Auktorisationsutredningen (H 1970:15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970
för att utreda frågan om formerna för auktorisation av revisorer och
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 13
februari 1971):
Utredningsman:
Öhman, Frank G. H., f. d. regeringsråd (fr. o. m. den 29 december
1970)
Sekreterare:
Schiratzki, Arne, hovrättsassessor (fr. o. m. den 8 februari 1971)
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till statsrådsprotokollet den
29 december 1970):
I sitt i juni 1970 till chefen för industridepartementet avlämnade betänkande
(SOU 1970: 41 och 42) Företag och Samhälle har samarbetsutredningen
(Fi 1969: 58) framlagt förslag bl. a. om ett nytt informations-
och samarbetssystem mellan företag och offentliga organ samt
om en försöksverksamhet med offentliga styrelseledamöter och offentliga
revisorer i vissa aktiebolag m. m. I anslutning till behandlingen av
frågan om offentliga revisorer har samarbetsutredningen också förordat
att särskild utredning av vissa revisionsfrågor görs, nämligen förvaltningsrevisionen
inom företagen, formerna för revisorernas rapportering
i revisionsberättelser och på annat sätt samt formerna för auktorisation
av revisorer.
Efter samråd med chefen för industridepartementet avser jag att nu
ta upp utredningsförslaget såvitt avser formerna för auktorisation av
revisorer, medan de två övriga frågorna torde få övervägas i annat
sammanhang.
Enligt aktiebolagslagens föreskrifter om revision gäller att i vissa
större aktiebolag minst en av revisorerna skall vara auktoriserad revisor.
Liknande bestämmelser finns i bank- och försäkringslagstiftningarna.
I aktiebolagslagen finns också vissa stadganden som gäller godkänd
granskningsman. Med auktoriserad revisor och godkänd granskningsman
avses enligt lagbestämmelserna av handelskammare i riket auktoriserad
revisor och godkänd granskningsman.
Auktorisation av revisorer har handhafts av handelskamrarna under
cirka sextio år; även förfarandet att godkänna granskningsmän har tilllämpats
sedan åtskillig tid tillbaka. För att erhålla auktorisation krävs
teoretisk utbildning och viss tids praktisk revisionsverksamhet. Också för
att godkännas som granskningsman erfordras teoretiska kunskaper och
praktik, ehuru kraven är mindre. Antalet auktoriserade revisorer var
år 1969 omkring 420 och antalet godkända granskningsmän omkring
700.
Samarbetsutredningen uttalar i sitt betänkande att i flertalet andra
länder med ett välutvecklat revisorsväsende auktorisationen av revisorer
omhänderhas av staten. Enligt utredningens mening bör det
övervägas om inte auktorisationen av revisorer också i Sverige bör bli
en samhällets angelägenhet.
En av samarbetsutredningens experter — själv auktoriserad revisor
— uttalar i ett särskilt yttrande, att man kan anföra exempel på länder
12 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
H: 5 Riksdagsberättelsen år 1972
354
där liksom i Sverige auktorisationen inte handhas av staten men där
lagstiftaren liksom här ansett gällande auktorisationsordning garantera
sådan kvalitet och sådant oberoende hos de auktoriserade, att intet
hinder förelegat att bygga lagbestämmelserna på den gällande ordningen.
Något mera påtagligt motiv för en utredning har enligt experten inte
anförts.
Frågan om en utredning av formerna för auktorisationen av revisorer
har aktualiserats också i andra sammanhang under senare år. Bl. a. har
näringsfrihetsombudsmannen (NO) i skrivelse den 31 december 1969
till Kungl. Maj:t hemställt om en översyn av den nuvarande ordningen.
NO:s framställning är föranledd av klagomål mot vissa av handelskamrarnas
bestämmelser för auktorisation och dessas tillämpning.
NO anför bl. a. att Stockholms handelskammare tidigare i två fall
lämnat auktoriserade revisorer dispens att ingå i styrelsen för eller
vara anställda i av organisationer bildade och ägda revisionsföretag,
nämligen Lantbruksförbundets revisionsbyrå aktiebolag och Sveriges
kommunalekonomiska förening u. p. a. Sedan handelskammaren avslagit
en framställning från Svenska sparbanksföreningen om dispens
för auktoriserade revisorer att ingå i styrelsen för eller vara anställda
hos det av föreningen helägda revisionsföretaget Sparbankernas revisionsbyrå
aktiebolag samt sedermera även beslutat att inte bevilja
nya dispenser för Lantbruksförbundets revisionsbyrå aktiebolag efter
utgången av 1967 och för Sveriges kommunalekonomiska förening efter
utgången av 1969, har klagomål samt hemställan om åtgärder i saken
framförts till NO först från sparbanksföreningen och senare även
från kommunalekonomiska föreningen.
Svenska revisorssamfundet har sedermera i skrivelse den 9 juli 1970
till Kungl. Maj:t uttalat sig för att en utredning görs på förevarande
område.
Vidare har Sveriges lantbruksförbund (Lantbrukarnas riksförbund) i
skrivelse den 25 november 1970 till Kungl. Maj:t starkt understrukit
angelägenheten av att en utredning tillsätts i auktorisationsfrågan. Förbundet
finner det principiellt riktigt, att auktorisationen överförs till
staten. Att utfärda auktorisation och utöva den därmed sammanhängande
kontrollen över de kvalifikationer, som krävs för auktorisation, hör
naturligen till statens uppgifter.
En utredning om formerna för auktorisation av revisorer, som sålunda
förordats från olika håll, bör nu igångsättas. Utredningen bör inriktas
på att få till stånd en ordning enligt vilken huvudansvaret för
auktorisationsreglerna och förfarandet skall tillkomma staten. Utredningen
bör omfatta även bestämmelserna avseende godkännande av
granskningsmän.
De problem och svårigheter som aktualiserats hos näringsfrihetsombudsmannen
av bl. a. sparbanksföreningen, kommunalekonomiska föreningen
och lantbruksförbundet och som även berörts i skrivelser till
Kungl. Maj:t bör särskilt undersökas vid utredningen. Enligt vad jag
erfarit överväger aktiebolagsutredningen (Ju 1961: 39) att i det betänkande,
som snart kommer att framläggas, föreslå att det enligt aktiebolagslagen
skall bli möjligt att utse auktoriserade revisionsbolag och
godkända granskningsbolag till revisorer. Konsekvenserna av ett sådant
355
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 7
förslag för auktorisationsförfarandet i olika hänseenden bör klarläggas
vid utredningen.
Utredningen bör utmynna i förslag till författningsregler, som finns
erforderliga och lämpliga.
Utredningsarbetet har pågått under året. Utredningsmannen har därvid
haft överläggningar med företrädare för ett femtiotal myndigheter
och organisationer.
Utredningen har den 17 november 1971 avgett betänkandet (Ds H
1971:3) Formerna för auktorisation av revisorer m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
6. Butiksetableringsutredningen (H 1968: 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1967 för
att fortsätta ett genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 december 1964
meddelat uppdrag att granska länsstyrelsernas dittillsvarande verksamhet
beträffande butiksutvecklingen m. m. och för att därvid närmare undersöka
etableringsfrågorna i samband med kommunernas bebyggelse- och
butiksplanering:
Utredningsman:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd
Experter:
Tranell, E. Olof B., näringsfrihetsombudsmannens ställföreträdare
Wirén, Erik T., professor
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor
Lokal: Näringsfrihetsombudsmannens kansli, Birger Jarls torg 12,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 43 15
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse H 7.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fem sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
7. Patentpolicykommittén (H 1969:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 15 december 1967
för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 januari 1968):
Ordförande:
Borggård, Göran R., generaldirektör
Ledamöter:
Bergling, Nils B. V., direktör
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
H: 7 Riksdagsberättelsen år 1972
356
Kömer, F. Lennart, direktör
Larfeldt, Nils J., ingenjör
Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör
Experter:
Danelius, Hans, bitr. utrikesråd (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Jonson, Lars, hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Lewin, Saul, överingenjör
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Sekreterare:
Törnroth, N. Lennart, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Jacobson, Måns, hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136, 114 41
Stockholm, tel. växel 22 55 40
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10.
Kommittén har under tiden december 1970—november 1971 hållit
ett sammanträde. Mindre delar av kommittén har hållit ytterligare tre
sammanträden. De har också sammanträtt med representanter för övriga
nordiska kommittéer i Köpenhamn och Oslo.
Under året har kommittén inlett arbetet med att anpassa patentlagstiftningen
till Patent Cooperation Treaty. Detta arbete bedrivs i samarbete
med motsvarande kommittéer i de övriga nordiska länderna.
Riktlinjer för det svenska patentverket som eventuell internationell
granskningsmyndighet har vidare diskuterats.
Kommittén har påbörjat utredningen av frågor som aktualiseras av
planerna på en europeisk patentkonvetion.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
8. Exportfrämjandeutredningen (H 1970:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 november 1969
för översyn av den exportfrämjande verksamheten (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 januari 1970):
Ordförande:
von Sydow, Gunnar, landshövding
Sakkunniga:
Belfrage, Kurt-Allan, envoyé
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Grundström, Hans, direktör
Hedberg, A. Axel R., förbundsordförande
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör (t. o. m. den 5 april
1971)
Nordenson, Jonas W., direktör
Ribrant, Gunnar, fil, dr. (fr. o. m. den 6 april 1971)
357
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 9
Swartz, Carl P. E:son, utrikesråd
Experter:
Bauer, Anders F. H., byrådirektör (t. o. m. den 6 september 1971)
Blomqvist, Svante C., sekreterare
Söderlund, Carl Gustaf, direktör (fr. o. m. den 10 mars 1971)
Sekreterare:
Rynell, Sven E. L., direktör
Lokal: Rosenbad 2, 5 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse H 12. Tillläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Feldt till statsrådsprotokollet den
14 januari 1971):
Exportfrämj andeutredningen har fått i uppdrag att pröva det framtida
behov av en statlig specialiserad kommersiell representation vid
sidan av utrikesförvaltningen eller andra statliga insatser på orter där
statsstödda svenska utlandshandelskammare finns. I samband därmed
bör en plan för en minskning av statens bidrag till handelskamrama
upprättas. Arbetet bör bedrivas skyndsamt så att förslag läggs fram om
möjligt före utgången av innevarande budgetår.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 28 juli 1971 avgett yttrande rörande statens
stöd till de svenska handelskamrama i utlandet. Då bedömningen av
spörsmålet om handelskamrarnas ställning är i hög grad beroende av
hur den exportfrämjande verksamheten i sin helhet organiseras och
bedrivs, har utredningen funnit det lämpligt att i detta yttrande även
preliminärt redovisa sin uppfattning beträffande hithörande frågor.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
9. Distributionsutredningen (H 1970:14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
för att göra en utredning om varadistributionen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 februari 1970):
Ordförande:
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, K. Sigvard V., direktör
Andersson, Karin E., förbundssekreterare led. av riksdagen
Gillberg, Karl-Erik, direktör
Hulterström, Sven Å., ombudsman
Lindfors, Kurt O. I., direktör
Lloyd, Bengt E., ombudsman
H: 9 Riksdagsberättclsen år 1972
358
Myrén, K. G. Lennart, direktör
Persson, Lars H., professor
Sundquist, A. Åke, direktör
Expert:
Ringborg-Walldeck, A. Elise, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Hallman, L. Åke B., byrådirektör (fr. o. m. den 1 april 1971)
Lokal: Rosenbad 2, 3 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse H 11.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
åtta sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
10. Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:1)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 för
att utreda beredskapen i fråga om viss varuförsäljning (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 maj 1971):
Ordförande:
Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Sakkunniga:
Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen (fr. o. m. den 4 maj
1971)
Burstedt, I. Åke, sekreterare (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 4 maj
1971)
Lanner, B. O. Vilgot, direktör (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Experter:
Bernunger, Sten E., direktör (fr. o. m. den 9 september 1971)
Burendahl, Åke L., direktör (fr. o. m. den 9 september 1971)
Kleist, Åke O., departementssekreterare (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Kristenson, Arne E., byråchef (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Strandberg, A. Valter, direktör (fr. o. m. den 9 september 1971)
Sekreterare:
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Bitr. sekreterare:
Berglund, Lars E. G., byrådirektör (fr. o. m. den 4 maj 1971)
Lokal: Rosenbad 2, 5 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv: (anförande av statsrådet Feldt till statsrådsprotokollet den
2 april 1971):
359
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 10
Det ekonomiska försvarets utformning bestäms väsentligen av vår
säkerhetspolitik samt av vårt näringslivs struktur i dag och i framtiden.
Planläggningen och beredskapsåtgärderna i fred är inriktade på att
göra det möjligt för vårt näringsliv att vid krig, avspärrning eller annan
kris tillhandahålla de varor och tjänster som behövs för försörjningen.
Till grund för beredskapsåtgärderna på varuförsörjningens område
ligger en bedömning av å ena sidan de behov av skilda förnödenheter
som föreligger inom landet i olika krissituationer och å andra sidan de
tillgångar av motsvarande slag som man kan räkna med. I de fall då
varubrister beräknas föreligga måste dessa täckas genom produktion
eller lagring, som måste planeras omsorgsfullt.
Produktionsplaneringen syftar i första hand till att vid en kris tillförsäkra
den inhemska produktionsapparaten tillgång till nödvändiga
produktionsresurser såsom råvaror, halvfabrikat och färdigkomponenter
samt arbetskraft, energi etc. Planeringen syftar vidare till att förbereda
omställningen av den inhemska produktionsapparaten för att kunna
tillgodose krissamhällets behov och ersätta bortfallet i råvaru- och färdigvaruimporten.
För att underlätta denna omställning och för att snabbt
kunna komma i gång med ersättningsproduktion kan vissa åtgärder behöva
vidtas redan i fredstid. Sådana åtgärder kan t. ex. avse anskaffning
av maskiner och verktyg. Planläggningen kan även avse åtgärder för
att behålla sådan försörjnings viktig produktion, som hotas av nedläggning.
Lagringsverksamheten omfattar statlig lagring och tvångslagring hos
näringslivet i förening med finansieringsbidrag till lageruppbyggnaden.
Denna verksamhet är till skillnad från produktionsplaneringen i regel
förenad med betydande kostnader för staten.
Beredskapslagring i statlig regi har förekommit sedan slutet på 1930-talet. Inom ramen för av riksdagen anvisade medel håller de för lagringen
huvudsakligen ansvariga myndigheterna, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar och statens jordbruksnämnd försörjningsviktiga varor
i lager till ett värde av omkring 1 miljard kr. Utgifterna för lagerhållningen
i form av ränta på kapital, anskaffning av lagerbyggnader, kostnader
för omsättning av varor, hyror m. m. uppgår f. n. årligen till ca
100 milj. kr., varav huvuddelen är räntekostnader.
Tvångslagring hos näringslivet i förening med statligt finansieringsbidrag
tillämpas i fråga om huvuddelen av beredskapslagringen av
oljor. Investeringskostnaderna för utbyggandet av beredskapslagringen
av bensin, fotogen, motorbrännolja och eldningsolja under perioderna
1958—1962 och 1963—1969 har uppgått till totalt ca 1 400 milj. kr.,
varav staten bidragit med ca 800 milj. kr. För den fortsatta utbyggnaden
av oljelagringen under perioden 1970—1976 har investeringskostnaderna
beräknats till ca 760 milj. kr., varav staten bidrar med ca
80 milj. kr. Bidraget utgår liksom under tidigare perioder i form av
ränte- och amorteringsfria lån. Kostnader utöver statliga bidrag tas ut
prisvägen. Under perioden skall även beredskapslager av råvaror för
stadsgasindustrin och av gasol byggas upp till en beräknad kostnad av
18,7 och 27,5 milj. kr., varav staten avses bidra med 19,8 milj. kr. för
gasollager.
Det ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på de resurser som
finns i vårt fredstida näringsliv. Det är därför klart att förändringar
i fråga om dessa resurser får konsekvenser för försörjningsberedskapen
och därmed också för behovet av beredskapsåtgärder.
H: 10 Riksdagsberättelsen år 1972
360
Inom industri och handel pågår en strukturomvandling, som innebär
att allt större enheter skapas. Produktion och lagerhållning koncentreras
samtidigt som tillverkningen blir mer specialiserad. Vissa från försörjningssynpunkt
viktiga varor produceras av allt färre företag i den
mån tillverkningen inte helt läggs ned. Effektivare metoder för lagerhantering
och distribution medför minskad lagerhållning hos näringslivet.
Dessa förändringar påverkar planeringen av försörjningsberedskapen.
Produktionens fortlöpande specialisering och koncentration till tätorter
och andra utrymningsorter kräver en ständig revidering av produktionsplanläggningen.
Bortfall eller minskning av produktionen inom vissa
industribranscher liksom nedgång i näringslivets lagerhållning ställer
krav på ökad beredskapslagring. Den tekniska utvecklingen innebär att
nya områden måste beredskapsplaneras. Detta gäller bl. a. den petrokemiska
industrin.
Det svenska näringslivets omvandling är vidare ett resultat av ökad
importkonkurrens. Avtal om tullsänkningar och slopande av tullar och
andra handelshinder har medfört att vissa tidigare skyddade industribranscher
med svag internationell konkurrenskraft krympt till följd av
utländsk konkurrens. Våra möjligheter att hindra denna utveckling genom
att införa stöd eller skyddsåtgärder har begränsats av internationella
åtaganden.
Den framtida utvecklingen inom näringslivet som kan förutses kommer
att ställa allt större krav på en effektivt utformad försörjningsberedskap.
Oavsett vilken form av anslutning Sverige kan uppnå med de
europeiska gemenskaperna kommer beroendet av omvärlden för vår
försörjning att öka. Utvecklingen går mot en ökad internationalisering
av näringslivet. Svenska företag utnyttjar i allt högre grad utländska
underleverantörer. Den produktionstekniska utvecklingen gör oss också
mer beroende av import av reservdelar och underhållstjänster från utlandet.
Den ovan angivna utvecklingen inom näringslivet har på senare tid
särskilt uppmärksammats vad gäller TEKO-och skoindustrierna. TEKOutredningen
(Fi 1969: 55) har i sitt slutbetänkande konstaterat att den
svenska självförsörjningsgraden på TEKO-området successivt minskat.
Den inhemska produktionen av vissa typer av TEKO-varor understiger
numera de minimibehov som kan beräknas för krigs- och avspärrningsfallen.
Utredningen konstaterar samtidigt att tendensen till minskad
självförsörjningsgrad återfinns även inom andra varuområden som en
konsekvens av den fortgående internationaliseringen av näringslivet.
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att särskilda sakkunniga
tillkallas för att utreda olika metoder för att upprätthålla en tillfredsställande
beredskap inom varuområden som har väsentlig betydelse för
försörjningen. Vad som i första hand bör övervägas är avvägningen
mellan produktionsåtgärder och beredskapslagring samt fördelningen av
ansvaret i dessa sammanhang mellan staten och näringslivet. Utredningen
bör bl. a. innefatta en analys av för- och nackdelar i olika avseenden
av statliga företagsengagemang som ett medel att trygga försörjningsberedskapen
på utsatta varuområden. Det bör vidare övervägas inom vilka
för vår försörjningsberedskap viktiga varuområden eller sektorer av vårt
näringsliv som förändrade beredskapsmetoder och finansieringssätt är
lämpliga och möjliga. Härvid bör hänsyn tas till de nya beredskapsbehov
som kan komma att uppstå i en nära framtid. De sakkunniga bör
361
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 10
bl. a. beakta och redovisa de samhällsekonomiska, näringspolitiska och
handelspolitiska konsekvenserna av föreslagna åtgärder. En allmän princip
när det gäller att trygga försörjningsberedskapen bör vara att detta
skall ske till lägsta möjliga kostnad för samhället. Den statliga lagringsverksamheten
bör således bedrivas enligt affärsmässiga grunder, så långt
detta kan ske utan att beredskapens effektivitet eftersätts. Vid utformningen
av förslag rörande beredskapslagringen bör de sakkunniga beakta
behovet att i görligaste mån kunna variera beredskapslagringen i konjunkturpolitiskt
syfte. De ekonomiska kalkyler som kan läggas till grund
för förslagen bör redovisas. Detta innefattar även en redovisning av de
krav som förslagen ställer på den administrativa handläggningen på
myndighetsplanet.
I försörjningsberedskapen intar beklädnadsvarorna en viktig plats.
Inom TEKO- och skoområdena har produktionskapaciteten kraftigt
minskat under 60-talet. Om inte motverkande åtgärder kommer till stånd
inom en nära framtid, synes risk föreligga för att självförsörjningsgraden
sjunker till en alltför låg nivå. De sakkunniga bör därför göra en analys
av den produktionskapacitet som i kombination med kommersiell lagerhållning
behövs för att upprätthålla en rimlig försörjningsberedskap på
dessa områden. Som allmän riktpunkt för sina överväganden bör de sakkunniga
ha den självförsörjningsgrad som för närvarande råder för beklädnadsvarorna.
Förslag bör läggas fram om den självförsörjningsgrad
som bör upprätthållas på de olika delområdena och om de eventuella
åtgärder av skydds- och stödkaraktär som under hänsynstagande till
möjlig beredskapslagring kan behöva vidtas för att säkerställa en tillräcklig
produktionskapacitet. Denna målsättning bör kunna förenas med
en fortgående strukturomvandling inom industrin som medför att den
erforderliga produktionen koncentreras till de mest rationella företagen.
Dessa överväganden måste göras mot bakgrund av våra internationella
förpliktelser.
De sakkunnigas förslag bör grundas på en analys av de krav på uthållighet
som kan komma att ställas i samband med pågående långsiktsplanering
inom totalförsvarets olika delar och av den sänkta levnadsstandard
som kan anses rimlig i olika krismiljöer. Även i övrigt
bör i utredningsarbetet beaktas behovet av samordning med pågående
arbete med miljöstudier och långsiktsplanering inom totalförsvaret,
framför allt inom överstyrelsen för ekonomiskt försvar.
Frågan om statlig upphandling som ett led i försörjningsberedskapen
bör behandlas. Härvid bör resultatet av 1968 års upphandlingskommittés
(Fi 1969: 60) arbete beaktas.
1970 års försvarsutredning (Fö 1970: 22) har till uppgift bl. a. att
översiktligt studera inriktningen av andra delar av totalförsvaret än
militärt försvar och civilförsvar i syfte att tillse att kravet på balans
i våra totala försvarsinsatser skall kunna tillgodoses. De sakkunniga
bör samråda med försvarsutredningen.
Olika metoder att trygga försörjningsberedskapen tillämpas i skilda
länder. Det bör ingå i de sakkunnigas uppdrag att göra de internationella
jämförelser som kan anses motiverade.
De sakkunnigas uppdrag bör avse försörjningsberedskapen i fråga om
de varor som ingår i överstyrelsens för ekonomiskt försvar ansvarsområde
med undantag av energisektorn.
De sakkunnigas arbete bör bedrivas så att förslag rörande försörj
12f
Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
H: 10 Riksdagsberättelsen år 1972 362
ningsberedskapen för TEKO-varor och skodon kan föreläggas 1972 års
riksdag.
Utredningen har under tiden fram t. o. m. oktober 1971 hållit två
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
11. Resegarantiutredningen (H 1971: 2)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för
översyn av lagen om ställande av säkerhet vid sällskapsresa till utlandet:
Utredningsman:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd (fr. o. m. den 4 juni 1971)
Experter:
Hellström, Håkan A., direktör (fr. o. m. den 29 oktober 1971)
Larsson, Karl-Anders, byrådirektör (fr. o. m. den 29 oktober 1971)
Ljungberg, Åke C. W., direktör (fr. o. m. den 29 oktober 1971)
Molin, Folke P. O., direktör (fr. o. m. den 29 oktober 1971)
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare (fr. o. m. den 29 oktoberg
1971)
Sekreterare:
Marnfeldt, Lars A. H., byrådirektör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Lokal: Birger Jarls torg 12, tel. växel 22 43 15 (sekreteraren). Postadress:
NO:s kansli, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till statsrådsprotokollet den
27 maj 1971):
Lagen (1967: 203) om ställande av säkerhet vid sällskapsresa till utlandet
trädde i kraft den 1 juli 1971 och gäller t. o. m. den 30 juni 1972.
Den kom till efter förslag i betänkandet (SOU 1966: 25) Sällskapsresor,
som avlämnats av en av statens konsumentråd tillsatt kommitté, den
s. k. sällskapsreseutredningen.
Enligt lagen gäller i huvudsak följande. Den som yrkesmässigt eller
eljest i förvärvssyfte anordnar sällskapsresa till annat land än något av
de nordiska länderna skall ställa säkerhet hos kommerskollegium. Säkerheten
skall i regel gälla minst 200 000 kr. Den får tas i anspråk för återbetalning
av medel som erlagts för sällskapsresa som blir inställd. I fråga
om sällskapsresa som påbörjats men inte slutförts får säkerheten tas i
anspråk för resenärernas uppehälle i utlandet och deras återresa. Ärenden
om i anspråkstagande av säkerhet prövas av en särskild nämnd,
resegarantinämnden.
Syftet med lagen är att ge allmänheten ett socialt betingat minimiskydd.
Framför allt har man velat åstadkomma att erforderliga medel
snabbt skall kunna ställas till förfogande, så att resenärerna inte blir
nödlidande utomlands. Därvid är det meningen att hemresa skall företas
så snart som möjligt med lämpligt färdmedel.
Avsikten är däremot inte att garantera, att reseföretagens alla kon -
363
Kommittéer: Handelsdepartementet H: 11
traktsenliga åtaganden uppfylls. Sålunda är garantimedlen inte avsedda
att ge resenärerna möjlighet att stanna på platsen under den tid som
ställts i utsikt när reseavtalet träffades. Inte heller får säkerheten tas i
anspråk för att gottgöra en resenär för skada som tillfogats honom t. ex.
därigenom att han fått bo i ett rum med lägre standard än som angivits
i resebroschyren. Om en resenär förorsakas olägenheter som han inte
får ersättning för med stöd av lagen, är han hänvisad till att — eventuellt
efter hänvändelse till allmänna reklamationsnämnden — söka nå frivillig
uppgörelse med researrangören eller, om detta misslyckas, anlita den
vanliga domstolsvägen.
I samband med lagens tillkomst anfördes principiella betänkligheter
från näringsfrihetssynpunkt. Införandet av skyldighet för reseföretag att
ställa säkerhet var nämligen ett avsteg från den näringspolitiska linje,
som följts under senare år och som syftar till så fri konkurrens som möjligt
mellan näringsutövare. Med hänsyn till att lagstiftningen innebar en
nyhet på det näringsrättsliga området förordade dåvarande chefen för
handelsdepartementet i prop. 1967: 106 att den skulle tas upp till förnyad
prövning, sedan man haft tillfälle att studera verkningarna. Lagens
giltighetstid begränsades på grund därav till fem år.
Såvitt kan bedömas har lagen medfört en sanering på sällskapsresemarknaden,
och erfarenheterna i övrigt av dess tillämpning har varit i
stort sett goda. För att slutlig ställning skall kunna tas till frågan, huruvida
det avsedda skyddet åt resenärerna även i fortsättningen bör ordnas
enligt i huvudsak nuvarande regler eller om andra vägar bör sökas, behövs
dock en närmare utredning om lagens verkningar. Härvid bör
främst kommerskollegiets och resegarantinämndens erfarenheter samt
till myndigheterna framförda önskemål studeras. I detta sammanhang
bör vidare beaktas de problem, som anmälts till allmänna reklamationsnämndens
reseavdelning. Utredningen bör göras av en särskilt tillkallad
sakkunnig.
Med hänsyn till de näringspolitiska synpunkter, som förut berörts,
bör den sakkunnige undersöka i vilken mån det nuvarande kravet på
säkerhet med tillhörande föreskrifter kan innebära konkurrenshinder
vilka på längre sikt har negativa verkningar från effektivitetssynpunkt
och konsumentpolitisk synpunkt.
Finner den sakkunnige att övervägande skäl talar för att lagen i huvudsak
bibehålls, bör han undersöka om den behöver modifieras i något
avseende. De nuvarande reglerna avser, som förut nämnts, att garantera
ett socialt betingat minimiskydd. I princip bör detta gälla även i
fortsättningen. Det kan emellertid finnas anledning att, i ljuset av erfarenheterna,
pröva skyddets omfattning på nytt. Därvid bör bl. a. undersökas,
om det finns skäl för att utvidga skyddet till att gälla även vid
sällskapsresor till de nordiska länderna. Vidare bör övervägas, huruvida
säkerheten bör få tas i anspråk för att möjliggöra att resenärerna kan
stanna kvar på förläggningsorten under hela den avsedda tiden. Vid
bedömningen av hithörande frågor bör beaktas, att en utvidgning av lagens
räckvidd kan medföra att säkerhet kommer att fordras där sådan
inte f. n. behöver ställas och i andra fall krav på större säkerhetsbelopp.
Den sakkunnige bör uppmärksamma i vad mån detta kan försvåra nyetablering
och påverka prisbildningen på ett sätt som inte är önskvärt
från konsumentsynpunkt.
H: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
364
Utredningen har haft överläggningar med svensk konsulär representation
och vissa researrangörers platsrepresentanter i Italien och Spanien
samt med Danmarks Rejsebureau Förening, charterflygbolag, försäkringsbolag
m. fl.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari 1972.
365
Kommittéer: Inrikesdepartementet in: 2
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Byggindustrialiseringsutredningen (In 1965: 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1964
för att utreda frågan om åtgärder till främjande av byggnadsbranschens
industrialisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 november 1964):
Ordförande:
Cederwall, Gustav F. E., landshövding
Ledamöter:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. led. av II kamm.
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av riksdagen
Experter:
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomgren, Boris W., direktör
Dahlberg, Erik E., arkitekt
Henriksson, Gunnar A., professor
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Leo, P. Gunnar, direktör
Sekreterare:
Ericson, Gösta, arkitekt (t. o. m. den 31 mars 1971)
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse In 30.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
ett sammanträde.
Utredningen har den 2 juli 1971 avlämnat betänkandet (SOU 1971:
52) Byggandets industrialisering.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Låginkomstutredningen (In 1967: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1965
för att kartlägga låginkomstgruppema och belysa deras problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 december 1965):
Utredningsman:
Meidner, Rudolf A., fil. dr (t. o. m. den 30 juni 1971)
Experter:
Faxén, Karl-Olof, docent
In: 2 Riksdagsberättelsen år 1972
366
Hofsten, Erland A. G., demograf
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Johansson, Sten R., fil. lic.
Lindberg, E. Jakob M., fil. kand. (t. o. m. den 2 september 1971)
Ohlsson, Ingvar D., pol. mag.
Sundström, Olof G., utredningschef
Svennilson, Ingvar S., professor
Söderström, Lars, forskningssekreterare
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Sekreterare:
Holmberg, Per H. A., fil. kand.
Bitr. sekreterare:
Weibo, Björn S., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse In 27.
Utredningen har under tiden november 1970—september 1971 hållit
tre sammanträden.
Utredningen har den 11 juni 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:39)
Den svenska köpkraftsfördelningen 1967. Under år 1971 har utredningen
offentliggjort utkast till tio avsnitt avseende utredningens levnadsnivåundersökning,
bl. a. angående löntagarnas faktiska arbetstider, hushållsarbete
och dubbelarbete, fritid och rekreation, sysselsättning, arbetslöshet,
förvärvshinder, ålder och inkomst, de förvärvsarbetandes arbetsplatsförhållanden,
uppväxtförhållanden och social rörlighet, politiska
resurser, den vuxna befolkningens bostadsförhållanden och utbildningsfrågor.
Uppdraget är i enlighet med beslut av chefen för inrikesdepartementet
avslutat.
3. KSA-utredningen (In 1967: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1966 för
att utreda frågor om kontant stöd vid arbetslöshet (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juni 1966 och den 22 april 1967):
Ordförande:
Larsson, Lars E., typograf, led. av riksdagen (avliden den 30 april 1971)
Ledamöter:
Baude, Annika M. C., avdelningschef
Bäck, Karl-Axel, kassaföreståndare
Carlson, K. Sören, borgarråd
Elf, G. Algot, avdelningsdirektör
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen
Nordgren, Hans P. W., skräddarmästare, led. av riksdagen
Petersson, Erik Filip T., rektor, f. d. led. av I kamm.
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sandell, H. M. Viola, inspektör, led. av riksdagen
367
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 4
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Experter:
Bengtson, Sven F., byråchef
Cosmo, Ingemar O., rådman
Erici, Bernt H., byråchef
Jönsson, J. Ove, byråchef
Ljungholm, Kurt A., byråchef
Stark, Hans-Olof, t.f. rättschef
Strandberg, Margit L., avdelningsdirektör
Tobisson, Lars F., direktör
Wernlund, Stig, kansliråd
Sekreterare:
Harland, N. D. Eyvind, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Hedin, Bernt L., departementssekreterare
Holmquist, K. R. Torbjörn, förste aktuarie
Medelberg, Erik I., t.f. byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse In 28 och
In 1968: 9.
Utredningen har under tiden november 1970—april 1971 hållit sammanträden
under 14 dagar.
Utredningen har den 29 april 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:
42) Försäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet jämte bilaga
(SOU 1971: 43) Arbetskraftens struktur och dimensioner och övriga bilagor
till betänkandet (SOU 1971: 44).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Sakkunnig (In 1970:35) för översyn av bidragsbestämmelser m.m.
inom arbetsmarknadsutbildningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 11 september 1970
för översyn av bidragsbestämmelser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1970):
Utredningsman:
Ahlqvist, G. Börje, byråchef
Sekreterare:
Cohn, Olof (Olle), byrådirektör (fr. o. m. den 15 januari 1971)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 28.
Den sakkunnige har den 6 september 1971 avgett betänkandet (Ds
In 1971: 13) Översyn av bidragsbestämmelser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
In: 5 Riksdagsberättelsen år 1972
368
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
5. Utlänningsutredningen (In 1963: 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961
för att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Ordförande:
Lännergren, E. Bengt, justitiekansler
Ledamöter:
Hedin, Carl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen
Hellner, Eskil M., hovrättslagman
Lindahl, Essen H. G., direktör, led. av riksdagen
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av riksdagen
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, f. d. led. av I kamm.
Expert:
Melander, Göran E., jur. lic.
Sekreterare:
Tjernberg, K. V. Harry, hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1963 års riksdagsberättelse In 37.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 19
sammanträden.
Utredningen har den 7 maj 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 35)
Den fria rörligheten för personer inom EEC.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
6. Låneunderlagsgruppen (In 1966: 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1964 för att
inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet
mellan låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande
produktionskostnader:
Ordförande:
Carlsson, E. Arne V., departementsråd (fr. o. m. den 27 augusti 1971)
Westin, J. Olle, ekonomidirektör (t. o. m. den 26 augusti 1971)
Ledamöter:
Andersson, Sven Åke V., fil. kand. (fr. o. m. den 26 augusti 1971)
Berg, Bengt Åke, kansliråd (t. o. m. den 21 juni 1971)
Bernhard, Harry B., överingenjör
Billström, P. O. Frithiof, statistikchef
Engström, Odd E. L., departementssekreterare (fr. o. m. den 22 juni
1971)
Mildner, Erwin A., fil. lic.
369
Kommittéer: Inrikesdepartementet in: 7
Experter:
Almqvist, Sven A. T., ingenjör
Danielson, K. Harry, ingenjör
Ivarsson, Holger I., avdelningsdirektör
Jargin, Ingvar, ingenjör
Ledstedt, K. Gösta I., ingenjör
Lindén, Yngve T., byråchef
Sekreterare:
Rosberg, K. Gustav A., byrådirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Avdelningen för areell statistik, Enheten
för bostäder och fastigheter, Linnégatan 87, 102 50 Stockholm 27,
tel. växel 63 05 60 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Gruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tre
sammanträden.
Gruppen har den 29 oktober 1971 avgett promemorian (Ds In 1971:
14) Angående pantvärde (låneunderlag) och produktionskostnader för
gruppbyggda småhus åren 1969 och 1970.
Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
7. Expertgruppen (In 1967: 24) för regional utredningsverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för
att i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid
uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser
uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling,
dels biträda forskningsberedningen med att samla informationer om och
föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov
i lokaliseringsfrågor:
Ordförande:
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Canarp, Curt S. T., byråchef
Godlund, Sven A. I., professor
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Ljung, Lars U., fil. kand.
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Wirén, Erik T., t.f. professor
Experter:
Andersson, Åke E., bitr. professor
Bergendahl, Göran H., docent
Berglund, Bernt, planeringsdirektör
Bylund, B. Erik M., professor
In: 7 Riksdagsberättelsen år 1972
370
Carlsson, N. Gösta, professor
Dahmén, Erik V. H., professor
Dalgård, P. J. Ingemar, t.f. länsråd
Herlitz, Claes A., planeringsdirektör
Holm, A. O. Per, fil. lic.
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Jungen, Rune, fil. lic.
Nordström, Lars E., fil. lic.
Olsson, Rune I., departementsråd
Peterson, Bo E., statistikchef
Rundblad, Bengt G., docent
Samuelsson, Kurt O., docent
Siven, Claes-Henric, fil. lic.
Strandberg, Margit I., byrådirektör
Tryggvesson, G. Rune, byråchef
Törnqvist, Gunnar E., professor
Westerståhl, H. Jörgen, professor
Wärneryd, Olof I., docent
Sekreterare:
Guteland, Gösta A., fil. lic.
Bitr. sekreterare:
Engdahl, K. Anders F., fil. kand. (t. o. m. den 14 november 1971)
Felländer, Ingela, fil. stud. (fr. o. m. den 1 juni 1971)
Stighäll, L. B. Christer, fil. kand.
Öberg, N. Sture, fil. lic.
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sju sammanträden. Expertgruppens utredningsverksamhet är fördelad på
arbetsgrupper angående regionala produktionskostnader, levnadsvillkor
i olika regioner samt näringslivs- och befolkningsprognoser. Inom expertgruppens
kansli utförs sammanställningar av vunna forskningsresultat.
Under år 1971 har en av expertgruppen utarbetad bilaga till 1970
års långtidsutredning (SOU 1971: 16) Regional utveckling och planering
lagts fram.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
8. Delegationen (In 1967: 30) för bostadsfinansiering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966
med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och
ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
371
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 9
Ordförande:
Berggren, G. Rune, statssekreterare (fr. o. m. den 5 januari 1971)
Tilert, C. Reidar, generaldirektör (t. o. m. den 4 januari 1971)
Ledamöter:
Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör
Elison, Magnus I., byråchef
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Experter:
Carlsson, G. Arne W., departementsråd
Thorstenson, Billy R., departementssekreterare (fr. o. m. den 20 juli
1971)
Sekreterare:
Almgren, Hans G., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 augusti
1971)
Westin, J. Olle, ekonomidirektör (t. o. m. den 31 juli 1971)
Bitr. sekreterare:
Almgren, Hans G., departementssekreterare (t. o. m. den 1 mars 1971)
Dedering, Stig I., arkitekt
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberättelse In 30.
Delegationen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden. Delegationen har kontinuerligt haft överläggningar med
kreditinstituten om kreditförsörjningen till 1971 års bostadsbyggande.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
9. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967
för att i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ
till och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet
i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Ordförande:
Canarp, Curt S. T., byråchef (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Meidner, Rudolf A., fil. dr (t. o. m. den 30 juni 1971)
Ledamöter:
Canarp, Curt S. T., byråchef (t. o. m. den 30 juni 1971)
Carlsson, G. Arne W., departementsråd
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Högberg, K. Gunnar, pol. mag.
Niklasson, Ö. O. Harald, fil. lic.
In: 9 Riksdagsberättelsen år 1972
372
Rydén, Jan E., avdelningschef
Sundström, Olof G., utredningschef
Experter:
Dahlberg, L. Åke, fil. kand.
Wadensjö, Eskil W., civilekonom
Sekreterare:
Silenstam, N. Per A., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Andersson, Rolf G., fil. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Institutet för arbetsmarknadsfrågor,
Fack, 104 05 Stockholm 50, tel. 15 44 52 (biträdande sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sju sammanträden. Ekonomiska och sociologiska studier av kostnader
och intäkter i samband med immigration och arbetskraftens geografiska
flyttningar pågår liksom undersökningar rörande omskolningsverksamhetens
kostnader och intäkter samt arbetsförmedlingarnas informationsverksamhet.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
10. Servicekommittén (In 1968:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppgift att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ordförande:
Odhnoff, E. Camilla, statsråd
Ledamöter:
Dalén, Ingrid K., departementssekreterare
Eriksson, I. Seved, byrådirektör
Jussil, Sune K., departementssekreterare
Lundahl, Ingrid L., forskningssekreterare
Lundevall, Owe N. A., direktörsassistent
Nettelbrandt, A. Cecilia, jur. kand., andre vice talman
Norberg, Erik, direktör
Sigurdsen, Gertrud C., sekreterare, led. av riksdagen
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Wallberg, Ursula, förste forskningssekreterare
Experter:
Block, A. Eskil, tekn. lic. (t. o. m. den 30 april 1971)
Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen
Åhrén, Per, civilekonom (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Sekreterare:
Thiberg, Sven, professor
373
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 11
Bitr. sekreterare:
Boman, Monica, fil. kand. (fr. o. m. den 30 april 1971)
Lindencrona, Tomas, arkitekt
Lokal: Munkbron 11, 3 tr., lil 28 Stockholm, tel. 11 66 54 (Boman),
11 67 23 (Lindencrona), 11 67 03 (Theorin), 11 67 24 (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse In 16.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 19
sammanträden. Representanter för kommittén har företagit en studieresa
till England den 9—14 augusti 1971.
Kommittén har den 13 april 1971 avgett betänkandet (SOLI 1971: 25)
Boendeservice 3 — en enkät om kommunernas serviceförsörjning och
serviceplanering, betänkandet (SOU 1971: 26) Boendeservice 4 — en redovisning
av aktuella serviceanläggningar, betänkandet (SOU 1971: 27)
Boendeservice 5 — en diskussion om ekonomiska konsekvenser av boendeservice
samt betänkandet (SOU 1971: 28) Boendeservice 6 — tio
uppsatser om samhällsförändringar som påverkar servicestrukturen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
11. Byggarbetskraftsutredningen (In 1968:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för
att utreda behovet av arbetskraft m. m. inom byggnads- och anläggningsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1967):
Ordförande:
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör
Ledamöter:
Beckman, Rune G., planeringsdirektör
Jönsson, Börje N., andre förbundsordförande
Sjöbeck, J. Christian, direktör
Experter:
Berg, Arne G. H., direktör
Pettersson, Björn G., ombudsman
Sekreterare:
Borg, Sten O., forskningssekreterare
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Fack, 102 20 Stockholm 12, tel.
växel 54 05 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse In 19.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tolv sammanträden med sammanlagt 23 sammanträdesdagar. I maj 1971
hade utredningen besök av en norsk byggarbetskraftsutredning.
Utredningen har den 20 juli 1971 avgett tre specialundersökningar
(Ds In 1971: 9) Byggnadsindustrins yrkesutbildning, (Ds In 1971: 10)
In: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
374
Byggnadsverksamhetens säsongvariationer samt (Ds In 1971: 11) Klimatets
inverkan på arbetslösheten inom byggnadsverksamheten.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
12. Utredningen (In 1969:19) om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation
beträffande pensionerade medlemmar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967
för att utreda frågan om förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation beträffande
pensionerade medlemmar (se Post- och Inrikes tidn. den 21
december 1967):
Utredningsman:
Bexelius, Ernst G. B., f. d. generaldirektör
Experter:
Forstadius, Erik L. W., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Kalén, Olof H., lönedirektör
Kjellgren, Ove I., direktör
Lundberg, Gunnar E. B., direktör
Sekreterare:
Edlund, Sten E., revisionssekreterare
Lokal: Tjustgatan 5, 116 27 Stockholm, tel. 40 07 84 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 19.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
sju sammanträden. Därutöver har utredningen sammanträffat med andra
arbetsmarknadsrepresentanter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
13. 1968 års lokaliseringsutredning (In 1969: 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1967
för att verkställa utredning rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska
stödverksamheten m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari
1968):
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding
Expert:
Berggren, Göte B., byråchef
Sekreterare:
Rydholm, Björn, regeringsrättssekreterare
Bitr. sekreterare
Levin, Tage P., kanslisekreterare
375
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 14
Rådgivande nämnd:
Medlemmar:
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av riksdagen
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, led. av riksdagen
Kahlin, Tage H. G., direktör
Ljung, Lars U., fil. kand.
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av riksdagen
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av riksdagen
Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. växel 23 86 40 (sekreteraren). Postadress:
Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 20.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
fyra sammanträden med den rådgivande nämnden samt haft överläggningar
med myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.
Den sakkunnige har den 6 juli 1971 avgett betänkandet (Ds In 1971: 8)
Om uppföljningen av stödföretag m. m.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
14. Invandrarutredningen (In 1969: 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1968 för
att utreda invandrares anpassningsproblem m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juni 1968):
Ordförande:
Möller, Yngve A., chefredaktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av riksdagen
Diesen, Ingrid E., fil. mag., f. d. led. av I kamm.
Fagerlund, Bengt O. H., asistent, led. av riksdagen
Jönsson, J. Ove, byråchef
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av riksdagen
Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen
Experter:
Hellners, E. Trygve, hovrättsassessor
Israelsson, K. Ragnar E., undervisningsråd
Lamstedt, A. Ossian G., departementsråd
Svedberg, Jan, bitr. sekreterare (t. o. m. den 1 februari 1971)
Swedner, H. H. R. Harald, bitr. professor
Trankell, Arne, professor
Wahlström, Stina M., kansliråd (fr. o. m. den 18 oktober 1971)
Öberg, Kjell N. A., generaldirektör
Sekreterare:
Svedberg, Jan, bitr. sekreterare (t. o. m. den 1 februari 1971)
Widgren, Jonas O., byrådirektör (fr. o. m. den 1 februari 1971)
In: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
376
Bitr. sekreterare:
Hjelmskog, Sven, byråintendent (fr. o. m. den 1 juli 1971 t. o. m. den
13 augusti 1971)
Lundström, Stig H. V., byrådirektör (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Reinans, Sven A., byrådirektör
Widgren, Jonas O., byrådirektör (t. o. m. den 31 januari 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, tel. växel 763 10 00. Postadress: Inrikesdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 22.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit 18
sammanträden.
Utredningen har den 22 juni 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 51)
Invandrarutredningen 1 Invandrarnas utbildningssituation.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
15. Utredningen (In 1969: 24) rörande den skyddade sysselsättningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1968
för utredning rörande den skyddade sysselsättningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 26 augusti 1968):
Ordförande:
Meidner, Rudolf A., fil. dr
Ledamöter:
Jansson, Helmer G., landstingsdirektör
Lindvall, K. Erik, ombudsman
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Ågren, Lars O. T., direktör
Experter:
Ericsson, Roland G. A., avdelningsdirektör
Utberg, Rolf F., kanslichef
Sekreterare:
Landin, Palle J., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Fredriksson, Bernt A., förste byråinspektör
Jonzon, Karin E., t.f. förste assistent (fr. o. m. den 15 februari 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna).
Postadress: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 24.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden. Under år 1971 har utredningen haft överläggningar med
representanter för arbetstagarna vid verkstäder för skyddat arbete i två
län och med styrelsen för de handikappades centralkommitté samt arbetsmarknadsstyrelsens
samrådsgmpp för halvskyddat arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
377
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 17
16. Sakkunnig (In 1969: 25) för utredning rörande statens ekonomiska
stöd till allmänna samlingslokaler
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 25 oktober 1968
och den 14 januari 1971 för utredning rörande statens ekonomiska stöd
till allmänna samlingslokaler (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november
1968):
Utredningsman:
Eriksson, J. Einar, direktör, f. d. led. av I kamm. (t. o. m. den 5 mars
1971)
Peterson, Thage E. G., statssekreterare, led av riksdagen (fr. o. m. den
1 februari 1971)
Experter:
Linde, Torsten, försäkringsråd
Lundin, Bengt G., byrådirektör (fr.\o. m. den 27 augusti 1971)
Sekreterare:
Mannegard, Eli, sekreterare
Lokal: Riksdagens civilutskott, 10012 Stockholm 46, tel. växel
14 20 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 25.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
åtta sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
17. Saneringsutredningen (In 1970: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december
1968 för att utreda frågan om åtgärder för sanering av det äldre bostadsbeståndet
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1968):
Ordförande:
Sännås, Bertil R., generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Breitholtz, Claes J. E. Cison, direktör
Ekström, Sven E. A., f. d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Johannesson, Erik R., kommunalråd
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. led. av II kamm.
Petersson, G. Å. Bertil, ombudsman, led. av riksdagen
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Experter:
Malmberg, Åke, länsbostadsdirektör (fr. o. m. den 20 april 1971)
Vingedal, S. Gunnar, departementssekreterare
Sekreterare:
Svensson, T. Erland, förste ingenjör
Bitr. sekreterare:
Sundberg, T. Harry, byrådirektör
In: 17 Riksdagsberättelsen år 1972
378
Lokal: Bostadsstyrelsen, Norrtullsgatan 6, Box 6402, 113 82 Stockholm,
tel. växel 22 85 40
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 26.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
elva sammanträden.
Utredningen har den 4 oktober 1971 avgett betänkandet (SOU 1971:
64) Sanering I med bilagedel (SOU 1971: 65) Sanering II. Återstående
del av uppdraget avser frågor rörande sanering av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
18. Glesbygdsutredningen (In 1970:27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 27 juni 1969 med
uppdrag att utreda glesbygdsproblemen (se Post- och Inrikes tidn. den
7 augusti 1969):
Ordförande:
Gustafsson, Hans L., landshövding, f. d led. av II kamm.
Ledamöter:
Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen
Fors, Åke Hj., kansliråd
Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen
Lothigius, Carl-Wilhelm, direktör, led. av riksdagen
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Sörlin, Thore, slöjdlärare, f. d. Ied. av I kamm.
Ågren, Lars O. T., direktör
Öhvall, Bertil, konsulent, led. av riksdagen
Experter:
Andersson, H. Anders, rådman (fr. o. m. den 2 november 1971)
Myresten, Sven-Olof, byrådirektör (fr. o. m. den 22 november 1971)
Norrbom, N. Claes-Eric, kansliråd
Persson, Ernst G., jägmästare (t. o. m. den 1 april 1971)
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Sääf, K. Å. Henry, avdelningsdirektör
Walander, Håkan I., socionom
Sekreterare:
Åkerlund, Hans E., byråchef
Bitr. sekreterare:
Brodén, Ingemar, skolinspektör (fr. o. m. den 1 februari 1971 t. o. m.
den 30 juni 1971)
Jonsson, Folke A., departementssekreterare (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Mårtén, Hans W., fil. kand. (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Norman, Roland V., pol. mag.
Olsson, H. O., utredningssekreterare (fr. o. m. den 1 januari 1971)
379
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 19
Lokal: Munkbron 11, 2 tr., tel. 20 87 56 (sekreteraren). Postadress:
Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 27.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
14 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
19. Expertgruppen (In 1970: 28) för vissa zigenarfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969
med uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållanden m. m. för de
zigenare som hittills under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket samt
överväga och ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att
få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de
riktlinjer som gäller för den reglerade invandringen.
Den 12 februari 1971 har expertgruppen fått det ytterligare uppdraget
att överväga och till chefen för inrikesdepartementet inkomma med
förslag dels om lämpliga former för uttagning och överföring till Sverige
av socialt handikappade zigenare, dels ock om ett handlingsprogram
för deras omhändertagande, utbildning och anpassning här i landet.
Ordförande:
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, f. d. led. av II kamm.
Ledamöter:
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f. d. led. av II kamm.
Isacsson, Karin, byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Israelsson, K. Ragnar E., undervisningsråd
Petersson, Gunnar A. B., avdelningsdirektör
Wahlström, Stina M., kansliråd (t. o. m. den 30 september 1971)
Expert:
Gustafsson, Inga L., psykolog
Sekreterare:
Stargård, E. Hugo, rektor
Kurator:
Hjelm, Orvar, socialinspektör
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr, lil 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 28. Tillläggsdirektiv
(anförande av statsrådet till statsprotokollet den 12 februari
1971).
Expertgruppen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
16 sammanträden.
Expertgruppen har avslutat kartläggningen av levnadsförhållanden
m. m. för hittills invandrade zigenare som fått uppehållstillstånd här i
In: 19 Riksdagsberättelsen år 1972
380
landet. Igångsättande av anpassningskurser för zigenare har initierats
på fem platser i landet.
Under år 1971 har en organiserad överföring av 35 zigenare från
Italien till Sverige ägt rum.
Expertgruppen har i mars 1971 avgett promemorian (Ds In 1971: 2)
Organiserad överföring av vissa zigenare — Förslag till försöksverksamhet.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
20. Utredningen (In 1970: 29) rörande arbetsförmedlingen inom vissa
yrkesområden m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1969
med uppdrag att utreda arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november 1969):
Ordförande:
Rehnberg, K. Bertil, överdirektör
Ledamöter:
Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO
Karlsson, H. K. Göran, förhandlingsombudsman
Lindeborg, Sven H., direktör
Marcusson, Sten G., sekreterare
Olsson, Holger S., avtalssekreterare
Stiernstedt, Lars J. T., f. d. förhandlingsdirektör
Experter:
Blommé, Sven F., förbundsordförande (fr. o. m. den 9 september 1971)
Grenfors, Gunnar E. H., hovrättsassessor
Hallman, I. Christina, förbundssekreterare
Holming, Klas, f. d. direktör (fr. o. m. den 30 mars 1971)
Thoursie, Ragnar D. A., byrådirektör
Wendelborn, Bertil, förbundssekreterare (t. o. m. den 8 september 1971)
Sekreterare:
Härdin, K. Uno, byrådirektör
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Fack, 102 20 Stockholm 12, tel.
växel 54 05 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 29.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
16 sammanträden.
Utredningen har i juni 1971 avgett promemorian (Ds In 1971: 12)
Offentlig och privat arbetsförmedling inom vissa yrkesområden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
381
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 22
21. Utredningen (In 1970:30) rörande ökad anställningstrygghet och
vidgad behörighet för arbetsdomstolen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1969
med uppdrag att utreda frågor om ökad anställningstrygghet och vidgad
behörighet för arbetsdomstolen (se Post- och Inrikes tidn. den 11
december 1969):
Ordförande:
Åman, O. Valter, f. d. landshövding
Ledamöter:
Björkman, K. Eugen, direktör
von Feilitzen, Styrbjörn O., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist
Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Kjellgren, Ove I., förbundsjurist (t. o. m. den 24 maj 1971)
Lindström, Gunnar, direktör
Lundberg, K. F. Valdemar, f. d. förbundsordförande
Nilsson, Åke, f. d. förbundsordförande (fr. o. m. den 25 maj 1971)
Experter:
Håkansson, Håkan E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Ljungar, Jan A. B., rådman
Normark, Georg R., chefsjurist
Sekreterare:
Benno, Carl E., byrådirektör (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Lunning, Lars G. H., hovrättsassessor
Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 mars 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr., tel. växel 763 10 00 (kansli). Postadress:
Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 30.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 sammanträtt
under åtta dagar. Inom utredningen tillsatta arbetsgrupper har
hållit tillhopa tio sammanträden. Utredningen har besökt elva företag
och sex länsarbetsnämnder samt haft överläggningar med organisationer
och myndigheter.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
22. Byggkonkurrensutredningen (In 1970: 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 december 1969
för utredning rörande åtgärder för att förbättra konkurrensförutsättningarna
inom bostadsbyggandet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29
december 1969):
Utredningsman:
Svenson, S. Göte, statssekreterare
In: 22 Riksdagsberättelsen år 1972
382
Experter:
Ericson, Gösta, arkitekt (fr. o. m. den 15 maj 1971)
Karlsson, Erik L., bankokommissarie (fr. o. m. den 6 juli 1971)
Tranell, E. Olof B., näringsfrihetsombudsmannens ställföreträdare
Westin, J. Olle, ekonomidirektör
Sekreterare:
Drakenberg, S. örjan, sekreterare
Bitr. sekreterare:
Wänkkö, Per G., byrådirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna).
Postadress: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 24.
Den sakkunnige har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
21 sammanträden med experterna och har härvid bl. a. haft överläggningar
med representanter för Helsingborgs, Lunds, Malmö och Staffanstorps
kommuner.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret
1972.
23. Paritetslåneutredningen (In 1970: 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 februari 1970 för
att utreda vissa frågor rörande paritetslånesystemet (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 mars 1970):
Utredningsman:
Åqvist, N. Erik M., hovrättspresident
Experter:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Edlund, Carl Bertil, kansliråd (fr. o. m. den 6 september 1971)
Janson, Arne A. V., verkställande direktör
Olsson, Bertil E., auktoriserad revisor
Rönnberg, Mats O. F., ombudsman
Sigurdson, Sven G. S., byråchef
Stening, Frans Birger, kammarrättsassessor (fr. o. m. den 6 september
1971)
Sekreterare:
Westerberg, Bengt Y., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr., lil 28 Stockholm, tel. växel
763 10 00. Postadress: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 25.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden varjämte ett flertal sammanträden ägt rum mellan utredningsmannen
och olika experter.
383
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 25
Utredningen har den 9 september 1971 avlämnat betänkandet (SOU
1971: 67) Ränteomfördelning och vinstutdelning.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
24. Industricentrautredningen (In 1970: 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för
att verkställa utredning rörande utbyggnad och organisation av industricentra
m. m.:
Utredningsman:
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen (fr. o. m. den 1 september
1971)
Johansson, Rune B., statsråd, led. av riksdagen (t. o. m. den 31 augusti
1971)
Sekreterare:
Björklund, O. Percy, departementssekreterare
Bitr. sekreterare
Modig, Stig, förste inspektör
Lokal: Munkbron 11, 3 tr., lil 28 Stockholm, tel. 11 66 47 (sekreteraren).
Postadress: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 26.
Den sakkunnige har t. o. m. oktober 1971 besökt vissa orter i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län för underhandlingar med länsmyndigheter
och kommunala organ, tagit erforderliga kontakter med
branschorganisationer samt genomfört en företagsenkät rörande ortsval
för och utformning av industricentra. I anslutning härtill har utredningen
utarbetat en informationsbroschyr Industricentra — för lägre
kostnader, vilken distribuerats till ca 5 500 industriföretag inom landet.
Sekreteraren har under tiden 14—16 juni 1971 företagit en resa till
Norge för att ta del av de norska erfarenheterna av industricentra.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
25. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970: 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med
huvudsaklig uppgift att främja internationellt ekonomiskt, industriellt
och tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri
och byggnadsmaterialindustri, främst då det gäller bostadsbyggande:
Ordförande:
Cederwall, Gustav F. E., landshövding
Ledamöter:
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomqvist, Gösta N., direktör
Eriksson, Olof E., teknisk direktör
Essunger, N. Gunnar R., överingenjör
In: 25 Riksdagsberättelsen år 1972
384
Fog, Hans B., professor
Holm, A. O. Per, fil. lic.
Karlén, F. Ingvar G. D., direktör
Kallenius, Sten I. R., direktör, f. d. led. av II kamm.
Leo, P. Gunnar, direktör
Myrlöv, Åke E., direktör
Olsson, Esbjörn O., utredningschef
Orlando, A. N. Henning, arkitekt
Wehtje, H. Urban, direktör
Sekreterare:
Grenestedt, E. Lennart N., t.f. kansliråd
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tre
sammanträden. Representanter från kommittén har deltagit i överläggningar
med företrädare för ungerska, sovjetiska och amerikanska
bostads- och byggnadsmyndigheter.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
26. Boendeutredningen (In 1970: 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1970
för utredning rörande det framtida bostadsbyggandets omfattning och
inriktning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1970):
Ordförande:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Källenius, Sten I. R., direktör, f. d. led. av II kamm.
Leo, P. Gunnar, direktör
Lindström, S. Olle, direktör
Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av riksdagen
Sandlund, Maj-Britt L., byråchef
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Turesson, Bo, distriktslantmätare, led. av riksdagen
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Expert:
Johansson, Ralph I., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 9 februari 1971)
Sekreterare:
Dalén, Ingrid, departementssekreterare (fr. o. m. den 9 februari 1971)
Karlberg, Björn A., fil. kand. (fr. o. m. den 30 april 1971)
Lokal: Munkbron 11, lil 28 Stockholm, tel. 11 66 51 (Dalén),
11 66 28 (Karlberg) och 11 66 39 (Johansson)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 29.
385
Kommittéer: Inrikesdepartementet In: 28
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
åtta sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
27. Svenska sakkunniga (In 1971:1) i nordiskt samarbetsorgan för
Nordkalottfrågor (Nordkalottkommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1971 att
ingå i ett för Sverige, Finland och Norge gemensamt samarbetsorgan
för att kartlägga ekonomiska samarbetsmöjligheter inom Nordkalottområdet:
Ordförande:
Berggren,
G. Rune, statssekreterare (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Ledamöter:
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Olsson, S. O. Bertil, generaldirektör (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Sekreterare:
Isacsson, Bert E., kansliråd (fr. o. m. den 8 juli 1971)
Lokal: Inrikesdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Med anledning av en av Nordiska rådet år 1966 antagen rekommendation
rörande samarbetet mellan Sveriges, Finlands och Norges regeringar
för att kartlägga konkreta ekonomiska samarbetsmöjligheter inom
Nordkalottområdet tillsattes av arbetsministrarna i de tre länderna år
1967 en ad hoc-kommitté med tre medlemmar från varje land.
I en slutrapport till arbetsministrarna i de tre länderna i november
1970 föreslog ad hoc-kommittén att ett permanent samarbetsorgan skulle
inrättas för det fortsatta samarbetet rörande Nordkalottområdet.
Vid ett arbetsministermöte i Reykjavik den 23—24 april 1971 beslöts
rekommendera regeringarna i Sverige, Finland och Norge att tillsätta
ett permanent samarbetsorgan för frågor rörande Nordkalotten i
enlighet med ad hoc-kommitténs förslag.
Samarbetsorganet har — sedan nyssnämnda arbetsministermöte —
t. o. m. november 1971 hållit ett sammanträde.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1972.
28. Sakkunnig (In 1971: 2) för inventering av forskningsresultat, statistik
m. m. rörande välfärdsutvecklingen i Sverige
Tillkallad enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 1 oktober 1971
med uppdrag att tills vidare till utgången av budgetåret 1971/72 biträda
med att undersöka hur fördelningsstudier av det slag som låginkomstutredningen
utfört skall läggas upp i framtiden m. m.:
13 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
In: 28 Riksdagsberättelsen år 1972
386
Utredningsman:
Holmberg, Per H. A., fil. kand. (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Lokal: Institutet för arbetsmarknadsfrågor, Fack, 104 05 Stockholm
50, tel. växel 15 01 60
Direktiv (Kungl. Maj:ts beslut den 1 oktober 1971):
För att klargöra vilken statistik och annan information som krävs för
att fortlöpande belysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter
bör den sakkunnige inventera forskningsresultat samt
tillgänglig statistik och annan löpande information på detta område.
Den sakkunnige bör utarbeta förslag i fråga om sådana kompletteringar
eller förbättringar av informationen i dessa avseenden som är påkallade
för att välfärdsutvecklingen kontinuerligt skall kunna följas och ange
vilken forskning eller vilka speciella undersökningar som bör komma
till stånd med syfte att frambringa material som är ägnat att fortlöpande
belysa utvecklingen av välfärden och dess fördelning.
Vid fullgörandet av uppdraget skall den sakkunnige samråda med bl. a.
statistiska centralbyrån och institutet för arbetsmarknadsfrågor resp.
det av riksdagen beslutade institutet för social forskning. Uppgifter om
statistik och forskning rörande välfärdsmätningar i andra länder bör inhämtas
i syfte att utländska erfarenheter skall tillvaratas.
387 Kommittéer: Civildepartementet C: 1
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. Kommunalrättskommittén (In 1960: 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959
för utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän,
pensioner åt kommunala förtroendemän, överförande av kommunal förvaltning
på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att underställa
statlig myndighet vissa beslut och kommunernas övertagande av uppgifter,
som tillkommit civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12 februari
1959) samt — enligt ytterligare av Kungl. Maj:t meddelade uppdrag
— av frågor om underställningsfri lånerätt för kommunalförbund,
om finansiering av kommuns utgifter för dess befattning med avfall och
sopor, om kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna, om
de med införandet av en enhetlig kommuntyp sammanhängande problemen,
om avveckling av städernas auktionsmonopol, om möjligheterna
att genom delegation bereda utrymme för en starkare förankring inom
kommunens olika delar av den kommunala förvaltningen (beträffande
sistnämnda fråga se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1963), om
en översyn av reglerna rörande den kommunala och landstingskommunala
kompetensen, om ersättning för vissa kommunala förtroendeuppdrag,
om regler angående återgång av olaga kommunala beslut, om
reglerna rörande torgavgifter (se beträffande de fyra sist uppräknade
frågorna Post- och Inrikes tidn. den 20 mars 1965), om antalet fullmäktige
enligt 5 § kommunallagen, om suppleanter för stads-, kommunaloch
kyrkofullmäktige bör införas, samt frågor om vissa följdbestämmelser
i kommunallagstiftningen av grundlagberedningcns förslag till
partiell författningsreform:
Ordförande:
Lindell, Ingvar A., landshövding
Ledamöter:
Andrée, Torsten E., landstingsråd (för frågorna om den kommunala
och landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Dahlman, Sven-Olof, direktör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
Gustafsson,
Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen
Holmqvist, Sture, landstingsman
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (för frågorna om en enhetlig kommuntyp)
-
C: 1 Riksdagsberättelsen år 1972
388
Lindh, Erik A., utredningssekreterare (för frågorna om den kommunala
och landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Nordlund, Stig F., regeringsråd (för frågorna om den kommunala
och landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Strandberg, Bertil, kapten
Westberg, Olof R., förste rektor, led. av riksdagen
Experter:
Boman, Svante V., rådman
Borglund, Erik A., hovrättsråd
Kaijser, Fritz J., bitr. professor
Olvén, Bernt, landstingsdirektör
Romson, Rolf, direktör
Rooseniit, Rein, byråchef (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Stenius, Jan-Erik E., länsråd (för frågorna om den kommunala och
landstingskommunala kompetensen m. fl.)
Sekreterare:
Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd
Direktiven för utredningen, se 1960 års riksdagsberättelse In 43.
Tilläggsdirektiv se In 1961: 30, In 1964: 7, In 1966: 5 och K 1968: 13.
De ytterligare meddelade utredningsuppdragen har tillagts kommittén
den 18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november
1961 (avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor),
den 12 januari 1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna), den
18 maj 1962 (frågor om en enhetlig kommuntyp), den 31 maj 1963
(städernas auktionsmonopol), den 8 november 1963 (frågor om delegation
av kommunal förvaltning), den 5 mars 1965 (frågor om den
kommunala och landstingskommunala kompetensen m. fl.), den 29 oktober
1965 (översyn av bestämmelserna i 5 § kommunallagen om antalet
fullmäktige), den 15 april 1966 (fråga om suppleanter för stads-,
kommunal- och kyrkofullmäktige) och den 15 juni 1967 (mandattider
för kommunala nämnder samt valperiod för styrelse).
Kommittén har under tiden november 1970 — oktober 1971 sammanträtt
åtta dagar.
Kommittén har i december 1971 färdigställt betänkandet (SOU 1971:
84) Kommunal kompetens.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Malmöutredningen (In 1965: 25)
Tillkallad enligt Kungl Maj:ts bemyndigande den 14 februari och den
20 mars 1964 för att utreda frågan om Malmö stads återinträde i Malmöhus
läns landsting:
Utredningsman:
Netzén, K. Gösta, landshövding
389
Kommittéer: Civildepartementet C: 2
Expert:
Löfstedt, Gösta, länsråd
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättsråd
Bitr. sekreterare:
Moding, Philip, byrådirektör
Representanter för kommunen och landstinget:
Ahlkvist, K. Emil, landstingsråd, f. d. led. av I kamm. (t. o. m. den
18 februari 1971)
Andrée, Torsten, E., landstingsråd (t. o. m. den 18 februari 1971)
Björkman, Ingvar, landstingsråd (fr. o. m. den 19 februari 1971)
Hansson, Stig, F., landstingsråd, f. d. led. av II kamm.
Ljungbeck, Carl, kommunalråd
Lundberg, Arne, kommunalråd
Mårtensson, Nils, direktör
Nelander, Eric M., landstingsman, led. av riksdagen (t. o. m. den 18
februari 1971)
Nilsson, Erik F., agronom, f. d. led. av II kamm. (fr. o. m. den 19 februari
1971)
Stenberg, Oscar, direktör
Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr. o. m. den 19 februari 1971)
Ersättare för ovannämnda representanter:
Andersson, Arvid, landstingsråd (fr. o. m. den 19 februari 1971)
Göransson, Bertil, landstingsråd (fr. o. m. den 19 februari 1971)
Hejdeman, Gunnar A., kommunalråd
Holmqvist, Sture, landstingsman (fr. o. m. den 19 februari 1971)
Jönsson, Hans, landstingsman (t. o. m. den 18 februari 1971)
Nilsson, Erik F., agronom, f. d. led. av II kamm. (t. o. m. den 18
februari 1971)
Nilsson, S. Eric H., professor
Persson, Ture, ingenjör
Ward, Kurt K. B., landstingsråd (t. o. m. den 18 februari 1971)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
ett flertal sammanträden, varjämte överläggningar ägt rum mellan utredningsmannen,
expert och sekreterare.
Utredningsmannen har den 29 oktober 1971 avgett betänkandet (Ds C
1971: 3) Landstinget och Malmö.
Uppdraget är därmed slutfört.
C: 3 Riksdagsberättelsen år 1972
390
3. 1964 års civilbefälhavarutredning (In 1965: 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1964 för
att biträda med att dels utreda frågan om civilbefälhavarnas befogenheter
och uppgifter i krig, dels överse krigsorganisationen för civilbefälhavare
och länsstyrelser:
Ordförande:
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör
Ledamöter:
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör
Hanning, P. Gösta, länsråd
Löwenhielm, Fredrik A., generalmajor
Swanstein, Stig N. S., generaldirektör
Expert:
Sundelius, Ove R. S., länsråd
Sekreterare:
Nordbeck, Lennart V., förste länsassessor
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970 — november 1971 hållit
16 sammanträden.
Utredningen har den 29 december 1971 avgett betänkandet (Ds C
1971: 5) Länsstyrelsens krigsorganisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Räddningstjänstutredningen (In 1966: 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 december 1965
för att utreda frågan om åtgärder till främjande av räddningsberedskapen
vid olyckstillfällen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december
1965):
Utredningsman:
Samuelsson, Karl G., f. d. landshövding
Experter:
Arpstedt, K. Harry, ombudsman
Freeman, Lars-Erik A., avdelningschef
Haeggström, E. M., Åke, sjukvårdsdirektör
Hultqvist, Swen E. H., riksbrandinspektör
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Lindberg, K. Egon, brandingenjör
Nilsson, Kurt E., direktörsassistent
Strömdahl, Ingvar F., civ.ing., f. d. riksbrandinspektör
Ågren, Lars O. T., direktör
Sekreterare:
Holback, Stig E., förste länsassessor
391
Kommittéer: Civildepartementet C: 6
Bitr. sekreterare:
Neergaard, Erik A., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse In 29. Tillläggsdirektiv,
se K 1969: 34.
Utredningen har under tiden november 1970 — juni 1971 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har den 24 juni 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 50)
Räddningstjänst.
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Utredningen (C 1970:26) rörande centralorgan inom exekutionsväsendet
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 november 1969
för att utreda frågan om centralorgan inom exekutionsväsendet samt,
enligt tilläggsdirektiv den 20 november 1970, även göra en översyn av
landets indelning i kronofogdedistrikt (se Post- och Inrikes tidn. den 3
december 1969 och den 4 december 1970).
Ordförande:
Wickbom, Sten G., rättschef
Ledamöter:
Larsson, Sven A. A., departementsråd
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Experter:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Jungkvist, K. J. Ragnar, kronodirektör
Steffner, Bengt G., kronofogde
Wändén, Stig A., departementssekreterare
Sekreterare:
Kullén. N. Olof (Olle) G., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse C 26. Tillläggsdirektiv,
se C 1971: 17.
Utredningen har under tiden januari 1970 — juni 1971 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har i juni 1971 avgett betänkandet (Ds C 1971: 2) Centralorgan
inom exekutionsväsendet — Översyn av landets indelning i
kronofogdedistrikt.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Kommittén (C 1970:31) för den partiella omorganisationen av den
statliga länsförvaltningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970
för att förbereda den partiella omorganisationen av den statliga länsförvaltningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1970):
C: 6 Riksdagsberättelsen år 1972
392
Ordförande:
Fröjd, S. Arne, länsråd
Ledamöter:
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
Johansson, Bengt K. Å., departementssekreterare
Johansson, E. Allan, departementsråd
Rönquist, Karl-Axel, länsråd
Swanstein, Stig N. S., generaldirektör
Tornborg, Curt G. F., kansliråd
Wigren, John E., länsråd
Expert:
Wändén, Stig A., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 22.
Kommittén har under tiden november 1970—juni 1971 hållit åtta
sammanträden och lagt fram förslag till diarieplan och arbetsordning för
länsstyrelserna, till tjänstebenämningar samt till föreskrifter om ärenden
i vilka länsstyrelsen skall överta beslutanderätten från annat länsorgan
(Ds C 1971: 1).
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Utredningen (C 1970:32) om södra Sveriges skogsindustri
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1970
för att utreda förutsättningarna för lokalisering av skogsindustrier inom
vissa sydsvenska vattenområden:
Utredningsman:
Widén, Ingvar K. A., generaldirektör
Experter:
Hansson, Arne G. H., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 mars 1971)
Heimburger, Peter H. E., byråchef (fr. o. m. den 11 januari 1971)
Nilsson, Nils-Erik, professor (fr. o. m. den 11 januari 1971)
Rahmn, S. Thomas, byrådirektör (fr. o. m. den 11 januari t. o. m. den 26
mars 1971)
Sekreterare:
Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 11 januari 1971)
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 11 december 1971):
Statens naturvårdsverk har i skrivelse den 21 oktober 1970 hemställt
att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en utredning som belyser förutsättningarna
för att lokalisera skogsindustrier till vissa vattendrag i södra
Sveriges inland. Naturvårdsverkets framställning har skett i anslutning
till att verket till koncessionsnämnden för miljöskydd yttrat sig angående
en utbyggnad av Timsfors bruk vid Lagan. Verket har därvid
framhållit att skäl i och för sig ej föreligger att motsätta sig den utveck
-
393
Kommittéer: Civildepartementet C: 8
ling mot såväl miljömässig sanering som industriell expansion som den
föreslagna utbyggnaden innebär. Emellertid torde f. n. enligt verkets bedömning
utrymme finnas för endast en nytillkommande skogsindustriell
verksamhet vid Lagan. Med hänsyn härtill samt de olika intressen som
gör sig gällande inom området i fråga om utnyttjande av vattenresurserna
anser naturvårdsverket att en övergripande och vägledande planering
erfordras som tar hänsyn inte bara till miljövårdsfrågoma utan
även till alla de övriga faktorer som är av betydelse för ett utnyttjande
av recipientutrymmet i Lagan och andra sydsvenska vattenområden på
ett från samhällsekonomisk synpunkt optimalt sätt.
Jag anser att den av naturvårdsverket begärda utredningen bör komma
till stånd och att den bör anförtros en särskild sakkunnig.
Utredningen bör bedrivas med största möjliga skyndsamhet och under
beaktande såväl av de inom civildepartementet pågående förarbetena för
en fysisk riksplanering som av arbetet inom den av chefen för industridepartementet
tillsatta statens och skogsnäringarnas samarbetsgrupp. Utredningsarbetet
bör också innefatta överläggningar med berörda industriföretag
och andra intressenter.
Utredningen har under tiden december 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden. Överläggningar har dessutom ägt rum med berörda länsstyrelser
och industriföretag.
Utredningen har den 1 december 1971 avlämnat betänkandet (SOU
1971: 85) Lokalisering av skogsindustri i södra Sverige.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
8. Göteborgsutredningen (In 1963: 49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1962
och den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs kommuns
samgående med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
m. m.:
Utredningsman:
Johansson, Rune B., statsråd, led. av riksdagen (fr. o. m. den 23 januari
t. o. m. den 15 september 1971)
Persson, Carl J. G., rikspolischef (t. o. m. den 22 januari 1971)
Svenson, S. Göte, statssekreterare (fr. o. m. den 16 september 1971)
Expert:
Lindberg, Carl-Otto A., t.f. länsassessor (fr. o. m. den 1 december 1971)
Sekreterare:
Hägglund, John E., förste länsassessor
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landstingskommun:
Andersson, J. O. Erling, kamrer
Bjerrek, Bertil, landstingsråd
13f Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
C: 8 Riksdagsberättelsen år 1972
394
Eliasson, Anders H., häradsdomare
Gustafsson, M. Gunnar, ombudsman, led. av riksdagen
Svenungsson, Arne A. D., lantbrukare, f. d. ledamot av I kamm.
Representanter för Göteborgs kommun:
Bergqvist, G. Holger, kommunalråd (fr. o. m. den 23 januari 1971)
Gunne, Stig E., byråchef
Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd (fr. o. m. den 23 januari 1971)
Hermansson, Alf H. J., f. d. kommunalråd (t. o. m. den 22 januari 1971)
Johannesson, Erik R., kommunalråd
Ström, A. Lennart, kommunalråd
Svensson, Birger, ombudsman (t. o. m. den 22 januari 1971)
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Fack, 403 10 Göteborg
2, tel. 031/17 22 80 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej ursprungligen meddelats. Tilläggsdirektiv, se
1971 års riksdagsberättelse C 7.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit två
sammanträden. Därjämte har den sakkunnige haft överläggningar med
vardera partens representanter för sig och med företrädare för Älvsborgs
läns landstingskommun, Svenska kommunförbundets Göteborgs och Bohus
länsavdelning, Stor-Göteborgs samarbetskommitté m. fl.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
9. Landstingens arkivutredning (In 1964: 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för
utredning rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Ordförande:
Petrini, K. H. (Hasse), f. d. landsarkivarie
Ledamot:
Danielsson, Gunnar G., förste sekreterare
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Lokal: Svenska landstingsförbundet, Gävlegatan 16, Box 6606, 113 84
Stockholm, tel. 23 65 60 samt 031/11 54 10 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964 års riksdagsberättelse In 26.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
395
Kommittéer: Civildepartementet C: 10
10. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (In 1965: 29) (EON)
Inrättad genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande
och samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet:
Ordförande:
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Ledamöter:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Edström, Kjell S., överdirektör (t. o. m. den 31 december 1970)
Frykholm, Nils O., kronofogde
Grönhagen, Nils-Olof, kommunalråd (t. o. m. den 30 april 1971)
Hallman, Eric R., överdirektör (fr. o. m. den 1 januari 1971)
Larsson, Sven A. A., departementsråd
Majberg, Karl G. V., ombudsman (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Experter:
Beck-Friis, J. Olof, f. d. kronofogde (t. o. m. den 19 mars 1971)
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde
Dahl, Sonja E. S., byrådirektör
Johansson, Karl-Erik V., f. d. förste länsassessor (fr. o. m. den 28 maj
1971)
Jungkvist, K. J. Ragnar, kronodirektör (t. o. m. den 11 juni 1971)
Lorichs, O. F. Ludvig, f. d. landssekreterare (fr. o. m. den 28 maj 1971)
Sandberg, K. G. Arnold, landsarkivarie
Sandell, Kurt O. S., förste länsassessor (t. o. m. den 28 februari 1971)
Steffner, Bengt G., kronofogde
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Törnebohm, Yngve K. V., byråchef
Wedin, Nils A., kronodirektör
Chef för nämndens kansli:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Lokal: Brahegatan 49, 114 37 Stockholm, tel 63 19 55 (nämndens
kansli)
Enligt kungörelsen (1964: 848) om fullgörande tills vidare av uppgifter
som ankommer på centralmyndigheten för administration och förvaltning
av exekutionsväsendet fullgör EON t. v. de uppgifter som ankommer
på sådan myndighet. I denna egenskap har nämnden bl. a. utfärdat
föreskrifter och anvisningar m. m. beträffande den exekutiva
verksamheten samt handlagt administrativa och kamerala ärenden angående
kronofogdemyndigheternas organisation och personal. EON har
anordnat dels kurser för utbildning av exekutions- och biträdespersonal,
dels en kronofogdekonferens och dels studiekonferenser för all personal
i kronofogdekarriären i anledning av införandet av den statliga lönegarantin
vid konkurs. EON har även på annat sätt bedrivit rådgivande och
C: 10 Riksdagsberättelsen år 1972
396
vägledande verksamhet för kronofogdemyndigheterna i administrativa,
kamerala och exekutionsrättsliga frågor. EON har ombesörjt tryckning,
lagerhållning och distribution av flertalet av de blanketter som används
vid kronofogdemyndigheterna. Kungl. Maj:t har under året tagit ställning
till EON:s tidigare ingivna principförslag om ett riksdatasystem
för exekutionsväsendet och förordat att det fortsatta utvecklingsarbetet
skall bedrivas med den utgångspunkten att ADB skall utnyttjas så snart
praktiska förutsättningar finns. EON har därför fortsatt sitt arbete med
utveckling av systemet. Slutligen har EON utarbetat ett preliminärt förslag
till indragning av ett stort antal fältsektioner utanför kronofogdedistriktens
centralorter.
Utredningen (C 1970: 26) rörande centralorgan inom exekutionsväsendet
har i juni 1971 avgett betänkandet (Ds C 1971: 2) Centralorgan
inom exekutionsväsendet — Översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt.
I betänkandet föreslås riksskatteverket bli det nya centralorganet
inom exekutionsväsendet. Enligt utredningens mening är den 1 januari
1973 den lämpligaste tidpunkten för inordnandet av exekutionsväsendets
centrala arbetsuppgifter i riksskatteverket. EON torde därför komma att
fortsätta sin verksamhet under hela år 1972.
11. Riksnämnden (K 1968: 57) för kommunal beredskap
Förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 för att
handlägga vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala
beredskapsplanläggningen:
Ordförande:
Sundelin, Åke, generaldirektör
Vice ordförande:
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör
Ersättare för vice ordförande:
Gyllö, Sture, avdelningschef (t. o. m. den 30 juni 1971)
Ledamöter:
Dahlman, Sven-Olof, direktör (t. o. m. den 30 juni 1971)
Nyqvist, N. Tore., länsöverdirektör
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Experter:
Bengtsson, Gunnar, bitr. försvarsdirektör
Björklund, Sven, byråchef
Edström, Lennart N., avdelningsdirektör (t. o. m. den 30 juni 1971)
Krona, Kurt, sektionschef
Kärne, Sigvard, byrådirektör
Lindeberg, Bengt, länsråd
Sekreterare:
Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör
397
Kommittéer: Civildepartementet C: 12
Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämtlandsgatan 97, Fack, 162 10 Vällingby
1, tel. 37 26 00
Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.
Nämnden har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit nio
sammanträden.
För den fortsatta beredskapsplanläggningen erforderliga anvisningar
har, med nämnden som samordnande myndighet, setts över och fastställts
av vederbörande centrala fackmyndigheter. Nämnden har för sin
del fastställt allmänna anvisningar om kommunal beredskapsplanläggning
(den 25 maj 1971), fackanvisning för kommunstyrelsen (den 24
mars 1971), blanketter och annat underlag för länsstyrelser och kommuner.
Den riksomfattande beredskapsplanläggningen inleddes hösten 1971
i ett 40-tal färdigbildade kommuner. Ungefär 200 sådana återstår att
planlägga.
Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
12. Bygglagutredningen (K 1969: 55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1968 för
översyn av byggnadslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 maj
1968):
Ordförande:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Ledamöter:
Aronsson, Harald S., landshövding (t. o. m. den 17 december 1971)
Bergegren, Astrid, fröken, led. av riksdagen
Hammarsten, Erik M., landstingsråd f. d. led. av II kamm. (t. o. m. den
17 december 1971)
Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd (fr. o. m. den 18 december 1971)
Lauritz, L. Yngve, kommunstyrelseordförande (fr. o. m. den 18 december
1971)
Lidgård, H. Bertil I., led. av riksdagen
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av riksdagen
Tobé, Erik I., överlantmätare, led. av riksdagen
Experter:
Bouvin, J. Åke, kansliråd (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Hedman, Bengt, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Millgärd, E. Olof (Olle), överingenjör
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Sekreterare:
Årlin-Jussil, Ingrid S., arkitekt
Bitr. sekreterare:
Hedvall, Hans L., hovrättsassessor
C: 12 Riksdagsberättelsen år 1972
398
Lokal: Civildepartementet, Jakobsgatan 26, 5 tr., Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 763 10 00 (I. Årlin-Jussil, H. Hedvall och O. Millgärd)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse K 55.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
13. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1969
för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen
bestämmer inom civildepartementet biträda vid den pågående utrednings-
och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:
Ordförande:
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Ledamöter:
Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor (fr. o. m. den 1 september 1971)
Esping, F. Lars-Erik, byråchef
Fladvad, J. Arne, direktör
Hall, A. Bertil, överingenjör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Kragh, Börje R. V., professor
Ågren, Lars O. T., direktör
Sekretariat: Civildepartementets planerings- och budgetsekretariat, Jakobsgatan
26, 5 tr., Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
elva sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
14. Utredningen (C 1970:25) angående säkerhetsföreskrifter rörande
hissar och rulltrappor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 november 1969
för översyn av säkerhetsbestämmelser rörande hissar och rulltrappor,
m. m.
Utredningsman:
Strömdahl, Ingvar F., civ.ing., f. d. riksbrandinspektör
Expert:
Evaeus, B. Per H., departementssekreterare
Lokal: Civ.ing. Ingvar Strömdahl, Norr Mälarstrand 32, 112 20
Stockholm, tel. 53 41 55
399
Kommittéer: Civildepartementet C: 16
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit tio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
15. Nordiska kommunairättskommittén (C 1970: 27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970
för att deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland och Norge gemensam
kommitté för utredning om behovet av och möjligheterna för sådana
ändringar i kommunallagstiftningen att fasta legala former skapas
för samarbete mellan kommuner över riksgränsen:
Utredningsman:
Källner, Claes-Göran G., expeditionschef
Sekreterare:
Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd
Lokal: Lilla Badhusgatan 4, 411 21 Göteborg, tel. 031/13 72 36
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse C 18.
Kommittén har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit fem
sammanträden, som huvudsakligen ägnats samarbetet i öresundsregionen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
16. Länsberedningen (C 1970:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för
beredning av vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens
uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 8 maj 1970):
Ordförande:
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Ledamöter:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen
Gustafsson, Sune O., kommunalråd
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, led. av riksdagen
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, f. d. led. av I kamm.
Ward, Kurt K. B., landstingsråd
Winberg, S. Håkan, hovrättsassessor, led. av riksdagen
Experter:
Fog, Hans B., professor
Fröjd, S. Arne, länsråd
C: 16 Riksdagsberättelsen år 1972
400
Svensson, Bengt Å. G., avdelningsdirektör
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Årlin-Jussil, Ingrid S., arkitekt
Huvudsekreterare:
Hinnfors, S. Ivar, förste länsassessor
Norling, E. Gunnar E., planeringsdirektör (t. o. m. den 30 juni 1971)
Sekreterare:
Finnveden, Bengt A., avdelningsdirektör (fr. o. m. 1 september 1971)
Myhlback, J. Lennart, fil. kand.
Lokal: Civildepartementet, Jakobsgatan 26, 6 tr., Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 763 10 00
Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 19.
Beredningen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit sju
sammanträden.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
17. Utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demokratin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för
att göra en översyn av den kommunala demokratin (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 maj 1970):
Ordförande:
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Blomdahl, Bengt O., andre förbundsordförande
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen
Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen
Larsson, K. S. Sigvard, direktör, led. av riksdagen
Astrand, Göran, kommunalkonsulent
Experter:
Edström, Lennart, informationschef (fr. o. m. den 13 september 1971)
Ericsson, Lars Eric, kansliråd (fr. o. m. den 1 december 1971)
Sekreterare:
Bergqvist, Sven-Runo, fil. lic. (fr. o. m. den 1 december 1971)
Ericsson, Lars Eric, kansliråd (t. o. m. den 30 november 1971)
Bitr. sekreterare:
Albertsson, Bertil, fil. kand. (fr. o. m. den 1 januari 1972)
Bergqvist, Sven-Runo, fil. lic. (t. o. m. 30 november 1971)
Högdahl, Lars, kommunsekreterare (fr. o. m. den 18 oktober 1971)
Lokal: Civildepartementet, Jakobsgatan 26, 6 tr., Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. 763 10 00 (sekreteraren)
401
Kommittéer: Civildepartementet C: 18
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 20.
Utredningen har under tiden januari—december 1971 hållit elva
sammanträden, varav fyra gemensamt med utredningen (C 1970: 30)
rörande lagteknisk översyn av kommunallagarna m. m. Utredningen har
i november 1971 tillsammans med utredningen (C 1970: 30) rörande
lagteknisk översyn av kommunallagarna m. m. avgett delbetänkandet
(Ds C 1971: 4) Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
18. Utredningen (C 1970: 30) rörande lagteknisk översyn av kommunallagarna
in. 771.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för
lagteknisk översyn av kommunallagarna m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 maj 1970):
Utredningsman:
Nordlund, Stig F., regeringsråd
Experter:
Kaijser, Fritz J., bitr. professor
Romson, Rolf, direktör
Sekreterare:
Riberdahl, Curt S., förbundsjurist
Lokal: Svenska kommunförbundet, Hornsgatan 15, 116 47 Stockholm,
tel. 24 85 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 21. 77//-läggsdirektiv (anförande av t.f. chefen för civildepartementet, statsrådet
Sven-Eric Nilsson, till statsrådsprotokollet den 30 april 1971):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 tillkallade
chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, den 29 april
1970 regeringsrådet Stig F. Nordlund att som sakkunnig göra en lagteknisk
översyn av kommunallagarna m. m. Den sakkunnige skall enligt
sina direktiv (riksdagsberättelsen 1971 C: 21) göra en lagteknisk översyn
av kommunallagen (1953: 753), kommunallagen (1957: 50) för Stockholm,
landstingslagen (1954: 319) och lagen (1957: 281) om kommunalförbund
samt utredning av därmed sammanhängande frågor. Översynen
bör enligt direktiven ske med syfte att göra lagstiftningen enklare och
mera enhetlig samt i förekommande fall anpassa bestämmelserna till
utvecklingen av kommunal praxis.
I den sakkunniges uppdrag bör också ingå att göra en motsvarande
översyn av lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning. Översynen bör alltså vara av lagteknisk natur och inte avse
materiella ändringar i nuvarande praxis.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t utvidgar
uppdraget för den sakkunnige till att omfatta översyn av lagen
C: 18 Riksdagsberättelsen år 1972
402
om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i enlighet med vad
jag anfört i det föregående.
Utredningen har under tiden november 1970—november 1971 hållit
15 sammanträden, varav fyra gemensamt med utredningen (C 1970: 29)
om den kommunala demokratin.
Utredningen har tillsammans med utredningen (C 1970: 29) om den
kommunala demokratin i november 1971 avgett delbetänkandet (Ds C
1971: 4) Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
403
Kommittéer: Industridepartementet I: 2
Industridepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
1. 1964 års geologiutredning (H 1965:15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1964 för
att utreda den geologiska karteringen och prospekteringen:
Ordförande:
Lemne, Mats H., landshövding
Ledamöter:
Kautsky, Gunnar F. H., byråchef
Swarting, Sven E. V., direktör
Experter:
Björkman, Carl L., direktör
Fromm, Erik G., byråchef
Sarap, Hans, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Lemne, Lars G., fil. dr.
Bitr. sekreterare:
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse I H 15.
Utredningen har under tiden november 1970 — februari 1971 hållit
två sammanträden.
Utredningen har den 15 april 1971 avgett betänkandet (SOU 1971: 17)
Malm—Jord—Vatten.
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1972
2 Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november
1961 för utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
i det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december
1961):
Ordförande:
Arvidsson, Guy N. A., professor
Ledamöter:
Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, landshövding
Lindberger, Lars, t.f. planeringschef
Olsson, K. Helmer, f. d. generaldirektör
I: 2 Riksdagsberättelsen år 1972
404
Tidefelt, J. Sune, förbundssekreterare
Experter:
Arvidsson, Marianne E., fil. kand. (t. o. m. den 14 maj 1971)
Carling, Alf G., docent
Gustafsson, Stig G. V., docent (t. o. m. den 14 maj 1971)
Johansson, K. Göran, pol. mag. (t. o. m. den 14 maj 1971)
Lindgren, J. Gunnar, universitetslektor (t. o. m. den 14 maj 1971)
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Ribrant, Gunnar C. H., fil. dr
Wikström, Solveig R., ekon. lic. (t. o. m. den 14 maj 1971)
Sekreterare:
Hagström, Tony G., departementsråd
Bitr. sekreterare:
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare (t. o. m. den 14 maj 1971)
Isacsson, Göthe I. G., departementssekreterare (t. o. m. den 10 december
1971)
Sundström, Monica E., departementssekreterare (t. o. m. den 14 maj
1971)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1962 års riksdagsberättelse I Fi 37.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 16 april 1971):
Koncentrationsutredningen skall enligt sina direktiv kartlägga och
analysera näringslivets struktur- och konkurrensförhållanden. Med undantag
för betänkandet om oljebranschen (SOU 1966: 21) har koncentrationsutredningen
av naturliga skäl begränsat sig till att behandla internationella
företag endast i den utsträckning de utgör ett påtagligt inslag
i det svenska näringslivets struktur. Sedan koncentrationsutredningen
nu genomfört det grundläggande kartläggnings- och analysarbetet
finner jag det angeläget att utredningen i konsekvens med den allmänna
inriktningen av sina direktiv fullföljer sin undersökning av de internationella
företagen.
Mycket tyder på att de stora internationella företagen med dotterföretag
i många länder får en allt betydelsefullare roll i världsekonomin.
Dessa företag synes öka sina andelar av sådana produkter, som är intressanta
från tillväxtsynpunkt. Genom att de är etablerade i många
länder kan de snabbt sprida ny teknik och marknadsföra nya produkter
internationellt. Av samma skäl är de normalt mycket välinformerade
och kan reagera snabbt på förändringar i avkastningen på investeringar
och försäljning i olika länder. De internationella företagens snabba tillväxt
innebär en form av ökad ekonomisk integration mellan marknadsekonomierna
som påverkar förutsättningarna för enskilda länders ekonomiska
politik och näringspolitik. Genom sin storlek, flexibilitet och
finansiella styrka kan dessa företag skapa särskilda problem även för
högt utvecklade industriländer.
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att en undersökning
genomförs av konsekvenserna för svensk ekonomi och ekonomisk poli
-
405
Kommittéer: Industridepartementet I: 3
tik av de internationella företagens växande betydelse. Undersökningen
bör även omfatta internationella företag med svenskt ursprung.
Undersökningen bör ge en översikt över olika typer av internationella
företag och deras andelar av produktion och marknader på olika områden,
i första hand i Sverige. Tendenserna i utvecklingen är därvid av
särskilt intresse. Vidare bör undersökningen omfatta en analys av orsakerna
till de internationella företagens framväxt och belysa den roll
som bl. a. stordriftsfördelar, produktsammansättning och monopolsträvanden
kan spela därvidlag.
Den centrala problemställningen för utredningen bör vara vilka effekter
utvecklingen mot allt flera och större internationella företag har
och kan komma att få på den svenska ekonomin. Analysen härav bör
omfatta frågan vilken inverkan denna utveckling kan få på möjligheterna
att uppnå nationella ekonomisk-politiska och näringspolitiska mål
i fråga om bl. a. ekonomisk stabilitet och tillväxt samt inkomst- och förmögenhetsfördelning.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
3. 1968 års utredning (Fi 1969: 49) om rörtransport av olja och gas
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1968
för utredning rörande anläggande av pipelines för olja och naturgas (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1968):
Ordförande:
Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör
Ledamöter:
Carlsson, Arne R., direktör
Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef
Eliasson, Lars M., landshövding, f. d. led. av II kamm.
Seger, S. Walter, direktör
Swarting, Sven E. V., direktör
Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen
Experter:
Ekström, John E., ekon. lic. (t. o. m. den 25 januari 1971)
Elmberger, Per G., direktör (fr. o. m. den 26 januari 1971)
Fahlin, Per G., byrådirektör
Fjaestad, Björn O. S.son, civilekonom (t. o. m. den 25 januari 1971)
von Heidenstam, G. Olov, avdelningsdirektör (fr. o. m. den 13 mars
1971)
Lindgren, Claes B. L., direktör
Ljungberg, Allan I. E., avdelningsdirektör (t. o. m. den 25 januari 1971)
Lundmark, Nils A. J., byrådirektör
Pehrzon, Lars E., direktör
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (fr. o. m. den 26 januari 1971)
I: 3 Riksdagsberättelsen år 1972
406
Sekreterare:
Holmin, Nils E., överingenjör
Bitr. sekreterare:
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, byråchef (t. o. m. den 25 januari 1971)
Lokal: Statens vattenfallsverk, 162 87 Vällingby, tel. växel 87 00 00
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 49.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
sju sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
4. Kraftledningsintrångsutredningen (Fi 1969:52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1968 för att
se över normerna för bestämmande av ersättning vid intrång av kraftledning
i åkermark och jämförlig mark (se Post- och Inrikes tidn. den
22 maj 1968):
Utredningsman:
Fogelkvist, Karl Gustaf, hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 november
1971)
Olsson, Oskar F., vattenrättsdomare (t. o. m. den 10 juni 1971)
Experter:
Fridell, G. Ingvar, universitetslektor
Haraldson, L. Åke, professor
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Sekreterare:
Fogelkvist, Karl Gustaf, hovrättsassessor
Lokal: Vattenöverdomstolen, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel växel
23 68 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
ett sammanträde samt haft överläggningar med företrädare för Skogsoch
Lantarbetsgivareföreningens arbetsstudieavdelning, som utfört vissa
undersökningar åt utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1972.
5. Havsresursutredningen (Fi 1969:57)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för
att verkställa utredning rörande uppläggningen av en långsiktig inventering
av kontinentalsockelns naturtillgångar (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 juli 1968):
Utredningsman:
Swarting, Sven E. V., direktör
Experter:
Blommé, S. Erling, departementssekreterare
407
Kommittéer: Industridepartementet I: 6
Cassel, Bo G. H., kommendörkapten
Ehlin, Ulf R. U., avdelningsdirektör
Engström, Arne V., professor
Fehrm, E. Martin, tekn. dr.
Fromm, Erik G., byråchef
Haegermark, C. Harald, laborator
Hawerman, K. Bertil, byråchef
Hessland, Ivar R., professor
Kullenberg, E. Börje, professor
Lindquist, Armin H., t.f. avdelningsföreståndare
Ljunggren, Sven E., överingenjör
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Palmstierna, Hans A. K., docent
Thunberg, K. I, Anders, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Moberg, Erik E:son, fil. lic. (fr. o. m. den 8 mars 1971)
Vessby, Erik J. M., fil. mag. (t. o. m. den 31 augusti 1971)
Loka1: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 57.
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
sju sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom utredningen företagit
studiebesök och sammanträtt vid skilda tillfällen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet av
år 1972.
6. Delegationen (Fi 1969: 64) för försöksverksamhet med företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968
för frågor rörande försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
i de statliga aktiebolagen:
Ordförande:
Gunnarsson, S. Olle G., sekreterare i Landsorganisationen
Ledamöter:
Linde, Bengt A., personalintendent
Modig, Karl-Erik V., ombudsman
Pettersson, Eric B., planeringschef
Ström, K. Fingal, kansliråd
Tengroth, Bengt T., direktör (t. o. m. den 31 oktober 1971)
Wehlin, Sven, andre förbundsordförande (fr. o. m. den 1 november
1971)
Åhstrand, Lars A., direktör
Experter:
Andersson, Alf Å. H., fil. kand. (fr. o. m. den 15 april 1971)
I: 6 Riksdagsberättelsen år 1972
408
Hammarström, Olof M., civilekonom
Hodann, Jan O. M., fil. kand.
Johnson, Per E., socionom (t. o. m. den 23 april 1971)
Karlsson, Lars Erik, civilekonom
Sekreterare:
Brodén, E. Bertil, byrådirektör
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 22 89 80
{ordföranden), 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 64.
Delegationen har under tiden november 1970—oktober 1971 hållit
tio sammanträden och företagit en studieresa till berörda företag. Vidare
har företrädare för delegationen medverkat vid en av försöksföretagen
anordnad studiekonferens. Två forskningsseminarier om företagsdemokrati
har dessutom genomförts i delegationens regi.
Delegationen har slutfört förstudierna och förberedelsearbetet för försöksverksamhet
inom Svenska tobaksaktiebolaget, Västsveriges allmänna
restaurangaktiebolag och Uddevallavarvet AB samt utarbetat en lägesrapport
från pågående försöksverksamhet vid tobaksfabriken i Arvika.
Följande rapporter har getts ut. Rapport från förstudie vid Västsveriges
allmänna restaurangaktiebolag (VARA) (den 9 november 1971), Rapport
från förstudie vid tobaksfabriken i Härnösand (den 15 december
1971), Rapport från förstudie vid Uddevallavarvet (den 18 november
1971) och Lägesrapport från försöksverksamheten vid tobaksfabriken i
Arvika (den 17 november 1971).
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
7. Delegationen (1 1970:15) för samordning av den statliga läkemedelsproduktionen
Tillkallade
enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 19 december 1969
med uppgift att föreslå åtgärder som främjar samordning av den statliga
läkemedelsproduktionen:
Ordförande:
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Ledamöter:
Hagström, Tony G., departementsråd
Lundbäck, B. Holger, professor
Lönngren, D. Rune, apotekare
Schotte, J. Lennart H., docent
Wilund, Arnold O., farm. dr.
Experter:
Fryklöf, Lars-Einar T., direktör
Hansen, Hans-Jörgen, professor
Isaksson, David, farm. dr
409
Kommittéer: Industridepartementet I: 8
Juhlin, Rolf, överingenjör
Källrot, K. Gunnar, direktör (avliden)
Lindhagen, Sigvard I., direktör
Ström, Sven Å., docent
Åberg, G. Bertil, professor
Lokal: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm 12, tel. växel
24 10 60
Direktiven för delegationen, se 1971 års riksdagsberättelse I 12.
Delegationen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
tio sammanträden.
Delegationen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
8. Utredningen (I 1970:16) rörande närförläggning av atomkraftverk
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1970 för
att utreda frågor rörande närförläggning av atomkraftverk (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 maj 1970):
Ordförande:
Håkansson, Hans E. V., departementsråd
Ledamöter:
Carlbom, Lars E., överingenjör
Hedgran, Arne G., avdelningschef
Larsson, Yngve B., direktör
Ryman, Jan-Erik, direktör
Svensson, Kjell R., departementssekreterare
Wivstad, O. Ingvar, teknisk direktör
Experter:
Almqvist, Per E. A., tekn. lic.
Bringfeldt, Björn T., förste statsmeteorolog
Grimås, Ulf G. A., laborator
Heimburger, H. Peter E., byråchef (t. o. m. den 30 september 1971)
Kindahl, P. Jan, byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1971)
Nilsson, E. Tore R., reaktorinspektör
Schultz, Göran O. H., civilingenjör
Thunell, Jörgen S., civilingenjör
Westerlund, S. Harald, fil. mag.
Sekreterare:
Bergström, Stig O. W., civilingenjör
Bitr. sekreterare:
Green, Nils A. R., ingenjör
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Närförläggningsutredningen, Fack, 611 01 Nyköping 1, tel.
0155/800 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse I 16.
I: g Riksdagsberättelsen år 1972
410
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 26 mars 1971):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1970 tillkallade
jag den 15 april 1970 särskilda sakkunniga — närförläggningsutredningen
— för att utreda vissa frågor om närförläggning av atomkraftverk.
Syftet härmed var att skapa ökad klarhet rörande möjligheterna
att uppföra atomkraftverk i eller intill tätorter. Enligt den arbetsplan
som angavs i direktiven skulle utredningen i första hand inriktas på
anläggningar för kombinerad el- och värmeproduktion i syfte att skapa
underlag för myndigheternas prövning — framför allt från säkerhetssynpunkt
— av konkreta närförläggningsprojekt, bl. a. Stockholms elverks
fjärrvärmeverk. Denna del av utredningsarbetet skulle slutligt
redovisas år 1971. I fråga om arbetets finansiering föreligger en särskild
överenskommelse, innebärande att staten och berörda kraftföretag lämnar
ett bidrag av vardera högst 600 000 kr. till studien. Därjämte ställer
såväl AB Atomenergi som kraftföretagen och vissa myndigheter
material och expertis till förfogande för arbetet.
I direktiven framhölls att de sakkunniga även skulle sikta till att få
fram ett mer allmänt material rörande förläggningen av atomkraftanläggningar
i syfte bl. a. att ge underlag för den framtida översiktliga
planeringen. Det förutsattes att en sådan generell uppläggning av utredningsarbetet
och det därav följande behovet av kompletterande undersökningar
skulle kunna komma att motivera en senare förlängning av
uppdraget.
De sakkunniga har med skrivelse den 11 januari 1971 till chefen för
industridepartementet överlämnat en lägesrapport med en kortfattad
redovisning av arbetet hittills. De sakkunniga har därutöver — i enlighet
med vad som förutskickats i direktiven — hemställt om tilläggsuppdrag
avseende en komplettering av studien rörande närförläggningsproblemen
i avsikt att göra resultaten tillämpliga även på andra förläggningstyper.
En sådan kompletterande rapport skulle kunna avges under år 1972.
Merkostnaderna för utredningsarbetet beräknas till ca 600 000 kr.
Jag delar de sakkunnigas uppfattning om att en utvidgning av det
ursprungliga uppdraget nu bör komma till stånd. Mot bakgrund av den
princip, som på senare tid kommit till uttryck vid större lokaliseringsbeslut,
nämligen att miljöstörande industri bör samlas till vissa områden
av vårt land, är det önskvärt att skapa ökad klarhet om förutsättningarna
för att förlägga atomkraftverk och annan industri till samma områden.
Även lokalisering av atomkraftverk inom sådant avstånd från
tätorter att befintlig samhällsservice kan utnyttjas under såväl byggnadssom
drifttiden är i sammanhanget av stort intresse. Det är därför
angeläget att få fram underlag för generella riktlinjer beträffande avståndet
atomkraftverk-tätort. Analysen av säkerhetsfrågorna vid närförläggning
i egentlig mening bör i samband därmed utvidgas till att
avse även de nämnda lokaliseringstyperna.
Finansieringen av det fortsatta utredningsarbetet bör ske enligt hittills
tillämpade grunder, vilket innebär att kostnaderna bestrids till hälften
från industridepartementets kommittéanslag och till hälften av berörda
kraftföretag. Samma fördelningsprincip bör tillämpas även beträffande
eventuell höjning av den ursprungliga kostnadsramen för utredningen
till följd av bl. a. pris- och löneökningar.
411
Kommittéer: Industridepartementet I: 9
Utredningen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
två sammanträden. Därutöver har 16 sammanträden hållits inom utredningens
expertgrupp.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1972.
9. Delegationen (I 1970:17) för de mindre och medelstora företagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 20 mars 1970
och den 7 september 1971 med uppdrag att bereda frågor rörande de
mindre och medelstora företagens problem (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 maj 1970):
Ordförande:
Lindencrona, Fredrik V. K., landstingsdirektör (t. o. m. den 30 april
1971)
Pettersson, Eric B., planeringschef (fr. o. m. den 1 maj 1971)
Ledamöter:
Heldt, Sten-Olof, ombudsman
Nilsson, Gunnar E., andre ordförande i Landsorganisationen
Ramström, Dick O., professor
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, f. d. led. av 1 kamm.
Wallin, Ingemar E. V., bandirektör
Wollroth, Stig V., direktör
Wååg, Nils Erik, ingenjör, led. av riksdagen
Åström, C. Johan S., departementssekreterare (fr. o. m. den 16 september
1971)
Experter:
Sillén, Bo S. A., direktör
Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen
Tryse, Carl Eric, överingenjör (fr. o. m. den 1 juli 1971)
Törner, Pär I., civilingenjör
Sekreterare:
Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Hallsten, Lars T., pol. mag.
Rudebeck, Karin L., kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 december 1971)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för delegationen, se 1971 års riksdagsberättelse I 14.
Delegationen har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
nio sammanträden. Dessutom har arbetsgrupper inom delegationen sammanträtt
vid skilda tillfällen. Studieresor har företagits inom landet samt
till Storbritannien och Norge.
Delegationen har den 29 december 1970 avgett betänkandet (Ds I
1970: 5) Finansieringsinstitut för mindre och medelstora företag och
I: 9 Riksdagsberättelsen år 1972
412
den 20 oktober 1971 informationsskriften Översikt över utredningsaktiviteter
inriktade på mindre och medelstor företagsamhet. På delegationens
uppdrag har vidare färdigställts tre studier, nämligen Industriell
service i Kristianstads och Hässleholms A-regioner (den 15 oktober
1971), Industriell service i Katrineholms A-region (den 20 oktober
1971) samt Tibro-studien del 1 och 2 (den 29 november 1971).
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
10. Grafiska kommittén (I 1970:18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för
att utföra vissa undersökningar av den grafiska industrin (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 juli 1970):
Ordförande:
Jungenfelt, Karl G., docent
Ledamöter:
Alderin, Erik K., förbundsordförande
Gålmark, Per G., direktör
Lidén, Lars Y., disponent
Lundell, Lars-Erik V., ombudsman
Moreau, Jan-Erik, fil. kand.
Tomner, J. Sigvard A., överingenjör
Österberg, Rolf V., direktör
Expert:
Kulling. Ernst R., direktör
Sekreterare:
Kleist, Åke O., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse I 15
Kommittén har under tiden november 1970 — oktober 1971 hållit
sex sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1972.
11. Metallmanufakturutredningen (I 1970:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1970
för att undersöka nuläge och utvecklingstendenser i den svenska järnoch
metallmanufakturindustrin i vad avser den traditionella tillverkningen.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 28 januari 1971):
Ordförande:
Lemne, Mats H., landshövding (fr. o. m. den 11 december 1970)
Sakkunniga:
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen (fr. o. m. den 11
december 1970)
413
Kommittéer: Industridepartementet I: 11
Idin, Kurt A. T., direktör (fr. o. m. den 11 december 1970)
Lindquist, Sture B. L., förbundsordförande (fr. o. m. den 11 december
1970)
Sjöholm, Sten I. E., bruksdisponent (fr. o. m. den 11 december 1970)
Westerberg, Lars G. I., ombudsman (fr. o. m. den 11 december 1970)
Expert:
Ekström, John E., ekon. lic. (fr. o. m. den 11 december 1970)
Sekreterare:
Davidsson, Sune I., departementssekreterare (fr. o. m. den 1 februari
1971)
Bitr. sekreterare:
Bergman, Rolf A. G., pol. mag. (fr. o. m. den 1 februari 1971)
Lokal: Munkbron 11, 1 tr., lil 28 Stockholm, tel. 11 19 64 (sekreteraren),
11 21 83 (bitr. sekreteraren). Postadress Industridepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 11 december 1970):
Järn- och metallmanufakturindustrins förädlingsvärde uppgick 1967
till omkring 5 % av industrins totala förädlingsvärde. Samtidigt var enligt
långtidsutredningen omkring 53 000 personer sysselsatta inom denna
bransch, vari också inkluderas plastbearbetande tillverkning. Mer än
hälften av de anställda kan förmodas vara sysselsatta inom den traditionella
manufakturindustrin. Härmed avses främst företag som tillverkar
följande produkter: skruvar och bultar; handverktyg och maskinverktyg;
knivar, saxar och bestick; metallvaror för hushållen samt andra
bearbetade varor av oädla metaller. Branschen är såsom framgår utomordentligt
heterogen till sin natur med stora skillnader i konkurrensförutsättningar
mellan olika varugrupper.
För de nämnda varugrupperna uppgick under 1968 exporten till
drygt 30 °/o av produktionen, medan importen samtidigt uppgick till ca
25 °/o av förbrukningen. Såväl import- som exportandelar varierar
emellertid starkt för de olika varugrupperna.
En tillbakablick visar att järn- och metallmanufakturindustrins produktionsvolym
under mellankrigsåren steg ungefär i samma takt som
genomsnittet för övrig verkstadsindustri. Därefter avtog tillväxttakten
fram till slutet av 1950-talet. Under början av 1960-talet inträdde en
förändring som innebar att manufakturindustrins produktion ökade
snabbare än övriga grupper inom verkstadsindustrin. Tillväxten har sedan
minskat och ligger nu åter under genomsnittet för verkstadsindustrin.
Vid en bedömning av manufakturindustrins framtida utveckling bör
beaktas att manufakturvarorna har att konkurrera med substitut på såväl
material- som användningssidan.
Under de senaste två decennierna har plastprodukterna kommit att
ersätta en mångfald metallvaror. Transportkärl och andra emballage, rör
och köksredskap tillverkas i ökande utsträckning av plast. Genom mekanisering
har handredskapen som tillverkas inom manufakturindustrin
alltmer fått ge plats för produkter från maskinindustrin. Särskilt mar
-
I: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
414
kant har denna utveckling varit i fråga om produkter avsedda för jordbruket
och skogsbruket.
Distributionsstrukturen för manufakturprodukterna har snabbt förändrats.
Traditionellt har järnhandeln varit en av manufakturindustrins
viktigaste distributionskanaler. Varuhusen och butikskedjorna, vilka enligt
erfarenheterna från andra varuområden har en stark position gentemot
småleverantörer har på senare tid fått ökad betydelse som distributionsväg
för manufakturindustrin. Underleverantörsystemet och legotillverkningen
har också stor betydelse inom vissa delar av järn- och
metallmanufakturindustrin och därmed i ökad utsträckning medfört
direkta leveranser till framför allt större verkstadsföretag, vilka i allmänhet
kan antas vara mycket kostnads- och kvalitetsmedvetna. Tillkomsten
av stora och kompetenta köpare, exempelvis byggnadsföretag, vilka i
allt större utsträckning får leveranser utan förmedling av järnhandeln
har inneburit en liknande förändring. Dessa faktorer har tillsammans
medfört att distributionsmönstret för manufakturprodukterna förändrats
avsevärt under de senaste 20 åren. En sannolik följd av denna förändring
är att den internationella konkurrensen i framtiden blir mera
påtaglig.
För vissa varugrupper har denna konkurrens redan inneburit svårigheter
för svenska tillverkare. Detta gäller exempelvis för matbestick, där
bl. a. japansk lågprisimport tvingat fram en ändrad produktionsinriktning
för tillverkare i Sverige.
Att distributionsformerna förändras samtidigt som importkonkurrensen
ökar skärper kraven på en fortsatt omställning av de svenska företagen.
Risker finns att den utländska konkurrensen inom vissa varugrupper
kan leda till växande svårigheter för företag och anställda såvida
inte företagens konkurrensförutsättningar förbättras.
Företagen inom järn- och metallmanufaktur har genomsnittligt
mindre än 50 anställda och är något mindre än den genomsnittliga företagsstorleken
för hela verkstadsindustrin. Inom den traditionella manufakturindustrin
finns ett fåtal stora företag och ett stort antal små företag.
De mindre företagen är vanligen familjeägda. Detta kan i vissa fall
innebära speciella problem vid den fortsatta strukturella omvandlingen
av branschen.
För all järn- och metallmanufakturtillverkning ligger förädlingsvärdets
andel av saluvärdet över 50 %. Man kan på goda grunder förmoda, att
förädlingsvärdets andel för enbart den traditionella delen av tillverkningen
är lika hög eller högre. Enligt tillgängliga uppgifter är den traditionella
tillverkningen fortfarande utpräglat arbetsintensiv, vilket är en
följd av industrins låga mekaniseringsgrad. Detta innebär att en förändring
av löneläget relativt starkt påverkar företagens lönsamhet.
Underleveransernas ökande andel inom vissa varugrupper innebär att
nya produkter introduceras vilket förändrar den traditionella järn- och
metallmanufakturindustrins produktmönster. I viss utsträckning kan den
tekniska utvecklingen inom verkstadsindustrin skapa nya användningsområden
för produkter från järn- och metallmanufakturindustrin. Detta
bidrar till att större krav ställs på företagens produktutveckling. Härtill
kommer att allt fler nya material används. Plast har på många områden
redan ersatt de traditionella metallerna. Vidareutvecklingen av plasternas
egenskaper kommer med säkerhet att medföra en ökande användning
av plast inom användningsområden där metallerna f. n. dominerar.
415
Kommittéer: Industridepartementet I: 11
Utvecklingen av produkter och material kommer att ställa krav på
ökade kunskaper och bättre utbildning inom manufakturindustrin.
Förändringarna av distributionsformer och konkurrensförutsättningar
tvingar fram förändringar inom branschen. Många företag måste modernisera
sin produktionsapparat. Företagen kommer också att i ökande
utsträckning tvingas utnyttja stordriftsfördelar för att hålla nere sina
tillverkningskostnader på en konkurrenskraftig nivå. Detta kommer att
kräva större företag eller samarbete i nya former. Den nödvändiga intensifieringen
av produktutvecklingen inom manufakturindustrin kan också
komma att ställa krav på en förändrad företagsstruktur.
Det sagda visar att den traditionella delen av järn- och metallmanufakturindustrin
sannolikt står inför en accelererande omställningsprocess,
som främst för de många mindre företagen men även för större
företag kan innebära problem. Den starka koncentrationen av manufakturföretag
till vissa regioner, exempelvis Eskilstuna-regionen och några
orter i Småland, kan leda till regionala problem.
Jag finner det mot här angivna bakgrund angeläget att branschen
undersöks och förordar därför att sakkunniga tillkallas för att kartlägga
och analysera järn- och metallmanufakturindustrins nuläge och utvecklingstendenser.
De sakkunniga bör begränsa sitt uppdrag till den traditionella
delen av manufakturindustrin såsom den definieras inledningsvis.
Manufakturtillverkningens heterogena karaktär gör det dock vanskligt
att klart avgränsa de produktområden och de företag som bör räknas
till den traditionella delen. De sakkunniga bör därför ha frihet att
vid sin undersökning vidga eller inskränka den angivna ramen för uppdraget
om detta vid närmare överväganden ter sig lämpligt. De sakkunniga
bör vidare i sitt arbete beakta de stora skillnaderna i olika hänseenden
mellan varugrupperna.
De sakkunniga bör som ett första led i sitt arbete undersöka den traditionella
manufakturindustrins nuvarande läge och vidare klarlägga de
faktorer som bedöms bli bestämmande för branschens utveckling under
1970-talet.
Därefter bör konkurrensen från utlandet och från andra material
analyseras för att klargöra om svenska manufakturföretag genom att
förändra sin produktionsinriktning eller genom strukturrationaliseringar
har möjlighet att förbättra sin konkurrenssituation dels på hemmamarknaden,
dels på exportmarknaderna.
Vidare bör de sakkunniga analysera behovet av och förutsättningarna
för produktutveckling inom branschen. Detta bör ske inte enbart mot
bakgrund av dagens situation utan med särskild hänsyn till bl. a. den
betydelse som nya plastmaterial och ny produktionsteknik kan förmodas
få.
Specialisering är en av förutsättningarna för att åstadkomma högre
produktivitet. En av formerna för specialisering är underleverantörsystemet
som inom verkstadsindustrin nått en betydande utveckling i
Sverige genom målmedvetna insatser från bl. a. branschorganisationens
sida. Detta system har härigenom fått en avsevärd omfattning även
inom visa delar av manufakturindustrin och bör närmare undersökas.
De sakkunniga bör därför analysera hur systemet f. n. fungerar och
ange dess sannolika utveckling inom järn- och metallmanufakturindustrin.
De sakkunniga bör därvid pröva huruvida det finns skäl att utvidga
underleverantörsystemet och i vilka avseenden detta kan förbättras.
Det är troligt att distributionens förändrade karaktär har en avsevärd
I: 11 Riksdagsberättelsen år 1972
416
betydelse för manufakturindustrins omställning och fortsatta utveckling.
De sakkunniga bör därför ägna stor uppmärksamhet åt samspelet
mellan produktion och distribution.
Som jag förut nämnt har vi i vårt land en stark koncentration av
järn- och metallmanufakturföretag till vissa regioner och orter. De sakkunniga
bör därför särskilt uppmärksamma de omställningar och därmed
sammanhängande sociala problem som kan emotses i vissa av de
berörda orterna och regionerna. Överväganden av denna art bör i viss
mån bli vägledande vid val av varugrupper, som görs till föremål för
mera detaljerade analyser.
Slutligen bör de sakkunniga med utgångspunkt från målet att åstadkomma
en samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning redovisa vilka
slag av åtgärder — dock icke särskilda statliga subventioner — som är
bäst ägnade att lösa de problem som enligt de sakkunnigas bedömning
redan föreligger eller kan väntas uppkomma inom den svenska järnoch
metallmanufakturindustrin när det gäller den traditionella tillverkningen.
De sakkunnigas analys och slutsatser skall bilda ett underlag för
industripolitiska, regionalpolitiska och företagspolitiska överväganden.
Erfarenheter från andra branscher kan sannolikt vara av värde för de
sakkunniga i deras arbete.
Utredningen har under tiden februari—oktober 1971 hållit sex sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har åtta
sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1972.
12. Utredningen (11970: 20) av möbelindustrin
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1970
för översyn av den svenska möbelindustrin (se Post- och Inrikes tidn.
den 28 januari 1971):
Utredningsman:
Sundin, J. Arvid, direktör (fr. o. m. den 17 december 1970)
Sekreterare:
Löfgren, Torsten, pol. mag. (fr. o. m. den 13 juli 1971)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Postadress: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 17 december 1970):
Den svenska träbearbetande industrin, som sysselsätter ca 75 000 personer,
har expanderat snabbt under 1960-talet. Inom vissa av delbranscherna,
bl. a. möbelindustrin som har närmare 20 000 anställda, kommer
utvecklingen att bli mindre gynnsam under 1970-talet, om nuvarande
efterfrågeprognoser visar sig riktiga.
Möbelindustrin är starkt hemmamarknadsbetonad. Sålunda uppgick
möbelproduktionens exportandel år 1968 till 12 °/o, samtidigt som importens
andel av förbrukningen uppgick till 11 %. Exempel från andra
länder visar att denna starka hemmamarknadsinriktning inte är ofrån
-
417
Kommittéer: Industridepartementet I: 12
komlig. Med sitt goda anseende för design och kvalitet bör svensk möbelindustri
ha möjligheter att öka sin exportandel påtagligt och därigenom
delvis kompensera en väntad dämpning av den inhemska efterfrågeutvecklingen.
En ökad exportsatsning kommer att ställa krav på förändringar inom
möbelindustrin. Samtidigt behövs bättre kunskaper om exportmöjligheterna
med avseende på olika länder.
Efter överläggningar med representanter för möbelindustrin har enighet
nåtts om ett gemensamt undersökningsprogram, som i huvudsak innebär
att Industrins byrå för strukturstudier på uppdrag av möbelindustrin
undersöker nämnda exportmöjligheter medan genom industridepartementet
verkställs en generell analys av vilka förändringar i möbelindustrins
förutsättningar som krävs för att tillvarata dessa exportmöjligheter.
När detta grundläggande material föreligger avser Industrins
byrå för strukturstudier att verka för lämpliga företagsspecifika åtgärder.
Undersökningsprogrammet avses genomföras i samråd med berörda
arter inom möbelindustrin.
Mot denna bakgrund förordar jag att en sakkunnig tillkallas för att
undersöka, vilka förändringar som krävs inom den svenska möbelindustrin
för att påtagligt öka exportandelen. På grundval av denna undersökning
bör den sakkunnige avge förslag om vilka åtgärder branschen
och statsmakterna lämpligen bör vidta. En grundläggande förutsättning
skall härvid vara att för möbelindustrin särskilt avsedda statliga subventioner
inte kan komma i fråga.
Den sakkunnige bör kartlägga skillnader i kostnadsläge mellan möbelindustrin
i Sverige och i de viktigaste konkurrentländerna. Med utgångspunkt
härifrån bör den sakkunnige bedöma vilka produktivitetsvinster
som kan erhållas genom ökad specialicering, bättre produktionsplanering,
effektivare utnyttjande av maskinkapitalet samt införande av modernare
produktionsteknik. I sistnämnda hänseende bör samråd ske
med styrelsen för teknisk utveckling. Den sakkunnige bör särskilt uppmärksamma
vilka strukturförändringar som krävs för att uppnå dessa
produktivitetsvinster.
Det har hävdats att teknikerbristen inom den träbearbetande industrin
och därmed också möbelindustrin utgör ett hinder för en mer rationell
produktion. Den sakkunnige bör undersöka om ett sådant utvecklingshinder
föreligger för att därigenom få underlag för vidare överväganden.
En ökad satsning på exportmarknaderna kommer att ställa nya och
större krav på företagens marknadsföringsresurser och leveranskapacitet.
Den sakkunnige bör analysera vilka strukturella och andra åtgärder inom
industrin som är behövliga för att möta dessa krav.
Vid sidan av en rationellare produktionsapparat och en effektivare
marknadsföring synes den viktigaste åtgärden vara att satsa på produkter
som kännetecknas av hög kvalitet och god design. Den sakkunniges
förslag bör därför syfta till att stimulera en sådan utveckling. Härvid
bör särskilt uppmärksammas möjligheterna att främja samarbetet mellan
möbelindustrin å ena sidan och formgivare, textilkonstnärer samt
industrin för heminredningstextilier å andra sidan. Den sakkunnige bör
därför samråda med Svenska slöjdföreningen och Möbelinstitutet.
Den sakkunnige bör vidare i samråd med vederbörande myndigheter
söka bedöma om sådana fortbildningsbehov finns inom branschen, speciellt
i fråga om industriell teknik och design samt marknadsföring som
14 Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
I: 12 Riksdagsberättelsen år 1972
418
kan motivera särskilda åtgärder särskilt med avseende på företagsledarna.
Den sakkunnige har under tiden januari 1971 — oktober 1971 hållit
sju sammanträden med en särskild referensgrupp för översyn av den
svenska möbelindustrin samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av den sakkunniges arbete.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1972.
13. Installationsbranschutredningen (I 1970:21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970
för en kartläggning och analys av installationssektorn (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 februari 1971):
Utredningsman:
Cederwall, Gustav F. E., landshövding (fr. o. m. den 29 januari 1971)
Experter:
Bergvall, K. Lennart, arkitekt (fr. o. m. den 15 september 1971)
Bernhard, Harry, överingenjör (fr. o. m. den 15 september 1971)
Boysen, Arne A., civilingenjör (fr. o. m. den 15 september 1971)
Hidemark, Bengt Å. H., arkitekt (fr. o. m. den 15 september 1971)
Rengholt, Ulf N., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 15 september 1971)
Sekreterare:
Mildner, Erwin A., fil. lic. (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Bitr. sekreterare:
Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom (fr. o. m. den 1 mars 1971)
Lokal: Munkbron 11, 1 tr., tel. 11 21 74 (sekreteraren), 11 24 69 (bitr.
sekreteraren). Postadress: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
2
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 29 december 1970):
Av det totala bruttoproduktionsvärdet inom byggnadsverksamheten i
vårt land, som år 1968 uppgick till omkring 25 miljarder kronor, faller
ungefär 70 procent på husbyggandet fördelat med ca 40 procent på bostadshus
och ca 30 procent på övriga byggnader. En växande andel av
den totala kostnaden vid husbyggande avser ws-installationer, d. v. s.
installationer för värme, ventilation och sanitet, samt elinstallationer.
Andelen varierar kraftigt mellan industribyggnader, sjukhus, förvaltningsbyggnader
och bostadshus. För sjukhus och vissa förvaltningsbyggnader
kan kostnaderna för installationsmateriel och -arbeten överstiga
44 procent av den totala byggnadskostnaden. I flerfamiljshus är
numera motsvarande andel 20—30 procent. Inom industrin kommer
växande anspråk på arbetsmiljöns utformning att öka installationernas
andel av byggnadskostnaderna.
Installationerna har normalt en kortare livslängd än husstommen och
kräver mer underhåll än denna. Bl. a. på grund härav är den andel av
de totala årskostnaderna för en byggnad, som sammanhänger med installationerna,
normalt större än nyss angivna procenttal.
419
Kommittéer: Industridepartementet I: 13
Tillgänglig statistik ger inte möjligheter att beräkna omfattningen av
svensktillverkad installationsmateriel för husbyggnadsändamål. Produktions-
och handelsstatistiken över vissa i sammanhanget viktiga varugrupper
såsom sanitetsporslin, sanitetsartiklar av järn och stål, apparater
för centraluppvärmning och luftkonditionering, rör, elspisar samt
elektriska ledningar visar emellertid både att den svenska produktionen
är omfattande och att den internationella handeln är betydande inom
åtskilliga varugrupper.
Inte heller beträffande distributionsledet finns någon tillfredsställande
statistik. Nämnas kan dock att den totala omsättningen för rörgrossistföreningens
medlemmar år 1968 uppgick till ca 900 milj. kr. Motsvarande
siffra för elgrossistföreningens medlemmar var närmare 1 100
milj. kr.
På det organisatoriska planet är installationssektom komplicerad. Den
är funktionellt uppdelat i olika installationsområden. Inom vart och ett
av dessa finns olika typer av företag, såsom tillverkare, grossister, konsulter
och installationsentreprenörer. För att installationssektom skall fungera
effektivt ställs mycket stora krav på att dess parter samverkar
såväl inbördes som med byggherrar och byggnadsentreprenörer. Dessa
krav skärps vid den ökade specialisering i bland annat konsult- och
installationsleden, som blivit följden av installationernas ökade omfattning.
Här kan särskilt nämnas ventilationstekniken med tillhörande
leglerteknik. En effektiv installationssektor förutsätter också att byggherrarna
och de slutliga avnämarna har möjligheter att kritiskt värdera
och öva inflytande på den produkt- och systemutveckling, som bedrivs
hos entreprenörer och fabrikanter.
De statliga eller statligt stödda åtgärder, som hittills vidtagits för att
främja utvecklingen inom installationssektom, har i huvudsak gällt
standardisering och normering samt forskning. Sålunda har statens
planverk utarbetat normer för vatten- och avloppsinstallationer i anslutning
till en ny lag på området. En liknande översyn av normsystemet
för elinstallationer har inletts. Inom ramen för standardiseringsarbetet
vid SIS arbetar Byggstandardiseringen med specialkommittéer och arbetsgrupper
på installationsområdet.
Stöd till den tekniska forskningen inom installationssektom utgår
huvudsakligen genom statens råd för byggnadsforskning. Detta stöd avser
dels projekt som utförs vid statens institut för byggnadsforskning, där
två grupper för installationsforskning respektive klimatforskning är
verksamma, dels projekt som utförs vid andra forskningsinstitut eller
företag. Styrelsen för teknisk utveckling stöder undersökningar, som
avser arbetsplatsernas klimatproblem.
Installationssektoms växande omfattning liksom dess komplicerade
funktionssätt motiverar enligt min mening att den i ökad utsträckning
uppmärksammas i debatten om byggnadsmaterialindustrin och byggandets
rationalisering. En genomgång av det relativt rikhaltiga utredningsmaterialet
på byggområdet från senare år ger vid handen att någon mera
omfattande analys av installationssektom inte gjorts. En undersökning
av installationssektom bör nu komma till stånd och jag förordar att en
särskild sakkunnig tillkallas härför. Huvuduppgiften för den sakkunnige
bör vara att allsidigt kartlägga och analysera installationssektoms struktur
och funktionssätt, att identifiera hinder för en bättre fungerande
installationssektor och att föreslå vägar för att undanröja dessa hinder
genom statliga näringspolitiska åtgärder eller insatser från företag och
I: 13 Riksdagsberättelsen år 1972
420
organisationer. Den sakkunniges uppdrag begränsas till vvs-installationer
och elinstallationer, som betjänar byggnader för olika ändamål. Uppdraget
omfattar inte installationer, som ingår i produktionsutrustningar
inom industrin.
Kartläggningen och analysen bör inte inriktas på förhållandena inom
någon viss del av installationssektorn utan bör omfatta hela den vertikala
och horisontella strukturen. Särskild tonvikt bör läggas på en analys av
arbetsfördelningen mellan de olika parterna inom sektorn och de funktionella
sambanden mellan dessa. Med hänsyn till att installationerna
ingår som en viktig del i den totala byggprocessen är det angeläget att
den sakkunnige i sina förslag söker finna lösningar, som har de för
byggprocessen som helhet mest gynnsamma effekterna.
Enligt min mening bör bl. a. följande frågor uppmärksammas av den
sakkunnige.
Utvecklingen inom husbyggandet har under senare år inneburit en
betydande rationalisering och mekanisering av processerna på byggplatserna,
ofta i kombination med ökad förtillverkning av komponenterna till
byggnadens stomme och inredning. För att utnyttja de möjligheter till
kortare byggtider, som elementbyggande ger, bör systemlösningar och
förtillverkning beträffande installationer få ökad omfattning. En viktig
uppgift för den sakkunnige är därför att undersöka vad som kan göras
hos fabrikanter och övriga parter inom husbyggandet för att främja en
sådan utveckling.
Det ömsesidiga beroendet mellan olika installationer inbördes samt
mellan installationer och husstomme nödvändiggör att lösningarna på
resp. område inte utvecklas isolerade från varandra. Den sakkunnige
bör undersöka om fabrikanter och övriga parter inom dagens husbyggande
tillräckligt beaktar detta samt föreslå åtgärder som kan befrämja
den önskvärda samordningen på området. Under 1970- och 80-talen
kommer modernisering och ombyggnad av äldre bostäder sannolikt att
få ökad relativ betydelse. Den år 1968 tillsatta saneringsutredningen
(In 1970: 26) undersöker vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att
stimulera utvecklingen av ändamålsenliga lösningar för moderniseringsoch
ombyggnadsändamål. Den sakkunnige bör samråda med saneringsutredningen
i dessa frågor.
Från principiell synpunkt är det önskvärt att installationstekniska lösningar
utformas så att de blir generella och medger utbytbarhet mellan
komponenter av olika fabrikat och därmed ökad valfrihet vid upphandlingen.
Kravet på generella lösningar kan emellertid i praktiken vara
svårt att förena med behovet av att ett och samma företag svarar för
det funktionella sammanhanget i en större eller mindre del av ett projekt.
Detta synes t. ex. vara fallet på ventilationsområdet, där i högre grad än
på installationsområdet i övrigt företagsegna system är förhärskande.
Önskemålet om en snabb teknisk utveckling kan medföra att sådana
system måste accepteras. Jag finner det angeläget att den sakkunnige
undersöker möjligheterna inom olika delar av installationssektorn att
uppnå generellt tillämpliga lösningar utan förfång för utvecklingen av
funktionellt sammanhållna system. Härvid bör inte minst behovet av en
fungerande konkurrens för underhålls- och reparationsarbeten beaktas.
Den sakkunnige bör i detta sammanhang även granska inriktningen av
normerings- och standardiseringssträvandena på installationsområdet
och undersöka förutsättningarna för ökad måttsamordning samt önskvärdheten
av minskad variantrikedom på vissa produktområden.
421
Kommittéer: Industridepartementet I; 13
Det är viktigt att den sakkunnige i sin analys inte studerar olika frågor
från snävt tekniskt-ekonomiska utgångspunkter. Särskilt bör förutsättningarna
för en fungerande konkurrens mellan fabrikanter, distributörer
och installatörer inbördes uppmärksammas. Den sakkunniges bedömningar
på denna punkt bör göras mot bakgrund av en analys av
existerande och önskvärda konkurrensförhållanden på området samt
förekommande konkurrensbegränsningar. Ett sådant underlag torde
lämpligen tas fram i nära samråd med de konkurrensvårdande myndigheterna.
Den sakkunnige bör även samråda med den i december 1969
tillkallade byggkonkurrensutredningen (In 1970: 31).
Installationsmaterial tillverkas inom flera industribranscher, främst
järn- och stålindustri, verkstadsindustri samt jord- och stenindustri. Den
sakkunnige bör kartlägga hur materialförbrukningen fördelar sig på
svenska och utländska producenter samt vilken betydelse det inhemska
husbyggandet har för den förstnämnda kategorin av producenter. I detta
sammanhang bör den sakkunnige bedöma de sannolika konsekvenserna
av en successivt stigande utrikeshandel samt positiva och negativa effekter
av svenska normer och tekniska föreskrifter för svenskt husbyggande.
Den sakkunnige bör vidare analysera vilken horisontell och vertikal
integration inom industrin, som är nödvändig för att tillgodose husbyggandets
krav på rationella installationslösningar, samt vilka begränsningar
behovet av att tillgodose andra avnämare samtidigt innebär.
Ett distributionssystem måste vara anpassat till både producenternas
och avnämarnas behov och önskemål. Mot bakgrund av byggprocessens
krav bör den sakkunnige analysera ändamålsenligheten av det nuvarande
distributionsväsendet på installationsområdet.
Den sakkunnige bör slutligen även behandla problem sammanhängande
med utbildningen och forskningen inom installationssektorn. Den
centrala frågan synes här vara om insatserna i tillräcklig grad återspeglar
sektorns betydelse inom dagens byggande. Den sakkunnige bör undersöka
dels i vilken utsträckning möjligheter finns att inom ramen för
befintliga utbildningsresurser tillgodose det nuvarande och framtida behovet
av kvalificerad teknisk personal, såväl med gymnasial som eftergymnasial
utbildning, dels vilka utbildningsåtgärder som det i förekommande
fall kan vara önskvärt att vidta. Jag vill beträffande avvägningen
mellan bredd och specialisering inom utbildningsvägarna erinra om de
riktlinjer som fastlagts bl. a. genom 1964 och 1968 års riksdagsbeslut
(prop. 1964: 171, SäU 1964:1, rskr 1964: 407 och prop. 1968: 140, SU
1968: 195, rskr 1968: 404). Detta arbete bör ske i nära samarbete med
företrädare för utbildningsmyndigheterna. Beträffande behoven av forsknings-
och utvecklingsarbete på installationsområdet bör den sakkunnige
samråda med statens råd för byggnadsforskning och styrelsen för teknisk
utveckling. I detta sammanhang bör även bedömas om provningsmöjligheterna
beträffande produkter och system inom installationssektorn
bör utvidgas för att stärka avnämarnas ställning. Den sakkunnige
bör beakta att framkomsten av kvalificerade tekniska lösningar på installationsområdet
kan erbjuda goda exportmöjligheter, vars utnyttjande
via de långa seriernas ekonomi även kan komma svenska avnämare delvis
tillgodo.
De i det föregående särskilt uppmärksammade frågorna spänner över
ett relativt vidsträckt fält och torde för en närmare behandling kräva
utredningsinsatser av delvis mycket skiftande karaktär. Jag finner det
därför önskvärt att den sakkunnige vid genomförandet av avgränsnings
-
I: 13 Riksdagsberättelsen år 1972
422
bara delundersökningar anlitar befintliga utredningsinstitutioner och annan
tillgänglig expertis på området i all den utsträckning detta med fördel
kan ske.
Utredningen har under tiden januari — oktober 1971 hållit tre
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
14. Utredningen (I 1971:1) rörande eldistributionens och elproduktionens
organisation (elutredningen)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för
att utreda frågor rörande eldistributionens och elproduktionens organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1971):
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding (fr. o. m. den 9 juli 1971)
Experter:
Håkansson, Hans E. V., departementsråd (fr. o. m. den 9 juli 1971)
Lindmark, Lars E., rådman (fr. o. m. den 9 juli 1971)
Lokal: Länsstyrelsen, Box 187, 611 01 Nyköping 1, tel. växel 0155/
801 00
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 27 maj 1971):
Eldistributionens organisation
Allmän bakgrund
Detaljdistributionen av elkraft till de enskilda förbrukarna omhänderhas
i vårt land av ca 900 företag. Av dessa är nära hälften ekonomiska
föreningar. Återstoden utgörs av privata bolag, kommunala elverk och
bolag samt av det statliga vattenfallsverket med dotterbolag.
Bland de privata företagen finns flera skilda ägarintressen representerade.
Den till antalet största gruppen är de kooperativa distributionsföreningarna.
Vid sidan av dessa återfinns lokala distributionsbolag som
i de flesta fall ägs av abonnenterna eller grupper av abonnenter. En annan
företagskategori är de industriföretag, som bedriver eldistribution.
Denna är som regel begränsad till mindre områden i närheten av industrianläggningarna.
En till antalet mindre del av de privata företagen
inom eldistributionen utgör de s. k. råkraftföretagen som — i likhet med
vattenfallsverket — i första hand är inriktade på produktion av elkraft
men som därjämte i flera fall direkt eller genom dotterföretag bedriver
distribution i betydande utsträckning.
Ser man till företagens storlek har nära 600 företag mindre än 2 000
abonnenter och ungefär hälften av dessa företag har mindre än 500
abonnenter. Det föreligger ett klart samband mellan företagsstorlek och
företagstyp. De kommunala företagen och råkraftföretagen dominerar
bland företag med mer än 2 000 abonnenter, de ekonomiska föreningarna
bland företag med lägre abonnenantal. Av landets 3,9 miljoner abonnenter
har de kommunala företagen, som utgör en femtedel av totala
antalet företag, mer än 60 %. De ekonomiska föreningarna utgör om
-
423
Kommittéer: Industridepartementet I: 14
kring hälften av antalet företag men har mindre än en tiondel av det
totala antalet abonnenter. I stora drag motsvaras fördelningen på kommunala
och icke-kommunala företag av fördelningen på tätortsdistribution
resp. glesbygdsdistribution. Inom glesbygdsområden och mindre
tätorter omhänderhas detalj distributionen huvudsakligen av de privata
råkraftföretagen och vattenfallsverket, vilka tillsammans har ca 50 °/o
av antalet abonnenter inom dessa områden, samt av ekonomiska föreningar.
Sistnämnda förhållande har en historisk förklaring. I flertalet städer
ansågs från början elförsörjningen vara en kommunal angelägenhet och
ansvaret för distributionen kom att ligga på kommunala elverk. På
landsbygden blev däremot elektrifieringen en uppgift för råkraftleverantörerna
och förbrukarna själva. Dessa slöt sig samman i kooperativa
distributionsföreningar. Ofta skedde detta på initiativ av råkraftleverantörerna,
som också på olika sätt understödde bildandet av sådana
föreningar. I betydande utsträckning kom dock råkraftföretagen att
svara även för detaljdistributionen på landsbygden. Föreningarnas verksamhetsområden
var som regel mycket små. Landsbygdsdistributionen
blev härigenom splittrad på ett mycket stort antal företag.
Utvecklingen av eldistributionen har i stort ägt rum utan några mera
ingripande åtgärder från statens sida. Visserligen har det alltsedan tillkomsten
av 1902 års lag om elektriska anläggningar funnits lagbestämmelser
om statligt tillstånd för utförande av starkströmsledningar. Ursprungligen
motiverades emellertid tillståndsskyldigheten främst av intresset
att få till stånd en säkerhetskontroll av högspänningsledningar
ovan jord, vilka ansågs särskilt farliga. Först år 1938 infördes en uttrycklig
bestämmelse om att vid prövning av ansökan om tillstånd hänsyn
skulle tas till ledningarnas behövlighet och planmässighet.
Genom ändringar i ellagen år 1957 ökades statens möjligheter att
öva inflytande på eldistributionen. Tillståndsskyldigheten utvidgades då
till att omfatta i princip alla starkströmsledningar. Samtidigt förenklades
tillståndsgivningen genom införandet av ett system med områdeskoncessioner.
Detta innebär i princip att distributör får koncession för ett visst
geografiskt område inom vilket han utan särskild prövning får dra erforderliga
ledningar med viss högsta spänning för sin detalj distribution.
Till grund för 1957 års lagstiftning låg uppfattningen att utvecklingen
inom landsbygdsdistributionen präglades av oenhetlighet och bristande
planering till följd av att distributionen splittrats på många, ofta mycket
små enheter. Den tekniska distributionsapparaten var på många håll
undermålig. Nätens överföringsförmåga var ofta otillräcklig med hänsyn
till rådande belastning, och omfattande förstärkningar var nödvändiga
för att de ökande kraftbehoven skulle kunna tillgodoses. Missförhållandena
ansågs dock kunna avhjälpas genom begränsade åtgärder, och
lagändringarna syftade till en omorganisation av distributionsverksamheten
på landsbygden så att företagen skulle bli tillräckligt stora för att
kunna erbjuda en fullgod eldistribution. Det ansågs att ett företag för
att uppfylla detta krav skulle ha minst omkring 2 000 abonnenter men
hänsynen till lokala förhållanden kunde motivera avvikelser. Det förutsattes
att den erforderliga omorganisationen av landsbygdsdistributionen
skulle kunna genomföras på 15—20 år.
För att förbättra distributionsförhållandena på landsbygden och samtidigt
underlätta den omorganisation av distributionen som 1957 års
I: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
424
ändringar i ellagen syftade till infördes år 1958 de s. k. upprustningsbidragen
(prop. 1958: 116, JoU 17, rskr 278). Sådana bidrag har hittills
utgått med omkring 60 milj. kr. Dessutom lämnas sedan år 1940 statsbidrag
till nyelektrifiering på landsbygden. Bidrag för detta ändamål har
under årens lopp utgått med sammanlagt omkring 100 milj. kr. Vidare
kan i detta sammanhang nämnas att riksdagen åren 1954 och 1960 beviljade
vattenfallsverket särskilda anslag om sammanlagt 30 milj. kr. att
användas för förvärv och upprustning av icke bärkraftiga distributionsföretag
inom övre Norrlands skogs- och fjällbygder.
Redan i mitten av 1960-talet väcktes frågan om åtgärder för att påskynda
och effektivisera det rationaliseringsarbete som åsyftats med lagändringarna
år 1957. överväganden inom handelsdepartementet och
kommerskollegium ledde till det utredningsarbete, som utförts av eldistributionsutredningen
(H 1967: 21) och som i september 1968 resulterat
i betänkandet (SOU 1968: 39) Eldistributionens rationalisering.
Utredningen slår fast att rationaliseringen på eldistributionsområdet
inte genomförts i den takt och omfattning som förutsattes vid tillkomsten
av 1957 års lagändringar. Förklaringen härtill är enligt utredningen
bl. a. att ellagen i sin nuvarande utformning inte i tillräcklig grad möjliggör
för koncessionsmyndigheten att styra utvecklingen i önskvärd
riktning. Utredningens förslag går därför i huvudsak ut på att öka koncessionsmyndighetens
befogenheter. Sålunda förordas en lagregel som
skulle ge koncessionsmyndigheten rätt att återkalla löpande koncession
när särskild anledning härtill föreligger med hänsyn till distributionens
ändamålsenliga ordnande. I anslutning härtill föreslås en bestämmelse
om skyldighet för den vars distributionsverksamhet enligt myndighetens
beslut skall överflyttas att på skäliga villkor avstå sin distributionsanläggning
och viss annan egendom som använts i distributionsverksamheten.
Den önskvärda rationaliseringen av eldistributionen bör enligt utredningen
kunna genomföras med hjälp av lämpliga distributörer som
får bärkraftiga enheter till sitt förfogande. Utredningen uppställer inte
något bestämt krav i fråga om abonnentunderlagets storlek men anser
att förhållandevis stora enheter — helst omfattande både tätort och
glesbygd — behövs för att distributionen skall ske utan befogad anmärkning.
De nuvarande statsbidragen bör enligt utredningen kunna slopas
utan att rationaliseringen på ett avgörande sätt försvåras.
Vid remissbehandlingen har utredningens förslag fått ett i stort sett
positivt mottagande. Åtskilliga remissinstanser har tillstyrkt de föreslagna
ändringarna i ellagen med motiveringen att rationaliseringen av
eldistributionen bör genomföras i snabbare takt än hittills. Vissa remissinstanser
efterlyser emellertid mer preciserade uttalanden beträffande
kriterierna för lämplig distributionsenhet än utredningen lämnat.
Utredningens uppfattning att bidragsgivningen bör kunna slopas har
mött invändningar från såväl myndigheter som företrädare för de olika
företagsgrupperna inom distributionsverksamheten.
Vissa kritiska synpunkter har vid remissbehandlingen anförts i fråga
om den nuvarande organisationen av eldistributionen. Det framhålls
sålunda att statsmakternas ställningstagande år 1957 innebar att man
avstod från en mera radikal och genomgripande omorganisation i form
av förstatligande eller kommunalisering av distributionen och i stället
valde en väg för rationalisering som förutsatte enskilda initiativ, styrda
och kontrollerade av koncessionsmyndigheten. Att denna har svårt att
425
Kommittéer: Industridepartementet I: 14
genomföra omorganisationen torde, med det härför valda systemet, endast
vara vad som ligger i sakens natur. Det ifrågasätts därför om inte
mera radikala åtgärder bör väljas för omorganisation och rationalisering
av eldistributionen än dem som förordades av eldistributionsutredningen.
Principiella skäl anses också tala för att eldistributionen bör
handhas av stadiga eller kommunala organ.
Den strukturationalisering av eldistributionen som pågår sedan 1940-talet har medfört att ett stort antal mindre företag avvecklats. Sedan
1957 års lagändringar trädde i kraft har antalet företag minskat med
ca 1 100, huvudsakligen sådana med ett ringa antal abonnenter. Alltjämt
finns emellertid i landet inemot 600 företag, som inte når upp till det
riktvärde om 2 000 abonnenter, som angavs i samband med 1957 års
lagändringar. Oavsett om denna takt i rationaliseringsarbetet överensstämmer
med vad som då förutsattes kan det ifrågasättas om en rationalisering
efter hittillsvarande riktlinjer över huvud kan antas leda fram
till en företagsstruktur inom eldistributionen som kan godtas från allmän
synpunkt.
Eldistributionsutredningen erinrar i sitt betänkande om att såväl ökningen
av elförbrukningen som den tekniska utvecklingen fortskridit
långt snabbare än som kunde förutses för ett 15-tal år sedan, då målsättningen
för rationaliseringsverksamheten formulerades. Detsamma
gäller i stort sett kostnadsutvecklingen; nyelektrifieringar och upprustningar
av äldre nät drar allt större kostnader. Dessa förhållanden har
medfört, att 1957 års målsättning i fråga om storleken av en lämplig
distributionsenhet redan får anses vara föråldrad.
Inom centrala driftledningen (CDL), ett av kraftföretagens samarbetsorgan,
har nyligen utarbetats en prognos för elförbrukningen fram
till år 1980. Enligt denna prognos kommer förbrukningens ökningstakt,
som länge varit ca 7 °/o per år, under 1970-talet att ligga på omkring
8 % per år. Av ökningen förutses den övervägande delen hänföra sig
till detaljförbrukningen, däri inräknad förbrukningen för uppvärmningsändamål.
Redan en fortsättning av nuvarande ökning kommer att ställa
stora anspråk på distributionsapparaten, anspråk som påtagligt höjs vid
en mera omfattande användning av elvärme. Det kommer att krävas
betydande personella, tekniska och ekonomiska resurser för att bygga
ut och förstärka distributionsnäten i takt med den ökande förbrukningen.
Det kan nämnas att de totala kostnaderna för investeringar i överförings-
och distributionsanläggningar under perioden 1970—1980 uppskattats
till omkring 11 miljarder kr.
Överväganden som gjorts inom industridepartementet tyder på att en
distributionsenhet vid dagens teknik bör omfatta 20 000—50 000 abonnenter
för att själva driften skall kunna handhas rationellt med fullt utnyttjande
av olika tekniska hjälpmedel. Även om denna uppfattning
sammanfaller med bedömningar som är vanliga bland de större distributionsföretagen,
kan frågan inte anses slutligt klarlagd. Det torde dock
vara obestridligt att en ändamålsenligt organisation av eldistribution bör
bygga på operativa enheter av en storlek som väsentligt överstiger de
nu allmänt förekommande. Även vid en betydande ökning av distributionsenheternas
storlek kvarstår sannolikt ytterligare stordriftsfördelar,
som är möjliga att uppnå genom en samordning av dessa enheters verksamhet
i vissa hänseenden. Centralisering av sådana funktioner som
standardisering av materiel och arbetsmetoder, katastrofberedskap, upp
14f
Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
I: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
426
handling samt långsiktig planering bör sålunda kunna ge avsevärda
effektivitetsvinster, bl. a. genom utnyttjande av automatisk databehandling
och specialiserad arbetskraft. Framför allt när det gäller utvecklingsarbete
torde en centralisering vara nödvändig. En operativ enhet av
nyss antydd storlek ger härvidlag inte tillräckligt underlag vare sig i
fråga om tekniska och ekonomiska resurser eller i fråga om erfarenhetsmaterial
för att ett sådant arbete skall kunna bedrivas framgångsrikt.
Av vad jag tidigare anfört framgår att det mål för eldistributionens
rationalisering som ställdes upp i samband med tillkomsten av 1957 års
ändringar i ellagen inte på långt när uppnåtts. Samtidigt står det klart
att denna målsättning i fråga om distributionsenheternas minimistorlek
redan är föråldrad. Om man härtill tar i betraktande att den ökning
av elförbrukningen som kan förutses i hög grad kommer att skärpa
anspråken på distributionsapparatens kapacitet, framstår det enligt min
mening som osannolikt att en rationalisering efter hittillsvarande riktlinjer
inom överskådlig tid kommer att leda fram till en företagsstruktur
inom eldistributionen som svarar mot utvecklingens krav.
Eldistribution är redan av tekniska skäl en monopolistisk verksamhet.
Den kräver stora kapitalinsatser och anläggningarna har en betydande
livslängd. Härtill kommer att koncessionslagstiftningen, vars syfte visserligen
är att möjliggöra statlig kontroll av distributionen, innebär att
distributionsföretagen vart och ett inom sitt område får sin faktiska
monopolställning även rättsligt sanktionerad. Det föreligger därför en
risk för att ett koncessionssystem medverkar till att konservera en otidsenlig
företagsstruktur. En reformering av koncessionslagstiftningen i
enlighet med eldistributionsutredningens förslag, som innebär vidgade
befogenheter för koncessionsmyndigheten och över huvud syftar till att
mildra de negativa verkningarna av det nuvarande koncessionssystemet,
är därför angelägen men kan inte antas på ett avgörande sätt öka möjligheterna
att rationalisera företagsstrukturen.
Utredningens uppgifter
Mot bakgrund av det anförda anser jag att — utöver en reformering
av koncessionslagstiftningen — åtgärder bör vidtas för att underlätta
och påskynda den önskvärda strukturomvandlingen på eldistributionsområdet.
Jag förordar att en särskild sakkunnig tillkallas för att undersöka
vilka åtgärder som lämpligen bör komma i fråga. Den sakkunnige
bör vid behov kunna överlägga med berörda parter i frågor av principiell
betydelse.
Som jag tidigare framhållit torde betydande stordriftsfördelar kunna
uppnås inom eldistributionen. Å andra sidan torde man inte behöva
räkna med några stordriftsnackdelar under förutsättning att verksamheten
inom ramen för den organisationsform som väljs decentraliseras
på lämpligt sätt. Inte ens ett riksomfattande distributionsföretag — organiserat
i ett antal operativa enheter — skulle vid en internationell jämförelse
av tekniska eller företagsekonomiska skäl framstå som anmärkningsvärt
stort inom denna bransch. Som underlag för sina överväganden
bör den sakkunnige närmare analysera vilka fördelar och nackdelar
som är förbundna med olika alternativ och organisationsformer.
Oberoende av vilket alternativ som den sakkunnige kan komma att
förorda står det klart, att en omorganisation av eldistributionen på landsbygden
och i de mindre tätorterna bör ske så att de många små distribu
-
427
Kommittéer: Industridepartementet I: 14
tionsföretagen sammanförs till eller uppgår i regionala företag med
abonnentunderlag som medger en rationell drift. Initiativ i denna riktning
har under senare år tagits på många håll bland de mindre distributionsföretagen.
Dessa strävanden synes dock i alltför begränsad utsträckning
ha lett till positiva resultat. På grund av olika företagsformer och
skilda ägarintressen har samgående i nybildade företag visat sig vara
förenat med många problem — ekonomiska, juridiska och organisatoriska
— som trots långvariga förhandlingar mellan de intresserade parterna
inte kunnat lösas. Den sakkunnige bör söka klarlägga vilka svårigheter
som normalt möter vid sådant samgående och överväga vilka åtgärder
som krävs för att undanröja dessa.
Som jag tidigare framhållit spelar kommunerna en viktig roll i eldistributionen,
framför allt i de större tätorterna. En utveckling av
kommunernas deltagande i en intensifierad rationalisering av distributionsverksamheten
även på landsbygden och i de mindre tätorterna
försiggår i samband med kommunsammanläggningarna. Kommunerna
har också i flera sammanhang uttalat sitt intresse för ett ökat inflytande
över eldistributionen med hänsyn bl. a. till dess nära samband med
deras ansvar för bebyggelseplanering och bostadsförsörjning. Det är
angeläget att möjligheterna till samordning av eldistributionen med andra
allmännyttiga servicefunktioner effektivt tillvaratas. I detta sammanhang
måste dock beaktas att regionala företag i många fall kan väntas
överskrida kommungränserna och detta även efter kommunsammanläggningarnas
genomförande. Redan av denna anledning kan det visa
sig naturligt att överväga lösningar som innebär ett ökat statligt deltagande
i distributionsverksamheten.
Även om huvudansvaret för distributionens ordnande bör åvila staten
och kommunerna utesluter inte detta att också andra intressenter kan
komma i fråga som delägare i regionala distributionsföretag. Särskilda
förhållanden i olika regioner får härvid beaktas.
En speciell avgränsningsfråga som den sakkunnige bör överväga är
arbetsfördelningen mellan de egentliga distributionsföretagen och de
kraftproducerande företagen när det gäller högspänningsleveranser till
industriföretag och andra förbrukare av högspänd ström.
Det är inte givet att den koncentration av eldistributionsverksamheten
som utredningen kan komma att förorda innebär skapande av distributionsföretag
vilka samtliga är av sådan storlek att det blir möjligt att ta
till vara alla från effektivitets- och utvecklingssynpunkt värdefulla stordriftsfördelar.
Utredningen bör analysera denna fråga och överväga
vilka funktioner inom eldistributionen som i så fall lämpligen kan centraliseras
eller samordnas på annat sätt än genom företagskoncentration
samt i vilka former detta bör ske.
Vissa funktioner hos distributionsföretagen måste — oberoende av
huvudmannaskap — inordnas i den övergripande energipolitiken.
Sålunda måste utbyggnaden av distributionsnätens kapacitet anpassas
till den fortgående utbyggnaden på produktionssidan, så att nya krafttillskott
kan tillgodogöras på ett effektivt sätt. En sådan anpassning
får allt större betydelse genom övergången till värmekraft och särskilt
atomkraft, eftersom varje ny produktionsenhet kommer att medföra en
avsevärd ökning av den totala effekten.
Från energipolitisk synpunkt är vidare möjligheten att påverka utformningen
av distributionsföretagens taxor angelägen, så att elförbruk
-
I: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
428
ningen kan ges en i förhållande till annan energiförbrukning optimal
inriktning och omfattning.
Olika organisationsalternativ som den sakkunnige kan komma att förorda
ger olika möjligheter att genomföra enhetliga taxesystem. Ett sammanförande
av de mindre distributionsföretagen till större regionala enheter
bör medföra rationellare driftförhållanden till lägre kostnader. Tilllämpning
av ett enhetligt taxesystem inom ett sådant regionalt område
bör därför i regel kunna ske utan att det innebär generellt höjda elpriser
för abonnenterna inom de mindre områden som integrerats. I vissa landsdelar
är dock inslaget av utpräglad glesbygdsdistribution, som sker till
höga kostnader, så stort att införande av enhetliga taxor inom ett större
men avgränsat regionalt område skulle kunna leda till avsevärt höjda
elpriser för tätortsabonnenterna. Den sakkunnige bör från samhällsoch
företagsekonomiska synpunkter söka närmare analysera sådana och
andra taxefrågor, som aktualiseras genom strukturförändringarna inom
eldistributionen. I detta sammanhang bör den sakkunnige även överväga
om behov föreligger av fortsatta statliga bidrag till landsbygdens elektrifiering
och vilka villkor som i så fall bör förknippas med sådana bidrag.
En koncentration av eldistributionsverksamheten till större regionala
företag förutsätter, som jag förut antytt, en väl avvägd decentralisering
i form av operativa enheter av viss minimistorlek. Den sakkunnige bör
därför överväga hur den lokala organisationen skall utformas. Därvid
bör eftersträvas att den lokala anknytning som nu kännetecknar de
mindre distributionsföretagens verksamhet bevaras utan att fördenskull
kravet på rationell drift eftersätts. I detta sammanhang måste även beaktas
frågan om företagens information till konsumenterna och konsumenternas
behov av råd och service i elfrågor. En väl utbyggd kundtjänst
har här en viktig funktion att fylla. Även andra former för information
och samråd kan tänkas.
Oberoende av vilka lösningar som förordas torde den sakkunnige ha
anledning att pröva behovet av särskilda organisatoriska insatser vid sidan
av vad som ankommer på koncessionsmyndigheten för att genomföra
den önskvärda strukturförändringen. Särskilt bör undersökas lämpligheten
av att inrätta ett provisoriskt organ med tillgång till distributionsteknisk
expertis som kan ta aktiv del i utredningar och förhandlingar
och därigenom medverka till att realisera olika samordningsprojekt.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor av
betydelse för eldistributionens rationalisering än dem jag här uppehållit
mig vid. Han bör också ha frihet att ompröva eldistributionsutredningens
ställningstaganden i fråga om koncessionslagstiftningens utformning,
om det i något avseende föranleds av de förslag som kommer att framläggas.
Elproduktionens organisation
Allmän bakgrund
En omstrukturering av organisationen för eldistributionen kommer
att få genomgripande konsekvenser även för elproduktionens struktur.
Att så blir fallet följer redan av att distribution och produktion i många
fall äger rum inom samma företag.
Oberoende av inverkan från distributionssidan föreligger emellertid
429
Kommittéer: Industridepartementet I: 14
en rad omständigheter som motiverar att också elproduktionens strukturfrågor
nu utreds. I förgrunden står härvidlag den omvandling av elproduktionstekniken,
som inletts och i snabb takt kommer att fullföljas.
Vår elförsörjning har hittills varit i hög grad baserad på vattenkraft.
Hittills har endast ett fåtal stora oljedrivna värmekraftverk uppförts. De
kommer emellertid att följas under 1970-talet av en utbyggnad av värmekraft
med tyngdpunkten på atomkraft. Samtidigt kommer den sista
utbyggnadsvärda vattenkraften att tas i anspråk.
Innevarande år väntas den första kommersiella atomkraftstationen,
Oskarshamn 1, komma att tas i drift. Den beräknade fördelningen av
elproduktionen på vattenkraft, på kondenskraftverk drivna med olja och
och på atomkraft åren 1970, 1975 och 1980 framgår av följande tabell,
där produktionskapaciteten angetts i MW (megawatt = miljoner watt).
Totalt kan nybyggnad av kraftverk komma att erfordra investeringar
av inemot 16 miljarder kr. under perioden 1970—1980.
Som kraftproducenter uppträder såväl statliga och kommunala som
enskilda företag. Staten dominerar genom statens vattenfallsverk som
svarar för ca 45 °/o. Kommuner svarar för ca 13 °/o, industriföretag för
ca 39 % samt övriga för ca 3 %• Industrigruppen inrymmer både rena
kraftföretag och industrier med kraftproduktion vid sidan av sin huvudrörelse.
Den hittillsvarande företagsstrukturen har varit betingad av vattenkraftens
utbyggnadsförhållanden som å ena sidan lett till talrika små och
medelstora anläggningar och å andra sidan ett mindre antal stora och
synnerligen kapitalkrävande kraftstationer. Av ca 1 100 vattenkraftstationer
är sålunda endast 150 på minst 10 MW och endast nio större än
200 MW.
Huvuddelen av elförbrukningen sker i Mellan- och Syd-Sverige medan
vattenkraften till övervägande del finns i mellersta och övre Norrland
vilket har nödvändiggjort betydande investeringar i överföringsledningar.
Dessa s. k. stamlinjer, dvs. överföringslinjer med en spänning av
220 kV (kilovolt = tusen volt) eller högre, anläggs av staten efter ett beslut
av 1946 års riksdag. Utnyttjandet av stamlinjenätet som till ca 90 %
ägs av vattenfallsverket regleras genom det s. k. stamlinjeavtalet. Detta
har formen av en frivillig överenskommelse. Ett tidigare avtal som gällt
1949—1969 har ersatts av ett nytt som ingåtts för tiden 1969—1992
mellan vattenfallsverket och vissa andra kraftföretag, nämligen Avesta
Jernverks AB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, Bålforsens
Kraft AB, Graningeverkens AB, Gullspångs Kraft AB, Krångede
AB, Stockholms Elverk, Sydsvenska Kraft AB, Trafik AB GrängesbergOxelösund,
Voxnans Kraft AB, varjämte avtalet biträtts av Stora Kopparbergs
Bergslags AB samt Värmlands Lednings AB, som har Uddeholms
AB som huvudintressent. Även företag som står utanför avtalet
kan medges transiteringsrätt.
Med sikte på att ekonomiskt samordna driften av landets produktionsresurser
sker ett kontinuerligt utbyte av kraft mellan företagen.
Detta utbyte regleras i ett tills vidare provisoriskt samkörningsavtal mel
-
vattenkraft
oljekondenskraft
atomkraft
1970
11 000
2 400
1975
12 600
4 000
3 100
1980
13 400
4 000
7 000
10
I: 14 Riksdagsberättclscn år 1972
430
lan de största kraftföretagen, nämligen vattenfallsverket, Bålforsens
Kraft AB, Graningeverkens AB, Skellefteå Stads Kraftverk, Stora Kopparbergs
Bergslags AB, Voxnans Kraft AB och Värmlands Lednings
AB samt Krångedegruppens Samköming AB, vilket företag först samordnar
kraftutbytena mellan Krångede AB, Sydsvenska Kraft AB, AB
Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning, AB örebro Kraftförmedling
och Stockholms Elverk.
Av landets elproduktion svarar samkörningsföretagen för ca 90 %>,
varav som nämnts ca hälften faller på vattenfallsverket. Den långtgående
koncentrationen inom branschen framgår ytterligare av att de 20 största
företagsgrupperna tillsammans svarar för ca 95 °/o av den totala produktionen
antingen i form av egen produktion eller andelar i de talrika gemensamägda
företagen. Förutom stamlinjeföretagen — med undantag
av Avesta Jernverk — ingår bland de 20 största också Fosfatbolaget
AB, Mo och Domsjö AB, Skellefteå Stads Kraftverk, Billeruds AB,
Korsnäs-Marma AB, Bergvik och Ala AB, Holmens bruks och fabriks
AB samt Rottneros AB.
Dagens struktur inom elproduktionen har i hög grad bestämts av de
tekniska och ekonomiska förhållanden som gällt under den nu snart
tilländalupna vattenkraftsepoken. En genomgripande omvandling av
elproduktionens struktur sätter som nämnts in vid början av 1970-talet
med övergången till värmekraft, huvudsakligen atomkraft, för att täcka
den huvudsakliga delen av ökningen i elbehoven.
Samtidigt pekar som jag nämnt de nyligen utförda prognoserna på en
snabbare ökningstakt än tidigare för den totala efterfrågan på elkraft.
Denna beräknas, exklusive överföringsförluster, komma att öka från 59
TWh (terawattimmar = miljarder kilowattimmar) år 1970 till 88 resp.
128 TWh år 1975 resp. 1980.
Den utpräglade storleksekonomin vid atomkraftanläggningar framtvingar
en strävan att uppnå största möjliga aggregatstorlekar och att
samla flera aggregat inom samma station. De planerade aggregatstorlekarna
ligger mellan 500 och 800 MW. Man siktar för närvarande på utbyggnad
av 3 000—6 000 MW per station men längre fram torde från
samhällsplaneringens synpunkt 10 000—12 000 MW per station aktualiseras
för att nedbringa antalet behövliga lägen. Detta förutsätter dock
förutom tillräckliga kylningsmöjligheter att överföringsnätet förmår ta
upp så stora effekter från en enda punkt, vilket kan komma att kräva
en ytterligare utveckling av överföringstekniken. övergången från vattenkraftsteknik
till värme- och atomkraftsteknik medför således under
1970-talet att de årliga produktionsökningarna väsentligen kommer
från endast ett eller två stora nya atomkraftverk.
I likhet med andra stora projekt som innefattar komplicerad ny teknik
kräver genomförandet av ett atomkraftverksprojekt tillämpning av
avancerade system för planering och administration. Dessutom krävs ett
specialiserat tekniskt kunnande inom ett flertal områden hos det kraftföretag
som skall vara i stånd att genomföra ett dylikt projekt.
Det framstår med hänsyn till de här anförda omständigheterna som
mindre sannolikt att man i vårt land kan bygga upp mer än någon enstaka
organisation med tillräcklig kapacitet i fråga om värme- och atomkraftsteknik
samt erforderliga planerings- och administrationsresurser.
Härtill medverkar också att projekten genom sin storlek blir alltför fåtaliga
för att kunna ge flera organisationer full och jämn arbetsbeläggning.
431
Kommittéer: Industridepartementet 1: 14
En annan konsekvens av produktionsenheternas storlek är att krafttillskottet
vid idrifttagning av en ny enhet är större än vad ett enstaka
kraftföretag — vattenfallsverket längre fram under 1970-talet möjligen
undantaget — har möjlighet att ensamt finna avsättning för.
Dessa förhållanden kommer att framtvinga nya samarbetsformer mellan
kraftföretagen. Konsortiebildningar har också skett exempelvis i
fråga om atomkraftverket vid Oskarshamn samt oljekraftverket vid
Karlshamn vilket redan tagits i drift samt överenskommits beträffande
den planerade atomkraftstationen vid Forsmark.
Man kan följaktligen förutse en ytterligare förstärkning av de monopolistiska
dragen inom kraftproduktionen. Eftersom koncentrationstendenserna
orsakas av den tekniska utvecklingen som gör övergången till
få mycket stora enheter oundviklig, framstår det som i det långa loppet
föga rationellt att söka bemästra denna utveckling med från fall till fall
bildade konsortier. De avsevärda resurser som kraftverksutbyggnaden
kräver gör det från samhällsekonomisk synpunkt önskvärt att en genomgripande
totaloptimering av hela kraftsystemet äger rum och att
denna läggs till grund för såväl utbyggnaden som driften.
Utredningens uppgifter
Både sambandet med förhållandena inom eldistributionen och de för
elproduktionen specifika omständigheter som här anförts gör det sålunda
enligt min mening angeläget att också elproduktionens struktur nu
grundligt analyseras och övervägs. Utredningen härav bör på grund av
frågornas nära inbördes sammanhang verkställas av den sakkunnige
som jag nyss föreslagit skall tillkallas för att ompröva det nuvarande
systemet för eldistributionen.
Liksom i fråga om eldistributionen bör undersökas förutsättningarna
för en längre gående strukturrationalisering av elproduktionen. Det
svenska systemet har inom kraftproduktionen i högre grad än i vissa
andra länder utmärkts av konkurrens. Denna har otvivelaktigt haft för
kraftkonsumentema positiva verkningar. Förändringen i de tekniska
produktionsbetingelserna medför ofrånkomligen en förändring inom
detta system. Utredningen bör pröva vilka inslag av konkurrens som
kan upprätthållas under de nya produktionsbetingelserna.
På grundval av sina överväganden rörande förhållandena inom produktionen
och distributionen av elkraft liksom beträffande det lämpligaste
samspelet mellan dessa områden bör den sakkunnige ta ställning
till hur långt strukturomvandlingen inom resp. område bör drivas samt
föreslå de åtgärder och bestämmelser som behövs för att den skall kunna
genomföras smidigt och effektivt.
Förhållandena kan därvid gestalta sig i viss mån olika dels för den
framtida kraftproduktionen i förhållande till den redan existerande,
dels för atomkraftutbyggnaden i förhållande till övrig kraftutbyggnad.
Jag förutsätter att den sakkunnige ingående analyserar de lösningar av
strukturfrågorna som dessa olikheter kan motivera. Mot bakgrund av
vad jag tidigare anfört angående det föga rationella i att lösa organisationsproblemen
i samband med atomkraftens utbyggnad genom från
fall till fall bildade konsortier framstår detta område som det inom vilket
koncentrationen i första hand bör drivas långt. En nära samordning mellan
utbyggnaden av atomkraften och annan kraftproduktion är vidare
nödvändig. De krav en sådan samplanering ställer på organisationsstruk
-
I: 14 Riksdagsberättelsen år 1972
432
turen inom de övriga delarna av energiproduktionen bör även analyseras.
Ett särskilt fall utgör den elproduktion som sker i s. k. kraftvärmeverk
vilka samtidigt med elkraft också producerar värme för avsättning till
industriella processer eller till uppvärmning av bostäder och andra lokaler.
Ett annat särfall utgör elproducerande industriföretag som själva
förbrukar en väsentlig del av elkraften. I dessa fall kan särskilda lösningar
böra anges av den sakkunnige. Dylik särbehandling kan exempelvis
knytas till vissa effektbelopp eller till användningssättet eller andelen
egenförbrukning.
Den sakkunnige bör utarbeta förslag till lämpliga organisationsformer
inom ramen för den företagsstruktur som förordas samt särskilt
behandla frågan om det statliga och kommunala inflytandet och olika
former av samverkan mellan stat, kommun och andra intressenter.
Den sakkunniges organisationsförslag bör innefatta regler om sammanslagning
och inlösen av företag samt eventuellt behövliga övergångsbestämmelser.
Den sakkunnige bör vidare beräkna kostnaderna för staten vid de
olika alternativ till organisation av eldistributionen och elproduktionen
som framläggs.
Utredningen har t. o. m. oktober 1971 hållit två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
15. Utredningen fl 1971: 2) rörande näringspolitiska åtgärder på det
datatekniska området
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 för
utredning rörande näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området:
Ordförande:
Brynielsson,
Harry A. B., direktör (fr. o. m. den 24 september 1971)
Sakkunniga:
Anér, Kerstin, fil. dr., led av riksdagen (fr. o. m. den 24 september
1971)
Hellberg, D. Kjell V., direktör (fr. o. m. den 24 september 1971)
Larsson, Y. Allan G., utredningschef (fr. o. m. den 24 september 1971)
Lidmalm, Tord N. G., direktör (fr. o. m. den 24 september 1971)
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr. o. m. den 24
september 1971)
Redvall, Knut L., sekreterare (fr. o. m. den 24 september 1971)
Experter:
Hagström, Tony G., departementsråd (fr. o. m. den 24 september 1971)
Lubeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr. o. m. den 24 september 1971)
Sekreterare:
Wetterholm, Bengt A. W., direktör (fr. o. m. den 15 november 1971)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
433
Kommittéer: Industridepartementet 1:15
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 18 juni 1971):
Den moderna datatekniken introducerades under 1950-talet och har
redan satt sin prägel på väsentliga delar av samhället. Datateknikens
fortsatta utveckling kommer att avsevärt förändra de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för samhällets vidare omdaning. Produktionen
av varor och tjänster inom det datatekniska området växer snabbt
i betydelse. Internationellt har denna sektor en betydande omfattning
och väntas inom en relativt nära framtid bli en av de största industrigrenarna.
Datatekniken har blivit utvecklingsledande inom elektronikområdet
i stort. Datatekniken kommer därför sannolikt att spela en
betydande roll för strukturförändringar inom den elektroniska industrin.
Mekaniserade rutingöromål inom offentlig och privat administration
torde idag vara det volymmässigt största användningsområdet för datatekniken,
som har möjliggjort en kraftig rationalisering av administrativt
arbete. Inom den offentliga sektorn har en vidareutveckling skett
genom uppbyggnaden av stora informationssystem, vilket bidragit bl. a.
till att datatransmissionstjänster blivit av allt större betydelse. Inom
näringslivet har datatekniken kommit till användning på en rad områden.
Vid sidan av administrativa rutingöromål utnyttjas datatekniken
i ökad utsträckning för uppbyggnad av interna informationssystem med
syfte att effektivisera och förkorta beslutsprocesser. Under senare år
har betydande ansträngningar gjorts att utveckla integrerade styrsystem
för företagen, som bl. a. ger företagsledningen möjlighet att fatta snabba
beslut på grundval av mer fullständig och aktuell information än f. n.
om företagets situation. Resultaten synes hittills ha varit relativt begränsade.
Utvecklingen på detta område kan dock i framtiden få återverkningar
på företagsstrukturen genom att påverka vissa för den interna
beslutsprocessen betydelsefulla faktorer, exempelvis var i en företagsorganisation
beslutsunderlag sammanställs.
Datatekniken har emellertid kommit till användning även direkt inom
företagens produktion av varor och tjänster. Sålunda har datatekniken
möjliggjort en effektivare inköps- och lagerplanering, som resulterat i
mindre lagerhållning och därmed reducerat kapitalbehovet för detta
ändamål. För genomförande av komplicerade beräkningar har datatekniken
blivit ett i många fall oundgängligt hjälpmedel. Inom den direkta
produktionen har datatekniken fått en mångsidig användning vid utformning
av produktionsprogram och för processtyrning. Datatekniken
har möjliggjort införande av nya och effektivare tillverkningsmetoder.
Vid vissa typer av produktion inom främst verkstadsindustrin kan datatekniska
hjälpmedel minska de ekonomiska nackdelarna av tillverkning
i korta serier.
Den offentliga statistiken är inte sådan att den ger en fullständig
bild av den svenska dataindustrins omfattning och utveckling. Inom
industridepartementet gjordes år 1969 en översiktlig undersökning (Ds I
1969: 5) av läge och utvecklingstendenser inom den svenska elektronikindustrin
vari dataindustrin ingår. Av undersökningen framgår att
elektronikindustrin expanderat snabbt under senare år liksom även
export och import av elektroniska produkter. Inom datatekniken har
svenska företag specialiserat sig på vissa områden med i flera fall goda
resultat. Tillverkningen av de för moderna datamaskiner så väsentliga
I: 15 Riksdagsberättelscn år 1972
434
avancerade halvledarekomponenterna är emellertid blygsam, vilket enligt
en del bedömare kan innebära betydande nackdelar på lång sikt.
Tillverkningen i Sverige av datamaskiner sker huvudsakligen vid
SAAB-Scania AB och Stansaab Elektronik AB. Flera företag saluför
dock datasystem för olika tillämpningar varvid den centrala datamaskinen
kommer från något annat och oftast utländskt företag. De svenska
leverantörerna av datautrustning har i betydande utsträckning slutit
samarbetsavtal med utländska företag. Internationellt finns en klar tendens
till förändring av företagsstrukturen i riktning mot mycket stora
företag med ett brett sortiment av produkter och tjänster och stor
finansiell styrka. Som ett led i denna strukturförändring får också ses de
långsiktiga samarbetsavtal som slutits mellan dataföretag i olika länder.
På dataområdet är de internationella företagens växande betydelse
särskilt påfallande. Jag vill erinra om att koncentrationsutredningen
(Fi 1962: 37) fått i uppdrag att från allmänna synpunkter undersöka
konsekvenserna för svensk ekonomi av de internationella företagens
utveckling.
När det gäller statliga åtgärder på dataområdet bör först framhållas
att staten är den största köparen i landet av datautrustning. Upphandlingen
sker på affärsmässiga grunder i enlighet med upphandlingskungörelsen
(SFS 1952: 496), vilket inte hindrar att den i åtskilliga fall är
förenad med utvecklingsuppdrag avsedda att ge system anpassade till
behovet i det aktuella fallet. Frågan huruvida upphandlingskungörelsen
bör ses över när det gäller upphandling av tekniskt avancerad utrustning
ingår i uppdraget till den sittande upphandlingskommittén (Fi 1969:
60), som väntas avlämna sitt betänkande under år 1971.
En väsentlig fråga gäller samordning och kontroll av informationssystem
inom den offentliga sektorn. Chefen för finansdepartementet
har tidigare denna dag bemyndigats tillkalla en kommitté med utredande
och samordnande funktioner beträffande ADB-baserade informationssystem
inom främst den statliga sektorn. Kommittén har till uppgift
att följa pågående utrednings- och utvecklingsarbete, initiera kompletterande
utredningar m. m. för att därigenom kunna tillhandahålla statsmakterna
ett relevant beslutsunderlag beträffande den fortsatta utvecklingen
på ADB-området, främst inom den offentliga sektom.
Införande av datateknik ingår vidare som ett viktigt led i den pågående
rationaliseringen av sjukvården. Härvidlag kan Sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitutet (SPRI) spela en
viktig roll.
Statliga forsknings- och utvecklingsinsatser på dataområdet sker i
inte oväsentlig omfattning i direkt anslutning till olika behov inom
den offentliga sektom. Utöver dessa insatser stöder styrelsen för teknisk
utveckling (STU) forskning och utvecklingsarbete av betydelse
för dataområdet.
På utbildningsområdet görs växande insatser. Sålunda har exempelvis
antalet tjänster som professor och universitetslektor i informationsbehandling
liksom antalet studerande i detta ämne ökat snabbt under
senare år. När det gäller utbildning på lägre nivå finns numera på ett
antal orter ettåriga fackkurser av eftergymnasial karaktär i informationsbehandling.
Datamaskinleverantörerna svarar dock fortfarande för
en mycket betydande del av yrkesutbildningen på detta område. Det
ökade utnyttjandet av datatekniken inom skilda samhällsområden aktualiserar
också frågan om det framdeles finns anledning att genom
435
Kommittéer: Industridepartementet 1:15
skolans undervisning göra barn och ungdomar mer förtrogna med
datatekniken. Denna fråga är f. n. föremål för överväganden inom
utbildningsdepartementet.
På produktionsområdet har staten i samarbete med det privata näringslivet
under det senaste året vidtagit två viktiga åtgärder. Dels har televerket
tillsammans med LM Ericsson bildat ELLEMTEL Utvecklings
AB, dels har Stansaab Elektronik AB etablerats med Svenska Utvecklings
AB, SAAB-Scania AB och Standard Radio & Telefon AB som
delägare. ELLEMTEL Utvecklings AB utvecklar och konstruerar utrustningar
inom telekommunikationsområdet. Stansaab Elektronik AB,
som har ca 850 anställda, producerar datasystem bl. a. för trafikreglering,
sjukvård och utbildning.
Datateknikens stora betydelse för samhället har helt naturligt i
många länder aktualiserat frågan om behovet av särskilda näringspolitiska
åtgärder på detta område. Med anledning av datateknikens betydelse
men också för att motverka den starka amerikanska dominansen inom
forskning och företagande har i flera länder, bl. a. Frankrike, Japan
och Storbritannien, betydande statliga insatser gjorts för att främja en
inhemsk datateknisk utveckling och gynna uppkomsten av en omfattande
nationell dataindustri. I väsentlig utsträckning har dessa insatser
haft en protektionistisk karaktär. Man kan med visst fog tala om en
skyddspolitik till stöd för en uppväxande industri (s. k. infant-industry
politik), som syftat till att kompensera kunskapsmässiga, finansiella
och strukturella handikap i förhållande till amerikansk dataindustri.
Det är ännu för tidigt att dra bestämda slutsatser om erfarenheterna av
denna typ av näringspolitik på dataområdet.
Den svenska ekonomins begränsade storlek och starka internationella
beroende inte minst på detta område gör en protektionistisk politik
olämplig och ineffektiv från samhällsekonomisk synpunkt. Behovet
av en långsiktig näringspolitisk planering i Sverige på dataområdet
framstår samtidigt som alltmer angeläget på grund av datateknikens
växande betydelse och de förändringar inom bl. a. näringslivet som
blir följden härav.
Jag har i det föregående nämnt Kungl. Maj:ts bemyndigande för
statsrådet och chefen för finansdepartementet att tillkalla en kommitté
med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning
och kontroll av informationssystem inom främst den statliga sektorn.
Frågor rörande bl. a. offentlighet och sekretess beträffande ADB-lagrat
material utreds av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(Ju 1970: 49). Jag finner det angeläget att jämsides härmed sakkunniga
tillkallas för att utreda behovet av åtgärder som syftar till att främja
dels den svenska dataindustrins konkurrenskraft, dels det övriga näringslivets
konkurrenskraft i form av ett bättre ianspråktagande av datatekniska
hjälpmedel. Med dataindustri avses här företag vilka producerar
varor och/eller tjänster som har eller förväntas snart få ett starkt
inslag av datateknik samt därutöver företag vilka levererar för datateknisk
utrustning väsentliga komponenter.
De sakkunniga bör söka ange huvuddragen i utvecklingen inom Sverige
och internationellt på dataområdet under främst 1970-talet och
bedöma konsekvenserna härav för företag inom dels dataindustrin,
dels övriga delar av näringslivet i Sverige. Eventuella förslag om önskvärda
statliga och andra åtgärder bör grundas på denna bedömning.
De sakkunniga bör i sitt arbete utgå från att åtgärder för att förbättra
I: 15 Riksdagsberättelsen år 1972
436
den svenska dataindustrins konkurrensförutsättningar ej bör innefatta
skyddsåtgärder. Det kan antas att specialisering är en väsentlig faktor
för att företagen inom dataindustrin skall kunna hävda sig i internationell
konkurrens. De sakkunniga bör därför med utgångspunkt från en
värdering av på vilka områden de svenska dataföretagen har de bästa
grundläggande konkurrensförutsättningarna bedöma vilka åtgärder som
kan behöva vidtagas för att underlätta en önskvärd specialisering. Härvid
bör även beaktas eventuella svagheter i den svenska dataindustrins
struktur.
Goda kunskaper om inhemska privata och offentliga avnämares nuvarande
och framtida behov är en självklar förutsättning för utvecklingen
av en effektiv dataindustri och ett viktigt hjälpmedel för att denna skall
kunna hävda sig även på exportmarknaderna. De sakkunniga bör därför
bedöma behovet av åtgärder för att underlätta kunskapsöverföring varvid
även bör uppmärksammas önskvärdheten av snabb återföring av avnämarnas
erfarenheter i fråga om redan installerade dataanläggningar.
Forsknings- och utvecklingsinsatser är av central betydelse för dataföretagens
konkurrenskraft. Med krav på specialisering av produktionen
följer krav på specialisering och koncentration av forsknings- och utvecklingsresurser.
De sakkunniga bör därför bedöma angelägenheten av
att staten stöder forsknings- och utvecklingsarbete på ett urval av väsentliga
områden mot bakgrund av forsknings- och utvecklingsresursernas
nuvarande omfattning, fördelning och inriktning inom dataindustrin.
Vidare bör uppmärksammas möjligheterna att förbättra forskningssamarbetet
på dataområdet mellan universitet och företag. Förutsättningarna
att överföra resultat och know-how från försvarssektom till civila
användningsområden bör likaså uppmärksammas, inte minst med hänsyn
till att försvarsbeställningar varit av avgörande betydelse för dataindustrins
utveckling.
De sakkunniga bör beakta behovet av åtgärder för att underlätta den
svenska dataindustrins tillgång till internationella forskningsresultat och
erfarenheter på det datatekniska området för att härigenom förbättra
ifrågavarande företags konkurrensförutsättningar. En bland flera tänkbara
lösningar är att inom ramen för STU:s stöd till kollektiv forskning
inrätta ett ”centrum för datautveckling” vari dataindustri och andra intressenter
medverkar och som för dessas räkning aktivt bevakar den
internationella forsknings- och marknadsutvecklingen, förmedlar och
främjar kontakter mellan bl. a. utländska forskningsinstitutioner och
svenska företag, medverkar till erfarenhetsåterföring från avnämare till
producenter samt bedriver viss forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Det bör uppmärksammas att samverkan mellan flera intressenter på
sådana områden inom ramen för ett dylikt centrum eller i annan form
kan ge betydande storleksfördelar. De kunskaper som samlas vid ett sådant
centrum kan även ge ett viktigt underlag vid statsmakternas ställningstaganden
i fråga om inriktningen och omfattningen av den statliga
forsknings- och utvecklingspolitiken på dataområdet.
Beträffande näringslivets användning av datatekniska hjälpmedel bör
huvudprincipen vara att introduktion och användning av datateknik
skall underlättas i den utsträckning som är motiverad från samhällsekonomisk
synpunkt med hänsyn tagen till medborgarnas personliga
integritet eller andra allmänna intressen. Uppgifter både i Sverige och
utomlands tyder på att installerade dataanläggningars lönsamhet av
olika skäl i åtskilliga fall avsevärt felbedömts, bl. a. beroende på oför
-
437
Kommittéer: Industridepartementet I; 16
utsedda systemkostnader och lågt kapacitetsutnyttjande, som i sin tur
ofta berott på bristande systemanpassning. De sakkunniga bör analysera
det svenska näringslivets hittillsvarande erfarenheter på detta område
och bedöma behovet av åtgärder från statens och andras sida. Härvid
bör också uppmärksammas dels möjligheterna att i vissa fall med datateknikens
hjälp förbilliga produktion i korta serier, dels de svårigheter
små och medelstora företag kan ha att tillgodogöra sig datatekniken.
Även bland användarna av datatekniska hjälpmedel finns sannolikt
ett betydande behov av forsknings- och utvecklingsarbete på dataområdet,
bl. a. för processkontroll och administrativa styrsystem. Behoven i
sistnämnda hänseende illustreras bl. a. av STU:s erfarenheter vid planeringen
av det särskilda stödet till skeppstekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Liksom beträffande dataindustrin bör de sakkunniga ifråga
om avnämarna bedöma angelägenheten av att staten stöder forskningsoch
utvecklingsarbete på väsentliga områden för svenskt näringsliv.
Dessa bedömningar bör grundas på bl. a. en analys av nuvarande omfattning,
fördelning, inriktning och effektivitet beträffande avnämarnas
forsknings- och utvecklingsarbete på dataområdet.
Frågor rörande programvara, systemutveckling och standardisering
är av stor betydelse för både producenter och avnämare. Särskilt i de
båda förstnämnda hänseendena krävs ett kvalificerat kunnande inom
landet. De sakkunniga bör bedöma behovet av näringspolitiska åtgärder
på andra områden än sådana som avser den offentliga sektorn. Härvid
bör samråd ske med den tidigare nämnda kommittén för samordning
av offentliga informationssystem i syfte att erhålla en gemensam bedömningsgrund
och undvika dubbelarbete. De sakkunniga bör pröva möjligheterna
till och behoven av att inrätta centrala programbibliotek eller
programindexbibliotek bl. a. mot bakgrund av små och medelstora företags
behov på programområdet. Frågan om den lämpliga avvägningen
mellan å ena sidan avnämarnas önskemål om standardisering och å
andra sidan producenternas önskemål om specialisering och produktdifferentiering
bör analyseras och tänkbara åtgärder anges. Frågan om
upphovsrättsligt skydd på systemområdet och andra upphovsrättsliga
frågor, som sammanhänger med automatisk databehandling övervägs
f. n. av nordiska kommittén för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen
(Ju 1970: 62). De sakkunniga bör beträffande skydd av
upphovsrätten på systemområdet delge nämnda kommitté de synpunkter
av vikt som framkommer inom ramen för utredningsarbetet. De sakkunniga
bör vid utarbetande av förslag som berör standardiseringsfrågor
ta hänsyn till den begränsning av utrymmet för ensidiga svenska åtgärder,
som kan följa av internationella samarbetssträvanden.
Utredningen har t. o. m. oktober 1971 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
16. Delegationen (11971: 3) för samordning av utredningsverksamheten
rörande verkstadsindustrin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 för
samordning av utredningsverksamheten rörande verkstadsindustrin:
Ordförande:
Hagström, Tony G., departementsråd (fr. o. m. den 30 juni 1971)
I: 16 Riksdagsberättclsen år 1972
438
Ledamöter:
Björck, Olle, direktör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Hellström, K. Birger, direktör (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Olsson, Jan E. A., fil. kand. (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Söderberg, Stig J. F., ombudsman (fr. o. m. den 30 juni 1971)
Sekreterare:
Österberg, Gunnar R., fil. lic. (fr. o. m. den 1 september 1971)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Wickman till statsrådsprotokollet
den 30 juni 1971):
För allt fler branscher uppstår behov av ett systematiserat kunskapsunderlag
som kan ligga till grund för åtgärder och bedömningar av såväl
branschspecifik som allmän karaktär. Bl. a. är det betydelsefullt att
inom olika branscher på ett tidigt stadium kunna upptäcka problem,
som är otillräckligt belysta, och att genom initiativ rätta till sådana
brister. Det framstår därmed som allt väsentligare att samordna den
utredningsverksamhet av branschkaraktär som sker inom olika organisationer
och institutioner.
Verkstadsindustrin som är vår största industribransch är starkt exportinriktad.
Utvecklingen inom denna bransch är därför av avgörande betydelse
för den svenska ekonomin. Vidare är verkstadsindustrin starkt
differentierad vilket medför att problemen är mycket olikartade inom
skilda delar av denna industrigren. Dessa förhållanden ställer särskilda
krav på överblick och samordning av den utredningsverksamhet som bedrivs
på olika håll.
Som exempel på branschutredningar på detta område kan nämnas
Sveriges verkstadsförenings årliga räntabilitetsundersökning av verkstadsindustrin
och de översikter som verkstadsindustrin gör i samarbete
med Sveriges mekanförbund. Inom Mekanförbundet pågår också ett
betydande utredningsarbete. Således har man bl. a. bildat en särskild
strukturkommitté som genom utredningar och på annat sätt verkar för
strukturrationaliseringar inom olika delbranscher.
Från min sida har initiativ tagits till olika utredningar för att erhålla
en breddad och fördjupad kunskap om verkstadsindustrins delsektorer.
Som exempel kan nämnas den i december år 1970 tillsatta utredningen
(I 1970: 19) rörande järn- och metallmanufakturindustrins nuläge och
utvecklingstendenser samt den nyligen i samarbete med Svenska gjuteriföreningen
inom industridepartementet inledda undersökningen av
den svenska gjuteriindustrin. Utformning och inriktning av denna undersökning
har därvid liksom beträffande den nämnda metallmanufakturutredningen
varit föremål för ingående diskussioner mellan berörda
parter. Detta har skett i en informell samordningsgrupp med representanter
för industridepartementet, Svenska metallindustriarbetareförbundet,
Svenska industritjänstemannaförbundet, Sveriges mekanförbund och
Sveriges verkstadsförening.
Verkstadsindustrins speciella karaktär och de redovisade exemplen
visar att skäl föreligger att låta en särskild delegation verka för en samordning
och fortlöpande diskussion av den utredningsverksamhet rörande
verkstadsindustrin som f. n. bedrivs på skilda håll och som torde kom
-
439
Kommittéer: Industridepartementet I: 16
ma att intensifieras. Delegationen bör i sitt arbete successivt lägga fram
förslag till åtgärder som den finner påkallade inom verkstadsindustrins
område. Delegationens arbete bör äga rum i samråd med näringspolitiska
rådet.
Delegationen har under tiden juni—oktober 1971 hållit ett sammanträde.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1972.
Stockholms slott den 3 januari 1972.
GUSTAF ADOLF
LENNART GEIJER
Riksdagsberättelsen år 1972
440
Bilaga
KOMMITTÉKOSTNADER
JUSTITIEDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter t. o. m. |
V, 1970—*»/. 1971 Leda- Sekr., |
||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 |
|||||||
Departementsutredningen (Ju 1964: 58) |
1972: 1 |
1 464 |
622 |
— |
11 |
650 |
|
1965 års abortkommitté (Ju 1966: 62) |
2 |
1 011 |
643 |
20 |
700 |
16 |
555 |
Kommittén (Ju 1968: 60) för anstaltsbehandling inom |
|||||||
kriminalvården |
3 |
593 |
267 |
34 |
125 |
13 |
050 |
Informationsutredningen (Ju 1968: 61) |
4 |
743 |
247 |
9 |
890 |
4 |
675 |
1967 års polisutredning (Ju 1968: 65) |
5 |
386 |
908 |
17 |
425 |
18 |
561 |
Utredningen (Ju 1969: 56) om rättshjälp i förvaltnings- |
|||||||
ärenden |
6 |
337 |
857 |
8 |
750 |
7 |
500 |
Domstolsverksutredningen (Ju 1970: 57) |
7 |
69 |
134 |
22 |
415 |
21 |
354 |
Kammarrättsorganisationskommittén (Ju 1970: 60) |
8 |
— |
4 |
700 |
6 |
682 |
|
Moratoriekommittén (Ju 1970: 61) |
9 |
— |
10 |
525 |
11 |
125 |
|
Sakkunniga (Ju 1970: 64) för översyn av organisationen |
|||||||
vid åklagarmyndigheten i Göteborgs åklagardistrikt |
|||||||
m. m. |
10 |
— |
855 |
— |
|||
Sakkunniga (Ju 1971: 1) med uppdrag att utreda frågan |
|||||||
om högsta domstolens kansli- och föredragande- |
|||||||
organisation m. m. |
11 |
— |
— |
2 |
465 |
||
Summa kr. |
4 606 |
678 |
129 |
385 |
113 |
617 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
|||||||
gången av 1972 |
|||||||
Utredningen (Ju 1956: 42) rörande specialstraffrätten |
1972: 12 |
— |
— |
— |
|||
Fångvårdens byggnadskommitté1 (Ju 1957: 39) |
13 |
123 |
527 |
6 |
000 |
— |
|
1956 års klientelundersökning (Ju 1957: 40) rörande |
|||||||
ungdomsbrottslingar |
14 |
2 247 |
387 |
12 |
850 |
52 |
091 |
Sjölagskommittén (Ju 1959: 39) |
15 |
972 |
570 |
13 |
250 |
10 |
875 |
Utredningen (Ju 1961:47) ang. fraktavtalet vid gods- |
|||||||
befordran på väg |
16 |
381 |
760 |
1 |
835 |
3 |
500 |
Svensk sakkunnig (Ju 1961:51) i nordiska straffrätts- |
|||||||
kommittén |
17 |
4 |
015 |
— |
— |
||
Domstolskommittén (Ju 1962: 45) |
18 |
1 604 |
447 |
5 |
285 |
5 |
025 |
Trafikmålskommittén (Ju 1962: 46) |
19 |
1 608 |
202 |
19 |
125 |
21 |
392 |
Sakkunniga (Ju 1963: 51) rörande lagstiftning om köp |
|||||||
av lös egendom |
20 |
370 |
938 |
1 |
050 |
41 |
191 |
Sakkunnig (Ju 1965: 62) ang. lagstiftningen om skifte av |
|||||||
dödsbo |
21 |
— |
— |
— |
441
Kommittékostnader: Justiticdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
||||||||
‘/t-*1/» |
1971 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter 11 311 Ii Ilo |
Beräk- nade utgifter ‘/..—“/i. |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
9 953 |
158 826 |
6 550 |
1 496 |
1 231 |
171 707 |
1 300 |
115 900 |
1 637 629 |
241 |
95 120 |
3 844 271 286 |
5 697 36 6 171 |
1 747 |
153 824 154 216 |
76 600 |
27 700 |
851 391 |
25 732 63 340 |
70 884 |
13 322 |
15 135 |
256 |
113 122 |
44 000 |
4 200 |
499 179 |
— |
— |
3 398 |
78 |
— |
4 331 |
28 100 |
— |
32 431 |
|
13 465 |
923 |
425 |
100 |
17 378 |
35 000 |
— |
52 378 |
205 742 |
856 333 |
29 165 |
29 980 |
115 705 |
1 479 927 |
365 800 |
201 800 |
6 654 205 |
69 698 |
— |
— |
— |
899 |
76 597 |
33 700 |
13 600 |
247 424 |
40 350 |
189 714 |
4 734 |
51 11 851 |
19 859 |
274 565 |
125 200 |
63 600 |
2 710 752 |
— |
41 628 |
1 009 |
1 578 |
— |
49 550 |
27 400 |
15 000 |
473 710 |
942 |
76 092 |
831 |
12 348 |
2 081 7 282 |
831 |
48 700 |
18 000 |
4 846 |
— |
95 252 |
— |
310 |
1 213 |
139 016 |
96 200 |
28 000 |
634 154 |
Riksdagsberättelsen år 1972
442
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Samarbetsorganet (Ju 1966: 58) för åtgärder mot ung-domsbrottsligheten |
22 |
69 293 |
4 420 |
3 175 |
1965 års valtekniska utredning (Ju 1966: 61) |
23 |
461 812 |
13 860 |
116 387 |
Kommittén (Ju 1966: 66) för lagstiftningen om yttrande-och tryckfrihet |
24 |
486 027 |
22 475 |
375 |
Förpassningsutredningen (Ju 1966: 68) |
25 |
197 106 |
8 475 |
500 |
Grundlagberedningen (Ju 1967: 61) |
26 |
1 527 515 |
21 975 |
43 893 |
Integritetsskyddskommittén (Ju 1967: 62) |
27 |
320 795 |
16 200 |
5 375 |
Ämbetsansvarskommittén (Ju 1967: 63) |
28 |
583 859 |
16 100 |
5 050 |
Svenska ledamöter (Ju 1967: 67) i nordiska samarbets-utskottet för kriminalstatistik |
29 |
—5 795 |
725 |
500 |
Skadeståndskommittén (Ju 1967: 68) |
30 |
276 281 |
8 725 |
4 650 |
Tillsynsutredningen (Ju 1967: 69) |
31 |
447 318 |
6 120 |
9 243 |
Samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för ADB inom rätts-väsendet |
32 |
1 589 244 |
15 875 |
52 317 |
Utredningen (Ju 1968: 63) om författningspublicering |
33 |
236 551 |
17 610 |
5 995 |
Nämnden (Ju 1968: 67) för Europarådets kriminologiska |
34 |
|
_ |
|
1968 års brottmålsutredning (Ju 1969: 54) |
35 |
268 193 |
14 450 |
15 677 |
Utredningen (Ju 1969: 57) om ledningsrätt |
36 |
140 456 |
3 725 |
2 125 |
Vattenlagsutredningen (Ju 1969: 58) |
37 |
315 453 |
14 375 |
4 505 |
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju |
38 |
86 278 |
6 440 |
29 500 |
Kreditupplysningsutredningen (Ju 1970: 50) |
39 |
113 755 |
17 320 |
12 900 |
Grustäktskommittén (Ju 1970: 51) |
40 |
94 696 |
16 580 |
17 795 |
Familjelagssakkunniga (Ju 1970: 52) |
41 |
112 447 |
22 620 |
5 025 |
Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970: 53) |
42 |
23 583 |
14 700 |
10 736 |
Kommittén (Ju 1970: 54) för kriminologisk behand-lingsforskning |
43 |
32 666 |
18 100 |
5 992 |
Utredningen (Ju 1970: 55) om regeringsrättens kansli-organisation m. m. |
44 |
67 914 |
11 060 |
3 175 |
Utredningen (Ju 1970: 56) rörande ersättning för orik-tiga frihetsberövanden |
45 |
60 758 |
10 800 |
|
Generalklausulutredningen (Ju 1970: 58) |
46 |
— |
— |
— |
Massmedieutredningen (Ju 1970: 59) |
47 |
— |
5 120 |
3 050 |
Nordisk kommitté (Ju 1970: 62) för översyn av den |
48 |
__ |
_ |
3000 |
Åtalsrättskommittén (Ju 1970: 63) |
49 |
|
4 600 |
— |
1971 års utredning (Ju 1971: 2) om bokföringslagstift-ningen |
50 |
_ |
. |
|
Barnavårdsmannautredningen (Ju 1971: 3) |
51 |
— |
675 |
— |
1971 års partistödsutredning (Ju 1971:4) |
52 |
— |
— |
— |
Kreditköpkommittén (Ju 1971: 5) |
53 |
— |
— |
— |
Konkurslagskommittén (Ju 1971: 6) |
54 |
— |
— |
— |
Arbetsgruppen för framtidsforskning (Ju 1971: 7) |
55 |
— |
— |
— |
Kommittén (Ju 1971: 8) för utredning om påföljder för |
56 |
|
|
|
Kriminalvårdsberedningen (Ju 1971:9) |
57 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
14 819 051 |
372 520 |
495 014 |
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 1971
Svenska sakkunniga (Ju 1962: 47) i finsksvenska gränsälvskommittén
Bostadsrättskommittén (Ju 1963: 46)
Familjerättskommittén (Ju 1957: 44)
Expropriationsutredningen (Ju 1961: 49)
Utredningen (Ju 1966: 65) rörande internationell adoptionsrätt
Valinformationsutredningen
(Ju 1970: 8)
Aktiebolagsutredningen (Ju 1961:39)
1969: |
2 |
225 651 — |
— |
3 |
794 107 — |
— |
|
1970: |
1 |
860 935 — |
— |
2 |
1 138 424 — |
— |
|
4 |
103 235 — |
|
|
8 |
7 062 — |
— |
|
1971: |
1 |
1 229 900 42 002 |
21 822 |
443
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
327 |
2 825 |
14 480 |
25 227 |
5 900 |
600 |
101 020 |
||
2 368 |
17 374 |
5 950 |
6 302 |
71 |
162 312 |
56 000 |
77 100 |
757 224 |
921 |
76 069 |
606 |
2 455 |
1 093 |
103 994 |
46 400 |
700 |
637 121 |
— |
30 606 |
— |
— |
1 680 |
41 261 |
22 800 |
17 500 |
278 667 |
7 330 |
326 661 |
14 294 |
36 591 |
41 867 |
492 611 |
238 100 |
85 000 |
2 343 226 |
5 066 |
44 488 |
5 616 |
1 285 |
12 744 |
90 774 |
41 100 |
20 000 |
472 669 |
— |
75 534 |
2 173 |
3 043 |
1 062 |
102 962 |
58 900 |
15 300 |
761 021 |
|
5 737 |
|
|
|
6 962 |
34 700 |
14 500 |
50 367 |
|
79 791 |
2 268 |
742 |
447 |
96 623 |
46 600 |
20 100 |
439 604 |
86 023 |
86 650 |
3 521 |
5 777 |
2 214 |
199 548 |
92 800 |
46 500 |
786 166 |
|
46 203 |
|
4 058 |
752 086 |
870 540 |
410 800 |
75 000 |
2 945 584 |
10 236 |
100 816 |
10 877 |
26 758 |
2 280 |
174 572 |
37 600 |
13 100 |
461 823 |
16 530 |
79 643 |
4 694 |
18 272 |
31 099 |
180 365 |
44 100 |
20 000 |
512 658 |
18 159 |
82 145 |
2 210 |
1 420 |
188 |
109 972 |
22 300 |
21 200 |
293 928 |
80 047 |
150 737 |
796 |
641 |
13 198 |
264 299 |
114 500 |
49 700 |
743 952 |
12 412 |
93 344 |
924 |
5 487 |
12 196 |
160 302 |
106 200 |
37 600 |
390 380 |
9 630 |
106 840 |
8 867 |
24 949 |
2 582 |
183 088 |
90 200 |
38 000 |
425 043 |
72 009 |
— |
3 091 |
1 447 |
21 |
110 943 |
44 300 |
19 000 |
268 939 |
86 106 |
75 883 |
1 283 |
2 044 |
1 825 |
194 786 |
105 500 |
50 700 |
463 433 |
11 224 |
56 125 |
800 |
7 039 |
— |
100 624 |
41 000 |
18 000 |
183 207 |
5 609 |
48 443 |
231 |
2 166 |
Ml |
81 182 |
41 800 |
19 400 |
175 048 |
84 636 |
76 622 |
467 |
785 |
720 |
177 465 |
80 000 |
18 000 |
343 379 |
49 452 |
76 092 |
|
|
1 248 |
137 592 |
60 000 |
24 000 |
282 350 |
— |
— |
|
|
292 |
292 |
— |
— |
292 |
— |
28 723 |
329 |
3 962 |
239 |
41 423 |
50 300 |
28 500 |
120 223 |
|
29 788 |
1 376 |
686 |
32 |
34 882 |
36 400 |
12 900 |
84 182 |
6 341 |
22 193 |
— |
311 |
— |
33 445 |
49 100 |
18000 |
100 545 |
_ |
|
275 |
|
275 |
46 300 |
37 200 |
83 775 |
|
1 868 |
— |
1 229 |
532 |
— |
4 304 |
47 300 |
8 000 |
59 604 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
400 |
400 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 100 |
22 700 |
31 800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
15 900 |
29 700 |
45 600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 100 |
8 100 |
9 200 |
|
|
|
|
|
|
5 200 |
12 400 |
17 600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 300 |
5 300 |
710 306 |
2 491 429 |
98 322 |
185 990 |
950 797 |
5 304 378 |
2 624 300 |
1 107 400 23 855 129 |
— |
|
|
— |
2 650 |
2 650 |
100 |
— 228 401 |
— |
— |
— |
— |
2 921 |
2 921 |
— |
— 797 028 |
— |
— |
— |
— |
762 |
762 |
— |
— 861 697 |
— |
— |
— |
— |
1 381 |
1 381 |
— |
— 1 139 805 |
|
__ |
|
|
322 |
322 |
|
— 103 557 |
|
— |
326 |
— |
— |
326 |
— |
— 7 388 |
13 582 |
113 189 |
95 |
811 |
114 113 |
305 614 |
1 300 |
— 1 536 814 |
Riksdagsberättelsen år 1972
444
1 2 3 4 5
Utredningen (Ju 1961: 48) av frågan om verkställighet |
||||
av utländsk dom i tvistemål |
2 |
48 181 |
2 550 |
250 |
Militärstraffsakkunniga (Ju 1963:45) |
3 |
443 151 |
900 |
5 875 |
Sakkunniga (Ju 1963: 52) rörande lagstiftning om kom- |
||||
mission, handelsagentur och handelsresande |
4 |
71 525 |
7 000 |
— |
Sakkunniga (Ju 1963:53) rörande lagstiftning om |
||||
skiljedom |
5 |
— |
1 800 |
2000 |
Gruvrättsutredningen (Ju 1964: 62) |
6 |
629 272 |
2 840 |
3 675 |
Förmynderskapsutredningen (Ju 1966: 60) |
7 |
587 704 |
13 050 |
1 125 |
Kommittén (Ju 1967: 57) för lagstiftningen ang. trafik- |
||||
nykterhetsbrott |
8 |
699 058 |
6 225 |
36 611 |
FN-lagkommittén (Ju 1967: 59) |
9 |
246 353 |
— |
— |
Utredningen (Ju 1967: 65) ang. nordiskt institut för |
||||
komparativ rätt |
10 |
51 265 |
2 000 |
6 476 |
Sakkunniga (Ju 1969: 55) ang. frågan om rätt för köpare |
||||
att i visst fall frånträda avtal |
11 |
6 021 |
10 500 |
— |
Summa kr. |
7 141 844 |
88 867 |
77 834 |
|
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
1970/71 för sakkunniga biträden inom departementet |
||||
Centralnämnden för fastighetsdata såvitt angår mer- |
||||
kostnader för inskrivningsväsendets deltagande i för- |
||||
söksverksamhet i Uppsala län |
— |
— |
||
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete |
— |
1 800 |
||
Sakkunnig för översyn av verksamhetsformerna inom |
||||
skyddskonsulentorganisationen och övervaknings- |
||||
nämnderna |
60 |
148 |
||
Utredning om ändrad judiciell indelning av Göteborgs |
||||
och Bohus län |
3 750 |
— |
||
Utredning om ändrad judiciell indelning av Uppsala län |
||||
och del av Stockholms län |
1 100 |
— |
||
Diverse myndigheter m. m. |
— |
— |
||
Diverse firmor |
— |
— |
||
Diverse personer |
750 |
8 275 |
||
Gemensamma kostnader |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg på arvoden och mistade avlönings- |
||||
förmåner |
— |
— |
||
Summa kr. |
5 660 |
10 223 |
1 Kostnaderna i övrigt bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
445
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 7 8
— 12 682 1 052
5 907 18 587 1 189
— 45 935 2 380
— 664 340
19 489 191 057 5 382
— — 1 143
6 341 — —
— — 661
— — —237
— — 2 095
— 3 978 5 006
6 341 3 978 8 668
9 |
10 |
11 |
2 800 |
||
— |
20 784 |
27 559 |
— |
13 054 |
20 054 |
- |
|
3 800 |
387 |
10 726 |
31 362 |
837 |
33 737 |
74 432 |
7 095 |
79 682 |
177 928 |
— |
15 350 |
15 350 |
1 366 |
— |
10 846 |
— |
10 841 |
21 341 |
10 496 |
306 323 |
699 448 |
95 792 569 793 807
— — 1 800
— — 6 549
— — 3 750
— — 1 761
— —1 837 —2 074
2 814 — 4 909
494 40 18 543
— 480 530 480 530
— 1 327 364 1 327 364
3 403 2 598 666 2 636 939
12 13 14
— — 50 981
— — 470 710
— — 91 579
— — 3 800
— — 660 634
— — 662 136
700 — 877 686
— — 261 703
— — 62 111
400 — 27 762
2 500 — 7 843 792
Riksdagsberättelsen år 1972
446
UTRIKESDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter |
||
t. o. m. |
V, 1970- |
•«/, 1971 |
||
Arvoden |
||||
Leda- möter |
Sekr., |
|||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 |
||||
Utredningen (UD 1970: 6) rörande åtgärder till stöd |
1972 1 |
|
4 525 |
6 120 |
Summa kr. |
— |
4 525 |
6120 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1972 |
||||
Ledningsgruppen (UD 1970: 4) för översynen av SIDA:s Sakkunniga (UD 1971: 1) för översyn av svenska bila-terala åtgärder ägnade att främja u-ländernas indu-strialisering Utredningen (UD 1971: 2) rörande avgångsregler m. m. |
1972 2 3 4 |
10 250 |
23 775 |
5 525 |
Summa kr. |
10 250 |
23 775 |
5 525 |
|
C. Kommittéer som har avslutat sin verksamhet före |
||||
Sakkunniga (UD 1970: 5) för utredning om Svenska |
1970:2 |
— |
6 460 |
1 650 |
Summa kr. |
— |
10 855 |
31 650 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1970/
71 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Svenska UNICEF-kommittén 3 775
Beredningen för studiestöd till afrikansk flyktingungdom
6 670
Lönekostnadspålägg på arvoden och mistade avlöningsförmåner
—
Summa kr.
10 445
447
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
|||||
7?—*l/i. |
1971 |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
övriga Summa |
Verk-ställda |
Beräk- nade utgifter 11 911 111 Il |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
2 |
13 398 |
3 683 |
— |
— |
157 |
27 883 |
3 670 |
— |
31 553 |
13 398 |
3 683 |
— |
— |
157 |
27 883 |
3 670 |
— |
31553 |
— |
— |
— |
— |
— |
29 300 |
3 150 |
— |
42 700 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 000 |
8 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18 000 |
18 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
29 300 |
3150 |
26 000 |
68 700 |
— |
— |
— |
— |
— |
8 110 |
— |
— |
8 110 |
— |
— |
— |
— |
81 082 |
115 477 |
— |
— |
115 477 |
— |
— |
— |
— |
81 082 |
123 587 |
— |
— |
123 587 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 775 |
— |
— |
— |
— |
679 |
7 349 |
— |
— |
— |
— |
18 562 |
18 562 |
|
|
— |
— |
19 241 |
29 686 |
Riksdagsbcrättelsen år 1972
448
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom- mitténs num- |
Utgifter |
||
t. o. m. |
v, 1970- |
-*•/, 1971 |
||
berät- telsen |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971* Försvarets materielanskaffningsutredning(Fö 1969: 17) 1972: 1 |
296 028 |
20 250 |
46 975 |
|
Delegationen (Fö 1970: 20) för införande av nytt system |
2 |
11 175 |
24 450 |
|
Delegationen (Fö 1970: 24) för ledning av införande |
3 |
7 300 |
6 775 |
|
Delegationen (Fö 1971: 2) för vissa frågor i samband |
4 |
— |
|
— |
Summa kr. |
307 203 |
52 000 |
53 750 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 19721 Militära tjänstgöringsåldersutredningen (Fö 1965: 22) 1972 |
: 5 |
1 608 624 |
15 495 |
32 655 |
Marinens befalsutredning (Fö 1965: 23) |
6 |
773 252 |
— |
22 765 |
1966 års värnpliktskommitté (Fö 1967: 23) |
7 |
1 797 926 |
— |
26 912 |
Utredningen (Fö 1967: 24) om handräckningsvärnpliktiga |
8 |
716 871 |
5 780 |
35 995 |
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö |
9 |
42 223 |
_ |
3 375 |
Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968: 20) |
10 |
409 523 |
14 600 |
47 965 |
1968 års personalkategoriutredning (Fö 1969: 16) |
11 |
241 228 |
17 165 |
31 124 |
Utredningen (Fö 1970: 16) om befordringsförfarandet |
12 |
40 713 |
_ |
7 575 |
1969 års försvarsforskningsutredning (Fö 1970: 17) |
13 |
107 394 |
10 650 |
21 560 |
1969 års Skeppsholmsutredning (Fö 1970: 18) |
14 |
7 423 |
4 200 |
1 000 |
1969 års skyddsrumsutredning (Fö 1970: 19) |
15 |
9 652 |
2 550 |
18 224 |
Organisationskommittén (Fö 1970: 21) för regionmu-siken2 |
16 |
18 565 |
28 275 |
|
1970 års försvarsutredning (Fö 1970: 22) |
17 |
— |
24 615 |
55 225 |
Utredningen (Fö 1970: 23) rörande systemet för för-måner åt värnpliktiga m. fl. |
18 |
_ |
375 |
8 675 |
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö |
19 |
300 |
750 |
|
Ledningsgruppen (Fö 1971:3) för fortsatt utveckling |
20 |
_ |
_ |
_ |
Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971: 4) |
21 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
5 754 829 |
114 295 |
342 075 |
449
Kommittékostnader: Försvarsdepartcmentet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad total- kostnad |
|||||
1971 |
|||||
Ersättning för Leda- Sekr., |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. Leda- Sekr., |
Övriga Summa |
Verk- ställda utgifter 7, |
t. V*. lil. /IS Beräk- 1971 (s:a av 11 31/ lii— lit |
— |
21 948 |
5 682 |
11 649 2 512 |
8 160 |
114 664 36 624 |
30 338 |
23 000 |
464 030 |
— |
— |
— |
727 |
6 469 |
21 271 |
3 898 |
— |
25 169 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 151 |
— |
8 151 |
— |
21 948 |
6 741 |
14 888 |
23 232 |
172 559 |
45 289 |
23 000 |
548 051 |
1 971 |
216 850 |
1 919 |
43 410 |
38 982 |
351 282 |
130 116 |
65 000 |
2 155 022 |
— |
172 652 |
3 074 |
22 266 |
11 619 |
232 376 |
86 252 |
46 200 |
1 138 080 |
— |
124 605 |
— |
35 949 |
76 469 |
263 935 |
117 067 |
55 000 |
2 233 928 |
66 512 |
70 874 |
50 |
653 |
35 595 |
215 459 |
52 412 |
25 000 |
1 009 742 |
20 266 |
|
|
|
265 |
23 906 |
9 227 |
5 000 |
80 356 |
— |
109 458 |
3 103 |
23 710 |
21 593 |
220 429 |
89 930 |
63 000 |
782 882 |
— |
141 570 |
2 873 |
18 050 |
21 945 |
232 727 |
98 905 |
48 400 |
621 260 |
20 266 |
|
|
13 |
1 748 |
29 602 |
13 364 |
6 500 |
90 179 |
— |
75 470 |
288 |
168 |
32 456 |
140 592 |
39 290 |
34 200 |
321 476 |
— |
— |
— |
— |
9 |
5 209 |
5 |
20 000 |
32 637 |
— |
19 642 |
1 042 |
10 759 |
2 866 |
55 083 |
82 640 |
101 000 |
248 375 |
|
70 045 |
11 565 |
8 189 |
31 160 |
167 799 |
97 068 |
65 000 |
329 867 |
— |
48 734 |
11 395 |
28 473 |
26 890 |
195 332 |
136 607 |
60 000 |
391 939 |
— |
29 518 |
308 |
3 201 |
840 |
42 917 |
48 159 |
33 000 |
124 076 |
4 332 |
— |
127 |
126 |
2 545 |
8 180 |
17 313 |
12 000 |
37 493 |
|
|
|
|
|
|
|
15 000 |
15 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 098 |
10 000 |
12 098 |
|
113 347 |
1 079 418 |
35 744 |
194 967 |
304 982 |
2 184 828 |
1 020 453 |
664 300 |
9 624 410 |
15 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberätlelsen
Riksdagsberättelsen år 1972
450
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret Krigsmaktens miljöutredning |
69 965 |
42 077 |
||
Befolkningsskyddets miljöutredning |
— |
60 000 |
42 000 |
— |
Vissa utredningsuppdrag |
— |
— |
3000 |
— |
Summa kr. |
— |
129 965 |
87 077 |
— |
1 Kostnaderna bestridas från IV huvudtitelns kommittéanslag
2 Kostnaderna bestridas med 40 % från IV huvudtitelns och med 60 % från VIII huvudtitelns kommittéanslag -
451
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 12 |
13 |
14 |
155 |
42 232 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
42 000 |
||
— |
— |
— |
— |
10 625 |
13 625 |
||
— |
— |
— |
10 780 |
97 857 |
Riksdagsberättelsen år 1972
452
SOCIALDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter |
||
t. o. m. |
>/, 1970- |
1971 |
||
Arvoden |
||||
Leda- möter |
Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 Pensionsförsäkringskommittén (S 1964: 38) |
1972: 1 |
746 213 |
19 020 |
23 366 |
1967 års folktandvårdsutredning (S 1968: 33) |
2 |
291 805 |
11 395 |
10 800 |
Utredningen (S 1968: 36) angående yrkesskade-försäkringens finansiering m. m. |
3 |
232 841 |
11 200 |
19 725 |
Utredningen (S 1968: 37) angående sjukhusorganisa-tionen m. m. |
4 |
102 442 |
6 lil |
|
Utredningen om sjukpenning vid arbetsvärd m. m. (S |
5 |
243 |
9 600 |
5 690 |
Summa kr. |
1 373 544 |
51 215 |
65 692 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 19721 Kommittén (In 1954:32) för akademiska sjukhusets i |
1972: 6 |
|||
Nordisk utredning (S 1964: 40) om samarbetet beträf-fande lagstiftning och kontroll på livsmedelsområdet |
7 |
52 435 |
940 |
|
Utredningen (S 1965: 21) rörande driftbokföring vid |
8 |
573 398 |
9 680 |
30 061 |
Familjepolitiska kommittén (S 1966: 36) |
9 |
446 378 |
26 805 |
33 719 |
Statens Handikappråd (S 1966: 37) |
10 |
496 655 |
11 250 |
10 265 |
Handikapputredningen (S 1966: 38) |
11 |
1 291 817 |
27 335 |
30 211 |
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966: 39) |
12 |
134 636 |
12 250 |
8 975 |
Nordisk medicinalstatistikkommitté (NOMESKO)* (S |
13 |
_ |
_ |
|
Fluorkommittén (S 1968: 35) |
14 |
12 271 |
2 020 |
525 |
Socialutredningen (S 1969: 29) |
15 |
684 803 |
17 900 |
47 308 |
Utredningen om vissa sjukhusfonder m. m. (S 1969: 30) |
16 |
— |
— |
— |
1968 års barnstugeutredning (S 1969: 31) |
17 |
356 317 |
17 472 |
105 482 |
Samarbetsorganet (S 1970: 29) för bekämpande av |
18 |
129 461 |
16 675 |
13 475 |
Fosterbarnsutredningen (S 1970: 30) |
19 |
46 760 |
8 350 |
19 301 |
Samarbetskommittén för social forskning (S 1970: 31) |
20 |
63 683 |
11 520 |
10 275 |
Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970: 32) |
21 |
26 634 |
2 000 |
70 050 |
Hjälpmedelsgruppen (S 1970: 33) |
22 |
10 956 |
14 520 |
19 475 |
Utredningen (S 1970: 34) för översyn av hälsovårds-inspektörsutbildniningen |
23 |
4 235 |
7 725 |
5 250 |
Arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35) |
24 |
20 982 |
21 275 |
27 600 |
Arbetsgruppen (S 1970: 36) rörande försöksverksamhet |
25 |
2 175 |
4 200 |
7 900 |
1970 års utredning (S 1970: 38) om tandvårdsförsäkring |
26 |
5 234 |
12 075 |
15 494 |
453
Kommittékostnader: Socialdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad 1971 (s:aav |
||||||
1/ 81/ h lii |
1971 |
|||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter Vi-''1/.. |
Beräk- nade utgifter v..-*1/, |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
12 |
479 |
58 207 |
7 205 |
13 049 14 638 |
19 192 |
140 039 |
5 600 |
— 886 252 — 373 805 |
— |
55 847 |
101 |
406 |
13 933 |
101 211 |
36 200 |
— 370 252 |
— |
45 666 |
3 554 |
6 519 |
46 |
61 896 |
16 700 |
— 181 038 |
— |
— |
— |
— |
32 |
15 322 |
4 400 |
— 19 965 |
479 |
174 254 |
12 582 |
34 612 |
56 036 |
394 868 |
62 900 |
— 1 831 312 |
“““ |
|
|
|
|
||||
— |
— |
672 |
— |
— |
1 612 |
— |
54 047 |
|
|
96 641 |
373 |
2 595 |
904 |
140 254 |
58 400 |
27 (XXI |
799 052 |
22 044 |
132 219 |
9 306 |
8 714 |
354 144 |
586 951 |
195 200 |
50 000 |
1 278 529 |
— |
169 279 |
643 |
15 224 |
29 416 |
236 077 |
87 600 |
46 000 |
866 332 |
— |
22 341 |
3 541 |
15 961 |
22 385 |
121 774 |
38 100 |
8000 |
1 459 691 |
— |
2 200 |
— |
846 |
— |
24 271 |
184 200 |
24 000 |
367 107 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 545 |
— |
— |
14 816 |
22 211 |
276 695 |
13 754 |
40 178 |
15 637 |
433 684 |
238 400 |
95 000 |
1 451 887 |
188 |
311 185 |
10 548 |
20 739 |
41 363 |
506 977 |
391 200 |
150 000 |
1 404 494 |
|
|
496 |
1 290 |
22 395 |
54 331 |
2 000 |
|
185 792 |
— |
54 510 |
643 |
2 286 |
160 893 |
245 983 |
30 300 |
15 000 |
338 043 |
— |
56 100 |
1 261 |
— |
5 339 |
84 495 |
65 400 |
26 000 |
239 578 |
— |
33 512 |
— |
1 762 |
160 |
107 484 |
22 800 |
25 000 |
181 918 |
— |
8 576 |
288 |
7 215 |
5 050 |
55 123 |
39 100 |
10 000 |
115 179 |
|
605 |
403 |
1 363 |
|
15 347 |
20 100 |
10 000 |
49 682 |
— |
76 216 |
6 440 |
11 880 |
2 070 |
145 491 |
78 800 |
40 000 |
285 273 |
|
|
1 208 |
264 |
225 |
13 797 |
12 800 |
2 500 |
31 272 |
— |
50 542 |
1 107 |
5 812 |
120 068 |
205 098 |
41 500 |
35 000 |
286 832 |
Riksdagsberättelsen år 1972
454
1 2 3 4 5
Sjukpenningutredningen (S 1970: 39) 27 — 3 340 15 075
Pensionsålderskommittén (S 1970:40) 28 — 20 470 18 650
Utredningen (S 1970: 41) om förbättrad samordning av
sjukvården vid karolinska sjukhuset med viss annan
sjukvård 29 — — —
Arbetsgruppen (S 1970: 42) för översyn av reglerna
om statsbidrag till särskoleverksamheten 30 — 6 025 750
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43) 31 — 3 550 5 823
Utredningen (S 1971: 1) om en översyn av yrkesskadeförsäkringen
m. m.
Utredningen (S 1971:2) om frågor av betydelse för
samarbete mellan stat och kommun beträffande de
kommunala undervisningssjukhusen
Utredningen (S 1971: 3) angående forskningsverksamhet
inom arbetsmiljöområdet, m. m.
Summa kr.
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 1971
Utredningen (S 1963: 21) angående hembiträdeslagstiftningen
Läkemedelsförsörjningeutredningen
(S 1964: 43)
Socialstyrelsens narkomanvårdskommitté (S 1967: 34)
1961 års sjukförsäkringsutredning (S 1963: 17)
Livsmedelsstadgekommittén (S 1964: 42)
Arbetsgruppen (S 1970: 27) för social informationsbroschyr
Utredningen
(S 1970: 28) rörande yrkesskadeförsäkringens
administration
Summa kr.
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret
1970/71 för sakkunniga biträden inom departementet
m. m.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
Samplanering och samordning av sjukvården inom storstockholmsområdet
Organisationskommitté med uppdrag att förbereda den
verksamhet som apoteksbolaget skall utöva
Diverse myndigheter m. m.
Diverse firmor
Diverse personer
Gemensamma kostnader
Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade
avlöningsförmåner
Summa kr.
32 |
— |
— |
— |
33 |
— |
— |
— |
34 |
4 358 830 257 377 |
495 664 |
|
1969: 2 |
293 751 |
||
1970: 2 |
807 888 |
— |
— |
6 |
1 825 768 |
— |
3 572 |
1971: 1 |
1 287 398 |
14 350 |
2 595 |
2 |
1 583 747 |
— |
8 225 |
5 |
33 106 |
880 |
— |
6 |
54 197 |
— |
— |
5 885 855 |
15 230 |
14 392 |
|
21 850 |
6 050 |
||
7 300 |
— |
||
26 860 |
1 875 |
||
3000 |
7 150 |
||
59 010 |
15 075 |
1 Kostnaderna bestrids från kommittéanslaget i den mån ej annat anges
* Kostnaderna bestrids ej från kommittéanslaget utan med andra medel
455
Kommittékostnader: Socialdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
— 330 |
— |
— |
— |
18 745 |
9 000 |
8 000 |
35 745 |
— 59 418 |
4 594 |
14 068 |
871 |
118 070 |
86 800 |
30 000 |
234 870 |
— 243 |
7018 |
6 500 |
13 518 |
||||
— 20 745 |
276 |
8 915 |
429 |
39 739 |
38 700 |
18 000 |
96 439 |
— — |
— |
— |
— |
— |
— |
13 000 |
13 000 |
5 000 |
5000 |
||||||
443 1 371 357 |
55 553 |
159 120 |
781 349 |
3 164 866 |
1 640 400 |
644 000 |
9 808 096 |
— |
— |
— |
— |
1 458 |
1 458 |
— |
— 295 209 |
— |
— |
— |
— |
1 970 |
1 970 |
— |
— 809 858 |
— |
— |
— |
— |
5 689 |
9 261 |
9 000 |
— 1 844 029 |
— |
27 770 |
2 726 |
1 021 |
22 720 |
71 182 |
600 |
— 1 359 180 |
— |
— |
— |
— |
1 174 |
9 267 |
— |
— 1 593 014 |
— |
— |
140 |
— |
16 629 |
17 649 |
600 |
— 51 355 |
— |
— |
— |
— |
14 |
14 |
1 000 |
— 55 211 |
— |
27 770 |
1 866 |
1 021 |
49 654 |
110 801 |
11 200 |
— 6 007 856 |
— |
370 692 |
893 |
26 655 |
26106 |
451 246 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 300 |
|
30 055 |
2 260 |
860 |
10 693 |
72 603 |
— |
— |
— |
2 297 |
793 837 |
796 134 |
— |
— |
— |
— |
42 681 |
42 681 |
549 |
21 861 |
580 |
— |
491 |
81 631 |
— |
— |
— |
— |
95 213 |
95 213 |
— |
— |
— |
— |
711 475 |
711 475 |
549 |
422 608 |
3 733 |
28 812 |
1 680 496 |
2 258 283 |
Riksdagsberättelsen år 1972
456
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
1 2 3
Kommitténs benämning Kom- Utgifter
mitténs
num- t. o. m. */, 1970—,0/t 1971
mer i *°/« 1970
berät- Arvoden
telsen
Leda- Sekr.,
möter experter
m. fl.
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971
Svenska ledamöterna av nordisk vägtrafikkommitté (K
1961: 24) |
1972: 1 |
831 |
596 |
12 480 |
15 975 |
Bilregisterutredningen (K 1965: 36) |
2 |
988 |
134 |
9 240 |
31-506 |
1964 års sjömanslagskommitté (K 1965: 44) |
3 |
562 |
599 |
16 300 |
5J64 |
Expertgruppen (K 1966: 42) för att leda ett utvecklings- |
|||||
arbete på bilavgasområdet |
4 |
100 |
819 |
6 950 |
29 400 |
Sjömanspensionskommittén (K 1969: 52) |
5 |
185 |
325 |
8 875 |
12 657 |
Summa kr. |
2 668 |
473 |
53 845 |
95 302 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 1972
Trafikpolitiska delegationen (K 1965: 38) Utredningen (K 1965: 43) angående befordran av farligt |
1972 6 |
90 751 |
10 700 |
8 072 |
gods på väg m. m. |
7 |
149 409 |
14 620 |
19 977 |
Hamnutredningen (K 1966: 40) |
8 |
826 436 |
8 975 |
47 849 |
Vägkostnadsutredningen (K 1966: 41)1 |
9 |
— |
20 546 |
23 445 |
Svävarfartsutredningen (K 1967: 35) Utredningen (K 1967: 36) om beredskapslagstiftning på |
10 |
333 730 |
— |
— |
luftfartens område |
11 |
|
— |
— |
mitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT) Nordisk kommitté (K 1967: 38) för transportekonomisk |
12 |
32 109 |
1 460 |
500 |
forskning (NKTF) |
13 |
99 998 |
9 970 |
9 270 |
Utredningen (K 1967:40) om oljeledningar |
14 |
42 965 |
— |
9 875 |
Flygtrafikledningskommittén (K 1967: 44) |
15 |
718 786 |
30 655 |
37 003 |
Flygarbetstidsutredningen (K 1968: 49) |
16 |
271 928 |
10 800 |
10 389 |
Motorredskapsutredningen (K 1968: 53) |
17 |
250 024 |
6 425 |
19 319 |
Körkortsutredningen (K 1968: 54) Utredningen (K 1969: 51) om stängselskyldighet vid |
18 |
185 899 |
480 |
5000 |
järnväg |
19 |
— |
— |
— |
1968 års svenska öresundsdelegation (K 1969: 54) |
20 |
181 248 |
1 800 |
1 750 |
Bussbidragsutredningen (K 1969: 59) Arbetsgruppen (K 1969: 60) för översyn av bestäm-melserna angående typ- och registreringsbesiktning |
21 |
14 044 |
7 325 |
12 375 |
av fordon |
22 |
163 879 |
7 200 |
2 000 |
Befälsbemanningsutredningen (K 1970: 29) |
23 |
6 841 |
9 125 |
3 971 |
Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970: 30) |
24 |
82 628 |
3 840 |
48 676 |
inom den yrkesmässiga vägtrafiken |
25 |
64 461 |
10 250 |
33 533 |
457
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad total- kostnad |
||||||
11 31/ Il 111 |
1971 |
|||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter |
Beräk- nade utgifter 1In-”/> |
t. o. m. *7lf |
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
13 |
489 |
6 770 |
9 547 |
15 536 |
24 |
60 821 |
20 800 |
15000 |
428 217 |
— |
134 683 |
927 |
3 744 |
228 741 |
408 842 |
9 700 |
— |
1 406 676 |
— |
70 370 |
3 309 |
3 178 |
34 646 |
133 567 |
700 |
— |
696 866 |
___ |
|
|
|
47 648 |
83 998 |
|
|
184 817 |
1 330 |
59 561 |
49 |
1 953 |
12 427 |
96 852 |
2 700 |
— |
284 877 |
1 819 |
271 384 |
13 832 |
24 411 |
323 486 |
784 080 |
33 900 |
15 000 |
3 501 453 |
27 |
27 |
— |
— |
— |
18 826 |
9 100 |
25 000 |
143 677 |
|
250 |
|
|
76 |
34.923 |
113 300 |
8000 |
305 632 |
|
53 046 |
782 |
5 202 |
16 346 |
132 200 |
83 900 |
6 000 |
1 048 536 |
|
— |
1 366 |
2 409 |
400 055 |
447 820 |
159 300 |
80 000 |
687 120 |
31 790 |
2 890 |
332 |
331 |
__ |
35 343 |
15 700 |
25 000 |
409 773 |
— |
— |
1 789 |
— |
2 367 |
6 116 |
4 300 |
2 000 |
44 525 |
|
40 035 |
6 472 |
5 771 |
625 |
72 143 |
8 100 |
10 000 |
190 241 |
20 579 |
3 634 |
— |
— |
— |
34 087 |
43 400 |
8 500 |
128 952 |
— |
67 257 |
4 702 |
2 187 |
237 676 |
379 480 |
68 400 |
35 000 |
1 201 666 |
2 653 |
188 |
13 800 |
5 877 |
17 500 |
61 207 |
17 000 |
8 600 |
358 735 |
17 752 |
— |
2 218 |
416 |
35 073 |
81 203 |
43 600 |
14 000 |
388 827 |
— |
12 657 |
— |
1 506 |
34 623 |
54 266 |
10 900 |
5000 |
256 065 |
z |
— |
18 |
2 085 |
10 536 |
16 189 |
1 400 |
5000 |
203 837 |
2 138 |
— |
1 342 |
— |
— |
23 181 |
27 300 |
20 000 |
84 525 |
_ |
212 |
36 |
300 000 |
309 448 |
3 900 |
4 000 |
481 227 |
|
— |
3 228 |
— |
2 874 |
1 580 |
20 778 |
31 000 |
18 522 |
77 141 |
— |
148 672 |
3 770 |
4 118 |
91 896 |
300 972 |
173 600 |
186 000 |
743 200 |
— 10 632 1 813 2 294 22 625 81 148
15f Riksdagen 1972. 1 sami. Nr 1. Riksdagsberältelsen
23 500 3 600
172 705
Riksdags berättelsen år 1972
458
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Arbetsgruppen (K 1970: 32) för undersökning av be-hovet av väderleksinformation |
1971: 26 |
7 115 |
5 275 |
4 340 |
Trafikbullerutredningen (K 1970: 33) |
27 |
99 238 |
7 595 |
50 795 |
Arbetsgruppen (K 1970: 34) för upprättande av disposi-tionsplan för viss del av Nedre Norrmalm i Stockholm |
28 |
21 630 |
8 670 |
21 625 |
1969 års vägutredning (K 1970: 35) |
29 |
1 000 |
4 960 |
6 325 |
Arbetsgruppen (K 1970: 39) för översyn av utbild-ningsplaner för ny flygtrafikledarskola |
30 |
_ |
800 |
8 450 |
Simulatorgruppen (K 1970: 40) |
31 |
|
3 595 |
7 150 |
Trafikplaneringsutredningen (K 1970: 41) |
32 |
|
19 110 |
15 680 |
Sjöräddningsutredningen (K 1970: 42) |
33 |
|
— |
1 500 |
Utredningen (K 1970: 43) angående åtgärder mot |
34 |
|
5 885 |
2 850 |
Utredningen (K 1970: 44) om mönstring av sjömän |
35 |
|
— |
— |
Utredningen (K 1970: 45) om samordning av lotsningen |
36 |
___ |
||
Kommittén (K 1971: 1) för utredning om kollektivtrafik |
37 |
6 244 |
3 629 |
|
Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971:2) (NTR) |
38 |
|
— |
— |
Ledningsgruppen (K 1971: 3) för planering av den nya |
39 |
_ |
|
_ |
Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971: 4) för |
40 |
|
|
_ |
Svenska sakkunniga (K 1971:5) inom Nordisk kom-mitté för vägtrafiklagstiftning (NKV) |
41 |
|
— |
— |
Summa kr. |
3 644 119 |
216 305 |
415 348 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1971 Utredningen angående frågan om Falsterbokanalens |
1969:9 |
8 249 |
||
Vägplaneutredningen1 |
1970: 1 |
— |
— |
— |
Utredningen om taxorna i postverkets tidningsröreise |
4 |
42 420 |
— |
— |
Arlandagruppen (K 1970: 36) |
1971:1 |
31 222 |
270 |
475 |
Transportstödsberedningen (K 1970: 38) |
2 |
— |
19 080 |
3 000 |
Transportforskningsgruppen (K 1970: 37) |
3 |
9 421 |
6 500 |
3 975 |
Summa kr. |
91 312 |
25 850 |
7 450 |
|
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret Statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten (K |
52 406 |
11 000 |
125 |
|
Diverse myndigheter |
— |
— |
— |
|
Diverse firmor |
— |
— |
— |
|
Diverse personer |
— |
6 800 |
8 662 |
|
Gemensamma kostnader |
624 466 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade |
348 966 |
— |
— |
|
Summa kr. |
1 025 838 |
17 800 |
8 787 |
I Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget
II beloppet ingår lönekostnadspålägg
459
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
8 357 |
1 288 |
1 744 |
13 300 |
34 304 |
7 900 |
15 000 |
64 319 |
|
— |
76 243 |
778 |
12 501 |
381 053 |
528 966 |
208 700 |
60 000 |
896 904 |
|
5 600 |
|
|
|
35 895 |
19 400 |
4 000 |
80 925 |
|
5 575 |
1 665 |
631 |
154 |
19 310 |
8 200 |
5000 |
33 510 |
|
|
|
|
6 |
9 256 |
7 300 |
1 800 |
18 356 |
Alli |
|
— |
— |
292 |
15 764 |
33 800 |
11 000 |
60 564 |
— |
47 626 |
1 414 |
7 797 |
23 682 |
115 309 |
96 700 |
26 000 |
238 009 |
— |
19 023 |
— |
— |
— |
20 523 |
37 100 |
8 800 |
66 423 |
39 930 |
|
|
|
280 |
48 945 |
7 800 |
3000 |
59 745 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 100 |
21 400 |
22 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 200 |
3400 |
5 600 |
|
|
|
|
|
9 873 |
58 600 |
65 000 |
133 473 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 800 |
— |
1 800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 500 |
14 000 |
19 500 |
119 596 |
505 152 |
43 585 |
57 743 |
1 589 745 |
2 947 475 |
1 333 800 |
702 622 |
8 628 016 |
— — |
|
|
— |
— |
|
|
8 249 |
— — |
— |
— |
31 817 |
31 817 |
8 600 |
— |
40 417 |
— — |
— |
— |
197 |
197 |
— |
— |
42 617 |
— — |
651 |
124 |
494 |
2 014 |
— |
— |
33 236 |
— 24 286 |
— |
13 434 |
78 350 |
138 150 |
7 100 |
— |
145 250 |
— — |
1 162 |
— |
— |
11 637 |
— |
— |
21 058 |
— 24 286 |
1 813 |
13 558 |
110 858 |
183 815 |
15 700 |
— |
290 827 |
— |
2 700 |
3 272 |
551 |
1 400 |
19 048 |
— |
— |
— |
— |
4 027 |
4 027 |
— |
— |
— |
— |
25 511 |
25 511 |
— |
5 518 |
— |
— |
— |
20 980 |
— |
— |
— |
— |
39 265 |
39 265 |
— |
— |
— |
— |
387 751 |
387 751 |
|
8 218 |
3 272 |
551 |
457 954 |
496 582 |
Riksdagsberättelsen år 1972
460
FINANSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter |
|
t. o. m. |
v, 1970—*"/. 1971 |
||
Arvoden |
|||
Leda- Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 Utredningen (Fi 1963: 34) om metrologiska enheter |
1972:1 |
447 472 |
13 255 |
17 525 |
Fondbyråutredningen (Fi 1965: 25) |
2 |
50 737 |
— |
9 500 |
Utredningen (Fi 1966: 28) om definitiv källskatt |
3 |
422 085 |
12 000 |
21 409 |
Betalningsbalansutredningen (Fi 1968: 46) |
4 |
543 662 |
9000 |
16 900 |
Kapitalskatteberedningen (Fi 1968: 47) |
5 |
474 958 |
35 900 |
48 350 |
Testutredningen (C 1969: 16)1 |
6 |
225 889 |
9 100 |
— |
Beredningen (Fi 1969: 48) för regional planering |
7 |
— |
— |
— |
Checklöneutredningen (Fi 1969: 51) |
8 |
— |
— |
— |
Upphandlingskommittén (Fi 1969: 60) |
9 |
68 862 |
13 915 |
29 805 |
Jordbruksbeskattningskommittén (Fi 1969: 63) |
10 |
83 520 |
19 600 |
19 069 |
Valutakommissionen (Fi 1970: 65) |
11 |
59 596 |
16 675 |
18 641 |
Bostadsbeskattningsutredningen (Fi 1970: 68) |
12 |
9 454 |
2 000 |
675 |
Utredningen (Fi 1970: 72) om facklig förtroendemans |
13 |
_ |
2 750 |
500 |
Sakkunnig (Fi 1970: 75) med uppdrag att se över kam-markollegiets uppgifter och organisation |
14 |
_ |
10 896 |
7 543 |
Organisationskommittén (Fi 1971:2) för statens per-sonalnämnd |
15 |
|
|
— |
Summa kr. |
2 386 235 |
145 091 |
189 917 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1972 Markdelegationen (K 1957: 30)’ |
1972:16 |
1 070 732 |
25 500 |
41 864 |
Utredningen (Fi 1959: 37) om universitetens egendoms-förvaltning |
17 |
57 102 |
1 200 |
1 750 |
Utredningen (Fi 1965: 26) om redovisning i skuldför-bindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa |
18 |
|||
Bilskatteutredningen (Fi 1966: 29) |
19 |
1 472 491 |
24 050 |
33 929 |
Tullagstiftningskommittén (Fi 1966: 32) |
20 |
572 226 |
21 100 |
19 425 |
Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966: 33) |
21 |
1 154 868 |
25 315 |
29 634 |
Utredningen (C 1967: 11) om städningen vid statliga |
22 |
501 001 |
14 500 |
17 025 |
Fondbörsutredningen (Fi 1967: 32) |
23 |
432 240 |
26 100 |
19 585 |
Utredningen (Fi 1967: 33) om det skatterättsliga fastig-hetsbegreppet |
24 |
106 610 |
4 230 |
5 596 |
Förhandlingsutredningen (C 1968: 16)1 |
25 |
87 897 |
8 400 |
9 125 |
Lönesystemutredningen (C 1968: 17)1 |
26 |
181 937 |
18 360 |
10 140 |
Byggnadsindexkommittén (Fi 1968: 43) |
27 |
367 698 |
16 830 |
22 020 |
Traktamentsbeskattningsutredningen (Fi 1969: 53) |
28 |
90 816 |
10 875 |
20 523 |
461
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
|||||
Vt-”/» |
1971 |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
övriga Summa |
Verk- ställda utgifter V,-”/.. |
Beräk- nade utgifter Vu—”/i |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
12 |
139 |
— |
4 194 |
8 019 |
33 378 |
928 |
18 574 |
— |
1 227 |
3 803 |
79 931 |
3 124 673 |
— |
5 066 |
— |
84 061 |
544 |
— |
191 535 |
284 558 |
26 002 |
70 840 |
||
104 |
— |
|
1 157 |
77 442 |
4 474 |
6 482 |
107 767 |
4 106 |
950 7 284 |
13 310 |
2 267 931 |
— |
14 537 |
49 650 |
— |
— |
9 500 |
6 635 |
— |
82 369 |
— |
75 |
106 428 |
22 216 |
477 |
169 629 |
— |
3 653 |
32 554 |
1 704 |
50 |
132 332 |
7 549 |
17 130 |
110 255 |
— |
— |
70 612 |
657 |
— |
37 097 |
— |
— |
8 316 |
— |
— |
103 044 |
— |
9 792 |
9 792 |
38 761 |
45 714 |
921 578 |
372 |
5 309 |
143 885 |
|
|
3 054 |
14 686 |
27 872 |
182 453 |
1 939 |
64 |
110 105 |
21 234 |
4 472 |
242 090 |
1 789 |
8 126 |
149 207 |
— |
32 118 |
187 866 |
2 713 |
|
15 756 |
— |
178 |
31 072 |
— |
— |
80 464 |
1 272 |
24 427 |
121 329 |
3 348 |
28 |
89 123 |
4 200 37 800 7 600 38 800 |
23 000 |
497 122 |
31 200 |
30 000 |
262 394 |
— |
— |
8 316 |
46 600 |
— |
149 644 |
9 500 |
— |
19 292 |
313 400 |
171 400 |
3 792 613 |
74 600 |
27 000 |
1 316 217 |
5000 |
65 156 |
|
119 800 |
72 700 |
1 847 444 727 431 |
46 100 |
27 700 |
724 008 |
12 600 |
11 500 |
146 466 |
Riksdagsberättelsen år 1972
462
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Utredningen (Fi 1969: 54) för utveckling av system med |
29 |
51 852 |
300 |
|
1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969: 59) |
30 |
39 248 |
4 240 |
14 925 |
1969 års punktskatteutredning (Fi 1970: 57) |
31 |
36 955 |
8 280 |
9 100 |
Arbetsgruppen (Fi 1970: 58) för utredning av vissa |
32 |
5 125 |
||
1969 års översyn (Fi 1970: 59) av klassificeringsgrunder |
33 |
17 253 |
12 380 |
11 100 |
Utredningen (Fi 1970: 60) om medverkan vid statlig |
34 |
65 585 |
4 000 |
7 030 |
Skatteutredningen (Fi 1970: 61) om periodiskt under-stöd |
35 |
49 809 |
9 385 |
7 375 |
Utredningen (Fi 1970: 62) om meritvärdet av anställ-ning inom biståndsverksamheten i u-länder, m. m. |
36 |
8 913 |
12 200 |
6 075 |
Delegationen (Fi 1970: 63) för lokalisering av statlig |
37 |
47 426 |
9 750 |
7000 |
Budgetutredningen (Fi 1970: 64) |
38 |
54 175 |
24 750 |
61 088 |
Delegationen (Fi 1970: 67) för förvaltningsdemokrati |
39 |
40 548 |
12 575 |
6 150 |
Utredningen (Fi 1970: 69) om företagens uppgiftsplikt |
40 |
33 875 |
7 850 |
16 840 |
Utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan |
41 |
_ |
_ |
|
Hemvistsakkunniga (Fi 1970: 71) |
42 |
|
3 610 |
5000 |
Skatteutjämningsrevisionen (Fi 1970: 74) |
43 |
|
26 915 |
21 700 |
Utredningen (Fi 1970: 76) om insyn i utländskt bank-företag |
44 |
_ |
5 060 |
2 025 |
Företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) |
45 |
|
— |
2 500 |
Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79) |
46 |
|
6 100 |
4 975 |
Hundskatteutredningen (Fi 1970: 80) |
47 |
|
5 300 |
2 675 |
1971 års fastighetstaxeringsutredning (Fi 1970: 81) |
48 |
|
16 975 |
4 149 |
Utredningen (Fi 1971: 1) om beskattning av utländska |
49 |
|||
Datasamordningskommittén (Fi 1971: 3) |
50 |
|
— |
— |
Sakkunniga (Fi 1971:4) med uppdrag att verkställa |
51 |
|||
Sakkunnig (Fi 1971:5) med uppdrag att verkställa |
52 |
_ |
_ |
|
Sakkunnig (Fi 1971: 6) med uppdrag att verkställa en |
53 |
|||
Summa kr. |
6 546 382 |
366 130 |
420 323 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1971 Statens järvafältsdelegation (K 1966: 37)* |
1969: 6 |
598 937 |
||
Aktiefondsutredningen (Fi 1964: 26) |
1970: 3 |
517 961 |
— |
— |
Representanter (C 1967: 12) för statsverket i mental-sjukvårdens löneförhandlingsdelegation1 |
9 |
26 975 |
|
|
Bisyssleutredningen (C 1967: 13)1 |
10 |
611 441 |
|
|
1967 års sjömansskattekommitté (Fi 1968: 48) |
13 |
226 628 |
|
|
Krigsavlöningsberedningen (C 1964: 8)1 |
1971: 1 |
179 697 |
2 365 |
3 650 |
Utredningen (C 1964: 11) rörande hälsokontroll för de |
2 |
54 599 |
1 750 |
|
Sakkunnig (Fi 1965: 27) för översyn av lagen om under-stödsföreningar |
3 |
57 635 |
|
_ |
Avtalsstatistikutredningen (C 1966: 15)1 |
4 |
37 075 |
740 |
2 150 |
Skattestrafflagutredningen (Fi 1966: 34) |
5 |
1 045 729 |
— |
— |
Fastighetstaxeringskommittéerna (Fi 1967: 35) |
6 |
1 316 877 |
16 550 |
55 511 |
7 |
31 159 |
— |
375 |
|
Byggnadsupphandlingsutredningen (Fi 1968: 44) |
8 |
326 604 |
— |
— |
1967 års kommunalskattekommitté (Fi 1968: 51) |
9 |
106 325 |
10 290 |
8 580 |
463
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
3 170 |
3 470 |
55 322 |
||||||
— |
43 452 |
— |
— |
— |
62 617 |
26 700 |
16 100 |
144 665 |
— |
* — |
152 |
— |
11 973 |
29 505 |
6 000 |
28 400 |
100 860 |
— |
— |
2 062 |
— |
— |
2 062 |
1 600 |
1 600 |
10 387 |
— |
— |
950 |
432 |
5 020 |
29 882 |
10 200 |
8 000 |
65 335 |
— |
70 390 |
— |
156 |
22 451 |
104 027 |
42 900 |
19 272 |
231 784 |
— |
42855 |
1 654 |
1 702 |
93 |
63 064 |
40 600 |
17 864 |
171 337 |
— |
— |
15 |
— |
— |
18 290 |
13 700 |
6 000 |
46 903 |
|
19 023 |
1 522 |
863 |
37 893 |
76 051 |
59 300 |
53 000 |
235 777 |
1 543 |
69 395 |
53 |
1 106 |
32 878 |
190 813 |
87 400 |
39 625 |
372 013 |
— |
116 170 |
4 229 |
4 792 |
15 544 |
159 460 |
61 800 |
62 500 |
324 308 |
— |
18 884 |
1 240 |
238 |
— |
45 052 |
44 900 |
22 380 |
146 207 |
|
|
|
|
|
|
|
1 250 |
1 250 |
33 724 |
40 824 |
582 |
— |
16 |
83 756 |
46 100 |
38 800 |
168 656 |
— |
46 750 |
12 293 |
12 287 |
698 |
120 643 |
63 400 |
24 000 |
208 043 |
|
|
_ |
|
|
7 085 |
|
10 000 |
17 085 |
— |
29 535 |
— |
— |
1 824 |
33 859 |
47 400 |
53 000 |
134 259 |
— |
35 166 |
— |
— |
2 334 |
48 575 |
37 600 |
18 984 |
105 159 |
— |
— |
— |
— |
— |
7 975 |
6 800 |
5 800 |
20 575 |
31 705 |
36 019 |
1 542 |
— |
4 924 |
95 314 |
109 100 |
42 000 |
246 414 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 900 |
14 900 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
900 |
900 |
92 534 |
1 292 857 |
58 889 |
68 929 |
238 242 |
2 537 904 |
1 335 600 |
897 603 |
11 317 489 |
— |
— |
— |
— |
519 |
519 |
— |
— |
599 456 |
— |
— |
— |
— |
589 |
589 |
— |
— |
518 550 |
|
2 609 |
|
|
1 282 |
3 891 |
|
|
30 866 |
— |
10 876 |
— |
— |
— |
10 876 |
— |
— |
622 317 |
— |
375 |
— |
— |
53 |
428 |
— |
— |
227 056 |
— |
— |
— |
— |
— |
6015 |
— |
— |
185 712 |
— |
— |
— |
— |
1 084 |
2 834 |
— |
— |
57 433 |
|
|
|
|
24 150 |
24 150 |
|
|
81 785 |
— |
|
— |
— |
— |
2 890 |
— |
— |
39 965 |
— |
|
— |
— |
— |
— |
100 |
— |
1 045 829 |
— |
72 837 |
2 964 |
5 027 |
30 440 |
183 329 |
2 400 |
— |
1 502 606 |
— |
— |
— |
— |
11 870 |
12 245 |
— |
— |
43 404 |
— |
— |
— |
— |
9 553 |
9 553 |
300 |
— |
336 457 |
— |
5 071 |
369 |
125 |
52 623 |
77 058 |
100 |
— |
183 483 |
Riksdagsberättelsen år 1972
464
1 2 |
3 |
4 |
5 |
|
Utredningen (C 1969: 17) rörande fullföljdsordningen |
||||
i vissa mål om avlöning m. m.1 |
10 |
40 534 |
960 |
1 305 |
Ledningsgruppen (Fi 1970: 54) för översyn av den |
||||
statliga personaladministrationen |
12 |
2 089 |
1 120 |
200 |
Statens läkarförhandlingsdelegation (Fi 1970: 55) |
13 |
300 655 |
7 655 |
8 443 |
Riksskatteverkskommittén (Fi 1970: 66) |
15 |
7 420 |
9 020 |
— |
Delegationen (Fi 1970: 78) med uppgift att handlägga |
||||
ärenden om tjänstetillsättning m. m. med anledning |
||||
av inrättandet av riksskatteverket |
17 |
— |
4 900 |
4 575 |
Summa kr. |
5 488 340 |
53 600 |
86 539 |
|
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
1970/71 för sakkunniga biträden inom departementet |
||||
m. m. |
||||
Utredningsrådet |
8 425 |
150 |
||
Organisationskommitté för datamaskincentralen vid |
||||
statistiska centralbyrån |
1 825 |
— |
||
Byråchefen C. G. Fjellström |
— |
1 650 |
||
Långtidsutredningen |
— |
— |
||
Överdirektören K. Edström |
— |
— |
||
Kilometerskattenämnden |
10 710 |
2 600 |
||
Diverse myndigheter |
— |
— |
||
Diverse firmor |
— |
— |
||
Diverse personer |
8 000 |
— |
||
Gemensamma kostnader |
—. |
— |
||
Lönekostnadspålägg på arvoden o. mistade avlönings- |
||||
förmåner |
— |
— |
||
Summa kr. |
28 960 |
4 400 |
1 Kommittéerna överflyttade från civildepartementet fr. o. m. 1.7.1969
1 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1.7.1967
3 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1.12.1967
465
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
— — — — — 2 265 — — 42 799
— — — — — 1 320 — — 3 409
— — — — — 16 098 — — 316 753
— — — — — 9 020 — — 16 440
— — 336 280 365 10 456 — — 10 456
— 91 768 3 669 5 432 132 528 373 536 2 900 — 5 864 776
— |
— |
484 |
— |
4 417 |
13 |
476 |
|
|
|
|
|
1 |
825 |
— |
69 728 |
— |
702 |
— |
72 |
080 |
— |
— |
4311 |
— |
375 581 |
379 |
892 |
32 576 |
— |
— |
— |
— |
32 |
576 |
— |
— |
784 |
5 799 |
8 119 |
28 |
012 |
— |
— |
— |
— |
759 714 |
759 |
714 |
— |
— |
984 |
— |
116360 |
117 |
344 |
— |
— |
— |
— |
—203 |
7 |
797 |
— |
— |
— |
— |
68 130 |
68 |
130 |
|
|
|
|
728 375 |
728 |
375 |
32 576 69 728 6 563 6 501 2 060 493 2 209 221
Riksdagsberättelsen år 1972
466
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom- mitténs num- |
Utgifter |
||
t. o. m. |
*/, 1970- |
1971 |
||
mer i |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 19711 Konsertbyråutredningen (E 1965: 45) |
1972: 1 |
420 000 |
8 285 |
11 185 |
Utredningen (E 1965: 51) rörande lärarnas arbets-förhållanden |
2 |
8 479 390 |
16 175 |
28 760 |
Sakkunniga (E 1967: 53) för beredning av frågor rörande |
3 |
|||
Pedagogikutredningen (U 1968: 47) |
4 |
410 522 |
10 920 |
29 304 |
Organisationskommittén (U 1968: 54) för behandling |
5 |
158 319 |
11 200 |
20 167 |
Sakkunniga (U 1970: 51) för översyn av samordningen |
6 |
9 441 |
15 600 |
3 800 |
Boställnämndssakkunnig (U 1970: 52)’ |
7 |
1 035 |
— |
2 725 |
1970 års socionomutbildningsberednig (U 1970: 57) |
8 |
31 993 |
16 525 |
25 943 |
Organisationskommittén (U 1971: 2) för ett institut för |
9 |
_ |
_ |
|
Organisationskommittén (U 1971: 7) för nordiskt |
10 |
|||
Organisationskommittén (U 1971: 8) för socialhögskola |
11 |
|
|
|
Summa kr. |
9 510 700 |
78 705 |
121 884 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 19721 Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté |
1972:12 |
|||
Utredningen (E 1962: 41) rörande sjukgymnastutbild-ningen |
13 |
_ |
__ |
|
Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna |
14 |
3 507 948 |
30 555 |
22 325 |
Utredningen (E 1965: 55) rörande sexual- och samlev-nadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet |
15 |
1 562 024 |
5 935 |
19 868 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966: 52) |
16 |
689 030 |
41 260 |
37 975 |
Reklamutredningen (K 1967:43) |
17 |
1 114 403 |
65 100 |
84 890 |
Läromedelsutredningen (E 1967: 50) |
18 |
971 334 |
17 775 |
9 224 |
Kommittén (U 1968: 44) för television och radio i ut-bildningen |
19 |
657 561 |
10 170 |
20 975 |
Dataarkiveringskommittén (U 1968: 48) |
20 |
191 241 |
6 090 |
9 037 |
467
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad ■ total-kostnad ■ t. o. m. ''*/„ |
|||||
Vr—*7h |
1971 |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga Summa |
Verk- ställda utgifter ii ji / h ho |
Beräk- nade utgifter ii ti/ lii— h |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
L3 |
— |
10318 |
883 |
586 |
26 |
31 283 |
2 000 |
— |
453 283 |
8 981 |
lil 232 |
15 151 |
100 |
539 708 |
720 107 |
82 900 |
100 000 |
9 382 397 |
|
|
|
|
|
|
5 900 |
- |
5 900 |
— |
9 868 |
7 774 |
7 669 |
28 741 |
94 276 |
11 500 |
— |
516 298 |
— |
69 121 |
8 115 |
5 914 |
1 380 |
115 897 |
10 900 |
— |
285 116 |
3 177 |
1 078 |
538 |
24 193 |
9 100 |
16 000 |
58 734 |
||
— |
— |
— |
— |
966 |
3 691 |
— |
— |
4 726 |
— |
40 710 |
12 343 |
6 444 |
5 731 |
107 696 |
2 700 |
— |
142 389 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
70 700 |
— |
70 700 |
— |
— |
433 |
807 |
— |
1 240 |
4 300 |
— |
5 540 |
— |
— |
368 |
— |
— |
368 |
23 400 |
— |
23 768 |
8 981 |
244 426 |
46145 |
21 520 |
577 090 |
1 098 751 |
223 400 |
116 000 |
10 948 851 |
97 728 |
370 952 |
46 597 |
41 810 |
49 985 |
659 952 |
355 300 |
195 000 |
4 718 200 |
|
68 157 |
3 240 |
629 |
22 398 |
120 227 |
36 300 |
12 725 |
1 731 276 |
15 878 |
138 350 |
13 542 |
13 965 |
19 989 |
280 959 |
113 700 |
55 000 |
1 138 689 |
— |
84 932 |
16 655 |
9 505 |
268 149 |
529 231 |
308 500 |
114000 |
2 066 134 |
— |
175 201 |
1 300 |
2 501 |
51 264 |
257 265 |
98 500 |
91 000 |
1 418 099 |
|
70 042 |
|
1 452 |
16 159 |
118 798 |
57 700 |
20 000 |
854 059 |
— |
63 276 |
|
2 930 |
100 881 |
182 214 |
67 400 |
36 000 |
476 855 |
Riksdagsbcrättelsen år 1972
468
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Sakkunniga (U 1968: 49) för förhandling om avtalsreg-lering av upphovsrättsliga frågor på undervisnings-området |
21 |
32 881 |
7 000 |
|
Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968: 52) |
22 |
418 332 |
28 430 |
28 325 |
1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969: 44)'' |
23 |
140 110 |
— |
46 979 |
1968 års utbildningsutredning (U 1969: 47) |
24 |
1 746 129 |
13 657 |
174 493 |
1968 års studiemedelsutredning (U 1969: 48) |
25 |
128 365 |
5 325 |
11 209 |
1968 års litteraturutredning (U 1969: 49) |
26 |
541 014 |
11 230 |
48 147 |
1968 års beredning (U 1969: 50) om stat och kyrka |
27 |
331 027 |
9 000 |
29 802 |
Kommittén (U 1969: 51) för studiestöd åt vuxna |
28 |
130 535 |
11 875 |
7 560 |
Filmutredningen (U 1969: 52) |
29 |
226 375 |
23 625 |
12 960 |
Svenska ESRO-kommitten (U 1970: 20) |
30 |
633 014 |
9 575 |
7 950 |
Lärarutbildningskommittén (U 1970: 44) |
31 |
349 977 |
26 560 |
140 925 |
Universitetsrestaurangkommittén (U 1970: 46) |
32 |
119 389 |
17 500 |
8 300 |
1969 års psalmkommitté (U 1970: 47)'' |
33 |
42 641 |
— |
26 417 |
Kommittén (U 1970: 48) för medicinsk teknik i Lin-köping |
34 |
6 859 |
3 100 |
2 500 |
1969 års radioutredning (U 1970: 49) |
35 |
86 569 |
9 575 |
23 049 |
Sakkunnig (U 1970: 50) för utredning av frågan om de |
36 |
437 |
4 705 |
|
Sakkunnig (U 1970: 54) för utredning av förfarandet |
37 |
5 198 |
10 440 |
6312 |
Särskilt uppdrag (U 1970: 55) åt förutvarande stats-ministern Tage Erlander |
38 |
12 566 |
||
Kommittén (U 1970: 56) för försöksverksamhet med |
39 |
15 663 |
9 785 |
1 945 |
Organisationskommittén (U 1970: 59) för riksinternat-skolor |
40 |
2 200 |
2 175 |
|
Organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musik-utbildning |
41 |
1 273 |
24 110 |
21 020 |
Utredningen (U 1970: 61) om musikaliska akademien |
42 |
— |
3 675 |
— |
Organisationskommittén (U 1970: 62) för högre teknisk |
43 |
_ |
9 620 |
22 021 |
Utredningen (U 1970: 63) om skolans inre arbete |
44 |
|
6 940 |
13 224 |
Kårobligatorieutredningen (U 1970: 64) |
45 |
|
6 840 |
1 930 |
Praktikcentrumkommittén (U 1970: 65) |
46 |
|
8 600 |
15 425 |
Länsskolnämndsutredningen (U 1970: 66) |
47 |
|
— |
2 220 |
Kommittén (U 1970: 67) för frågor rörande |
48 |
_ |
5 525 |
|
Sameutredningen (U 1970: 68) |
49 |
|
— |
|
Kommittén (U 1971: 1) för fortbildning av journalister |
50 |
|
— |
|
U-landsforskningsutredningen (U 1971: 3) |
51 |
|
— |
|
Organisationskommittén (U 1971:4) för bibliotekarie-utbildning |
52 |
_ |
_ |
|
1971 års bibelkommitté (U 1971: 5) för Gamla |
53 |
|||
1971 års sakkunniga (U 1971:6) för översättning av |
54 |
460 |
||
Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U 1971: 9)* |
55 |
— |
— |
— |
Kommittén (U 1971: 10) med uppdrag att kartlägga an-ställningsförhållandena för icke-ordinarie lärare, |
56 |
|||
Summa kr. |
13 661 895 444 777 |
861 642 |
||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1971'' 1960 års ecklesiastika boställsutredning'' |
1969:3 |
|||
1963 års bibelkommitté'' |
1970:4 |
— |
— |
— |
Filmcensurutredningen (E 1965: 56) |
6 |
494 205 |
— |
— |
1967 års kommitté för internationell politik (U 1968: 46) |
11 |
171 292 |
— |
— |
469
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
451 |
7 451 |
10 000 |
50 332 |
|||||
— |
122 588 |
3 841 |
230 |
60 039 |
243 453 |
65 700 |
37 000 |
764 485 |
— |
19 216 |
30 494 |
43 556 |
140 245 |
20 102 |
11 750 |
312 207 |
|
26 984 |
438 560 |
11 766 |
88 638 |
218 498 |
972 596 |
415 400 |
224 093 |
3 358 218 |
7 656 |
65 542 |
13 041 |
10 729 |
5 800 |
119 302 |
50 200 |
26 500 |
324 367 |
— |
185 719 |
28 772 |
25 390 |
77 204 |
376 462 |
142 300 |
31 002 |
1 090 778 |
— |
252 668 |
31 365 |
38 926 |
148 931 |
510 692 |
260 000 |
140 000 |
1 241 719 |
— |
lil 406 |
232 |
285 |
2 598 |
133 956 |
86 400 |
28 800 |
379 691 |
— |
140 204 |
5 260 |
6 223 |
70 991 |
259 263 |
106 200 |
23 000 |
614 838 |
— |
96 519 |
3 228 |
3 353 |
10 776 |
131 401 |
59 600 |
— |
824 015 |
394 |
330 258 |
25 846 |
120 350 |
34 676 |
679 009 |
283 800 |
100 000 |
1 412 786 |
— |
46 200 |
5 229 |
11 622 |
41 653 |
130 504 |
61 100 |
25 240 |
336 233 |
— |
17 293 |
— |
26 497 |
4 165 |
74 372 |
32 638 |
26 000 |
175 651 |
|
|
|
|
|
5 600 |
|
5000 |
17 459 |
— |
127 152 |
939 |
1 053 |
16 385 |
178 153 |
86 000 |
53 000 |
403 722 |
8 877 |
— |
5 625 |
— |
— |
19 207 |
15 600 |
19 500 |
54 744 |
— |
18 032 |
— |
4 703 |
1 574 |
41 061 |
17 300 |
17 500 |
81 059 |
— |
35 598 |
— |
262 |
— |
35 860 |
16 400 |
6 220 |
71 046 |
— |
57 551 |
1 737 |
7 843 |
531 433 |
610 294 |
343 500 |
20 000 |
989 457 |
— |
11 483 |
2 919 |
2 134 |
1 125 |
22 036 |
22 500 |
— |
44 536 |
1 500 |
89 719 |
56 700 |
6 964 |
30 833 |
230 846 |
160 800 |
53 000 |
445 919 |
— |
— |
882 |
— |
576 |
5 133 |
— |
1 400 |
6 533 |
|
90 311 |
43 678 |
57 100 |
34 011 |
256 741 |
119 800 |
|
376 541 |
330 |
98 688 |
6 306 |
32 559 |
17 156 |
175 203 |
375 000 |
80 000 |
630 203 |
11 327 |
54 217 |
5 711 |
4 536 |
2 803 |
87 364 |
149 500 |
19 500 |
256 364 |
265 |
— |
5 922 |
26 763 |
684 |
57 659 |
24 200 |
— |
81 859 |
— |
25 731 |
2 836 |
1 434 |
2 322 |
34 543 |
74 500 |
29 100 |
138 143 |
1 434 |
16 243 |
449 |
455 |
421 |
24 527 |
49 600 |
|
47 127 |
352 |
8 876 |
749 |
— |
— |
9 977 |
34 300 |
13 500 |
57 777 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 700 |
6 000 |
11 700 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
13 600 |
33 000 |
46 600 |
— |
— |
1 305 |
125 |
— |
1 430 |
34 900 |
36 000 |
72 330 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10015 |
6 500 |
16 515 |
— |
— |
— |
552 |
— |
1 012 |
47 651 |
5 500 |
54 163 |
172 725 3 430 684 346123 582 012 1 887 035 7 723 998 4 221 706 1 611 830 27 219 429
|
— |
— |
— |
— |
— |
132 |
— 132 |
— |
— |
— |
— |
236 |
236 |
— |
— 236 |
— |
— |
— |
— |
357 |
357 |
— |
— 494 562 |
— |
— |
— |
— |
288 |
288 |
— |
— 171 580 |
Riksdagsberättelsen år 1972
470
1 2 |
3 |
4 |
5 |
Yrkesutbildningsberedningen (E 1964: 57) 1971: 1 |
2 463 394 |
6 740 |
1 520 |
Kompetensutredningen (E 1966: 56) 2 |
2 177 448 |
8 880 |
15 982 |
Sakkunniga (E 1967: 55) med uppdrag att följa frågan |
74 302 |
1 800 |
|
Skolledarutredningen (U 1968: 51) 4 |
441 556 |
8 470 |
3 880 |
Sakkunniga för översyn av föreliggande förslag till |
770 |
795 |
|
Organisationskommittén (U 1970: 58) för dialekt- och |
892 |
4 450 |
2 375 |
Summa kr. |
5 823 859 |
28 540 |
26 352 |
D. Kostnader från kommittéanslaget 1970/71 för sak-kunniga biträden inom departementet m. m. Kulturrådet |
48 085 |
85 032 |
|
Planeringsrådet för utbildningsfrågor |
1 560 |
4 376 |
|
Svenska Unescorådet |
22 800 |
4 265 |
|
Konstnärsstipendienämnden och bestämmelser |
55 375 |
7 817 |
|
Den nordiska kulturkommissionens svenska avdelning |
— |
954 |
|
Svenska ledamöter i ett svenskt-finskt samarbetsorgan |
8 710 |
6 750 |
|
Representanter för Sverige i ett nordiskt kontaktorgan |
100 |
||
Svenska ledamöter i en nordisk kommitté för utredning |
|||
Rådgivande lokalkommitté för raketfältet i Kiruna |
350 |
25 |
|
Interimsstyrelse för den medicinska och tekniska ut-bildnings- och forskningsorganisationen i Linköping |
|||
Interimsstyrelse för den botaniska trädgården i Frescati |
3 050 |
750 |
|
Nordisk arbetsgrupp för vidareutbildning av socio-nomer m. fl. |
1 000 |
375 |
|
Experter för att förbereda verksamheten vid statens |
5 450 |
||
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor m. m. |
— |
— |
|
Sveriges ledamöter i styrelsen för den nordiska folkliga |
5 775 |
||
Indelningsärenden |
— |
— |
|
Folkbokföringsutredningen |
21 955 |
3 150 |
|
Nordisk kommitté rörande vulkanologiskt institut i |
|||
LUP-kommittén för Linköping |
— |
— |
|
Svenska ledamöter i nordisk kommitté för utredning |
|||
Diverse myndigheter m. m. |
— |
— |
|
Diverse firmor |
— |
— |
|
Diverse personer |
2 500 |
15 375 |
|
Gemensamma kostnader |
— |
|
|
Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade |
|
|
|
Summa kr. |
171 260 |
135 419 |
1 Kostnaderna bestrids av kommittéanslaget i den mån ej annat anges i följande noter.
3 Kostnaderna betalas med förskott ur kyrkofonden.
3 Kostnaderna betrids av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan kostnadsuppgifter
enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
* Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget.
471
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
56 683 |
1 155 |
729 |
133 078 |
199 905 |
1 100 |
2 664 399 |
||
— |
123 983 |
315 |
3 605 |
485 787 |
638 552 |
7 800 |
— |
2 823 800 |
|
|
648 |
|
46 835 |
49 283 |
5 100 |
|
128 685 |
|
32 413 |
2 438 |
6 636 |
8 020 |
61 857 |
— |
— |
503 413 |
— |
— |
— |
— |
320 |
1 115 |
— |
— |
1 885 |
|
— |
1 036 |
— |
— |
7 861 |
200 |
— |
8 953 |
|
213 079 |
5 592 |
10 970 |
674 921 |
959 454 |
14 332 |
— |
6 797 645 |
— |
242 682 |
18 457 |
19 944 |
59 033 |
473 233 |
264 |
3 182 |
7 940 |
17 322 |
||
3 122 |
3 139 |
2 102 |
2 598 |
161 |
38 187 |
|
10 561 |
8 973 |
1 120 |
87 896 |
171 742 |
— |
— |
— |
— |
175 000 |
175 954 |
— |
— |
5 176 |
2 483 |
39 335 |
62 454 |
— |
— |
564 |
— |
— |
664 |
|
|
2 352 |
|
40 |
2 392 |
|
— |
— |
— |
— |
375 |
|
279 |
|
_ |
279 |
|
|
- |
— |
— |
— |
3 800 |
— |
— |
— |
— |
1 787 |
3 162 |
|
4 660 |
|
|
1 342 |
11 452 |
— |
136 467 |
— |
— |
105 321 |
241 788 |
|
|
|
|
. |
5 775 |
|
— |
|
— |
2 000 |
2 000 |
|
— |
|
— |
29 746 |
32 896 |
|
— |
2 560 |
214 |
—4 225 |
21 604 |
|
_ |
2 103 |
|
- |
2 103 |
— |
2 019 |
— |
— |
2 019 |
|
|
1 193 |
459 |
|
181 |
1 833 |
|
— |
5 433 |
476 |
1 468 457 |
1 468 457 |
13 110 |
— |
9 071 |
3 465 |
113 |
43 634 |
— |
— |
— |
— |
289 889 |
289 889 |
— |
— |
— |
— |
1 440 109 |
1 440 109 |
16 232 |
398 702 |
59 812 |
33 482 |
3 719 084 |
4 533 991 |
Riksdagsberättelsen år 1972
472
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 5 |
Kommitténs benämning |
Kom- mitténs num- |
Utgifter |
|
t. o. m. |
V, 1970—*»/. 1971 |
||
mer i |
Arvoden |
||
Leda- Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 |
|||||||
Veterinärväsendeutredningen (Jo 1966: 30) 1972: |
1 |
744 |
830 |
25 |
295 |
33 |
142 |
Utredningen (Jo 1968: 27) rörande grunderna för taxe- |
|||||||
sättningen vid vissa anstalter på jordbrukets område |
2 |
6 |
213 |
— |
— |
||
Laboratorieberedningen (Jo 1970: 8) |
3 |
35 |
493 |
8 |
440 |
5 |
918 |
1969 års skogstekniska FoU-utredning (Jo 1970: 26) |
4 |
13 |
885 |
8 |
370 |
30 |
575 |
Publika arrendeutredningen (Jo 1970: 32) |
5 |
— |
5 |
565 |
6 |
470 |
|
Sakkunniga (Jo 1971: 5) för forskning rörande skogs- |
|||||||
trädsförädling och skogsgödsling |
6 |
— |
— |
— |
|||
Summa kr. |
800 |
421 |
47 |
670 |
76 |
105 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1972 Trädgårdsnäringsutredningen (Jo 1959: 29) |
1972: 7 |
1 200 |
2 500 |
|
Skogsbruksutredningen (Jo 1963: 26) |
8 |
677 332 |
10 300 |
8 810 |
Skogspolitiska utredningen (Jo 1966: 28) |
9 |
225 822 |
39 715 |
41 519 |
Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966: 31) |
10 |
184 101 |
1 500 |
21 450 |
Jaktmarksutredningen (Jo 1968: 31) |
11 |
426 077 |
7 540 |
20 737 |
Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968: 32) |
12 |
141 027 |
21 350 |
19 942 |
Miljökontrollutredningen (Jo 1970: 20) |
13 |
162 098 |
24 245 |
25 670 |
Sakkunniga (Jo 1970: 22) för planering av turistanlägg-ningar och friluftsområden |
14 |
139 356 |
15 885 |
31 189 |
Sambruksutredningen (Jo 1970: 24) |
15 |
68 807 |
8 900 |
10 350 |
Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970: 25) |
16 |
27 174 |
11 720 |
21 147 |
Nationalkommittén (Jo 1970: 27) för 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön |
17 |
39 338 |
12 055 |
66 019 |
Naturvårdskommittén (Jo 1970: 28) |
18 |
184 |
6 905 |
9 611 |
Organisationskommittén (Jo 1970: 30) i anledning av |
19 |
22 850 |
36 948 |
|
Utredningen (Jo 1970: 31) om inrättande av en fältsta-tion i Skara |
20 |
7 850 |
30 525 |
|
Utredningen (Jo 1970: 33) rörande fritidsbåttrafiken |
21 |
— |
10 025 |
7 991 |
Utredningen (Jo 1971: 1) rörande omhändertagande och |
22 |
2 800 |
1 950 |
|
1971 års Svalövsutredning (Jo 1971:2) |
23 |
— |
— |
— |
Utredningen (Jo 1971: 3) rörande galoppsporten |
24 |
— |
— |
— |
473
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
|||||
Vt-31/» |
1971 |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga Summa |
Verk- ställda utgifter Vt-*1/» |
Beräk- nade utgifter V»-*1/. |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
1 |
— |
70 281 |
— |
1 568 |
150 590 |
280 876 |
3 800 |
— |
1 029 506 |
|
|
|
|
279 |
279 |
700 |
4 340 |
11 532 |
|
— |
2 308 |
1 778 |
— |
18 444 |
7 800 |
— |
61 737 |
|
1 465 |
6 745 |
10 460 |
6 723 |
64 337 |
7 100 |
— |
85 322 |
63 410 |
1 407 |
1 059 |
4 005 |
558 |
82 475 |
2 400 |
— |
84 875 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 500 |
10 000 |
16 500 |
63 410 |
73153 |
10 112 |
17 811 |
158 150 |
446 411 |
28 300 |
14 340 |
1 289 472 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 700 |
9 500 |
13 200 |
|
— |
62 148 |
118 |
1 689 |
3 371 |
86 436 |
55 600 |
22 020 |
841 388 |
— |
— |
2 222 |
2 021 |
33 000 |
118 477 |
23 400 |
26 000 |
393 699 |
|
|
620 |
852 |
|
24 422 |
12 600 |
5 400 |
226 523 |
— |
70 143 |
1 053 |
1 292 |
168 |
100 933 |
55 600 |
36 174 |
618 784 |
— |
90 |
6 974 |
3 520 |
538 |
52 414 |
18 800 |
16 000 |
228 241 |
— |
150 670 |
2 968 |
14 014 |
17 432 |
234 999 |
393 700 |
49 600 |
840 397 |
2 806 |
145 948 |
18 412 |
37 186 |
659 600 |
911 026 |
319 700 |
80 796 |
1 450 878 |
— |
— |
2 679 |
2 971 |
25 852 |
50 752 |
15 500 |
19 100 |
154 159 |
— |
682 |
45 |
— |
— |
33 594 |
16 300 |
12 735 |
89 803 |
3 229 |
153 300 |
843 |
18 627 |
75 748 |
359 821 |
220 700 |
619 859 |
|
— |
87 007 |
5 259 |
4 914 |
4 141 |
117 837 |
38 500 |
23 376 |
179 897 |
8 660 |
70 298 |
10 776 |
16 581 |
10 641 |
176 754 |
72 500 |
48 900 |
298 154 |
|
5000 |
1 376 |
2 777 |
872 |
48 400 |
20 700 |
11 600 |
80 700 |
— |
49 927 |
672 |
2 250 |
8 049 |
78 914 |
47 600 |
30 500 |
157 014 |
|
6 219 |
224 |
__ |
51 |
11 244 |
1 174 900 |
400 300 |
1 586 444 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
26 700 |
11 500 |
38 200 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 200 |
16000 |
22 200 |
Riksdagsberättelsen år 1972
474
1 2 |
3 |
4 |
5 |
|
Organisationskommittén (Jo 1971: 4) för beredning av |
25 |
|||
Utredningen (Jo 1971: 6) rörande kontrollanstalterna på |
26 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
2 091 316 204 840 |
356 358 |
||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1971 Arrendelagsutredningen |
869 667 |
|||
Växtförädlingsskyddsutredningen |
503 616 |
— |
— |
|
1964 års rennäringssakkunniga (Jo 1965: 29) |
468 691 |
— |
— |
|
1966 års Flyingedelegation (Jo 1967: 31) 1971: |
: 1 |
19 924 |
1 415 |
100 |
Organisationskommittén (Jo 1970: 19) för en nordisk |
2 |
7 104 |
2 140 |
3 755 |
1969 års mjölkpriskommitté (Jo 1970: 21) |
3 |
24 569 |
21 050 |
12 998 |
Utredningen (Jo 1970: 23) om stöd till jordbruket i norra |
4 |
79 535 |
12 250 |
21 403 |
1967 års fiskehamnsutredning (K 1968: 50) |
175 123 |
— |
— |
|
Utredningen (Jo 1970: 29) om den fortsatta driften av |
5 |
— |
8 000 |
7 074 |
Summa kr. |
2 148 229 |
44 855 |
45 330 |
|
D. Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1970/71 Ersättning för vissa utredningsuppdrag: Y. Ericsson |
526 350 |
6 000 |
||
Miljövårdsberedningen |
278 465 |
3 525 |
3 725 |
|
Diverse personer |
— |
— |
1 200 |
|
Gemensamma kostnader |
45 204 |
— |
— |
|
Diverse myndigheter Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade |
233 874 |
|||
Summa kr. |
1 083 893 |
9 525 |
4 925 |
11 beloppet ingår lönekostnadspålägg.
475
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
— 30 300
57 000
87 300
44 695 801432 54 241 108 694
839 463
— 7 900 13 300 21 200
2 409 723 2 557 200 889 801 7 948 040
— |
— |
— |
401 |
— |
401 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
404 |
404 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 138 |
1 138 |
300 |
— |
— |
— |
425 |
29 |
— |
1 969 |
2 400 |
— |
|
|
3 299 |
2 451 |
8 881 |
20 526 |
|
|
— |
9 500 |
1 025 |
2 403 |
30 324 |
77 300 |
— |
— |
|
|
6 849 |
1 865 |
72 878 |
115 245 |
|
_ |
— |
— |
22 397 |
22 397 |
— |
— |
||
— |
— |
2 495 |
3 711 |
283 |
21 563 |
— |
— |
|
9 500 |
14 093 |
10 860 |
136 305 |
260 943 |
2 700 |
|
870 068
504 020
470 129
24 293
27 630
101 869
194 781
197 521
21 564
2 411 875
29 420 |
— |
— |
— |
268 |
35 688 |
— |
174 641 |
3 240 |
1 383 |
25 058 |
211 572 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 200 |
— |
— |
— |
— |
1 394 |
1 394 |
— |
— |
— |
— |
227 775 |
227 775 |
— |
— |
— |
— |
456 579 |
456 579 |
29 420 |
174 641 |
3 240 |
1 383 |
711 074 |
934 208 |
Riksdagsberättelsen år 1972
476
HANDELSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter |
||
t. o. m. |
*/, 1970—*»/. 1971 |
|||
Arvoden |
||||
Leda- möter |
Sekr., |
|||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 |
||||
Svenska delegationen (H 1961: 21) i nordiska eko-nomiska samarbetsutskottet1 1970 års affärstidskommitté (H 1970: 13) |
1972:1 3 4 5 |
1 786 258 |
42 305 |
53 543 |
Summa kr. |
2 815 909 |
85 210 |
70 652 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1972 |
||||
Butiksetableringsutredningen (H 1968: 7) Patentpolicykommittén (H 1969: 10) |
1972: 6 7 8 10 11 |
216 120 8 820 |
10 740 11 000 |
1 662 22 025 |
Summa kr. |
278 743 |
21740 |
35 727 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1971 |
||||
Utredningen (H 1965: 17) rörande tillsynen över |
1971: 1 |
88 211 |
9 450 |
4 600 |
Summa kr. |
314 332 |
20 730 |
8 350 |
|
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
Diverse myndigheter m. m. Diverse personer Lönekostnadspålägg på arvoden och mistade avlönings-förmåner |
20 000 |
1 070 |
||
Summa kr. |
20 000 |
1 070 |
477
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
|||||
V*-’1/» |
1971 |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga Summa |
Verk- ställda utgifter i/ »i/ h 1 io |
Beräk- nade utgifter V»-*1/, |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
1» |
|
— |
— |
— |
— |
91 356 |
3 547 |
— |
1 881 161 |
78 509 |
211 304 |
21 115 |
7 357 |
42 817 |
456 950 |
133 200 |
40 000 |
1 414 032 |
10 017 |
94 882 |
— |
296 |
1 570 |
123 825 |
61 300 |
32 725 |
455 381 |
25 364 |
3 216 |
10 525 |
828 |
114 654 |
197 541 |
400 |
— |
206 179 |
44 365 |
37 027 |
— |
— |
141 |
81 533 |
64 000 |
7 000 |
152 533 |
158 255 |
346 429 |
31 640 |
8 481 |
159 182 |
951 205 |
262 447 |
79 725 |
4 109 286 |
19 023 |
31 705 |
3 476 |
161 |
85 |
56 112 |
57 700 |
30 000 |
359 932 |
— |
— |
321 |
2 343 |
11 |
2 675 |
4 200 |
1 000 |
61 678 |
— |
12 627 |
11 015 |
11 995 |
31 427 |
99 829 |
36 000 |
14 300 |
150 129 |
13 634 |
19 454 |
7 903 |
— |
4017 |
68 048 |
61 400 |
7 000 |
145 268 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
43 800 |
20 000 |
63 800 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
28 600 |
16 000 |
44 600 |
32 657 |
63 786 |
22 715 |
14 499 |
35 540 |
226 664 |
231 700 |
88 300 |
825 407 |
— |
— |
— |
— |
18 972 |
33 022 |
— |
— |
121 233 |
— |
— |
— |
— |
38 076 |
38 076 |
— |
— |
240 267 |
— |
— |
3 867 |
— |
7 822 |
26 719 |
— |
— |
50 649 |
— |
— |
3 867 |
— |
64 870 |
97 817 |
— |
— |
412 149 |
— 12 022 |
1 648 |
937 |
220 000 |
220 000 |
— — |
— |
— |
200 367 |
200 367 |
— 12 022 |
1648 |
937 |
452 043 |
487 720 |
1 Kostnaderna bestrids med andra medel än kommittéanslaget.
Riksdagsberättelsen år 1972
478
INRIKESDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom- mitténs num- |
Utgifter |
||
t. o. m. |
7, 1970- |
-*•/, 1971 |
||
berät- telsen |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 Byggindustrialiseringsutredningen (In 1965: 30) 1972: |
1 |
1 281 074 |
5000 |
4 800 |
Låginkomstutredningen (In 1967: 27) |
2 |
2 697 373 |
2 575 |
30 071 |
KS A-utredningen (In 1967: 28) |
3 |
827 735 |
33 315 |
82 115 |
Sakkunnig (In 1970: 35) för översyn av bidragsbestäm-melser m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen |
4 |
— |
4 225 |
1 375 |
Summa kr. |
4 806 182 |
45 115 |
118 361 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1972 Utlänningsutredningen (In 1963: 37) 1972: |
5 |
714 896 |
11 700 |
6 500 |
Låneunderlagsgruppen (In 1966: 27) |
6 |
674 803 |
4 125 |
10 785 |
Expertgruppen (In 1967: 24) för regional utrednings-verksamhet |
7 |
1 877 247 |
14 100 |
92 227 |
Delegationen (In 1967: 30) för bostadsfinansiering |
8 |
378 400 |
15 925 |
10 500 |
Expertgruppen (In 1968: 14) för utredningsverksamhet |
9 |
176 620 |
1 490 |
10 020 |
Servicekommittén (In 1968: 16) |
10 |
249 605 |
23 360 |
13 341 |
Byggarbetskraftsutredningen (In 1968: 19) |
11 |
168 471 |
7 425 |
24 657 |
Utredningen (In 1969: 19) om förhandlingsrätt för ar-betstagarorganisation beträffande pensionerade med-lemmar |
12 |
81 246 |
4 000 |
10 060 |
1968 års lokaliseringsutredning (In 1969: 20) |
13 |
271 469 |
850 |
13 818 |
Invandrarutredningen (In 1969: 22) |
14 |
329 258 |
20 320 |
33 503 |
Utredningen (In 1969: 24) rörande den skyddade syssel-sättningen |
15 |
135 792 |
2 810 |
82 975 |
Sakkunnig (In 1969: 25) för utredning rörande statens |
16 |
15 624 |
240 |
2 066 |
Saneringsutredningen (In 1970: 26) |
17 |
176 257 |
14 160 |
17017 |
Glesbygdsutredningen (In 1970: 27) |
18 |
171 904 |
5 865 |
13 756 |
Expertgruppen (In 1970: 28) för vissa zigenarfrågor |
19 |
79 191 |
10 215 |
24 018 |
Utredningen (In 1970: 29) rörande arbetsförmedlingen |
20 |
26 085 |
9 395 |
14 419 |
Utredningen (In 1970: 30) rörande ökad anställnings-trygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen |
21 |
152 |
4 060 |
6 931 |
Byggkonkurrensutredningen (In 1970: 31) |
22 |
18 101 |
4 625 |
7 600 |
Paritetslåneutredningen (In 1970: 32) |
23 |
603 |
15 480 |
26 510 |
Industricentrautredningen (In 1970: 33) |
24 |
— |
— |
5 200 |
Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970: 34) |
25 |
— |
— |
1 850 |
Boendeutredningen (In 1970: 36) |
26 |
— |
— |
3 425 |
479
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
6 7 |
8 9 |
10 11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
|||||
V,-"/». |
1971 |
||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
övriga Summa |
Verk- ställda utgifter i/ »i i h— / it |
Beräk- nade utgifter |
|
Leda- Sekr., |
Leda- Sekr., |
L2 |
|
12 264 |
36 |
— |
47 740 |
69 840 |
26 400 |
— |
1 377 314 |
150 981 |
35 211 |
— |
8 045 |
752 863 |
979 746 |
398 600 |
150 000 |
4 225 719 |
302 |
98 398 |
14 955 |
6 047 |
15 123 |
250 255 |
41 200 |
101 000 |
1 220 190 |
4 921 |
9 842 |
623 |
487 |
— |
21 473 |
13 000 |
— |
34 473 |
156 204 |
155 715 |
15 614 |
14 579 |
815 726 |
1 321 314 |
479 200 |
251 000 |
6 857 696 |
— |
77 172 |
8 123 |
8 952 |
159 |
112 606 |
61 100 |
14 000 |
902 602 |
— |
23 556 |
— |
— |
11 640 |
50 106 |
146 400 |
10 000 |
881 309 |
19 027 |
198 600 |
3 488 |
50 656 |
501 267 |
879 365 |
455 400 |
55 000 |
3 267 012 |
— |
67 291 |
— |
372 |
— |
94 088 |
22 800 |
8 000 |
503 288 |
|
17 892 |
895 |
1 852 |
104 931 |
137 080 |
15 000 |
4 800 |
333 500 |
— |
79 438 |
4 375 |
9 814 |
165 267 |
295 595 |
191 600 |
18 100 |
754 900 |
— |
51 926 |
6 571 |
11 551 |
90 584 |
192 714 |
42 500 |
40 400 |
444 085 |
8 025 |
29 535 |
— |
87 |
303 |
52 010 |
2 500 |
16 000 |
151 756 |
398 |
66 689 |
557 |
546 |
1 707 |
84 565 |
29 300 |
7 500 |
392 834 |
— |
152 240 |
4919 |
3 401 |
62 051 |
276 434 |
161 700 |
50 600 |
817 992 |
— |
137 133 |
3 033 |
8 386 |
158 564 |
392 901 |
108 800 |
36 000 |
673 493 |
|
_ |
36 |
528 |
|
2 870 |
11 500 |
4 000 |
33 994 |
|
183 135 |
5 071 |
10 668 |
21 102 |
251 153 |
140 700 |
31 300 |
599 410 |
2 858 |
227 398 |
40 477 |
38 201 |
53 019 |
381 577 |
106 500 |
45 000 |
704 981 |
— |
192 442 |
2 237 |
11 301 |
8 433 |
248 646 |
86 500 |
30 000 |
444 337 |
— |
64 009 |
14 562 |
7 745 |
2 150 |
112 280 |
27 900 |
17 000 |
183 265 |
|
124 644 |
515 |
964 |
3 724 |
140 838 |
129 200 |
68 000 |
338 190 |
9 230 |
100 158 |
118 |
3 276 |
7 754 |
132 761 |
71 200 |
49 000 |
271 062 |
— |
15 874 |
1 447 |
6 074 |
633 |
66 018 |
59 200 |
19 000 |
144 821 |
— |
38 239 |
462 |
3 402 |
435 |
47 738 |
50 500 |
20 700 |
118 938 |
— |
— |
2 109 |
736 |
313 |
5 008 |
27 700 |
17 000 |
49 708 |
— |
24 243 |
592 |
— |
7 410 |
35 670 |
81 600 |
46 900 |
164 170 |
Riksdagsberättelsen år 1972
480
1 |
2 |
3 4 |
5 |
|
Svenska sakkunniga (In 1971: 1) i nordiskt samarbets- |
||||
organ för Nordkalottfrågor |
1972: 27 |
— — |
— |
|
Sakkunnig (In 1971: 2) för inventering av forsknings- |
||||
resultat, statistik m. m. rörande välfärdsutvecklingen |
||||
i Sverige |
28 |
— — |
— |
|
Summa kr. |
5 545 724 170 145 |
431 178 |
||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||
gången av 1971 |
||||
Nordiska kommittén (In 1968: 17) för utlänningslagstift- |
||||
ning |
1971: |
1 |
21 561 14 500 |
8 680 |
Byggplaneringsutredningen (In 1968: 20) |
2 |
231711 6 150 |
10 190 |
|
Ungdomsbostadsutredningen (In 1969: 23) |
3 |
215 634 9 375 |
1 200 |
|
Summa kr, |
468 906 30 025 |
20 070 |
||
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
1970/71 för sakkunniga biträden inom departementet |
||||
m. m. |
||||
Lokaliseringsberedningen |
1 260 |
— |
||
lärkholm, U. |
— |
— |
||
Diverse myndigheter |
— |
— |
||
Diverse firmor |
— |
— |
||
Diverse personer |
— |
750 |
||
Gemensamma kostnader |
— |
— |
||
Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade av- |
||||
löningsförmåner |
— |
— |
||
Summa kr. |
1 260 |
750 |
481
Konunittékostnader: Inrikesdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
|
|
|
|
— |
|
8 100 |
13 100 |
21 200 |
39 538 |
1 871 614 |
99 587 |
178 512 |
1 201 446 |
3 992 023 |
2 037 700 |
631 400 |
12 206 847 |
— |
— 1 419 |
1 079 |
60 |
25 738 |
— |
— |
47 299 |
— |
— 43 754 |
1 372 |
— |
61 466 |
— |
— |
293 177 |
— |
13 092 721 |
80 |
47 306 |
71 774 |
— |
— |
287 408 |
— |
13 092 45 894 |
2 531 |
47 366 |
158 978 |
— |
— |
627 884 |
— |
— |
— |
— |
60 |
1 320 |
— |
24 789 |
— |
— |
— |
24 789 |
— |
— |
— |
— |
27 551 |
27 551 |
— |
— |
3 643 |
— |
59 232 |
62 875 |
— |
375 |
2 094 |
425 |
— |
3 644 |
— |
— |
— |
— |
104 438 |
104 438 |
— |
— |
— |
— |
734 868 |
734 868 |
— |
25 164 |
5 737 |
425 |
926 149 |
959 485 |
16 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsbcrättelsen år 1972
482
CIVILDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom- |
Utgifter |
||
mitténs |
||||
num- |
t. o. m. |
V, 1970- |
■>»/. 1971 |
|
mer i |
»•/. 1970 |
|||
berät- |
Arvoden |
|||
telsen |
||||
Leda- |
Sekr., |
|||
möter |
experter |
|||
m. fl. |
||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 |
||||
Kommunalrättskommittén (In 1960: 43) |
1972: 1 |
1 295 759 |
23 715 |
27 064 |
Utredningen (In 1965: 25) angående Malmö stads åter- |
||||
inträde i Malmöhus läns landsting |
2 |
32 258 |
— |
— |
1964 års civilbefälhavarutredning (In 1965: 28) |
3 |
170 381 |
9 210 |
9 621 |
Räddningstjänstutredningen (In 1966: 29) |
4 |
291 507 |
6 770 |
34 480 |
Utredningen (C 1970: 26) rörande centralorgan inom |
||||
exekutionsväsendet |
5 |
43 061 |
11 400 |
14 835 |
Kommittén (C 1970: 31) för den partiella omorganisa- |
||||
tionen av den statliga länsförvaltningen |
6 |
61 |
21 450 |
21 210 |
Utredningen (C 1970: 32) om södra Sveriges skogsin- |
||||
dustri |
7 |
— |
2 800 |
3 175 |
Summa kr. |
1 833 027 |
75 345 |
110 385 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
||||
gången av 1972 |
||||
Göteborgsutredningen (In 1963:49) |
1972: 8 |
46 018 |
2 455 |
1 500 |
Landstingens arkivutredning (In 1964: 26) |
9 |
164 267 |
560 |
6 758 |
Exekutionsväsendets organisationsnämnd (In 1965: 29) |
||||
(EON) |
10 |
3 918 755 |
11 018 |
29 754 |
Riksnämnden (K 1968: 57) för kommunal beredskap |
11 |
186 491 |
10 275 |
23 450 |
Bygglagutredningen (K 1969: 55) |
12 |
402 232 |
7 035 |
9 087 |
Rådgivande expertgruppen (C 1970: 24) för fysisk |
||||
riksplanering |
13 |
8 727 |
9 975 |
— |
Utredningen (C 1970:24) angående säkerhetsföre- |
||||
skrifter rörande hissar och rulltrappor |
14 |
— |
3 200 |
1 400 |
Nordiska kommunalrättskommittén (C 1970: 27) |
15 |
— |
4 600 |
1 500 |
Länsberedningen (C 1970: 28) |
16 |
6 112 |
2 800 |
11 583 |
Utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demo- |
||||
kratin |
17 |
— |
9 220 |
5 925 |
Utredningen (C 1970: 30) rörande lagteknisk översyn |
||||
av kommunallagarna m. m. |
18 |
— |
6 600 |
7 250 |
Summa kr. |
4 732 602 |
67 738 |
98 207 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||
gången av 1971 |
||||
Kartprisutredningen (Jo 1968: 29) |
1971: 2 |
98 765 |
4 100 |
21 762 |
Kommunalvalskommittén (K 1968: 58) |
3 |
204 334 |
— |
9 950 |
Kommittén för barns utemiljö (K 1968: 59) |
4 |
173 633 |
— |
— |
Utredningen (C 1970: 23) om omfattningen av Söder- |
||||
tälje kommunblock |
5 |
1 427 |
— |
— |
Summa kr. |
478 159 |
4100 |
31 712 |
483
Kommittékostnader: Civildepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad |
||||||||
ii ii/ / j— In |
1971 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter V»-"/.. |
Beräk- nade utgifter 7u-*7. |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
3 |
||||
77 212 |
9 532 |
12 707 |
318 |
150 548 |
57 000 |
25 000 |
1 528 307 |
|
— |
75 034 |
9 783 |
1 791 3 667 |
212 225 |
1 791 |
1 800 |
25 000 |
60 849 |
— |
67 325 |
4 525 |
10 249 |
5 204 |
113 538 |
27 800 |
— |
184 399 |
— |
1 699 |
4 249 |
6 002 |
617 |
55 227 |
14 600 |
— |
69 888 |
— |
32 893 |
2 839 |
1 470 |
334 |
43 511 |
44 600 |
30 000 |
118 lil |
— |
302 855 |
30 928 |
43 648 |
6 910 |
570 071 |
200 200 |
94 000 |
2 697 298 |
724 |
26 671 |
699 521 |
1 654 |
88 |
4 742 |
19 100 |
3 000 |
72 860 |
974 |
815 192 |
2 743 |
31 891 |
306 042 |
1 197 614 |
499 700 |
215 000 |
5 831 069 |
— |
— |
4 868 |
— |
37 |
14 880 |
6 000 |
1 900 |
31 507 |
621 |
177 531 |
24 795 |
40 852 |
320 |
4 600 |
7 800 |
3 000 |
15 400 |
— |
31 072 |
3 399 |
2 223 |
101 395 |
153 234 |
35 200 |
30 000 |
218 434 |
— |
17 173 |
— |
— |
— |
31 023 |
24 300 |
7 500 |
62 823 |
2 319 |
1 308 728 |
43 397 |
97117 |
436 203 |
2 053 709 |
1 002 900 |
409 300 |
8 198 511 |
3000 |
57 370 |
1 308 |
3 386 |
243 |
29 491 |
1 700 |
— |
128 256 |
— |
4 875 |
585 |
— |
60 |
5 520 |
— |
— |
6 947 |
3 000 |
62 245 |
1 893 |
3 386 |
136 373 |
242 709 |
44 500 |
|
765 368 |
Riksdagsberättelsen år 1972
484
1 2 3 4 5
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret
1970/71 för sakkunniga biträden inom departementet
m. m.
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden
Diverse personer
Diverse firmor
Gemensamma kostnader
Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade avlöningsförmåner -
Summa kr.
485
Kommittékostnader: Civildepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
87 |
2 000 |
2 087 |
||||||
— |
— |
— |
612 |
387 |
999 |
|||
— |
— |
— |
— |
14 572 |
14 572 |
|||
— |
— |
— |
— |
479 888 |
479 888 |
|||
— |
— |
87 |
612 |
496 847 |
497 546 |
16f Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1972
486
INDUSTRIDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom- |
Utgifter |
||
mitténs |
||||
num- |
t. o. m. |
V7 1970- |
-»»/« 1971 |
|
mer i |
a»/, 1970 |
|||
berät- |
Arvoden |
|||
telsen |
||||
Leda- |
Sekr., |
|||
möter |
experter |
|||
m. fl. |
||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1971 |
||||
1964 års geologiutredning (H 1965: 15)1 |
1972: 1 |
602 722 |
5 500 |
9 105 |
Summa kr. |
602 722 |
5 500 |
9 105 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
||||
gången av 1972 |
||||
Koncentrationsutredningen (Fi 1962: 37)2 |
1972: 2 |
2 573 570 |
5 650 |
15 980 |
1968 års utredning (Fi 1969: 49) om rörtransport av olja |
||||
och gas'' |
3 |
302 153 |
17 125 |
12 700 |
Kraftledningsintrångsutredningen (Fi 1969: 52)1 |
4 |
2 972 |
1 350 |
1 200 |
Havsresursutredningen (Fi 1969: 57) |
5 |
17 961 |
14 400 |
31 075 |
Delegationen (Fi 1969: 64) för försöksverksamhet med |
||||
företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen1 |
6 |
173 692 |
8 350 |
15 398 |
Delegationen (I 1970: 15) för samordning av den stat- |
||||
liga läkemedelsproduktionen |
7 |
— |
10 345 |
94 |
Utredningen (I 1970: 16) rörande närförläggning av |
||||
atomkraftverk |
8 |
— |
8 700 |
25 800 |
Delegationen (I 1970: 17) för de mindre och medelstora |
||||
företagen |
9 |
— |
6 250 |
3 900 |
Grafiska kommittén (I 1970: 18) |
10 |
— |
7 860 |
400 |
Metallmanufakturutredningen (I 1970: 19) |
11 |
— |
2 500 |
3 600 |
Utredningen (I 1970: 20) om möbelindustrin |
12 |
— |
— |
77 |
Installationsbranschutredningen (I 1970: 21) |
13 |
— |
— |
2 000 |
Utredningen (I 1971: 1) rörande eldistributionens och |
||||
elproduktionens organisation |
14 |
— |
— |
— |
Utredningen (I 1971:2) rörande näringspolitiska åt- |
||||
gärder på det datatekniska området |
15 |
— |
— |
— |
Delegationen (I 1971: 3) för samordning av utrednings- |
||||
verksamheten rörande verkstadsindustrin |
16 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
3 070 348 |
82 530 |
112 224 |
|
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||
gången av 1971 |
||||
1966 års atomenergiutredning |
1970: 1 |
97 595 |
— |
— |
Energikommittén (H 1965: 18)1 |
1971: 1 |
437 275 |
— |
— |
1967 års gruvutredning (Fi 1968:45)* |
2 |
215 736 |
— |
— |
Sakkunniga (Fi 1968:49) med uppdrag att överlägga |
||||
med varvsindustrin |
3 |
493 922 |
— |
— |
TEKO-utredningen (Fi 1969: 55)* |
4 |
769 468 |
11 000 |
36 371 |
487
Kommittékostnader: Industridepartementet
6 |
7 |
8 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad 1971 (s:aav |
|||||||
*/»-*7.. |
1971 |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter 11 31/ / 7 /10 |
Beräk- nade utgifter 11 31/ 111 /. |
||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- Sekr., |
ii |
||||
112 792 |
— 424 |
27 359 |
155 180 |
1 500 |
759 402 |
||
|
112 792 |
— 424 |
27 359 |
155 180 |
1 500 |
|
759 402 |
— |
19 688 |
— |
— |
79 340 |
120 658 |
21 700 |
6 510 |
2 722 438 |
|
|
1 106 |
|
67 913 |
98 844 |
28 700 |
36 500 |
466 197 |
|
|
45 |
16 |
63 497 |
66 108 |
900 |
16000 |
85 980 |
|
19 547 |
935 |
6 019 |
26 012 |
97 988 |
55 700 |
25 500 |
197 149 |
146 |
244 177 |
2 295 |
49 190 |
51 002 |
370 558 |
241 200 |
79 700 |
865 150 |
— |
— |
— |
— |
— |
10 439 |
2 200 |
6 000 |
18 639 |
— |
— |
— |
3 981 |
668 942 |
707 423 |
19 000 |
155 000 |
881 423 |
21 161 |
44 519 |
7 548 |
20 692 |
8 801 |
112 871 |
123 500 |
73 000 |
309 371 |
— |
1 150 |
— |
50 |
87 217 |
96 677 |
5 300 |
105 000 |
206 977 |
— |
38 343 |
3 715 |
661 |
8 851 |
57 670 |
59 100 |
113 500 |
230 270 |
29 771 |
9 140 |
1 586 |
— |
1 777 |
42 351 |
68 900 |
96 500 |
207 751 |
— |
43 573 |
— |
1 106 |
4 909 |
51 588 |
79 800 |
32 900 |
164 288 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
40 000 |
40 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
51 078 |
420 137 |
17 230 |
81 715 |
1 068 261 |
1 833 175 |
706 000 |
798 110 |
6 407 633 |
— |
— |
— |
— |
24 |
24 |
— |
— |
97 619 |
— |
— |
— |
— |
16 492 |
16 492 |
— |
— |
453 767 |
— |
16 743 |
— |
42 |
33 040 |
49 825 |
— |
— |
265 561 |
|
|
63 |
|
4 666 |
4 729 |
|
|
498 651 |
— |
40 766 |
4 217 |
20 |
110 308 |
202 682 |
— |
— |
972 150 |
Riksdagsberättelsen år 1972
488
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Utredningen (Fi 1969: 58) om formerna för förbättrad |
||||
samhälle (Samarbetsutredningen)1 |
5 |
508 042 |
2 760 |
26 757 |
1969 års utredning (1 1970: 14) för samordnad forskning |
6 |
160 250 |
2 600 |
7 250 |
Summa kr. |
2 682 288 |
16 360 |
70 378 |
|
D. Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
Näringspolitiska rådet |
4912 |
3 075 |
3 750 |
|
Industrins Utredningsinstitut |
150 000 |
— |
— |
|
Statens Elransoneringsnämnd |
— |
— |
— |
|
Kommitté med uppdrag att förbereda visst svenskt del- |
||||
tagande i 1971 års Genévekonferens |
— |
— |
— |
|
Dokmanovic, Irene Christina kontorist |
21 513 |
— |
— |
|
Larsson, Inga Ida Amalia, kontorist |
— |
— |
— |
|
Söderström, Alva Marianne |
— |
— |
— |
|
Diverse myndigheter |
— |
— |
— |
|
Diverse firmor |
— |
— |
— |
|
Diverse personer |
— |
3 107 |
— |
|
Gemensamma kostnader |
7 692 |
— |
— |
|
Lönekostnadspålägg 23 % på arvoden och mistade av- |
||||
löningsförmåner |
258 989 |
— |
— |
|
Summa kr. |
443106 |
6182 |
3 750 |
1 Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. 1.7.1969
1 Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. 1.4.1971
489
Kommittékostnader: Industridepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 14 |
31 778 |
820 |
148 386 |
210 501 |
—200 |
— 718 343 |
||
— |
— |
— |
1 865 |
35 873 |
47 588 |
— |
— 207 838 |
— |
89 287 |
5100 |
1 927 |
348 789 |
531 841 |
—200 |
— 3 213 929 |
— |
— |
2 071 |
— |
— |
8 896 |
— |
— |
— |
— |
195 500 |
195 500 |
— |
— |
— |
— |
30 925 |
30 925 |
|
|
291 |
|
|
291 |
— |
1 398 |
— |
— |
12 |
1 410 |
— |
3 552 |
— |
— |
— |
3 552 |
— |
4 897 |
— |
— |
— |
4 897 |
— |
— |
— |
— |
339 499 |
339 499 |
— |
— |
— |
— |
6 828 |
6 828 |
— |
3 548 |
— |
— |
95 |
6 750 |
— |
— |
— |
— |
5 589 |
5 589 |
— |
— |
— |
— |
304 005 |
304 005 |
— |
13 395 |
2 362 |
— |
882 453 |
908 142 |
Riksdagsbcrättelsen år 1972
490
Betänkanden utkomna från trycket under år 1971
Statens offentliga utredningar 1971
Kronologisk förteckning
1. SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket.
Beckman. Fi.
2. Post- och Inrikes Tidningar. Norstedt &
Söner. Ju.
3. Veterinärdistriktsindelningen, m. m.
Svenska Reproduktions AB. Jo.
4. Kommunala val. Esselte. C.
5. Svensk industri under 70-talet med utblick
mot 80-talet. Bilaga 2. Esselte.
Fi.
6. Ny sjömanslag. Esselte. K.
7. Finansiella tillväxtaspekter 1960—1975.
1970 års långtidsutredning. Bilaga 4.
Esselte. Fi.
8. Arbetskraftresursema 1965—1990. 1970
års långtidsutredning. Bilaga 1. Esselte.
Fi.
9. Större företags offentliga redovisning.
Esselte. Fi.
10. Snatteri. Berlingska Boktryckeriet, Lund.
Ju.
11. Ett nytt bilregister. Göteborgs Offsettryckeri
AB. K.
12. Miljövården i Sverige under 70-talet.
1970 års långtidsutredning. Bilaga 8.
Esselte. Fi.
13. Utvecklingstendenser inom offentlig sektor.
1970 års långtidsutredning. Bilaga
6. Esselte. Fi.
14. Varuhandeln fram till 1975. 1970 års
långtidsutredning. Bilaga 3. Esselte. Fi.
15. Förslag till aktiebolagslag m. m. Tryckeribolaget.
Ju.
16. Regional utveckling och planering. 1970
års långtidsutredning. Bilaga 7. Esselte.
Fi.
17. Malm — Jord — Vatten. Svenska Reproduktions
AB. I.
18. Mått och vikt. Norstedt & Söner. Fi.
19. Familjepensionsfrågor m. m. Berlingska
Boktryckeriet, Lund. S.
20. Europeisk överenskommelse om internationell
transport av farligt gods på väg.
(ADR) Betänkande I. Norstedt & Söner.
K.
21. Europeisk överenskommelse om internationell
transport av farligt gods på väg.
(ADR) Bilaga A. Norstedt & Söner. K.
22. Europeisk överenskommelse om internationell
transport av farligt gods på väg.
(ADR) Bilaga B. Norstedt & Söner. K.
23. Europeisk överenskommelse om internationell
transport av farligt gods på väg.
(ADR) Register m. m. Norstedt & Söner.
K.
24. Vuxenpedagogisk forskning och utbildning.
Berlingska Boktryckeriet, Lund. U.
25. Boendeservice 3. Kommunstudien.
Esselte. In.
26. Boendeservice 4. Projektstudien. Esselte.
In.
27. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien.
Esselte. In.
28. Boendeservice 6. Strukturstudien.
Esselte. In.
29. Kyrkan kostar. Göteborgs Offsettryckeri
AB. U.
30. Sjömanspension. Göteborgs Offsettryckeri
AB. K.
31. Den svenska betalningsbalansstatistiken.
Esselte. Fi.
32. Valutareserven och utrikeshandelns finansiella
struktur. Bilaga till Den svenska
betalningsstatistiken. Esselte. Fi.
33. Fri affärstid. Göteborgs Offsettryckeri
AB. H.
34. Lastbil och Taxi. Beckman. K.
35. Den fria rörligheten för personer inom
EEC. Esselte. In.
36. Produktionsresurser för tv och radio i
utbildningen. Esselte. U.
37. Konsumentpolitik — riktlinjer och organisation.
Tryckeribolaget. H.
38. Särskilda tandvårdsanordningar för vissa
patientgrupper. Göteborgs Offsettryckeri
AB. S.
39. Den svenska köpkraftsfördelningen 1967.
Berlingska Boktryckeriet, Lund. In.
40. Export och import 1971—1975. 1970 års
långtidsutredning. Bilaga 5. Esselte. Fi.
41. Ny domstolsadministration. Göteborgs
Offsettryckeri AB. Ju.
42. Försäkring och annat kontant stöd vid
arbetslöshet. Esselte. In.
43. Arbetskraftens struktur och dimensioner.
Esselte. In.
44. Bilagor till KSA-utredningens betänkande.
Esselte. In.
45. Utsökningsrätt XI. Norstedt & Söner.
Ju.
46. Teknisk översyn av kapitalbeskattningen.
Norstedt & Söner. Fi.
47. Psykologiska urvalsmetoder inom statsförvaltningen.
Göteborgs Offsettryckeri
AB. Fi.
48. Personurval med hjälp av psykologiska
undersökningar. Göteborgs Offsettryckeri
AB. Fi.
49. Unga lagöverträdare I. Esselte. Ju.
50. Räddningstjänst. Göteborgs Offsettryckeri
AB. C.
51. Invandrarutredningen I. Göteborgs Offsettryckeri
AB. In.
52. Byggandets industrialisering. Beckman.
In.
53. Lärarnas arbete. En statistisk arbetstidsstudie.
Göteborgs Offsettryckeri AB. U.
54. Lärarnas arbete. Bilaga I. Tekniska rapporter.
Göteborgs Offsettryckeri AB. U.
55. Lärarnas arbete. Bilaga II. Tabeller. Göteborgs
Offsettryckeri AB. U.
56. Ny moratorielag. Svenska Reproduktions
AB. Ju.
57. Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst.
Esselte. Fö.
58. Rätten till abort. Göteborgs Offsettryckeri
AB. Ju.
59. Högsta domstolens kansli. Göteborgs
Offsettryckeri AB. Ju.
60. Universitetsstudier utan examen. Göteborgs
Offsettryckeri AB. U.
61. Val av utbildning och yrke. Göteborgs
Offsettryckeri AB. U.
62. Högre utbildning och arbetsmarknad.
Göteborgs Offsettryckeri AB. U.
63. Vintersjöfart. Beckman. K.
64. Sanering I. Esselte. In.
65. Sanering II. Bilagor. Esselte. In.
66. Mellanölsfrågan. Göteborgs Offsettryckeri
AB. Fi.
67. Ränteomfördelning och vinstutdelning.
Göteborgs Offsettryckeri AB. In.
Anm. Om särskild tryckort ej anges är tryckorten Stockholm.
491
Riksdagsberättelsen år 1972
68. Läkartjänster. Göteborgs Offsettryckeri
AB. S.
69. Näringspolitiken — ny verksorganisation.
Göteborgs Offsettryckeri AB. H.
70. Plan och prognos. 1970 års långtidsutredning.
Bilaga 9. Esselte. Fi.
71. Bokskogens bevarande. Svenska Reproduktions
AB. Jo.
72. Maskinell teknik vid de allmänna valen.
Göteborgs Offsettryckeri AB. Ju.
73. Fonogrammen i musiklivet. Esselte. U.
74. Kriminalvård i anstalt. Esselte. Ju.
75. Hushållning med mark och vatten.
Esselte. C.
76. Offentligt biträde och kostnadsersättning
i förvaltningsärenden. Göteborgs Offsettryckeri
AB. Ju.
77. Svenska folkets alkoholvanor. Esselte.
Fi.
78. Jordbruksbeskattningen. Beckman. Fi.
79. Byggnadsindex för bostäder. Esselte. Fi.
80. Vuxna Utbildning Studiefinansiering.
Göteborgs Offsettryckeri AB. U.
81. Den mänskliga faktorn i vägtrafiken.
Ljungföretagen, örebro. Ju.
82. Förvaltning av fonder i staten. Göteborgs
Offsettryckeri AB. Fi.
83. Skadestånd lil. Esselte. Ju.
84. Kommunal kompetens. Esselte. C.
85. Lokalisering av skogsindustri i södra
Sverige. Göteborgs Offsettryckeri AB.
C.
86. Bilen och konsumenten. Göteborgs Offsettryckeri
AB. H.
87. Reformer inom studiemedelssystemet.
Beckman. U.
88. Offentlig upphandling. Göteborgs Offsettryckeri
AB. Fi.
89. Praktisk prästutbildning. Berlingska
Boktryckeriet, Lund. U.
90. Befordran av passagerare och resgods
till sjöss. Göteborgs Offsettryckeri AB.
Ju.
91. Samhällsinsatser på läromedelsområdet.
Esselte. U.
92. Finansiering av allmänna samlingslokaler.
Göteborgs Offsettryckeri AB. In.
Riksdagsberättelsen år 1972
492
Statens offentliga utredningar 1971
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen)
J u st i ti ed epartem entet
Post- och Inrikes Tidningar. [2]
Snatteri [10]
Förslag till aktiebolag m. m. [15]
Ny domstolsadministration. [41]
Utsökningsrätt XI. [45]
Unga lagöverträdare I. [49]
Ny moratorielag. [56]
Rätten till abort. [58]
Högsta domstolens kansli. [59]
Maskinell teknik vid de allmänna valen [72]
Kriminalvård i anstalt [74]
Offentligt biträde och kostnadsersättning i
förvaltningsärenden. [76]
Den mänskliga faktorn i vägtrafiken. [81]
Skadestånd lil. [83]
Befordran av passagerare och resgods till
sjöss. [90]
F örsvarsdepartementet
Utbildning av vissa värnpliktiga i stabstjänst.
[57]
Socialdepartementet
Familjepensionsfrågor m. m. [19]
Särskilda tandvårdsanordningar för vissa patientgrupper.
[38]
Läkartjänster. [68]
Kommunikationsdepartementet
Ny sjömanslag. [6]
Ett nytt bilregister. [11]
Utredning angående befordran av farligt
gods på väg m. m. 1. Europeisk överenskommelse
om internationell transport av
farligt gods på väg. (ADR) Betänkande
I. [20] 2. Europeisk överenskommelse om
internationell transport av farligt gods på
väg. (ADR) Bilaga A. [21] 3. Europeisk
överenskommelse om internationell transport
av farligt gods på väg. (ADR) Bilaga
B. [22] 4. Europeisk överenskommelse om
internationell transport av farligt gods på
väg. (ADR)
Register m. m. [23]
Sjömanspension. [30]
Lastbil och Taxi. [34]
Vintersjöfart. [63]
Finansdepartementet
SOU 71. Handbok för det officiella utredningstrycket.
[1]
1970 års långtidsutredning. 1. Svensk industri
under 70-talet med utblick mot 80-talet. Bilaga 2. [5] 2. Finansiella tillväxtaspekter
1960—1975. Bilaga 4. [7] 3. Arbetskraftsresurserna
1965—1990. Bilaga 1.
[8] 4. Miljövården i Sverige under 70-talet. Bilaga 8. [12] 5. Utvecklingstendenser
inom offentlig sektor. Bilaga 6. [13]
6. Varuhandeln fram till 1975. Bilaga 3.
[14] 7. Regional utveckling och planering.
Bilaga 7. [16] 8. Export och import 1971
—1975. Bilaga 5. [40] 9. Plan och
prognos. Bilaga 9. [70]
Större företags offentliga redovisning. [9]
Mått och vikt. [18]
Betalningsbalansutredningen. 1. Den svenska
betalningsstatistiken. [31] 2. Valutareserven
och utrikeshandelns finansiella struktur.
Bilaga. [32]
Teknisk översyn av kapitalbeskattningen
[46]
Testutredningen. 1. Psykologiska urvalsmetoder
inom statsförvaltningen. [47] 2. Personurval
med hjälp av psykologiska undersökningar.
[48]
Alkoholpolitiska utredningen. 1. Mellanölsfrågan.
[66] 2. Svenska folkets alkoholvanor.
[77]
Jordbruksbeskattningen. [78]
Byggnadsindex för bostäder. [79]
Förvaltning av fonder i staten. [82]
Offentlig upphandling. [88]
Utbildningsdepartementet
Vuxenpedagogisk forskning och utbildning.
[24]
Kyrkan kostar. [29]
Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen.
[36]
Utredningen rörande lärarnas arbetsförhållanden.
1. Lärarnas arbete. En statistisk
arbetsstudie. [53] 2. Lärarnas arbete. Bilaga
I. Tekniska rapporter. [54] 3. Lärarnas
arbete. Bilaga II. Tabeller. [55]
1968 års utbildningsutredning 1. Universitetsstudier
utan examen. [60] 2. Val av
utbildning och yrke. [61] 3. Högre utbildning
och arbetsmarknad. [62]
Fonogrammen i musiklivet. [73]
Vuxna Utbildning Studiefinansiering. [80]
Reformer inom studiemedelssystemet [87]
Praktisk prästutbildning. [89]
Samhällsinsatser på läromedelsområdet. [91]
J ordb mksd e parte m en te t
Veterinärdistriktsindelningen m. m. [3]
Bokskogens bevarande. [71]
Handelsdepartementet
Fri affärstid. [33]
Konsumentpolitik — riktlinjer och organisation.
[37]
Näringspolitiken — ny verksorganisation.
[69]
Bilen och konsumenten. [86]
Inrikesdepartementet
Servicekommittén. 1. Boendeservice 3. Kommunstudien.
[25] 2. Boendeservice 4. Projektstudien.
[26] 3. Boendeservice 5. Totalkostnadsstudien.
[27] 4. Boendeservice
6. Strukturstudien. [28]
Den fria rörligheten för personer inom EEC
[35]
Den svenska köpkraftfördelningen 1967. [39]
KSA-utredningen. 1. Försäkring och annat
kontant stöd vid arbetslöshet. [42] 2. Arbetskraftens
struktur och dimensioner
[43] 3. Bilagor till KSA-utredningens betänkande.
[44]
Invandrarutredningen I. [51]
Byggandets industrialisering. [52]
493
Riksdagsberättelsen år
Saneringsutredningen. 1. Sanering I. [64] 2.
Sanering II Bilagor. [65]
Ränteomfördelning och vinstutdelning. [67]
Finansiering av allmänna samlingslokaler.
[92]
Civildepartementet
Kommunala val. [4]
Räddningstjänst. [50]
Hushållning med mark och vatten. [75]
Kommunal kompetens. [84]
Lokalisering av skogsindustri i södra Sverige.
[85]
Industridepartementet
Malm — Jord — Vatten. [17]
Riksdagsberättelsen år 1972
494
Bctänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
elier upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1971
(Inom klammer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande kommitté
redovisas)
Justitiedepartementet
1. PM ang. erfarenheter av den kommunala
förköpslagstiftningen
2. PM ang. vidgat sekretesskydd hos statliga
affärsverk
3. PM ang. förhållandet i förmånshänseende
mellan löneprivilegiet och fastighetsinteckning
4.
PM om ändrad judiciell indelning i Västernorrlands
län
5. PM med förslag till avveckling av institutet
ofri tomt i stad
6. PM ang. den sjörättsliga registreringsoch
inskrivningsväsendet m. m. [15]
7. PM Fastighetsdatabankens registerkartverk.
Grafisk redovisning av vissa fastighetsdata
8.
PM Arkivaktsbeteckningar. Förslag om
införande av ett generellt arkivaktsbeteckningssystem
i anslutning till fastighetsdatabanken
9.
PM ang. förenklat rättegångsförfarande
i konsumenttvister m. m.
10. PM med förslag till kungörelse om ersättning
för inkassoåtgärd och kostnad i
mål om betalningsföreläggande
11. PM med förslag om inskrivningsförbud
vid sammanläggning, m. m.
12. PM med förslag till författningsändringar
i anledning av 1970 års ändringar
i adoptionslagstiftningen
13. Fångvårdsanstalter i Norrland [13]
14. PM med förslag till nya regler om beivrande
av vissa brott, begångna av utlänningar
[49]
15. Betänkande med förslag till instruktion
för regeringsrätten, m. m. [44]
16. PM med förslag till anläggningslag och
lag om förvaltning av samfälligheter
17. PM med förslag till lag om äganderättsutredning
och legalisering
18. PM ang. ADB-system för handläggning
av passärenden
19. Rapport Brottsutvecklingen 1970—1976
20. PM ang. organisationen vid åklagarmyndigheterna
i Göteborgs och Malmö åklagardistrikt
samt vid Göteborgs och
Malmö tingsrätters brottmålsavdelningar
[10]
21. PM med förslag om ratifikation av
Haagkonventionen om lagkonflikter i
fråga om formen för testamentariska
förordnanden, m. m.
22. PM om avräkning av häktningstid m. m.
23. PM med förslag till ändringar i expropriationsförfarandet
m. m.
24. Vallag
25. Kriminologisk behandlingsforskning i
Sverige 1967—1970 [43]
26. Polisen i storstadsområdena [5]
F örs varsdepartemenlct
1. Betänkande om förutsättningar för att
förlägga ett nytt förband i norr. Del 2
[10]
2. Betänkande ang. militära körcentralema
i stockholmsområdet [8]
3. Betänkande ang. sammanhängande underofficersutbildning
vid armén [7]
4. Delbetänkandet Materielanskaffning för
försvaret. Delbetänkande avseende anskaffning
m. m. av fortifikatorisk materiel
och läkemedel [1]
5. Betänkande ang. försvarsforskningens
ledning [13]
6. Betänkande ang. försvarsforskningens
ledning: finansiering m. m. [13]
Socialdepartementet
1. Lek och lekmiljö. PM med förslag till
ett statligt råd på lekmaterial/lekmiljöområdet
2.
Rapport till nordiska socialpolitiska ministermötet
i Kuopio 1971 om den svenska
socialpolitiken åren 1969—1971
3. Förslag till ändring i sjukvårdslagstiftningen
III Den öppna läkarvården utanför
sjukhus [4]
4. Hjälpmedelsverksamhetens organisation
[22]
5. PM ang. yrkesskadestatistikens utformning
och handhavande [3]
6. Sjukpenning vid arbetsvärd m. m. [5]
7. Delförslag Viss minskning av platsantalet
vid allmänna vårdanstalter m. m. [31]
Kommunikationsdepartementet
1. Betänkande om luftföroreningar genom
bilavgaser [4]
2. Betänkandet Flygtrafikledning 1980 —
system och organisation [15]
3. Betänkande om signalanläggningar för
vägtrafik [1]
4. Specification för ATS-system simulator
for Sweden [31]
Finansdepartementet
1. Bilagan till 1970 års långtidsutredning
Svensk ekonomi i ett längre perspektiv
2. Förslag om bestämmelser om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet
3. PM om facklig förtroendemans ställning
[13]
4. Betänkandet Särskilda frågor rörande
tullproceduren [20]
5. PM om ädelmetallkontroll
6. PM med förslag till bestämmelser om
förmånsberättigade skatter m. m.
7. PM med förslag till ändringar i kommunalskattelagen
(1928: 370) i anledning av
införandet av fastighetsbildningslagen
(1970: 988)
8. PM om restitution av tull
9. Utlåtandet Bankerna och valutaregleringen
[11]
10. PM om vissa ändringar i stats- och kommunalt]
änstemannalagama samt om ett
enhetligt anställningsbegrepp för de offentligt
anställda [25]
11. PM om beskattning vid avyttring av aktier
och andelar i s. k. vinstbolag m. m.
[45]
495
Riksdagsberättelsen år 1972
12. PM om åtgärder att motverka checkmissbruket
[8]
13. Betänkandet Ny- och omtaxering av
fastighet [48]
14. Betänkandet Bostadsbeskattning [12]
15. Betänkande om det skatterättsliga fastighetsbegreppet
[24]
16. Betänkandet Kammarkollegiet. Redogörelse
för översyn av kammarkollegiets
uppgifter och organisation [14]
Utbildningsdepartementet
1. Vuxenutbildning i Sverige [4]
2. Boställsnämndemas tjänstgöringsområden
m. m. [7]
3. PM ang. statligt driftbidrag till skolväsendet
4.
Betänkande om mål och riktlinjer för
verksamheten vid ett institut för social
forskning [9]
Jordbruksdepartementet
1. Betänkande om publika jordbruksarrenden
[5]
2. Delbetänkandet Vindelälvsområdet —
utgångsläge samt förslag till första åtgärder
för utveckling av turism och rörligt
friluftsliv [14]
3. Betänkande om samverkan mellan AB
Svensk laboratorietjänst och Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter
och ägg (KMÄ) [3]
4. Betänkande om publika arrenden vid
övergång till ny jordabalk [5]
5. Delbetänkandet Are — utvecklingsplan
för ett svenskt rekreationsområde [14]
6. Betänkande om skogsteknisk FoU [4]
7. Delbetänkande om statligt lokaliseringsstöd
till rekreationsanläggningar [14]
8. Betänkande om kemiskt avfall — uppgifter
och organisation [22]
9. PM med förslag till lag med särskilda
bestämmelser om skydd av vattenområde
10.
Betänkande om preparatprisema vid statens
veterinärmedicinska anstalt [2]
11. PM om stöd till kollektiv forskning rörande
skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. [6]
12. PM om verkningar för svensk renskötsel
av norska betesområden i Sverige
enligt förslag till ny renbeteskonvention
-
Handelsdepartementet
1. PM med förslag till kommunal fullmaktslag
m. m.
2. Yttrande rörande statens stöd till de
svenska handelskamrama i utlandet [8]
3. PM ang. formerna för auktorisation av
revisorer m. m. [5]
Inrikesdepartementet
1. PM ang. den äldre arbetskraftens anställningstrygghet
2.
Förslag till försöksverksamhet avseende
organiserad invandring av vissa zigenare
[19]
3. PM ang. register över företag som erhållit
statligt ekonomiskt stöd
4. PM ang. visa frågor rörande rationellt
småhusbyggande
5. PM äng. förvaltningsreformen och utlänningsärendena
6.
Ränteomfördelning och vinstutdelning
(Förhandsremiss för SOU 1971: 67) [23]
7. Ortsklassificering i ett regionalpolitisk!
handlingsprogram
8. Betänkande om uppföljningen av stödföretag
m. m. [13]
9. Byggnadsindustrins yrkesutbildning [11]
10. Byggnadsverksamhetens säsongvariationer
[11]
11. Klimatets inverkan på arbetslösheten
inom byggnadsverksamheten [11]
12. PM ang. offentlig och privat arbetsförmedling
inom vissa yrkesområden [20]
13. Betänkande ang. översyn av bidragsbestämmelser
m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen
[4]
14. PM ang. pantvärde (låneunderlag) och
produktionskostnader för gruppbyggda
småhus åren 1969 och 1970 [6]
15. Beredskapsarbete inom kontor och förvaltning
16.
Kompendium om låginkomstutredningen
Civildepartementet
1. Förslag till tjänstebenämningar, diarieplan
och arbetsordning för länsstyrelserna
m. m. [6]
2. Centralorgan inom exekutionsväsendet
— översyn av landets indelning i kronofogdedistrikt
[5]
3. Landstinget och Malmö [2]
4. Nya bestämmelser för utseende av suppleanter
för kommunfullmäktige [17 och
18]
5. Länsstyrelsens krigsorganisation [3]
Industridepartementet
1. Upparbetning av kärnbränsle
2. PM med förslag till mästarbrevskungörelse
3.
Officiell provning och kontroll samt officiell
metrologisk verksamhet
4. Sveriges försörjning med kärnbränsle
Riksdagsberättelsen år 1972
496
Nordisk udredningsserie (Nu) 1971
Kronologisk förteckning
1. Forskning med relation till utbildning
för åldersklasserna 16—19 år.
2. Harmonisering av matematikundervisningen
i årskurs 1—6 1 de nordiska länderna.
3. Konsument- och marknadsföringsfrågor.
4. Nordiska transportproblem.
5. Nordiska ministerrådets arbetsformer.
6. Utredning angående information till uländema
om den nordiska marknaden.
7. Studier kring gränsen i Tornedalen.
8. Undervisning i finska i Sverige.
9. Avräkning av häktningstid m. m.
497
Personregister
Personregister till kommittéer
Abel, Enno U 14
Abelin, Hans Henrik G Z Fi 5 19
20 47
Abenius, C S Folke U 41
Abrahamson, Kerstin Fi 39
Acking, Carl-Axel U 22
Adamsson, Erik SJ Ju 38, Fi 9
Adde, Ragnar AV Ju 22
Adolfsson, Bo K 17
Adolfsson, Tage VA Fi 10
Ag, Lars E U 19 35
Agell, Anders L G:son U 24
Aggeryd, M Thorsten S 26
Aglert, Per Arne U 27
Agrenius, Gösta B K 8
Agvald, Sten R Ju 19
Ahlander, Uno U 46
Ahlberg, Carl-Fredrik J C 13
Ahlberg, Inga B Jo 17
Ahlberg, Jan Erik S 2 26
Ahlgren, Bert Ju 30, S 24 32, Jo 13
Ahlgren, Nils U Jo 28, C 7
Ahlgren, Sven H J Jo 17
Ahlkvist, K Emil C 2
Ahlmark, Per A Ju 52, U 26
Ahlqvist, Barbro SM U 41
Ahlqvist, G Börje S 24, In 4
Ahlsén, Åke S 10
Ahlström, Bengt U 19 21
Ahlström, Karl-Georg J U 19
Ahlström, Olle G Kl
Ahnsjö, Sven OR Ju 14
Ahrbom, Nils O U 12
Ahreson, Holger K 17
Ahrén, Per-Olof A U 23
Ahrén, S Lennart Fö 12
Åhrfelt, Bengt Fi 34
Ahrland, Sten U 37
Albertsson, Bertil C 17
Albinson, N Gillis S 15
Albinsson, N Göran U 17
Albrektson, Bertil U 53
Albrektsson, Hans B Fö 20
Alderin, Erik K I 10
Aldestam, N Arne Fi 25
Alemyr, Stig R Fi 5, U 31
Alexanderson, K Erik Fi 11, U 12
Alfredsson, Karl-Erik N U 2 44 47
Algernon, Carl-Fredrik R Fö 6
Algott, Stig A Fi 23 46
Allander, Claes G U 14
Allard, Henry K Å S 2, Jo 17
Allström, B Greger B:son Fi 52
Alm, Görel GM Ju 2
Alm, Jan U 19
Almberger, Per Jo 9
Almefelt, Paul V U 2 14 19 24
Almerud, Bengt U 11 14
Almgren, Hans G S 9, Fi 51, In 8
Almqvist, Gert U 19
Almqvist, Per E A 18
Almqvist, Sven AT In 6
Alpsten, A Börje Ju 5 32, K 18,
Fi 50
Alsén, Hans O K 37
Alsén, Sven S 12
Amer, Maj Britt U 16
Amilon, Clas O Ju 13
Amnéus, J. Gunnar K 14
Amylong, Tora U 31
Andow, Per R Fi 5 43 47
Andersson, Lennart O U 14
Andersson, A G Birger Ju 13 18
Andersson, A Owen U 14
Andersson, A Yngve Ju 48
Andersson, Alf A H 16
Andersson, Alvar S 32
Andersson, Ann-Marie U 47
Andersson, Arvid C 2
Andersson, Bengt-Erik U 14
Andersson, Bengt Hj U 44
Andersson, Bengt Joel U 19
Andersson, E Lennart U 24
Andersson, Freddy VE U 1
Andersson, Fritz AR Fi 31
Andersson, G Ingemar S 15, In 19
Andersson, H Anders In 18
Andersson, Hans U 29
Andersson, Hans E Ju 13
Andersson, Hans G Ju 26
Andersson, J O Erling C 8
Andersson, J Sven G Ju 32 57, Fi 50
Andersson Johnny L U 24
Andersson, K A Stig U 25
Andersson, K Sigvard V H 9
Andersson, Karin U 17, H 9
Andersson, Karl Olov Fi 10
Andersson, Lars Erik E S 23
Andersson, Leif G Ju 26, U 15,
Fi 43
Andersson, Lennart F H Ju 56
Andersson, M Alvar S 28, Fi 10
45, In 17 26
Andersson, N G Bertil S 30, U 40
Andersson, N Rune U 43
Andersson, Roland K 9
Andersson, Rolf G In 9
Andersson, Sivert S 24
Andersson, Sten S Ju 52
Andersson, Sune A H 3
Andersson, Sven G K 27
Andersson, Sven G V Ju 37
Andersson, Sven Åke V In 6
Riksdagsberättelsen år 1972
498
Andersson, Thure G |
S 15, H 2 |
Beck-Friis, J Olof |
C |
10 |
Andersson, Torsten C |
Ju 16 |
Beck-Friis, Jörgen Å E |
Ju |
53 |
Andersson, Åke E |
In 7 |
Beckius, Carin E |
U |
44 |
Ando, Sigvard I |
U 43 |
Beckius, Sven-Erik |
UD |
3 |
Andrae, Håkan |
Fö 7 |
Beckman, K Birger |
U |
18 |
André, C Bertil |
Ju 36 |
Beckman, Rune G |
In |
11 |
Andrée, Torsten E |
C 2 1 |
Bekeris, Ilmar |
U |
10 |
Andrén, Carl-Gustaf |
U 36 |
Belfrage, H Esbjörn G |
U |
33 |
Andrén, Åke |
U 23 |
Belfrage, Kurt-Allan |
H |
8 |
Anell, Kerstin |
H 3 |
Bendz, C Mårten E:son |
Jo |
4 |
Anell, Lars E R |
UD 3 |
Bengtson, Sture C |
U |
18 |
Anér, Kerstin Jo |
13 17, I 15 |
Bengtson, Sven F |
S 3, In |
3 |
Annevall, Sture |
Ju 36 37 |
Bengtson, Torsten S |
U |
29 |
Antby, Sven O |
Jo 9 |
Bengtsson, Erik G |
Fö 20 |
|
Antonsson, Johannes M |
Ju 26, S 11, |
Bengtsson, Folke L |
Ju |
13 |
Fi 30, Jo 17 |
Bengtsson, Gunnar |
C |
11 |
|
Anveden, Per Olov |
U 44 |
Bengtsson, H Jörgen Y |
Ju 48 |
|
Apelqvist, K A Seved |
Fi 30 |
Bengtsson, Hugo V |
In |
14 |
Appelgren, E Harry H |
Ju 32 |
Bengtsson, Jarl |
U |
24 |
Arbell, Leif G |
K 4 |
Bengtsson, Karl F |
H |
10 |
Ardö, Paul A E |
U 4 |
Bengtsson, L Ingmar O |
U |
41 |
Arfwedsson, Anders J |
U 24 28 |
Bengtsson, Rune |
U |
31 |
Arman, Jan-Olof |
Fö 1 |
Bengtsson, S B Ingemund Jo |
17 |
|
Arnell, Anders W |
U 5 |
Bengtsson, T Bertil |
Ju 30 |
|
Arnér, E Å Gotthard |
U 41 |
Benno, Carl E |
In |
21 |
Arnklint, Helmer S E |
Fi 3 |
Benskjöld, Torsten E A |
Fö |
7 |
Arnvall, Sture |
Jo 20 |
Bentzel, Ragnar H |
U |
24 |
Aronson, S Albert |
Fi 23 |
Berg, Arne G H |
In |
11 |
Aronsson, Harald S |
C 12 |
Berg, Bengt Åke |
S 12, In |
6 |
Aronsson, Harry |
U 15 |
Berg, C G Håkan |
U 4 24 56 |
|
Arpstedt, K Harry |
C 4 |
Berg, G Christer |
U |
24 |
Arrhenius, Karl G H |
Fi 16 |
Berg, Hans E |
K 22 32 |
|
Arrhenius, N Erik A |
U 14 |
Berg, Sven O |
Jo |
5 |
Artbäck, K Erland |
S 26 |
Bergdahl, Sven-Gunnar |
U 43 |
|
Arvidson, Stellan |
U 26 |
Bergegren, Astrid |
Ju 57, Fi 21, |
|
Arvidsson, Guy N A |
I 2 |
C 12 |
||
Arvidsson, Marianne E |
U 35, I 2 |
Bergendahl, Göran H |
K 9, In |
7 |
Askling, Berit |
U 4 |
Bergendal, Gunnar S |
U 24 |
|
Askling, Margit |
Jo 19 |
Bergengren, Bengt Göran U |
16 |
|
Askmark, K F Ragnar |
U 23 |
Berggren, Erik G C |
Ju |
1 |
Asp, K Åke |
Ju 54 |
Berggren, G Rune 5 |
1 12, In 8 |
27 |
Asp, Leif |
U 41 |
Berggren, Göte B |
In |
13 |
Aspelin, Erland L B |
Ju 35 22 |
Bergh, Carl Herman |
Ju 26, S |
2, |
Aspling, Sven G |
S 20 |
Fi 38 |
||
Assarson, Birgit |
U 41 |
Bergh, E Albert |
Ju 22 |
|
Attehag, Gösta |
U 24 |
Bergh, K Ragnar |
Ju |
18 |
Atterwall, Göran L |
Fi 45 |
Bergh, Sten |
S 27 |
|
Augustsson, J. A. Gillis Jo 21 |
Bergkvist, Nils L |
S 29 |
||
Axelsson, Alf W |
U 44 |
Bergkwist, H Ulla E |
Ju 56 |
|
Axelsson, Hans |
U 50 |
Bergling, Nils B V |
H |
7 |
Axelsson, Karl-Axel |
U 24 48 |
Berglund, Bernt |
In |
7 |
Axrup, Stig |
U 43 |
Berglund, Carl-Bertil |
U 43 |
|
Berglund, Erik |
Ju 28, Fi |
6 |
||
B |
Berglund, Fredrik |
Jo 25 |
||
Berglund, Frida J |
In |
18 |
||
Baagöe, N Peder H |
Ju 36 |
Berglund, K Gustaf |
U 20 |
|
Back, K Gunnar |
Fö 6 |
Berglund, Lars E G |
H |
10 |
Back, Pär-Erik |
U 24 |
Berglund, O Matteus |
S |
2 |
Backer, Nils |
U 14 |
Bergman, Arne D |
Ju 31 |
|
Backman, Gösta B K 12 22, H 2 |
Bergman, Folke |
U |
44 |
|
Bäckmann, Sven B |
U 18 |
Bergman, G Ewe |
H |
1 |
Badersten, Lennart |
U 26 |
Bergman, Hans R |
U 22 |
|
Balsvik, Karin |
U 56 |
Bergman, Per R Ju 5, In 1 26, |
||
Baude, Annika M C |
In 3 |
C 16 |
||
Bauer, Anders F H |
H 8 |
Bergman, Rolf A G |
I |
11 |
Bauer, Sven Harald |
U 1 |
Bergman, S Christer |
Ju 20 |
499
Personregister
Bergman, Åke S 6 Björnson, Lars-Eric Fö 1
Bergman-Larsson, I Kerstin U 24 Blidfors, T E Johannes Fi 19, U 17
Bergqvist, G. Holger C 8 Blix, Hans M Ju 26
Bergqvist, Jan G Jo 28 Blixt, Ewa H U 31
Bergqvist, Sven-Runo C 17 Block, A Eskil U 19 24, ln 10
Bergstedt, Tord L H S 29 Block, Per HL U 27
Bergsten, E Rune U 27 Blom, O Torsten S 7
Bergsten, Per G Ju 14 Blom, S T Lennart Fi 20
Bergstrand, Sten-Erik Fi 20 Blomberg, Richard (Dick) A Ju 14
Bergström, Erik G Ju 40 43
Bergström, K Sune D U 14 51 Blomdahl, Bengt O C 17
Bergström, Olof Jo 9 Blomgren, Boris W In 1
Bergström, S Gunvor M Ju 2 Blommé, S Erling Ju 36, I 5
Bergström, Stig O W 18 Blommé, Sven F In 20
Bergström, Svante B U 21 Blomquist, Bo G K 18
Bergström, Willy U 19 Blomquist, Per AB U 27
Bergström-Walan, Maj-Briht U 15 Blomqvist, Gösta N In 25
Bergvall, Bengt H U 55 Blomqvist, K Gunnar V Fi 9
Bergvall, K Lennart I 13 Blomqvist, O Rune Ju 26, Fö 11 17
Bergvall, Olof ME S 5 Blomqvist, Svante C H 8
Berkenstam, G Lennart K 30 39 Blucher, Gösta E O K 27
Berndtsson, Berndt-Erik Ju 19 Boberg, L Håkan Jo 24
Bernhard, Harry B In 1 6 25, I 13 Boberg, S Lennart M Fö 18
Bernhardsson, K Göte E U 24 Bodell, Karl G U 2
Bernström, Knut JR Hl Bodén, Anna-Brita U 33
Berntsen, Jan HG Ju 19 Bodin, K Berndt Fö 21
Bernunger, Sten E H 10 Bodström, T Lennart In 20
Bertilsson, U Ingegerd U 44 Boéthius, Carl Gustaf U 15
Bettman, Harry Fi 26 Boéthius, Gunilla U 39
Bexelius, Ernst GB In 12 Boheman, Erik C:son Jo 17
Bexelius, T Alfred Ju 56 Boheman, H E Fredrik K 27
Bildt, Nils U 48 Bohlin, A Bertil U 27
Billström, P O Frithiof In 6 Bohlin, Erland U 19
Birgersson, Torsten B A Jo 19 20 25 Bohlin, Folke U 23
Birke, I Barbro Fö 16 Bohman, B Gösta Fi 38
Birkenstedt, F Harry Fi 28 Bohman, Jan A U 22
Bishop, Norman Ju 43 Bohrn, Erik A U 55
Biörnstad, Margareta U 16 Bolding, Per Olof Ju 35
Bjerrek, Bertil C 8 Bolin, Bert R J U 30, Jo 13 17
Björck, Anders P-A K 27 Bolin, Elsa U 9
Björck, Olle I 16 Bolin, Lars A Ju 14, U 46
Björck, Staffan U 26 54 Bolin, Per Eric V Ju 39
Björhammar, Carl A S 9 Bolinder, Erik S 24
Björinder, Henry K E U 2 Boman, Monica In 10
Björk, Bertil E S 8 Boman, Rudolf EK S 6
Björk, Jimmy U 8 Boman, Svante V Cl
Björk, John G T U 2 44 Bondeman, Anders U 41
Björk, Kaj Å Ju 27, Fi 6, U 26 Bongenhjelm, Per I F:son U 4
Björk, Villiam E Jo 23 Boo, Fritiof U 52, Jo 11
Björklund, O Percy In 24 Boo, Karl G H Ju 52, Fi 21, C 17
Björklund, Rolf S 25 Borelius, Anna S 10
Björklund, Sven C 11 Borg, L Göran Fö 13, U 12 14 19
Björkman, A Fredrik M K 7 21 25 Borg, Sten O In 11
Björkman, Carl L II Borggård, Göran R K 3 23 35,
Björkman, Hans TV Fö 3 H 7
Björkman, Ingvar C 2 Borglund, Erik Ju 50, H 2, C 1
Björkman, Jerker A U 45 Borgquist, Frithiof Fö 5 6 7
Björkman, K Eugen Fi 25, In 21 Borgström, E Bengt G U 14
Björkman, K Gösta Jo 1 19 25 Bose, Curt E Fi 20
Björkman, N G Folke Ju 26, K 6, Boström, Hans Ju 36
Fi 19 Boström, Tage R Fi 42
Björkman, Ulf L U 33 Bouvin, J Åke Ju 37, C 12
Björkquist, Erik GA S 2 Boysen, Arne A I 13
Björling, Gotthard U 43 Bräde, James EU Ju 4
Björnberg, Bengt I A Jo 18 Brandberg, Gustav TE Fö 16
Björne, B Gunnar S 9 27 Brandel, Åke U 1
Riksdagsberättelsen år 1972
500
Brandgård, Evert |
U |
39 |
|
Brandt, Erik R |
Fi |
5 |
|
Brandt, H Birger D |
Ju |
18 |
|
Brandt, Krister |
U |
53 |
|
Brandt-Humble, Kristina |
Ju |
14 |
|
Brantberger, Per-Gunnar |
Fö |
11 |
19 |
Branting, J E Malte |
H |
1 |
|
Bratt, Ulf G |
Fi |
19 |
|
Brattgård, Sven-Olof |
S |
11 |
22 |
Bratthall, Kenneth |
S |
28 |
|
Brattström, Inger |
U |
26 |
|
Braunerhielm, G Erik E |
Ju |
4 |
|
Breitholtz, Axel |
U |
19 |
|
Breitholtz, Claes J E |
In |
17 |
|
Brilioth, Erik-Gustaf J |
Fö |
16 |
|
Brinck, Per S V |
Jo |
17 |
|
Brindner, Per E |
Fi |
20 |
|
Bringfeldt, Björn T |
I |
8 |
|
Brising, Lars H |
U |
3 |
|
Brissman, Per-Gunnar |
Fö |
7 |
|
Broberg, K Bertram |
U |
14 |
19 |
Brodén, E Bertil |
I |
6 |
|
Brodén, Ingemar |
In |
18 |
|
Brodén, Sven E |
Fi |
10 |
45 |
Brody, Sam |
U |
19 |
|
Brohult, Sven F A |
Jo |
17 |
|
Brommesson, Per-Axel |
U |
32 |
|
Bromsjö, Birger |
U |
15 |
|
Broomé, N G Bo |
Ju |
26 |
|
Broström, Ulf T F |
Fö |
20 |
|
Browaldh, Tore |
Fi |
30 |
|
Brown, Carl O |
S |
14 |
|
Brundell, Nils-Erik |
U |
32 |
|
Brundin, Gerdt G |
Ju |
30 |
|
Brundin, Paul S |
H |
4 |
|
Brunfelter, Ulf |
Ju |
37 |
|
Brunius, F Edvard |
Jo |
25 |
|
Brunnberg, Hans A |
U |
22 |
|
Brunnberg, R K Charlotte |
U |
20 |
|
Bruno, Gösta F K 26, Fi |
50, |
u |
24 |
Brunzell, Frans-Olof |
u |
19 |
|
Brynielsson, Harry A B |
I |
15 |
|
Brytting, O Evert |
Ju |
25 |
31 |
Brändström, Carl-Edvard P |
Jo |
21 |
|
Buckau, Anne-Marie L M |
Ju |
7 |
|
Bufvers, M Arne |
Ju |
3 |
|
Bunner, Tor Å G Ju |
i 13 |
, s |
6 |
Burendahl, Åke L |
H |
10 |
|
Burenstam Linder, Staffan H M |
|||
Jo 17 28 |
|||
Burén, Carl-David E |
K |
1 |
|
Burman, G Bertil |
Jo |
14 |
|
Burman, K Enar |
Jo |
4 |
|
Burman, Olof |
Fi |
21 |
|
Burstedt, I Åke |
H |
10 |
|
Bylund, B Erik M U |
19, |
In |
7 |
Bååw, Hjalmar H W |
Ju |
15 |
|
Bäck, Karl-Axel |
In |
3 |
|
Bäck, Lars |
Fi |
39 |
|
Bäcklin, Lars R |
Fö |
21 |
|
Bäcklund, Siv I |
Fö |
13 |
|
Bäckstrand, Göran K M |
Jo |
17 |
|
Bäckström, A Ingemar |
K |
32 |
37 |
Bäckström, Bo |
K |
17 |
|
Bäckström, N Birger |
Fi |
26 |
|
Bäckström, Sixten |
Jo |
9 |
Bäärnhielm, G Mauritz Jo 5
Börjesson, Bengt O S 20, U 24
Börjeson, Finn G Jo 17
Börjesson, Mats Ju 5
Börjesson, Paul D Fö 8
Böttiger, Lars-Erik U 19
Canarp, Curt S T Fi 37, U 9, In 7
9
Carbell, Leif E Ju 20
Careborg, Lars-Olof U 14
Carlberg, Erik C Jo 14
Carlbom, Lars E 18
Carleson, Sven A Fö 5
Carling, Alf G K 9, U 17,1 2
Carlshamre, Nils O G Ju 47, S 9
Carlson, Filip Jo 19
Carlson, Jan O U 14
Carlson, K Sören S 15 20, In 3
Carlson, N. Gunnar Ju 10
Carlsson, AGA S 6
Carlsson, A Janne U 19
Carlsson, Arne R 13
Carlsson, Arthur G Ju 31
Carlsson, Eric U 47
Carlsson, G Arne V Fi 27, In 6 8
9 23
Carlsson, G. Rune K 28
Carlsson, Gunnel E S 17
Carlsson, Gösta Ju 43
Carlsson, Ingvar U 56
Carlsson, Jan Olof Jo 6 29
Carlsson, N Gösta Ju 14, In 7
Carlsson, Rolf V S 10
Carlsson, S Lennart S 2
Carlsson, Sune B Ju 50
Carlsson, Sven-Gunnar Fi 21
Carlsson, Ulf V Ju 23 32
Carlsson, W Bernt Jo 14
Carlstedt, Arne R K 28, Fi 16
Carlstein, Rune A Fi 43, H 10
Carlslund, H Bo H K 6 9 13
Cars, Gunnar F O Fi 6
Cason, Sven Åke Ju 53
Cassel, A Margareta U 31
Cassel, Bo G H 15
Cederberg, Ingvar Fö 16, U 41
Cedercrantz, Bror O C Ju 20
Cedergren, Ebba L C U 19
Cederlund, Lars Johan O I 13
Cedermark, K Marianne U 27
Cederstrand, Jan Erik C 10
Cedervall, Ulf Fö 5
Cederwall, Gustav F E In 1 25, I 13
Christensson, C Gustav H U 44
Christoffersen, Torgeir K 8
Claesson, Göran C-O H 2
Claus, L Gillis I K 26
Claesson, C Olof Jo 19
Cnattingius, Claes M U 20
Cohn, H Olof (Olle) S 5, In 4
Colding, Bertil U 19
Colldahl, Gunnar K 23
501
Personregister
Collett, John P E |
Fi 21 |
Colvér, Mats T |
Fi 45 |
Conradi, Erland G F |
Ju 30 |
Cosmo, Carl-Johan O |
Ju 19 35 |
Cosmo, Ingemar O |
In 3, S 27 |
Crabo, Sven |
Fi 52 |
Creutzer, Bertil R |
Fö 3 18 |
Croneborg, K O Rutger Fi 20, H 1 |
|
Cronqvist, Sven-Olof H |
U 24 |
Curman, S Johan H |
U 24 |
Curtman, Curt W |
Fö 11 |
D |
|
Dahl, Helena V I |
S 10 |
Dahl, R Birgitta |
Ju 49, U 24 |
Dahl, Sonja E S |
U 9, C 10 |
Dahlberg, Benkt C I |
Fö 10 |
Dahlberg, Erik E |
In 1 |
Dahlberg, K Thure |
Ju 23 27 |
Dahlberg, L Åke |
In 9 |
Dahlberg, Märta |
U 19 |
Dahlbom, Bengt S |
U 18 19 21 |
Dahlbom, J Rickard |
U 14 |
Dahlborg, T Lennart |
Fö 20 |
Dahlbom, Nils G |
Ju 44 |
Dahlén, P Olle R |
U 27 |
Dahlérus, C Johan M |
K 24 |
Dahlgren, Margareta B |
U 28 39 |
Dahlgren, P Anders B |
Jo 21, C 16 |
Dahlgren, Rolf B |
Fi 48 |
Dahlin, N Åke S |
U 14 |
Dahlin, Sven M |
Jo 14 |
Dahllöf, Urban S |
U 4 |
Dahlman, Sven-Olof |
C 1 11 |
Dahlquist, Lars |
U 44 |
Dahlsten, Ulf L |
Ju 52 |
Dahlström, Gunnar |
S 6 |
Dahlström, Gösta E Fi 23 46, H 8, |
|
In 9 |
|
Dahlström, Kerstin |
U 41 |
Dahlström, Lars |
S 32 |
Dahlström, Rolf E |
K 24 |
Dahlström, Åke |
K 2 |
Dahmén, Erik V H |
K 9, Jo 17, |
In 7 |
|
Dalén, Ingrid In 26, S 9, In 10 |
|
Dalgård, P J Ingemar |
In 7 |
Damgren, H G Fredrik |
Jo 4 6 21 |
29 |
|
Danelius, Hans C Y Ju 12 48, H 7 |
|
Danell, Claes A |
Jo 8 |
Danemar, Anton |
U 44 |
Danielson, Gunnar H |
S 1 24 28 |
Danielson, K Harry |
In 6 |
Danielson, Nils-Gustaf F |
I 3 |
Danielsson, G Gunnar |
S 22, C 9 |
Danielsson, G Åke D |
K 14 |
Danielsson, Gunnar |
S 10 |
Danielsson, Jan P T |
K 16 39 |
Danielsson, Åke H |
Ju 3 |
Davidsson, G Ingvar |
K 7 |
Davidsson, Sune I |
I 11 |
Deak, Chaba |
U 41 |
Dedering, Stig I |
In 8 |
Delin, Lars A |
Ju 9, Jo 18 |
Dennis, Bengt |
Ju 4, H 1 |
Diamant, Herman |
S 33 |
Diesen, Ingrid E |
In 14 |
Dinell, Jan |
Fö 19 |
Dittmer, Ulf |
U 52 |
Djurberg, L G Håkan |
C 5 10 |
Dockered, G Robert |
Ju 24 |
Domar, Torgny |
U 43 |
Drakenberg, S Örjan |
In 22 |
Du Rietz, Lars B |
U 44 |
Duke, Karl-Erik Å |
S 8, Fi 2 |
Duregård, Assar |
U 47 |
Dureman, E Ingmar |
Ju 19 |
Dyrssen, Gösta P T |
Ju 37 |
E |
|
Ebeling, Fredrik H |
Jo 4 |
Eberstein, Christian H |
Ju 48 |
Eckerberg, Lennart |
U 30 |
Eckerberg, Per A |
Ju 4 |
Eckerdal, Lars H |
U 23 |
Eckersten, Ivan E Fi |
10, Jo 12 17 |
25 |
|
Edam, Carl Tomas H:son U 31 |
|
Edberg, Rolf F |
Jo 17 |
Edelsvärd, Olle A |
Ju 1 |
Edenman, Ragnar H L |
U 19 55, |
Jo 19 |
|
Edgardh, Claes H H |
Ju 28 |
Edgren, Claes A W |
Fö 20 |
Edgren, Gösta A |
UD 3 |
Edlund, C Bertil S 9, Fi 3 5 43, |
|
In 23 |
|
Edlund, Sten E |
In 12 |
Edman, Barbro |
U 52 |
Edman, Kurt E |
Fö 20 |
Edmark, Birger |
U 44 |
Edmén, Lars H |
Fö 15 |
Edqvist, K Inger E |
U 14 |
Edqvist, Rolf J:son |
K 3 |
Edqvist, Sven-Gustaf |
U 26 29 |
Edsjö, Tor A |
K 37 |
Edstrand, Karl-Ingmar |
Fi 1 |
Edström, J Lennart |
U 35 |
Edström, John Olof |
U 43 |
Edström, Karl-Olof |
U 41 |
Edström, Kjell S Fi |
42 49, C 10 |
Edström, Lennart J |
Ju 4, C 17 |
Edström, Lennart N |
|
Edvardsson, P Einar |
S 27 |
Edwall, Pehr A R |
U 23 |
Edwinson, Vanja A. M |
Jo 22 28 |
Eek, Hilding |
Jo 17 |
Egedal, Nils Hj |
K 1 25 |
Egerstad, Torbjörn |
Fö 6 |
Ehlin, Ulf R U |
I 5 |
Ehne, Jan-Erik |
U 50 |
Ehnmark, Ernst Erik J |
H 3 |
Ehrengren, K Lennart |
Jo 19 |
Ehrling, G O Ingvar |
Fö 20 |
Eidem, Ingmar |
Jo 17 |
Eiritz, Sven-Gustaf |
Jo 8 |
Eisler, Hans M |
U 17 |
Ekberg, Hans G |
K 8 14 32 |
Riksdagsberättelsen år 1972
502
Ekberg, K Gustav |
K 4 7 17 |
27 |
Engberg, Peter O |
U 28 |
39 |
Ekberg, Karl-Henrik |
Ju |
48 |
Engdahl, Gunnar V |
Fö |
11 |
Ekberg, Leif |
S |
32 |
Engdahl, K Anders F |
In |
7 |
Ekblad, Carl-Rickard E |
U |
14 |
Engdahl, O Roland |
Ju |
32 |
Ekblad, S Gunnar |
U 16 42 |
45 |
Englund, Anders |
Fi |
21 |
Ekebjär, N Göran |
Fö 17 |
20 |
Englund, David |
U |
18 |
Ekelund, Sigvard F A |
Jo |
26 |
Englund, Georg |
U 31 |
|
Ekelöf, Per Olof |
Ju |
18 |
Englund, K G Åke |
H |
1 |
Ekendahl, Sigrid H E |
S |
1 |
Englund, K Svante I |
Fi |
37 |
Ekholm, Lars V |
U |
24 |
Englund, S Anders J |
K 24 |
|
Eklund, Bo L |
U |
29 |
Englund, Sven E |
Ju |
2 |
Eklund, C Gunnar |
Fö |
1 |
Engman, Jan G |
Fi |
37 |
Eklund, E Per G Fi 43, Jo 9, C 2 |
Engman, O Ingemar |
Fö 3 |
17 |
||
Eklund, Erik G |
Fi 28 40 |
Engqvist, Carl Olof |
Ju |
18 |
|
Eklund, K 0 Jöran |
S |
2 |
Engström, Arne V |
Ju 56, Fö 13, |
|
Eklund, K Ronnie |
U |
14 |
S 20, U 3 30, Jo 17 |
||
Eklund, Lennart B |
Jo |
13 |
Engström, Bengt Olof |
U |
31 |
Eklund, P Gösta |
Fö |
18 |
Engström, Odd E L |
In |
6 |
Eklundh, Claes G B |
Ju 26 |
Enquist, Daniel |
U |
43 |
|
Eklöf, Kurt GA Fi |
23 51, In |
8 |
Enquist, Jan F |
Fö 17 |
20 |
Ekman, Elin |
U |
19 |
Erbacke, K Gunnar |
Fi |
21 |
Ekman, Gunnar O S |
U 29 |
Erdmann, Bengt |
U |
41 |
|
Ekman, Lena B |
Ju 41 |
Erichson, Bo-Lennart |
Fi 33 |
||
Ekman, S Gösta |
Fi |
3 |
Erici, Bernt H |
In |
3 |
Ekman, Stig-Rune |
U |
14 |
Erickson, Karl-Eric |
S 33 |
|
Ekspong, A Gösta |
u |
3 |
Ericson, E Gerhard H |
Jo |
14 |
Ekstam, Gunnar E Ju 23, H 7, C |
6 |
Ericson, Filip L |
Fi |
10 |
|
Ekström, Allan |
Ju 20 |
Ericson, Gösta |
In 1 |
22 |
|
Ekström, Bert O |
Fi 7, H |
1 |
Ericson, Hans E |
K 6 |
7 |
Ekström, John E |
I 3 |
11 |
Ericson, Rune P R |
Fö |
8 |
Ekström, Knut Å B |
Fö |
12 |
Ericsson, Axel K G |
K |
6 |
Ekström, Sven E Ju 5, |
U 39, Jo 13, |
Ericsson, Bengt G |
S 26 |
||
In 17 |
Ericsson, Brit-Marie L |
Ju 33 |
|||
Elam. Lars |
U 44 |
Ericsson, Britta M |
U 24 52 |
||
Elf, G Algot |
In |
3 |
Ericsson, Carl Henrik |
Ju 13 |
32 |
Elfving, Folke R A |
Fi |
28 |
Ericsson, Erling |
U 29 |
|
Elfving, O Gösta C |
U 49 |
Ericsson, Inger-Britt |
K |
8 |
|
Elg, Gösta R |
Fö |
11 |
Ericsson, K Georg V |
Ju 33, Fi 25, |
|
Elghufvud, E Gösta |
Fi 16 |
U 27 |
|||
Eliasson, Anders H |
C |
8 |
Ericsson, K Gösta |
U |
5 |
Eliasson, Gunnar |
Fi 38 |
Ericsson, Kjell |
S 21, Fi |
7 |
|
Eliasson, H Torsten Y |
U 4 |
19 |
Ericsson, Lars Eric |
C |
17 |
I |
3 |
Ericsson, Paul |
u |
11 |
|
Eliasson, Per-Erik |
Jo 10 19 20 |
Ericsson, Roland G A |
In |
15 |
|
Elison, Allan |
U |
29 |
Ericsson, S Yngve |
S |
14 |
Elison, Magnus I |
In |
8 |
Ericsson, Tord |
u |
44 |
Ellegård, H Alvar |
U |
4 |
Ericsson, Ylva |
u |
8 |
Elliot, Ian |
U 44 |
Ericsson, Yngve A R |
Jo |
2 |
|
Ellwyn, Carl-Olof (Ola) Ju 48, U |
29 |
Erikson, M Birgitta |
u |
22 |
|
Elm, Torsten J W |
U |
17 |
Eriksson, B Allan |
Ju |
38 |
Elmberger, Per G |
I |
3 |
Eriksson, B Sune |
U 2 |
47 |
Elmbrant, Arne |
U 50 |
Eriksson, Bo G |
Fi |
35 |
|
Elmér, Dag J B |
Fö |
12 |
Eriksson, Ejnar K G |
U |
19 |
Elmér, Åke B A |
U |
8 |
Eriksson, G Lennart |
S |
18 |
Elmhammer, Nils E I |
Ju 22 29 32, |
Eriksson, G Torsten |
Ju |
3 |
|
S 13 |
Eriksson, Gunnar |
U |
41 |
||
Elmhorn, Kerstin Ju 14 43, S 25 |
Eriksson, Gunnar S I |
U |
14 |
||
U 44 |
Eriksson, Gunvor |
U |
52 |
||
Elmstedt, Claes Y |
Jo 12, In |
3, |
Eriksson, Hans G |
U |
24 |
C 17 |
Eriksson, Harald |
Jo |
10 |
||
Elofsson, Axel E |
Fi |
16 |
Eriksson, I Seved |
S 11, In |
10 |
Elwing, Carl Magnus |
Ju |
19 |
Eriksson, J Einar |
Fi 12, In |
16 |
Enander, Bengt N |
U |
19 |
Eriksson, John E |
S |
2 |
Enander, Karl-Göran N |
U |
5 |
Eriksson, Karl Axel |
Ju |
23 |
Enarsson, J O Arvid |
Fi |
12 |
Eriksson, Kurt L F |
Fö |
20 |
Eneström, Tord O C |
Ju |
54 |
Eriksson, L Tore |
S |
23 |
503
Personregister
Eriksson, Nancy M
Eriksson, Nils
Eriksson, Nils-Erik
Eriksson, Olof E
Eriksson, Per-Inge
Eriksson, Seved
Eriksson, Sune
Eriksson, Sune B
Eriksson, Sven A
Eriksson, Tor U
Eriksson, Åke Mauritz
Erixon, Ragnar W
Erlander, E Lillemor E
Erlander, Sven B
Erlander, Tage F
Erlandson, Sten
Erlandsson, S. Göran F
Erneberg, Ingvar
Erneholm, Berndt I
Ernulf, T Gudmund
Erséus, L G Torgny
Ersson, Valter S
Erstam, Sven-Erik
Esbo, Harald V O
Eskel, Arvid N
Eskilsson, Per H
Esping, F Lars-Erik
Esping, Ulla
Espling, Bengt O
Essén, Ingemar
Essunger, N Gunnar R
Evaeus, B Per H
Everljung, Claes-Göran
Evers, G Tage
S 10
Ju 3
U 41
In 25
K 18
S 10
Jo 13
U 24
Fi 9
K 37
Fö 7
Fi 20
Ju 20, H 2
K 24
U 38, Jo 17
Fi 33
Fi 33
U 50
U 33
Ju 24 26 56
U 33
H 2
U 30
Jo 26
S 2
U 14
C 13
U 46
Fö 16
Fi 40
In 25
C 14
S 19
Ju 13
Fagerberg, Gösta U 47
Fagerholm, Per Anders L U 14
Fagerlund, Bengt O H In 14
Fahlander, Vidar M J Fi 20
Fahlin, Per G 13
Falk, Johan U 41
Falkehed, Sven AL C 11
Falkemo, Curt C H K 10
Falkenmark Malin Jo 17
Fallenius, Bertil A Ju 36, K 14
Farman, J. Hugo Fi 24
Fastbom, E Lennart Fi 27 50
Faugert, Sven J E Fö 20
Faxén, Karl-Olof In 2, I 2
Fehrm, E Martin Ju 55, Jo 17, I 5
von Feilitzen, Styrbjörn O Ju 7 18
28, In 21
Felin, Dag G V Ju 25
Felländer, Ingela In 7
Fernander, Per-Gunnar Fö 6
Fhölenhag, Thomas S 23
Finnveden, Bengt A C 16
Fischier, Sven GOM Ju 22 32 34 43
Fiskesjö, Bertil AN Ju 26, U 24
Fitinghoff, Georg O Ju 49
Fjaestad, Björn O S:son I 3
Fjellström, Carl Gustaf F Fi 39
Fladvad, J Arne Jo 14, C 13
Fleischer, B Lennart U 24
Flemström, Carin S 20
Flemström, Lars Gunnar Ju 53
Flink, A-B Christina U 24
Flodin, Carl-Erik T S 17
Fog, Hans B In 25, C 16
I 4
Fö 20
U 5 40
Ju 13
Jo 9
U 24
S 6, U 14 32 43
Ju 4, S 11 22 30,
E A
Fogelkvist, Karl Gustaf
Folke, U Ingemar
Folkmarson, James A
Fornander, J Nils-Uno
Fornstad, Bengt F
Fornstedt, Ulf H
Fors, Sixten R
Fors, Åke Hj
In 18
Forsberg, Bo R
Forsberg, S Tore
Forsell, L O Torbjörn
Forshell, Per Olof
Forslund, E Birger
20, U 9
Forssberg, E Olof
Forssblad, N Douglas
Forsse, Anders P
Forsse, Lucienne
Forssman, Sven
Forssman, Åke
Forsström, Gösta
Forsström, Karl-Erik
Forstadius, Erik L W
Forthuber, Béla T
Fraenkel, Ingegärd
Francke, Jan Å
Frank, Aage
Frank, S Torsten
Frankenhaeuser, V
Fransson, Bo-Gunnar L
Franzén, Anders
Franzén, L Göran
Franzén, Nils P
Fredberg, Birgit A M
Fredenmark, Gunnar
Fredén, Erland
Fredgardh, Sonja
Fredin, Curt
Fredin, S Albert G
Fredlund, Lars A V
Fredriksson, Bernt A
Fredriksson, Ella
Fredriksson, Georg N
Fredriksson, H Einar
Fredriksson, Harry G
Fredriksson, K Torsten
Fredriksson, Knut A G
Freeman, Lars-Erik A
Freese, Jan H
Fremlin, Rune N G
Friberg, K Göte
Friberg, Karl-Erik B
Frid, Sven Rune
Fridell, G Ingvar
Fridén, Gunvor A B
Fridén-Abelson, Ingrid A
Fridh, K Göte
Fridolin, Hans R
U 55
Ju 52
Fö 14
U 30
Ju 43, S 15
Fö 9
K 3 23
Jo 17
U 9
S 3 24 34
Jo 10
U 1
Ju 3
Ju 30, In 12
Ju 32, S 8
C E Ju 53
Ju 8
Fö 2
U 20
Marianne Ju 55
Fi 9, U 43
U 6 8 46
Fö 20
Fö 8 10
U 20
K 7
Jo 14
U 50
U 44
S 10
S 29
In 15
U 44
Fi 27
S 12
S
s
s
c
Ju 38
Fö 17
Ju 35 49
U 17
Jo 14
I 4
U 31
U 31
S 1 9 12 15 20
Fi 31 52, U 17
10
32
23
4
Riksdagsberättelsen år 1972
504
Fries, Ingmar F Fi |
12 35 46 |
Frigren, Suzanne M |
I 1 |
Fris, Ann-Margret |
U 19 |
Frisk, Jan |
C 9 |
Frisk, Ragnar |
U 29 |
Frithiofson, Karl AF Jo |
21, H 10 |
Fritzell, Kerstin |
Jo 17 |
Fromm, Erik G |
I 1 5 |
Fronaeus, Sture A |
U 14 |
Frostenson, Anders |
U 33 |
Fry, Agneta M |
U 31 |
Frykhammar, Bo H U |
U 40 |
Frykholm, Nils O |
C 10 |
Fryklöf, Lars-Einar T |
I 7 |
Fröding, Nils G O |
Ju 19 |
Fröjd, S Arne Ju 5, S |
12, Fi 7, |
C 6 16 |
|
Funke, Gösta W |
U 3 |
Furenius, B Stefan |
Fö 20 |
Furestedt, Karl E |
U 18 |
Furubo, Jan-Eric |
U 18 |
Furuland, Lars |
U 26 |
Furumark, Ann-Marie |
U 24 |
Fälldin, N O Thorbjörn |
Fö 4, |
Jo 14, In 13 |
|
Fälthammar, Carl-Gunne |
U 30 |
Färm, Hilding |
U 47 |
G |
|
Gabrielson, Lars |
K 8 |
Gabrielsson, A Edmund B |
Ju 54 |
Gabrielsson, Arne |
UD 3 |
Gabrielsson, Ingemar H |
U 41 |
Gadd, P E Arne Ju 26 57, Fi 38, |
|
U 40 |
|
Gamstedt, Eric V |
Ju 18 |
Gard, Sven |
S 10 |
Gärdeström, Linnéa |
S 10 11 |
Garke, Hans B |
U 27 |
Gawell, Jonas U |
H 2 |
Gehlin, Jan H M |
Ju 48 |
Geijer, K Arne Jo 17
af Geijerstam, K Gunnar Ju 2
Genetay, Claude M U 41
Gerentz, Sven T U 17
Gerhardsson, Birger U 23
Gerhardsson, Gideon K 4
Gerle, Bo O Ju 14
Gertz, Jan A S 33
Gesser, Bengt A U 24
Gestrelius, Kurt EG U 31
Gillberg, Karl Erik H 2 9
Gillström, Åke U 44
Gisslén, Axel S 15
Gjöthlén, Alf U 4
Glaas, Sten-Ove J Fi 15
Godlund, Sven AI K 9 32, In 7,
U 24
Gordan, Kurt Ju 25, S 25
Gornitzka, Gunnar W K 9
Gothefors, Per L Fi 39
Grabo, Paul E K 37
Gradin, Anita I U 8
Grafström, Erik O H K 6 9
Grage, Elsa-Britta U 20
Grahn, F Ture K 9, Fi 19
Grahn, T Roland Fö 20
Gralén, Nils G J U 14 24
Gran, J Bertil U 4
Granath, Karl-Erik Ju 22, S 17
Granath, Nils O Ju 8, Fi 24
Grandin, Gunnar E Fö 1
Granebeck, Karl Sigurd K 21
Granér, Rolf U 15
Granhall, Ingvar Jo 10
Granlund, Börje U 44
Granmar, Jan G Fö 16
Granqvist, Liss M S 1 28
Granstrand, Rolf U 15
Granström, Folke U 30
Granström, Stig E Fi 9
Grant, N Gunnar U 19
Grape, S Lennart Fö 13 17 20
Grassman, Sven H W Fi 4
Grebäck, Erik H K 6, Jo 18
Grede, Kjell U 29
Green, Nils AR 18
Grenander, Nils Ju 15, K 3 5
Grenander, P Gunnar R Fö 1
Grenestedt, E Lennart N Fi 9,
In 25
Grenfors, Gunnar E H In 20
Grimås, Ulf G A 18
Groll, Lennart E O Fi 25
Gruda-Skard, Åse S 17
Grundström, Hans H 8
Grunewald, Karl R Ju 22
Griiting, Britt M U 19 21
Grönberg, Arvid RA Ju 25
Grönfors, Kurt G W Ju 15, K 10,
U 14, C 10
Grönwall, Anders J T S 6
Grönwall, Lars O S 9
Gullberg, Hans E S 24
Gullnäs, S Ingvar Ju 11 32, K 2
Gunnarsson, S Olle G 16
Gunnarsson, Sven Fi 43
Gunne, Stig E C 8
Gurmund, Lars U 41
Gustafson, Birgitta SS U 24
Gustafson, G Arne Fi 3 45
Gustafson, K G Jan U 44
Gustafson, Sven H Ju 47, K 37
Gustafsson, Bengt E Fö 13
Gustafsson, Berndt GE U 23 27
Gustafsson, C E Torsten Ju 41,
Fö 17
Gustafsson, F Agne S C 17
Gustafsson, G Henning S 1
Gustafsson, G Åke Ju 9, Fi 11 44
Gustafsson, Gunnar B K 8
Gustafsson, Hans I Fö 16, Fi 50
Gustafsson, Hans L In 18
Gustafsson, Inga L In 19
Gustafsson, K Börje K 28
Gustafsson, Karl-Erik U 17
Gustafsson, Kerstin S 24
Gustafsson, Lars I U 31
Gustafsson, M Gunnar Fö 1, Fi25,
U 27, C 8
505
Personregister
Gustafsson, Nils-Eric Ju 3 13 57,
Fi 19 43, C 1
Gustafsson, Olof S 32
Gustafsson, S Bengt G Fö 20
Gustafsson, Stig G Ju 28, In 12 21
Gustafsson, Stig G V 12
Gustafsson, Sune O C 16
Gustafsson, Åke C T Jo 17
Gustafsson, Åke G S 11, Fi 9 25
26
Gustavsson, Bengt T Ju 52, Fö |
7 |
||
17, U 24, I 11 |
|||
Gustavsson, K Rune |
S |
1, U 35 |
|
Guteland, Gösta A |
In |
7 |
|
Gyllö, Sture |
C |
11 |
|
Gålmark, Per G |
I |
10 |
|
Gårdstedt, H Birger S |
12 |
:, u 5 |
24 |
Gärde Widemar, Ingrid |
Ju 3 |
5 |
|
Göransson, Bengt |
U 29 |
||
Göransson, Bertil |
S 25, C |
2 |
|
Göransson, C Göran N |
U 7 27, |
||
Jo 5 |
|||
Göransson, F O Bo |
Fi |
7 |
|
Göransson, Harald O |
U 23 |
33 |
|
Göransson, J Olle |
Fö |
17 |
|
Göransson, Lars O |
U 24 28 |
||
Göransson, N Joel |
Fi 33 |
||
Görs, L Folke E:son |
K 15 39 |
||
H |
|||
Hådding, Carl Fredrik |
Fi 42 |
||
Hadrup, Knut E H |
K 3 |
23 |
|
Haegermark, C Harald |
I |
5 |
|
Haeggström, E M Åke |
C |
4 |
|
Haga, Ingegerd |
U 44 |
||
Hagander, Sten I |
U |
19 |
|
Hagardt, Sten A O |
K |
1 |
|
Hagberg, Carl-Lennart |
U |
17 |
|
Hagberg, Erik A |
Jo |
10 |
|
Hagberg, Lennart P M |
Ju |
15 |
|
Hagbergh, C Erik |
Ju |
15 |
|
Hagbergh, Göran G E |
U 32 |
||
Haglind, Per |
U 24 |
||
Haglund, F Anders |
Fi 50 |
||
Hagman, Jan-Magnus |
Fi 23 |
||
Hagman, Knut A O |
Jo |
11 |
|
Hagnell, Hans |
I |
2 |
|
Hagström, Bo |
U 48 |
||
Hagström, Tony G |
I 2 7 |
15 |
|
Hagård, A Birger |
U |
14 |
|
Hahn, Gunnar A |
U |
1 |
|
Hahr, Anders L H |
Fi |
27 |
|
Haldén, J O Folke |
U 24 |
||
Hall, A Bertil Fi 48, C |
13 |
||
Hall, Lennart |
U 41 |
||
Hall, Paul F L |
S |
13, C |
9 |
Hall-Mikaelsson, Barbro M |
Ju |
13 |
|
Hallberg, Lars |
U 44 |
||
Halldin, H Enar |
U 27 |
||
Hallendorff, C J Herman |
U |
19 |
|
Hallendorff, Jan G |
S |
17 |
|
Hallerdt, Hans B |
Fö |
6 |
|
Hallin, G Erik |
Fi 33 |
||
Hallin, Ingmar D |
U |
5 |
|
Hallin, L Bertil |
U 33 |
Hallman, Eric R Fi 3 40, C 10
Hallman, I Christina In 20
Hallman, L Åke B H 9
Hallqvist, Britt G U 23
Hallqvist, Per Olof Fö 10
Hallsten, Lars T 19
Hallström, Björn H U 22
Hambraeus, Gunnar A U 51
Härndahl, Bengt O K 5
Hammar, Bengt J H Fö 8
Hammar, Carl-Filip U 19
Hammar, Karl-Gustav U 36
Hammar, Lars GA Ju 1
Hammar, Stig U 29
Hammar, Stig H U 14
Hammar, Thomas U 19
Hammarberg, J Cecil K 24
Hammarberg, Peter U 19
Hammarfors, Per AU S 23
Hammarsten, Erik M Fi 43, C 12
Hammarström, Bertil U 47
Hammarström, Olof M 16
Hamrin, Mac T P Ju 40, In 13,
C 16
Hamrin-Thorell, Ruth L Ju 2
Hanner, Per VA Fi 23
Hannerz, D G Lennart Jo 13 17
Hanning, P Gösta C 3
Hanno, Stig Å K 37
Hansen, Hans-Jörgen Jo 19, I 7
Hansson, Arne G H C 7
Hansson, Bengt U 44
Hansson, Göte U 39
Hansson, H Gunnar Jo 15
Hansson, Hans O G K 12
Hansson, Hans-Olof Ju 38
Hansson, K Gunnar Ju 48
Hansson, Lars Fö 20
Hansson, Lars R Fi 30
Hansson, N Olle R U 56, Jo 26
Hansson, Nils S 10
Hansson, Nils G Jo 7
Hansson, Nils H U 44
Hansson, Nils O Fö 10
Hansson, S Kristina U 27 41
Hansson, Stig F C 2
Hansson, Torsten B G K 27
Haraldson, L Åke I 4
Harland, N D Eyvind In 3
Harder, Hans MS Fi 20
Hartman, C Olov U 33
Hasselquist, Ulla U 44
Hasslev, Nils-Olov F K 38 6 20
32 40
Haverling, Sven G I U 20
Hawerman, K Bertil I 5
Heckscher, Eva UD 1
Heckscher, Sten U 24
Hedberg, A Axel R H 8
Hedberg, A Gösta H U 27
Hedberg, Björn A A:son Fö 5
Hedborg, Anna M Ju 53
Hedborg, Gustaf T Fi 3
Hedborg, Per Erik Ju 15
Hedengren, Sven-Olof G Jo 13
Hedén, Carl-Göran Jo 17
17 Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsbcrättelsen år 1972
506
Hedén, Carl-Olof |
Fö |
6 |
Hermansson, Alf H J |
C |
8 |
|
Hedgran, Arne G |
I |
8 |
Hermansson, Carl-Henrik |
Jo |
17 |
|
Hedin, Bernt L |
S 22, In |
3 |
Hermansson, E Waldemar |
Ju 44 |
||
Hedin, Carl-Eric |
In |
5 |
Hermansson, Hartwig V |
U 19 24 |
||
Hedkvist, K G Charles |
S 10 |
22 |
Hermansson, Herbert E |
Fi |
5 |
|
Hedlén, Bengt |
S |
20 |
Hermansson, Rune Ju |
38, K 18, |
||
Hedlin, John W A |
S |
26 |
Fi 21 50 |
|||
Hedlund, A Rune |
Ju 3 |
56 |
Hernelius, J Allan Ju 26, Fö 17 |
|||
Hedlund, Bengt N R |
S |
15, C |
8 |
Hernlund, Carl Hugo H |
Ju 48 |
|
Hedman, Bengt |
Fö |
15, C |
12 |
Herrlin, S G Sigvard |
Ju |
32 |
Hedqvist, Eric H |
U |
16 |
Hertzman, A Olov |
Ju |
53 |
|
Hedström, Anders |
Ju |
40 |
Hesser, S C E Torwald Ju 48, U 21 |
|||
Hedström, Bo S Jo 12 |
19 |
20 25 |
26 |
Hessland, Ivar R |
I |
5 |
Hedtjärn, Åke G |
K |
28 |
Hessler, S Henrik |
Fi 23 |
||
Hedvall, Hans L |
C |
12 |
Hibe, Erik G |
H |
2 |
|
van der Heeg, Nils H |
Fö |
18 |
Hidemark, Bengt Å H |
I 13 |
||
Heeger, Birgitte |
U |
15 |
Hildeberg, Lars |
U |
44 |
|
Hegrelius, A Olov R |
Jo |
19 |
Hildebrand, Per C |
Jo |
11 |
|
von Heidenstam, G Olov Jo 22, I |
3 |
Hildeland, K I Erling |
S |
30 |
||
Heimburger, H Peter E |
Ju 37, C 7, |
Hilding, Ingrid |
S |
9 |
||
I 8 |
Hilding, Mats H |
u |
24 |
|||
Heimklo, K Julius M |
U |
2 |
Hillbo, Arne O Ju 32, Fi 21 |
|||
Heiroth, Ulf O |
Fö |
6 |
Hillerbrand, Carl-Henric S |
Fi 10 |
||
Hejdeman, Gunnar A |
C |
2 |
Hillerdal, Olle |
S |
6 |
|
Hektor, Bo F A |
Jo |
4 |
Hillerstam, Stig H |
K 21 |
||
von Heland, Björn Elson |
U |
24 |
Hillerudh, G Lars-Olov E |
Ju |
8 |
|
Heldt, Sten-Olof |
1 |
9 |
Himmelstrand, Gunnar G F K 6 |
8 |
||
Helgstrand, Lars G |
S |
5 |
Himmelstrand, Ulf J I |
Jo |
17 |
|
Hellberg, D Kjell V |
I |
15 |
Hinnfors, S Ivar U 47, C 16 |
|||
Hellberg, Olle A Oison |
Ju |
14 |
Hinno, Rein |
Fi 27 |
||
Hellberg, Jan B |
U |
14 |
Hjalmarson, Harry H |
Jo |
17 |
|
Hellers, P A Hans |
U 2 44 |
Hjalmarsson, H Yngve J |
S 27 |
|||
Hellgren, Bertil G |
U |
14 |
Hjalmarsson, S Ingemar |
Ju |
31 |
|
Hellman, Britt-Marie |
U 52 |
Hjelm, K G Lennart U 24 51, Jo 10 |
||||
Hellman, Sven R |
Fö 20 |
17 |
17 19 |
|||
Hellmér, Åke |
Fö |
18 |
Hjelm, Orvar |
In |
19 |
|
Hellner, Eskil M Ju 41, K 8 36, |
Hjelm-Wallén, Lena B Ju 41, U 27 |
|||||
In 5 |
Hjelmér, Gustav |
Ju 32 |
||||
Hellner, Jan E |
Ju 20 |
46 |
Hjelmqvist, Bengt |
U |
26 |
|
Hellners, E Tryggve |
Ju 20, In |
14 |
Hjelmqvist, Ingvar K R |
U |
35 |
|
Hellquist, Per-Anders |
U |
1 |
Hjelmqwist, Karl Gustaf |
H Ju |
19 |
|
Hellström, Emil |
U |
19 |
Hjelmskog, Sven |
In |
14 |
|
Hellström, Gunnar J |
U |
24 |
Hjern, Bengt K L |
K |
16 |
|
Hellström, Håkan A |
H |
11 |
Hjemquist, Mario |
Fö |
4 |
|
Hellström, K Birger |
I |
16 |
Hjorth, Jan L S |
U |
16 |
|
Hellström, Kajsa |
U |
52 |
Hjorth, Lars E A S 21, U |
17, Jo 22 |
||
Hellström, Mats J |
s |
17 |
28, I 2 |
|||
Helmers, Dag |
Fi 45 46 |
52 |
Hjorth, Nils T Ju 40, Jo 18 |
|||
Heimerson, Bo I H K 7, Jo 13 17, |
Hjorth, Ragnar |
Jo |
9 |
|||
28 |
Hodann, Jan O M |
I |
6 |
|||
Heimerson, Jo J H |
Jo |
28 |
van der Hoeven, Willem |
Fi |
30 |
|
Henningsson, H Einar G |
Jo 13 |
22 |
Hofsten, Erland A G |
In |
2 |
|
Henningsson, Ingemar |
U |
41 |
Holback, Stig E |
C |
4 |
|
Henningsson, Lars-Åke |
U |
43 |
Holecek, Josef |
U 41 |
||
Henricson, Sven-Eric |
Ju |
22, U |
44 |
Holm, A O Per |
In 7 |
25 |
Henricsson, Bengt H |
Jo |
19 |
Holm, J Lennart U 16, |
Jo 17 18, |
||
Henrikson, Claes H |
Fi |
21 |
In 1 2 |
|||
Henrikson, Lars G |
S |
15 |
Holm, Thorsten H |
Fi 6 39 |
||
Henrikson, Ulf T A |
U |
24 |
Holm, Tryggve O A |
Jo |
17 |
|
Henriksson, Christer |
U |
37 |
Holmberg, Bengt R |
U |
19 |
|
Henriksson, E Sture F |
S |
17 |
Holmberg, Bo |
U 30 |
||
Henriksson, Gunnar A |
U |
12, In |
1 |
Holmberg, Carl |
U |
19 |
Henriksson, Rune 1 |
Jo |
20 |
Holmberg, Erik G, Ju |
26, U |
20 |
|
Henrysson, Sten |
U 18 |
19 |
Holmberg, Gunnar E Fö 1 2 20 |
|||
Herlitz, Claes A |
In |
7 |
Holmberg, K Göran |
Jo 14 |
17 |
|
Hermanson, K Gunnar |
H 4 |
6 |
Holmberg, Per H A |
In 2 28 |
507
Personregister
Holmberg, Sten E |
S 15 |
Högdahl, Lars |
C 17 |
Holmgren, E Ivar |
Ju 31 |
Höglind, Lars O |
U 47 |
Holmgren, Herman |
U 28 |
Höglund, Bengt A |
U 4 |
Holmin, Nils E |
I 3 |
Höglund, E Olov U |
18, Jo 19 |
Holming, Klas |
In 20 |
Höglund, K Thure |
S 12 |
Holmquist, Bengt M |
U 16 |
Höglund, Olof A |
Ju 21 |
Holmquist, Bertil G Ju i |
19, K 1 41 |
Högström, Bertha |
U 47 |
Holmquist, Bo |
K 17 |
Högström, Ivar In 24, C 1 16 |
|
Holmquist, K R Torbjörn |
In 3 |
Höijer, Björn |
U 39 |
Holmqvist, A Mary S |
Ju 2, S 15 |
Höijer, Gunnar |
Fö 10 |
Holmqvist, Sture |
C 1 2 |
Hökerberg, Annika S O |
U 24 |
Holmqvist, Åke H |
Jo 22 |
Hölne, Karl-Vilhelm |
U 18 |
Holmstedt, Anders |
Ju 48 |
Hörjel, Nils J K 9, Fi 17 19, U 17 |
|
Holmstedt, Nils G |
Fö 12 |
Hörlén, S Ingemar (Inge) |
C 12 |
Holmstedt, Stig A |
Jo 5 |
Hörnlund, Gördis S 9 25 19, C 17 |
|
Holmstedt, Yngve D |
Ju 3 |
Höök, Erik SV S 12 21 |
, Fi 7 30, |
Holmström, Lars-Gunnar |
U 18 19 |
Jo 17 |
|
von Holst, Hans E |
Fö 3 |
Höök, S Rune |
Fi 22 |
Holte, K Ragnar |
U 23 |
||
Hornwall, Gert HD U |
14, Jo 19 |
I |
|
Hovstadius, O Sigvard |
U 55 |
Idin, Kurt A T |
I 11 |
Hubendick, Bengt L |
U 16 |
Igelstam, Rutger M |
Fö 12 |
Hugosson, Kurt I |
Ju 38 39 |
Imre, M Erdem |
K 24 |
Huldén, K O Tomas |
Ju 33 |
Ingelf, Sten |
U 41 |
Hult, Bengt V |
Ju 2 18 |
Ingelmark, Bo E |
U 14 52 |
Hult, Jan A H |
U 24 |
Ingelstam, Erik P G |
U 19 |
Hult, N E Jöran |
Ju 37 |
Ingelstam, Lars E Ju |
55, U 19 |
Hulterström, Sven Å |
H 9 |
Ingemansson, N Stig P |
K 27 |
Hultén, Karl Gunnar |
U 16 |
Inghe, P Gunnar |
S 15 |
Hultin, Måns K E |
U 14 |
Irwing, Dorothy |
U 41 |
Hultin, S Erland V |
U 14 |
Isacson, Bertil I |
K 11 |
Hultqvist, Bengt |
U 30 |
Isacsson, Bert E |
In 27 |
Hultqvist, Swen E H |
C 4 |
Isacsson, Dan S |
U 31 |
Hultström, Leif A I |
S 5 |
Isacsson, Göthe I G |
I 2 |
Husén, Torsten |
Ju 14 |
Isacsson, Karin |
In 19 |
Huss, P Magnus I |
Fi 36 |
Isaksson, Britt |
U 19 |
Hylla, Kristian W W |
U 27 |
Isaksson, David |
I 7 |
Håkanson, Håkan E |
U 24 |
Isling, B Åke J |
U 24 |
Håkansson, E Runo |
Ju 39 |
Israelsson, K Ragnar E |
U 49 |
Håkansson, Greta |
U 41 |
In 14, 19 |
|
Håkansson, Hans U 30, |
In 1, I 8 |
Ivarsson, Holger I Fi : |
27, In 6 |
14 |
Ivarsson, Sven Ivar |
Fi 2 |
|
Håkansson, Håkan E |
In 21 |
Iveroth, C Axel |
Fi 30 |
Håkansson, Sven-Olof H |
Ju 10 |
Iversen, Stig G L |
Ju 19 |
Hållsten, E Bertil |
Ju 37 |
||
Hårdefelt, S Börje Fi 25 26, In 21 |
J |
||
Hägerstrand, S Torsten E |
Ju 55, |
Jackert, Clas S:son |
UD 2 |
In 7, C 13 |
Jacobaeus, Christian |
U 30 |
|
Hägg, Ingemund |
U 19 |
Jacobson, Bengt A |
U 24 |
Hägglund, John E |
C 8 |
Jacobson, Gustaf A |
S 10 |
Hähnel, Folke |
U 1 |
Jacobson, Måns |
H 7 |
Hälinen, Erkki I |
U 44 |
Jacobsson, A Torvald |
Fi 17 |
Häll, Karl-Erik |
K 37 |
Jacobsson, Eva B |
U 28 |
Hällbrink, Yngve |
Fö 11 |
Jacobsson, L Ebbe |
Fi 24 |
Hänninger, Ulf N O |
Jo 17 |
Jacobsson, Per |
Ju 13 |
Härdin, K Uno |
In 20 |
Jacobsson, S E O Nicke |
Jo 4 |
Härlin, Olof C A |
Fö 1 |
Jaensson, Sverker |
K 29 |
Härnqvist, Kjell U 4 18 24 |
Jakobsson, Harriet |
U 46 |
|
Hävermark, K Gunnar J:son K 5 |
Jakobsson, Tage |
Fi 31 |
|
33 35 36 |
Jalling, Hans G T |
U 14 |
|
Högberg, C Johan H |
Fö 18 |
Janson, Arne A V |
In 23 |
Högberg, Curt-Ragnar G |
Ju 9 |
Jansson, Carl-Gunnar |
Ju 43 |
Högberg, J Paul |
U 31 |
Jansson, Bertil G |
Fö 16 |
Högberg, K Gunnar |
In 9 |
Jansson, Björn S |
U 22 |
Högberg, Lars G |
Fö 13 |
Jansson, Eric K |
Fö 7 |
Högberg, Mats J G |
K 6 |
Jansson, Helmer G |
In 15 |
Riksdagsberättelscn år 1972
508
Jansson, Henrik D J |
U 33 |
Johansson, Sven-Erik H |
Fi 46 |
||
Jansson, I A Gunnar |
U 44 |
Johansson, Sven-Åke S |
U 44 |
||
Jansson, Jan Owen |
Fi 19 |
Johansson, Tage N |
Fi 45 |
||
Jansson, Kurt |
Fi 39 |
Johansson, Viktor J |
U |
14 |
|
Jansson, N Ewald |
Jo 15 |
Johnson, Bo |
U 53 |
||
Jansson, N Lennart |
Fi 20 32 |
Johnson, J Åke |
Fö |
10 |
|
Jansson, Paul G. |
K 27, Fi 46 |
Johnson, Lars G |
U 17 |
||
Jansson, Sture E |
S 33 |
Johnson, Per E |
I |
6 |
|
Jansson, Tore |
U 24 |
Johnsson, E Reidmond |
H |
1 |
|
Jargin, Ingvar |
In 6 |
Johnsson, Jan G K 2 9 41, |
Fi 17 |
19 |
|
Jarning, Gösta H |
Fö 3 |
Johnsson, John E |
K 37 |
||
Javette, Bo |
U 24 44 |
Johnsson, N. Olle |
Ju |
13 |
|
Jeansson, Nils Ragnar |
Jo 14 |
Johnsson, Roland G |
U |
14 |
|
Jenning, Wolfgang C E |
S 7 |
Johnsson, Åke E |
U |
6 |
|
Jensen, Birger H L |
K 7, Fi 37 |
Jonasson, J E Bertil |
In |
18 |
|
Jensen, Povl |
K 16 |
Jonés, Klas G. |
Fi 36 |
||
Jeppson, Jan K V |
K 16 |
Jonnergård, Gustaf |
Ju 47 |
||
Jeppsson, O Gunnar |
Jo 26 |
Jonson, Lars |
H |
7 |
|
Jerdenius, K Elof |
U 16 |
Jonasson, A. Ingemar G |
K 27 |
||
Joge, Sven F |
Fi |
11, H 1 |
Jonasson, Anders E |
Fi 43 |
|
Johannesson, Erik R |
In |
17, C 8 |
Jonsson, Ann |
U 46 |
|
Johannesson, Ewald G |
V |
S10, |
Jonsson, Arvid |
U 47 |
|
Jo 17 |
Jonsson, Bo E |
U 24 |
|||
Johannesson, Ingvar |
U 44 |
Jonsson, Elver A D |
S |
11 |
|
Johanson, Eric W |
Jo 16 |
Jonsson, Folke |
In |
18 |
|
Johanson, Lars R |
Fi 23 |
Jonsson, Gustav A Ju |
14, S 25 |
||
Johansson, Arne G |
Fi 39 |
Jonsson, K Erland |
Fi 21 |
||
Johansson, Bengt A W |
Fö 2 17 20, |
Jonsson, Kjell I |
U |
5 |
|
Jo 28 |
Jonsson, Lars-Eric |
U 44 |
|||
Johansson, Bengt K Å |
Fi 9, C 6 |
Jonsson, Lena B |
S |
9 |
|
Johansson, Berndt |
U 39 |
Jonsson, R A Margit |
Ju |
2 |
|
Johansson, Bertil C Å |
U 14 |
Jonsson, Stig G T |
U 40 |
||
Johansson, Bo E |
S 27 |
Jonsson, Sverker Å |
U 24 |
||
Johansson, Caj-Aage K 15 |
20 31 39 |
Jonzon, Karin E |
In |
15 |
|
Johansson, E. Allan Jo 6 |
13 17 22 |
Jonzon, Sven-Gösta B |
Jo |
18 |
|
28 29, C 6 |
Josephsson, Leif E |
Ju 20 |
|||
Johansson, E Gunnel L |
S 17 |
Juhlin, Rolf |
I |
7 |
|
Johansson, Eric G E |
Fi 25 |
J unbäck, Carl Gunnar |
Jo |
20 |
|
Johansson, Erik V |
K 21 |
Junel, K Bertil |
U 31 |
||
Johansson, Gun |
U 44 |
Jungefors, Stig L S |
Fi 21 |
||
Johansson, Hans I |
Fi 50 |
Jungen, Rune |
In |
7 |
|
Johansson, Inge K |
U 39 |
Jungenfelt, Karl G Jo 9, I |
10 |
||
Johansson, J Henry |
Fi 16 |
Junger, Tage G |
Fö |
5 |
|
Johansson, K Gunnar E Ju |
19, U 19 |
Jungkvist, K J Ragnar |
C 5 |
10 |
|
Johansson, K Göran |
I 2 |
Jussil, Sune K |
In |
10 |
|
Johansson, K Hilding |
Ju |
26, U 18, |
Juthagen, Leif R |
U 14 32 |
|
C 17 |
Jägerstedt, J E Rune |
Fö |
5 |
||
Johansson, K Inge |
U 19 24 |
Järdler, Sven A S 18, U |
35, C |
1 |
|
Johansson, Karl-Axel |
U 8 |
Järleby, O Harry |
Ju 25 |
31 |
|
Johansson, Karl-Erik V |
C 10 |
Järnbrink, Hans G S 27, |
Fi 40 42 |
||
Johansson, Kjell I |
U 25 |
Järvholm, J Bertil |
U |
31 |
|
Johansson, Kjell Å M |
Fi 22 32 |
Jödahl, Ole E |
Jo |
17 |
|
Johansson, Knut B M |
Fi 30 |
Jönhagen, Sven B |
S 3 |
13 |
|
Johansson, Lennart |
U 29 |
Jönsson, Allan |
K |
7 |
|
Johansson, N Filip |
Jo 26 |
Jönsson, Börje N |
In 1 |
11 |
|
Johansson, Nils J O |
U 122 |
Jönsson, Carl-Arne |
K 22 |
||
Johansson, Ralph I |
S 9, In 26 |
Jönsson, E Gustav |
S 12 17 |
||
Johansson, Rune B Jo |
17, In 24, |
Jönsson, Eric L |
K 27 |
||
C 8 |
Jönsson, Gustav |
S 24 |
|||
Johansson, S K Lennart |
K 9 13 |
Jönsson, Göran B |
Jo |
1 |
|
15 28 32 |
Jönsson, Hans |
C |
2 |
||
Johansson, Solveig B |
U 39 |
Jönsson, J Ove |
In 3 |
14 |
|
Johansson, Sten R |
In 2 |
Jönsson, Rolf |
Fi 21 |
||
Johansson, Stig E |
Jo 15 |
Jönsson, Sture |
K 39 |
||
Johansson, Sune K |
Ju 26 |
Jönsson, Sune O |
Ju 39 |
||
Johansson, Sven |
S 12 |
Jönsson E Gustav |
S |
9 |
509
Personregister
Kleist, Åke O |
H 10, I 10 |
||
K |
Kleman, Bengt |
Ju 27 |
|
af Klercker, E Bertil T:son Fi 5 |
|||
Kahlin, Tage H G |
Fi 7, In 13 |
af Klintberg, Lennart |
Jo 17 28 |
Kaijser, Fritz J |
C 1 18 |
af Klintberg, Rolf H F |
K 14 |
Kaijser, Rolf G S |
Ju 3 |
Knubb, Erik V |
H 3 |
Kajland, Anders R |
K 27 |
Knudsen, Finn |
Jo 8 9 |
Kalderén, Lars G |
UD 2 |
Knutsson, Karl-Eric |
U 51 |
Kalén, Ingemar |
U 52 |
Knutsson-Hall, Torsten |
K Fö 4 8 |
Kalén, Olof H |
Fi 29, In 12 |
Knöös, Erik O |
Fö 19 |
Kallioniemi, Henry |
U 43 |
Koch, Göran E M |
Fi 28 |
Kappelin, Carl-Erik |
K 24 |
von Koch, Michael |
U 32 |
Karlberg, Björn A |
In 26 |
Kolare, Gustav C K |
K 6 |
Karlbjörn, H Sigvard |
K 3 |
Kolk, Raimond |
Jo 1 25 |
Karlén, F Ingvar G |
In 25 |
Kollind, Hans O |
Fö 11 |
Karlén, Göran H |
S 29 |
Ronnander, Benkt A V |
S 20, U 8 |
Karlgren, G Hjalmar T |
Ju 20 |
14 46 |
|
Karlin, Bengt G |
U 2 |
Kourtzman, Per E |
Fö 8 |
Karlson, Tore E |
U 24 28 |
Kragh, Börje R V |
C 13 |
Karlsson, B E Gert |
Jo 14 |
Krantz, Gösta |
U 44 |
Karlsson, Bertil H |
S 2 |
Krantz, Ingrid H |
U 8 |
Karlsson, Christer |
U 32 43 |
Krantz, P Gunnar |
Ju 49, S 15 |
Karlsson, E Thore A |
Fö 8 |
Krantz, Paul Olof |
U 19 |
Karlsson, Einar J |
U 24 |
Kristenson, Arne E |
H 10 |
Karlsson, Erik L |
In 22 |
Kristensson, A Yngve S |
Ju 19 35 |
Karlsson, F Göran Ju 37, S 1 28, |
Kristensson, Astrid M |
Ju 2 18 56 |
|
K 29, Jo 18 |
Kristensson, Bengt A |
Fi 20 |
|
Karlsson, Fritz |
U 41 |
Kritz, Lars-Bruno |
K 12 24 |
Karlsson, G Åke |
U 24 |
Kritz, Lars O |
K 6 |
Karlsson, Gunnar |
K 3 5 23 |
Kromnow, E Åke |
U 20 |
Karlsson, Gösta A |
S 10 |
Krona, Kurt |
C 11 |
Karlsson, H K Göran |
In 20 |
Kronvall, R G Stellan |
Jo 17 |
Karlsson, Helge G |
Jo 11 |
Kronmark, Eric A |
S 2, Jo 13 |
Karlsson, Henry |
S 32 |
Kull, Börje |
Fi 2 |
Karlsson, Jan 0 |
S 18 |
Kull, Karl-Erik |
U 14 |
Karlsson, Jan-Sture |
U 24 |
Kullenberg, E Börje |
I 5 |
Karlsson, K Ove |
U 14 |
Kullén, N. Olof (Olle) |
C 5 |
Karlsson, Kurt |
U 46 |
Kulling, Ernst R |
I 10 |
Karlsson, Lars Erik |
I 6 |
Kuylenstierna, H Carl-Erik K 23 |
|
Karlsson, Nils Allan |
K 32 |
Kuylenstjerna, K Göran J Jo 26 |
|
Karlsson, Ulf G |
Fö 18 |
Kvarnsmyr, Lars F H |
Ju 42 |
Karlström, Vilhelm H |
Ju 13 57 |
Kåhre, M Lillemor |
Jo 16 |
Kautsky, Gunnar F H |
I 1 |
Källberg, K N Ingemar |
Ju 32 |
Kesselmark, Leif Å |
Fö 7 |
Kallenius, Sten I R In |
1 17 25 26 |
Kierkegaard, C Peder J |
U 14 |
Källner, Claes-Göran G |
C 4 15 |
Kihlberg, Anders |
Fö 1 |
Källrot, K Gunnar |
I 7 |
Kihlbom, J Magnus |
S 18 |
Källstad, Thorvald E |
U 28 |
Kihlman, K Herbert |
U 13 |
Kärne, Sigvard |
C 11 |
Kihlman, Tor S D |
K 27 |
Kärnek, Ruth I C |
U 18 |
Kilander, Kjell |
Jo 9 |
Köhl, Olof F E |
U 49 |
Kim, Lillemor A B |
U 24 |
Köhler, Nils G |
Ju 20 |
Kindahl, P Jan |
I 8 |
Köhlmark, Bo R |
K 27 37 |
Kindlund, A Sören |
S 9 |
Körlof, Voldmar |
K 29 |
Kinell, Erik A T |
Ju 14 |
Körner, F Lennart |
H 7 |
Kirstein, Lennart |
Ju 14 |
Körner, Sten G |
U 46 |
Kjellberg, Gunvor |
U 24 |
||
Kjellén, Bengt I |
U 14 |
||
Kjellgren, Ove I Fi 40, In 12 21 |
|||
Kjellin, Björn T M |
Ju 11 |
L |
|
Kjellstrand, Leif |
S 24 |
Laag, Ann-Mari |
U 40 |
Kjellström, S Åke |
S 1, K 5 |
Lager, Carl-Gustav |
K 16 |
Kjessel, Bo |
Fi 27 |
Lager, Ingemar |
U 43 |
Klackenberg, S Lennart |
UD 2, H 1 |
Lagerblad, J Peter |
Fi 38 |
Klasson, K Alger |
U 4 |
Lagerbäck, Björn |
U 48 44 |
Kleen, Erland |
UD 4 |
Lagercrantz, Bo U |
U 16 |
Klefbom, Folke R |
Fö 2 |
Lagerkvist, A Claes G |
Fi 40 |
Riksdagsberättelsen år 1972
510
Lagerkvist, Magnus |
Fö 16 |
Lagerlöv, Elisabet |
S 34 |
Lagerqvist, Åke |
U 20 |
Lagerwall, Hans E |
K 10 |
Lagerwall, S Y Torbjörn |
U 19 |
Laine, Christian |
Fö 14 |
Lalander, N Sven O |
I 3 |
Lalander, Nils |
U 4 |
Land, Johan |
Ju 30 |
Landahl, E Tore |
Ju 11 |
Landahl, O Sixten H |
Jo 8 |
Landergren, Nils G G |
Fö 2 17 |
Landin, Palle J |
In 15 |
Landquist, Eddie L Ju 48
Landström, Sten-Sture H Ju 22,
K 37, U 21
Långbom, Nils E Fi 45
Langdahl, Henry |
Jo 7 |
Lange, N Gunnar |
Fö 17 |
Langenskiöld, Carl G L Fi 23 |
|
Lannegren, Göran |
U 1 26 |
Lannek, Nils G V |
Jo 19 |
Lanner, B O Vilgot |
H 10 |
Larfeldt, Nils J |
H 7 |
Larfors, E V Tage |
Ju 7 |
Larnstedt, A Ossian S |
25 31, In 14 |
Larsén, E J Lennart |
S 6 |
Larson, Knut-Inge L |
K 8 |
Larson, Leif E |
U 29 |
Larson, Rune |
Fi 39 |
Larson, Sten E |
H 1 |
Larsson, A Lennart |
U 24 |
Larsson, Erik i öskevik |
S 15 |
Larsson, Ewert S |
U 27 |
Larsson, Gunnar |
S 24 |
Larsson, Gunnar K V |
Ju 27, U 27 |
Larsson, Gösta |
U 19 29 |
Larsson, Hans |
U 19 |
Larsson, K Einar A |
S 9, K 27, |
Jo 13 |
|
Larsson, K S Sigvard |
C 17 |
Larsson, Karl-Anders |
H 11 |
Larsson, Karl G Ju 22, S 10 19 20
25, Fi 21
Larsson, Kjell Jo 10
Larsson, L Thorsten U 44
Larsson, Lars E S 9 10, U 28,
In 3
Larsson, |
Lars-Olov H |
Fi 9 |
Ifarsson, |
Lennart |
U 28 |
Larsson, |
Mats R S |
Ju 7 |
Larsson, |
Mårten J |
U 22 |
Larsson, |
R Per-Ola |
Ju 23 |
Larsson, |
S Gunnar M |
Ju 13 |
Larsson, |
Sixten |
Fi 16, U 40 |
Larsson, |
Stig K |
Fö 16 |
Larsson, |
Sven A A |
C 5 10 |
Larsson, |
Sven E |
Fö 10, Fi 37 |
Larsson, |
Sven-Erik |
Ju 38 |
Larsson, |
Sven O |
Fi 6 |
Larsson, |
Tage K L |
Fi 5 |
Larsson, |
Torsten A |
Fi 50 |
Larsson, |
Ulf O |
S 9, U 28 |
Larsson, |
Ulla S |
Ju 22 34 43 |
Larsson, |
Y Allan G |
I 15 |
Larsson, |
Yngve B |
I 8 |
Lassen, Bengt F C Ju 48
Lassinantti, I Ragnar U 43, In 27
Laurell, Karl Fredrik Fi 1
Laurin, Lars E Jo 17
Luritz, L Yngve C 12
Leander, Per U 43
Leander, Sven U 41
Leche, Johan H Ju 13 34 43 57
Ledstedt, K Gösta I In 6
Leffler, J Olof H 3
Lehmann, F Margareta K 24
Leine, N Erik K 27
Lekborg, E E Olov K 37
Lekman, J Inge Jo 16 17 28
Lemne, Carl-Göran Fi 4
Lemne, Lars G II
Lemne, Mats H K 33, U 3, In 13,
I 1 11
Leo, Håkan U 43
Leo, P Gunnar In 1 25 26
Letzén, Sven-Roland U 17
Leuf, Nils Börje H 1
Levin, Karl-Axel Fi 19
Levin, Tage P In 13
Lewén-Eliasson, Anna-Lisa H 9,
C 17
Lewenhaupt, Gösta K:son Jo 24
Lewin, Saul U 30, H 7
Lidbom, Carl G S 18
Lidén, B Carl Johan Jo 26
Lidén, Gunnar KO K 27
Lidén, Lars Y I 10
Lidgård, Curt S H UD 2
Lidgård, H Bertil I C 12
Lidin, Karl-Olof Ju 38, U 27
Lidmalm, Tord N G I 15
Lidvall, Göte Fö 3
Liedberg, Ander J B Fö 21
Ligner, Anders V K 10
Liljebjörn, E Gunnar Jo 29
Liljedahl, Svante B K 30
Liljeqvist, Rolf A Ju 15, K 34
Lind, C Ingemar B U 24
Lind, Gösta A Ju 45
Lind, Johan AL Ju 41, Fi 35
Lind, Per E U 40
Lind af Hageby, Gösta K 4
Lindahl, Carl Erik T Ju 30 35
Lindahl, Carl-Fredrik H Fö 5 21
Lindahl, Essen HG U 35, In 5
Lindahl, K Olof R Fi 22 26
Lindahl, Lars O H K 7
Lindahl, Sven-Åke U 52
Lindahl, Ulf V A:son Fö 11
Lindahl-Kiessling, Kerstin M U 37
Lindal, Kurt G U 35
Lindbeck, C Assar E Fi 38, U 24
Lindberg, Bert H Ju 8
Lindberg, Carl-Otto A C 8
Lindberg, E Jakob M In 2
Lindberg, E Rupert Jo 15
Lindberg, Erik G Ju 13
Lindberg, K Egon C 4
Lindberg, Lars GB Fi 5
Lindberg, N Olof Ju 9
Lindberg, R Greger Fö 19
511
Personregister
Lindberg, S Ingemar S 9
Lindberg, S Lennart Fi 50
Lindberg, Sven J K 6
Lindberger, Lars I 2
Lindblad, Rune U 41
Lindblad, Sven J H Fi 17 30
Lindblom, Paul Fö 16, S 15 20,
U 22
Linde, Bengt A 16
Linde, Per Gunnar A Fi 40
Linde, Torsten In 16
Linde, Ulf H U 22
Lindeberg, Bengt C 11
Lindeborg, Sven H In 20
Lindegård, Sven U 27
Lindell, Bo G lo 17
Lindell, Ingvar A Cl
Lindell, Malte lu 5
Lindell, Mats G U 14
Lindell, N J Ebbe U 4
Lindencrona, Alvar Fi 23
Lindencrona, Fredrik V K lo 17, H 8,
I 9
Lindencrona, Gustaf Ju 15, K 8 34
Lindencrona, Tomas In 10
Linder, Helge K 8, Fi 20
Linder, Sven G UD 4
Linderoth, Karl Axel U 24
Lindén, Hans Jo 23
Lindén, Lars G U 31
Lindén, Sven Fö 7
Lindén, Yngve T Fi 27, In 6
Lindfors, Kurt O I H 4 9
Lindfors, Leif V |
U |
14 |
|
Lindgren, Alf T |
Ju |
27 |
|
Lindgren, Anne-Marie |
U |
6 |
|
Lindgren, B Jonas |
Fö |
20 |
|
Lindgren, Bo |
Jo |
25 |
|
Lindgren, Claes B L |
I |
3 |
|
Lindgren, Göran |
U |
29 |
|
Lindgren, Göte |
u |
44 |
|
Lindgren, Henrik G A |
Fö |
1 |
|
Lindgren, J Gunnar |
I |
2 |
|
Lindgren, Kurt |
U |
41 |
|
Lindgren, S Åke |
S 12 |
21 |
|
Lindgren, Stig Fö 1, |
K |
24, U |
30 |
Lindgren, Ulf |
U |
48 |
|
Lindgren-Fridell, A Marita |
G U |
22 |
|
Lindh, Erik A |
C |
1 |
|
Lindh, Leif G B |
H |
2 |
|
Lindh, Tore B E |
S |
12 |
|
Lindhagen, C Gösta |
K |
9 |
|
Lindhagen, Sigvard I |
I |
7 |
|
Lindhoff, B Håkan |
U |
17 |
|
Lindholm, P Sigurd |
Fi |
21 |
|
Lindkvist, Gunnar |
U |
44 |
|
Lindmark, A Lars G |
Fi 9 |
38 |
|
Lindmark, Lars E |
I |
14 |
|
Lindohf, Fritz E |
Fö |
11 |
|
Lindow, M-W Styrbjörn |
R |
Fö 2 |
17 |
Lindquist, Ulf W E |
C |
1 |
|
Lindquist, Armin H |
I |
5 |
|
Lindquist, B Rune L |
U 14 52, |
||
Lindquist, C Bertil J |
U |
19 |
|
Lindquist, Sten |
Jo |
3 |
Lindquist, Sture BL I 11
Lindquist, Ulf W E C 15
Lindqvist, B Rune L U 41
Lindqvist, F Ingvar U 24
Lindqvist, Lars IM U 10
Lindqvist, Olle O G Ju 27, H 1 3
Lindqvist, Rolf LA Fi 3
Lindqvist, S Olof K K 18
Lindqvist, Sven O U 17
Lindroth, Annica M U 25
Lindroth, Kurt J H Ju 19
Lindskog, Carl P F Jo 12
Lindskog, J Lennart Jo 8 18
Lindskog, Nils-Petter U 17
Lindstam, Leif E Fi 12 52, U 17
Lindstedt, Anders K 7 14, Fi 18,
H 3
Lindstedt, Hans G Ju 30
Lindstrand, E Lennart Ju 19
Lindstrand, Leif U 14 34 43
Lindström, Alice M F U 24
Lindström, B E Gunnar Fö 13
Lindström, Berndt E S 29
Lindström, Gunnar S 24, In 21
Lindström, Hans-Gunnar Ju 39
Lindström, Harry I Fi 47
Lindström, Jöns S 24
Lindström, K E Ingemar K 29
Lindström, S Olle In 26
Lindström, S Åke U 24 37
Lindvall, Harald S 2
Lindvall, K Erik In 15
Linell, Stig SV Jo 25
Ling, Jan H U 41
Linn, Björn G U 16
Lirén, Gösta U 44
Littorin, Anne-Britt M U 31
Littorin, Rolf Ju 40
Litzén, Anders G Ju 27 44
Litzner, K Ragnar S 6
Ljung, Lars U In 7 13
Ljungar, Jan AB Ju 28, In 21
Ljungbeck, Carl C 2
Ljungberg, Allan I E 13
Ljungberg, Blenda M Ju 13 24, S 17,
U 53
Ljungberg, Göran L D Ju 27
Ljungberg, Lennart U 1
Ljungberg, Åke C W H 11
Ljungberger, A Torsten K 14
Ljungdahl, Olle U 23
Ljunggren, Lars R Fö 11
Ljunggren, Sven E 15
Ljungholm, Kurt A In 3
Ljungholm, S Elof S 14
Ljungman, Seve KB U 1
Ljungström, Claes G K 11 27
Lloyd, Bengt E H 9
Loheman, Arne Fi 23
Lorichs, Ludvig Ju 37, C 10
Lothigius, Carl-Wilhelm Jo 18,
In 18
Ludvigsson, Ingrid Jo 18
Ludvik, Klaus Fö 1
Lugn, Robert P E Fö 7 10
Lukkari, Bror U 19
Riksdagsberättelsen år 1972
512
Lundahl, Ingrid L |
In 10 |
Löwbeer, Hans S 18, U 14 24. |
||
Lundahl, R Rune G |
Ju 31 |
Jo 17 |
||
Lundberg, Arne |
U 44, C 2 |
Löwenhielm, Fredrik A |
C 3 |
|
Lundberg, Gunnar E B |
In 12 |
|||
Lundberg, K F Valdemar |
In 21 |
|||
Lundberg, K Max |
U 24 |
|||
Lundberg, Lars H:son |
Fö 5 |
M |
||
Lundberg, Lars-Olof |
S 27 |
Madsen, Magnus E |
K 26 |
|
Lundberg, N Ragnar W |
Fö 9 12 |
Magnander, Ebbe E A |
Ju 32, K 26 |
|
Lundberg, P J Thorsten |
U 31 |
Magneberg, Stig E |
Fö 7 |
|
Lundberg, Sten G J |
H |
3, C 11 |
Magnusson, A Tage |
S 1, Fi 3 45 |
Lundblad, Björn O |
Jo 12 25 |
Magnusson, David N |
Fi 6 |
|
Lundblad, Grethe |
S 9 |
Magnusson, Erik O B |
S 11 |
|
Lundbäck, B Holger |
I 7 |
Magnusson, Erik Å |
H 4 |
|
Lundeberg, Christer N S |
U 24 |
Magnusson, Gunnar K |
O U 27 |
|
Lundell, Lars-Erik V |
I 10 |
Magnusson, Ingela A |
U 18 |
|
Lundell, Sture V |
Fi 8 46 |
Magnusson, K G (Karl-Gustav) |
||
Lundevall, Owe N A |
In 10 |
Fö 16 |
||
Lundgren, Carl-Ulrik |
Fö 5 |
Magnusson, Leif |
U 32 |
|
Lundgren, Georg E H |
Fi |
50, U 24 |
Magnusson, Leif R |
U 24 |
Lundgren, Lennart |
Ju 53 |
Magnusson, Lennart CO Fö 19 |
||
Lundgren, Rolf A |
U 19 |
Magnusson, N Åke |
Ju 22 |
|
Lundgren, Stig G |
U 19 |
Magnusson, Nils B |
Jo 12 |
|
Lundgren, Stig H E |
Ju 23 26 |
Magnusson, S E Gunnar Fö 11 |
||
Lundh, Jan-Henrik |
U 19 |
Majberg, Karl G V |
C 10 |
|
Lundh, K Gunnar |
Fi 32 |
Malm, B Svante |
S 22 |
|
Lundholm, Bengt G |
Jo 17 |
Malmberg, B Arvid |
S 5 |
|
Lundin, Bengt G |
In 16 |
Malmberg, C Lars E |
Fi 48 |
|
Lundin, Birger E V:son |
U 14 |
Malmberg, Åke |
In 17 |
|
Lundin, N Tore H |
S 27 |
Malmfors, Torbjörn |
S 34 |
|
Lundmark, Nils A J |
I 3 |
Malmgren, Allan B |
U 1 |
|
Lundquist, Nils Henrik |
Fö 13 |
Malmgren, Kurt K-G |
Ju 39, Fi 1 |
|
Lundquist, Olof F |
U 25 |
41 44 51 |
||
Lundqvist, Bo Christer |
U 43 |
Malmgren, Nils |
U 43 |
|
Lundqvist, Åke G |
U 24 |
Malmgren, S Sture L |
U 31 |
|
Lundstedt, Barbro E |
S 26 |
Malmquist, Sten G |
Ju 14 |
|
Lundström, Hans O |
UD 3, H 1 |
Malmqvist, Lars |
Jo 7 |
|
Lundström, Herbert |
Jo 19 |
Malmqvist, Stig G |
S 17 |
|
Lundström, Karin |
S 10 11 |
Malmsköld, Bertil |
S 24 |
|
Lundström, N Birger |
Ju 26 |
Malmström, Bengt G V Ju 18 25 |
||
Lundström, Stig H V |
In 14 |
Malmström, C Gösta |
Ju 53 |
|
Lundström, Sven |
Jo 17 |
Malmström, Sten |
U 53 |
|
Lunning, Lars G H |
U |
27, In 21 |
Malmås, Bengt H |
Jo 13 |
Luukkonen, Veija |
U 29 |
Mangård, Nils |
S 15, K 7 |
|
Lubeck, S A Lennart |
I 15 |
Manhem, B T Seth |
Fi 48 |
|
Liming, Karl Gustav T |
U 14 |
Mannegard, Eli |
In 16 |
|
Lychou, Dag E A:son |
H 1 |
Mannerfeldt, Nils O G Ju 42 49, |
||
Lyckeberg, Nils |
Fö 10 |
Fi 25 |
||
Lysell, E G S |
U 13 |
Marcus, Stig |
Fö 13 |
|
Lyth, K Erik |
Fö 6 |
Marcusson, Sten G |
U 37, In 20 |
|
Lönnergren, E Bengt |
Ju |
27, Fi 1, |
Marén, Lars Å |
U 15 |
In 5 |
Maritz, Arvo |
S 32 |
||
Löfdahl, Göran |
Ju |
48, U 26 |
Marken, Karl-Erik |
U 13 |
Löfgren, Torsten |
I 12 |
Markesjö, A Gunnar |
U 19 |
|
Löfqvist, Gert |
U 44 |
Marklund, K Lennart |
H 1 |
|
Löfqvist, Ivar |
UD 2 |
Marklund, Sixten |
U 19 |
|
Löfqvist, Thyra C |
Jo 7 |
Marknäs, N Sigurd V |
Ju 13 |
|
Löfstad, Einar O |
Fö 12 |
Marnell, K Gunnar |
Ju 13 |
|
Löfstedt, Gösta |
C 2 |
Marnfeldt, Lars A H |
H 11 |
|
Löfström, U Inge |
U 33 |
Martenius, Åke B A |
H 4 6 11 |
|
Lönner, N Göran |
Jo 4 |
Martinsson, Bo |
Ju 2 13 22 24, |
|
Lönngren, D Rune S 24, |
Jo 13 17, |
S 18 |
||
I 7 |
Masreliez, Nils |
S 24 |
||
Lönnqvist, Olov |
K 26, U 30 |
Matthiessen, Lars |
Fi 38 |
|
Lönnqvist, Ulf R Jo |
14 |
17 18 28 |
Mattson, Ingemar |
U 44 |
Lövegren, Marianne |
Ju 14 |
Mattson, Lisa |
Ju 24 41 47 |
513
Personregister
Mattson, Olov R |
U |
27 |
|
Mattsson, B G Stig |
U |
25 |
|
Mattsson, Bengt-Olof T |
S 11 |
18 |
30 |
Mattsson, Jan-Olof |
K |
39 |
|
Mattsson, S M Lennart |
I |
14 |
|
Mattsson, Sten F I |
Ju |
14 |
|
Medelberg, Erik I |
In |
3 |
|
Medin, Knut H |
Jo |
13 |
|
Mehr, Hjalmar L |
Ju 52, |
Fi |
30 |
Mehr, Katrin G |
Jo |
21 |
|
Meidner, Rudolf A U 9, In 2 9 |
15 |
||
Mejegård, O Sigvard W |
Jo |
13 |
|
Melander, Göran E |
In |
5 |
|
Melin, Cai T O |
Jo |
17 |
|
Melin, Gunnar R D |
Jo |
5 |
|
Melin, Karl-Axel |
S |
10 |
|
Mellbin, B Lennart |
Fi |
52 |
|
Mellqvist, Sven A |
Fö 18, K 6 |
||
Metelius, Bengt E |
Fi |
4 |
|
Meurling, Karl |
U |
15 |
|
Meyerson, Anita E |
Ju 56 |
||
Meyerson, K Åke W |
U |
16 22 |
|
Michanek, Ernst N l |
UD 2, U 51, |
||
Jo 17 |
|||
Mildner, Erwin A Fi 27, In 6, I |
13 |
||
Millgärd, E Olof (Olle) |
C |
12 |
|
Milstam, K östen |
K 9, |
Fi |
19 |
Moberg, C E Ragnar |
Jo |
7 |
|
Moberg, Erik E:son |
I |
5 |
|
Moberg, Harald A:son |
Jo |
26 |
|
Modig, Karl-Erik V |
I |
6 |
|
Modig, Stig |
In |
24 |
|
Modigh, Pontus |
Ju 9, |
Fi |
24 |
Moding, Philip |
C |
2 |
|
Mogård, Britt E T |
U |
44 |
|
Molde, Bertil |
U |
23 |
|
Molin, Folke P O |
H |
11 |
|
Molin, N Rune |
Fi |
45 |
|
Moll, Olof G |
U 11 |
14 |
43 |
Mollstedt, S R Bo |
Fi |
11 |
|
Monie, G Yngve |
Ju |
31 |
|
Montan, Karl J A |
S |
22 |
|
Montelius, Jan-Christian O A |
Fi |
25 |
|
Montgomery, J Henry A Ju |
32 |
54 |
|
Morales, H Christofer |
K |
15 |
|
Morath, B Axel |
Ju |
35 |
|
Moreau, Jan-Erik |
Jo 28, I |
10 |
|
Morling, Bertil J A |
Fö |
14 |
|
Mossberg, Elin K E |
S |
17 |
|
Mossberger, Eric G V |
Jo |
26 |
|
Munck, Johan |
Ju |
11 |
|
Mundebo, K A Ingemar S 9 |
28 |
||
Miihlenbock, Kjell I O |
Jo |
16 |
|
Miihlow, John |
Jo |
10 |
|
Muller, Jytte M |
U |
31 |
|
Myhlback, J Lennart |
C |
16 |
|
Myrdal, Alva |
Ju 55, U |
27 |
|
Myrdal, Gunnar K |
Jo |
17 |
|
Myrenberg, Bo K M |
U |
22 |
|
Myrenberg, Lars E T |
U |
22 |
|
Myresten, Sven-Olof |
Jo 23, In |
18 |
|
Myrén, K G Lennart |
H |
9 |
|
Myrlöv, Åke E |
In |
25 |
|
Myrsten, J Lennart |
Ju 33, |
Fi |
20 |
44, H 1, I 5 |
|||
Månsson, E O Sigvard |
Fö |
10 |
Mårtenson, Jan P G |
Jo 17 |
Mårtensson, Alvar G G |
U 44 |
Mårtensson, Nils |
C 2 |
Mårtensson, Skotte |
U 14 |
Mårtén, Hans W |
In 18 |
Möhlenbrock, Sigurd |
U 52 |
Möller, Arne P |
S 23 |
von Möller, C G Peter |
Ju 37 |
Möller, Lennart |
K 27 |
Möller, Yngve A Ju 47, |
In 14 |
Mörth, K Gunnar |
U 31 |
N |
|
Nabseth, Lars G |
Fi 38 |
Narfström, A J Petter |
UD 2 |
Nasenius, B Jan V |
Ju 49, S 15 |
Nauckhoff, Per |
U 19 |
Nauclér, Sten-Eggert |
Fö 3 |
Neergaard, Erik A Ju 8, K 8, C 4 |
|
Nelander, Eric M |
Ju 18, C 2 |
Nelander, Olle S 20 12, K 39 |
|
Nemes, Endre |
U 22 |
Nettelbrandt, A Cecilia |
Fi 45, |
In 10 |
|
Netzén, K Gösta K 15, C 2 12 |
|
Neumiiller, Jan F |
Ju 28 |
Neymark, Marit H E |
Fi 1 |
Nihlfors, Folke U |
Fö 8 19 |
Niklasson, Ö O Harald |
In 9 |
Nilsell, N Ragnar |
Fö 2 |
Nilsonne, Ulf T |
Ju 30 |
Nilsson, A Manfred |
Ju 4 |
Nilsson, Alf G |
Fi 43 |
Nilsson, Anna-Lisa |
U 44 |
Nilsson, Axel N |
U 45 |
Nilsson, B R Edvard |
In 21 |
Nilsson, Bernt I |
K 27 |
Nilsson, Björn |
Fö 1 |
Nilsson, E Tore R |
I 8 |
Nilsson, Edgar O M |
S 31 |
Nilsson, Erik F |
C 2 |
Nilsson, Folke |
U 43 |
Nilsson, G Ingemar |
U 31 |
Nilsson, Gunnar E |
I 9 |
Nilsson, Göte |
S 25 |
Nilsson, Herbert |
U 53 54 |
Nilsson, I Pål-Nils |
U 22 |
Nilsson, Jan |
U 19 |
Nilsson, Jan H |
Fö 1, K 15 |
Nilsson, Jan-Ivan N |
In 5, C 12 |
Nilsson, Jöns O |
Jo 7 |
Nilsson, K Börje Ju 3, |
S 11, U 25, |
In 19 |
|
Nilsson, K Valter |
Fi 19 |
Nilsson, Kaj J |
U 45 |
Nilsson, Karl-Erik |
S 28 |
Nilsson, Karl-Johan |
Fi 48 |
Nilsson, Kurt E |
C 4 |
Nilsson, Lars E |
K 27 |
Nilsson, Matts G |
U 24 |
Nilsson, N Axel |
U 42 |
Nilsson, N Per-Erik |
Ju 23 |
Nilsson, N Yngve Ju 23, Fi 35 46 |
|
Nilsson, Nils-Erik |
Fi 48, C 7 |
17f Riksdagen 1972.1 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1972
514
Nilsson, Nils Gunnar |
U |
33 |
Nilsson, Olof |
Jo |
28 |
Nilsson, Per Olof V |
Fö |
20 |
Nilsson, S Clarence |
U |
55 |
Nilsson, S Eric H |
C |
2 |
Nilsson, S Ingvar |
S |
16 |
Nilsson, Staffan |
U |
25 |
Nilsson, Sten Börje R |
Fö |
1 |
Nilsson, Stig Å |
Fö 2 |
20 |
Nilsson, Thaly |
U |
52 |
Nilsson, Thora I-L |
U |
24 |
Nilsson, Tom |
Fi |
21 |
Nilsson, Torsten |
U |
23 |
Nilsson, Ulf A |
U |
14 |
Nilsson, Vilhelm |
S |
14 |
Nilsson, Åke |
In |
21 |
Nilstein, Arne H |
Fi 30 |
45 |
Nissback, Nils E |
Fi |
9 |
Nisser, Carl Wilhelm B |
Ju |
47 |
Nisser, Per Olof |
U |
33 |
Norberg, Dag L |
U |
14 |
Norberg, Erik |
In |
10 |
Norberg, Sven E O |
Ju |
9 |
Nord, B Ingemar |
H |
2 |
Nordbeck, Lennart V |
Fö 15, C |
! 3 |
Nordbeck, S E Gunnar |
Fö 2 10 |
17 |
20 |
||
Nordberg, Anders E |
Fi |
7 |
Nordberg, S Ivar |
In |
26 |
Nordblom, Bengt S J |
Jo |
19 |
Nordell, Jan Olof Ch |
K |
29 |
Nordenberg, Torsten K |
W U |
14 |
Nordenhäll, Bruno |
S |
12 |
Nordenskiöld, E Otto E |
Jo |
17 |
Nordensköld, Mats |
U |
48 |
Nordenson, Jonas W |
H |
8 |
Nordenson, Ulf K |
Ju |
33 |
Nordén, Bengt |
U |
18 |
Nordgren, Hans P W |
In |
3 |
Nordgren, S Lennart |
Fö |
11 |
Nordh, N H Inge |
Fö |
11 |
Nordin, Anna-Greta |
U |
31 |
Nordin, Gösta E |
U |
5 |
Nordin, Inga L |
S |
17 |
Nordin, Sven Eric |
u |
47 |
Nordlander, N Arne |
u |
14 |
Nordlander, Nils-Brage |
S 6 |
12 |
Nordling, O V Tore |
Fö |
13 |
Nordlund, E Anders |
Jo |
14 |
Nordlund, Ernst |
U |
11 |
Nordlund, Stig F |
C 1 |
18 |
Nordmark, Dag |
U |
29 |
Nordquist, Gunilla E |
U |
31 |
Nordstedt, Lars R |
u |
41 |
Nordstrandh, Ove H |
u |
24 |
Nordström, Clas G |
Ju 16, K |
34 |
Nordström, Gert Z |
U |
31 |
Nordström, L Gösta |
S |
31 |
Nordström, Lars |
U |
43 |
Nordström, Lars E |
K 32, In 7 |
|
Nordström, Lars-Erik |
K 15 |
31 |
Nordström, Lennart W |
Fi |
2 |
Nordström, Olle |
K |
22 |
Noreen, Sven E |
U |
16 |
Norell, Thomas |
U |
14 |
Norlander, Carl-Oscar |
K |
16 |
Norlin, Sven |
U |
29 |
Norling, Barbro M |
U |
31 |
Norling, E Gunnar E |
C |
16 |
Norling, S Åke |
K |
37 |
Norman, Ilmar |
S |
3 |
Norman, L Åke |
K 30 |
31 |
Norman, N Eric |
K |
16 |
Norman, Roland V |
In |
18 |
Normark, Georg R |
In |
21 |
Norrbom, N Claes-Eric |
K 6 |
32, |
Jo 1 9, In 18 |
||
Norrby, J Sören |
Jo |
28 |
Norrgren, Ulf |
Jo |
7 |
Norrman, Lars-Olof |
U |
12 |
Norrmo, Sten E |
Fö |
8 |
Norrsell, H Göran |
Ju |
50 |
Nyberg, J Olaus Ju |
18 23, Fi |
21 |
Nyberg, Stig K |
Fö |
19 |
Nybom, P Arne A |
Jo |
1 |
Nycop, Carl-Adam |
Jo |
17 |
Nygren, Alf L |
U |
34 |
Nygren, G Ingemar |
S 4 12 |
13 |
Nygren, Jan B |
U |
14 |
Nyhlén, Lars-Olof |
u |
48 |
Nylander, Lars |
u |
27 |
Nylander, Sven H |
Jo |
21 |
Nyman, Erik O |
Ju 22 |
32 |
Nyman, Kjell |
U |
11 |
Nyqvist, N Tore |
C 3 |
11 |
Nyrén, A Per-Elof |
Fi 15 |
26 |
Nyrén, Bengt |
Fi |
20 |
Nystedt, Stig H |
Fö |
7 |
Nyström, Bror-Oskar |
Fö |
8 |
Nyström, Holger R B |
Fi 20, Jo 7 |
|
Nyström, Lars A |
Fi |
4 |
Näsholm, Birger |
Fi 28 |
34 |
Näslund, Eivor |
S |
10 |
Näslund, Stig |
U |
44 |
Näsström, Emil E |
U |
12 |
Näswall, Björn K |
U |
24 |
O
0’Konor, Bengt G W |
Fö |
7 |
Oberger, Bengt |
U |
25 |
Odencrants, Carl |
S |
32 |
Odén, A Birgitta |
Ju 55, U |
24 |
Odén, C Åke |
K 17, Fi |
19 |
Odh, K Hans M |
U 7, Jo 5 |
|
Odhammar, J E Ivan |
Ju 7, K |
16 |
Odhnoff, E Camilla |
In |
10 |
Odhnoff, Jan E |
H |
2 |
Odquist, Gudrun I |
Ju |
2 |
Ogner, Stig V |
Fö 12 |
16 |
Ohlin, Gösta |
U |
41 |
Ohlsson, Ingvar D |
In |
2 |
Ohlsson, P T Ingvar |
Ju 32, S |
20, |
U 2, In 7 |
||
Olderin, Gunnar O |
U |
24 |
Olerud, Eric H K |
27, Jo 22 |
28 |
Olhede, Torleif E |
Fö |
20 |
Olofson, Erik G |
Fö |
18 |
Olofsson, Birgitta K |
Ju |
14 |
Olofsson, K Oscar |
U |
41 |
Olofsson, Klas T |
U |
27 |
515
Personregister
Olofsson, Sören |
U 50 |
Olson, O Lennart |
Fi 22 |
Olsson, A E Osborn |
U 24 |
Olsson, Agne Henry O |
K 2 |
Olsson, Alf E |
Fi 42 |
Olsson, Arthur |
U 48 |
Olsson, Bengt K |
S 12 18 |
Olsson, Bertil E |
In 23 |
Olsson, Birger |
U 53 54 |
Olsson, Bo Armand |
U 41 |
Olsson, Carl Olov |
K 15 |
Olsson, Curt I |
Ju 13 |
Olsson, E Abel J |
Jo 8 |
Olsson, Elisabeth |
U 44 |
Olsson, Elvy E |
Ju 2 |
Olsson, Ernst W |
U 31 |
Olsson, Esbjörn O |
In 25 |
Olsson, H O |
In 18 |
Olsson, Hans G |
Fi 23 |
Olsson, Holger S |
In 20 |
Olsson, J Malte |
Jo 10 |
Olsson, Jan E A |
I 16 |
Olsson, Jan O |
Fö 12 |
Olsson, Jan-Olof |
U 31 |
Olsson, K Helmer |
Jo 7, I 2 |
Olsson, Karl |
U 47 |
Olsson, Karl Gustaf |
Ju 5 |
Olsson, N Bertil |
Fi 20 |
Olsson, Oskar F |
I 4 |
Olsson, R Lennart |
U 13 |
Olsson, Rune I K 32, In 7 |
|
Olsson, S O Bertil Ju 22, S 12, |
|
U 24, In 11 27 |
|
Olsson, Sten G |
U 27 |
Olvén, Bernt |
C 1 |
Ölving, Sven |
U 24 43 |
Omma, Per Henrik |
Jo 14 |
Orava, Olavi A |
U 37 46 |
Ording, Jan |
S 18 |
Orehag, N Lennart H S |
17, U 47 |
Orlando, A N Henning |
In 25 |
Orring, Jonas A Ju 22, S 12 18, |
|
U 19 24 |
|
Orrsten, Henning |
K 8 |
Orrö, Sven-Erik O |
H 10 |
Ortmark, Åke H |
U 17 |
Oscarsson, Bo S I Fö 13, S 20, |
|
U 9 |
|
Oscarsson, Sigvard (Sigge) |
Jo 17 |
Ossung, B Göran |
S 27 |
Osvald, Olof K |
S 2 14 |
Oterdahl, Jan A |
K 39 |
Ottander, Chris |
U 14 |
Otteblad, S I Arne |
U 19 |
Otterberg, Janne |
Fö 21 |
Ottersen, J Ottar |
U 15 |
Ottervik, Gösta |
U 52 |
Ottoson, Ivan |
S 15 |
Ottosson, C E Holge |
Fi 5 |
Ottosson, Karl-Göran |
U 14 |
Ottosson, N Sigge |
U 13 |
Ovegård, Lars O Jo 1 |
3 22 24 |
Ozolins, Berit |
U 41 |
Palm, Böret K 2, Fi 19
Palm, Hans U 6
Palm, Jonas U 54
Palm, N Sture U 29
Palm, Tore Fö 2
Palmgren, Leif Jo 17
Palmstierna, Hans AK Jo 13 17,
I 5
Palvall, Berne E Fi 39
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm I 3
Paues, Ingvar R Fi 39
Paul, Karl-Gustav U 14 43
Paulsen, Margareta M Ju 3
Paulsson, G Valfrid V Jo 9 17 18
28, C 12
Paulsson, Ian E Fi 44
Paulsson, K Yngve K 31
Paulsson, Solveig U 44
Pavliska, Petr U 32
Pedersson, T Svante Fi 39
Pehrson, Gösta H S 6
Pehrsson, Tage S Fi 47
Pehrzon, Lars E 13
Pellijeff, F H Alexej K 21 22
Perback, Björn CL K 16
Pernelid, W Åke E K 2
Personne, Jon M Fi 1 18
Persson, Arne A Fö 5
Persson, Boris U 48
Persson, Carl J G Ju 22 32, S 18,
C 8, I 7
Persson, E Yngve
Persson, Einar
Persson, Ernst G
Persson, Fritz J H
Persson, G Bertil
Persson, Gert I E
Persson, Gustav B
Persson, Göran A
Persson, Harry
Persson, Henry A
Persson, Inga
Persson, J Lennart Ju
Persson, Lars H
Persson, N Arne
Persson, Per-Ebbe R
Persson, Per Gustav
Persson, Ragnar
Persson, Sigurd F
Persson, Staffan
Persson, Sven F C
Persson, Ture
Persson, Östen
Peterson, Bo E
Peterson, Lars E
Peterson, Thage E G
In 16
Petersson, Carl-Gustaf
Petersson, Erik Filip T
Petersson, G Å Bertil
Petersson, Gunnar A B
Petersson, Lars Allan
Petersson, Olof H E
In 7 15 18
Petrén, G Otto E Ju 36, K 14
S 28, Jo 9
U 41
Jo 9, In 18
K 29
Fi 41
Ju 32, U 27
S 28
K 4, Jo 17
U 29
U 19 31 39
U 9
7 32, Jo 27
H 9
K 6
U 39
Ju 20
Fö 20
U 22
Fi 40
8 15 23
C 2
U 47
In 7
K 20
S 12, U 29,
Ju 50
In 3
In 17
In 19
Jo 12
S 12, Fi 37,
Jo 1
Riksdagsberättelsen år 1972
516
Petri, Carl Axel H Ju 30, S 1 28 |
Ribbing, E Manfred |
S 12, U 6 9 |
|
Petri, Gunnar |
U 3 30 56 |
51 |
|
Petri, Ingemar |
U 19 |
Riben, Staffan J O |
U 24 |
Petrini, K H (Hasse) |
C 9 |
Riberdahl, Curt S |
C 18 |
Pettersson, A Georg |
Ju 26 |
Ribrant, Gunnar Jo |
17, H 8, I 2 |
Pettersson, Björn G |
In 11 |
Richardson, N Gunnar |
E U 44 |
Pettersson, Eric B |
H 3, I 6 9 |
Riedel, Georg M L |
U 41 |
Pettersson, Harald A I |
Jo 1 |
Riesenfeld, Harald |
U 54 |
Pettersson, Karl |
K 29 |
du Rietz, Lars |
U 15 |
Pettersson, M V Rune |
Fö 20 |
Rigbäck, Berndt, G |
S 31, Ju 31, |
Pettersson, N Lennart Ju 39, I 2 15 |
S 15 |
||
Pettersson, S Arne |
Fi 53, Jo 14 |
Rimås, K Sigvard E |
Jo 7 11 |
Petzäll, Ingvar A |
Fi 7 |
Rinder, Lennart K |
U 14 |
Philipson, Lars |
U 32 14 |
Ringaby, Per-Erik |
Jo 11 |
Pineus, Kaj L A |
Ju 15 |
Ringberg, Karin M |
S 18 |
Plevin, Eddie |
Jo 8 |
Ringborg, Erland S 19, U 52 18 |
|
Polstam, K Åke S |
Ju 38 |
24 37 |
|
Poppius, Hans D S 20, U 1 24 43 |
Ringborg-Walldeck, A Elise H 2 9 |
||
Poppius, Ulla |
U 19 |
Ringius, Gösta |
Ju 13 |
Porne, G Åke |
U 55 |
Ringmar, R Torgil |
Fö 3, Fi 36, |
Printz, Ä Lennart |
Ju 5 |
U 41 |
|
Pålsson, E Roland |
Fö 14, U 1 |
Ringstedt, Nils A E |
H 2 |
n |
Robertsson, J R Sören |
Ju 32 |
|
Quennerstedt, K Ella-Brita U 31 |
Rodhe, Gösta |
U 15 |
|
Rollén, Berit |
Jo 17 |
||
R |
Romander, Holger A G Ju 3 17 22 |
||
32, S 18 |
|||
Ragnå, Nils E A |
Fi 26 |
Romanus, L Gabriel |
Ju 41 |
Rahm, A Håkan B |
S 4 7 29 |
Romanus, Sture |
U 56 |
Rahm, S Thomas |
C 7 |
Romanus, Sven E |
Ju 24 47 |
Rainer, A Ove |
Ju 5 43 57 |
Romberg, N Wilhelm A S 12 |
|
Ramström, Dick O |
U 43, I 9 |
Romilson, Christer H |
U 31 |
Rangnitt, F Harald 0 |
Ju 27 |
Romson, Rolf Ju 28 36, C 1 18 |
|
Ranhem, Lars H |
K 6 |
Ronne, Bengterik |
U 14 24 |
Rapaport, Edmund Ju |
38 39, U 2, |
Roos, Birger |
S 22 |
Jo 1 |
Rooseniit, Rein |
C 1 |
|
Rasmusson, Rasmus G |
U 51 |
Rosberg, K Gustav A |
In 6 |
Raud, Jaan |
K 18 |
Rosell, E Egon |
Fö 11 |
Redvall, Knut L |
I 15 |
Rosen, Erik |
U 19 |
Regnéll, Carl Göran |
S 28, Fi 38 |
Rosenblad, Urban S |
Fö 16, Fi 15 |
Regolo, Margit |
U 19 |
39 |
|
Rehnberg, K Bertil |
In 8 20 |
Rosengren, Arne |
Ju 53 |
Reimers, Lennart |
U 1 |
Rosengren, Bodil |
S 17 |
Reinans, Sven A |
In 14 |
Rosén, Göta |
S 25 |
Reinus, Erling |
U 43 |
Rosén, Nils-Arne |
Fö 14, U 14 |
Rembe, Rolf D |
Ju 48 |
Rosén, Nils Arne |
U 43, Jo 17 |
Remens, Eva F |
Jo 17 |
Rosén, Nils Gustav K |
U 51 |
Renberg, Holger V |
Fö 8 |
Rosqvist, G Birger |
Jo 28 |
Renborg, Ulf B:son |
Jo 15 |
Roth, Lindberg, Örjan |
U 29 |
René, Sven |
U 47 |
Rova, O Eino |
K 2 |
Rengby, Sven F N |
Ju 2 29 |
Royen, Sverre N H |
S 12 13 |
Rengholt, Ulf N |
S 23, I 13 |
Ruda, K Einar |
Ju 3 |
Renlund, R Gösta |
Fi 16 |
Rudberg, Erik G |
Fi 1 |
Resare, Alf C R |
Fö 5 |
Rudberg, Per Y |
Fö 6 |
Resare, Bengt C |
Fi 17, U 34, |
Rudén, Allan N |
Fi 26 |
Jo 24, I 9 |
Rudhe, Rolf S |
U 37 |
|
Resele-Tidén, C O Åke |
Fi 20 |
Rudholm, Sten J G |
Ju 28 32 |
Reuterswärd, Erik A P |
Fi 35 |
Rudstedt, K Gunnar |
Ju 13 |
Rexed, Bror A Ju 22, |
S 12 18 20, |
Rufelt, L Henry B |
U 14 |
Jo 17 |
Ruin, Olof K |
U 48 |
|
Rexmo, Jan H |
K 8 |
Ruist, Erik H |
Fi 27 |
Rey, Lars |
U 30 |
Rundblad, Bengt G |
In 7 |
517
Personregister
Rundqvist, Karl-Ingvar |
S 24 |
Rune, Christer L |
Ju 15 |
Rydbeck, Olof J |
Jo 17 |
Rydberg, Karl-Evert H |
H 10 |
Rydberg, Olle |
Ju 30 |
Rydberg, Ulf |
Fi 21 |
Rydén, Jan E UD 2, |
Fi 39, U 14, |
Jo 10, In 9 |
|
Rydh, Olof G G |
U 24 |
Rydholm, Björn |
In 13 |
Rydin, Bengt C K |
Ju 54 |
Ryding, P Göran G |
H 1 |
Rylander, C Ragnar |
S 23, U 14 |
Ryman, Jan-Erik |
I 8 |
Ryman, Sven-Hugo G |
Fi 34, U 24 |
Rynell, Sven E L |
H 8 |
Råby, K Gösta |
U 34 |
Rånby, Bengt |
U 43 |
Rällfors, Hans L |
K 2 |
Röhl, Wilhelm |
Jo 17 |
Rönnberg, Mats O F |
In 23 |
Rönnelid, Kjell |
U 44 |
Rönquist, Karl-Axel |
Fi 5, C 6 |
Rönström, B Thomas |
U 49 |
s
Sacklén, N Anders O |
Ju |
6 |
Sagnert, Stig E |
Fi |
10 |
Sahlén, Anders F |
Fi |
30 |
Sahlin, John E |
Fi |
34 |
Sahlin, Martin |
K |
18 |
Sahlström, Sven C |
H 9, In |
18 |
Salinger, Gerhard |
K |
4 |
Sallin, Karin M |
U |
46 |
Salomon, Willy |
Fi |
38 |
Salomonson, C Stig R |
Fi |
26 |
Samuelson, Karl G |
C |
4 |
Samuelson, Stig J E |
K |
13 |
Samuelsson, Karl G |
S |
33 |
Samuelsson, Kurt O |
U 35, In 7 |
|
Samuelsson, Yngve |
S 3 |
32 |
Sandahl, Christina |
U |
44 |
Sandberg, A Birger |
U 2 21 |
56 |
Sandberg, A Palle G |
Fö |
20 |
Sandberg, Hans A S |
S |
33 |
Sandberg, K G Arnold |
C |
10 |
Sandberg, K G Ulf |
Fö |
21 |
Sandberg, Per G |
K |
18 |
Sandberg, Sture A |
Fi |
37 |
Sandblad, Carl-Erik V |
S |
17 |
Sande, Jens |
K |
24 |
Sandell, Bo V |
Fi |
36 |
Sandell, H M Viola |
In |
3 |
Sandell, Kurt O S |
C |
10 |
Sandgren, C Lennart |
S 12, U 3 |
|
4 10 24 |
||
Sandin, Lisbeth |
U |
24 |
Sandler, Olof E |
Jo |
25 |
Sandlund, Maj-Britt L |
In |
26 |
Sandqvist, B Eje G |
Jo |
13 |
Sandqvist-örnberg, Berit |
M-L U |
37 |
Sandström, Carl-Eric D |
S |
30 |
Sandström, Carl Olof |
Fi |
46 |
Sandström, J Sigurd |
Fi |
12 |
Sandström, Per T M |
Ju 24 |
47 |
Sanell, P Åke Ju 26, U 3 30 39
Sangberg, Bengt E K 7
Sanmark, P Arvid L Ju 1, U 30
Sanner, Lars-Erik Jo 19
Sarap, Hans I 1
Sarman, Arthur H U 17
von Schantz, K Philip G U 22
Schedvin, Sven-Olof U 19
Schein, Harry U 29
Schelin, Bengt A E Jo 21
Schelin, C-J Åke S 23
Scherwin, Olof U 41
Scheutz, Claes-Herman K 7
Schéle, Märta U 41
Schillander-Lundgren, E Barbro
Ju 57
Schiratzki, Arne H 5
Schiöld, K Gösta A Ju 13
Schmiterlöw, Carl G Jo 10 19
Schotte, J Lennart H 17
Schultz, Göran O H 18
Schultz, J Allan S Fi 31
Schwarz, Brita E Fö 15 20
Schyl-Bjurman, Gertrud S S 17,
U 19
Schärman, S Olof Fi 28
Schött, Lars E Ju 5
Sebardt, Carl E W Fö 1
Seger, S Walter I 3
Segerstedt, Mårten R U 41
Segerstedt, Torgny S 20, Jo 19
Segerstedt Wiberg, Ingrid Jo 17,
In 5
Selin, Sven Ju 13
Selinder, Inge U 44
Sellergren, Lars U 41
Sellgren, Rolf OM K 6
Sellvall, L Göran S 30, U 46
Senning, Claes O Jo 16, H 1
Serbin, Ulla Ju 7
Sernklef, Harry T W Fö 16
Settergren, Erik H Ju 19
Settergren, Gille Ju 14
Severin, Erik J K 8 21 25
Sidenbladh, Karl J E Ju 7 16
Sidenvall, J Gunnar K 13
Sigurdsen, Gertrud C Ju 53, S 17,
K 27, In 10
Sigurdson, Sven G S In 23
Silenstam, Erik U 44
Silenstam, N Per A U 24, In 9
Silén, Per Olof S 6
Silén, Ulla-Britta U 49
Siljeström, Sten G L Ju 20
Sillerström, N Erik Jo 8
Sillén, Bo S A 19
Silvén, Ernst E Fö 1
Simon, Dorothée U 48
Simonsson, Peter MO Jo 21
Simonsson, Tord L W U 23
Siven, Claes-Henric In 7
Siöalth, G Birger Jo 15 16
Sjöbeck, J Christian In 11
Sjöberg, Bengt O H Fö 2 8 20
Sjöberg, E Arne K 6
Sjöberg, N Björn V S 27
Riksdagsberättelsen år 1972
518
Sjöberg, Svante |
Fö 14 |
Starkerud, Lars I |
Jo |
24 |
Sjöberg, Tage B |
S 19 |
Starland, Hilding |
S |
24 |
Sjöblom, Claes S |
Fi 37 |
Steen, Bengt A B |
Ju 22 |
|
Sjödahl, Lars I |
U 24 |
Steen, Göran A |
K 30 |
|
Sjögren, G Inge G |
K 24 |
Stefanson, R Stig S |
C 16, I 9 |
|
Sjögren, Kerstin |
U 44 |
Stefenson, Bror P H |
Fö |
20 |
Sjögren, Lars |
U 29 |
Steffner, Bengt G Ju 42, C 5 10 |
||
Sjöholm, Sten G |
Ju 57 |
Stenberg, Oscar |
C |
2 |
Sjöholm, Sten I E |
I 11 |
Stenberg, Tage U |
Ju 32 |
|
Sjökvist, Stig A R |
K 6 |
Stenbom, Åke |
S |
6 |
Sjölander, J Bertil |
Ju 37 |
Stenbäck, Manne |
U |
19 |
Sjölin, Stig |
S 7 |
Stencrantz, Annika B |
U |
18 |
Sjönander, Bo Jonas 1 |
UD 2, K 20, |
Stendahl, Anders L:son |
Fi 21 |
|
Fi 7 38, In 8 |
Steneborn, H Arne |
Fi |
5 |
|
Sjönell, L Marianne |
Fi 32 |
Stenfors, Bo I L |
S 21 |
|
Sjönell, P Bengt G |
Ju 7, I 9 |
Stenholm, I Britta |
U |
31 |
Sjöqvist, Gunnar A H |
U 41 |
Stening, F Birger Fi 10, |
U 29, In |
23 |
Sjöstedt, K Lennart T |
K 3 23 |
Stenius, Jan-Erik E |
C |
1 |
Sjöstedt, Karl-Gösta |
U 44 |
Stenlund, Francis |
U |
44 |
Sjöstrand, Arne F A |
Fö 5 |
Stenman, Bo M |
K 37 |
|
Sjöstrand, B H Vilhelm |
Ju 13 43 |
Stenram, Håkan |
Jo |
17 |
Sjöstrand, O Torgny |
S 16, U 13 |
Stenström, Robert |
Jo |
17 |
Sjöstrand, Per |
U 24 |
Stern, Torkel E |
Fi 23 |
|
Sjöström, Lars-Erik |
Ju 28 |
Sterne, Bengt G |
Ju |
37 |
Sjöström, N Gunnar |
U 41 |
Sterne, Gösta E V |
Fi |
19 |
Sjöström, S Birger |
U 24 |
Sterner, Richard |
S |
10 |
Sjöström, Åke B |
S 12 13 |
Sterte, Rudolf H |
Fi 40 |
|
Sjövall, Elisabet |
Ju 2 |
Sterzel, Fredrik A G |
Ju |
26 |
Sjövall, Thorsten |
U 15 |
Sterzel, Georg F |
Ju 45 |
46 |
Skalin, E Douglas |
S 33 |
Stiernstedt, K Jan T |
U 3 10 |
30 |
Skantz, Anna-Greta S |
10 11, In 10 |
Stiernstedt, Lars J T |
Fi 13, In 20 |
|
Skarstedt, Carl-Ivar S |
Fö 3 7 9, |
Stighäll, L B Christer |
In |
7 |
U 6 |
Stigstedt, Björn |
U |
40 |
|
Skeppare, Åke I A |
U 40 |
Stime, Pär-Eric W |
Fi 22 |
|
Skeppstedt, Sven H |
Fö 6 |
Stjernquist, Nils |
Ju 26, U 27 |
|
Skoglund, B E Folke |
Fö 11 |
Stjernquist, Per Nilsson |
U |
24 |
Skoglund, Olof A |
U 55 |
Stjernström, Nils E |
U |
24 |
Skogsberg, P Gösta |
S 21 |
Stocksén, Nils B |
S |
6 |
Skoog, Karl L |
Jo 15 |
Stoltz, A Wilhelm |
K 1 |
41 |
Skybäck, Sigurd Å N |
K 24 |
Stoltz, Ingmar E M |
U 27 |
|
Skårman, Bo A W |
Fi 9 |
Stoye, Peter C J |
U |
19 |
Sköld, Carl |
U 48 |
Strahl, Ivar |
Ju |
28 |
Sköld, Hans |
K 3 |
Strand, Axel W |
Fi |
11 |
Sköld, Lars G Ju 26, U 8 24 35 |
Strandberg, A Valter |
H |
10 |
|
Sköld, Nils G |
Fö 13 |
Strandberg, Bertil |
C |
1 |
Sköld, Per I |
Jo 8 11 |
Strandberg, Lars-Olof |
Fö |
17 |
Sköldvall, Johnny G |
S 11 |
Strandberg, Margit I |
In 3 |
7 |
Smedler, Jan-Eric G |
Fö 7 |
Strandberg, Sten Erik |
S 28 |
|
Smith, A Åke Fi |
16 37, U 12 |
Strangert, Per O |
Fö |
20 |
Sohlman, Ragnar W A |
U 19 |
Stridsman, Torsten |
K 29 |
|
Solberg, Jarl C R |
Fi 21 |
Strokirk, Lennart B G |
Fö |
1 |
Soop, Christian |
S 10 |
Ströhm, Bertil A |
U 50 |
|
Spak, Carl-Anton |
Ju 7 10 |
Ström, A Lennart |
C |
8 |
Staaf, G Henning |
K 35 |
Ström, Evert |
U 44, Fi |
15 |
Stadling, J Otto V |
Fi 12 45 |
Ström, Gunnar O F |
S 6, U |
19 |
Stagg, A Ivan E |
Fi 16 |
Ström, H Bertil |
K 20 37 |
|
Stagh, Marina L |
U 28 |
Ström, K Fingal Fi 6 39, U 24, |
||
Stahl, Ivar |
Fi 5 45 47 |
I 6 |
||
Stangenberg, Eric G |
Ju 18 |
Ström, Sven Å |
S 22, |
I 7 |
Stangenberg, Harriet ST Ju 7 18 |
Ström, Turid |
H |
2 |
|
44 |
Strömbäck, Erland H D D:son |
|||
Stangvik, Gunnar |
U 44 |
Ju 30, K 17 |
||
Stare, K J Peter |
Fi 22 |
Strömdahl, Ingvar F |
C 4 |
14 |
Stargård, E Hugo |
Ju 31, In 19 |
Stukat, Karl-Gustaf |
U |
4 |
Stark, Hans-Olov |
In 3 |
Sturkell, Carl-Edvard |
S 15 |
18 |
Stark, K Birger S 15, U 24 46 |
Ståhl, Ingemar O L |
Ju 55, U 24 |
519
Personregister
Ståhl, Karl-Gustaf L |
Ju 5 |
Ståhlberg, Harald |
Fi 48 |
Stålhandske, O Lennart |
Fö 21 |
Stålne, Björn W |
U 41 |
Sundberg, Hans E |
S 26 |
Sundberg, Ingrid E lu |
41, U 25 |
Sundberg, Kjell |
U 44 |
Sundberg, Kjell M |
K 27 |
Sundberg, Nore |
U 19 |
Sundberg, T Harry |
In 17 |
Sundblad, Lars G |
K 6 |
Sundbäck, Ulrik |
U 43 |
Sundelin, Åke |
C 11 |
Sundelius, Ove R S |
C 3 |
Sundewall, Bengt N R |
H 4 |
Sundén, Åke U:son |
Fö 1 |
Sundgren, Lars J |
Fi 21 |
Sundgren, Magnus |
U 24 |
Sundh, Erik |
U 29 |
Sundin, Bengt R |
S 2 |
Sundin, J Arvid |
I 12 |
Sundkvist, K R Tage |
Ju 5 |
Sundman, Per-Olof |
U 26 |
Sundmark, Bo V |
S 11 |
Sundquist, A Åke |
H 9 |
Sundqvist, Allan |
U 19 |
Sundqvist, Anders O |
U 35 |
Sundqvist, Gustaf Adolf |
U 14 |
Sundqvist, Rolf L |
Fö 7 |
Sundström, John |
U 43 |
Sundström, Monica E |
I 2 |
Sundström, Olof G Fi |
7, In 2 9 |
Sundström, S Åke A |
U 17 |
Sundvik, K Ivar |
U 40 |
Sunesson, Karl-Henrik A |
Fö 3 |
Sunner, Stig A |
U 14 |
Svahn, Bertil |
Jo 17 |
Svahn, Iba |
Ju 14 |
Svahn, Olov E |
U 19 |
Svanberg, Ingvar |
Jo 17 |
Svanberg, Sven-Erik |
K 28 |
Svanberg, U Ingvar |
In 13 |
Svanfeldt, Göran H |
U 24 |
Svanström, K Ivan H |
Ju 23 |
Svedberg, A Lage |
Jo 7 |
Svedberg, Erik D Ju 18 38, Fi 10 |
|
Svedberg, Jan |
In 14 |
Svenke, J Erik K |
K 4 |
Svennilson, Ingvar S |
In 2 |
Svenningsson, S Levi H |
U 44 |
Svenonius, Per H Ju 38 39, U 27 |
|
Svenonius, Rolf H |
S 26 21 |
Svenson, S Göte In 22, C 8 10 16 |
|
Svenson, Sven G |
Ju 39 |
Svensson, Bengt Å G |
C 16 |
Svensson, Birger |
C 8 |
Svensson, Ella |
U 44 |
Svensson, Gustaf L |
* Ju 18 |
Svensson, Inge S 3 28 32 27, |
|
In 3 |
|
Svensson, J Erik O |
U 24 |
Svensson, Kjell R Jo 28, I 8 |
|
Svensson, L G Roland |
U 24 |
Svensson, Lars |
U 45 |
Svensson, Nils-Eric |
U 2 4 18 |
19 24 |
Svensson, Nils Å U 24
Svensson, Olle F S Ju 4 47
Svensson, Roger G I U 37
Svensson, S I R Erik In 17 26
Svensson, Sten R S 8
Svensson, Sven U 15
Svensson, Sven-Rune Ju 40, Jo 5
Svensson, T Erland In 17
Svensson, Thorsten AI U 14
Svensson, Åke EF Ju 30
Svenungsson, Arne AD C 8
Sveri, Knut O Ju 13 19 22 34 35
Sverne, Tor E Ju 51, S 15
Swanstein, Stig N S C 3 6
Swarén, Ulla M K 7, Jo 13
Swarting, Sven EV 113 5
Swartz, Carl P E:son Jo 17, H 8
Swedner, H H R Harald U 26,
In 14
Swenne, Åke M H U 24 31
Swenson, Dag C W S 13, Ju 2
von Sydow, Björn U 38
von Sydow, Christian F C Jo 9
von Sydow, Gunnar H 8
Sylvén, G Christer Jo 17
Sylvén, N Edvard H Jo 26
Säfström, Stig O Fi 2 38, U 30
Säkk, Karl Jo 7 12
Saide, K A Henry Ju 13 56
Sännås, Bertil R In 17
Sääf, K Å Henry In 18
Söder, Karin A-M U 28
Söderberg, Bo K G 19
Söderberg, E Bo U 29 31
Söderberg, Evert U 50
Söderberg, N Olof U 27
Söderberg, Sten T R Ju 28
Söderberg, Stig J F I 16
Söderberg, Åke M Fi 40
Söderlind, Ulf G U 33
Söderlund, A Göran Ju 32
Söderlund, Carl Gustaf H 8
Söderman, S Olof Jo 10
Söderqvist, Bengt O A S 12
Södersten, Bo Å U 9
Söderström, Göran U 19
Söderström, Lars In 2
Sölve, Torkel W:son Fö 1 11
Sönnerlind, Arne S U 47
Sörensen, S Ingemar K Jo 16
Sörenson, Joel S 11
Sörenson, Torsten N U 33
Sörlin, Thore In 18
T
Tael, Toomas Ju 32
Tagg, Philip U 41
Tamfeldt, Bengt G Fö 10
Tammelin, Paul AV Ju 13 18,
UD 4, Fi 14
Tegen, Martin U 1
Tell, Anna Greta Fi 34
Tell, Björn V U 30
Tengelin, Sten E U 17
Tengroth, Bengt T 16
Riksdagsberättelscn år 1972
520
Tengroth, Karl-Erik Jo 17, C 11 Traung, Brita Ju 13
Tengstam, P Anders S 12 Troedsson, Ingegärd S 15
Tengström, L Ann-Mari Ju 11 Troedsson, Sten Fi 33
Tengvall, Sven-Erik G Ju 32, S 22 Trost, Jan LE Ju 41
26 Trotzig, C Fredrik J Ju 32, K 18
Tennberg, Klas U 43 Jo 13, C 10
Ternemar, J Tommy Fö 18 Tryggvesson, G Rune In 7
Tersman, Rune F B Fi 7 Trygve, Jan S SI
Terstad, I Gösta A Fö 15 Tryse, Carl Eric I 9
Terstedt, Ulla U 19 Tufvesson, Bengt E Fi 37
Thalén, Bo D:son K 17 Tunér, Hans G Fö 8
Tham, Carl C W U 24 Turesson, Bo Ju 37, Fi 12, Jo 8,
Thäpper, G Fridolf S 12 In 13 26
Thege, Ingvar Jo 1 Tylén, Halward U 2
Theorell, Hugo AT Jo 17 Tynelius, Erik GA S 6
Theorin, K Maj Britt In 10 Tågmark, Sven G Jo 15
Thiberg, Sven In 10 Törnbom, Olle Z Fö 16
Thomaeus, Bertil ER Fi 46 Törnebohm, Yngve KV C 10
Thomasson, Björn E U 10 Törnell, T M Bengt Ju 8
Thomasson, Lars M U 49 Törneman, J Algot G Ju 48
Thorell, Elisabet U 52 Törner, Pär I 19
Thorell, K Arne B Ju 16, K 6 7 Törnquist, Harry U 11 14, Jo 10 19
Thornell, Anders B Fi 45 Törnqvist, Gunnar E U 19 24, In 7
Thornstedt, Hans G Ju 12 29 34 Törnqvist, Karl-Erik Ju 43
Thorselius, Ulf T Fi 48 Törnroth, N Lennart H 7
Thorsell, Siv M S 17, U 19 29 Törnström, Kjell U 44
Thorsson, Inga Jo 17 28
Thorstenson, Billy R S 19, In 8
Thoursie, Ragnar D A Ju 48, In 20 U
Thufvesson, Bengt E K 32, Fi 7 Uggla, Claes A H 7
37, In 7, C 16 Uggla, G Inga-Lill S 20
Thulin, Einar E:son Fi 19 31 Uggla, Hans G O K 10
Thun, K Ragnar U 14 Uggla, Karl-Lennart Fi 26
Thunander, H Karl-Axel U 41 Uhlin, Karl-Erik S 16, Fi 17
Thunberg, K I Anders I 5 Uhlin, Åke U 52
Thunell, Jörgen S 18 Uhnbom, C Bengt I K 21 25
Thunved, Anders E Ju 51, S 15 Ulf, Bo L Fi 6
Thuresson, Arne V U K 19 Ullberger, Kurt U 16
Thurén, Gunnar CO Ju 13 Ullsten, S R Ola In 26
Thyberg, P Erik Fö 17 Ulne, John U 29
Thyberg, P Jan 13 8 Ulveson, H N Ingemar U 37
Thyblad, Tom F F S 25 Ulvfot, Benkt H Fi 1
Thyrenius, Ingegerd U 41 Ulvhammar, E E Birgitta S 12
Thärnström, Kenny U H Ju 23 Unnerbäck, K E Eyvind U 16
Tibbling, J Harry Ju 3 Utberg, Rolf F S 10, In 15
Tibell, S Olof G Fö 1 Utsi, Lars U 49
Tiby, K Ivar Fö 5, U 10
Tidefelt, J Sune Fi 45, 12
Tilert, C Reidar In 8 ’
Tingdahl, Lennart J T Fö 7 Vahlberg, Gustav E K 37, Fi 13 39
Tiselius, Arne W K Jo 17 Vahlén, K E Lennart Fi 9
Tistad, Eskil G D Fi 5 Vallerö, Rolf AT Ju 32
Tjernberg, K V Harry In 5 Vennberg, Karl U 54
Tjällgren, Per Olof L K 29 32 Vernerson, Sven-Georg V Fi 44
Tobé, Erik I In 1, C 12 Verständig, Sigmund Jo 12
Tobisson, Lars F U 24, In 3 Vestlund, A Gustaf S 25, U 19 39
Tollemar, Carl-Gustav W Jo 17 Vieweg, Lars I K 7
Tomner, J Sigvard A I 10 Villner, Sven V Fi 24
Torgils, A Gunnar K 20 34 Vinde, Pierre L V UD 2, Fi 37
Tornberg, E A Gunnar K 1 41 Vinge, Per-Gunnar Fi 50
Tornborg, Curt G F C 6 Vingedal, S Gunnar In 17
Tottie, Lars W Ju 41 Virdesten, Sten G Fö 18
Trana, Folke K E Jo 11 Virgin, G Ivar Ju 52, Fi 50
Tranell, E Olof B H 6, In 22 Vogel, Lorentz W Ju 6 45
Trankell, Arne In 14 Voss, Bertil U 30 17
Trapp, A A Lennart S 6 Vrethammar, K Harald U 31
521
Personregister
w |
Wennergren, C Bertil O |
Fi 20 |
||
Wachtmeister, Wilhelm H F Fö 17 |
Wennerholm, Peter H B |
Fi 42 |
||
Wadell, Ulla G S |
Fi 48 |
Wennerhorn, Karl Otto L |
Fö 10, |
|
Wadensjö, Eskil W |
In 9 |
K 4 20 27 37 |
||
Wagner, G F Wilhelm |
K 15 |
Wennersten, P. Gösta |
H |
1 |
Wahlgren, E Göran |
Fi 12 23 |
Wennström, Gunnar K |
S 33 12, |
|
Wahlgren, Ivan |
U 19 |
U 9 19 24 |
||
Wahlström, J Klas E |
Fö 13 20 |
Wentz, Nils O Ju 8 23 26 30 39 |
||
Wahlström, Karl-Erik A |
K 18 |
Werbell, Bror I |
Fi 43 |
|
Wahlström, Stina M |
In 14 19 |
Werding, Jan A |
Fi 5 45 |
|
Wahlström, Tommy |
U 44 |
Werin, Lars H V |
Fi |
38 |
Wahlström, Victor B G |
S 10 |
Werkö, Lars A |
U 24 |
|
Wahlund, Sten G W |
Ju 26 |
Werne, Gösta A K |
H |
2 |
Wahrby, Hans O |
U 22 |
Werner, Curt A |
Jo |
1 |
Wahren, J Patrik |
Ju 27 |
Werner, Gunnar |
S |
3 |
Walander, Håkan I |
In 18 |
Wemer, J Bertil H |
Ju 49 |
|
Walberg, Sten S |
Fi 5 43 |
Werner, Odd |
U 41 |
|
Walin, Gösta A |
Jo 17 |
Wemer, Ulf CL Fö |
12, Fi |
15 |
Wallberg, Ursula Ju |
4 53, U 17, |
Wernlund, Stig In |
3, U |
27 |
H 2 11 |
Wessberg, Göran |
Fö |
20 |
|
Wallenberg, Jarl-Erik |
S 3 32 |
Wessby, Erik J M |
I |
5 |
Waller, Tage E |
U 14 |
Wessel, Jan |
K 28 |
|
Wallerius, Olof |
H 7 |
Wessén, Vilhelm |
Jo |
9 |
Wallén, Per-Edwin M |
Ju 35 |
Wessman, Lennart O S |
S 30 |
|
Wallén, Thord H |
H 2 |
Wesström, Eric A |
Fö |
10 |
Wallén, Åke |
Fi 22 |
Westberg, Olof R |
C |
1 |
Wallgren, K Åke |
U 31 |
Westberg, S Verner |
Ju |
2 |
Wallin, A E Göte |
U 27 |
Westberg, Sven |
U |
14 |
Wallin, Alf G Fi 10 37, |
Jo 6 22 29 |
Westberg, Swen E G |
Jo |
16 |
Wallin, Björn A |
Fö 13 |
Westerberg, Bengt Y S |
4, In 23 |
|
Wallin, Erik |
U 4 18 |
Westerberg, Lars G I |
I |
11 |
Wallin, Ingemar E V |
I 9 |
Westerberg, Sten B K |
8, Fi 38 |
|
Wallin, M Margareta (Greta) Ju 51, |
Westerlind, Erik A Ju |
39, K 24 |
||
S 19 |
Westerlind, N Peter |
Ju 53 |
||
Wallin, Nils G M |
S 10 |
Westerlund, Rut |
U 47 |
|
Wallin, Nils L |
U 1 |
Westerlund, S Harald |
I |
8 |
Wallner, Bo |
U 1 |
Westerståhl, H Jörgen |
In |
7 |
Wallner, Helmer |
Ju 36 |
Westin, Gunnar A E |
U |
16 |
Wallström, Sven |
Ju 3 |
Westin, Gunnar P |
U 45 |
|
Walter, T Viking |
U 34 |
Westin, J Olle Fö 15, In 6 8 22 |
||
Waltersson, Bert |
U 44 |
Westlin, Arne |
S |
14 |
Wändén, Stig A Fi 38, C 5 6 |
Westling, Otto |
S 24 |
||
Wannegård, Nils I |
Fö 11 |
Westrup, C Richard |
U 44 |
|
Ward, Kurt KB S |
12, C 2 16 |
Wetterblad, R Ingmar T |
Ju |
7, |
Wassén, Brita E |
Fö 18 |
Fö 21, U 41 |
||
Wedén, Sven M |
Fö 17 |
Wettergren, Lars J B |
Fi |
9 |
Wedin, Nils A |
C 10 |
Wetterhall, Sven C E |
Ju |
37 |
Wedin, R Folke |
Fö 11 |
Wetterholm, Bengt |
I |
15 |
Wedler, Rolf |
S 3 |
Wiberg, G Lennart Erson |
Ju 20, |
|
Wedmalm, Per O R |
S 22 |
Fi 9 |
||
Wedwl, Karsten |
U 29 |
Wiberg, N Ola R |
Fö 21 |
|
Wehlin, Sven |
I 6 |
Wiberg, Ragne |
K 25 |
|
Wehtje, H Urban |
In 25 |
Wiborg, Nils |
Fö |
14 |
Weiberg, Allan H |
Fö 16 |
Wickberg, Arne W |
K 28 |
|
Weibo, Björn S |
In 2 |
Wickberg, J Algot |
Ju |
22 |
Weidstam, Åke |
Ju 16 26 |
Wickbom, Sten G K |
8, C |
5 |
Weimar, Åke J H |
K 10 |
Wickbom, Torsten A |
U |
15 |
Weinz, Erik |
U 24 |
Wictorsson, Karl-Eric A |
s |
12 |
Welander, Gösta |
Ju 10 |
Widding, N Åke W |
Ju |
30 |
Welin, N Gustaf A |
Fö 20 |
Widegren, Björn G |
Ju 23 |
|
Welinder, P E Carsten |
Fi 17 |
Widell, C Gösta |
Jo |
7 |
Wemminger, Lars V |
U 14 |
Widerberg, Bertil R |
Jo |
16 |
Wendelborn, Bertil |
In 20 |
Widén, K A Ingvar Jo 19 26, C |
7 |
|
Wenker, Stig-Eric |
Jo 23 |
Widgren, Greger G |
U 9 56 |
|
Wennerberg, Sigfrid B Fö 13, S 22 |
Widgren, Jonas O |
In |
14 |
|
Wennerfors, Alf A:son |
Fi 21 |
Widgren, Lillemor |
U |
52 |
Riksdagsberättelsen år 1972
522
Widman, Brit M S 10
Widmark, P Sverker V Fi 40, U 17,
C 5
Wiebe, Stig W O K 3 23
Wiechel, Lennart CG U 31
Wiege, Lars B U 17
Wieslander, K H Bengt Fi 36
Wigardt, Hans G T Fö 10
Wigelius, Anders O Ju 3
Wiggen, Knut U 41
Wigren, John E C 6
Wihlborg, Hans H Ju 25 31, S 23
Wijkman, Anders IS Ju 57
Wijkman, E Gunnar B S 6, U 14,
Jo 19
Wik, Karl Erik Fö 20
Wik, Lars U 56
Wikberg, J Axel Jo 9 11
Wiking, Barbro U 44
Wiklund, Bengt O U 28
Wiklund, Holger DE Ju 18
Wiklund, Oscar E U 14
Wiklund, S A Daniel Ju 28 49, S 15
Wikman, C Gunnar S 12 26
Wikman-Lindqvist, Monika S 9
Wikner, Nils Fö 4
Wikstrand, Rolf AI U 24
Wikström, C Arne Ju 42 49
Wikström, Hans F U 43
Wikström, Harry J Jo 8
Wikström, Solveig R 12
Wilhelmsson, A Börje S 1 28
Wilhelmsson, Arne E Ju 9 42
Wilhelmsson, Bengt S S 31
Wilkens, O Gösta P K 10
Wilkens, Sten P A Ju 6
Willart, N Bo Fi 20 31, H 1
Wilson, Sven T Ju 48
Wilund, Arnold O 17
Winberg, O Bertil Fi 9
Winberg, S Håkan C 16
Winblad, Harry W Fö 17 20
Winéus, Bengt G Fö 16 21
Wingren, Josef Emanuel S 14
af Winklerfelt, J Christer M Ju 7
Wingqwist, Carl-Henrik U 17
Winroth, Charles E E Jo 8
Winther, Otto W G Ju 32, Fö 5
Wirén, Erik T H 6, In 7
Wirén, Karl-Gunnar U 1
Wirmark, O Fridolf J Fi 35
Wirtén, Rolf G S Jo 18, In 14
Wisén, Thore G I Ju 28
Wivstad, O Ingvar I 8
Wollarz, F Einar L S 23
Wollroth, Stig V 19
Wolrath, E Birgitta U 14
de Woul, Bert T Ju 32
Woxén, Ragnar U 12 14
Wretlind, K Arvid J S 7
Wretmark, Gerdt U 19
Wulff, Kurt E Fi 23
Wåhlström, Hans U 32
Wååg, Nils Erik 13 9
Wängberg, Hans-Åke K 14 27
Wänkkö, Per G In 22
Wänstrand, Carl A U 52
Wärn, Tage G Fi 11
Wärnberg, Erik G Fi 3 10 45
Wärneryd, Bo U 15
Wärneryd, Karl-Erik U 17
Wärneryd, Olof I In 7
Wästberg, Per U 26
Ysander, Bengt Christer A Fö 8,
Fi 38, U 24
Zachrisson, Bertil J
Zackrisson, Uno
Zeime, Claes A
Zetterblad, Ulf
Zetterlund, Sven
Zetterman, J Lorenz
Zetterström, Sven N
Å
Åberg, Carl Johan
Åberg, Ch Georg
Åberg, G Bertil
Åberg, Georg
Åberg, Gertrud
Åberg, Lars-Gunnar
Åberg, Lennart
Åberg, Ulf
Åbjörnsson, Carl V
Ågren, Bengt O
Ågren, G Ingvar
Ju 41, U 27
U 19
Ju 49
S 12
U 44
Ju 15
Fi 42
U 17
Jo 12
K 7, I 7
Jo 16
U 15
Jo 8
S 6
Jo 23
Fi 11
U 31
Ju 22
Ågren, Lars O T Fi 7, In 15 18,
C 4 13
Åhgren-Lange, Ulla HA U 24
Åhlén, Lars Ju 5
Åhnsén, Lars-Olof U 47
Åhrén, Per In 10
Åhstrand, Lars A 16
Åhström, N Åke A:son Fi 1 23,
H 1
Åkerdahl, Magnus F Ju 54
Åkerfeldt, Sven Eric Jo 28
Åkerlind, Lars EK U 19
Åkerlund, Hans E Jo 14, In 18
Åkerlund, Henrik Ju 27
Akerlund, K A Lars Fi 20
Åkerman, N Håkan Jo 3 5, I 4
Åkerrén, Bo Y K 27
Åkerstedt, Jonas V U 24
Åkerström, E Göran U 31
Åkesson, Hans O Ju 41
Åkne, L Roland Ju 48
Ålander, Olof G Fö 11
Åman, O Walter Ju 26, In 21
Åmark, Sven OF K 28
Åqvist, N Erik M U 29, In 23
Årlin-Jussil, Ingrid S Jo 18, C 12 16
Åryd, I Birgitta U 31
Åsberg, Christer U 54
Åsbrink, Per V Fi 30
Åsgård, Bo H Fö 11
523
Personregister
Åslander, A Nils-Olof |
K |
4 |
Åstrand, Göran |
C |
17 |
Åstrand, Sven-Gustav |
s |
26 |
Åström, C Johan S |
I |
9 |
Åström, C O Bengt |
u |
31 |
Åström, C Sverker |
Jo |
17 |
Åström, Karl Johan |
U |
19 |
Åström, Lars-Åke |
S 20 9 |
26 |
Åström, Sverker |
Jo |
17 |
Åvall, Sven K |
Ju 39 |
54 |
Ö Öberg, N P Kjell |
UD 1, In |
14 |
Öberg, N Sture |
In |
7 |
Öberg, Per-Erik |
S |
8 |
Öbrink, Karl Johan |
U |
14 |
ödeen, Ingrid |
U |
29 |
Öhlen, Gustav E J |
H |
1 |
Öhlin, Göran B G |
K |
18 |
Öhman, Anders R |
Ju |
54 |
|
Öhman, Frank G H |
H |
5 |
|
Öhrberg, Kjell O |
Ju |
2 |
|
Öhrn, J Bruno K 6 |
9 25, |
Fi |
19 |
Öhvall, Bertil |
In |
18 |
|
Öjborn, Lars E |
Jo |
9 |
|
Önnesjö, Karl Erik A |
Jo |
9 |
|
Örnhall, Hans |
S |
10 |
|
Örtegren, Inger M K |
U |
46 |
|
Östby, Nils E |
s |
18 |
|
Öster, Karl Olov |
Jo |
13 |
14 |
Österberg, David V |
U |
12 |
|
Österberg, Gunnar R |
U 24 |
■, I |
16 |
österberg, Rolf V |
I |
10 |
|
Österling, A Olov (Olle) |
Ju |
22 |
|
Österlund, Tord H:son |
Ju |
32 |
|
Östlund, Hans-Erik |
U |
24 |
50 |
Östlund, Harry |
U |
44 |
|
Östlund, Zolo |
u |
43 |
Riksdagsberättelsen år 1972
524
Sakregister till kommittéer
A
Abortkommitté, 1965 års |
Ju |
2 |
ADB, se Databehandling |
||
Affärstid |
H |
4 |
Akademiska sjukhuset |
S |
6 |
Aktiemarknad |
Fi 23 |
|
Alkoholmissbrukare |
S 31 |
|
Alkoholpolitiska utredningen |
Fi 21 |
Allmän försäkring, se Försäkring,
Allmän
Allmänna handlingar |
Ju |
38 |
Anstaltsbehandling |
Ju |
3 |
Anstaltspersonal |
Ju |
31 |
Anstaltsvård |
S |
31 |
Anställningstrygghet U 56, In |
21 |
|
Arbetare |
Fi |
25 |
Arbetarskydd S 24, |
34 |
|
A rbetsdomstolen |
In |
21 |
A rbetsförmedling |
In |
20 |
A rbetslöshetsförsäkring |
In |
3 |
Arbetsmarknad |
||
Arbetsmarknadsutbildning |
In |
4 |
Byggarbetskraftsutredningen In |
11 |
|
Sjömanslagskommittén |
K |
3 |
Universitetslärare |
U |
56 |
Uthyrning av arbetskraft |
In |
20 |
Utredningsverksamhet |
In |
9 |
ökad anställningstrygghet och |
||
vidgad behörighet för arbets- |
||
domstolen |
In |
21 |
A rbetsmiljöforskning |
S |
34 |
A rbetsmiljöutredningen |
S |
24 |
Arbetsorganisations pensionerade |
||
medlemmar |
In |
12 |
Arbetstid H 4, |
, K |
16 |
Arbetsvärd S 5, |
In |
15 |
Arkiv U 20, C |
9 |
|
Arrende |
Jo 5 |
|
Artistbeskattning |
Fi 49 |
|
Artistförmedling |
In 20 |
|
Arv Ju 21, 41 |
||
Assistenter |
U |
56 |
Atomenergi |
I |
8 |
Atomforskning |
U |
3 |
A uktorisationsutredningen |
H |
5 |
A vbetalningsköp |
Ju |
53 |
Avfallshantering |
Jo |
22 |
Avgångsregler |
UD 4 |
|
Avlöning se Lön |
||
Avtalsrätt |
Ju 46 |
B
Bankväsen
Checklöneutredningen |
Fi |
8 |
Girosystem |
Fi 41 |
|
Insyn i utländsk bank |
Fi 44 |
|
Kapitalmarknadsutredning, |
||
1968 års |
Fi 30 |
|
Valutakommissionen |
Fi |
11 |
Se även Kreditväsen |
Barna- och ungdomsvård
Abortkommitté, 1965 års Ju 2
Barnavårdsmannautredningen
Ju 51
Familj elagssakkunniga Ju 41
Fosterbarnsutredningen S 19
Försöksverksamhet S 25
Skolans inre arbete U 44
Socialutredningen S 15
Ungdomsbrottslighet Ju 14, 22
Barnfamiljer S 9
Barnstugeutredning, 1968 års S 17
Befordringsförfarande Fö 12
Befäl Fö 6, 7, K 23
Behandlingsforskning Ju 43
Behörighet K 23
Beredskap, Kommunal C 11
Beredskapslagstiftning Fi 51, K 11
Besiktning K 22
Betalningsanstånd Ju 9
Betalningsbalansutredningen Fi 4
Betalningssystem Fi 41
Bibelöversättning U 53, 54
Bibliotekarieutbildning U 52
Biblioteksersättning U 26
Bilavgaser K 4
Bilregisterutredningen K 2
Bilskatteutredningen Fi 19
Biståndsutbildning Fö 3
Boendeservice In 10
Boendeutredningen In 26
Bokföringslagstiftning Ju 50
Bostäder
Boendeutredningen In 26
Bostadsbeskattningsutredningen
Fi 12
Byggkonkurrensutredningen In 22
Delegationen för bostadsfinansiering
In 8
Låneunderlagsgruppen In 6
Paritetslåneutredningen In 23
Samlingslokaler In 16
Saneringsutredningen In 17
Servicekommittén In 10
Bostadstillägg S 9
Boställsnämnder U 7
Bosättningslån S 9
Brandförsvar C 3, 10
Brottmål Ju 35, 49
Brottsbalken
Psykiskt avvikande Ju 56
Yttrandefrihet m. m. Ju 24
Brottslighet Ju 14, 22
Budgetering Fö 2, 20, Fi 38
Buller K 27
Bussbidragsutredningen K 21
Butiksetableringsutredningen H 6
Butikskoncentration H 9
Bygglagutredningen C 12
525
Sakregister
Byggnadsväsen
Byggarbetskraftsutredningen In 11
Byggindustrialiseringsutredningen
In 1
Byggkonkurrensutredningen
In 22
Byggnadsindexkommittén Fi 27
Hissar och rulltrappor C 14
Installationsbranschen I 13
Internationella byggnadskommittén
In 25
Båtsport lo 21
Börslagstiftning Fi 23
Böter Ju 42
Checklön Ju 9, Fi 8
Civilförsvar
Civilbefälhavarutredningen C 3
Kommunal beredskap C 11
Skyddsrumsbyggande Fö 15
D
Databehandling
ADB inom rättsväsendet Ju 32
Dataarkiveringskommittén U 20
Dataindustri I 15
Datasamordningskommittén Fi 50
Definitiv källskatt Fi 3
Demokrati U 48, C 17
Departementsutredningen Ju 1
Detaljhandel H 4, 9
Distributionsutredningen H 9
Domstolsväsen
Arbetsdomstolens behörighet In 21
Domstolskommittén Ju 18
Domstolsverksutredningen Ju 7
Högsta domstolen Ju 11
Kammarrättsorganisationskommittén
Ju 8
Regeringsrätten Ju 44
Dödsbo Ju 21
Ecklesiastika boställsnämnder U 7
Eftergymnasiala studier U 6, 24
Egendomsförvaltning Fi 17, Jo 5
Ekonomiskt försvar H 10
Ekonomiskt samarbete H 1
Elektriska anläggningar Ju 36, I 4
Elevvård U 44
Elutredningen I 14
Energiförsörjning
Elutredningen I 14
Närförläggning av atomkraftverk
I 8
Oljeledningar K 14
Vattenlagsutredningen Ju 37
Enskilda vägar K 29
Erlander, T. U 38
Ersättning Ju 45, Fi 34,
Jo 18, I 4
ERU In 7
ESRO-kommittén U 30
Etablering av butiker H 6
Europarådsstipendler Ju 34
Europeisk rymdforskning U 30
Exekutionsväsen C 5, 10
Export H 8
Fackliga uppdrag Fi 13
Familj epolitik
Abortkommitté, 1965 års Ju 2
Barnstugeutredning, 1968 års S 17
Familjelagssakkunniga Ju 41
Familjepolitiska kommittén S 9
Farligt gods K 7
Fartyg K 34, Fi 18
Fastighetsbildning Ju 36
Fastighetstaxering Fi 24, 48
Film Ju 47, U 29
Fiske
Fiskeadministrativa utredningen
Jo 16
Prisreglering Jo 12
Fluorkommittén S 14
Flygarbetstidsutredningen K 16
Flygtrafikledarskola K 30, 31, 39
Flygtrafikledningskommittén K 17
FN-konferens om miljön Jo 17
Folkbokföring K 35, Fi 42
Folkpension S 1, 28
Folktandvård S 2, 26
Fondby råutredningen Fi 2
Fondbörsutredningen Fi 23
Fondmedel Fi 18
Fordon K 2, 22, Fi 19
Forskning
Arbetsmiljö S 34
Framtidsforskning Ju 55
Försvarsforskning Fö 13
Havsresursutredningen I 5
Kriminologi Ju 43
Medicinsk teknik U 34
Nordisk trafiksäkerhetsforskning
K 12
Nordisk transportekonomisk
forskning K 13
Regional utredningsverksamhet
In 7
Rymdforskning U 30
Skogsförädling Jo 6
Skogsteknisk forskning Jo 4, 29
Social forskning S 20, U 9
Storaccelerator U 3
Teknisk forskning i Norrland
U 43
U-landsforskning U 51
Forskningsstipendier Ju 34
Fortbildning U 50
Fosterbarnsutredningen S 19
Frakträtt Ju 15, 16
Framtidsforskning Ju 55
Fredsorganisationsutredningen Fö 10
Frihetsberövanden Ju 45
Fritidsverksamhet
Fritidsbåtutredningen Jo 21
Jaktmarksutredningen Jo 11
Rtksdagsbcrättelsen år 1972
526
Turistanläggningar m. m. |
Jo |
Fysisk riksplanering |
C |
Fångvårdens byggnadskom- |
|
mitté |
Ju |
Fältstation |
Jo |
Förband |
Fö |
Fördelningspolitik |
In |
Föreningar |
Fi |
Förenta Nationerna |
|
Milj ö vårdskonferensen |
Jo |
Företagens uppgiftsskyldigheter Fi |
|
Företagsskatteberedningen |
Fi |
Företagsbokföring |
Ju |
Företagsdemokrati Fi 39, I |
|
Företagshälsovård |
S |
Företagsstruktur |
|
Byggnadsbranschen |
In |
Detaljhandel |
H |
Enskilt näringsliv |
I |
Filmbranschen |
U |
Installationsbranschen |
I |
Grafisk industri |
I |
Metallmanufaktur |
I |
Möbelindustri |
I |
Småföretag |
I |
Yrkestrafik |
K |
Författarstöd |
U |
Författnings frågan |
Ju |
Författningspublicering |
Ju |
Förfogandelagstiftning |
Fö |
Förhandlingar för pensio- |
|
nerade |
In |
Förhandlingsutredningen |
Fi |
Förmögenhetsrätt |
Ju |
Förpassningsutredningen |
Ju |
Förskolor |
S |
Försvarets hundskola |
Fö |
Försvarets materielverk Fö 1, |
|
Försvarsväsen (allmänt) |
|
Beredskap inom luftfarten |
K |
Fredsorganisationsutred- |
|
ningen |
Fö |
Försvarsforskningsutred- |
|
ning, 1969 års |
Fö |
Försvarsutredning, 1970 års Fö |
|
Kommunal beredskap |
C |
Planering och budgetering Fö 2, |
|
Rekvisition och förfogande |
Fö |
Försvarsväsen (materiel) |
|
ningen |
Fö |
Försvarsväsen (personal) |
|
Befordringsförf arande |
Fö |
Förvaltningsutbildning |
Fö |
Handräckningsvärnpliktiga |
Fö |
Marinens befälsutredning |
Fö |
Pensionsålder |
Fö |
Personalkategoriutredningen Fö |
|
Tjänstgöringsåldersutred- |
|
ningen |
Fö |
Värnpliktigas förmåner |
Fö |
Värnplikt och studier U
Värnpliktskommitté, 1966
års Fö
Försäkring
Redovisning av fondmedel Fi
Yrkesskadeförsäkring S 3, 5
Försäkring, Allmän
Pensionsförsäkringskommittén
S 1
Tandvårdsförsäkring S 26
Försörjningsberedskapsutred
ningen
H 10
Förtroendemän Fi 13, C 1
Förvaltningsdemokrati Fi 39
Förvaltningsrättskipning Ju 6, 8, 44
Förvaltningsutbildning Fö 19
Förvandlingsstraffutredningen Ju 42
G
Galoppsportutredningen |
Jo 24 |
Gamla testamentet |
U 53 |
Generalklausulutredningen |
Ju 46 |
Geologiutredning, 1964 års |
I 1 |
Girosystem |
Fi 41 |
Glesby gdsfrågor |
|
Bussbidragsutredningen |
K 21 |
Glesbygdsutredningen |
In 18 |
Godstransport Ju 16, K 7 |
|
Grafiska kommittén |
I 10 |
Grundlagar |
|
Grundlagberedningen |
Ju 26 |
Yttrandefrihet i massmedia |
Ju 47 |
Yttrande- och tryckfrihet |
Ju 24 |
Grustäktskommittén |
Ju 40 |
Gränskommuner |
C 15 |
Göteborgs hamn |
K 36 |
Göteborgs åklagardistrikt |
Ju 10 |
Göteborgsutredningen |
C 8 |
H |
|
Hamnutredningen |
K 8 |
Handel |
|
Affärstid |
H 4 |
Butiksetablering |
H 6 |
Distributionsutredningen |
H 9 |
Kreditköp |
Ju 52 |
Köp av lös egendom |
Ju 20 |
Se även Utrikeshandel |
|
Handikappråd, Statens |
S 10 |
Handikapputredningen |
S 11 |
Hjälpmedelsgruppen |
S 22 |
Sjukpenning vid arbetsvärd |
S 5 |
Skyddad sysselsättning |
In 15 |
Handräckningsvärnpliktiga |
Fö 8 |
Havsresursutredningen |
I 5 |
Hemvistsakkunniga |
Fi 42 |
Hissar |
C 14 |
Hjälpmedelsgruppen |
S 22 |
Hundskatt |
Fi 47 |
Hundskola, Försvarets |
Fö 4 |
Hälso- och sjukvård |
|
Akademiska sjukhuset |
S 6 |
Arbetsmiljöutredningen |
S 24 |
Fluorkommittén |
S 14 |
Karolinska sjukhuset S 8, 16, 29 |
|
Livsmedelslagstiftning |
S 7 |
Medicinalstatistik |
S 13 |
Sjukhusorganisationen |
S 4 |
14
13
13
20
10
28
53
17
40
45
50
6
24
22
9
2
29
13
10
11
12
9
25
26
26
33
9
12
25
46
25
17
4
11
11
10
13
17
11
20
9
1
12
19
8
6
21
11
5
18
6
7
18
527
Sakregister
Sjukvårdskostnader S 21
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation
S 12
Hälsovårdsinspektörsutbildning
S 23
Hästsport Jo 24
Högsta domstolen Ju 11
I
Ideella föreningar Fi 53
Industri I 11, 12, 16
Industrialisering UD 3
Industricentrautredningen In 24
Industriellt byggande In 1
lnformationsutredningen Ju 4
Se även Upplysningsverksamhet
Inkomstfördelning
In 2
Installationsbranschutredningen I 13
Insyn Fi 44
Integritetsskydd
Dataarkivering U 20
Integritetsskyddskommittén Ju 27
Kreditupplysningsutredningen
Ju 39
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
Ju 38
Internationella byggnadskommittén
In 25
Internationella överenskommelser
Ju 33
Internationellt bistånd
SIDA:s organisation UD 2
U-landsforskning U 51
U-landstjänsts meritvärde Fi 36
U-ländernas industrialisering
UD 3
Internatskolor U 40
Intrång I 4
Invandrare
Invandrarutredningen In 14
Utlänningsutredningen In 5
Zigenarfrågor In 19
J
Jaktmarksutredningen Jo 11
Jordbruk
Intrång av kraftledning I 4
Jordbruksbeskattningskommittén
Fi 10
Kontrollanstalter Jo 26
Sambruksutredningen Jo 15
Taxesättning vid vissa
anstalter Jo 2
Växtförädling Jo 23
Yrkesutbildning U 5
Jordbrukshögskolor Jo 10
Journalistutbildning U 50
Jämlikhet Fi 25
Järnvägar K 19
K
Kammarkollegiet Fi 14
Kammarrättsorganisations
kommitttén
Ju 8
Kapitalmarknadsutredning,
1968 års Fi 30
Kapitalskatteberedningen Fi 5
Karolinska sjukhuset S 8, 16, 29
Katastrofutbildning Fö 3
Kemiskt avfall Jo 22
Klassificering Fi 33
Klientelundersökning Ju 14
Kollektivtrafik K 37
Kommerskollegieutredningen H 3
Kommunala undervisningssjukhus
S 33
Kommunalförvaltning
Göteborgsutredningen C 8
Hamnutredningen K 8
Kommunal demokrati C 17
Kommunalrättskommittén C 1
Lagteknisk översyn av
kommunallagarna C 18
Malmöutredningen C 2
Nordiska kommunalrättskommittén
C 15
Riksnämnden för kommunal
beredskap C 11
Skatteutjämningsrevisionen Fi 43
Ämbetsansvarskommittén Ju 28
Koncentrationsutredningen I 2
Koncession Ju 36
Konkurrens In 22
Konkurslagskommittén Ju 54
Konsertbyråutredningen U 1
Konstnärsutbildningssakkunniga
U 22
Konsumentfrågor Ju 46, H 2, 9
Konsumtionskredit Ju 53
Kontantstöd In 3
Kontinentalsockeln I 5
Kontrollanstalter Jo 26
Kraftledningar Ju 36, I 4
Kraftverk I 8
Kreditköpskommittén Ju 52
Kreditväsen
Beredskapslagstiftning Fi 51
Delegationen för bostadsfinansiering
In 8
Kapitalmarknadsutredning,
1968 års Fi 30
Kreditupplysningsutredningen
Ju 39
Låneunderlag för bostadslån
In 6
Paritetslåneutredningen In 23
Krigsmaktens förvaltningsut
bildningsutredning
Fö 19
Kriminalstatistik Ju 29
Kriminalvård
Anstaltsbehandling Ju 3
Behandlingsforskning Ju 43
Fångvårdens byggnadskommitté
Ju 13
Förpassningsutredningen Ju 25
Kriminalvårdsberedningen Ju 57
Riksdagsberättelsen år 1972
528
Tillsynsutredningen |
Ju |
31 |
Ungdomsbrottslighet Ju |
14, |
22 |
Kriminologiska forsknings- |
||
stipendier |
Ju 34 |
|
Kronofogdemyndigheter C |
5, |
10 |
Kronojord |
||
Markdelegationen |
Fi |
16 |
Publika arrendeutredningen |
Jo |
5 |
Skeppsholmen |
Fö |
14 |
Universitetens egendoms- |
||
förvaltning |
Fi |
17 |
KS A-utredningen |
In |
3 |
Kulturell verksamhet |
||
Filmbranschen |
U 29 |
|
Konsertbyråutredningen |
U |
1 |
Konstnärsutbildning |
U 22 |
|
Litteraturutredning, 1968 års U 26 |
||
Musei- och utställnings- |
||
sakkunniga |
U |
16 |
Nordiskt samarbete |
u |
10 |
Regionmusik |
Fö 16 |
|
Sameutredningen |
U 49 |
|
Upphovsrätt |
Ju 48 |
|
Kyrkoväsen |
||
Beredning om stat och |
||
kyrka, 1968 års |
U 27 |
|
Bibelöversättning U 53, 54 |
||
Kyrkohandbokskommitté, |
||
1968 års |
U 23 |
|
Psalmkommitté, 1969 års |
U 33 |
|
Uppsala domkyrka |
U 55 |
|
Kårobligatorieutredningen |
U 45 |
|
Källskatt |
Fi |
3 |
Kärnforskning |
U |
3 |
Köplagen |
Ju 20 |
|
Körkortsutredningen |
K |
8 |
L Laboratorieberedningen |
Jo |
3 |
Landskapsvård Ju 40, |
Jo 18 |
|
Landsting |
||
Göteborgsutredningen |
C |
8 |
Kommunalrättskommittén |
C |
1 |
Landstingens arkivutredning |
C |
9 |
Länsberedningen |
C 16 |
|
Malmöutredningen |
C |
2 |
Undervisningssjukhus |
S 33 |
|
Lantbrukshögskolan |
Jo |
10 |
Ledningar Ju 36, K 14, I 3 |
4 |
|
Likviditets- och kassakvots- |
||
lagen |
Fi 51 |
|
Linköpingsfilialen |
U 34 |
|
Litteraturutredning, 1968 års |
U 26 |
|
Livräntor |
Ju 30 |
|
Livsmedelslagstiftning |
S |
7 |
Livsmedelsverk, Statens |
Jo 25 |
|
Lokalisering |
||
Industricentra |
In 24 |
|
Lokaliseringsutredning, |
||
1968 års |
In |
13 |
Regional utredningsverk- |
||
samhet |
In |
7 |
Skogsindustri |
C |
7 |
Statlig verksamhet |
Fi 37 |
|
Turistanläggningar m. m. |
Jo |
14 |
Veterinärhögskolan Jo 19
Lokal- och utrustningsprogram
U 14, Jo 10
Lokaltrafik K 37
Lokalvård Fi 22
Lotsning K 36
Luftfart
Beredskapslagstiftning K 11
Buller K 27
Flygarbetstidsutredningen K 16
Flygtrafikledarskola K 30, 31, 39
Flygtrafikledningskommittén
K 15
öresundsdelegationen K 20
Luftkuddefarkoster K 10
Luftvård K 10
LUP-kommittéer U 14, Jo 10
Låginkomstgrupper In 2, 28
Låneunderlagsgruppen In 6
Läkemedel 12, 7
Länsförvaltning
Civilbefälhavarutredningen C 3
Göteborgsutredningen C 8
Länsberedningen C 16
Länsplanering Fi 7
Partiell omorganisation C 6
Länsskolnämnder U 47
Lärare U 2, 44, 56
Lärarutbildning U 4, 31
Läromedel U 18, 21
Lön
Checklöneutredningen Fi 8
Förhandlingsutredningen Fi 25
Klassificering av maskinanläggningar
Fi 33
Låginkomstutredningen In 2
Lönekostnadspålägg Fi 29
Lönesystemutredningen Fi 26
Personalutbildare Fi 34
Lös egendom Ju 20
M
Malm I 1
Malmöutredningen C 2
Manufaktur I 11
Marinens befälsutredning Fö 6
Markdelegationen Fi 16
Marklagstiftning Jo 11
Markägare Jo 18
Maskinanläggningar Fi 33
Massmedieutredningen Ju 47
Materielanskaffningsutred
ningen
Fö 1
Materielverk, Försvarets Fö 1, 11
Medicinalstatistik S 13
Medicinsk teknik U 34
Meritvärdering Fi 36
Mervärdeskatt Fi 52
Metallmanufakturutredningen I 11
Meteorologisk information K 26
Metrologiska enheter Fi 1
Militära pensionsåldersdelegationen
Fö 21
Militära tjänstgöringsålders
utredningen
Fö 5
529
Sakregister
Militärmusiken |
Fö 16 |
Vårdanstalter |
S 31 |
|
Miljökontrollutredningen |
Jo 13 |
Näringspolitik |
||
Miljövård se Naturvård |
Dataindustri |
I |
15 |
|
Mineral |
I 1 |
Grafisk industri |
I |
10 |
Minoriteter |
U 49 |
Industricentra |
In |
24 |
Moratoriekommittén |
Ju 9 |
Installationsbranschen |
I |
13 |
Motorredskapsutredningen |
K 17 |
Koncentrationsutredningen |
I |
2 |
Musei- och utställningssak- |
Metallmanufaktur |
I |
11 |
|
kunniga |
U 16 |
Mindre och medelstora |
||
Musik Fö |
16, U 1 |
företag |
I |
9 |
Musikaliska akademien |
U 42 |
Möbelindustri |
I |
12 |
Musikutbildning |
U 41, 42 |
Patentpolicykommittén |
H |
7 |
Mått |
Fi 1 |
Regional planering |
Fi |
7 |
Möbelindustri |
I 12 |
Verkstadsindustri |
I |
16 |
Mönstring |
K 35 |
N
Narkotika S 18
Nationalkommitté Jo 17
Naturkatastrofer K 26, C 4
Naturtillgångar I 5
Naturvård
Atom kraftverk I 8
Bilavgaser K 9
FN:s miljövårdskonferens Jo 17
Fritidsbåtutredningen Jo 21
Grustäktskommittén Ju 40
Kemiskt avfall Jo 22
Miljökontrollutredningen Jo 13
Miljövårdskostnader Jo 28
Naturvårdskommittén Jo 18
Vattenlagsutredningen Ju 37
NORDEK H 1
Nordiskt samarbete
Bokföringslagstiftning Ju 50
Ekonomiskt samarbete H 1
Flygarbetstidsutredningen K 16
Generalklausulutredningen Ju 46
Gränskommunalt samarbete C 15
Insyn i utländsk bank Fi 44
Kreditköpskommittén Ju 53
Kriminalstatistik Ju 29
Kulturellt samarbete U 10
Köp av lös egendom Ju 20
Livsmedelslagstiftning S 7
Medicinalstatistik S 13
Nordkalottfrågor In 27
Påföljder Ju 56
Skadeståndskommittén Ju 30
Skifte av dödsbo Ju 21
Straffrätt Ju 17
Trafiksäkerhet K 12, 38
Transportfrågor K 13, 40
Upphovsrätt Ju 48
Vägtrafik K 1, 41
Öresundsdelegationen K 20
Nordkalottkommittén In 27
Norge Jo 27
Norrland U 43, In 24
Norrmalm K 28, Fi 16
Nya testamentet U 54
Nykterhetsvård
Alkoholpolitiska utredningen
Fi 21
Socialutredningen S 15
O
Obligationsmarknad Fi 23
Offentlig tjänst UD 4, Fi 13, 32
Offentlighets- och sekretesslagstiftnings
kommittén Ju 38
Offentligt biträde Ju 6
Oljeledningar K 14, I 3
Oljeskydd Jo 22
Olycksberedskap C 4
Omskolning In 4
Oriktiga frihetsberövanden Ju 45
Paritetslåneutredningen In 23
Partistödsutredning, 1971 års Ju 52
Patentpolicykommittén H 7
Pedagogik U 4, 44
Pension
Förhandlingsrätt för pensionärer
In 12
Pensionsförsäkringskommittén
S 1
Pensionsålder Fö 21, S 28
Sjöfolk K 5
Periodiskt understöd Fi 35
Personalkategoriutredning,
1968 års Fö 11
Personalnämnd, Statens Fi 15
Personalutbildning Fi 34
Pipelines K 14, I 3
Planeringssystem Fö 20
Polisväsen
Polisutredning, 1967 års Ju 5
Samarbetsorgan för bekämpande
av narkotikamissbruk S 18
Postgiro Fi 41
Praktikcentrumkommittén U 46
Presstöd UD 1
Prisfrågor
Fisk Jo 12
Prisindex på byggnadsområdet
Fi 27
Privatliv Ju 27, 38, 39
Professorstillsättning U 37
Programbudgetering Fö 2, 20
Prospektering I 1, 5
Prästutbildning U 36
Psalmkommitté, 1969 års U 33
Psykiskt avvikande Ju 56
Riksdagsberättelsen år 1972
530
Psykologiska undersökningar Fi 6
Publicering Ju 33
Publika arrendeutredningen Jo 5
Punktskatteutredning, 1969 års Fi 31
Påföljder Ju 56
R
Radio
Radioutredning, 1969 års U 35
Reklam i televisionen U 17
Utbildningsradio och -TV U 19
Yttrandefrihet Ju 47
Rationalisering Ju 7
Realisationsvinst Fi 46
Redovisning av fondmedel Fi 2, 18
Regeringsrätten Ju 44
Regional fiskeriadministration Jo 16
Regionalpolitik
Beredningen för regional
planering Fi 7
Glesbygdsutredningen In 18
Industricentra In 24
Lokaliseringsutredningen In 13
Regional utredningsverksamhet
In 7
Turistanläggningar Jo 14
Regionmusik Fö 16
Rehabilitering S 5
Reklamutredningen U 17
Rekvisitions- och förfogandeutredning,
1967 års Fö 9
Religionsvetenskap U 36
Renbeteskonvention Jo 27
Resegarantiutredningen H 11
Restauranger U 32
Revisorer H 5
Riksinternatskolor U 40
Riksplanering C 13
Riksstaten Fi 38
Riksutställningar U 16
Rivning In 17
Rulltrappor C 14
Rusdryckslagstiftning Fi 21
Rymdforskning U 30
Räddningstjänst K 33, C 4
Räkenskaper Ju 50
Rättegång
ADB inom rättsväsendet Ju 32
Brottmålsutredning,
1968 års Ju 35
Domstolskommittén Ju 18
Ersättning för oriktiga
frihetsberövanden Ju 45
Trafikmålskommittén Ju 19
Åtalsrättskommittén Ju 49
Rättshjälp Ju 6
Rättsväsendets informationssystem
Ju 32
Rörtransport I 3
Röstning Ju 23
S
Sambruksutredningen Jo 15
Samer U 49, Jo 27
Samhällsforskning Ju 55, U 9, 38
Samhällsinformation Ju 4, |
33 |
|
Samhällsplanering |
||
Beredningen för regional |
||
planering |
Fi |
7 |
Bygglagutredningen |
C |
12 |
Friluftsområden m. m. |
Jo |
14 |
Fysisk riksplanering |
C |
13 |
Regional utredningsverk- |
||
samhet |
In |
7 |
Trafikplaneringsutredningen |
K |
32 |
Samlevnadsundervisning |
U |
15 |
Samlingslokaler |
In |
16 |
Saneringsutredningen |
In |
17 |
Sekretess |
Ju |
38 |
Service |
In |
10 |
Sexualundervisning |
U |
15 |
SIDA UD |
2 |
|
Simulatorgruppen |
K |
31 |
Sjukförsäkring S 5, |
27 |
|
Sjukgymnastutbildning |
U |
13 |
Sjukhusbokföring |
S |
8 |
Sjukhusbyggande |
S |
6 |
Sjukhusfonder |
s |
16 |
Sjukhusorganisationen |
s |
4 |
Sjukhusvård |
s |
29 |
Sjukpenningutredningen |
s |
27 |
Sjukvårdskostnadsutredningen |
s |
21 |
Sjöfart |
||
Befälsbemanningsutred- |
||
ningen |
K |
23 |
Fritidsbåtutredningen |
Jo |
21 |
Hamnutredningen |
K 8 |
|
Lotsningen i göteborgs- |
||
området |
K |
36 |
Sjölagskommittén |
Ju |
15 |
Sjömanslagskommittén |
K |
3 |
Sjömanspensionskommittén |
K |
5 |
Sjöräddning |
K |
33 |
övergivna fartyg |
K |
34 |
Sjöfolk |
K |
35 |
Sjöräddning |
K |
33 |
Skadestånd |
||
Oriktiga frihetsberövanden |
Ju |
45 |
Skadeståndskommittén |
Ju |
30 |
Skara |
Jo |
20 |
Skatteutjämningsrevisionen |
Fi |
43 |
Skatteväsen (allmänt) |
||
Bilskatteutredningen |
Fi |
19 |
Hundskatt |
Fi |
47 |
Ideella föreningar |
Fi |
53 |
Kapitalskatteberedningen |
Fi |
5 |
Mervärdeskatt |
Fi |
52 |
Punktskatteutredning, |
||
1969 års |
Fi |
31 |
Skatteutjämning |
Fi |
43 |
Skatteväsen (företagsbeskattning) |
||
Bostadsbeskattningsutred- |
||
ningen |
Fi |
12 |
Företagsskatteberedningen |
Fi |
45 |
J ordbruksbeskattningskom- |
||
mittén |
Fi |
10 |
Skatteväsen (inkomstskatt)
Artistbeskattning Fi 49
Avdrag för persiodiskt understöd
Fi 35
Bostadsföreningar Fi 12
531
Sakregister
Realisationsvinst Fi 46
Skatt på sjukpenning S 27
Traktamentsbeskattning Fi 28
Skatteväsen (taxering)
Definitiv källskatt Fi 3
Fastighetstaxering Fi 24, 48
Skatteväsen (uppbörd)
Definitiv källskatt Fi 3
Företagens skyldigheter Fi 40
Skeppsholmen Fö 14
Skifte av dödsbo Ju 21
Skodon H 10
Skogsbruk
Skogsbruksutredningen Jo 8
Skogsforskning Jo 6
Skogsindustri C 7
Skogspolitiska utredningen Jo 9
Teknisk utveckling Jo 4, 29
Yrkesutbildning U 5
Skogshögskolan Jo 10
Skolväsen (allmänt)
Länsskolnämnder U 47
Läromedelsutredningen U 18
Riksinternatskolor U 40
Sexual- och samlevnadsfrågor
U 15
Skolans inre arbete U 44
TV och radio i utbildningen U 19
Skolväsen (lärare) U 2, 44
Se även Lärarutbildning
Skrivbyråer In 20
Skyddad sysselsättning In 15
Skyddsrum Fö 15
Småföretag I 9
Snöfordon K 17
Social forskning S 20, U 9
Sociala förmåner Fö 18
Socialdepartementets sjuk
vårdsdelegation
S 12
Socialhögskola U 11
Socialutredningen S 15
Socionomutbildning U 8, 11, 46
Specialstraffrätt Ju 12
Specialundervisning U 44
Stadsplanering C 12
Statistik K 24, Fi 4
Statlig egendom Fi 17, Jo 5
Statliga företag
Företagsdemokrati I 6
Laboratorieberedningen Jo 3
Läkemedelsproduktion I 7
Stat och kommun Fi
Statsbudget Fi 38
Statsdepartementen Ju 1, 44
Statsförvaltning
Budgetutredningen Fi 38
Central domstolsförvaltning Ju 7
Centralorgan inom exekutionsväsendet
C 5, 10
Departementsutredningen Ju 1
Domstolsverksutredningen Ju 7
Ersättning till personalutbildare
Fi 34
Fondbyråutredningen Fi 2
Förvaltningsdemokrati Fi 39
Kammarkollegiet Fi 14
Kommerskollegieutredningen
H 3
Livsmedelsverket Jo 25
Lokalisering av statlig verksamhet
Fi 37
Lönekostnadspålägg Fi 29
Lönesystem Fi 26
Nedre Norrmalm K 28, Fi 16
Offentlighet och sekretess Ju 38
Personalnämnd, Statens Fi 15
Rättshjälp i förvalningsärenden
Ju 6
SIDA UD 2
Städning Fi 22
Testutredningen Fi 6
Upphandling Fi 9
Ämbetsansvarskommittén Ju 28
Statskontoret Fi 2
Statskyrkan U 27
Statstjänst Fi 13, 32
Stiftelser Fi 45
Stockholm K 28 Fi 16
Storaccelerator U 3
Storlandsting C 2, 8
Strafflagstiftning
Förvandlingsstraffutredningen
Ju 42
Nordiska straffrättskommittén
Ju 17
Specialstraffrätt Ju 12
Studentkårer U 45
Studiecirklar U 39
Studiesocialt stöd U 25, 28
Städning Fi 22
Stängsel K 19
Svalövsutredning, 1971 års Jo 23
Svensk-amerikansk press UD 1
Svävarfartsutredningen K 10
Säkerhetsföreskrifter K 7, C 14
Sällskapsresor H 11
Särskolverksamhet S 30
Tandvård
Fluorkommittén S 14
Folktandvårdsutredning,
1967 års S 2
Tandvårdsförsäkring S 26
Taxesättning Jo 2
Teknisk utbildning U 43
Tekniska hjälpmedel S 22
Tekniska högskolans byggnadskommitté
U 12
TEKO-varor H 10
Television Ju 47, U 17, 19
Teologiska övningsinstitut U 36
Testutredningen Fi 6
Textilvaror H 10
Tidningar UD 1
Tillsynsutredningen Ju 31
Tilläggspension S 28
Tjänstemän Fi 25
Tjänstesystem Fi 26
Tjänstetillsättningar U 37
Riksdagsberättelsen år 1972
532
Tjänstgöringsålder Fö 5
Tjänstledighet Fi 13
Totalisatorverksamhet Jo 24
Trafikbullerutredningen K 27
Trafikmålskommittén Ju 19
Trafikolycksstatistikkommittén K 24
T rafikpolitik
Bilskatteutredningen Fi 19
Bussbidragsutredningen K 21
Fraktavtal Ju 16
Kollektivtrafik K 37
Luftkuddefarkoster K 10
Nordisk transportekonomisk
forskning K 13
Nordisk ämbetsmannakommitté
K 40
Trafikplaneringsutredningen K 32
Trafikpolitiska delegationen K 6
Vägkostnadsutredningen K 9
Yrkestrafik K 25
Öresundsdelegationen K 20
Trafiksäkerhet se Vägtrafik
T raktamentsbeskattningsutredningen
Fi 28
Transport forskning K 13
Transport frågor, Nordiska K 40
TRU-kommittén U 19
Tryckerier I 10
Tryckfrihet Ju 24
T rädgårdsnäringen
Trädgårdsnäringsutredningen
Jo 7
Yrkesutbildning U 5
Tullagstiftningskommittén Fi 20
Tullpackhuskarlslagen Fi 32
Tung trafik K 22
Turistanläggningar Jo 14
Täktsamfälligheter Ju 40
Tätortsmiljö C 12
Utbildningsutredning, |
||
1968 års |
U 24 |
|
Universitetssjukhus S 6, |
8, 16, 33 |
|
Uppbördsskyldighet |
Fi 40 |
|
Uppfinningar |
H |
7 |
Uppgiftsskyldighet |
Fi 40 |
|
Upphandling |
Fi |
9 |
Upphovsrätt Ju 48, U 21 |
||
Upplysningsverksamhet |
||
Exportfrämjandeutredningen H |
8 |
|
Författningspublicering |
Ju 33 |
|
Information genom ljud- |
||
radion |
U 35 |
|
Informationsutredningen |
Ju |
4 |
Konsumentutredningen |
H |
2 |
Miljökontrollutredningen |
Jo |
13 |
Sexual- och samlevnads- |
||
frågor |
U 15 |
|
Svensk-amerikansk press |
UD |
1 |
Upprustning av bostäder |
In |
17 |
Uppsala domkyrka |
U 55 |
|
Uppsägningsskydd |
In 21 |
|
Utbildningsdemokrati |
U 48 |
|
Utbildningsradio |
U 19, 35 |
|
Utbildningsutredning, 1968 års U 24 |
||
Uthyrning av arbetskraft |
In 20 |
|
Utlandsinformation UD 1, H |
8 |
|
Utlandsresor |
H 11 |
|
Utländska artister |
Fi 49 |
|
Utländskt bankföretag |
Fi 44 |
|
Utlänningar |
||
Invandrarutredningen |
In |
14 |
Utlänningsutredningen |
In |
5 |
Utrikesförvaltningen |
UD |
4 |
Utrikeshandel |
||
Betalningsbalansstatistik |
Fi |
4 |
Exportfrämjandeutredningen H |
8 |
|
Utställningar |
U 16 |
|
Utsädes förening, Sveriges |
Jo 23 |
|
Utsökning |
Ju |
9 |
U
U-landsforskningsutredningen U 51
U-landstjänst Fi 36
U-ländernas industrialisering UD 3
Undervisningssjukhus S 6, 8, 16, 33
Ungdomsbrottslighet Ju 14, 22, 49
Ungdomsvårdsskolor S 25
Universitet
Anställningstrygghet U 56
Egendomsförvaltning Fi 17
Kårobligatoriet U 45
Lokal- och utrustningsprogram
U 14
Läromedelsutredningen U 18
Medicinsk teknik U 34
Pedagogikutredningen U 4
Professorstillsättning U 37
Restaurangverksamhet U 32
Studier och värnpliktsutbildning
U 6
Teknisk utbildning i Norrland
U 43
Teologiska övningsinstitut U 36
TV och radio i utbildningen U 19
V
Valtekniska utredning,
1965 års Ju 23
Valutapolitik
Betalningsbalansutredningen Fi 4
Valutakommissionen Fi 11
Varudistribution H 9
Vattenlagen Ju 37, Jo 18
Verkstadsindustri I 16
Veterinärhögskolan Jo 10, 19
Veterinärväsen
Fältstation i Skara Jo 20
Laboratorieberedningen Jo 3
Veterinärväsendeutredningen
Jo 1
Vikt Fi 1
Vindelådalen Jo 14
Vuxenutbildning U 28, 39
Vårdanstalter S 31
Vårdlagstiftning S 15
Vårdpersonal Ju 31
Väderleksinformation K 26
Väghållning K 9, 29
533
Sakregister
Vägtrafik |
||
Befordran av farligt gods |
K |
7 |
Bilavgaser |
K |
4 |
Bilregisterutredningen |
K |
2 |
Bilskatteutredningen |
Fi |
19 |
Buller |
K 27 |
|
Fordonsbesiktning |
K 22 |
|
Fraktavtal |
Ju |
16 |
Körkortsutredningen |
K |
18 |
Motorredskapsutredningen |
K 17 |
|
Nordisk kommitté för väg- |
||
trafiklagstiftning |
K 41 |
|
Nordisk trafiksäkerhets- |
||
forskning |
K |
12 |
Nordisk vägtrafikkommitté |
K |
1 |
Nordiskt trafiksäkerhetsråd |
K 38 |
|
T rafikmålskommittén |
Ju |
19 |
Trafikolycksstatistik |
K |
24 |
Vägkostnadsutredningen |
K |
9 |
Välfärdsutveckling |
In |
28 |
Värdepappershandel |
Fi 23 |
|
Värmeverk |
I |
8 |
Värnpliktiga |
||
Biståndsutbildning |
Fö |
3 |
Handräckningsvärnpliktiga |
Fö |
8 |
Sociala förmåner |
Fö |
18 |
Studier och värnpliktsut- |
||
bildning |
U |
6 |
Värnpliktskommitté, |
||
1966 års |
Fö |
7 |
Växtförädling |
Jo 23 |
Yrkesinspektionen S 24
Yrkesskadeförsäkring S 3, 5, 32
Yrkestrafik K 25, Fi 19
Y rkesutbildning
Hälsovårdsinspektörsutbildning
S 23
Jordbruks-, skogsbruks- och
trädgårdsskolor U 5
Yttrande- och tryckfrihet Ju 24, 47
Z
Zigenare In 19
A
Åklagarväsen Ju 5, 10
Åtalsrättskommittén Ju 49
Ä
Ägandeförhållanden I 2
Äktenskapsrätt Ju 41
Ämbetsansvarskommittén Ju 28
Öresundsdelegationen K 20
Östersund U 11
Övergivna fartyg K 34
övningsämneslärare U 31
Innehållsförteckning
Allmän berättelse 1
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
november 1970—oktober 1971 6
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar 13
Under år 1971 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och andra
kulturella ändamål 15
Under budgetåret 1970/71 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfon
den
17
Under budgetåret 1970/71 influtna medel och anvisade belopp
ur statens lappfond 17
Under budgetåret 1970/71 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
18
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1970/71 19
Kommittéer:
Justitiedepartementet (Ju) 20
Utrikesdepartementet (UD) 91
Försvarsdepartementet (Fö) 99
Socialdepartementet (S) 124
Kommunikationsdepartementet (K) 156
Finansdepartementet (Fi) 188
Utbildningsdepartementet (U) 243
Jordbruksdepartementet (Jo) 317
Handelsdepartementet (H) 350
Inrikesdepartementet (In) 365
Civildepartementet (C) 387
Industridepartementet (I) 403
Uppgift på kostnader för kommittéer 440
Betänkanden utkomna från trycket under år 1971 490
Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement (DS-serie) under
år 1971 494
Nordisk udredningsserie 496
Personregister till kommittéer 497
Sakregister till kommittéer 524
MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 710557