Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1972     Prop. 1972: 95

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition méd förslag till förordning om ändring i för­ordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt, m. m.; given Stockholms slott den 21 april 1972.

Kungl. Maj:t vUl härmed under åberopande av bilägda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departerheritsche-fen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — samtidigt som en utredning tillsatts för en samlad översyn av skattelagstiftningen — en provisorisk omläggning av den statliga inkomstskatteskalan innebärande skattelättnader på sam­manlagt 2,4 mUj årder kr. för inkomsttagare i alla inkomstlägen upp till 100 000 kr. Den största procentueUa skattelättnaden sker för årsin­komster upp till 25 000 kr. I absoluta belopp är skattelättnaden störst vid inkomster mellan 35 000 och 70 000 kr., där den uppgår tiU 900 kr. om året.

Barnbidragen höjs med 120 kr. om året. En häremot svarande juste­ring av studiebidragen föreslås samtidigt.

Dessa åtgärder avses skola finansieras genom höjning av mervärde­skatten och de särskilda skatterna på cigarretter, sprit, vin, öl och mo­torbränslen samt genom skatt på spel enligt förslag som kommer att läggas fram senare.

I fråga om mervärdeskatten föreslås att höjningen genomförs tUl-sammans med en omläggning av beskattningsvärdet från värde inklusive skatt till värde exklusive skatt. Skatten föreslås höjd från nuvarande 17,65 o/o tUl 20 o/o. I övriga delar innebär förslaget skattehöjningar för bl. a. cigarretter med 2 öre per styck, för sprit med ca 2 kr. per helbu­telj, för vin med inemot 1 kr. per helbutelj, för pilsner, mellanöl och starköl med 15, 20 resp. 50 öre per liter, för bensin med 10 öre per liter och för motorbrännolja med 8 öre per liter. Sammantaget beräk­nas skattehöjningarna ge 2 855 milj. kr., varav 2 400 milj. kr. beräknas åtgå för att kompensera den sänkta statsskatten, 215 mUj. kr. för höjda

1    Riksdagen 1972.1 saml. Nr 95

 

Prop. 1972:95                                                           2

barnbidrag, 200 milj. kr. för automatisk höjning av folkpensioner och 40 milj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

I propositionen redovisas dessutom en preliminär överenskommelse mellan regeringen samt representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet innebärande att förbunden utfärdar re­kommendationer till kommunema och landstingen att under tvåårspe­rioden 1973—74 avstå från att höja kommunalskatt resp. landstings­skatt. Endast i absolut tvingande fall kan en höjd utdebitering godtas. Denna bör i så fall begränsas tUl 1 kr. för den sammanlagda utdebite­ringen under hela tvåårsperioden.

Den föreslagna reformen avses träda i kraft den 1 januari 1973.

 

Prop. 1972: 95

1    Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig inkomst­skatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 §

Nuvarande lydelse

1 m o m.i Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd pro­cent av nedan angivna grundbelopp.

Grandbeloppet utgör:

när beskattnmgsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 10 pro­cent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke 20 000 kr.

; 500 kr. för 15 000 kr. och 16 % av återstoden:

20 000 "

'  30 000 "

2 300 "

• 20 000 " '

' 22 % " '

30 000 "

'  52 500 "

4 500 "

' 30 000 " '

'  28 % " '

52 500 "

'  70 000 "

10 800 "

' 52 500" '

'  38 % " '

70 000 "

' 100 000 "

17 450"

' 70 000" '

' 44 % " '

100 000 "

' 150 000"

30 650 "

' 100 000 " '

'  49 % " '

150 000 kr.

 

55 150 "

'  150 000"

,  54 0/ .. .

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än ICO procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå tUl högre belopp än som motsvarar 54 procent av denna inkomstdel.

Med famUjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att till­godose viss famUjs, vissa familjers eUer bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och famUjestiftelser med viss i särskUd ordning bestämd pro­cent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

 

15 000 men icke 20 000 kr.

; 050 kr.

För 15 000 kr.

och 13 % av återstoden

20 000 "  "

30 000 "

1 700 "

• 20 000 "

• 19 % " "

30 000 "  "

52 500 "

3 600 "

' 30 000 "

'  28 % " "

52 500 "  "

70 000 "

9 900 "

' 52 500 "

'  38 % " "

70 000 "  "

100 000 "

16 550 "

' 70 000 "

' 47 % " "

100 000 "  "

150 000"

30 650 "

' 100 000"

'  49 % " "

150 000 kr.

 

55 150 "

' 150 000"

•  54 % " "

1 Senaste lydelse 1970:163. It    Riksdagen 1972.1 saml. Nr 95

 

Prop. 1972: 95

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattnings­bara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som mot­svarar 54 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tUl-godose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. Äldre bestäm­melser gäUer dock vid 1973 och tidigare års taxering och vid eftertaxe­ring för år 1973 eller tidigare år.

2    Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1968: 430) om mer-värdeskatti,

dels att 13, 14 och 59 §§ samt anvisningarna tiU 14 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att anvisningarna till 59 §- skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

13 §3

Skatten utgår med 15 procent    Skatten utgår med 20 procent

av beskattningsvärdet.               av beskattningsvärdet.

14                                           §
Beskattningsvärdet utgör       Beskattningsvärdet utgör

1)   vid omsättning av byggnad    1) vid omsättning av byggnad eller monteringsfärdigt hus samt      eller monteringsfärdigt hus samt vid servering eller ramsuthyrning           vid servering eller ramsuthyrning 60 procent av vederlaget inräknat                   55 procent av vederlaget exklusive skatt och, vid uttag, 60 procent av      skatt och, vid uttag, 55 procent saluvärdet inräknat skatt,        av saluvärdet exklusive skatt,

2)   vid annan omsättning veder- 2) vid annan omsättning veder­laget inräknat skatt och, vid uttag,  laget exklusive skatt och, vid ut-saluvärdet inräknat skatt.    tag, saluvärdet exklusive skatt.

Bestämmelserna i första stycket Bestänunelserna i första stycket
1 gäller även beträffande bygg- 1 gäller även beträffande bygg­
nads- eller anläggningsentreprenad nåds- eller anläggningsentrepre-
och annan tjänst som avser fastig- nad och annan tjänst som avser
het. För tjänst som avser yttre fastighet. För tjänst som avser ytt-
vatten- eller avloppsledning, väg, re vatten- eller avloppsledning,
gata, bro, spåranläggning, flygfält, väg,   gata,   bro,   spåranläggning,

1 Förordningen omtryckt 1969: 237.

2 Senaste lydelse 1970: 166.

3 Senaste lydelse 1970:166.

 

Prop. 1972: 95

Nuvarande lydelse

hamn, kanal eller annan farled och för tjänst enligt 10 § 5 är dock procenttalet endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

flygfält, hamn, kanal eller annan farled och för tjänst enligt 10 § 5 är dock procenttalet endast 17.

(Se vidare anvisningarna.)

59 §* 15

Mervärdeskatt utgår med procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med 9 procent av be­skattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391), med tillägg av tull samt annan statlig avgift eller skatt, mervärdeskatten inbegripen.

Mervärdeskatt utgår med 20 procent av beskattningsvärdet. För monteringsfärdigt hus utgår dock skatten med 11 procent av be­skattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeringsförordningen     (1960: 391), med tillägg av tull samt an­nan  statlig  avgift  eller  skatt  än mervärdeskatt. Vid bestämmande av beskattningsvärdet iakttages att i fall som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen beskattnings­värdet är lika med det belopp som betingats för reparation med tillägg som i andra stycket sägs,

i fall som avses i 6 § 3 och 4 mom. tulltaxeringsförordningen avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts med mervärdeskatt,

i fall som avses i 6 § 5 mom. tulltaxeringsförordningen avdrag får medges för värdet av svenskt konstruktionsarbete eller annan liknande prestation.

(Se vidare anvisningarna.)

till 14 §5

I beskattningsvärdet ingår i fö-  I beskattningsvärdet ingår i fö-

rekommande fall även annan stat- rekommande fall annan statlig
lig skatt eller avgift än mervärde- skatt eller avgift än mervärde­
skatt,                                          skatt.

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhåll­na likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt då utfärdad faktura eller annan handling. I vederlaget skall in­räknas avbetalningstillägg, finansieringstillägg, ränta och annat pristUl-lägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet. Utställes i samband med avtalet växel eller annat skuldebrev för betalningen, utgöres det avtalade priset av belopp enligt sådan handling med tillägg av kontant likvid som därutöver erlagts. Detta gäller även om lägre pris anges i faktura eller liknande handling.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s. k. vUlkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas tUl bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages

* Senaste lydelse 1970:166. » Senaste lydelse 1970:183.

 

Prop. 1972: 95                                                        

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

i byte utan särskUd värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i för­ening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskatt­ningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonte­ringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av Vid skattepliktig omsättning av

inventarium eller annan tillgång inventarium eUer annan tillgång
som tillhör verksamhet utgöres som tillhör verksamhet utgöres
beskattningsvärdet alltid av ve- beskattningsvärdet alltid av ve­
derlaget eUer saluvärdet eller, i derlaget eller saluvärdet eller, i
fråga om monteringsfärdigt hus, fråga om monteringsfärdigt hus,
60 procent av vederlaget eller sa- 55 procent av vederlaget eller sa­
luvärdet,                             luvärdet.

Utgår gemensamt vederlag för såväl skattepliktig som icke skatte­pliktig omsättning bestämmes beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund.

Vid omsättning av byggnad anses särskild ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 som vederlag för sådan tjänst.

Vid försäljning av byggnad och mark bestämmes det på byggnaden belöpande vederlaget tiU skillnaden mellan hela vederlaget minskat med särskUd ersättning för tjänst som avses i 10 § 5 och saluvärdet av mar­ken vid försäljningstillfället. Ingår i saluvärdet av marken värde som enligt anvisningarna till 9 § skall anses som omsättning av skattepliktig tjänst, bestämmes beskattningsvärdet härför enligt 14 § andra stycket. Motsvarande gäller vid annan omsättning av byggnad eller mark som utgör lagertillgång i byggnadsrörelse. Uttages del av byggnad bestäm­mes beskattningsvärdet till skälig del av beräknat saluvärde för hela byggnaden. Vad nu sagts gäller även i fråga om sådant värde som avses i anvisningarna tiU 9 §, när mark uttages för att delvis användas för an­nat ändamål än för stadigvarande brak i byggnadsrörelsen.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grand levereras antingen i form av färdig­ställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner med tUlhörande beklädnads- och isole-ringsmateriel samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt fär-digmonterat.

Deima förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

 

Prop. 1972: 95                                                                       7

3    Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1961: 394) om tobaks­skatt skall ha nedan angivna lydelse.

2 §1    För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag                      Vikt för 1 st. gram      Belopp för

1 st. öre    1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I.................     t. o. m. 1,7                         12,0

II.................     över   l,7t. o. m. 3,0            15,7

III................     "       3,0 "           5,0          18,6

IV.................     "       5,0                             26,0

Cigarretter

grupp I..................     t. o. m. 0,85                       13,9

II..................     över 0,85 t. o. m. 1,20        18,9

III................     "        1,20"           1,55      23,4

IV.................     "        1,55 "           1,90     27,4

V..................     "        1,90                          31,4

Röktobak................                                    —                   64: -

Tuggtobak..............                                    —                  21:60

Snus.......................                                   —                     9: 10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för

varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för
framställning av en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

4    Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen (1960: 253) om tillverk­ning och beskattning av malt- och läskedrycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

7                                              §2

För lagrat lättöl, öl, starköl        För lagrat lättöl, öl, starköl och
och läskedrycker skaU, där ej an- läskedrycker skall, där ej annat
nat följer av 8 §, skatt erläggas följer av 8 §, skatt erläggas av till-
av tillverkare eller, vid införsel verkare eller, vid införsel till lan-
till landet, den som i tullhänseen- det, den som i tullhänseende är
de är att anse som varuhavare. att anse som varuhavare. Skatten
Skatten utgår för liter med                            utgår för liter med

tolv öre för lagrat lättöl,                    tolv öre för lagrat lättöl,

1      Senaste lydelse 1970: 5.

2      Senaste lydelse 1971: 249.

 

Prop. 1972: 95

8

Föreslagen lydelse

sjuttiofem öre för öl av typ A,

en krona femtio öre för öl av typ B,

två kronor femtio öre för stark­öl, och

trettiotre öre  för läskedrycker.

Nuvarande lydelse

sextio öre för öl av typ A, en krona trettio öre för öl av typ B,

två kronor för starköl, och

trettiotre öre  för läskedrycker.

Skattskyldigheten inträder för vara, som tillverkas inom landet, då varan utlämnas från tillverkningsstället eUer, såvitt angår öl eller stark­öl, där fortares samt för vara, som införes till landet, när införseln sker.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

5    Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1957: 209) om skatt pä sprit och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2S

1   m o m.i  Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas.

a)    för sprit dels med en grund­avgift för liter motsvarande 42 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentav­gift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b)    för vin dels med en grund­avgift, såvitt avser vin med en al-koholhalt överstigande 14 volym­procent (starkvin), av 4 kronor 40 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 92 öre för liter dels med en procentavgift motsvarande 36 procent av utmi­nuteringspriset.

a)   för sprit dels med en grund­avgift för liter motsvarande 45 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procentav­gift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset; samt

b)   för vin dels med en grundav­gift, såvitt avser vin med en alko-holhalt överstigande 14 volympro­cent (starkvin), av 5 kronor 20 öre för liter och, såvitt avser annat vin (lättvin), av 1 krona 60 öre för li­ter dels med en procentavgift mot­svarande 36 procent av utminute­ringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973. ' Senaste lydelse 1970: 570.

 

Prop. 1972: 95                                                                       9

6    Förslag tiU

Förordnmg om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2§i
Skatten  utgår  för  bensin  med Skatten  utgår  för  bensin  med

femton, för brännolja med tretton tjugofem, för brännolja med tju-
och för gasol med tolv öre för Ii- goett och för gasol med tjugo öre
ter.                                              för liter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

7    Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1971: 920)

Härigenom förordnas, att Anm. efter tulltaxenr 22.10 och 24.02 tull­taxan (1971: 920) skaU ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521), utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för hel­butelj om 75 centiliter:

Cognac.........................................................................     57: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky.....................    48: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08  ...     42: —

Vin:

musserande:

champagne.............................................................     26: —

annat.....................................................................     17: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent................................    17 : —

ej överstigande 14 volymprocent..........................      5; —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1.   tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2.   omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen (1957: 209) om skatt på sprit och vin; samt

3.   mervärdesskatt enligt förordningen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 4 kro­nor för liter.

1 Senaste lydelse 1970: 572.

 

Prop. 1972: 95 24 kap. Tobak

10

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag

Vikt för 1 st. gram

Belopp för

 

1 st. öre

1 kg kr.

 

Cigarrer och cigariller

högst 3

20

 

mer än 3

40

Cigarretter

högst 0,85

16

 

över 0,85 t. o. m. 1,20

22

 

"      1,20

30

Andra slag av färdiga to-

 

 

baksvaror

 

 

 

 

 

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

8    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1947: 529) om allmänna barnbi­drag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §'

För barn, som är svensk med­borgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 1 200 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är svensk med­borgare och bosatt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehäUe och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 1 320 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare stadgas. Allmänt bambidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bo­satt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess för­äldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. 1 Senaste lydelse 1970:146.

 

Prop. 1972: 95                                                                     11

9    Förslag tUl

Lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1                                                                                             §1
Bara, som deltager i undervis- Barn, som deltager i undervis­
ningen i grundskola eller motsva- ningen i grundskola eller motsva­
rande undervisning i skola som rande undervisning i skola som
avses i 33 eller 34 § skollagen, avses i 33 eller 34 § skollagen,
äger, från och med kvartalet efter äger, från och med kvartalet efter
det under vilket barnet fyllt sex- det under vilket barnet fyllt sex­
ton år, rätt tUl studiehjälp i form ton år, rätt till studiehjälp i form
av förlängt barnbidrag med ett- av förlängt barnbidrag med ett-
himdra kronor i månaden.        hundratio kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

10    Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 9  §  studiehjälpsreglementet (1964: 402) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

9 §
Studiebidrag   utgår   med      Studiebidrag   utgår   med

etthundra kronor i månaden.   etihundratio kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

 Senaste lydelse 1970; 270.

'- Reglementet omtryckt 1970: 267.

 

Prop. 1972: 95                                                                     12

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 21 april 1972.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTS­SON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge­mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. och anför.

De senaste reformerna på statsbeskattningens område har åsyftat att dels lindra beskattningen för de lägre inkomsttagarna, dels justera den progressiva statsskatteskalan med hänsyn tUl den förändring av beskatt­ningen som automatiskt inträder på grund av pris- och lönehöjningar. De senaste åren har präglats av förhållandevis starka pris- och löne­höjningar samt kommunala skattehöjningar varför en justering av den statliga skatteskalan redan nu, två år efter 1970 års skattereform, är nödvändig.

Genom beslut av riksdagen hösten 1971 (FiU 1971: 47, rskr 1971: 293) begärdes att regeringen skulle tUlsätta en parlamentarisk utredning för en mera vittgående översyn av skattesystemet. Direktiven för detta utredningsarbete föreligger nu och offentliggörs samtidigt med att den­na proposition om en provisorisk skattereform nu läggs fram.

Utredningen har enligt direktiven fått sig förelagt ett mycket omfat­tande arbete. Det blir frågan om att konstruera ett skattesystem, som på ett tillfredsställande sätt beaktar skattebördomas rättvisa fördelning, avvägningen mellan direkt och indirekt skatt samt graden av progressi-vitet i statsbeskattningen. Härtill skall utredningen pröva de marginal­effekter som uppstår vid stigande inkomster, när skatteprogressiviteten kombineras med avtrappningen av de inkomstprövade sociala bidragen. Ett nytt skattesystem skall med hänsyn tUl det statsfinansiella perspek­tivet ge oförändrade skatteinkomster, eftersom de åtaganden som staten har att svara för inte gör det sannolikt att det totala skatteuttaget skall kunna minska inom överblickbar framtid.

Utredningens arbetsuppgifter och det förhållandet att det i utredning­en kommer att finnas representanter för olika uppfattningar om hur ett lämpligt skattesystem skall konstrueras innebär med all sannolikhet att utredningsarbetet blir både komplicerat och tidskrävande.

Pris- och löneutvecklingen under senare år gör emellertid, som jag tidigare nämnt,  ett omedelbart skattepolitiskt ingripande  nödvändigt.

 

Prop. 1972: 95                                                        13

Detta bör ske genom en begränsad justering av statsskatteskalan. För­slaget bör ses som en provisorisk åtgärd i avvaktan på utredningens re­sultat.

En förutsättning för det nu aktuella skatteförslaget är att finanspoli­tiken inte försvagas. I den kompletteringsproposition som inom kort kommer att framläggas för riksdagen redovisas en större tillförsikt i fråga om en förväntad konjunkturuppgång än den bedömning som gjor­des i finansplanen. Med hänsyn till den underbalansering av statsbudge­ten som nu förutses för nästa budgetår kan en skattereform försvaras endast om den är finanspolitiskt neutral till sin funktion. En försvag­ning av finanspolitiken skulle nödvändiggöra en inte acceptabel ränte-och kreditpolitik. Ett avgörande skäl är vidare att staten inte genom ökad upplåning försvårar de kommunala anspråken på kapitalmarkna­den, som förutsätts i den preliminära överenskommelse mellan rege­ringen och representanter för kommunförbunden som redovisas i det följande.

Jag föreslår en omläggning av den statliga inkomstskatteskalan inne­bärande skattelättnader för alla inkomsttagare upp till en årsinkomst av ca 100 000 kr. Skattereformen innebär den största reduktionen i procent för årsinkomster upp tUl 25 000 kr. och i absoluta belopp för dem som har årsinkomster meUan 35 000 och 70 000 kr. Vid högre årsinkomster blir skattesänkningen mindre och försvinner helt vid en årsinkomst av 100 000 kr. Skattesänkningen uppgår i inkomstskiktet 35 000—70 000 kr. till 900 kr. per år, ett belopp som i dessa inkomstlägen med nu ut­gående marginalskatt kan likstäUas med en mer än dubbelt så stor in­komsthöjning.

Skatteförslaget innebär en reduktion av statsskatteskalan och därmed marginalskatten med 3 procentenheter upp till årsinkomster på ca 35 000 kr. De effekter som åsyftats med 1970 års skattereform för dessa in-komsttagargrupper kan därmed anses återvunna. Sänkningen med 3 procentenheter motsvarar tämligen väl den kommunala skattehöjning som ägt rum under tvåårsperioden 1971—72. Den föreslagna sänkning­en av den statliga inkomstskatten medför ett skattebortfall på 2,4 mil­jarder kr. Detta skattebortfall föreslås bli kompenserat genom höjning av den indirekta beskattningen. Skattereformen får således karaktär av en omläggning med sikte på att lindra den direkta statsskatten. En höj­ning av den indirekta beskattningen slår igenom på priserna och aktua­liserar därigenom vissa av sociala skäl betingade kompensationer. Folk­pensioner, bidragsförskott och studiemedel räknas upp automatiskt en­ligt redan gällande bestämmelser. Efter samråd med föredragande stats­råd i social- resp. utbildningsdepartementen föreslår jag att allmänna barnbidrag och studiebidrag höjs i motsvarande grad för att behålla sina realvärden. Höjningen av barnbidraget bör bestämmas till 120 kr. per år. En häremot svarande justering av studiebidragen föreslås. Den

 

Prop. 1972: 95                                                                        14

förutsedda priseffekten genom höjningen av den indirekta beskattning­en höjer basbeloppet med åtföljande justering av folkpensionen, bi­dragsförskott och studiemedlen.

Finansieringen av reformen bör ske genom höjning av mervärdeskat­ten och skatterna på cigarretter, sprit, vin, maltdrycker och motorbräns­len samt genom skatt på spel enligt förslag som jag avser anmäla senare på grundval av ett betänkande (Ds Fi 1972: 2), som nyligen lämnats av punktskatteutredningen.

Mervärdeskatten utgör f. n. 15 o/o av beskattningsvärdet. Detta värde utgörs normalt av priset inkl. skattens belopp. Skattesatsen 15 o/o mot­svarar 17,65 o/o av priset exkl. skatt. I vissa fall utgår skatten enligt gällande skattesats på reducerade beskattningsvärden. Sålunda gäller i fråga om monteringsfärdiga hus, byggnadsentreprenader, servering och rumsuthyrning att skatten beräknas på 60 o/o av vederlaget inkl. skatt. För gatuarbeten och andra liknande entreprenadarbeten m. m. beräknas skatten på endast 20 o/o av vederlaget inkl. skatt. Dessa reduceringsreg­ler innebär vid nuvarande skattesats 15 o/o en effektiv skattebelastning av 9 o/o resp. 3 o/o. Räknat på pris före skatt motsvarar dessa ett skatte­pålägg av 9,89 o/o resp. 3,09 o/o.

Vid den nu nödvändiga höjningen av mervärdeskatten förordar jag, att beskattningsvärdet ändras från värde inkl. skatt till värde exkl. skatt. Därmed kan skattesatsen bestämmas till 20 o/o, och man undgår öppen debitering med brutet procenttal. Den nya skattesatsen 20 o/o motsvarar 16,67 o/o på priset inkl. skatt och innebär således vid jämförelse med nu utgående skattesats en höjning med 1,67 procentenheter.

Den förordade ändringen av beskattningsvärdet bör ge oförändrad effekt även i de fall skatt beräknas på reducerade beskattningsvärden. Detta kräver en justering av gällande reduceringstal och jag förordar därför att nuvarande reduceringar av beskattningsvärdena till 60 o/o och 20 o/o ändras tiU resp. 55 o/o och 17 o/o. Detta ger en effektiv beskatt­ning av 11 o/o och 3,4 o/o. Förstnämnda procenttal bör gälla som skatte­sats vid import av monteringsfärdiga hus.

I övrigt förordar jag följande ändringar i den s. k, punktbeskattning­en. Tobaksskatten höjs för cigarretter i samtliga skatteklasser med 2 öre per styck. För andra tobaksvaror än cigarretter föreslås ingen höjning. Skatten på maltdrycker höjs per liter räknat med 15 öre för pilsner, 20 öre för mellanöl och 50 öre för starköl. De nya skattesatserna skulle därmed bli 75 öre, 1 kr. 50 öre resp. 2 kr. 50 öre. I fråga om skatten på sprit och vin höjs grundavgiften per liter för sprit från 42 öre till 45 öre för varje hel volymprocent alkohol, för starkvin frän 4 kr. 40 öre till 5 kr. 20 öre och för lättvin från 92 öre tiU 1 kr. 60 öre. Detta innebär en höjning av skatten per helbutelj med ca 1 kr. 80 öre för brännvin, med ca 95 öre för starkvin och med ca 80 öre för lättvin. Viss hänsyn har härvid tagits till att lättvinet f. n. beskattas förhållandevis lindrigare än

 

Prop. 1972: 95                                                                        15

både annat vin och maltdrycker. SlutUgen höjs den särskilda skatten på motorbränslen med 10 öre per Uter för bensin och med 8 öre per liter för brännolja och gasol. De förordade höjningarna av skatterna på ci­garretter, sprit och vin föranleder motsvarande justeringar av de s. k. schablontullarna på dessa varor.

Sammanlagt beräknas dessa höjningar i den indirekta beskattningen ge 2 855 milj. kr. för år räknat enligt följande.

Mervärdeskatt                                                          1 900 milj. kr.
Skatt på sprit, vin, öl och cigarretter                        380 "

Skatt på motorbränslen                                              500"      "

Skatt på spel (enligt utredningsförslag)                       75 "

Summa   2 855 milj. kr.

Av totalbeloppet beräknas 2 400 mUj. kr. gå åt för sänkt statsskatt, 215 mUj. kr. för höjda bambidrag, 200 mUj. kr. för automatisk höjning av folkpensioner och 40 mUj. kr. för automatiskt höjda studiemedel och bidragsförskott samt för höjning av studiebidrag.

Ett särskilt problem är utvecklingen på den kommunala skattesidan. Både kommuner och landsting har av många skäl — bl. a. ett fortgå­ende reformarbete och betydande lönehöjningar för de anställda — kraftigt höjt sina utdebiteringar under senare år. Delvis har härigenom de skattelättnader som åsyftats med 1970 års skattereform eliminerats, vilket hos skattebetalarna förorsakat irritation och besvikelse. Det är nödvändigt att så långt möjligt skapa garantier mot en liknande utveck­ling av den konmiunala utdebiteringen i samband med den nu förordade reformen. Efter överläggningar mellan regeringen och representanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet har en preliminär överenskommelse träffats om vissa riktlinjer för den kom­munala skattepolitiken under åren 1973 och 1974. Överenskommelsen innebär att förbunden utfärdar rekommendationer till kommuner och landsting att under tvåårsperioden 1973—74 avstå från att höja kom­munalskatt resp. landstingsskatt. Endast i absolut tvingande fall kan höjd utdebitering godtas. Denna bör i så fall begränsas till en krona för den sammanlagda utdebiteringen under hela tvåårsperioden. Överenskom­melsen bör ses mot bakgrand av den pågående utredningen om arbets-och kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt den utredning om skattesystemet som nu tiUsatts.

Den överenskommelse som träffats är unik i skattepolitikens historia och ger ett glädjande vittnesbörd om att staten och kommunerna har kunnat ena sig om gemensamma linjer i det skattepoUtiska handlandet tUl båtnad för medborgarna i deras egenskap av skattebetalare.

Vid varje skattereform aktualiseras fördelningspolitiska övervägan­den. 1970 års skattereform var ett klart uttryck för viljan att med skatte­politiken som medel åstadkomma en mera rättvis fördelning av skatte-

 

Prop. 1972:95                                                                       16

belastningen med hänsyn till inkomst och betalningsförmåga. Skatteför­slaget hade en klart omfördelande profil till förmån för låginkomstta­garna. PoHtiken har sedermera följts upp med speciell inriktning på barafamiljerna i de lägre och medelstora inkomstlägena. Jag syftar då på förstärkningen av bostadstilläggen från den 1 april 1972. Förbätt­ringen av bostadstilläggen innebär en betydelsefull familjepolitisk re­form. Frågan om en ytterligare förstärkning av det familjepolitiska stö­det samt de frågor som berör marginaleffekterna i det familjepolitiska stödsystemet behandlas i ett betänkande, som om några månader kom­mer att läggas fram av familjepolitiska kommittén. Efter remissbehand­ling av detta betänkande kommer de famUjepolitiska frågorna att tas upp till prövning.

I det framlagda förslaget kommer marginalskatten att reduceras med 3 procentenheter vid årsinkomster upp till 35 000 kr., dvs. så att sänk­ningen omfattar flertalet av den heltidsarbetande befolkningen. Natur­ligtvis hade det varit önskvärt att kunna sänka marginalskatten ytterliga­re. Att så inte skett förklaras helt enkelt av de stora merkostnader som varje ytterligare marginalskattesänkning innebär. Eftersom varje sådan justering måste betalas med höjd mervärdeskatt, inställer sig den natur­liga återhållsamheten på grund av de åtföljande priseffekterna. Den här föreslagna indirekta skattehöjningen beräknas höja konsumentprisindex med ca 2 o/o år 1973. Omfördelningen av skattebördan vid detta tillfäUe har bedömts inte kunna drivas längre. Emellertid har barnfamiljer och folkpensionärer i förslaget garanterats full kompensation för prissteg­ringen, och inkomsttagare i de vanligen förekommande inkomstlägena gör en klar vinst genom den sänkta statsskatten.

Skatteskalans effekter, bostadstUläggens storlek i olika inkomstlägen och den preliminära överenskommelsen mellan regeringen och represen­tanter för Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbun­det redovisas som bilagor 1—4 till detta protokoll.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t fö­reslär riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1)   förordning om ändring i förordningen (1947: 576) om statlig in­komstskatt,

2)   förordning om ändring i förordningen (1968: 430) om mervärde­skatt,

3)   förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt,

4)   förordning om ändring i förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

 

Prop. 1972: 95                                                                        17

5)   förordning om  ändring i förordningen  (1957: 209) om  skatt på sprit och vin,

6)   förordning om ändring i förordningen (1966: 21) om särskild skatt på motorbränslen,

7)   förordning om ändriiig i tulltaxan (1971: 920),

8)   lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag,

9)   lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag,
10) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly­delse bilaga tiU detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1972: 95

18

. Bilaga 1

Skatteskalor samt total marginalskatt

Kommunal utdebitering = 24 kr. per skattekrona

 

 

 

 

Årsinkomst»

Beskattningsbar

Skatteskala,

i %

enligt

Total marginalskatt'.

i %,

(avrunda

de tal)

inkomst kr.

 

 

 

 

 

enligt

 

 

kr.

nuv.

regler

förslaget

nuv. regler

förslaget

1

 

2

 

3

 

4

 

5

6

 

_

- 20 100

_

-  15 000

10

 

7

(-3)

39,0

36,0 (-

-3,0)

20 100-

- 25 100

15 000-

■ 20 000

16

 

13

(-3)

45,0

42,0 (-

-3,0)

25 100-

- 30 700

20 000-

- 25 500

22

 

19

(-3)

51,0

48,0 (-

-3,0)

30 700-

- 34 400

25 500-

-  30 000

22

 

19

(-3)

61,2

57,6 (-

-3,6)

34 400-

- 53 200

30 000-

- 52 500

28

 

28

 

62,4

62,4

 

53 200-

- 70 700

52 500-

• 70 000

38

 

38

 

62,0

62,0

 

70 700-

-100 700

70 000-

-100 000

44

 

47

( + 3)

68,0

71,0 (-t-3,0)

100 700-

-150 700

100 000-

■150 000

49

 

49

 

73,0

73,0

 

150 700-

 

150 000-

 

54

 

54

 

78,0

78,0

 

' För ensamstående samt för gift skattskyldig utan förvärvsavdrag. ' Härmed avses statlig och kom­munal inkomstskatt samt folkpensionsavgift.

Bilaga 2

IndiTiduella ?erkiiingar av den sänkta statsskatten

Kommunal utdebitering = 24 kr. per skattekrona

 

Årsin-

Total skatt',

i kr., enligt

Skattesänk-

Skattesänkning, i

komst

nuvarande regler för

ning, i kr.,

procent för

kr.

 

 

enligt för-

------

 

 

gift'

ensam­stående

slaget

gift»

ensam­stående

1

2

3

4

5

6

10 000

488

2 288

151

30,9

6,6

15 000

2 473

4 273

299

12,1

7,0

20 000

4 449

6 249

447

10,0

7,2

25 000

6 718

8 518

596

8,9

7,0

30 000

9 282

11082

745

8,0

6,7

35 000

12 293

14 093

900

7,3

6,4

40 000

15 425

17 225

900

5,8

5,2

45 000

18 545

20 345

900

4,9

4,4

50 000

21665

23 465

900

4,2

3,8

60 000

27 873

29 673

900

3,2

3,0

70 000

34 073

35 873

900

2,6

2,5

80 000

40 828

42 628

622

1,5

1,5

90 000

47 628

49 428

322

0,7

0,7

100 000

54 428

56 228

22

0,0

0,0

125 000

72 641

74 441

—

—

—

' Med total skatt avses statlig och kommunal inkomstskatt samt folkpensions-och sjukförsäkringsavgift. ' Gift skattskyldig, vars make saknar inkomst.

 

Prop. 1972: 95

19

Bilaga 3

Bostadstillägg för bamfamiljer

enligt de regler som gäller från 1.1. 1973

Statliga bostadstillägget = 75 kr./mån. för varie barn, dvs. 900 kr./år. Kommunala bostadstilläggen täcker max. 80 % av månadshyra mellan 400 kr. och

för fam. med 1 -2 barn 650 kr., "    "     "      3-4"       800 kr., "    "     "      5-   "      925 kr. Fullt bidrag utgår upp tiU en taxerad inkomst av 21 000 kr. (för familjen ge­mensamt).

Statligt och kommunalt bostadstillägg per år:

 

Taxerad

 

Ibam»

2 barn»

3 barn»

4 barn

5 bam»

Reduk-

inkomst

:, kr.

 

 

 

 

 

tion

10 000

 

3 300

4 200

6 540

7 440

9 540

 

15 000

 

3 300

4 200

6 540

7 440

9 540

—

21000

 

3 300

4 200

6 540

7 440

9 540

-

25 000

 

2 820

3 720

6 060

6 960

9 060

-   480

30 000

 

1980

2 880

5 220

6120

8 220

-1320

35 OOO

 

1080

1980

4 320

5 220

7 320

-2 220

40 000

 

_

840

3 180

4 080

6 180

-3 360

45 000

 

—

_

1980

2 880

4 980

-4 560

50 000

 

—

_

780

1680

3 780

-5 760

55 000

 

-

—

_

480

2 580

-6 960

60 000

 

_

_

_

_

1 380

-8 160

övre gräns för

ca

ca

ca

ca

ca

 

bidrag, i

kr.

39 000

43 000

53 000

57 000

65 000

 

Marginaleffekten av reduktionen (avtrappningen) är:

 

 

Taxerad

inkomst, kr.

Motsvarande ungefärlig

Marginaleffekt

 

 

 

årsinkomst, kr.

 

%

 

21 000-

■26 000

 

21 600

-26 600

 

12

 

26 000-

•36 000

 

26 600

-36 700

 

18:

 

36 000-

 

 

36 700-

-

 

24

 

Månadshyran förutsätts vara minst 650 kr. ■ Månadshyran förutsätts vara minst 800 kr. ' Månadshyran förutsätts vara minst 925 kr.

 

Prop. 1972: 95                                                                     20

Bilaga 4

Överenskommelse mellan regeringen å ena sidan och Svenska kommun' förbundet och Svenska landstingsförbundet å andra sidan

I anledning av att regeringen förklarat sig ämna framlägga förslag till riksdagen om sänkningar av statsskatten från: den 1 jaiiuari 1973 har mellan regeringen och de båda kommunförbunden träffats följande överenskommelse.

1)   Styrelsema för kommunförbundet och landstingsförbundet vill,
med starkt understrykande av nödvändigheten att den planerade reduk­
tionen av statsskatten icke elimineras av kommunala skattehöjningar,
uppmana och rekommendera primär- och sekundärkommunerna att un­
der tvåårsperioden 1973—1974 avstå från att höja kommunalskatt res­
pektive landstingsskatt.

Endast i absolut tvingande fall kan en utdebiteringshöjning godtas. Denna bör då för tvåårsperioden begränsas tiU 1 krona räknat på den sammanlagda kommunal- och landstingsskatten.

2)   Överenskonmielsen grandas på den gemensamma uppfattningen att ytterligare skattehöjningar måste undvikas. Därtill kommer den om­ständigheten att utredningar pågår om kostnadsfördelningen och ar­betsfördelningen mellan stat och kommun samt att regeringen nu tUl-sätter en parlamentarisk utredning med uppgift att pröva och överse skattesystemet i sin helhet.

3)   Regeringen är medveten om att föratsättningen för att kommun­förbundens rekommendation skaU respekteras är att kommunema ges ett visst ökat utrymme i fråga om långivningen inom den tillgängliga ka­pitalmarknaden.

4)   Regeringen och kommunförbunden är ense om största återhåll-" samhet i sådana politiska beslut som föraiJeder ökade anspråk på kom­munemas utgiftsstat. I samma syfte skall skärpt uppmärksamhet ägnas de statliga myndigheternas normgivande riktiinjer och rekommendatio­ner med hänsyn till den kommunala ekonomin.

5)   Med hänsyn tUl nödvändigheten av fasta utgångspunkter för kommuner och landsting vid behandUng av höstens statförslag uttalar kommunförbunden sin bestämda önskan om att beslut i. ärendet fattas vid innevarande års vårriksdag.

MARCUS BOKTR. STHLM 1972  720235