Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1972 Prop. 1972:125

Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter på tiUäggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m.; given Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stalsrådsprotokoUet för denna dag, föreslå riksdagen att bifaUa det förslag om vars avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Enligt Vårt nådiga beslul:

GUSTAF ADOLF

G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen redovisas de ytterligare sysselsättningsfrämjande åtgärder som regeringen ansett erforderliga. Sammanlagt uppgår utgifterna härför tiU drygt 1,5 nuljarder kr., varav inemot 1,2 mUjarder kr. begärs som anslag på tiUäggsstat I för innevarande budgetår. Huvudparten av anslagsbehovet, ca 900 milj. kr., avser utökade beredskapsarbelen. Vidare begärs medel bl. a. för utökade arkivarbeten med 50 mUj. kr. samt för miljövårdande åtgärder inom industrin med 100 mUj. kr. Vidare föreslås i propositionen ett 30-procentigt skatteavdrag för maskininvesteringar under tiden den 1 november 1972—den 30 jimi 1973 och ett 10-procentigt skatteavdrag för industrins byggande under samma tid. Kungl. Maj:ts rätt alt medge liUfäUig nedsättning av energiskallen föreslås förlängd att gälla under år 1973. Avgiftsuttaget tiU ATP föreslås för år 1973 bibehållas på nuvarande nivå. Förslag om ett väsentUgt utökat slöd tUl industrins forsknings- och utvecklingsarbete aviseras.

1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 125

Prop.1972:125

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat som nu kan överblickas uppgår tUl i mnt tal 1 640 mUj. kr. I särskilda propositioner har lidigare redovisats frågan om utgifter för kapitaltUlskott tUl Statsföretag AB för teckning av aktier i Norrbottens Jämverk AB (prop. 1972: 117) samt behovet av medelstiUskott för bidrag tUl anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda och för bidrag tiU viss hälso- och sjukvård (prop. 1972: 104). Sammanlagt har för dessa ändamål begärts 84 mUj. kr. på tiUäggsstat 1 till riksstaten för innevarande budgetår. Senare denna dag begärs i proposition angående utgifter på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anslag under skilda huvudtitlar om tillhopa ca 344 mUj. kr. (prop. 1972: 130). Vidare kommer chefen för handelsdepartementet senare denna dag att i en proposition angående försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. (prop. 1972: 127) föreslå att 47 mUj. kr. begärs på tilläggsstat I.

1 förevarande proposition begärs anslag på tiUäggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder med sammanlagt 1 165 milj. kr. Jag vUl i detta sammanhang erinra om att kostnadema för vissa åtgärder som vidtagits för att skapa flera arbetstillfällen inle leder tUl behov av anslag på tilläggsstal. Detta gäller sålunda för åtgärder vUkas utgifter belastar förslagsanslag. I försia hand kan nämnas en i förhållande tUl riksstaten beräknad ökad kostnad på ca 80 mUj. kr. för arbetsmarknadsutbUdning och ca 50 milj. kr. för bidrag till kommunala avloppsreningsverk. Vidare kan ytterligare kostnader till ett belopp om 250 milj. kr. beräknas inträffa på begränsade anslag utan att ett omedelbart behov av nya anslag framträder. Detta gäller bl. a. vissa byggnadsinvesteringar inom affärsverken och övrigt statligt byggande. Sammanlagt kan sålunda kostnadema för ökningen av de sysselsättningsstimulerande insatsema anges tiU drygt 1 500 milj. kr.

Underskottet på statsbudgeten för budgetåret 1972/73 kan, med hänsyn tiU nu kända utgiftsanspråk och vid de bedömningar om statsinkomstemas utveckling som riksrevisionsverket gjort, beräknas till i mnt

Prop. 1972:125

tal 6,5 mUjarder kr. I förhållande till riksstaten är det en saidoförsämring på mer än 3 mUjarder kr. Utgiftema kan föratses bli inemot 2 mUjarder kr. slörre än enligt riksstaten, huvudsakligen som en följd av de ökade sysselsättningsstimulerande åtgärderna. Vidare kan statsinkomsterna beräknas bli ca 1,2 miljarder kr. lägre än vad som logs upp i riksstaten, bl. a. mot bakgrunden av storleken på det skatleinflöde som skett sedan i våras och det numera kända taxeringsulfallet för år 1971.

Jag övergår nu till atl redovisa de konjunkturstimulerande ålgärder som regeringen ansett erforderliga. Som en bakgmnd härtill lämnar jag en översiktiig redogörelse för den ekonomiska ulvecklingen.

De stora industriländemas ekonomier har under 1972 i huvudsak ulvecklals efler de linjer som allmänl förutsågs vid ingången av årel. Den amerikanska ekonomin har sålunda karakteriserats av snabb expansion inom näslan alla sektorer och en återhämtning har inletts i Japan. I Västeuropa har konjunkturtendensema i de olika länderna till skUlnad från 1971 antagit en mera enhetlig karaktär. För Storbritanniens del har stimulansåtgärderna från i våras bidragit till atl man nu har en klar uppgång i produktionstUlväxten och i Frankrike har expansionen fortsatt i hög och jämn takt. Däremot har konjunkturförbättringen i Västtyskland — liksom i Italien — gått långsammare, vilket haft en dämpande inverkan på utvecklingen i bl. a. Nederländerna och Belgien. I våra nordiska grannländer har efter hand en viss aktiviletsökning gjort sig gällande. Tolalt sett är sålunda konjunkturen i Västeuropa klart på väg uppåt. Utvecklingen hittills i år har dock i flera länder gått trögt, inte minst vad gäller industri- och lagerinvesteringama. I stället är del främsl den privata konsumtionen, bostadsbyggandet och de offentliga utgifterna som varit pådrivande. Nu förefaller dock en ökning även av industriinvesteringarna vara i gång.

Trots det i många länder fortfarande relativt dämpade efterfrågeläget har prisslegringstakten varit hög. I de västeuropeiska ländema har konsumentpriserna näslan genomgående stigit med mer än 6 % under den senaste 12-månadersperioden.

En klar ökning av produktionen och efterfrågan i Sverige 1972 angavs i finansplanen som den mest sannolika utvecklingen.

Utvecklingen under årets första kvartal, som i stora drag kunde överblickas när komplelleringspropositionen utarbetades, låg väl i linje med dessa förväntningar. Den privata konsumtionen var väl hävdad samtidigt som exporten ökade påtagligt. Bedömningen i komplelleringspropositionen blev i huvuddrag densamma som i finansplanen. Samtidigt framhölls emellertid att beredskapen måste hållas hög om den fortsatta konjunkturförbättringen mot förmodan skulle låta vänta på sig. Arbetsmarknadspolitiken borde därför utformas så att en hög beredskap hölls för ingripande i huvudsak efter de linjer som följts tidigare under konjunkturdämpningen.

Prop 1972:125 4

Efterfrågans utveckUng under andra kvartalet motsvarade inte helt de gjorda förhandsbedömningama. Den i finansplanen gjorda fömtsättningen om en återgång av hushåUssektoms sparande tiU ett mera normalt mönster synes icke ha inträffat utan den privata konsumtionen uppvisade en svag utveckling. Även för exporten inträffade elt — som det nu förefaller — tiUfälUgt uppehåll i volymuppgången. Industriproduktionen låg emeUertid klart högre än i föregående kvartal. Totalt sett förefaUer vidare byggnadsverksamheten att ha ökat i volym under första halvåret. På arbetsmarknaden kännetecknas läget fram till mitten av 1972 av en viss tendens tiU förbättring. Denna förbättring tog sig bl. a. uttryck i en viss minskning av arbetslösheten, om hänsyn tas till det normala säsongmönstret.

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden bröts emellertid i augusti—seplember. Arbetslösheten steg under dessa månader väsentligt kraftigare än vad som är säsongmässigt normalt. Byggnadsverksamheten föreföU aUmänt sett ha kommit in i en svagare utveckling än under första halvåret. Industriproduktionens ökning under dessa månader synes vidare ha varit måttlig. Däremot finns det ingenting som tyder på att den ökade arbetslösheten skulle kunna återföras på en försvagning av exporten under tredje kvartalet.

Ulvecklingen på arbetsmarknaden motiverade atl regeringen under augusli och september vidtog en rad åtgärder för att stimulera sysselsättningen. Den höga beredskapen inom arbetsmarknadspolitiken gjorde det möjUgt alt snabbt sätta in omfattande åtgärder på en rad områden. Med hänsyn lill den förutsedda utvecklingen inom byggnadsbranschen hade regeringen redan i maj och juni beslulat om särskilda åtgärder för all trygga sysselsättningen inom denna bransch under del kommande vinterhalvåret.

Ser man till ulvecklingen under hela året 1972 såvitt denna nu kan bedömas kommer exporten att i slort sett motsvara förväntningarna, medan däremot efterfrågan inom landet utvecklas svagare än väntal. Exporlvolymen beräknas åter sliga förhållandevis snabbt under andra halvårel 1972. Delta innebär att exporten under hela årel 1972 kan beräknas öka i stort sett enligt de bedömningar som redovisades i kom-pletleringspropositionen, trots atl verkstadsexporlen under inverkan av den tröga invesleringskonjunkluren i avsättningsländerna ulvecklals svagare än väntat.

Inom landet har efterfrågan stigit mindre än beräknat främst vad gäller den privata konsumtionen och byggnadsinvesteringarna. Vidare har lagerinvesteringarna sjunkit mera än förutsett. För den privata konsumtionens del finns del numera anledning att räkna med en något svagare tillväxt för hela 1972 än som förutsattes i den reviderade finansplanen. Utvecklingen tyder såsom tidigare nämnts på en endasl obetydlig tUlbakagång av hushållens sparkvot efler den kraftiga uppgång för

Prop 1972:125 5

'■lev

denna som inträffade 1971. Även invesieringarna vänlas öka mindre än fömtsett. Maskininvesteruigarna beräknas stiga tämligen kraftigt medan uppgången för byggnadsinvesteringarna beräknas bli begränsad. Den förhållandevis svaga ulvecklingen av byggnadsinvesteringarna beror främsl på minskade bosladsinvesleringar och dämpade kommunala invesleringar. Industriinvesteringarna har ulvecklals relativt gynnsaml under 1972 liksom under 1971. Detla förklaras sannolikt till slor del av de ekonomisk-politiska åtgärder som har vidtagits för att stimulera in-duslrUnvesleringarna. I annat fall hade del inte varit uppseendeväckande om industriinvesteringarna stagnerat i likhet med vad som skedde under föregående lågkonjunktur eller t. o. m. minskat som fallet var i många länder under den senasle konjunkturdämpningen.

Lagerinvesteringama synes jämfört med 1971 få en avseväri mindre tiUbakagång 1972 men denna nedgång torde Ukväl bli slörre än beräknal. Det är främst inom handeln saml inom industrins råvaruförråd som en vikande lageratveckUng hållit i sig längre än vänlat.

Med denna utveckling av den inhemska efterfrågan är del inle förvånande alt även importen under 1972 utvecklas i någol långsammare takl än man tidigare trott. Handelsbalansen väntas under sådana omständigheter bli ytterligare förstärkt och bytesbalansen kan komma att visa ett överskoll även under 1972.

Konjunklurbarometern för september tyder på all en förbättring av industrikonjunkturen är på väg. Under sista kvartalet 1972 väntas en ylleriigare ökning av orderingången för industrin. Produktionsvolymen beräknas vidare öka och andelen företag med stora färdigvarulager avta. Produktionsuppgången medför enligt barometern alt minskningen i sysselsättningen för arbetare troligtvis upphör under fjärde kvartalet 1972. Antalet obesatta platser har ännu inle visat något tecken lill ökning. Den totala arbetskraftsefterfrågan, speglad i antalet nyanmälda platser vid arbetsförmedlingarna, synes dock ha passerat en nedre vändpunkt och nu vara i stigande. UtveckUngen under de närmaste månadema lorde komma all påverkas även av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vidtagits.

De internationella konjunklurulsikterna det närmaste årel framstår nu som gynnsamma. I Förenta staterna väntas en fortsalt snabb tillväxt och återhämtningen föratses gå vidare i Västeuropa och Japan. För Västeuropas del gäller frågan i försia hand i vilken takt expansionen fortsätler i de länder där en uppgång redan inletls. Mot bakgmnd av konjunkturutvecklingen den senasle tiden i flera länder kan lager-och industriinvesteringar väntas spela en aUt mer framträdande roll i uppsvinget.

Den privata konsumtionen beräknas kvarstå som expansionsfaktor medan däremoi bostadsbyggandet kan vänlas uppvisa en svagare tillväxt än lidigare. Den ekonomiska poUtiken har i flera länder aUtjämt

Prop 1972:125 6

en expansiv inriktning. Även om arbetslösheten fortfarande allmänt sett är hög, torde omsorgen om prisstabiliteten medföra atl restriktiva snarare än expansiva ekonomisk-politiska ålgärder kan väntas del kommande året. Detla kan gälla framför alll i Västtyskland. Återhämtningen verkar dock bli av sådan styrka att sådana ålgärder inte torde innebära någon risk för atl återhämtningen avbryts. Å andra sidan finns det anledning all räkna med att restriktiva åtgärder kommer att snabbt sällas in om konjunkturuppgången visar tecken till att övergå i överhettning.

Med dessa utsikter för den internationella ekonomiska ulvecklingen finns för Sveriges del föratsättningar för en tillfredsstäUande exportlUl-växt 1973. En speciell omständighet som bidrar härtill är atl EEC-lul-larna på flertalet svenska industrivaror kommer atl sänkas med 20 % den 1 aprU 1973 och med ytterligare 20 % årsskiftet 1973—1974. Dessa gynnsamma förutsättningar för exporten kan väntas bidra till en fortsatt stigande utveckling av industrins invesleringar. Tendenser härtill har redan kommit till uttryck i de av industriföretagen redovisade investeringsplanerna.

För den privata konsumtionen finns del särskilda skäl atl vänta en förhåUandevis betydande volymökning år 1973. Hushållen kommer nämligen att under 1973 få en väsentlig skattelättnad. Den av årets vårriksdag beslutade skattereformen medför en lindring av den direkta statiiga skatten med mellan 2 och 2,5 miljarder kr. Härtill kommer att de kvarskaller som skall inbetalas 1973 beräknas bli närmare 1 miljard kr. lägre än 1972. En nedgång i preUminärskatteuttaget ulöver vad som lidigare angetts tillkommer som följd av all skattetabellerna justeras. Effekten härav har uppskattats tiU 600 milj. kr. 1973. Vidare blir den föregående skattereformens inverkan i sänkande riktning på B-skattebetalarnas inbetalningar av preliminärskalt effektiv fr. o. m. 1973. Det sammantagna resultatet av dessa åtgärder blir alt skatteinbetalningarna påverkas i nedåtgående riktning med drygt 4 mUjarder kr. Härtill kommer att kommunalskatterna kan beräknas stiga förhållandevis obetydligt jämfört med 1972 eller med ett ca 1 miljarder kr. lägre belopp än vad kommunalskatterna har stigit med under senare år. Hushållens disponibla inkomster kan sålunda med hänsyn till dessa omständigheter beräknas stiga förhållandevis starkt år 1973. De ovanligt stora skalteålerbäringarna i december 1972 — ca 1,4 miljarder kr. högre än föregående år — kan förväntas få en stimulerande effekt på hushållens efterfrågan också 1973.

Även lagerulvecklingen kan under 1973 väntas komma in i en mera expansiv konjunkturfas. I synnerhet kan exportens och den privata konsumtionens expansiva utveckling väntas bidra härtUl. Bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna kan av nuvarande planer att döma komma all representera svagare inslag i den inhemska efterfrågeutveck-

Prop. 1972:125 7

lingen. Del finns emellertid anledning all räkna med en ökad tillförsikt i den kommunala planeringen sedan kommunerna bättre kunnat över-bUcka sitt finansiella läge och sina ekonomiska utsikter för år 1973. Ulvecklingen på del kommunala verksamhetsområdet måste emellertid följas med noggrann uppmärksamhet.

En genomgång av olika efterfrågefaklorers utvecklingstendenser tyder sammanfattningsvis på atl den lotala produklionen år 1973 kan väntas stiga i en takl som väl ansluter till en normal utveckling.

Som jag redovisal i det föregående har produktionsutvecklingen un-.der 1972 hittills varit relativt svag. Den har dock tillsammans med de vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna varil tillräcklig för all möjliggöra att antalet sysselsatta på arbetsmarknaden har fortsatt att ligga på en myckel hög nivå. Under de tre första kvartalen 1972 har sålunda antalet sysselsatta i genomsnitt uppgått lill samma antal som i fjol eUer drygl 3 860 000 personer. Molsvarande tal högkonjunklurårel 1970 var 3 845 000 sysselsatta. Samlidigl med att sysselsättningen har kunnat hållas på en hög nivå har utbudet av arbetskraft fortsatt att öka. Antalet personer i arbetskraften har sålunda stigit även under 1972. Delta ökade arbetskraftsutbud förklarar varför arbetslösheten, trots atl sysselsättningen kunnat väl hävdas, har forlsall att ligga kvar på en hög nivå. Den ökade arbetslösheten har i försia hand drabbat de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden, dvs. gifta kvinnor och ungdomar.

När det däremot gäller arbetslösheten bland de mer etablerade pä arbetsmarknaden, som närmast kan mätas genom antalet arbetslöshets-försäkrade arbetslösa, har någon motsvarande uppgång inte noterats. Arbetslösheten för dessa grupper ligger på en nivå som torde komma att motsvara ett årsgenomsnitt på omkring 2 %, dvs. samma nivå som förra året.

Trots de nämnda svårigheterna för nytillträdande arbetssökande har sysselsättningen för gifta kvinnor kunnat öka från 50,1 % under tredje kvartalet 1970 — med den starka efterfrågan på arbetskraft som då rådde — till 52,6 % av totala antalet gifta kvinnor under tredje kvartalet i år. Den ökade arbetslösheten bland kvinnor är alltså inte uttryck för minskade sysselsättningsmöjligheter ulan etl resultat av att antalet gifta kvinnor som söker sig ut på arbetsmarknaden har fortsatt att växa i snabb takt.

När det däremot gäller ungdomarna i åldem 16—24 år har någon molsvarande ökning av sysselsättningsmöjligheterna inte skett och antalet arbetslösa ligger högre än förra året. De genomsnittliga arbets-löshetslidema för ungdomarna är dock lägre än för andra gmpper. Utvecklingen av ungdomens arbetsmarknadssituation präglas i första hand av den konjunkturellt betingade nedgången i nyrekryteringen. Denna har kommit att sammanfalla med ett dämpat eller minskat tUl-

Prop. 1972:125 8

trade till forlsall utbildning. Förklaringen härtUl är främst alt utbUdningen vid de fria fakultetema, som svarade för merparten av den starka expansionen under 1960-lalel, inle längre erbjuder lika goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden.

Utvecklingen under året har såsom jag tidigare framhållit motiverat att regeringen under sommaren och hösten har vidtagit en rad åtgärder vilka nu redovisas för riksdagen. Härutöver föreläggs riksdagen i denna proposition ytterligare förslag. Den inriktning av politiken som jag angav i den reviderade finansplanen bör alltjämt vara vägledande vid valet av åtgärder. Således bör åigärderna inriktas på alt främja näringslivets investeringar, att stimulera arbetskraftens rörlighet och att med punktvisa insatser hjälpa de grupper som drabbas av arbetslösheten.

När det gäller näringslivets invesleringar stimuleras dessa genom en rad åtgärder. Industrins investeringsfonder för investeringar i byggnader har genom beslut av regeringen i maj 1972 i praktiken släppts fria. Genom beslut i augusti 1972 utvidgades möjligheterna atl använda investeringsfonderna tUl att gälla företag även i andra branscher. Dessa beslut avsåg finansieringen av nedlagda koslnader fram till utgången av april 1973. Regeringen har nu beslutat att dessa frisläpp skall förlängas till utgången av juni 1973. Investeringsfondernas användning i stödområdet kommer liksom hittills att ske utan tidsbegränsning ocb avse även maskininvesteringar. Fondutnyttjande på dessa villkor får tiUs vidare ske även i Borås- och Eskilstunaregionerna.

Ett tjugoprocentigl skatteavdrag för företagens investeringar i maskiner och andra inventarier infördes 1971 och har gällt även under 1972. Förslag läggs nu fram om en förhöjning och förlängning av detla avdrag. Sålunda föreslås avdraget utgå med 30 % för maskiner och inventarier beställda under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och som levereras senast före utgången av år 1974.

I syfte att ytterligare stimulera industrins byggnadsinvesteringar och att under år 1973 åstadkomma en tidigareläggnuig av sådant byggande, föreslås införandet av ett särskilt, tUlfälligt skatteavdrag. Avdraget, som bör utgå med 10 %, föreslås avse byggnadsprojekt som sätts i gång under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och avse koslnader som läggs ned fr. o. m. den 1 november 1972 fram till utgången av år 1973. Skatteavdraget bör även avse invesleringar i jordbrukets ekonomibyggnader.

Vidare läggs förslag fram om en förlängning under 1973 av Kungl. Maj:ls rätt att medge tillfäUig nedsättnuig av energiskallen.

För att mer långsiktigt stödja den svenska industrins utvecklingsförmåga och fömyelse har regeringen beslulat alt ytterligare stimulera forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin. Avsikten är atl tUl 1973 års vårriksdag lägga fram förslag såväl om ell generellt extra

Prop. 1972:125 9

skatteavdrag i della syfte som etl utökat dUekt slöd liU forsknings- och utvecklingsarbete inom industrin.

För att främja industrins export har regermgen vidare beslulal alt vidta särskilda åtgärder för att öka svenska företags möjligheter atl i speciella fall lämna krediter för exportleveranser. En närmare prövning av formerna härför pågår f. n. inom berörda departement.

Vad gäller betingelserna för industrins utbyggnad vill jag också erinra om att denna sektor beretts ett ökat utrymme på kapitalmarknaden. I samma riktning verkar också det förslag som nu läggs fram om ytterligare stödinsatser för industrins miljövårdsinvesteringar.

I fråga om investeringar inom andra områden av näringslivet än mdustrin har under år 1972 till slutet av oktober byggnadstillstånd lämnats för s. k. oprioriterat byggande lill etl värde av inemot 1,6 mUjarder kr. I september beslöt regeringen att temporärt avskaffa be-gränsningama för flertalet sådana byggen i år.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen. I awaktan på ställningstagande tUl dels den långsikliga utvecklingen av ATP-avgiften och dels föreliggande förslag om arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer, föreslås avgiftsuttaget till ATP under år 1973 bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 10,5 %. Regeringens förslag i förstnämnda frågor kommer att redovisas tUl 1973 års vårriksdag.

En huvudlinje i arbetsmarknadspolitiken har varit att förbereda arbetsmarknaden för en kommande konjunktumppgång. I detta läge är det angeläget att se till att brist på i första hand utbUdad arbetskraft inte kommer att lägga hinder i vägen för den expansion av produklionen som då blir naturlig. Mot den bakgmnden är arbetsmarknadsutbildningen av slor betydelse. Denna har nu ylleriigare vidgats och kommer atl ha en kapacitet på ca 60 000 elever vilket innebär atl ca 130 000 elever kommer att ha genomgått sådan utbildning i år. Av de personer som avslutat arbetsmarknadsutbildning under den senaste redovisade tolvmånadersperioden var 47 % kvinnor.

Behovet av personalförstärkning och vidareutbildnUig inom vårdsektorn har påtalats vid skUda tUlfäUen. Regeringen kommer därför att i samråd med kommunförbunden vidta särskilda insalser för utbildning inom vårdsektorn.

Även när det gäUer ungdomsarbetslösheten har särskUda insalser bedömts nödvändiga.

Regeringen har sålunda beslulat föreslå ett särskUt tUlfälligt utbild-nmgsstöd till företag som anställer och ulbUdar ungdomar och andra som är arbetslösa på grand av otUlräcklig utbildning och med bristfäUig förankring på arbetsmarknaden. Stödet utgår med 5 kr. per timme. I syfte atl underlätta ungdomens utträde i arbetslivet har vidare möj-

Prop. 1972:125 10

ligheter öppnats för 18- och 19-åringar att genomgå en särskUd arbetsmarknadskurs med praktik.

Arbetsförmedlingen har förstärkts med 100 tjänster samt därutöver med särskild personal för att under vintern bistå arbetslös ungdom.

Arbetsmarknadsstyrelsen har redan igång särskilda program för arbetslös ungdom. Regeringen har nu uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen all inom ramen för beredskapsarbetena i samarbete med berörda myndigheter och verk anordna lämpliga tiUfälliga praktUcarbelen inom den statliga sektorn. Vidare har regeringen uppdragit åt arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med kommunema genomföra ytterligare beredskapsarbelen med speciell inriklning på all skapa sysselsättning för arbetslös ungdom. Inom inrikesdepartementet har sedan en tid pågått ett arbeie med en bred genomgång av ungdomens situation på arbetsmarknaden. Resultatet av detta arbete kommer att läggas fram inom kort.

Beredskapsarbetena spelar en viktig roll i regeringens sysselsättningspolitik. En väsentlig expansion av beredskapsarbetena har skett och förslag läggs nu fram om den erforderliga medelsanvisningen. Sammanlagt begärs nu 900 milj. kr. för detla ändamål. De punktvisa insatsema i form av beredskapsarbeten har i väsenilig utsträckning avsett byggnads- och anläggningsarbeten. Jag vUl även här peka på de betydande insatser som görs inom vägområdet. Vid sidan av byggnads- och anläggningsverksamheten görs insatser i form av beredskapsarbeten bl. a. inom naturvården. För att förbättra sysselsältningsmöjligheteraa för bl. a. tjänstemän föreslås en tillfällig utökning av antalet platser för arkivarbetare med 3 000, varav ca 2 000 beräknas bli utnyttjade av kvinnlig arbetskraft.

En slor del av beredskapsarbelena avser kommunala invesleringar. Bidragen tiU dessa föreslås för tiden den 1 seplember 1972—den 30 april 1973 höjas till 50 %. I detta sammanhang kan nämnas att förhöjda statsbidrag för kommunala mUjövårdsinvesteringar har utgått under första halvåret 1972. Liknande förmåner föreslås nu gälla för tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973.

För alt underlätta finansieringen av kommunernas invesleringar har regeringen beslutat medverka tUl alt kommunerna bereds ett ökat låneutrymme i förhåUande tUl tidigare år med 500 milj. kr. En annan åtgärd som har vidtagits för att underlätta fUiansieringen av kommunala investermgar är tidigareläggnmgen av utbetalningama av barnstugelån. Bostadsbyggandet har under 1972 visat en vikande tendens på grund av svagare efterfrågan på nya lägenheter. Detta gäller flerfamUjshus. I fråga om småhusbyggande kan däremot en klar uppgång noteras. Mot den bakgranden har det bedömts angeläget att vidta åtgärder för att släppa fram ett så omfattande byggande av småhus — såväl statiigt som privat finansierade — som möjligt. På längre sikt torde det dock knappast vara möjligt att upprätthålla en nyproduktion inom bosladsbyg-

Prop. 1972:125 11

gandet av den omfattning vi haft under den senaste 5-årsperioden. Det är då angeläget atl en del av de resurser som frigörs kan utnyttjas för sanering av det äldre bostadsbeståndet. Chefen för inrikesdepartementet kommer senare all anmäla förslag om alt genom förbättringslån stimulera saneringsverksamheten. Redan tidigare har regeringen fallat beslut om beredskapsarbeten i samma syfte.

Särskilda åtgärder har även vidtagits för atl expandera del statliga byggandet. Sålunda har byggnadsobjekt lUl elt värde av ca 300 milj. kr. tidigarelagts. Regeringen har vidare beslulat tidigarelägga vissa åtgärder i syfte atl förbättra arbetsmiljön på statiiga arbetsplatser.

I detla sammanhang vill jag även nämna att regeringen medgivit tidigareläggning av ett antal sjukhusbyggen.

De åtgärder som här redovisals kommer all få en sådan omfattning alt den samlade effekten tUlsammans med den pågående konjunkturuppgången torde medföra en successiv förbättring av sysselsättningslägel försia halvåret 1973.

Som jag tidigare redovisat är konjunkturutvecklingen på väg uppåt. Ulsiklema för det framförliggande årel pekar mot en klar uppgång. Risken för att denna uppgång leder till en överhettning får inle förbises. En huvuduppgift för den ekonomiska politiken måste i delta läge vara all med bibehållen flexibUitet slå vakt om sysselsättning, prisutveckling och utrikesbalans. Behov av ytterligare selektiva sysselsättningsålgärder föreligger ännu. De förslag härom som nu läggs fram har utformats med sikte på att snabbt kunna dras ned om läget så skulle påkaUa. Sammantagna representerar de föreslagna åtgärderna belydande anspråk på statens budget. Som jag redovisat tidigare beräknas nu underskottet i budgeten innevarande budgetår stiga tUl ca 6,5 miljarder kr. De anspråk på samhällsekonomin, som ett statligt lånebehov av denna omfattning ställer, ter sig acceptabla i nuvarande konjunkturfas. Eftersom man bör undvika att i elt expansivt konjunkturläge behöva tillgripa en drastisk kredil-poUtik sätts bestämda gränser för budgetunderskottets storlek.

De framställningar tUl riksdagen som Kungl. Maj:t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och inrikesärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas denna proposition som bilagor 1—9. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 10.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t

1. föreslår riksdagen att godkänna den allmänna uppläggning av den ekonomiska politiken som jag förordat i det föregående,

2. i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Prop.1972:125 13

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsmmistem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler de ärenden under justitiedepartementets handläggning som angår frågan om utgifier på tilläggsstal I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjimkturstimulerande åtgärder och anför.

DWFTBUDGETEN

ANDRA HUVUDTITELN

F. Kriminalvården

[1] F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m. Under denna mbrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 490 000 kr.

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom särskilda beslut den 6 juli och den 22 september 1972 bemyndigat kriminalvårdsstyrelsen att utföra vissa byggnadsarbeten inom kriminalvården.

Besluten leder tUl ett ökat medelsbehov under anslaget av 335 000 kr. Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Maskin- och verktygsutrustning m. m. på tUläggsslat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ell reservalionsanslag av 335 000 kr.

[2] F5. Engångsanskaffning av inventarier m.m. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservalionsanslag av 2 mUj. kr.

Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli och den 22 september 1972, som angivits under anslaget F 4. Maskin- och verktygsutrustning m. m., leder tUl ett ökat medelsbehov under förevarande anslag av 1,3 mUj. kr.

Prop. 1972:125 14

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m. m. på tUläggsslat I lUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 1. Polishus m.m. För budgetåret 1972/73 har tUl Polishus m.m. anvisats ett investeringsanslag av 40 milj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 22,1 milj. kr. finns lolaU 62,1 mUj. kr. atl tiUgå.

Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen alt bl. a. utföra en tUlbyggnad till polisskolan i Solna mom en kosinadsram av 500 000 kr. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 har beräknats tUl 300 000 kr.

Genom beslut den 24 augusli 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsslyrelsen att utföra en nybyggnad av polishus i Jönköping. Byggnaden omfattar en totalyla på ca 14 000 m och kommer att inrymma lokaler för polisen, lokala skaltemyndigheten och etl häkte med 30 platser. Kostnaden har beräknals till 22,7 milj. kr., varav 6 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske under november månad 1972.

Genom beslul den 11 febmari 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsslyrelsen att färdigställa bygghandUngar för ett polishus i Kirana och föreskrev alt objektet skulle ingå i byggnadsstyrelsens projektreserv och kunna utföras när behov föreligger med hänsyn till sysselsättningsläget. Byggnaden omfattar 4 550 m rumsyta och kommer att inrymma lokaler för polisen, åklagarmyndigheten, kronofogde- och den lokala skattemyndigheten. Kostnadema har beräknats tUl 12,1 mUj. kr. varav 2 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i december månad 1972.

Genom beslut den 11 februari 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen atl färdigstäUa bygghandlmgar för ett polishus i Borlänge och föreskrev atl objektet skidle ingå i byggnadsstyrelsens projektreserv och kunna utföras när behov föreligger med hänsyn tUl sysselsättningsläget. Byggnaden kommer att inrymma lokaler för polis-, exekutions-och åklagarväsendet samt den lokala skattemyndigheten. Byggnadsslyrelsen har beräknal kostnaderna tUl 11,6 mUj. kr., varav 2,5 mUj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske i febmari månad 1973.

Genom beslut den 23 juli 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsslyrelsen att färdigstäUa bygghandlingar för ett poUshus i Motala. Bygg-

nåden omfattar 5 360 m mmsyta och kommer atl inrymma lokaler för poUs- och åklagarväsendet och kronofogdemyndigheten. Kostnaderna har beräknats lUl 13,4 milj. kr., varav 4 milj. kr. beräknas belasta budgetåret 1972/73. Byggstart planeras ske under januari månad 1973.

Genom beslut den 11 februari 1972 medgav Kungl. Maj:t att byggnadsstyrelsen övertog den av Ystads kommun bedrivna projekteringen av ett polishus i Ystad. Nybyggnaden har en totalyla på ca 6 300 m och avses inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt för den lokala skattemyndigheten. Kostnadema har uppskattats till 9,7 milj. kr., varav 2,5 mUj. kr. beräknas belasta budgelårel 1972/ 73. Byggstart planeras ske under febmari månad 1973.

Genom beslut den 22 september 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen alt utföra nybyggnad av polishus i Söderhamn inom en kostnadsram av 8,7 mUj. kr., nybyggnad av en fjällräddningsstation i Seitevare inom en kostnadsram av 500 000 kr. samt tillbyggnad till molorskolan i Strängnäs inom en kosinadsram av 500 000 kr., samtiiga i prislägel den 1 aprU 1971. Polishuset i Söderhamn omfattar 3 545 m rumsyta och avses inrymma lokaler för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet samt för den lokala skattemyndigheten. Byggnadsstyrelsen föreslår alt kostnadsramar för polishus i Söderhamn, fjäUräddningsslalion i Seitevare samt motorskolan i Strängnäs förs upp med resp. 9,4 mUj. kr., 530 000 kr. och 500 000 kr. Medelsbehovet för budgetåret 1972/73 för nämnda objekt har beräknals till resp. 2,2 milj. kr., 450 000 kr. och 450 000 kr.

Departementschefen

För här redovisade projekt har planeringen skett så atl byggnadsarbetena, i sysselsättningsskapande syfte, kan påbörjas under hösten och vintern 1972—1973. Nya kostnadsramar i prisläget den 1 aprU 1972 för dessa objekt bör föras upp i investeringsplanen enligt följande sammanstäUning.

Byggnadsobjekt	Kostnads-	Beräknad	Bygg-	Färdig-
	ram	medelsför-	start	ställd
	1972-04-01	brukning	år/mån.	år/mån.
	(1 000-tal	1972/73
	kr.)	(1000-tal kr.)
Polisskolan i Solna, tiUbyggnad	500	300	72.10	74.01
Polishus i Jönköping	22 700	6 000	72.11	74.09
Polishus i Kiruna	12100	2 000	72.12	74.06
PoUshus i Borlänge	11600	2 500	73.02	74.09
Polishus i Motala	13 400	4 000	73.01	74.07
Polishus i Ystad	19 700	2 500	73.02	74.07
Polishus i Söderhamn	9 400	2 200	73.03	74.09
Fjällräddningsstation i Seitevare	530	450	72.11	73.05
Motorskolan i Strängnäs	500	450	72.11	73.03

Uppskattad kostnadsram.

Prop. 1972:125 16

TUl viss del kan kostnaderna under innevarande budgetår för dessa byggnadsobjekt bestridas med tillgängliga medel. För alt det beräknade medelsbehovet skall kunna täckas behövs dock en medelsanvisning av 10 mUj. kr. på tUläggsslat.

Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

all till Polishus m. m. på tUläggsslat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investermgsanslag av 10 000 000 kr.

[4] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1972/73 har liU Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats elt investeringsanslag av 1 000 kr. Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret tiU ca 2,5 milj. kr.

I gäUande investeringsplan för anslaget (prop. 1972: 1 bil. 4 s. 90) har uppförts en kosinadsram av 2,4 nulj. kr. i prisläget den 1 april 1971 för viss ombyggnad av kammarrättens hus på Riddarholmen i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om uppdrag att utföra återstående ombyggnadsarbeten i kammarrättens lokaler. Kostnadsramen föreslås höjd lUl 7,6 mUj. kr. i prisläget den 1 april 1972 och innefattar både nu pågående och återstående ombyggnadsarbeten. Medelsförbmkningen under innevarande budgetår beräknas uppgå tiU 3 mUj. kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 22 seplember 1972 uppdragit åt byggnadsslyrelsen att uppföra provisorisk annexbyggnad för SoUentuna och Färentuna tingsrätt inom en kostnadsram av 350 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1971.

Den 24 mars 1972 erhöll byggnadsstyrelsen uppdrag att i samråd med domstolsväsendets organisalionsnämnd ulföra projektering fram till bygghandUngar avseende om- och tUlbyggnad av tingshus i Lidköping. Byggnadsarbetena kan enligt styrelsen påbörjas under vintem 1972— 1973. Kostnadsramen har preliminärt uppskattats tUl 860 000 kr. i prisläget den 1 april 1972 och medelsförbrukningen innevarande budgetår har beräknats till 300 000 kr.

Departementschefen

Nu pågående ombyggnadsarbeten i kammarrätten beräknas vara avslutade vid årsskiftet 1972—73 varvid återstående ombyggnadsarbeten omgående bör påbörjas. Kostnadsramen för ombyggnaden för kammarrätten i Stockholm bör i gällande investeringsplan ändras tUl 7,6 mUj. kr. i prisläget den 1 aprU 1972. I gällande mvestermgsplan bör även föras upp en kostnadsram av 350 000 kr. i prisläget den 1 aprU

1971 för tiUbyggnad för SoUentuna och Färentuna tmgsrält och en pre-lunmärt beräknad kostnadsram av 860 000 kr. i prislägel den 1 aprU

1972 för om- och tUlbyggnad av Lidköpmgs tingsrätt. Medelsförbruk-nUigen för hela anslaget innevarande budgetåret beräknas uppgå tiU

3 720 000 kr. Elt ylleriigare medelsbehov föreligger således om 1,2 milj. kr.

Jag hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på tiUäggsstat I liU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa elt investeringsanslag av 1 200 000 kr.

[5] 3. Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 4 mUj. kr.

Kungl. Maj:t har i sysselsättningsskapande syfte genom särskilda beslut den 6 juli och den 22 seplember 1972 bemyndigat kriminalvårdsstyrelsen att ulföra de byggnadsarbeten för kriminalvården som framgår av följande sammanställning.

Byggnadsobjekt	Kostnads-	Beräknadj	Bygg-	Färdig-
	ram	medelsför-	start	ställd
	1972-04-01	brukning	år/mån.	år/mån.
	(1 000-tal	1972/73
	kr.)	(1000-taIkr.)
Djup vik (under visnings-
och administrationslokaler)	565	300	72.12	73.06
Karlskrona (besökslokaler.
frigångsavd., ombyggnad
av kök och verkstad)	1300	1000	72.10	73.08
Majorshagen (undervisnings-
lokaler)	425	300	72.12	73.06
Skogome (fritidsbarack)	300	300	73.01	73.06
Skänninge (samUngssals-	700	350	73.01	73.07
och personalbyggnader)
Smälteryd (förläggnings-	1460	1000	72.10	73.08
och verkstadsbyggnader)
Torhult (verkstadsbyggnad)	420	420	72.10	73.03
Viskan (besökshoteU, samlings-
sals- och personalbyggnader)	1500	950	72.11	73.07
Åby (administrationsbyggnad)	520	400	72.10	73.05
Ödevata (förläggningsbyggnader.
mekanisk verkstad)	1770	880	72.12	73.07

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag del ökade medelsbehovet under anslaget till 5 900 000 kr.

Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt tUl Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl investeringsanslag av 5 900 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström Riksdagen 1972.1 saml. Nr 125

Prop. 1972:125 19

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

III. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrogs åt fortifikationsförvaltningen att under innevarande budgetår i konjunkturstimulerande syfte tidigarelägga vissa investerings- och iståndsättningsobjekt tUl ett belopp av högst 75 milj. kr. Samtidigt bemyndigades förvaltningen att med anlitande av tUlgängliga medel förskottsvis bestrida kostnaderna för byggnadsarbetena. Fortifikationsförvaltningen beräknar att utgiftema kommer alt fördela sig med 14 140 000 kr. på iståndsättningsarbeten m. m. och 60 860 000 kr. på byggnadsobjekt under kapitalbudgeten. Iståndsättningsarbetena finansieras genom överskridande av ordinarie anslag för denna verksamhel. Medel för atl slutligt täcka den ökade verksamheten under kapitalbudgeten bör anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Det beräknade beloppet för dessa arbelen fördelar sig på följande anslag.

Arméförband: Anskaffning av anläggnmgar....... 33 750 000

Maruiförband: Anskaffning av anläggningar .... 10 950 000

Flygvapenförband: Anskaffnmg av anläggningar 13 560 000

Cenlral och högre regional lednmg: Anskaffning av an
läggnmgar ............................................. . 2 000 000

Gemensamma myndigheter m.m.: Anskaffning av anlägg
ningar ................................................... 600 000

60 860 000

Prop. 1972:125 20

Utgifterna för de konjunkturstimulerande åtgärderna bör belasta utgiftsramen för det militära försvarel. Utfallet av åtgärderna under budgetåret 1972/73 bör regleras genom att utgiftsramarna för budgetåren 1973/74 och 1974/75 minskas.

[1] 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgelår anvisats etl invesleringsanslag av 90 milj. kr. Med hänvisning lUl vad jag anfört i det föregående förordar jag att under investeringsanslagel Arméförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsstal för innevarande budgetår anvisas 33 750 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt tUl Arméförband: Anskaffning av anläggningar på tiUäggsstat I lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl investeringsanslag av 33 750 000 kr.

[2] 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats elt investeringsanslag av 67,5 milj. kr. Med hänvisning tUl vad jag anfört i det föregående förordar jag att under investeringsanslaget Marinförband: Anskaffning av anläggningar på tUläggsslat för innevarande budgelår anvisas 10 950 000 kr.

Jag hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Marinförband: Anskaffning av anläggningar på tUläggsslat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investermgsanslag av 10 950 000 kr.

[3] 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 95 milj. kr. Med hänvisning tUl vad jag anfört i del föregående förordar jag att under investeringsanslaget Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsstal för innevarande budgelår anvisas 13 560 000 kr.

Jag hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar på till-läggsstat I tiU rUcsstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl invesleringsanslag av 13 560 000 kr.

[4] 4. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar.

Under denna rabrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ell investeringsanslag av 28 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att under inveslermgsanslaget Central och högre regional ledning: Anskaffnmg av anläggnmgar på till- läggsstat för mnevarande budgetår anvisas 2 milj. kr.

Prop. 1972:125 23

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet Inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår dels frågan om utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, dels frågan om ATP-avgiften för år 1973. Departementschefen anmäler därvid frågan under punkterna 2 och 3 samt statsrådet Odhnoff frågan under punkt 1. Föredragandena anför.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[1] 1. Lån tm anordnande av barnstugor. Till detta ändamål har för budgetåret 1972/73 anvisats ett investeringsanslag av 20 mUj. kr.

Utbetalning av lån till anordnande av barnstugor sker enligt gällande bestämmelser när byggnadsarbetena är slutförda och kostnaderna redovisats, dvs. i regel ca elt år efter att byggnadsarbetena påbörjats. Som ett led i åtgärderna för att stärka sysselsättningen på byggarbetsmarknaden under vintem har Kungl. Maj:t den 8 september 1972 beslutat att det statliga lån som utgår tUl kommun eller allmännyttigt bostadsföretag för byggande av bamstugor får betalas ut i förskott för byggen som påbörjas under tiden den 1 seplember 1972—den 31 december 1972.

Beräkningen av medelsbehovet under anslaget för innevarande budgetår har gjorts med utgångspunkt i den beräknade igångsättningen av barnslugebyggen under budgetåret 1971/72. Den temporära ändringen av utbetalningsreglerna för lånen innebär att ett lillfälligt ökat medelsbehov för att täcka även förskollsutbelalningarna uppkommer under innevarande budgetår. Jag räknar å andra sidan med alt medelsbehovet under budgetåret 1973/74 till följd härav kommer alt minska i molsvarande mån.

Prop. 1972:125 24

Med ledning av uppgifter från kommunerna om den beräknade igångsättningen under budgetåret 1972/73 beräknar jag det ökade medelsbehovet tiU 10 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl tiU Lån till anordnande av barnstugor på tilläggsstal I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl investeringsanslag av 10 000 000 kr.

[21 3. Lån tiU nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbmkare m.m. Till ändamålet har för budgetåret 1972/73 anvisats etl investermgsanslag av 1 000 kr. Den 1 juli 1972 fanns en reservation på 7 165 000 kr.

För all öka sysselsättningen i vissa delar av landel bör en tidigareläggning av vissa planerade byggnadsföretag ske. Jag har från socialstyrelsen inhämtat atl härför lämpliga byggnadsföretag för ca 3,5 milj. kr. kan påbörjas under senare delen av år 1972. Kungl. Maj:t har genom beslul den 13 juli 1972 medgett att dessa byggnadsförelag får igångsättas under innevarande budgetår, varvid förutsatts bl. a. att byggnadsföretagen skall ha påbörjats före 1972 års utgång.

För lån tUl ytterligare ell antal angelägna byggnadsföretag och lill maskiner m.m. beräknar jag medelsbehovet under budgetåret 1972/73 till 6,7 milj. kr. Det totala medelsbehovet under innevarande budgelår uppgår således till 10,2 mUj. kr. För ändamålet disponeras 7,2 milj. kr. och medelsanvisningen bör därför ökas med 3 milj. kr.

Jag hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. på tUläggsslat I för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

[3] ATP-avgiften för år 1973. ATP-avgiften är mom den nu löpande femårsperioden 1970—1974 fastställd tiU 10,5 % för år 1972, 10,75 % för år 1973 och 11 % för år 1974. Med hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i det föregående har anfört förordar jag att erforderliga lagändringar genomförs för att bibehålla ATP-avgiften för år 1973 på nuvarande nivå, dvs. 10,5 %. För att skapa möjlighet härtUl bör vidtas en formell ändrmg av 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring av mnebörd att beslul om den procentsats som skall tillämpas för visst år skall kunna fattas under året före avgiftsåret (Bilaga A). Fastställandet av procentsatsen för avgiftsuttaget för år 1973 tUl 10,5 % bör ske genom ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 tUl försäkringen för tUläggspension (Bilaga B). När det gäUer ATP-avgiften för år 1974, som inom den löpande femårsperioden är fastställd tUl 11 %, och avgiftsuttaget för den kommande

Prop, 1972:125 26

Bilaga A

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

5 § Avgift till försäkringen för tUläggspension enligt 1 § samt tUlaggspen-sionsavgift enligt 3 § skola utgå efler en procentsats, som faslställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgiftema i förening med andra tillgängliga medel förslå lill bestridande av pensionsulbetalningar, förvallnUigskoslnader och andra försäkringen för tilläggspension åvUande utgifter ävensom till den fondering som finnes erforderlig.

Beslut om den procentsats, som Beslut om den procentsats, som

skall tUlämpas för visst år, skall skall tUlämpas för visst år, skall

fattas senast ett år dessförinnan, fallas senasi under året dessförin-

Riksförsäkringsverket åligger att nan. Riksförsäkringsverket åligger

vart femte år framlägga förslag be- alt vart femte år framlägga för-

träffande procentsatserna under slag beträffande procentsatserna

nästföljande sju år, i den mån ul- under nästföljande sju år, i den

taget icke redan beslutats. mån uttaget icke redan beslutats.

De avgifter, som avses i första stycket, skola ingå tUl en fond, benämnd allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar koslnaderna för försäkringen för tilläggspension skola bestridas.

AUmänna pensionsfonden förvallas på sätt Konungen med riksdagen förordnar.

Denna lag träder i kraft dagen efler den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop 1972:125 29

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över komniunikationsärenden, hållet inför Hans Kiuigl Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[1] 1. Posthus m.m. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 aprU och den 30 juni 1972 har investeringar vid postverket tidigarelagts med elt sammanlagt belopp av 5,8 milj. kr., varav 700 000 kr. att bestridas med driflmedel. Utgifier för dessa och Uknande objekt ryms inte inom den s. k. konjunkturreserven under anslaget Posthus m. m. Det ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1972/73 kan nu beräknas till 3 mUj. kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Posthus m. m. på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgelårel 1972/73 anvisa etl investeringsanslag av 3 000 000 kr.

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] Ila. Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer

m. m. Något anslag för detla ändamål finns inle upplaget i riksstaten för innevarande budgelår.

Prop 1972:125 31

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärenden under finansdepartementels handläggning som angår frågan om konjunkturstimulerande åtgärder och anför.

[1] Energiskatt. I prop. 1971: 140 behandlades olika konjunklurpolitiska frågor. Bland i propositionen föreslagna eller aviserade åtgärder i syfte alt stimulera utvecklingen inom näringslivet ingick att ge förelagen inom branscher med hög relativ energiförbmkning dispens från energiskatt. Riksdagsbehandlingen av propositionen resulterade i att Kungl. Maj:t bemyndigades alt i konjunkturstimulerande syfte förordna om nedsättning av eller befrielse från energiskatt under tiden den 1 december 1971—den 31 december 1972. Bestämmelserna härom återfinns i förordningen (1971: 928) om tiUfällig nedsättning av den allmänna energiskatten.

Med stöd av denna förordning har Kungl. Maj:l genom två särskilda beslut den 30 december 1971 fastställt riktlinjer för skallenedsällning och uppdragit åt Riksskatteverket (RSV) all omsätta besluten i praktiken. Del ena beslutet avser energiskatt på elkraft och på annal bränsle än bensin eller gasol, som skattskyldig förbrukar eller säljer för förbrukning vid industriell tUlverkning under perioden den 1 december 1971—den 31 december 1972. Beslutet innebär att nedsättning eller avdrag medges i sådan omfatlning atl skattebelastningen begränsas tUl 0,2 av saluvärdet ab fabrik. RSV:s prövning skall enligt beslutet ske enligt samma gmnder som tiUämpats vid tidigare beslut och, i fråga om nytUlkomna faU, på grundval av förhållandena för branschen i dess helhet. Energiskattenämnden skaU dessutom höras i principfrågor.

Det andra beslutet avser nedsättning av bränslen som förbrukas av handelslrädgårdsmäslare för drivhusuppvärmnUig. Genom beslutet ändrades tidigare medgiven skaltenedsättning med 50 % tUl nedsättning

Prop 1972:125 32

med 85 % i fråga om bränsle för vilket skattskyldighet uppkommer

under tiden den 1 december 1971—den 31 december 1972.

Nedsättningen enligt de nämnda besluten beräknades medföra en

sammanlagd skattelättnad om 95 milj. kr., varav 40 mUj. kr. skulle

faUa på budgetåret 1972/73.

I skrivelse till finansdepartementet har Sveriges industriförbund hemställt om åtgärder för en aweckUng av energiskalten på industrins

bränsle- och elkraflförbmkning och, i avvaktan härpå, att den skallenedsällning som medgetts med stöd av 1971 års riksdagsbeslut förlängs alt gäUa tills vidare. Skrivelse av samma innehåll har kommit in från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund.

Den möjlighet liU nedsättning av eller befrielse från energiskatt i konjunkturstimulerande syfte, som öppnades genom 1971 års riksdagsbeslut, är begränsad i tiden tUl utgången av år 1972. Det finns enligt min mening skäl atl medge nedsättning i oförändrad omfattning i vart fall tills vidare under år 1973. Jag förordar därför att Kungl. Maj:ls bemyndigande enUgt förordningen (1971: 928) om tUlfällig nedsättning av den allmänna energiskallen förlängs tiU utgången av år 1973. Förslag till ändring i förordningen i enlighet härmed lorde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga A.

Framförda yrkanden om avveckling av energiskallen på förbrukningen av bränslen och elkraft inom näringslivet är jag inle nu beredd att ta ställning lill.

[2] Särskilt investeringsavdrag för masldner och inventarier. Genom beslul av 1971 års vårriksdag infördes bestämmelser om ett 10-procentigt särskUt investeringsavdrag vid taxering lUl statlig inkomstskatt för maskiner och andra inventarier som anskaffades under år 1971 (prop. 1971: 11, SkU 1971: 7, rskr 1971: 27, SFS 1971: 50). I prop. 1971: 140 föreslogs som elt led i en rad olika konjunkturstimulerande åtgärder en höjning av del särskilda invesleringsavdraget från 10 % tUl 20 % för maskinanskaffningar under år 1971. Samtidigt föreslogs att ell motsvarande 20-procentigl investeringsavdrag skulle medges även för inventarieanskaffningar under år 1972. Avdragsrätl förelåg alltså för mvenlarier som anskaffades under åren 1971 och 1972 eller beställdes under åren 1971 och 1972 för leverans senast vid utgången av år 1973 resp. år 1974. Förslaget bifölls av riksdagen (FiU 1971: 47, rskr 1971: 293, SFS 1971: 923).

Syftet med skattelättnaden var atl stimulera förelagen lUl ökade investeringar i maskiner och mvenlarier under åren 1971 och 1972. TUl-lämpningsområdet för Uivesleringsavdraget omfattade samlliga rörelsedrivande förelag samt jordbruks- och skogsbruksföretag. Bestämmelserna kom i enlighet härmed att gälla mvesteringar i nya maskmer och andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bmk i rörelse, jord-

Prop. 1972:125 33

bruk eller skogsbmk. Den tidsbegränsning som gäller för leveransbe-stäUningar följer av lagstiftningens syfte att påverka näringslivets investeringsaktivitet i rådande konjunkturläge. EmeUertid kan i någon bransch förekomma investeringar av sådan storleksordning att om bestäUning görs under åren 1971 eUer 1972, inventariema inte kan levereras före utgången av år 1973 resp. år 1974. Sådana investeringar kan ändå ha en stimulanseffekt, som är önskvärd. Jag föreslog därför i prop. 1972: 20, alt Kungl. Maj:t, när synnerliga skäl föreligger, får medge rätt tiU särsldlt investeringsavdrag för sådana inventarier, som besläUs under åren 1971 och 1972 även om leveransen beräknas ske efter de föreskrivna tidsfristema. Förslaget vann riksdagens gUlande (SkU 1972: 14, rskr 1972: 75, SFS 1972: 71).

För att ytterligare stimulera näringslivets investeringar har fömtom investeringsavdraget investeringsfondema — som tidigare varit frisläppta för invesleringar i stödområdet — sedan sommaren 1971 varit frisläppta även för investeringar i Syd- och Mellansverige. I somras aviserade regeringen en förlängning av investeringsfondsfrisläppet för byggnadsinvesteringar för kostnader nedlagda fram tUl utgången av april 1973.1 stödområdet får liksom tidigare investeringsfonder utnyttjas ulan tidsbegränsning för både byggnads- och maskininvesteringar. Fondutnyttjande på dessa villkor får tiUs vidare ske även i Borås- och EskUs-tunaregionema. Under tiden juni 1971—juli 1972 har företagen fått liUstånd alt använda sina investeringsfonder för investeringar på sammanlagt ca 1 700 mUj. kr. Dessutom har investeringsfondema varit frisläppta för överföring tiU s. k. lagerinvesteringskonlo i syfte att företagen skall kunna arbeta på lager. Denna användning av investeringsfondema står öppen intUl utgången av år 1972. Företagen har under tiden augusti 1971—juU 1972 fått tUlstånd av arbetsmarknadsstyrelsen att överföra drygt 500 mUj. kr. tiU sådant konto.

Som jag tidigare redovisat är det angeläget att stimulera förelagens invesleringar i maskiner och andra inventarier även under år 1973. Bedömningen av konjunkturutvecklingen ger dock vid handen alt en sådan stimulans bör avgränsas i tiden. Med hänsyn härtUl förordar jag atl elt särskUt investeringsavdrag medges för inventarier, som beställs under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och levereras senast den 31 december 1974. För alt den föreslagna åtgärden skall ge ett så starkt utslag som möjligt i beställningama förordar jag dessutom alt avdraget höjs från 20 lUl 30 %. Jag viU erinra om att enligt gällande bestämmelser Kungl. Maj:t kan, när synnerliga skäl föreUgger, medge dispens från de föreskrivna leveranslidema. Sådan möjlighet bör enligt min mening finnas även för de maskinbeställningar som sker under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 men inte kan levereras före utgången av år 1974.

3 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 125

Prop. 1972:125 34

Förslag tUl ändrmg i förordningen (1971: 50) om särskUt investeringsavdrag vid taxering till statiig inkomstskatt torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga B.

[3] Särskilt investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar. För att stimulera främst industrins byggnadsinvesteringar och skapa fömtsättningar för en tidigareläggning av sådana investeringar bör som jag tidigare framhållit ett särskUt byggnadsinvesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt införas. Avdraget bör avse kostnader för ny-, till- eller ombyggnad på faslighet i rörelse, jordbrak eller skogsbrak — med vissa undantag som jag strax återkommer tUl. Avdraget bör bestämmas till 10 % av kostnaden för arbete som utförs på byggnad under tiden den 1 november 1972 till utgången av år 1973 och bevUjas endast under förutsättning atl byggnadsarbetet igångsätts under tiden den 1 november 1972—den 30 juni 1973.

Med byggnadskostnad avser jag endast kostnader för arbeten som ulförts på och för material som fogats in i byggnaden under tiden fram tiU den 31 december 1973. Som byggnadskostnad bör i detta sammanhang räknas kostnad för bl. a. material, löner och ersältiung lUl arbetare och arbetsledare, arkitekt-, konstruktions- och kontrollkoslnader, kostnader för underentreprenader samt skälig andel av s. k. indirekta kostnader, t. ex. administrationskostnader.

Liksom gäller för det särskilda investeringsavdraget för maskiner och andra inventarier bör gränsdragningen mellan byggnader, maskiner och markanläggningar bestämmas enligt kommunalskatlelagens regler vid beräkning av värdeminskningsavdrag på sådana tUlgångar.

Med uttrycket att arbetet igångsatts förslås den tidpunkt då det påbörjats på arbetsplatsen. Alla tidigare förberedelser kan alltså ha gjorts ulan alt arbetet anses igångsatt.

Eftersom det här förordade investeringsavdraget främst bör stimulera investeringar i industribyggnader bör sådant avdrag inte medges för bostadsbyggande, hoteU- och reslaurangbyggen och s. k. oprioriterade byggnadsarbeten, som avses i 1 § försia stycket förordningen (1970: 99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, dvs. bl. a. bensmstation, parkeringshus-, butiks-, kontors- och banklokaler. Om ett byggnadsprojekt avser både industrilokaler och oprioriterade arbeten bör investeringsavdraget alltså beräknas endasl på den del av kostnaden som hänför sig tiU industrilokalerna.

För alt underlätta tillämpningen bör byggnadskostnad i förvärvskällan understigande 10 000 kr. inte berättiga tiU särskilt investeringsavdrag. Inte heller bör sådant avdrag komma ifråga för den del av byggnadskostnaden som läcks av statsbidrag. I sådant fall bör Uivesleringsavdraget beräknas endast på den del av kostnaden som den skattskyldige själv slutligen har alt stå för.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 P

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbmk eUer skogsbruk och som tmder år 1971 eller 1972 anskaffar maskiner eUer andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, får vid taxering tiU statiig inkomstskatt åtnjuta särskUt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för den förvärvskälla vari verksamheten ingår.

Fysisk eller juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eUer skogsbrak och som under någon av följande anskaffningsperioder, nämligen år 1971, den 1 januari— den 31 oktober 1972 eller den 1 november 1972—den 30 juni 1973 anskaffar maskiner eller andra döda inventarier avsedda för sladigvarande bruk i verksamheten, får vid taxering tiU statiig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för den förvärvskälla vari verksamheten ingår.

Avdraget göres vid taxering tiU statiig inkomstskatt för det beskattningsår, under vilket anskaffningen sker, eUer, i fråga om anskaffning under sådan del av år 1971 som är att hänföra tiU beskattningsår för vilket taxering i första instans skett samma år, vid 1972 års taxering.

Fysisk person får dock åtnjuta avdrag vid taxeringen högst med belopp som svarar mot skiUnaden meUan brattointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan. Vad som ej sålunda kunnat utnyttjas får han vid senare taxering tiU statlig inkomstskatt tiUgodoföra sig genom avdrag i förvärvskällan, dock senast under det beskattningsår för vUket taxering sker sjätte kalenderåret efter det då anskaffningen skedde. Resterande investeringsavdrag får därvid, sedan övriga avdrag i förvärvskäUan åtnjutits, icke överstiga återstående bratloinläkt.

2§

SärskUt investeringsavdrag utgör tjugo procent av anskaffningskostnaden. Träffas skriftligt avtal om förvärvet under 1971 eller 1972 för leverans efter det år, under vUket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo procent av det avtalade priset.

Särskilt investeringsavdrag utgör tjugo procent av anskaffningskostnaden för inventarier anskaffade under år 1971 eller under perioden den 1 januari—den 31 oktober 1972 och trettio procent av anskaffningskostnaden för inventarier anskaffade under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973. Träffas skriftiigt avtal om förvärvet under år 1971 eller under perioden den 1 januari— den 31 oktober 1972 för leverans efter det år, under vilket avtalet träffats, utgör dock avdraget tjugo procent av det avtalade priset. Om skriftligt avtal träffas under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 för senare leverans utgör avdraget trettio procent av det avtalade priset.

SärskUt investeringsavdrag åtnjutes icke för följande inventarier, nämligen

inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

begagnade inventarier,

personbUar, som avses i vägtrafikförordningen (1951: 648) och som icke användes i yrkesmässig trafik eller uthymingsrörelse,

inventarier, som den skattskyldige själv tUlverkar, om tUlverkningen börjat före ingången av år 1971,

inventarier, om vars anskaffande skriftiigt avtal träffas under år 1971 och som enligt avtalet skall levereras efter utgången av år 1973,

inventarier, om vars anskaffan- inventarier, om vars anskaffande de skriftiigt avtal träffas under år skriftligt avtal träffas under perio-

1972 och som enligt avtalet skaU levereras efter utgången av år 1974.

den den 1 januari—den 31 oktober 1972 eller under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 och som enligt avtalet skaU levereras efter utgången av år 1974.

« Senaste lydelse 1972: 71.

Nuvarande lydelse

avdraget, överlåtes eUer nedlägges den förvärvskäUa, vari avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas under år 1972, före utgången av år 1974 och innan leverans skett, skaU sådant tiUägg göras vid taxeringen för det beskattningsår då förvärvskäUan överläts eller ned-lades. Sker leverans före utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas imder år 1972, före utgången av år 1974 och är den slutUga anskaffningskostnaden lägre än det belopp på vilket investeringsavdraget beräknats, skaU vid taxering tiU statiig inkomstskatt för det beskattningsår, då leveransen skedde, tiUägg göras med trettio procent av skillnaden. TiUägg enUgt detta stycke göres vid inkomstberäkningen för förvärvskällan i fråga.

Föreslagen lydelse

den 31 december 1974, tUlägg göras med belopp som motsvarar en och en halv gång investeringsavdraget. Överlåtes eUer nedlägges den förvärvskäUa, vari avdraget åtnjutits, före utgången av år 1973 eller, i fråga om avtal som träffas under perioden den 1 januari—den 31 oktober 1972 eller under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973, före utgången av år 1974 och innan leverans skett, skaU sådant tUlägg göras vid taxeringen för det beskattningsår då förvärvskäUan överläts eUer nedla-des. Sker leverans före utgången av år 1973 eUer, i fråga om avtal som träffas under perioden den 1 januari—den 31 oktober 1972 eller under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973, före utgången av år 1974 och är den slutliga anskaffningskostaaden lägre än det belopp på vilket investeringsavdraget beräknats, skall vid taxering tUl statlig inkomstskatt för det beskattningsår, då leveransen skedde, tUlägg göras med trettio procent av skUlnaden eller, t fråga om avtal som träffas under perioden den 1 november 1972— den 30 juni 1973, med fyrtiofem procent av skiUnaden. TiUägg enligt detta stycke göres vid inkomstberäkningen för förvärvskäUan i fråga.

Andra stycket äger motsvarande tiUämpning i fråga om investeringsavdrag som åtnjutits efter beslut enUgt 3 § tredje stycket.

FöreUgger särskUda skäl får riksskatteverket medge att tUlägg enligt andra eUer tredje stycket icke göres eller göres med lägre belopp än som följer av samma stycke. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke föras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enUgt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings-samUng.

Prop 1972:125 41

Bilaga C

Förslag tiU

Förordning om särskilt investeringsavdrag för vissa byggnadsarbeten

Härigenom förordnas som följer.

1 §

Fysisk eUer juridisk person, som driver rörelse, jordbruk eUer skogsbruk och som under perioden den 1 november 1972—den 30 juni 1973 igångsätter ny-, tiU- eUer ombyggnad på fastighet för användning i förvärvskäUan, får vid taxering liU statUg inkomstskatt åtnjuta särsldlt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för deima förvärvskäUa.

Avdraget göres vid taxering tiU statUg inkomstskatt för det beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1974.

2 §

SärskUt investeringsavdrag utgör tio procent av byggnadskostnad för arbete, som avses i 1 § första stycket och som utföres under perioden den 1 november 1972—den 31 december 1973. Med byggnadskostnad förstås enligt denna förordning kostnad för arbete som utförts på byggnad och för material som fogats in i byggnad tmder denna period.

Har statsbidrag utgått tiU byggnadsarbete, inräknas i byggnadskostnaden ej den del av kostnaden, som täckes av bidraget.

SärskUt investeringsavdrag åtnjutes icke fix arbete som avser

byggnad eUer del därav avsedd för bostadsändamål,

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus d-ler parkeringsanläggning,

butiks-, kontors-, bank-, hoteU- eUer restauranglokaler,

kyrkliga eller andra samlingslokaler eUer nöjeslokaler,

sporthaU eUer annan idrottsanläggning,

byggnad avsedd uteslutande för fritidsändamål.

3 §

SärskUt investeringsavdrag åtnjutes endast om den skattskyldige framstäUer yrkande om sådant avdrag i allmän självdeklaration och företer tillfredsstäUande utredning om den byggnadskostnad på vilken avdrag skaU beräknas. Avdrag åtnjutes endast om sådan kostnad i förvärvskäUan uppgått tiU minst 10 000 Ixonor under perioden den 1 november 1972— den 31 december 1973.

4 §

I fråga om handels- eUer kommanditbolag beräknas särskUt investeringsavdrag för bolaget

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enUgt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1972:125 43

Bilaga 6

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Statsrådet Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsslat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

E. Högre utbildning och forskning

[1] E 59. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår är under denna anslagsmbrik uppfört ett reservationsanslag av 72 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev byggnadsstyrelsen och tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté 21,5 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 50,4 milj. kr. enligt en särskUd ulrastningsplan (jfr prop. 1972: 28 s. 29 och 32).

Byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden har lagt fram förslag om nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt. För förslag till ny ram som har anknytning tUl tidigarelagda byggnadsobjekt kommer jag i det följande alt lämna en kortfattad redogörelse. Förslag till nya eller ändrade ramar för andra objeki anmäls senare denna dag.

Kungl. Maj:t uppdrog den 28 januari 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nya lokaler på södra lasarettsområdet för icke-laboraliva institutioner och förvaltningen vid universitetet och för socialhögskolan i

Prop.1972:125 44

Lund. Enligt byggnadsprogrammet skuUe delar av lokalbehovet tUlgodoses i vissa av de befintiiga byggnadema på området. Som ett led i åigärderna för alt stimulera sysselsättningen inom byggnadssektorn uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att tUl vinter-månadema 1972—1973 tidigarelägga arbeten med ombyggnad av äldre byggnader på området inom en kostnadsram av 2 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen för inredning för icke-laborativa institutioner m. m. med arUedning härav höjs tUl 2,1 mUj. kr.

Föredraganden

För att inredning skall kunna anskaffas tUl det tidigarelagda objekt jag redogjort för bör den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen för inredning för icke-laborativa mstUulioner m.m. i Lund höjas till 2,1 milj. kr.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlat objekt får bestridas av tiUgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgiftema för viss inredning och utrastnmg av lokaler vid universiteten m. m.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 15. Byggnadsarbeten för vissa knlturändamål. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats elt invesleringsanslag av 1 802 000 kr.

Tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg. Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg t. o. m. bygghandlmgar så att objektet kan utföras inom en kostnadsram av 2 650 000 kr. i prisläget den 1 april 1972. Objektet som omfattar en totalyta av 2 600 m kan påbörjas vintern 1972—1973.

Ombyggnad av målarsalen inom Dramatiska teatern. Genom beslut den 30 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i sysselsättningsskapande syfte och inom en kostnadsram av 750 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972 bygga om den s. k. målarsalen inom Dramatiska teatern i Stockholm tiU teaterlokal. Arbetena påbörjades i september 1972 och beräknas vara avslutade i febmari 1973. Byggnadsstyrelsen föreslår nu att medel beräknas under förevarande anslag.

Prop. 1972:125 45

Föredraganden

I investeringsplanen bör föras upp kostnadsramar i prisläget den 1 april 1972 enligt följande sammanställning för de objekt som sätts i gång av sysselsättningsskäl.

TUlbyggnad av landsarkivet i Göteborg ............ 2 650 000

Ombyggnad av målarsalen inom Dramatiska teatem 750 000

Med hänsyn härtUl bör för budgetåret 1972/73 utöver vad som tidigare beräknats ytterligare 1,3 mUj. kr. anvisas under detta anslag. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa elt investeringsanslag av 1 300 000 kr.

[3] 17. Byggnadsarbeten vid universiteten m.m. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett investermgsanslag av 180 mUj. kr. (prop. 1972: 28, UbU 1972: 13, rskr 1972: 130). Medelsreservationen vid budgetårels början uppgick till drygt 28 mUj. kr. Någon medelsanvisning på tiUäggsstat beräknas f. n. inle behövas. Däremot bör följande byggnadsobjekt, vilka sätts i gång av sysselsättningsskäl, redovisas för riksdagen i detta sammanhang.

Koslnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 aprU 1972 där inte någon annan prisnivå anges.

Nybyggnad för institutionerna för hygien och naturvetenskaplig mikrobiologi i Lund. Byggnadsslyrelsen överlämnade den 26 januari 1972 förslagshandlingar för en nybyggnad i anslutning till byggnadema för medicinskt teoretiska institutioner i området väster om Tornavägen. Nybyggnaden omfattar enligt förslaget 2 930 m mmsyta. EnUgt lokalprogrammet föreslås — exkl. kapprum, toaletter etc. — inslitutionen för hygien disponera 1 219 m programyta och institutionen för naturvetenskaplig mikrobiologi 1 320 m programyla.

Med hänsyn till de risker som är förenade med verksamheten särskUt vid institutionen för hygien måste enUgt styrelsen extrema krav StäUas på lokalemas utformning och disposition. Kostnaderna för nybyggnaden beräknades av styrelsen till 9,9 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1971, varav 230 000 kr. för försörjnmgsåtgärder, vUket motsvaras av 10,6 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1972.

Kungl. Maj:t uppdrog den 24 augusti 1972 åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnaden t. o. m. bygghandlingar. Styrelsen räknar med alt byggnadsarbetena skall kunna påbörjas under våren 1973.

Nybyggnad för matsal m. m. inom medicinarområdet i Göteborg. Sedan byggnadsstyrelsen den 26 januari 1972 redovisat förslagshandlingar för nybyggnaden uppdrog Kungl. Maj:t den 19 maj 1972 åt styrelsen

Prop. 1972:125 4g

att fortsätta projektermgen t.o.m. bygghandlmgar. Projekteringen skall enligt beslutet avse en nybyggnad omfattande dels studentkårslokaler om ca 230 m2 programyta exkl. kappram, toaletter etc, dels en reslauranganläggnmg med 350 matsalsplatser och med möjligheter tUl framtida utvidgning. Köks- och ekonomUokalema borde enligt beslutet planeras så att standardrätter och kallskänksvaror för restaurangerna vid universitetet och högskolorna i Göteborgsområdet kan beredas inom anläggningen.

Byggnadsstyrelsen har den 12 september 1972 redovisat reviderade förslagshandlingar för nybyggnaden och anmält att schaklnmgsarbeten m.m. kan inledas omedelbart. Nybyggnaden beräknas därvid kunna las i bruk under sommaren 1974. Styrelsen beräknar koslnaderna för nybyggnaden med tillhörande försörjningsåtgärder tUl sammanlagt 10 950 000 kr.

Med hänvisning till vad jag redovisat i det föregående bör i gällande investermgsplan föras upp nya och höjda kostnadsramar i prisläget den 1 aprU 1972.

Lund

Nybyggnad för institutionerna för hygien och för natur
vetenskaplig mikrobiologi............................... 10 600 000

Göteborg Nybyggnad för matsal m. m. inom medicmarområdet.. 10 950 000

Föredraganden

För att de sysselsättningsskapande byggnadsarbeten för vUka jag redogjort i det föregående skall kunna påbörjas, bör kostnadsramar enligt styrelsens förslag nu föras upp i mvesteringsplanen. Förslag till nya eller ändrade ramar för andra objekt anmäls senare denna dag.

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här behandlade objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Härutöver har Kungl. Maj:t i sysselsättningsstimulerande syfte genom beslut den 30 juni och den 22 september 1972 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom i det följande angivna kostnadsramar utföra bl.a. upprustnmg av Eugeniavägen vid karolinska uistitutets område i Solna (600 000 kr.), markarbeten i Laduviksdalen inom Frescatiområdet (800 000 kr.), upprastnmg av parker vid universitetet i Uppsala (1 225 000 kr.), ombyggnad m. m. av äldre byggnader mom södra lasarettsområdet i Lund (2 milj. kr.) och utbyggnad av Peter Laestadius väg mom universitetsområdet i Umeå (2 mUj. kr.). Arbetena utförs med anlitande av tillgängliga medel inom statens allmänna fastighetsfond.

Prop. 1972:125 49

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokoUet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för jordbmksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbruksdepartementets handläggrung som angår frågan om utgifter på tilläggsstal I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

G. UtbUdning och forskning

[1] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett reservationsanslag av 6,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen 2 350 000 kr. enligt en särskild inred-nuigsplan och utrastningsnämnden för universitet och högskolor 4 150 000 kr. enligt en särskUd utrustaingsplan.

Genom skilda beslut har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt av sysselsättningsskäl under budgetåren 1971/72 och 1972/73 tidigarelägga vissa byggnadsobjekt vid bl. a. jordbmkets högskolor.

För inredning av dessa tidigarelagda byggnadsobjekt bör i inredningsplanen för innevarande budgetår föras upp en delram av 500 000 kr.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman härmed får bestridas av tUlgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifter för inredning av lokaler vid jordbmkets högskolor m. m.

4 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 125

Prop. 1972:125 50

H. MUjövård m.m.

[2] H11. Bidrag tiU kommunala avloppsreningsverk m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 134 mUj. kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag lill ny-, tUl- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidraget bestäms med hänsyn till reningsgraden och ulgår med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. Under innevarande budgelår får statens naturvårdsverk bevilja statsbidrag tUl avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 milj. kr.

Departementschefen

För alt ytterligare arbetstUlfäUen skulle skapas mom byggnads- och anläggningssektorn beslutade 1971 års höstriksdag alt ifrågavarande statsbidrag skulle höjas från högst 50 tUl högsl 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 (prop. 1971:140, FiU 1971:47, rskr 1971: 293). Samtidigt beslutades att bidrag till kommunala avloppsreningsverk under budgetåret 1971/72 skulle få beviljas i den omfatlning som behövdes för att samtliga de arbeten som bedömdes som angelägna skulle kunna sältas i gång. Med stöd av riksdagens beslut bevUjades under nämnda tid 364 milj. kr. i förhöjda statsbidrag tUI kommunala avloppsreningsverk.

Inom ramen för de sysselsättningsskapande åtgärder som bör vidtas under kommande vinter bör ulbyggnaden av kommunala reningsverk påskyndas. Det statliga bidraget till sådana anläggningar bör därför höjas under tiden den 1 seplember 1972—den 30 april 1973. Som villkor för höjt bidrag bör normalt gälla att arbetena påbörjas och till 60 % utförs under denna tid och alt arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbelen som påbörjas under den förut nämnda tiden men som inle hinner fullföljas i angiven omfattning bör förhöjt bidrag kunna ulgå för de kostnader som hänför sig till perioden. I den mån byggande av mycket stora reningsverk delals upp i klart särskiljbara etapper, bör förhöjt bidrag kunna utgå till elapp som tidigareläggs och utförs i enlighet med här angivna bestämmelser. Förhöjt bidrag bör också kunna ulgå för maskiner och andra inventarier tiU här avsedda avloppsreningsverk som levereras under liden den 1 maj—den 30 september 1973 om inventarierna beställs före utgången av febmari 1973. Den arbetskraft som behövs för byggnads- och anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.

Förhöjt bidrag bör utgå med lägst 55 och högst 75 %. Delta överensslämmer med vad som gällde för det förhöjda bidraget under budgetåret 1971/72. Också i övrigt bör i huvudsak samma principer som under föregående budgetår gälla för bidragsgivningen under den nu aktueUa perioden.

Under föregående budgetår utnyttjades möjligheterna tiU förhöjt bi-

Prop. 1972:125 51

drag i betydande omfattnmg genom att planerade arbeten tidigarelades. För innevarande budgelår beräknar jag medelsbehovet för förhöjda bidrag till 100 milj. kr. Naturvårdsverket bör därför bemyndigas att bevilja förhöjda statsbidrag lUl kommunala avloppsreningsverk intUl della belopp. Då hälften av det förhöjda statsbidraget normalt betalas ut redan då arbetena påbörjas kan belastningen på anslaget för budgetåret 1972/73 beräknas öka med ca 50 milj. kr.

Eftersom det är angeläget att arbetena myckel snabbt kan sältas i gång har Kungl. Maj:t den 8 seplember 1972 bemyndigat naturvårdsverket alt — i awaktan på riksdagens beslut och under förbehåU av alt riksdagen ställer erforderliga medel tUl förfogande — i enlighet med de riktlinjer jag här angivit bevUja förhöjda statsbidrag lill kommunala avloppsreningsverk inlUl ell belopp av 100 mUj. kr.

Under åberopande av vad jag här anfört hemställer jag alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag förordat rörande lillfälligt höjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk,

2. medge att för budgetåret 1972/73 förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas intUl ell belopp av 100 000 000 kr.

[3] H 12. Bidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin m. m. På

riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats etl reservationsanslag av 50 mUj. kr. Från anslaget ulgår bl. a. statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår med belopp som motsvarar högst 25 % av kostnaden.

Departementschefen

För att ytterligare stimulera industrins invesleringar och därigenom öka sysselsättningen beslutade 1971 års höstriksdag att statsbidraget tUl vatten- och luflvårdande ålgärder inom industrin skulle höjas från högst 25 % tUl högst 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 (prop. 1971:140, FiU 1971:47, rskr 1971:293). Med stöd av riksdagens beslul beviljades under nämnda tid sammanlagt 398 milj. kr. i förhöjda statsbidrag lUI miljövårdsinvesteringar inom industrin.

Inom ramen för de sysselsättningsskapande åtgärder som bör vidtas under kommande vinter, bör industrins miljövårdsinvesteringar stimuleras. Det statiiga bidraget tiU miljövårdande ålgärder inom industrin bör därför höjas under tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973. Som villkor för höjt bidrag bör normalt gäUa att arbetena påbörjas och liU 60 % uiförs under denna tid och atl arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förut nämnda tiden men mte hinner fuUföljas i angiven omfatlning bör förhöjt bidrag kunna ulgå för de koslnader som hänför sig tUl perioden. Förhöjt bidrag bör också

Prop. 1972:125 52

kunna utgå för maskiner och andra inventarier för här avsedda miljövårdande ålgärder som levereras under tiden den 1 maj—den 30 september 1973 om inventariema bestäUs före utgången av febraari 1973. Den arbetskraft som behövs för byggnads- och anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.

Förhöjt bidrag bör under den nu aktuella perioden utgå med högst 50 % av kostnaden. I övrigt bör i huvudsak samma principer som under föregående budgetår gäUa för bidragsgivningen under den nu aktuella perioden.

Under föregående budgelår utnyttjades möjlighetema till förhöjt bidrag i betydande omfattning genom att planerade arbeten tidigarelades. För innevarande budgetår beräknar jag medelsbehovet för förhöjda bidrag till ca 100 milj. kr. Della belopp bör därför anvisas på tilläggsstal under förevarande anslag.

Eftersom det är angeläget att arbetena mycket snabbt kan sättas i gång har Kungl. Maj:t den 8 september 1972 bemyndigat naturvårdsverket att — i avvaktan på riksdagens beslut och under förbehåll av att riksdagen ställer erforderliga medel tUl förfogande — i enlighet med de riktlinjer jag har angivit bevUja förhöjda statsbidrag till mUjövårdande åtgärder inom industrm intUl ett belopp av 100 mUj. kr. utöver vad som tidigare anvisats för bidrag tUl mUjövårdande ålgärder inom industrin m. m.

Under åberopande av vad jag här anfört hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag förordat rörande tillfälligt höjda statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin,

2. till Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ell reservationsanslag av 100 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 18. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett invesleringsanslag av 25 mUj. kr. tiU byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings-och försöksverksamhet inom jordbraksdepartementets område. Anslaget disponeras i enlighet med en investermgsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att bl. a. följande byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen för budgetåret 1972/73.

Prop. 1972:125 53

Lantbrukshögskolan

Alnarp

Utbyggnad av vägar och parkeringsplatser samt åtgärder för markbehandling. Byggnadsslyrelsen har med skrivelse den 18 juli 1972 redovisat förslagshandlingar för vissa yttre försörjningsåtgärder i Alnarp. Det har ansetts lämpligt att samordna dessa åtgärder med andra objekt på Alnarp, vilka, efter Kungl. Maj:ts beslut, tidigarelagts med hänsyn till vintersysselsällningen. Koslnaderna härför beräknas till 1 160 000 kr.

Statens centrala frökontrollanstalt

Växthus, Stora Råby. Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1972 åt byggnadsstyrelsen alt utföra nybyggnad av växthus för statens cenlrala frökontrollanstalt i Stora Råby, Lund, inom en kostnadsram av 650 000 kr. i prisläget den 1 aprU 1972. Objektet, som igångsatts av sysselsättningsskäl, har inte tidigare redovisats för riksdagen.

Departementschefen

Genom beslut den 30 juni och den 29 september 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att utföra växthus åt statens centrala frökontrollanstalt och att utföra vissa försörjningsåtgärder för lanlbrukshögskolan i Alnarp. För dessa objekt, som tidigarelagts av sysselsättningsskäl, bör kostnadsramar av 650 000 kr. resp. 1160 000 kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande budgelår.

Med hänsyn till de tillkommande objekten bör 2 mUj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på till-läggsslat I lill riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa etl invesleringsanslag av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972:125 55

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: slalsministem PALME, statsråden STRÄNG, ÄNDERS-SON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler de ärenden under handelsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande ålgärder och anför.

KAPITALBUDGETEN

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

7. Förrådsanläggningar m. m. Under budgetåren 1964/65—1971/72 har anvisats medel lill kompletterande byggnadsarbeten för alt förbättra tre oljelagringsanläggningar, som tUlhör staten och förvallas av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Dessa arbelen är numera slutförda.

Överstyrelsen har i samråd med bl. a. befästningsinspeklionen utrett de förbättringsåtgärder som behövs vid en fjärde bergrumsanläggning. Dessa ålgärder har kostnadsberäknats tUl 1,2 milj. kr. i nuvarande pris- och löneläge. Medel för dessa förbättringsarbeten, som omedelbart kan sättas i gång i sysselsättningsskapande syfte, bör anvisas på tilläggsstal I för innevarande budgetår.

På allmän beredskapsslal för budgetåret 1972/73 har för ovannämnda arbelen förts upp 1 milj. kr. (prop. 1972: 80, bU. 8).

Jag hemsläller att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

alt till Förrådsanläggningar m. m. på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett invesleringsanslag av 1 200 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet: Margit Edström

Prop. 1972:125 57

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 20 oktober 1972.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.

T.f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret 1972/73 avseende konjunkturstimulerande åtgärder, m. m., och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m.m.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i skilda skrivelser den 9 maj, den 29 juni och den 18 september 1972 avgivit förslag lill ålgärder med syfte att stimulera sysselsättningen under hösten och vintern 1972—1973 samt begärt medel på tilläggsstal för ändamålet. Styrelsen har anfört bl. a. följande.

Beredskapsarbetena har under första halvåret 1972 bedrivits snabbare och med större insats av arbetskraft än normall. De tUl 75 % förhöjda statsbidragen för kommunala arbeten har utgjort en kraftig stimulans för igångsättning av främst kortvariga arbelen. Styrelsen föreslår att statsbidrag för kommunala arbeten under budgetåret 1972/73 skall få utgå med 50 % av kostnaderna.

Den växande ungdomsarbetslösheten bör enligt arbetsmarknadsstyrelsen i försia hand mötas med ökade möjligheter tUl utbUdning. Styrelsen har därför inriktat sig på att i samverkan med skolmyndigheterna förmedla unga arbetslösa till lediga élevplatser i gyirmasieskolan och folkhögskolorna. Det finns emellertid en stor grupp bland de unga arbetslösa som av olika skäl inle vill ha sådan utbildning. För denna

Prop.1972:125 58

gmpp är utbildning på arbetsplatsen ofta lämpligare än annan ulbildning. Enligt styrelsen finns f. n. möjligheter till ökade utbUdningsinsatser inom industrin. Styrelsen föreslår att ett statsbidrag på 5 kr. per närvarotimme skall få lämnas tUl företag som utbUdar nyanställda personer under 25 år, vilka har anvisats av arbetsförmedlingen, under förutsättning alt utbildningen sker enligt läroplan som godkänts av ar-belsmarknadsparterna och i övrigt slår under facklig tiUsyn.

De äldres och de handikappades svårigheter att få arbete kommer trots väntade förbättringar av konjunkturläget att kvarstå. De höjda statsbidragen tiU halvskyddat arbete torde emellertid avsevärt öka företagens intresse för att anställa äldre och handikappade. Dessa bidragsförbättringar liksom de nya bestämmelserna om anställningsskydd m. m. för äldre arbetskrafl och de ökade insalserna för unga arbetslösa medför en betydande arbetsbörda för arbetsförmedlingen, vilken därför behöver ökade personalresurser.

I sin förat nämnda skrivelse den 29 juli 1972 beräknade arbetsmarknadsstyrelsen elt ytterligare medelsbehov av 200 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten, varav 100 milj. kr. för vägarbeten, samt 300 milj. kr. för särskUda beredskapsarbeten och halvskyddad sysselsättning, varav 30 mUj. kr. för vägarbeten. I skrivelsen den 18 seplember 1972 angav styrelsen det sammanlagda medelsbehovet för allmänna och särskilda beredskapsarbelen, ulöver vad som har anvisats på riksstaten för innevarande budgetår tiU 550 milj. kr. Härutöver förordade styrelsen med hänsyn till den ökande arbetslösheten bland tjänstemän att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för arkivarbeten. Härigenom skulle anlalet arkivarbelare under innevarande budgetår kunna ökas från omkring 10 000 tiU omkring 13 000.

Departementschefen

Som chefen för finansdepartementet tidigare denna dag har anfört behöver kraftfulla arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtas inför den kommande vintern. Bland de åtgärder som vidtagits under hösten kan nämnas alt ett flertal statliga byggen tidigarelagts samt byggnadstillstånd lämnats för etl antal privata och kommunala s. k. oprioriterade byggen. I syfte att främja vintersysselsättningen för huvudsakligen äldre arbetstagare i byggnadsbranschen har Kungl. Maj:l genom beslut den 13 oktober 1972 föreskrivit alt statsbidrag får ulgå med belopp motsvarande 40 % av lönekostnaderna för sanerings- och upprustningsåtgärder i äldre bostadsområden när dessa arbeten bedrivs som enskilt beredskapsarbete. Bestämmelsen gäUer för koslnader som upparbetas fram till den 30 juni näsla år. Vidare har Kungl. Maj:l medgett att arbetslös ungdom i åldern 18—19 år får erbjudas att genomgå en särskild kurs, benämnd Arbelsmarknadsinformation med praktik, vilken pågår i sex veckor, och därvid uppbära etl bidrag på högst 100 kr. i veckan.

Prop. 1972:125 59

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ett särskUt utbildningsstöd tUl förelag som efler anvisning från arbetsförmedlingen ansläUer och utbildar ungdomar under 25 år anser jag värt att pröva som en tillfällig insats i nuvarande läge. Ett sådant stöd bör kunna bli ett verksamt medel all hjälpa dem som är arbetslösa på grund av otillräcklig ulbildning och bristfällig förankring på arbetsmarknaden tUl en start i arbetslivet. Delta gäller emellertid inte bara ungdomar utan i slor utsträckning även kvinnor över 25 år med bristande eller föråldrad ulbildning och yrkeserfarenhet. Jag förordar därför, alt utbildningsslödet skall kunna ulgå oavsett den anställdes ålder, varvid huvudsyftet är att ge utbildningsmöjligheter och arbetslivserfarenhet åt ungdom och kvinnor. Siödet bör ulgå med 5 kr. per närvarolimme i högst sex månader under innevarande budgetår och avse arbetslösa som företag anställer genom arbetsförmedlingen utöver normal rekrytering. Det bör ulgå till arbetsgivare inom alla näringsgrenar utom statlig och kommunal förvaltning. Som föratsättning bör vidare gälla att de anställda får avtalsenUg lön och alt ulbildningen sker under facklig tillsyn i enlighet med läroplan som godkänts av arbelsmarknadsparterna.

Såsom chefen för finansdepartementet tidigare anfört kommer särskilda insalser alt vidtas för utbildning inom vårdsektorn.

ArbetsförmedUngen bör enligt min mening få möjlighet alt anställa ylleriigare 100 extra tjänstemän under innevarande budgelår för särskilda insatser för att bereda mer svårplacerad arbetskraft arbete i öppna marknaden. Härutöver bör förmedlingen under vinterhalvåret 1972/73 kunna anställa ytterligare 25 personer speciellt för att bistå arbetslös ungdom.

Efler kontakt med arbetsmarknadsstyrelsen bedömer jag det totala behovet av ytterligare medel för beredskapsarbeten under budgetåret 1972/73 till 900 milj. kr. Jag återkommer tiU detta i det följande.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

atl godkänna de bestämmelser om särskUt ulbildningsstöd under budgetåret 1972/73 som jag har förordat i det föregående.

[1] B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa. Under denna rubrik har för budgetåret 1972/73 anvisats ett reservationsanslag av 357 milj. kr., varav 329,2 milj. kr. har beräknats för delprogrammet AUmänna beredskapsarbeten och 10 milj. kr. för delprogrammet Industribeställningar. Av beloppel för allmänna beredskapsarbelen har 175 mUj. kr. beräknats för vägarbeten.

Departementschefen

Med hänvisning till vad som tidigare har anförts förordar jag alt ytterUgare 630 nulj. kr. anvisas för allmänna beredskapsarbeten. Jag beräknar vidare ett ytterligare medelsbehov av högst 15 mUj. kr. inom

Prop. 1972:125 60

delprogrammet IndustribestäUningar för vissa s. k. rådrumsbeställningar hos förenade fabriksverken.

För kommunala beredskapsarbeten utgår enligt gällande bestämmelser statsbidrag med normalt 33 % av de kostnader som arbetsmarknadsstyrelsen godkänner. Bidraget kan i särskilda fall, främst i skogslänen, ulgå med en större andel av koslnaderna. Under förra budgetåret medgavs (prop. 1971: 140, FiU 1971: 47, rskr 1971: 293), att bidraget fick utgå med upp tUl 75 % för arbelen som hänförde sig tiU liden den 1 november 1971 t. o. m. den 30 juni 1972. Jag finner det angeläget att kommunerna uppmuntras till exlra insalser för de arbetslösa även under vintern 1972—1973 och förordar därför, att statsbidrag skall få ulgå med högsl 50 % av koslnaderna för kommunala beredskapsarbelen som utförs under tiden den 1 seplember 1972 t. o. m. den 30 aprU 1973. Liksom under föregående år bör det förhöjda slalsbidragel kunna ulgå även för arbeten som påbörjas före eUer avslutas efter den angivna tidsperioden, fömtsatt atl de tUl huvudsaklig del uiförs under nämnda period.

Jag hemställer alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen atl

1. godkänna den ändring av grandema för statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten under budgetåret 1972/73, som jag har förordal i det föregående,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på tiUäggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 645 000 000 kr., varav förslagsvis 225 000 000 kr. alt avräknas mot aulomobUskallemedlen.

[2] B 4. SärskUda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rubrik har för budgetåret 1972/73 anvisats elt reservationsanslag på 790 milj. kr. Av anslaget har för de i programmel Sysselsättningsskapande ålgärder för svårplacerade ingående delprogrammen SärskUda beredskapsarbelen, Arkivarbelen och Halvskyddad sysselsättning beräknals 352,8, 193 resp. 25 milj. kr. Av beloppet till Särskilda beredskapsarbelen avser 50 mUj. kr. vägarbeten.

Departementschefen

Med hänvisning tUl vad som förut har anförts förordar jag att ytterligare 270 milj. kr. ställs till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för särskUda beredskapsarbelen.

Medelsbehovet för arkivarbeten har ökat betydligt jämfört med vad som tidigare beräknals tUl följd av dels verksamhetens ökande omfattning, dels förbättrade löneförmåner för de berörda. Jag förordar i likhet med arbetsmarknadsstyrelsen att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för ändamålet. Den av styrelsen förordade anslagsökningen till halvskyddad sysselsättning kan jag f. n. inte tillstyrka.

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1972:125 begärda anslag på tiUäggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1972/73.

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

//. Justitiedepartementet

F 4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva
tionsanslag ................................ ......... 335 000

F 5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser
vationsanslag .................................. 1 300 000

1 635 000
IX. Jordbruksdepartementet
H 12 Bidrag till mUjövårdande ålgärder inom indu
strin m. m., reservationsanslag ................. 100 000 000

XI. Inrikesdepartementet

B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa, reservationsanslag, varav förslagsvis 225 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen .. 645 000 000

B 4 SärskUda åtgärder för arbetsanspassning, reservationsanslag, varav förslagsvis 75 000 000 kr. atl

avräknas mot aulomobilskatlemedlen . 320 000 000

965 000 000

Summa för driftbudgeten 1 066 635 000

KAPITALBUDGETEN

Prop. 1972:125 63

Kommunikationsdepartementet:
Ila Byggnadsarbeten för meteorologiska observa
tionsstationer m. m.................................. ........ 400 000

Utbildningsdepartementet:
15 Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål 1 300 000

Jordbruksdepartementet:
18 Byggnadsarbeten vid jordbrakels högskolor m. m. 2 000 000

20 800 000 ///. Försvarets fastighetsfond

1 Arméförband: Anskaffnmg av anläggningar .. 33 750 000

2 Marinförband: Anskaffning av anläggningar .. 10 950 000

3 Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 13 560 000

4 Central och högre regional ledning: Anskaff-

lung av anläggningar ....................... 2 000 000

5 Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning

av anläggningar ............................ 600 000

60 860 000

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1 Lån till anordnande av bamstugor ..... ..... 10 000 000

3 Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m................ 3 000 000

13 000 000 IX. Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet:

7 Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:

Förrådsanläggningar m. m.................. 1 200 000

Sununa för kapitalbudgeten 98 860 000

Prop. 1972:125 64

Innehållsförteckning

Redogörelse för konjunkturläget och den ekonomiska politiken samt

förslag lill konjunkturstimulerande ålgärder ................ 1

Hemställan ...................................................... ..... 2

Justitiedepartementet BU. 1 ................................. 13

Maskin- och verktygsutrustning m. m..................... .... 13

Engångsanskaffning av inventarier m. m................. 13

Polishus m. m.................................................... 14

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet.................. ... 16

Vissa byggnadsarbeten för kriminalvården .............. 17

Försvarsdepartementet Bil. 2 ............................ 19

Arméförband: Anskaffning av anläggningar ............ 20

Marinförband: Anskaffning av anläggningar ............. 20

Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ...... ... 20

Central och högre regional ledning: Anskaffning av anlägg
ningar .......................................................... 20

Gemensamma myndigheter: Anskaffning av anläggningar 21

Socialdepartementet Bil. 3 ................................ ... 23

Lån tUl anordnande av barnstugor ........................ ... 23

Lån tiU nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss
brukare m. m..................................................... ... 24

ATP-avgiften för år 1973..................................... 24

Kommunikationsdepartementet Bil. 4 .................. ... 29

Poslhus m. m..................................................... ... 29

Byggnadsarbeten för meteorologiska observationsstationer m.m. 29

Finansdepartementet Bil. 5 .................................. ... 31

Energiskatt .................................................... ... 31

Särskilt investeringsavdrag för maskiner och inventarier 32

Särskill investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar 34

Utbildningsdepartementet Bil. 6............................. 43

Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m 43

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .............. .. 44

Byggnadsarbeten vid universiteten m. m................. 45

Jordbruksdepartementet BU. 7 ........................... 49

Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrakets högskolor

m. m................................................................ 49

Bidrag tUl kommunala avloppsreningsverk m. m........ .. 50

Bidrag tiU mUjövårdande ålgärder inom industrin m. m 51

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m...... 52

Handelsdepartementet Bil. 8 ............................... .. 55

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap: Förrådsanlägg
ningar m. m....................................................... 55

Inrikesdepartementet Bil. 9................................... 57

Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa .... .. 59

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning ................ .. 60

Förtecknmg över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1972:125 begärda anslag på tUläggsslat I till riksstaten för budgetåret

1972/73 BU. 10 ............................................... 62

MARCUS BOKTR. STHLM 1»72 710485