Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl, Maj:tsproposition IV 105 år 1972                        Prop. 1972:105

Nr 105

Kungl, Maj:ts proposition med förslag till vallag, m, m,; given Stockholms slott den 8 september 1972,

Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieiirenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

,Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

CARL GUSTAF

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs en ny vallag som är gemensam för riksdagsval, val av landstingsman och kommunfullmäkligval. Den föreslagna vallagen ersätter sålunda dels lagen om val till riksdagen, dels kommunala vallagen i vad denna avser landstings- och kommunfullmäktigval. Vallagen avser där­emol inte kyrkofullmäktigvalen, I propositionen uttalas att förslag till sär­skild lag om de kyrkliga valen skall föreläggas riksdagen i god tid före 1973 års val.

Enligt förslaget till vallag skall röstning och sammanräkning av avgivna röster ske pä i princip samma sätt som hittills. Detta innebär att den av 1965 års valtekniska utredning förordade maskinella valtekniken inte genomförs.

Reglerna i vallagen om förfarandet vid de samtidiga riksdags-, lands­tings- och kommunalvalen har i fråga om röstning och sammanräkning i huvudsak utformats med förfarandet vid 1970 års samtidiga val som förebild. Förslaget till vallag innebär sålunda att valsedlar och valkuvert av samma typ som vid 1970 års val skall användas samt att statsverket efter beställning skall framställa och tillhandahålla valsedlar enligt i princip samma regler som då gällde.

I fråga om tiden för röstningen i vallokal gäller enligt vallagsförslaget i huvudsak samma regler som tillämpades vid 1970 års val. Beträffande poströstningen föreslås emellertid den ändringen att röstningen skall inledas 18 dagar före valdagen och inte som tidigare 30 dagar före valdagen. Däremot föresläs ingen ändring beträffande avslutningen av poströstningen. Poströstning skall alltså kunna ske på valdagen i samma utsträckning som tidigare. Samma ändring av röstningsperioden föreslås

] Riksdagen 19 72. ] saml. Nr 105


Prop, 1972:105                                                                        2

beträffande röstning hos utlandsmyndighet, medan röstningen på fartyg enligt förslaget liksom hittills skall börja 45 dagar före valdagen.

Sammanräkningen skall liksom hittills ske i tvä etapper, en preliminär som görs i vallokalerna efter röstningens slut och en slutlig som görs lios länsstyrelserna. Vallagsförslagel innehåller nya regler som syftar till att förenkla och effektivisera förfarandet vid röstsaminanräkningen samt att göra det möjligt att få ett preliminärt valresultat som är tillförlitligare än tidigare. Reglerna innebär att poströsterna, som förut har förts till länsstyrelserna och innefattats först i den slutliga sammanräkningen, i stället sänds till valnämnderna i de olika komnumerna för att distribueras ut till vallokalerna och ingå i den preliminära sammanräkning som sker där eller, om detta inte är möjligt, preliminärt räknas hos valnämnden. Genom förslaget befrias länsstyrelserna från den tidsödande kontrollen av poströsterna, varigenom den slutliga sammanräkningen kan påskyndas, samtidigt som valnattens preliminära valresultat kan omfatta ocksä flertalet av poströsterna. Den slutliga sammanräkningen avses kunna ytterligare påskyndas genom att man vid mandatfördelningen mellan och inom partierna utnyttjar ADB-teknik. 1 vallagsförslagel kommer detta emellertid inte till uttryck på annat sätt än att en regel har förts in som gör det möjligt att förse valsedlarna med en särskild listty pbeteckning.

1 övrigi föreslås nyheter främst i fråga om röstlängdsförfarandet, registrering av partibeteckning och suppleantsyslemet vid val till kom­munfullmäktige. Sålunda föreslås att röstlängdsförfarandet direkt knyts till kyrkobokföringen, varigenom det blir möjligt att få en aktuellare röstlängd än f. n. Vidare föreslås regler som innebär att möjlighet öppnas att registrera partibeteckning även för de kommunala valen samt nya bestämmelser om utseende av suppleanter i kommunerna.

Till vallagen har förts över de av vårriksdagen 1972 antagna reglerna om val av ersättare för riksdagsmän.

Vallagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1973.

1 propositionen läggs fram, förutom förslaget till vallag, förslag till lagar om ändring i kommunallagen, kommunallagen för Stockholm och landstingslagen. Vidare föresläs en ny lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974-1976. Sistnämnda lag överensstämmer helt med den lag som i det avseendet gäller för valperioden 1971-1973.


 


Prop, 1972:105

1  Förslag till Vallag

Härigenom förordnas som följer.

1 kap. Inledande bestämmelser

1   § Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsman och kommunfullmäktige.

2   § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Konungen bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Centrala valmyndigheten meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag,

3 § Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsman och
kommunfullmäktige förrättas samma dag. Valdag är tredje söndagen i
september.

Vid val till riksdagen som ej är ordinarie är valdag den söndag som Konungen bestämmer. Vid val av landstingsmän eller kommunfullmäk­tige som ej omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen be­stämmer,

2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat

1 § För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är
Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohus­läns valkrets),

Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskret­sen),

Malmöhus län med undantag av fyrsladskretsen (Malmöhus läns val­krets),

Alingsås, Bengtsfors, Bjärke, Brålanda, Dals-Eds, Frändefors, Färgelan-da, Gäsene, Hemsjö, Herrljunga, Högsäters, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Nödinge, Skepplanda, Starrkärrs, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs, Västra Tunhems och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),

Bollebygds,   Borås,   Dalsjöfors,   Dalstorps,   Fristads,   Hökerums, Marks, Redvägs, Sandhulls, Svenljunga, Tranemo, Viskafors, Ulricehamns och Äsundens kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets), vart och ett av övriga län,

2 § Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i
varie valkrets före utgången av april varje är dä ordinarie val till riksdagen


 


Prop. 1972:105                                                                        4

skall hållas. Härvid tUlföres valkretsen ett mandat för varie gång som antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade i rUcet, De fasta valkretsmandat, som härefter återstår, tiUföres valkretsarna efter storieken av de överskott som uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika över.skottstal avgöres företrädet genom lottning.

Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindel­ningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av året efter del då ordinarie val till riksdagen hållils, skall i fråga om val lill riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med beslutets dag,

3  § Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Vid beräkningen anses som röstberättigad varie svensk medborgare som fyllt nitton är senast under närmast föregående kalenderår och som ej på grand av domstols förkla­ring är eller efler uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig,

4  § Talan mol centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § föres hos regeringsrätten genom besvär,

5  § 1 landstingslagen (1954:319), kommunallagen (1953:7 53) och kom­munallagen (1957:50) för Stockholm finns bestämmelser om landstings­kommuns och kommuns indelning i valkretsar.

Om Stockholms läns landstingskommuns indelning i valkretsar finns särskilda bestämmelser.

3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare

1         §   I varie kommun skall tinnas en valnämnd.

Ledamöter och suppleanter i valnämnden väljes av kommunfullmäk­tige till det antal fullmäktige besiämmer; Antalet ledamöter får dock icke vara under fem. Valet skaU ske proportionellt i de fall då sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej valet av suppleanter proportionellt, skaU bestämmas i vUken ordning de skall kallas in lill tiänstgöring.

Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den skaU kunna fuUgöra sina uppgifter,

2 § I fråga om annan valnämnd än valnämnden i Stockholm äger
bestämmelserna i 32-42 §§ kommunallagen (1953:753) om kommunsty­
relse molsvarande lillämpning. För valnämnden i Stockholm gäller 5 I § 1
mom, kommunaUagen (1957:50) för Stockholm och vad kommunfull­
mäktige med iakttagande av sislnämnda lag föreskriver. I stället för 37 §
andra styckel kommunaUagen och 39 § andra stycket kommunallagen
för Slockholm skall dock 4 och 5 §§ förvaltningslagen (1971:290)
tillämpas i samtliga ärenden hos valnämnd.

Utan   hinder  av  föreskrifter  som   avses  i   första  stycket  gäller  atl


 


Prop, 1972:105                                                                        5

nämndens protokoll icke behöver upptaga annat än närvarande ledamöler samt för varje ärende beslulel och skälen för detla,

3 § Varie kommun bildar ett eller ftera valdistrikt. Är kommun indelad i
valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varie sådan valkrets bilda
ett eller ftera valdistrikt.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts tillfälle att yttra sig i ärendet.

Beslut om indelning i valdistrikt gäller från och med året efler det då beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av detta,

4 § När val enligt denna lag skall förrättas i valdistriktsindelad kommun,
utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att på valdagen
tiänstgöra som valförrättare i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämn­
den en atl vara ordförande och en all vara ersättare för ordföranden.

Vid röstningen skall minst tre av valförrältarna, däribland ordföranden eller hans ersättare, vara närvarande,

5   § Var och en som är röstberättigad vid val till riksdagen och ej fyllt 60 år är skyldig atl mottaga uppdrag som ledamot eUer ersättare i valnämnd eller som valförrättare, om han ej har giltigt hinder,

6   § Talan mol länsstyrelsens beslul i ärende om indelning i valdistrikt föres hos kammarrätten genom besvär.

Den som vill klaga över beslul som innebär alt av honom uppgivet hinder atl mottaga uppdrag som avses i 5 § ej godkänts får föra talan hos länsslyrelsen genom besvär. Härvid räknas besvärsliden från den dag beslutet meddelades. Mot länsstyrelsens beslut får talan ej föras.

4 kap. Röstlängder

Allmän röstlängd

1   §  Allmän   röstlängd  upprättas årligen  för varje valdistrU:t av lokala skattemyndigheten. Längden skaU vara upprättad senast den 15 juni,

2   §   I allmän röstlängd upptages var och en som den 1 juni enligt läns­styrelsens personband

 

1,    är kyrkobokförd i valdistriktet,

2,    är svensk medborgare och

3,    fyUt eller senare under kalenderåret fyUer 19 år.

Den  som den   1 juni enligt länsslyrelsens personband på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli


 


Prop, 1972:105                                                                        6

omyndig upptages dock ej i liingden.

För den som fyller  19 år det är röstlängden upprättas antecknas att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

3 § Allmän röstlängd skall vara framlagd för granskning hos lokala skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den 26-30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med närmast följande måndag.

Länsslyrelsen  får  bestämma  att  röstlängden  skall vara framlagd för granskning även på annal ställe än hos lokala skattemyndigheten.

4 § Den som anser att allmän röstlängd i fråga om hans eller annans
rösträtt är felaktig får senast den 1 5 juli skriftligen framställa anmärkning
mot längden hos län.sstyrelsen. Den omständigheten att någon tagits upp i
röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig tillhöra utgör ej grund för
anmärkning mot längden.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning. Har   anmärkning   framställts   i   rätt   tid   mot   någons   rösträtt  enligt längden,   skall   länsstyrelsen   genast   underrätta   denne  om innehållet  i anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärk­ningen.

5 § Anmärkning mot allmän röstlängd prövas vid offentligt samman­
träde hos länsstyreLsen den 22 juli eller, om denna dag aren lördag eller
söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får vid anmärknings­sammanträdet åberopa även omständighet som inträffat efter den I juni.

Senast dagen efter sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften. I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängd mot vilken anmärkning fram­ställts. Lokala skattemyndigheten förser de röstlängder mot vilka an­märkning ej framställts inom föreskriven tid med bevis härom.

6   § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot allmän röstlängd får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts hos länsslyrelsen,

7   § Allmän röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen eller försetts med bevis av lokala skattemyndigheten och gäller tiU dess ny röstlängd kommit till stånd, om ej annat följer av 8 eller 9§.

8   § Har nägon icke blivit upptagen i allmän röstlängd eller har det i längden beträffande honom antecknats att han blir röstberättigad först


 


Prop, 1972:105                                                                       7

nästa kalenderår och har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 § första stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller av lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstläng­den, om det är uppenbart att fel föreligger. Sådan ansökan skall ha gjorts hos länsstyrelsen senast den I september det år dä röstlängden upprätta­des. Ansökan som göres för sent upptages ej tiU prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndig­heten skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett, äger beslutet icke verkan.

Mol beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

9 § Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig pä grund av
talan som förts i samband med besvär över val, skall länsstyrelsen rätta
längden i enlighet med förklaringen.

10 § Länsstyrelsen skall senast den 15 juni kungöra var och när allmän
röstlängd kommer att vara framlagd för granskning, 1 kungörelsen skall
anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mol längden
saml tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås
på kommunens anslagstavla och införas i samtliga dagstidningar som har
en spridning av någon betydenhet inom kommunen.

Särskild röstlängd

11   § Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 1 5 juni.

12   §    1 särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som

1,  den    1   juni   uppfyUer   de   villkor   som   gäller   för   rösträtt   och

2.     enligt länsslyrelsens personband ej är kyrkobokförd i riket men
varit kyrkobokförd här någon gång under de fem kalenderår som närmast
föregått del år då röstlängden upprättas.

Den som fyUer 19 år det år då röstlängden upprättas upptages i denna, om ej hinder föreligger i övrigt. Därvid antecknas dock att han blir röstberättigad först nästa kalenderår.

Framgår i anmärkningsärende att någon upphört atl vara röstberätti­gad på grund av omständighet som inträffat efter den 1 juni, skall han ej vara  upptagen  i särskild  röstlängd,

13 § Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd göres skriftligen hos
centrala valmyndigheten senast den 1 juni. Ansökan som göres för sent


 


Prop, 1972:105                                                                        8

upptages ej till prövning.

Vid ansökningshandling skall fogas intyg som visar att sökanden har giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Intyget skall vara utfärdat av svensk beskickning, annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämt eller svensk polismyndighet samma är som röstlängden upprättas. Är ansökningshandlingen ej åtföljd av sådanl intyg, upptages ansökningen ej till prövning.

Blanketter till ansökan och intyg skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlands­myndighet som centrala valmyndigheten bestämmer,

14 § Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas
så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd,

Bifalles ej ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. 1 beslutet skall anges tid och plats för prövning av anmärkning,

15   § Så snart röstlängden upprättats, sändes den till länsstyrelsen idet län lill vilket valkretsen hör. Hos länsstyrelsen skall röstlängden vara framlagd för granskning vae vardag med undantag av lördag under tiden den 26-30 juni eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med närmast följande måndag,

16   § Den som vill alt ändring skall göras i särskild röstlängd får senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning mot röstlängden hos länsstyrelsen.

Anmärkning som göres för sent upptages ej till prövning.

Har anmärkning framställts i rätt tid mot någons rösträtt enligt längden, skall länsstyrelsen genast underrätta denne om innehållet i anmärkningshandlingen samt om tid och plats för prövning av anmärk­ningen,

17 § Anmärkning mot särskild röstlängd prövas vid offentligt samman­
träde hos länsslyrelsen den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller
söndag, närmast följande måndag.

Den mot vilkens rösträtt anmärkning framställts får åberopa även omständighet som inträffat efter den 1 juni.

Senast dagen efler sammanträdets slut meddelar länsslyrelsen beslut över varie särskild anmärkning. Beslut antecknas på anmärkningsskriften, I röstlängden införes rättelse som föranledes av beslutet.

Länsstyrelsen skriver under röstlängden. Har anmärkning ej framsläUts mol röstlängden inom föreskriven tid, skall röstlängden förses med bevis härom.


 


Prop. 1972:105                                                                         "

18 § Mot länsstyrelsens beslut över anmärkning mot särskild röstlängd
fär lalan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet
länt till efterrättelse. I sådant mål får åberopas endast bevis som företetts
hos länsstyrelsen.

Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som avses i försia styckel, skall länsstyrelsen rätta längden i enlighet med förklaringen,

19   § Särskild röstlängd länder till efterrättelse så snart den underskrivits av länsstyrelsen och gäller till dess ny röstlängd kommit till stånd, om ej annat följer av 18 § andra stycket.

20   § När val äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i valloka­len för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Beslut härom meddelas senast vid anmärkningssammanträdet och antecknas på röst­längden.

21   § Länsstyrelsen skall senast den 1 5 juni kungöra var och när särskild röstlängd kommer att vara framlagd för granskning, 1 kungörelsen anges även tid och sätt för framställande av anmärkning mot längden samt tid och plats för prövning av anmärkning. Kungörelsen skall anslås på kommunernas anslagstavlor och införas i samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom valkretsen.

5 kap. Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater

1 § Parti kan efter ansökan och på de villkor som anges i 2-4 §§ få sin
partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten samt anmäla
kandidater i valet enhgt 8 §.

Om valsedel med registrerad partibeteckning finns bestämmelser i 6 kap. 3 § tredje stycket och 14 kap. 5 §.

2 § Ansökan om registrering av partibeteckning göres skriftligen, I
ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering sökes
och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsmän eller
kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som
registrering begäres.

För alt partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in till centrala valmyndigheten, vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige senast den 30 april valåret och vid annat val inom en vecka efler del alt förordnande om valet meddelades,

3 §  Partibeteckning får registreras, om

1, partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,


 


Prop, 1972:105                                                                       10

2,    partiet visat att det vid registrering för val till riksdagen har minst
I 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering förval
av landstingsman och för val av kommunfullmäktige minst 100 respektive
minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller
kommun för vilken registrering sökes, samt

3.    partibeteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan
registrerats eUer vars registrering är föremål för prövning för det valet
eller för annat val för vilket registreringen enligt 4 § första stycket
kommer att gälla.

4 § Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registreringen
även för val av landstingsmän och kommunfullmäktige i hela riket.
Registreras partibeteckning för val av landstingsmän, gäller registreringen
val i den landstingskommun som anges i registreringsbeslutet samt val av
kommunfullmäktige i de kommuner som är belägna inom landstingskom­
munen. Registreras partibeteckning för val av kommunfullmäktige, gäller
registreringen val i den kommun som anges i registreiingsbeslutet.

Avser ansökan registrering för val till riksdagen oeh är partibeteck­ningen redan registrerad för annal val, får registrering beviljas endast om det parti för vilket registrering sålunda skett har lämnat sitt medgivande. Detsamma gäller om ansökan avser registrering för val av landstingsmän och partibeteckningen redan är registrerad för val av kommunfuUmäktige inom landstingskommunen. Behörig atl lämna medgivande är det ombud som partiet anmält enligt 5 §,

Vid tillämpning av andra stycket skall an.sökan om registrering som kommit in tidigare anses som bifallen.

5   § För parti som fått sin partibeteckning registrerad skall finnas ombud. Ombud skall anmälas till centrala valmyndigheten inom en månad efter det att registreringen av beteckningen kungiorls enligt 7 §,

6   §   Registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, om

1, partiet begär del,

2,   partiet ej vid två på varandra följande ordinarie val till rUc.sdagen eller val i hela riket av landstingsman eller kommunfuUmäktige anmält kandidater enligt 8 § eller

3,   partiet underlåter atl anmäla ombud enligt 5 §,

 

7   § När partibeteckning registrerats eller avförts ur registret, skall centra­la valmyndigheten kungöra detta i Post- och Inrikes tidningar,

8   § För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall partiet hos centrala valmyndigheten som kandidater anmäla

för val lill riksdagen i viss valkrets minst fyra och högst femton personer och

för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige minst fyra och högsl tio personer i landstingskommunen eUer kommunen.


 


Prop, 1972:105                                                                       H

Centrala valmyndigheten bestämmer inför varie val när anmälan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skall föras in i Post- och Inrikes tidningar.

Anmälan av kandidater göres skriftligen av partiets ombud eller av person som ombudet utsett. Till anmälningshandlingen skaU fogas skriftlig förklaring från vae kandidat att han givit partiet tillslånd att anmäla honom,

9 § Finner centrala valmyndigheten anledning till anmärkning mot an­
mälningshandlingen eller handling som åtföljer denna, skall myndigheten
genast underrätta den som gjort anmälan. Därvid skall anges tid för
ändring och komplettering av anmälningshandlingen. Därefter skall
centrala valmyndigheten så snart som möjligt slutligl pröva ärendet.

Har det ej visats att anmäld kandidat givit partiet tillstånd alt anmäla honom, skall hans namn på anmälningshandlingen anses obefintligt,

10   § Centrala valmyndigheten upprättar för varje slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun listor över de kandida­ter som partierna anmält. Listorna skall sändas till postverket. Skall röstning äga rum hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall listorna om möjligt sändas även till myndigheten och fartygels befälhavare. Listorna för varie riksdagsvalkrets, landstingskommun och kommun skall så snart som möjligt tillställas länsstyrelsen,

11   § Talan mot centrala valmyndighetens beslut i registrerings- eller anmälningsärende föres hos regeringsrätten genom besvär.

6 kap. Valsedlar

1  § Till valsedlar skall användas särskUda blanketter som tillhandahålles av centrala valmyndigheten,

2  § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. För val till riksdagen skall användas gula, för val av landstingsmän blå och för val av kommunfullmäktige vita valsedlar.

På valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessulom inne­hålla

1,    namn på en eller flera kandidater,

2,    beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkrets-beteckning) saml

3, uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).
Kandidat skall anges  på sådanl sätt att det klart framgår vem som

avses. Vid kandidalnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer eller annan identifieringsuppgift.


 


Prop, 1972:105                                                                        12

3 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen
upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för lands­tingsmän och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandida­ter, skall valsedeln, för att beteckningen skall åtnjuta skydd vid valet, som första namn upptaga namnet på kandidat som lagils upp på listan över kandidater partiet anmält.

4 § Efter beställning av parti, som är representerat i den församling valet
gäller, tillhandahäller centrala valmyndigheten partiet blanketter till
valsedlar till det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som anges i första stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet, tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter till valsedlar endasl om beställaren betalar blanketterna i förskott,

5   § Om parti är eller genom valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till valsedlar till ett antal .som motsvarar, i fråga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberättigade i valet,

6   § Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för parti som enligt 5 § är berättigat att fä valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet valsedlar som partiet fär kostnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val till riksdagen fyra gånger antalet röstberätti­gade i valkretsen och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberätti­gade vid valet. Belopp som återbetalas tillställes partiet oavsett vem som erlagt förskottet,

7   § Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidat­namn samt valkrets- och valbeteckningar.

Centrala valmyndigheten får förse valsedelsblanketter och valsedlar med särskild siffer- eller bokstavsbeteckning (listtypbeteckning),

8 § När val skall förrättas,bestämmer centrala valmyndigheten den sista
dag dä beställning av valsedlar skall ha gjorts för all leverans skall kunna
ske trettio dagar före valdagen. För särskilda fall fär bestämmas senare
dag för beställning och, om det behövs, även senare dag för leverans.
Kommer beställning in senare än centrala valmyndigheten bestämt,
fullgöres  leverans endasl  om  betalning eriägges i förskott och endast


 


Prop, 1972:105                                                                      13

under  förutsättning  att  leveransen kan ske före valdagen och utan atl leveransen av tidigare giorda beställningar försenas.

9 §    I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varie val ha tillgång
till

1,    valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti vilket
är representerat i rUcsdagen (parfimarkerade valsedlar) samt

2, blanketter till valsedlar,

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblanketler enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg.

10 §   Talan  mot centrala valmyndighetens beslut i ärende som avses i
detta kapilel föres hos regeringsrätten genom besvär.

Centrala valmyndigheten  har rätt att erhålla biträde av länsstyrelse i ärende som avses i detta kapitel.

7 kap. Röstkort m, m,

1 § Vid val skall, i den mån centrala valmyndigheten ej förordnar annat,
för var och en som enligt gäUande röstlängd är röstberättigad vid valet
upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade. Röstkortet
skall dessutom innehålla uppgifter om valet till ledning för den
röstberättigade.

För röstberättigad som ej har känd adress upprättas röstkort endast om han begär det,

2 § Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av
lokala skattemyndigheten och för den som är upptagen i särskild
röstlängd av länsstyrelsen. Röstkorten skall sändas till de röstberättigade
senast 30 dagar före valdagen eUer, vid annal val än ordinarie val lill
riksdagen och val i hela rU<et av landstingsmän och kommunfullmäktige,
senast 20 dagar före valdagen.

För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort,

3 § Har röstberättigad föriorat sitt röstkort eller har röstkortet ej
kommit honom lill hahda, är han berättigad all efter framställning få etl
duplettröslkort.

Framställning om duplettröslkort göres hos den myndighet som enligt 2 § har alt upprätta röstkortet. Duplettröslkort får ej lämnas ut senare än dagen före valdagen. Vid framställningen skall sökanden uppge

1.    sill fullständiga namn och personnummer saml

2.    sitt hemvist i den ort där han är uppförd i allmän röstlängd eller, om han är uppförd i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd.


 


Prop. 1972:105                                                                       14

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning, om den röstberättigade önskar få röstkort innan röstkorten blivit översända till de röstberättigade. Röstkort fär dock icke utlämnas innan den röstlängd som skall gälla vid valet kommit till stånd enligt 4 kap. 5 eller 17 §.

4 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt säll sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

8 kap. Allmänna bestämmelser om röstningen

1 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren
är upplagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse utom
rUcel eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara
förhindrad att rösta pä valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är
upptagen i röstlängd, får rösta pä postanslalt inom rU:et, hos svensk
utlandsmyndighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.

Om flera val äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfäUe ulöva sin rösträtt i samtliga val som han vill dellaga i,

2 § Väljaren skall själv lämna sin valsedel till valförrätlaren eUer, om
röstningen sker på postanstalt, hos utlandsmyndighet eUer pä fartyg, lill
röslmotlagaren där.

Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsför­sändelse) föreskrives i 1 I kap.

3 §   Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.

Röstning på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg får icke ske utan att röstkortet avlämnas. Väljare som innehar sjöfartsbok får dock rösta på fartyg utan att röstkort avlämnas. 1 sådanl fall skall röslmotlagaren upprätta etl adresskort för honom.

4  § Vid röstning i vallokal lägger väljaren för varje val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till valförrätlaren. Mottagna valkuvert samlas upp i valurna. En valuma användes för vart och ett av de samtidiga val som förrättas i vallokalen.

5  § Vid röstning på postanslalt, hos utlandsmyndighet eUer på fartyg lägger väljaren för vae val in sin valsedel i ett valkuvert och lämnar kuverten till röslmotlagaren. Denne lägger in mottagna kuvert tillsam­mans med väljarens röstkort i ett ytterkuvert som tillslutes.

6  § Har röstning skett pä postanstalt, sänder röstmottagaren iordning­ställda ytterkuvert till vederbörande valnämnd. Har röstning skett hos utlandsmyndighet eller på fartyg, sänder röstmottagaren iordningställda ytterkuvert lill centrala valmyndigheten.


 


Prop, 1972:105                                                                      15

7 § Vid röstning med valsedelsförsändelse lägger väljaren för varje val in
sin valsedel i ett innerkuvert. Iordningställda kuvert lägges därefter in i
ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse som tillslutes. Detta lämnas
genom bud lill valförrätlaren eller röstmottagaren.

Avlämnas valsedelsförsändelse i vallokal, öppnar valförrätlaren ytler-kuvertet och lägger de innerkuvert som väljaren iordningställt i valurna.

Avlämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen tillsammans med väljarens röstkort i etl ytterkuvert. Med ytlerkuverlel fortares därefter sä som anges i 6 §.

8 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens för­
sorg.

Valkuvert och innerkuvert för valsedelsförsändelse skall vara så beskaffade att färgen på inneliggande valsedel kan iakttagas utan att valhemligheten röjes.

Ytterkuvert som skall användas vid röstning pä postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg skall vara försett med fönster.

9 § Valkuvert lillställes valnämnder och röstmottagare. Ytterkuvert
som avses i 5 §  lillställes röstmottagare.

Valkuvert får lämnas ul endast i samband med röstning. Inner- och ytterkuvert för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tillgängliga

1,   hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2,   på postanstalt,

3, hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.
Inner-   och   ytterkuvert   för  valsedelsförsändelse  skall  dessulom   på

begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riks­dagen.

10 § Röstning äger rum inför öppna dörrar, I lokal där röstning äger
rum skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn
kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

Befinner sig någon, när liden för röstningen går ut, i röslningslokalen eller på anvisad plats intill denna men har han ej hunnit rösta, skall han ges tillfälle till del.

11 § Den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därinlill
är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller
röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Upp­
står oordning som ej kan avstyras, har valförrätlaren eller röslmotlagaren
rätt alt avbryta röstningen,

Avbrytes röstning i vallokal, skall valurna förseglas under två olika sigill samt om möjligt ställas i säkert förvar. När röstningen äterupptages, skall   valförrätlaren   visa   de   närvarande   att   förseglingen  är  obruten.


 


Prop, 1972:105                                                                      16

Avbrytes röstning pä postanstall, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, skall mottagna ytterkuvert under avbrottet förvaras på betryggande sätt. Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller får tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sädan plats.

12 § 1 lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag finnas
tillgängligt.

1 vallokal skall finnas anslagna de listor som centrala valmyndigheten upprättat över de kandidater som partierna anmäll för valen i den valkrets till vilken valdistriktet hör. Pä postanslalt där röstning äger rum skall listor finnas tillgängliga för samtliga valkretsar. Listor för samtliga valkretsar bör finnas tillgängliga även hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning äger rum.

13 § Protokoll skall föras över valförrättning i vallokal enligt formulär
som fastställes av centrala valmyndigheten.

På postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg skall fortlöpande anteckningar föras över röstningen.

14   § Väljare, som på grund av kroppsligt fel icke kan avge sin röst i föreskriven ordning, får vid röstningen anlita biträde som han utsett.

15   § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun, valnämnd eller valförrättare att vidtaga eUer ombesörja bekostas av kommunen,

9 kap. Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

1   § Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 21. Centrala valmyndigheten fär bestämma atl vallokalen i vissl valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om del kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande möjligheter att ulöva sin rösträtt.

2   § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrätlaren de närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

3   §    Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer iii i vallokalen, fär han etl valkuvert för vart och elt av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i etl valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar iordningställda valkuvert till valförrätlaren. Om denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid och sill hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, hemvistet i den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Valförrätlaren kontrollerar att väliaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, atl han ställt i ordning endast


 


Prop, 1972:105                                                                      17

ell valkuvert för varje val och atl kuvert ej är försett med obehörig märkning, Valförrätlaren lägger därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna, I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat,

4   § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Detsamma gäUer om del ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast elt av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det valet återlämnas till honom.

5   § När vallokalen slängts för röstning och de som är närvarande fått tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad,

6   § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler, I anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som dellager i valen kan lägga ul sina valsedlar, Valförrätlaren skall tillse att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som är representerat i riksdagen,

7   § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eUer tidsspillan kan intinna sig i vallokalen,

10 kap. Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt, hos utlands­myndighet och på fartyg

Röstning på postanstalt

1   § Röstning får ske på varie postanstalt inom riket från och med den adertonde dagen före valdagen till och med valdagen, om ej annat följer av 2 §,

2   § Röstning på postanstalt äger rum under lid då postanstalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme efler klockan 15, Vid val av landstingsman och kommunfullmäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns flera postanstalter inom samma ort, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma atl röstning skall ske endast på någon eUer några av postanstalterna. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske pä postanslalt före valdagen. Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minst en timme varje dag då poslanstallen är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet postanslalt vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårdsanstall eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efler samråd med vårdinrättningens eUer vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen,

2 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                      18

3  §   Röstmottagare på postanstalt är den som postverket utser.

4  §   Röstning på postanslalt går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och elt av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda plalserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel får ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och alt kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vUket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytlerkuverlel. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytlerkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertel skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röslmotlagaren skall legitimera sig. Gör han ej det, fär han icke rösta.

5    § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett vaUcuverl för något val, får endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuveri för det valet återlämnas till honom,

6    § Röstmoltagare skall sända mottagna ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, lill valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värde-post.

Röstning hos utlandsmyndighet

7 § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. Vid val som ej omfattar hela riket fär dock centrala valmyndigheten bestämma att röstning hos svensk utlandsmyn­dighet ej skall äga rum.

Röstning hos utlandsmyndighet får böria tidigast den adertonde dagen före valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen före valdagen.

Utlandsmyndighetens chef bestämmer när och var röstning äger rum hos myndigheten samt kungör tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser.


 


Prop, 1972:105                                                                       19

8 §   Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne etl valkuvert för vart och etl av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Valsedel fär ej vikas.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varie val och att kuvertet ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert tiUsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och lillsluter ytlerkuverlel. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertel samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertel skall sändas och det värdeposlnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skaU legitimera sig. Gör han ej det, får han icke rösta.

9 § Är valkuvert tomt eller försett med obehörig märkning, får det ej
mottagas. Detsamma gäller om det ej klart framgår att kuvert innehåller
valsedel. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får
endast ett av dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert
för det valet äleriämnas tUl honom,

10   § Röstmoltagare skall sända mottagna ytterkuvert och den i 8 § omnämnda förteckningen till centrala valmyndigheten. Sändes kuvert med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost,

11   § Centrala valmyndigheten förtecknar fortlöpande de ytterkuvert som kommer in från utlandsmyndighet, Myndigheien sänder därefter mottagna ytterkuvert till valnämnden i den kommun där väljaren är upplagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, lill valnämnden i den kommun, inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § skall finnas tillgänglig. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

Röstning på fartyg

12        § När val skall förrättas, bestämmer centrala valmyndigheten på vilka
svenska fartyg i utrikes fart som röstning skall äga rum. Vid val som ej
omfattar hela rU<et får dock centrala valmyndigheten bestämma att
röstning på svenskt fartyg i utrUces fart ej skall äga rum.

Rätt atl rösta på fartyg där röstning anordnas har den som tillhör fartygets besättning eller annan personal på fartyget eUer är passagerare där.

13       § Röstning på fartyg får böria tidigast den fyrtiofemte dagen före
valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara
centrala valmyndigheten till hända senast klockan 12 dagen före
valdagen.


 


Prop, 1972:105                                                                       20

Fartygets befälhavare bestämmer när och var röstning äger rum samt underrättar dem som befinner sig ombord om tid och ställe för röstningen.

Röstmottagare på fartyg är fartygets befälhavare eller den han utser,

14 § 1 fräga om röstning på fartyg äger 8-10 §§ motsvarande tillämp­
ning, Röstmoltagare på fariyg får dock lämna mottagna ytterkuvert till
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för vi­
darebefordran till centrala valmyndigheten.

Kan väljaren ej förete röstkort men innehar han sjöfartsbok, skall röstmottagaren i stället upprätta ett adresskort för honom med ledning av sjöfartsboken och de uppgifter han kan lämna. Adresskortet lägges in i ytlerkuvertet tillsammans med valkuvert som väljaren avgivit.

15   § 1 fråga om ytterkuvert som kommer in till centrala valmyndigheten från röstmottagare på fartyg äger 1 I § motsvarande tillämpning.

16   § Röstmottagare på fartyg har rätl till ersättning av statsverket för nödvändiga utgifter för uppdragels fullgörande enligt de närmare bestäm­melser som meddelas av centrala valmyndigheten.

11 kap.  Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse

1 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Sådan
valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert, 1 närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytlerkuvertet försäkran på heder och samvete atl han förfarit på detla sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyUt 18 år. Väljarens make eUer barn eller makens barn får ej vara vittne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 18 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på fartyg får dock vara anordnad 45 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytlerkuvertet,

2 § Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i
vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upplagen i röstlängd. Sådan
försändelse får lämnas också på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller
på fartyg där röstning äger rum.

3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är
väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och
som fyllt 18 år. Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.

Väljaren lägger för varie val själv in sin valsedel i etl innerkuvert, I


 


Prop, 1972:105                                                                       21

närvaro av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i etl ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytlerkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt samt atl han av anledning som anges i första siycket ej kan inställa sig för röstning i vallokalen för valdistriktet. Budet och vittnet intygar skriftligen atl väljaren egenhän­digt undertecknat försäkran saml att något förhållande som strider mot innehållet ej är känt för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara vktne.

Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 18 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges pä ytterkuvertel,

4   § Valsedelsförsändelse enligt 3 § lämnas i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upplagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas även på postanslalt där röstning äger rum.

5   § Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrätlaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, atl försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven lid samt alt ytlerkuvertet är lUlslulet. Därefter bryter valförrätlaren ytlerkuverlel och kontroUerar alt iordningställda innerku­vert är av föreskriven beskaffenhel, alt väljaren ställt i ordning endast etl innerkuvert för varje val samt alt innerkuvert ej är försett med obehörig märkning, I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrätlaren mollagna innerkuvert i valurnorna. 1 samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren röstat,

6   § Lämnas valsedelsförsändelse på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg, kontrollerar röslmotlagaren alt försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid saml att ytterkuvertel är lillslulel, 1 närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röslmotlagaren in försändelsen i etl ytterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmasl ytterkuvertets fönster, och tillsluler ytlerkuvertet, Röslmotlagaren tar slutligen hand om ytlerkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ylterkuverlet skall sändas och det värdeposlnummer som finns på kuvertet,

7   § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätla­ren eller röslmotlagaren skaU konlroUera enligt 5 eUer 6 § skall valsedelsförsändelsen eller innerkuvertet ej mollagas. Delsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt i ordning mer än elt innerkuvert för någol val, får ej något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej motlages skaU före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuveri som liUslules,


 


Prop, 1972:105                                                                     22

12 kap. Den vidare behandlingen av röster som avgivits på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg

1 § Ytterkuvert, som före valdagen kommer in till valnämnden från
röstmoltagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, sorteras
på valdistrikt, Ytterkuverten sändes därefter till valförrältarna i valdi­
striktet. Översändandet bör ske i sådan tid att ytterkuverten är
valförrättarna UU hända när röstningen i vallokalen där börjar. Före
översändandet skall ytterkuverten läggas in i särskilda omslag som
förseglas och förses med anteckning om det antal ytterkuvert varje
omslag innehåller.

1 avbidan på att översändandet lill valförrältarna sker skall ytterkuver­ten förvaras på betryggande sätt,

2   § Ytterkuvert som på valdagen kommer in till valnämnden, sändes till valförrättarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara valförrättar­na lill hända innan röstningen i vallokalen slutar. Före översändandet skall de åtgärder vidtagas som anges i 1 §, Kommer ytterkuvert in till valnämnden efter valdagen eller så sent denna dag att de ej kan beräknas komma valförrättarna till hända innan röstningen i vallokalen slutar, skall valnämnden behålla dem och förfara med dem på säll som anges i 13 kap. 9 §,

3   § Valnämnden skall i särskUt protokoU fortlöpande anteckna de åtgärder som nämnden vidtager med inkomna ytterkuvert. Protokollet föres enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten,

4  § Omslag med ytterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där
obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk­
ning enligt 13 kap, 1 § påbörjas, 1 protokollet antecknas antalet
mottagna omslag och det antal ytterkuvert som omslagen enhgt
anteckning på dem innehåller.

Kommer omslag med ytterkuvert valförrättarna till hända ellerdel att röstningen i valdistriktet avslulals, skall omslaget ej brytas utan återsän­das till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §, Om återsändandet skall anteckning göras i protokollet.

Om förhållandena medger del, får valförrättarna under pågående röstning företaga åtgärder enligt 13 kap, 3-5 §§ beträffande ytterkuvert som kommit in till valdistriktet. Därvid skall dock iakttagas att anteck­ning vid väljarens namn i röstlängden göres innan ytterkuvertel bryles saml att valkuvert och innerkuvert, som efler granskning befunnits vara i behörigt skick, skall åter läggas in i ytlerkuvertet tillsammans med väljarens röstkort, Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse. Först när röstningen förklarats avslutad får valkuvert och innerkuvert läggas i urna,

5 §    Den omständigheten att det i röstlängd antecknats att väljare röstat


 


Prop, 1972:105                                                                      23

på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg utgör ej hinder för honom atl rösta i vallokalen. Innan han får rösta där skall det ytterkuvert som härrör från honom tagas fram och läggas in i ett särskill kuvert som tiUslutes och förses med anteckning om innehållet. Om vad sälunda förevarit skall anteckning göras i protokollet,

13 kap. Preliminär rösträkning

Preliminär rösträkning i vallokal

1   § Omedelbart efter det alt röstningen i vallokal förklarats avslutad, räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Har val till riksdagen förrättats samtidigt med annat val, räknas riksdagsvalet först. Rösträkningen skall genomföras utan avbrott,

2   § Har flera val förrättals samtidigt, sker den preliminära rösträkningen gemensamt för alla valen såvitt gäller åtgärder som avses i 3-5 §§.

3   § Rösträkningen inledes med alt från valnämnden inkomna omslag med ytterkuvert bryles, Ytterkuverten räknas och antalet antecknas i protokollet. Därefter granskas ytterkuverten. Därvid kontrolleras att

 

1,    ytterkuvert icke blivit öppnat efler tillslutandet,

2,    samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3,    väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4,    väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen,

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert på sätt som föreskrives i 4 §, ] annat fall lägges ytterkuvert åt sidan, Ytterkuvert, som lagts åt sidan, lägges därefter in i ett eller flera särskilda kuvert som tillslules och förses med anlecknmg om innehållet,

4 § När kontroll enligt 3 § sketl, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt
sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför­
sändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras all kuvert är av föreskriven beskaffenhel och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. 1 samband därmed antecknas vid väljarens namn i röst­längden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontroUeras alt varie försän­delses ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att del icke blivit öppnat efter tillslutandet samt att väljarens förklaring och vitlnesintyget är i behörigt skick. Därefter bryles ytterkuvertel, Inner-kuverten granskas. Därvid kontrolleras all de är av föreskriven beskaffen­het, att väljaren ställt i ordning endast elt innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerku­vert lägges i urnorna, 1 samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.


 


Prop, 1972:105                                                                      24

5 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrätla­ren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eUer adresskorl åter läggas in i ytlerkuvertet. Detsam­ma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår atl kuvert innehåller valsedel, Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytterkuvert för valsedelsförsändelse, Ytterkuverten lägges i sin tur in ietl eller flera särskilda kuvert som tillslutes och förseglas under minst två olika sigill och förses med anteckning om innehållet.

6 §  Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för varje val för sig pä följande sätt,

1,    Val- och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer
som enligt röstlängd deltagit i valet räknas. Antalet kuvert och röstande
antecknas i protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna ej
med varandra, anges i protokollet den sannolika orsaken till skUlnaden,

2,     Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en
valsedel, lägges valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och
lägges in i ett särskilt kuvert som tillslules och förses med anteckning om
innehållet,

3,    Kan det antagas att valsedel är ogiltig enligt 14 kap, 4 § lägges valsedeln åt sidan. Valsedlar som lagts åt sidan lägges därefter in i etl eller flera särskUda omslag som tillslules och förses med anteckning om antalet valsedlar som omslaget innehåller,

4,    Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Inom varie parti ordnas valsedlarna i grupper så att valsedlar med partibeteckning och kandidatnamn i tryck bildar en grupp, partimarkerade valsedlar en andra grupp och valsedlar som väljaren själv ställt i ordning en Iredje grupp. Valsedlar med partibeteckning och kandidatnamn i tryck ordnas därefter så att valsedlar med samma listtypbeteckning bildar en grupp och sådana valsedlar med ändringar eller tillägg bildar en grupp. Antalet valsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet, liksom sammanlagda antalet valsedlar för varje parti. Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen antecknas vUket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas anlal,

5,    De särskilda kuverten och omslagen förses med uppgift om valdi­striktet och förseglas med minst två olika sigill. Sigillen avlryckes i proto­kollet.

7 §  Protokollet underskrives av ordföranden och två av de närvarande valförrättarna. Därmed är förrättningen avslutad.

Omedelbart därefter sändes röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag som avses i 6 § till valnämnden. Sker insändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.


 


Prop, 1972:105                                                                      25

8 § Det åligger valnämnden att se till alt samtliga handlingar som avses i
7 § kommk in tiU nämnden och alt, om så ej är faUet, infordra det som
fattas.

Valnämnden behåller röstlängderna och vidarebefordrar omgående övrigt material till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

Preliminär rösträkning hos valnämnden

9 § Vid offentlig förrättning som påbörias så snart det kan ske, dock
tidigast tisdagen efter valdagen, granskar valnämnden de ytterkuvert
som kommk in till nämnden och behållits där saml kuvertens innehåll.
Därvid äger 3-5 §§ molsvarande lillämpning. Godkända val- och
innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna, 1
samband med art kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i
röstlängden atl han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 § motsvarande lillämpning,

10   § Kommer ytterkuvert in efter förrättningens bönan, lägges det utan vidare ålgärd ål sidan. Kuvert som lagts åt sidan lägges därefter in i etl eller ftera särskilda omslag som tillslutes och förses med anteckning om innehållet,

11   § Över förrättning som avses i 9 § föres protokoll enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten. När förrättningen slutförts, sänder valnämnden omgående röstlängder, protokoU samt iordningställda kuvert och omslag till länsstyrelsen. Sker översändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdeposl.

14 kap.  Slutlig sammanräkning och mandatfördelning

Allmänna bestämmelser

I § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plals för sammanräkningen, 1 kungörelsen anges i vUken ordning som de olika valen kommer alt räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen och på kommunernas anslagstavlor saml senast dagen före sammanräkningens början införas i Samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom länel.

Före sammanräkningens början skall länsslyrelsen ha tillsett alt de handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från val­nämnden i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar ofullständiga eller ej i behörigt skick, skall länsslyrelsen infordra det som fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen lill att handlingarna är ofuUständiga eller ej i behörigt skick.


 


Prop, 1972:105                                                                       26

2 § Vid den slulliga sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas
giltighet och medtlelar de beslul som denna prövning och de vid
röstningen förda protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som fastställes av centrala valmyndigheten,

3 § I fräga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan
kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning
som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem,

1 fråga om landstings- och kommunfullmäkligval fördelar länsstyrelsen för varje valkrets platserna mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även vilka personer som skall erhålla platserna samt utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrätt­ningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan förrättningen återupptages,skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna,

4 §   Valsedel är ogiltig, om den

1.    saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning,
eller

2,     är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt pä
valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibe­teckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga,

5 § Utöver vad som gäller enligt 4 § andra styckel skall namn på valsedel anses obefintligt,

1,   om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,

2,   om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3,   om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som försia namn upptager namnet på någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första skall hänsyn ej tagas till namn som skall anses obefintligt enligt I,

Riksdagsvalet

6 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varie parti fastställes ge­nom särskilda uträkningar. Vid variC'uträkning gäller valsedel endast för ett namn.


 


Prop, 1972:105


27


Vid den första uträkningen gäller valsedel för det namn som står först på sedeln. Valsedlar med samma första namn bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för det namn som står först på gruppens valsedlar. Det namn vars jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller valsedel för det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för det namn som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för ett och samma namn bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålles däremot oföiändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga namn, som deltager i uträkningen, beräknas röstetal och jäm­förelsetal.

Röstetalet för ett namn är lika med röstetalet för den grupp ellerdel sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för namnet. Jämförelsetalet för elt namn är lika med dess röstetal, om icke grupp av valsedlar som gäller för namnet deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Om detta är fallel, erhålles namnets jämförelsetal genom att dess röstetal delas med del tal som motsvarar den del gruppen tagit i besällandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om ftera grupper av valsedlar, som gäller för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plals, med dessa gruppers samman­lagda platstal, ökat med 1, Plalstalet för en grupp beräknas sälunda att gruppens röstetal delas med del största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas med Ivå decimaler. Den sista decimalsiffran får ej höjas.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, får nästa plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädel genom loltning.

7 § För varie namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer
länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar
inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på
partiels valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare ulses på grundval av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i ordningen. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av alt namn på den som redan fått plals i ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom loltning.

8 § Sedan de i 6 och 7 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, lägges valsed­
larna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas under minst tvä olika sigill. Valsedlarna förvaras till
utgången av den tid för vilken valet gäller.


 


Prop, 1972:105                                                                       28

Förrättningen avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sändes genast till centrala valmyndigheten,

9 § Centrala valmyndigheten fördelar mandaten i riksdagen på grundval
av protokollen från länsstyrelserna och med tillämpning av 16-19 §§
riksdagsordningen. Myndigheten fastställer också vilka personer som skall
erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan så många namn som behövs för att de mandat som etl parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyn­digheten vid ny förrättning bestämma ytterligare namn i ordningen. Sådan förrättning skall kungöras enligt I §,

10   § Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skuUe han lill följd därav erhåUa mandat i mer än en valkrets eller för mer än etl parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur atl erhålla mandat i den valkretsen eUer för del partiet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning,

11   § Sedan mandaten besatts med ledamöter, utser centrala valmyndig­heten pä grundval av den enligt 7 § bestämda ordningen mellan kandidat­namnen för varje ledamot lika många ersättare som ledamotens parti fått mandat i valkretsen. Minst tre ersättare skall dock alltid utses för varje ledamot. Vid utseende av ersättare skall bortses från namn på den som valts till ledamot.

Finns ej nägon som enligt första stycket kan utses till ersättare, skall den kandidat inom valkretsen, som enligt 6 § står i tur alt erhålla mandat för partiet, ulses till ersättare för ledamoten. Finns ej nägon sådan kandidat på partiets valsedlar, skall centrala valmyndigheten med tillämp­ning av 18 § riksdagsordningen bestämma annan valkrets, från vilken ersättaren skall utses, och där till ersättare utse den som står närmast i tur att erhålla mandat för partiet. För ledamot får finnas endast en ersättare enligt detla slycke. Finns ej någon som sålunda kan utses till ersättare, skall därvid bero.

Om del behövsskall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndig­heten vid ny förrättning fastställa ordning enligt 6 och 7 §§ mellan namnen på partis valsedlar. Sådan förrättning skall kungöras enligt 1 §,

12   § När mandaten fördelats mellan partierna och besatts med leda­möter saml ersättare utsetts, tillkännager centrala valmyndigheten valets utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes tidningar. Därmed är valet avslutat. De handlingar som rör valet lägges i säkert förvar och bevaras till utgången av den lid valet gäller.

13   § Har ledamot avgått före ulgången av den lid för vilken han blivk vald, utser centrala valmyndigheten till  ny ledamot  i  hans ställe den


 


Prop. 1972:105                                                                      29

ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen står i lur att inträda. Kan mandatet ej besättas med ersättare, skall del vara obesatt under återstoden av valperioden.

Har till ny ledamot utsetts den som enligt 11 § andra stycket varit utsedd till ersättare för den avgångne ledamoten, utses ersättare för honom enligt 11 §, Har mandal besatts med ledamot frän annan valkrets än den för vilken den avgångne varit utsedd och blir mandatet ledigt på nytt, skall vid tillämpning av försia slyckel anses som om mandatet vid valet tilldelats den senast avgångnes valkrets. Ersättare för annan leda­mot, som trätt i stället för avgången ledamot, är de övriga personer som skulle ha varit ersättare för den avgångne ledamoten.

14 § Har antalet ersättare för en riksdagsledamot gått ner till hälften
eller därunder av del vid valet utsedda antalet genom att ersättare utsetts
till ordinarie ledamot eUer avgått av annan orsak, utser centrala
valmyndigheten med tillämpning av 1 1 § om möjligt två nya ersättare.

Landstings- och kommunfullmäktigvalen

15 § Ordningen mellan kandidatnamnen inom varie parti fastställes
genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast
för etl namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i en­
lighet med 6 § andra-femle styckena.

Skall två eller ftera platser besättas, fördelas de mellan de olika partierna så atl platserna, en efter annan, tilldelas det parti som vage gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas enligi Iredje slyckel. Den första platsen som tilldelats parti besattes med den kandidat som står främst i den enligt försia stycket bestämda ordningen mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter slår närmast i ordningen och så vidare efler samma grund.

Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats, genom alt partiets röstetal delas med 1,4, Däreftererhållesjämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än del dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhållit platser från två partier, skall vid beräkning av det antal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plals och, om kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter samma grund.

Har ett parti tilldelals lika många platser som motsvarar antalet namn på partiels valsedlar, skall det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall blott en plals besättas, tillfaller platsen den kandidat som slår främst i namnordningen inom det parti som har det största jämförelse­talet enligt Iredje stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning,

16 § Har kandidat fåll plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han
tiU följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skaU han tilldelas den


 


Prop, 1972:105                                                                       30

plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej tillträder tillfaller den kandidat som står närmasl i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

17   § När platserna i landsting och kommunfullmäktige fördelats mellan partier och besatts med ledamöter, skall länsslyrelsen utse suppleanter för landstingsmän och löv kommunfullmäktige i kommun där del skall finnas suppleanter för fullmäktige.

18   §    För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Har landstingsman fåll plats från mer än etl parti, anses han vald för det parti frän vilket plats först tilldelades honom. Vid varje samman­räkning tages hänsyn till bloll de valsedlai som gällde för landstingsman­nen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn på den som redan blivit utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant förden landstingsman som samman­räkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

19   § För utseende av suppleanter för fullmäktige företages ytterligare sammanräkningar för att besätta de suppleantplatser som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm. Därvid äger 6 och 10 §§ i detta kapitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige ej deltagit i besättandet av plats.

20   § När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minsl två olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.

21 § Har föreskrivet anlal landstingsmän eller fullmäktige ej blivit
utsedda vid valet, skall nytt val genast anställas för utseende av det
felande antalet. Vid sådant val skall utses även suppleanter för landstings­
män och för fullmäktige i kommun där det skall finnas suppleanter för
fullmäktige.

Har landstingsmän eiler fullmäktige men ej suppleanter valts till före­skrivet antal, skall därvid beto.


 


Prop, 1972:105                                                                      -'I

22 § Har landstingsman avgått före utgången av den tid för vilken lian
blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande till
ordinarie landstingsman inkalla den suppleant som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordningen står i lur att inträda.

Har fullmäktig avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efterträdare för honom. Blev den avgångne vald för fiera partier, skall sammanräkningen ske inom det parti från vilket plats först tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 § andra stycket motsvarande tillämpning.

23 § Har samtliga suppleanter för landstingsman inträtt som ordinarie
landstingsmän eller avgått som suppleanter av annan orsak, skall länsstyrel­
sen på anmälan av landstingets ordförande vid offentlig förrättning
genom ny sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 18 §
motsvarande lillämpning.

Har suppleani för fullmäktig inträtt som ordinarie fullmäktig eller avgått som suppleant av annan onsak, skall länsstyrelsen på anmälan av kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning genom ny sammanräkning utse ytterligare en suppleant. Därvid äger 19 § motsva­rande tUlämpning.

Finns ej någon som kan ulses till suppleant för landstingsman eller kom­munfullmäktig, skall därvid bero.

24 § Med uppläsning av protokollet är förrättning som avses i 22 och
23 §§ avslutad. Efler sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i
omslag på sätt som föreskrives i 20 §.

1S kap. Bevis och besvär över valutgången

1 § För den som blivit utsedd lill ledamot av riksdagen eller till ersättare
utfärdar centrala valmyndigheten genast bevis därom, 1 beviset anges
namnet på den som blivit utsedd saml lid, parti och valkrets som han
blivit utsedd för. Bevis för ersättare skall dessutom innehålla uppgift om
den eller de ledamöler som han utsetts till ersättare för och, om flera
ersättare utsetts för samma ledamot, ordningen mellan ersättarna.

Som bevis gäller utdrag ur protokoll eller annan handling frän förrättning vid vilken ledamoten eller ersättaren blivit utsedd. Centrala valmyndigheten skall sända avskrift av protokollet till riksdagens talman.

2 § För den som blivit utsedd till ledamot av landsting eller kommun­
fullmäktige eller till suppleant utfärdar länsstyrelsen genast bevis därom,
I beviset anges namnet på den som blivit utsedd saml tid, parti och. i
förekommande fall, valkrets för vilken han blivit vald.

Som   bevis   gäller   utdrag   ur   protokoll   eller   annan   handling   från


 


Prop, 1972:105                                                                      32

förrättning vid vilken ledamoten eller suppleanten blivit ulsedd. Länssty­relsen skall sända en avskrift av protokollet till landstinget respektive kommunen.

3   § Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länssty­relsen fastställt valutgången, föres hos regeringsrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myndig­heten lill hända, om besvären avser val lill riksdagen, inom tio dagar och, om besvären avser val av landstingsmän och kommunfullmäktige, inom tre dagar efter del att valet avslutades. Så snart besvärstiden gått ut, skaU beslulsmyndigheten kungöra samtliga besvär som anförts. Avser besvären val till riksdagen, införes kungörelsen i Post- och Inrikes tidningar. Avser besvären annat val, införes kungörelsen i samtliga dagstidningar som har en spridning av nägon betydenhet inom kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till regeringsrätten. När förklaringstiden gått ut skall beslutsmyndigheten genast sända besvärshandlingarna lill regeringsrätten. Beslutsmyndigheten skall dätiämie skyndsamt inkomma till regeringsrätten med yttrande över besvären.

4   § Den som vill anföra besvär har rätt att hos beslutsmyndigheten erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Övergångsbestämmelser

1.    Denna lag träder i kraft den I januari 1973, Föreskriften i 6 kap, 3 § andra styckel alt namn på valsedel även gäller val av ersättare för riksdagsledamöter samt bestämmelserna i 14 kap, om utseende av ersättare för riksdagsledamöter och bestämmelserna i 15 kap, I § om bevis för den som valts till ledamot av riksdagen träder dock i krafl först när de förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, som riksdagen antagit som vilande med anledning av proposition nr 66 till 1972 års riksdag, slutligt antagits och erhållit kraft av grundlag,

2.    Genom denna lag upphäves lagen (1920:796) om val lill riksdagen och kommunala vallagen (1930:253), Kommunala vallagen gäller dock fortfarande i fråga om val av kyrkofullmäktige. Lagen om val lill riksdagen och kommunala vallagen äger vidare lillämpning i fråga om utseende av efterträdare lill ledamot av riksdagen respektive landsting eller kommunfull­mäktige som avgår under den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

3.    Valperiod som vid den nya lagens ikraftträdande löper för ordförande, ledamot och suppleant i valnämnd upphör vid utgången av år 1972. Dessförinnan skall kommunfullmäktige utse ny valnämnd enligt 3 kap. 1 § nya lagen.

4.    Utan hinder av 3 kap, 3 § tredje styckel nya lagen gäller beslul om valdistriktsindelning, som meddelas efter den 1 januari 1973 och som skall gälla vid valen den  16 september 1973, från och med den dag då


 


Prop, 1972:105                                                                      33

beslutet vinner  laga  kraft.  Avskrift  av beslutet skall tillställas centrala valmyndigheten.

5.    Intill dess röstlängd enligt 4 kap. nya lagen kommit till stånd länder tidigare upprättad röstlängd till efterrättelse.

6.    Partibeteckning som vid den nya lagens ikraftträdande är registre­rad enligt lagen (1920:796) om val till riksdagen skall vid ikraftträdandet utan ansökan föras över till centrala valmyndighetens register över partibeteckningar.

Partibeteckning som förts över från tidigare register skall avföras ur cen­trala valmyndighetens register, om ombud för partiet ej finns och ej heller inom en månad efter ikraftträdandet anmäles enligt 5 kap, 5 § nya lagen. Överförd beteckning skall också avföras, om partiet vid 1970 års riksdagsval ej anmält kandidater i någon valkrets och ej heller anmäler kandidater enligt 5 kap. 8 § nya lagen vid 1973 års ordinarie val till riksdagen eller val i hela riket av landstingsmän och kommunfullmäktige.

7.    Vid sammanräkning enligt 14 kap. 3 § första siycket nya lagen av de vid valet den 16 september 1973 avgivna rösterna skall länsstyrelsen bestämma och i protokollet över förrättningen ange ordningen mellan så många namn på valsedlarna för varie parti som beräknas behövas föratt centrala valmyndigheten skall kunna utse ersättare till föreskrivet antal för varje parti, när de under 1 angivna förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen slutligl antagits och erhållit krafl av grundlag. Visar det sig därvid att ordning måste bestämmas för ytterligare namn på partiernas valsedlar, skall länsslyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten och under iakttagande av 14 kap. 7 § nya lagen återupptaga sammanräkningen och därvid bestämma ordningen mellan erforderligt antal namn. Om sådan förrättning skall kungörelse utfärdas enligt 14 kap. 1 § nya lagen,

8.    För den som valts till ledamot av riksdagen vid valet den 16 september 1973 eller som skall efterträda ledamot som avgått från sin befattning innan de under 1 angivna förslagen till ändringar i regeringsfor­men och riksdagsordningen slutligt antagits och erhållit krafl av grundlag, ulfärdas fullmakt av den lydelse som anges i 86 respektive 89 § lagen (1920:796) om val tUl riksdagen.

9.     Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.

3 Riksäaeen 1972. I saml. Nr 105


Prop, 1972:105


34


2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom  förordnas,  att   5 a,  6  och   10 §§   kommunallagen (1953: 753)' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


5 a


För kommunfuUmäktige skola utses suppleanter, om fullmäktige besluta del. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen under­rättas.


KommunfuUmäkiige fä besluta att suppleanter skola utses för full­mäktige. Antalet suppleanter be­stämmes av fullmäktige till en viss andel, dock högst hälflcn, av det antal platser som varje parti erhål­ler i kommunen eller, om kommu­nen indelats i valkretsar enligt 9 §, i varje valkrets. Uppkommer där­vid brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Om beslu­tet skall länsstyrelsen ofördröjli­gen underrättas.


 


Rösträtt vid val av kommunfull­mäktige och suppleanter tillkom­mer envar inom kommunen man­talsskriven svensk medborgare, som senast under nästföregående kalenderår uppnått nitton års ål­der och ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig. Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i kommunala val­lagen.

Lagen omtryck! 1969,765.


Rösträtt vid val av kommunfull­mäktige och suppleanter tillkom­mer varje svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen och som uppnått nitton års ålder se­nast under kalenderåret närmasl före valet. Den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad har en röst.

7")// efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rösträtten skall enligt närmare bestämmelser i val­lagen (1972:000) grundas pä för­hållandena vid tiden för röstläng­dens Ullkomst. även om föränd­ring inlräf far före valet


 


Prop, 1972:105


35


 


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


10 §


Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande, så ock om förfarandet, när kommunfullmäktig avgår före den bestämda tiänstgöringstidens utgång samt när samtliga .supple­anter för fullmäktig inkallals till ordinarie kommunfullmäktige el­ler eljest avgått som suppleanter, stadgas i kommunala vallagen.


Om valdistrikt och valdag samt
vals förrättande och avslutande, så
ock om förfarandet, när kommun­
fullmäktig avgår före den bestäm­
da tiänstgöringstidens utgång samt
när suppleant för fullmäktig inkal­
lats till ordinarie kommunfuUmäk-
tig eller eljest avgått som supp­
leant, stadgas
        i vallagen
(1972:000).


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973,

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom förordnas, atl 5, 6 och 10 §§ kommunallagen (1957:50) för Stockholm' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


För kommunfullmäktige skola utses suppleanter, om fullmäktige besluta det.

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ett udda tal och lill minst etthundraen. Kommunfullmäktige besluta med iakttagande härav hur mänga fullmäktige som skall utses.

KommunfuUmäktige få besluta atl suppleanter skola utses för full­mäktige. Antalet suppleanter be­stämmes av fullmäktige till en viss andel, dock högsl hälften, av det anlal platser som varje parti erhål­ler i varje valkrets. Uppkommer därvid brutet tal, avrundas detta lill närmast högre hela tal. Om beslut enligt försia och andra styckena skall länsstyrelsen ofördröj­ligen underrättas.

Lagen omlrycki 1969:766,


 


Prop, 1972:105


36


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse



Rösträtt vid val av kommunfull­mäktige och suppleanter tillkom­mer envar inom kommunen man­talsskriven svensk medborgare, som senast under nästföregående kalenderår uppnått nitton års ål­der och ej på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig. Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande av röstlängd och om röstlängdens bindande verkan stadgas i kommunala val­lagen.


Rösträtt vid val av kommunfull­mäktige och suppleanter tillkom­mer varje svensk medborgare, .som är kyrkobokförd i kommunen och som uppnått nitton års ålder se­nast under kalenderåret närmast före valet. Den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbliva omyndig äger dock ej rösträtt. Varje röstberättigad liar en röst.

Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rösträtten skall enligt närmare bestämmelser i val­lagen (1972:000) grundas på för­hållandena vid tiden jör röstläng­dens lUlkomsl, även om föränd­ring inträffar före valet.


10 §


Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande, så ock om förfarandet, när kommunfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång samt när samlhga supp­leanter för fullmäktig inkallats lill ordinarie kommunfullmäktige ei­ler eljesl avgått som suppleanter, stadgas i kommunala vallagen.


Om valdistrikt och valdag samt vals förrättande och avslutande, så ock om förfarandet, när kommun­fullmäktig avgår före den bestäm­da tjänstgöringstidens utgång samt när suppleant för fullmäktig inkal­lats lill ordinarie kommunfull­mäktig eller eljest avgått som suppleant, stadgas i vallagen (1972:0001.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1 973,


 


Prop, 1972:105


37


4 Förslag till

Lag om ändring i landstingslagen (1954:319)

Härigenom förordnas, att 7, 18 och 22 §§ landstingslagen (1954:319)' skall ha nedan angivna lydekse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


7   §


Rösträtt vid val av landstingsmän jämte suppleanter tillkommer envar, som i kommun inom landstingskommunen är röstberättigad vid val av kommunfullmäktige.

Om upprättande av röstlängd och om rösilängdens bindande verkan stadgas i kommunala val­lagen.


Till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd. Rösträtten skall enligt närmare bestämmelser i val­lagen (1972:000) grundas på för­hållandena vid tiden för röstläng­dens tillkomst, även om föränd­ring inträffar före valet.


 


I!

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande stadgas i kommunala vallagen.


Om valdistrikt och valdag samt vals förrättande och avslutande, så ock om förfarandet när landstings­man avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång samt när suppleani för landstingsman inkallats till ordinarie landstings­man eller eljesl avgått som supp­leant, stadgas i vallagen (1972: 000).


Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgö­ringstiden, skall länsstyrelsen tdl ordinarie landstingsman inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. Hava samtliga supp­leanter för landstingsman inkallats till ordinarie kndslingsmän eller eljesl avgått som suppleanter, gäl­ler vad i 53 a § kommunala valla­gen stadgas.

Inträffar för landstingsman eller behörigen kallad suppleant sådant hinder alt han ej kan inställa sig vid landstingsmöte, åligger det honom ' Lagen omtryckt 1972:101,


 


Prop, 1972:105                                                                       38

Nuvarande lydelse                         Förestagen lydelse

att därom ofördröjligen underrätta förvaltningsutskottet, ,som till tjänst­göring vid mötet inkallar den närmast i ordningen varande, till sådan tjänstgöring förut ej inkallade suppleanten.

Uppkommer för landstingsman     Uppkommer för landstingsman

eller suppleant som inställt sig vid eller suppleant som inställt sig vid
landstingsmöte sådant hinder, att landstingsmöte sådant hinder, alt
han ej vidare kan tiänstgöra vid han ej vidare kan tiänstgöra vid
mötet, skall han ofördröjligen an- mötet, skall han ofördröjligen an­
mäla hindret hos landstingets ord- mala hindret hos landstingets ord­
förande, som omedelbart inkallar förande, som omedelbart inkallar
suppleant enligt andra stycket,
    suppleant enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973,

5 Förslag till

Lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns

landstingskommun för valperioden 1974—1976

Härigenom förordnas som följer,

1   §    Antalet ledamöter i landstinget skall vara 149,

2   § Länsslyrelsen beslutar om indelningen i valkretsar på förslag av landstingskommunen eller efter dess hörande. Innan landstingskommu­nen avlämnar sitt förslag eller avger sitt yttrande, skall landstingskommu­nen bereda kommunerna tillfälle att yttra sig.

3   § Landstingsmandalen fördelas på valkretsarna. Beslut härom medde­las av länsstyrelsen före utgången av maj valåret. Härvid tilldelas varie valkrets ell mandat för varie gäng som antalet invånare i valkretsen enligt mantalslängden för året är jämnt delbart med en etlhundrafyrtioniondel av antalet invånare i landstingskommunen enligt samma manlalslängd. De mandat som härefter återstår tillföres valkretsarna i ordning efler storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika överskoUstal avgöres företrädet genom lottning,

4   § Valkrets skall bestå av en eller ftera kommuner, Stockholms kom­mun får dock indelas i valkretsar.

Valkretsarna skall utformas så, all minst sju mandal kan beräknas komma all tilldelas varie valkrets och, om det icke medför olägenhet, valkretsarna får lika mänga mandat var,

5 § Är jämkning i valkretsindelningen påkallad av ändrade förhållanden,
beslutar länsstyrelsen härom i den ordning som föreskrives i 2 § före
utgången av maj valåret.

Denna lag träder i krafl dagen efler den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


Prop, 1972:105                                                                     39

Utdrag av protokollet över juslitieärenden, hållet inför Hans Maj:l Konungen i statsrådet pä Stockholms slott den 8 september 1972,

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP-LING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MO­BERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ny vallag och anför.

I  Inledning

1965 års valtekniska utredning' (VTU) föreslog i betänkandet (SOU 1969:19) Ny valteknik en övergäng till ett nytt valtekniskt förfarande, som byggde på användning av maskinella hjälpmedel. Förslaget remissbe­handlades och avsikten var att riksdagen under 1969 års höstsession skulle få ta ställning till en proposition på grundval av VTU:s förslag så att den nya tekniken skulle ha kunnat tillämpas vid 1970 års val. Dessa planer kunde emellertid inte realiseras till detta val. I stället genomfördes vissa ändringar inom det gällande förfarandets ram i syfte att trygga ett så smidigt och snabbt genomförande av 1970 års val som möjligt. Samtidigt fick VTU i uppdrag att vidareutveckla den maskinella tekniken med sikte på ett genomförande till I 973 års val.

I betänkandet (SOU 1971:72) Maskinell teknik vid de allmänna valen har VTU redovisat resultatet av dessa undersökningar och lagt fram förslag till maskinellt förfarande för alla de samtidiga valen. Över förslaget har yttrande avgetts av regeringsrättens ledamöter, postverket, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, Göte­borgs och Bohus, Västmanlands, Jämtlands och Norrbottens län, utred­ningen om den kommunala demokratin, kommunallagsutredningen. Svenska landstingsförbundet. Svenska kommunförbundet. Datamaskin­centralen för Administrativ Databehandling (DAFA), Sveriges radio och Tidningarnas telegrambyrå. Vissa länsstyrelser har till sina yttranden fogat yttranden från valnämnder och andra kommunala organ. Dessutom har kommittén för utredning rörande stärkande av den kommunala demokratin i Lund kommit in med en skrivelse i ärendet.

' Ledamöter lagmannen Björn Widegrcn, ordförande, riksdagsledamoten Thure Dahlberg, byrådirektören Stig Lundgren, riksdagsledamoten N, Yngve Nilsson, redaktören Olaus Nyberg och riksdagsledamoten Ivan Svanström,


 


Prop, 1972:105                                                                      40

I överensstämmelse med sina direktiv har VTU i 1971 års betänkande inte lagt fram förslag till lagtext. Detta arbete har i stället utförts inom justitiedepartementet. Arbetet har utmynnat i en promemoria (Ds Ju 1971 :24) med förslag till en, för alla de samtidiga valen gemensam vallag. Promemorian remissbehandlades samtidigt med VTU:s betänkande.

Förslag föreligger även från andra utredningar än VTU till reformer på vallagstiftningens område. Utredningen om den kommunala demokratin har i samarbete med kommunallagsutredningen'' lagt fram betänkandet (Ds C 1971:4) Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kom­munfullmäktige. Efler remiss har yttrande över betänkandet avgetts av regeringsrättens ledamöter, samtliga länsstyrelser, RSV, Svenska kommun­förbundel och Svenska kyrkans församlings-och pasloralsförbund. Läns­styrelserna har till sina yttranden fogat yttranden från ett stort antal kommuner samt från kommunförbundets lokalavdelning i Söderman­lands län och samarbetsnämnderna i Kramfors och Sundsvalls kommun­block.

På grundval av föreliggande förslag och remissyttrandena över dem har inom justitiedepartementet utarbetats förslag till ändringar i vallagstift­ningen. Förslaget har fått formen av en ny vallag som är gemensam för de val som förrättas samtidigt. De kyrkliga valen omfattas inte av förslaget. Avsikten är att en proposition med förslag till särskild lag om de kyrkliga valen skall föreläggas riksdagen i god tid före valen 1973,

I detta sammanhang bör också nämnas att chefen för civildepartemen­tet år 1968 tillkallade sakkunniga"* för att utreda frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän, landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen. De sakkunniga antog namnet kommunalvalskommittén. I avbidan på resultatet av kommitténs arbete utfärdades lagen (1969:216) med särskilda bestäm­melser om antalet landstingsmän och valkretsindelning i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1971-1973. Sedan kommunalvals­kommittén avgetl sitt betänkande (SOU 1971:4) Kommunala val och detta remissbehandlats, beslöts atl vissa av de frågor som kommittén be­handlat skall utredas ytterligare och att proposition på grundval av kom­mitténs förslag inte skall föreläggas riksdagen innan resultatet av dessa utredningar föreligger. En förlängning av de särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Slockholms läns lands­tingskommun som finns i den nyssnämnda lagen har i detta läge blivit aktuell. Det har ansetts lämpligt att i detta sammanhang ta upp även denna fråga.

 Ledamöter Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, andre förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo ocli Claes Elnistedt, universitetslek­torn Agne Gustafsson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Hilding Johansson och Sigvard Larsson samt kommunalkonsulenten Göran Åstrand.

3 Sakkunnig regeringsrådet Stig Nordlund,

■* F. d. landshövdingen Ingvar Lindeli, ordförande, saml riksdagsmännen Thure Dahlberg, John Eriksson, Kad-Erik Eriksson och Carl-Wilhelm Lothigius.


 


Prop, 1972:105                                    '             '                  41

2 Valförfarandet

2.1   Huvuddragen i gällande valförfarande m. m.

Regler om förfarandet vid val finns beträffande riksdagsvalen i riks­dagsordningen (RO) och lagen (1920:796) om val lill riksdagen (ValL) samt beträffande valen till de kommunala församlingarna i kommunal­lagarna - kommunallagen (1953 :753-KL), kommunallagen (1957:50) för Stockholm (KlfS), landstingslagen (1954:39-LL) och lagen (1961:436) om församlingsstyrelse - och i kommunala vallagen (1 930:253-KVL).

2.1.1    Tiden för valen

Ordinarie val till riksdagen äger rum den tredje söndagen i september vart tredje år. Nyval till riksdagen hålls den sön--eller helgdag som regeringen bestämmer och omval den sön- eller helgdag som länsslyrelsen bestämmer.

Allmänna val av landstingsmän och kommunfullmäktige äger rum samma dag som ordinarie val till riksdagen. Annat sådant val äger rum den sön- eller helgdag som länsstyrelsen bestämmer. Allmänna val av kyrkofullmäktige äger rum tredje söndagen i oktober vart tredje år,

2.1.2    Valorganisationen

För riksdagsval är riket indelat i 28 valkretsar. Varje valkrets består i sin tur av ett flertal valdistrikt. Vae kommun utgör ett eller flera valdistrikt. Antalet valdistrikt uppgår f. n. till ca 6 500.

I fråga om valkretsindelning för kommunala val gäller olika regler för de olika slagen av kommuner. De kommunala valkretsarna omfattar ett eller flera valdistrikt. Valdistrikten vid val av landstingsmän och kom­munfullmäktige sammanfaller alltid med valdistrikten för riksdagsval.

I varje kommun finns en valnämnd, som bl. a. har till uppgift att förrätta valen inom kommunen. Är kommunen indelad i valdistrikt, utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att som valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet.

Till grund för röstning ligger röstlängder, som upprättas ärligen. Röstlängderna är av två slag - allmän röstlängd, som upptar personer som är mantalsskrivna i landet, och särskild röstlängd, som upptar svenska medborgare som inte är mantalsskrivna här men som har varit kyrkobokförda här någon gång under de senaste fem åren.

Den allmänna röstlängden upprättas valdistriktsvis av den lokala skat­temyndigheten på grundval av mantalslängdcn och uppgifter från pastors­ämbetena. Härvid använder sig lokala skattemyndigheten av stommar till röstlängden som länsstyrelsen framställer med ledning av befolknings-registret. Myndigheten lägger ut den upprättade längden för granskning. Dessutom underrättar myndigheten var och en som har antecknats i läng­den ,som inte röstberättigad om detta. Anmärkning mot längden kan göras dels av den som anser atl han oriktigt har uteslutits från rösträtt.


 


Prop, 1972:105                                                                       42

dels av den som anser atl annan felaktigt hai upptagits som röstberälti-gad, Amnärkningar prövas av länsslyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut får talan föras endasl i samband med besvär över valet. När gjorda anmärk­ningar prövats t)ch längden i förekommande fall rält;il'; gäller den till dess ny längd kommer till stånd följande är. Länsstyrelsen krw dock i vissa fall rätta röstlängden även efter justeringen, nämligen om någon lill följd av uppenbart fel inte har blivit upptagen som röstberättigad i längden.

Den särskilda röstlängden upprättas endast 'ör riksdagsvalen. Den iordningsiälls valkrelsvis av riksskatteverket i egenskap av central valmyndighet på grundval av ansökningar från utomlands bosatta svenska medborgare. Berättigad all tas upp i längden är -'.en som inte är mantalsskriven här men som varit kyrkobokförd här nägon gång under de fem år som närmasl föregått det då längden upprättas, förutsatt att han uppfyller övriga för rösträtt gällande villkor. Den upprättade röstlängden sänds till länsstyrelsen, som lägger ut längden för granskning. Avslås en ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, underrättas sökanden härom av centrala valmyndigheten. Anmärkning mot den upprättade längden kan göras dels av den som anser atl hans ansökan atl bli upptagen i särskild röstlängd felaktigt har blivit avslagen, dels av den som anser all annan oriktigt har upptagils i längden. Anmärkningar prövas av länsstyrelsen.

2.1.3 Förberedande av val

När val lill riksdagen skall hållas i hela landet och när kommunalval skall hållas skall, om centrala valmyndigheten inte förordnar annat, röst­kort utfärdas för var och en som är upptagen i röstlängd som röstbe­rättigad. Röstkort skall förutom den röstberättigades namn, titel och yrke innehålla hl. a, uppgift om det valdistrikt där han får rösta. Röstkort ulfärdas för den som är upptagen i allmän röstlängd av lokala skattemyndigheien och för den som är upplagen i särskild röstlängd av länsstyrelsen. Röstkort får ulfärdas gemensamt för riksdagsval och kommunalval samt för flera kommunalval. Röstkortet sänds ut till de röstberättigade senast den trettiofemte dagen före den försia valdag dä

korten skall användas.

Val skall kungöras av länsstyrelsen. För riksdagsval samt för val av landstingsmän och kommunfullmäktige som äger rum samtidigt med riksdagsval ulfärdas gemensam kungörelse,

2.1.4 Röstningen

Val skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara av enfärgat gult papper för riksdagsval, av enfärgat blått papper för val av landstingsmän och av enfärgat vilt papper for övriga kommunalval. Vid röslavgivningen avlämnar väljaren för vae val sin valsedel innesluten i ett kuvert.

Enligt huvudregeln går röstningen till så att väljaren på valdagen personligen avlämnar sin valsedel till ordföranden vid valförrättningen i det valdistrikt där han är uppförd i röstlängd. Sedan ordföranden kontrollerat att väljaren är röstberättigad i valdistriktet och att valsedeln


 


Prop, 1972:105                                                                      43

är innesluten i kuvert på föreskrivet sätt, lägger han ned kuvertet i valurnan. 1 samband härmed görs en avprickning i röstlängden som markerar att väljaren har utövat sin rösträtt i valet. I vallokal pågår röstningen som regel mellan kl. 8 och 21 med avbrott mellan kl. I I och 13.

Väljare, som är förhindrad att inställa sig för röstning i sitt valdistrikt på valdagen, får inom landet avlämna sin valsedel pä postanstalt antingen före eller på valdagen. Vid val till riksdagen och vid allmänna va) av lands­tingsmän och kommunfullmäktige anordnas dessutom röstmottagning hos svenska utlandsmyndigheter och, vid val till riksdagen i hela riket, på svenska fartyg i utrikes fart. Centrala valmyndigheten bestämmer hos vilka utlandsmyndigheter och på vilka fartyg som röstmottagning skall anordnas. Vid andra än allmänna kommunalval fär myndigheten förordna att röstmottagning skall anordnas hos utlandsmyndighet och på fartyg. På postanstalt och hos utlandsmyndighet börjar röstningen 30 dagar och på fartyg 45 dagar före valdagen och får inom landet pågå t, o, m, val­dagen. Röstning utom riket eller på fartyg skall avslutas i sä god tid att avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till hända se­nast kl, 12 dagen före valdagen.

Vid röstning i annan ordning än i valdistrikt används dubbla kuvert (innerkuvert och ytterkuvert). Innerkuvertet motsvarar del valkuvert som används vid röstning i valdistrikt. Det förslutna innerkuvertet med valsedeln läggs in i ytlerkuvertet. På detta antecknas bl. a. väljarens namn, valdistrikt och nummer i röstlängden. Ytlerkuvertet med innehåll sänds till länsstyrelsen i valkretsen. Länsslyrelsen kontrollerar mot röstlängden att väljaren är röstberättigad och att han inte tidigare utövat sin rösträtt. Därefter bryts ytterkuvertel och innerkuvertet läggs ned I en urna för poströster samt ullands- och fartygsrösler i valkretsen.

Väljare har under vissa förutsättningar också möjlighet att avlämna sin valsedel genom bud. Denna möjlighet står öppen för den som är gift samt för den som pä grund av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen alt inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt, I det förra fallel tiänslgör maken som bud, i det senare får som bud användas väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller syskon eller hans vårdare.

Vid röstavlämning genom bud anordnas s. k. valsedelsförsändelse. Försändelsen bestar av innerkuvert och ytterkuvert pä i slort sett samma sätt som den försändelse som avlämnas vid poströstning samt ullands-och farlygsröstning. Försändelsens innerkuvert läggs in i ytlerkuvertet i närvaro av ett vittne och, om försändelsen skall avlämnas av annan än make, även av budet. Vittnet och budet skriver sina namn på ytter­kuvertel.

Valsedelsförsändelse avlämnas vid valförrättningen i väljarens val­distrikt. Sedan ordföranden vid valförrättningen konstaterat att försän­delsen är i behörig ordning och att väljaren är röstberättigad i valdistrik­tet, bryter han ytlerkuvertet och lägger ned innerkuvertet i valurnan. Valsedelsförsändelse för äkta make får, om andra maken själv poströstar


 


Prop, 1972:105                                                                       44

eller röstar hos utlandsmyndighet eller på fartyg, avlämnas i samband därmed, I sådant fall innesluts valsedelsförsändelsen i ännu ett ytterku­vert, vilket motsvarar ytlerkuvertet vid vanlig post-, utlands-eller fartygs-röstning.

Den som röstar på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg mäste förete sitt röstkort. Vid röstning på fariyg får dock den som innehar sjöfartsbok avlämna valsedel, även om han inte kan förete röstkort. Däremot finns inte något krav på röstkort när valsedeln avlämnas i valdistrikt. När valsedelsförsändelse för äkta make avlämnas på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg mäste väljarens röstkort företes. Röstkort som företes återiämnas till väljaren.

2.1.5   Röstsammanräkning och mandatfördelning

De röster som har avgetts i valdistrikten räknas dels preliminärt av valförrättarna ute i vallokalerna, dels definitivt hos länsstyrelserna. Den preliminära sammanräkningen äger rum så snart som möjligt efter röstningens slut. Därvid sorteras valsedlarna i grupper efter partibeteck­ning och räknas gruppvis. Varie grupp av valsedlar läggs in i kuvert som förses med anteckningar om innehållet och förseglas enligt utförliga regler. Efter den preliminära räkningens slut sänds valmaterialel inklusive protokoll och röstlängd ofördröjligen till länsstyrelsen. Försändelsen går i regel som värdepost. Den definitiva räkningen hos länsstyrelsen börjar sä snart det kan ske. Därvid räknas också de valsedlar som har kommit in till länsstyrelsen från postanstalter, utlandsmyndigheter och fartve. Såväl preliminär som definitiv sammanräkning sker för hand. Vid samtidiga val räknas alltid riksdagsval först, Sammanräkningsförrältningarna är offent­liga.

Vid röstsaminanräkningen prövas också frågor om valsedels giltighet. I detta hänseende gäller delvis ganska invecklade regler. Bl. a. är valsedel ogiltig, om den innehåller kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt med avsikt på sedeln, om den saknar partibeteckning eller om den innehåller mer än en partibeteckning. Vidare gäller som huvudregel alt valsedel är ogiltig, om papperet har annan färg än den föreskrivna eller om den saknar giltigt namn. Om det finns mer än en valsedel i valkuvertet, är valsedlarna i kuvertet i princip ogiltiga. Vid den preliminära röstsammanräkningen inskränker sig prövningen av valsedels giltighet till utsortering av sedlar som kan anlas vara ogiltiga.

Mandaten i riksdagen fördelas efter ett riksproportionelll system. Fördelningen görs av centrala valmyndigheten dels preliminärt pä grund­val av resultaten av den preliminära sammanräkningen i valdistrikten, dels definitivt pä grundval av länsstyrelsernas protokoll över sammanräk­ningen i valkretsarna. Vid den preliminära fördelningen fördelas samtliga 350 mandat på partier. Av dessa är 40 mandal s, k. utiämningsmandat som tillförs valkretsarna vid sammanräkningen. Övriga 310 mandat är fasta valkretsmandat som tilldelas valkretsarna före valet. Den definitiva


 


Prop. 1972:105                                                                      45

mandatfördelningen omfattar dessutom fastställandet av vilka kandidater som skall tillträda partiernas mandat i varje valkrets. Länsstyrelsen har inte bara atl räkna samman giltiga röster för de olika partierna i valkretsen utan skall även fastställa ordningen mellan parlis kandidater i kretsen till det antal som behövs. Till ledning för att bestämma hur många kandidater som härvid behöver tas upp i ordningen för varje parti finns den preliminära mandatfördelningen. 1 detla sammanhang bör erinras om förslaget i prop. 1972:66 att del skall finnas ersättare för riksdagsledamöterna. Förslaget, som förutsätter grundlagsändring, har antagits som vilande (KU 1972:30, rskr 204).

Riksdagsval avslutas med att centrala valmyndigheten kungör valut­gången i Post- och Inrikes tidningar. Av kungörelsen framgår dels hur många mandat i riksdagen som har tillfallit varje parti, dels hur många mandat som varje parti har fått i varje valkrets, dels vilka kandidater som har erövrat mandaten. Centrala valmyndigheten utfärdar fullmakter för dem som har valts.

Mandatfördelningen vid kommunalval handhas helt och hållet av länsstyrelsen, som alltså både fördelar mandaten mellan partier och fastställer vilka av partis kandidater som skall tillträda partiets mandat. Länsstyrelsen utser även suppleanter för landstingsman och fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Mandatför­delningen såväl mellan som inom partierna sker vid kommunalvalen för varje valkrets för sig. Kommunalvalen avslutas med att protokollet över förrättningen läses upp.

2.1.6 Valbesvär

Besvär över val prövas av regeringsrätten. Besvärstiden är tio dagar, GäUer besvären riksdagsval, ges besvärshandlingen in till centrala valmyn­digheten. Gäller de kommunalval, ges de in till länsstyrelsen.

2.1.7 Kostnader för val

Det är i princip partiernas sak att svara för valsedelsframställningen. Statsverket tillhandahåller emellertid kostnadsfritt papper för framställ­ning av valsedlar för riksdagsval och för kommunalval som förrättas samtidigt med riksdagsval. Dessutom kan, i den omfattning som rege­ringen bestämmer, parti som är representerat i riksdagen få ersättning av statsverket för iordningsslällande av valsedlar för riksdagsval samt för val av landstingsmän och av fullmäktige i kommun som inte ingår i landstingskommun. Kommunerna har också viss möjlighet att lämna bidrag till partis valsedelskostnader för fullmäktigval.

Endast statsverket får tillverka valkuvert. Valnämnd får utan kostnad samtliga de kuverttyper som skall användas vid riksdagsval. Vid kommu­nalval ersätter kommunen eller - vid kyrkofullmäktigval - församlingen statsverket för kostnaderna för tillverkningen av valkuvert och kuvert för valsedelsförsändelser,  Slalsverkel svarar för kostnaden för ytterkuverten


 


Prop, 1972:105                                                                       46

vid post- och ullandsröslning även vid kommunala val.

Vid både riksdags- och kommunalval åligger det kommunen att anskaffa vallokaler och svara för att dessa utrustas pä föreskrivet sätt. Kommunen står även för kostnaderna förvalskjutsar.

Röstmottagare på fariyg får ersättning av statsverket förde kostnader lös t mot t agn ingen föranleder.

2.2   förfarandet vid 190 års samtidiga val

Som förut har nämnts genomfördes år 1969 ändringar inom valförfa-randels ram i syfte att trygga ett smidigt och snabbt genomförande av de tre samtidiga valen 1970. Genom ändringarna fick förfarandet i huvudsak följande utformning.

Ett enhetligt valkuvert användes för alla de tre samtidiga valen. Valkuverten - liksom de innerkuvert som användes vid valsedelsförsän­delser — hade de två nedre hörnen avskurna. Färgen på den inneliggande valsedeln syntes i de avskurna hörnen varigenom kuverten lätt kunde hänföras till vätt val. Något krav på att val- eller innerkuvert skulle vara tillslutna när de överlämnades till valförrätlaren uppställdes inte.

Det ytterkuvert i vilket den som röstade genom valsedelsförsändelse skulle lägga de innerkuvert han gjort i ordning var så utformat alt samma ytterkuvert kunde användas både när försändelsen lämnades av make och när försändelsen avlämnades av sjuk eller handikappad väljares vårdare.

Även vid röstning på postanstalt, hos utlandsmyndighet och pä fartyg användes elt gemensamt ytterkuvert. Det var konstiuerat som etl fönsterkuvert i vilket lades - förutom valkuverten resp. ytterkuvert med valsedelsförsändelse — väljarens röstkort. Röstkortet placerades närmast ytterkuvertets fönster så att dess uppgifter kunde läsas genom kuvertets fönster. Väljaren befriades alltså från att fylla i ytlerkuvertet med motsvarande uppgifter.

Genom dessa åtgärder kunde det totala antalet kuverttyper vid de samtidiga valen nedbringas från 15 till 4.

Vid valen fick användas endast valsedlar av standardiserat format. Blanketter till valsedlar tillhandhölls av statsverket efter beställning frän partier. Om beställaren begärde det, försåg statsverket valsedelsblanket­terna med partibeteckning, kandidatnamn och övrigt tryck. För att färgen pä valsedeln skulle synas genom valkuvertets eller innerkuvertets avskurna hörn fick valsedeln inte vikas före inläggandel i kuvertet.

Om parti vid beställningstillfället var representerat i den församling valet gällde och beställningen gjordes av behörig företrädare för partiet, fick partiet valsedlar gratis lill ett antal som motsvarade fem gånger antalet röstberättigade - om valsedlarna skulle användas för riksdagsvalet - i valkretsen och - om de skulle användas för annat val - i valet. Annat parti fick betala sina valsedlar i förskott. Blev sådant parti genom valet representerat i den församhng valet gällde och hade beställningen giorts av behörig företrädare för partiet, fick partiet ersättning med ett belopp som motsvarade kostnaden för det antal valsedlar som partiet högst hade


 


Prop, 1972:105                                                                      47

kunnat fä gratis. Hade beställda valsedlar belalals i förskott och hade de använts för parti som var berälligat all få sädana gratis vid valet, återbetalades förskottet till parliel i den mån partiets "fria" valsedelskvol vid valet därigenom inte överskreds.

Det ålåg centrala valmyndigheten att fastställa en sista dag när beställning av valsedlar med tryck senast skulle göras för alt leverans skulle kunna ske senast den 31 juli 1970. I vissa fall - l.ex. när valsedelsbeställningen avsåg val i kommun som berördes av indelningsänd­ring - fick centrala valmyndigheten bestämma en senare dag för sådan beställning. Inkom beställning efter den bestämda sista beställningsdagen, fullgjordes leverans endast om del kunde ske före valdagen och utan att tidigare gjorda beställningar försenades.

Vid 1970 års val var huvudregeln atl valet i valdistrikten skulle pågå ulan avbrott mellan kl, 8 och 21, Länsstyrelsen fick efter framställning från valnämnden bestämma andra lider för valförrättning. Röstning skulle dock alltid kunna ske minst två timmar mellan kl. 8 och 15 och mellan kl. 19 och 21.

Andra och enklare regler om valsedels ogiltighel gällde vid detta val. Valsedel skulle ogiltigförklaras endasl om den saknade partibeteckning eller hade mer än en partibeteckning eller om den var märkt. Kravet på att valsedeln skulle uppta giltigt kandidalnamn gällde alltså inte vid 1970 års val. Innehöll val- eller innerkuvert mer än en valsedel var alla valsedlarna ogiltiga. Innehöll kuvertet högst tre valsedlar och bar de alla samma partibeteckning tillgodoräknades en valsedel det angivna partiet. Namnen ansågs dock som obefintliga.

Det förfarande som användes vid 1970 års val avvek, som framgår av den nu lämnade redogörelsen, på åtskilliga punkter från det som dittills tillämpats. Att foga in dessa ändringar fullt ut i gällande lagstiftning ansågs stöta på stora svårigheter särskilt som den tid som stod till förfogande för reformarbetet varit utomordentligt knapp. I stället valdes den tekniken att en del av ändringarna - främst de som avsåg valsedlar­nas och kuvertens utformning, valsedelsframställning och valsedelstilldel­ning samt vissa ändringar i sammanräkningsförfarandet - togs in i en särskild lag, lagen (1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970. Övriga ändringar byggdes in i den gällande lagstiftningen. Denna lösning framstod som desto naturiigare, framhölls det i propositionen, som en genomgripande reform av valförfarandet stod för dörren. Det kunde därför förulses att de regler som logs in i den särskilda lagen skulle komma att tillämpas endast vid valen den 20 september 1970.

2.3  VTU:s förslag till ett maskinellt förfarande vid valen

2.3.1   Allmän bakgrund

Under den utredningsetapp som avslutades med betänkandet (SOU 1969:19) Ny valteknik tvingades VTU av tidsskäl alt ägna huvuddelen av sitt arbete ål  förfarandet vid riksdagsvalen.  1 fråga om dem lade VTU


 


Prop, 1972:105                                                                       48

fram förslag till etl förfarande där maskinella hjälpmedel utnyttjades vid både röstning och sammanräkning. För kommunalvalens del innebar förslaget övergång till ett maskinellt röstningsförfarandc. Sammanräk­ningen däremot förutsattes skola ske helt manuelll.

Vid rentissbchandlingen fick förslagel ett genomgående positivt mot­tagande. Man fann allmänt atl de lösningar som VTU kommit fram till skulle leda till ett enklare och snabbare förfarande både vid röstning och sammanräkning. Den kritik som förekom tog främst sikte på att förslaget inte medgav en valdistriktsvis redovisning av rösterna Vidare framhölls det - särskill frän kommunall håll - att det var otillfredsställande atl de kommunala valen inte kunde redovisas preliminärt redan under valnalten.

1 den utredningsetapp som inleddes på hösten 1969 och som avsluta­des med betänkandet (SOU 1971:72) Maskinell teknik vid de allmänna valen var uppgiften bl. a. alt fullt ut foga in de kommunala valen i det maskinella systemet. Dessutom hade VTU att utforma systemet dels så atl i vart fall de i vallokal avgivna rösterna skulle kunna redovisas valdistriklsvis, dels så att poströstningen kunde fä pågå även på valdagen. 1969 års förslag innebar nämligen ett poslröslningsslul pä fredagen före valdagen. Dessutom innefattade uppdraget en allmän översyn av det tidigare framlagda förslaget i syfte att om möjligt göra detta än enklare och effektivare.

Del förslag som VTU lade fram år 1971 bygger alltså på de grundläg­gande lösningar som VTU presenterade redan i 1969 års betänkande. 1971 års belänkande hänvisar sålunda på åtskilliga punkter till 1969 års. En samlad redogörelse för det valförfarande, som VTU förordat, måste alltså bygga på båda de förslagen. En sådan redogörelse lämnas i det följande.

2.3.2   Huvuddragen i det maskinella förfarandet

Enligt VTU:s mening är det nuvarande förfarandet omständligt och långsamt särskilt i sammanräkningsledet. Etl enklare och effektivare sammanräkningsförfarande kunde fås om den nuvarande manuella be­handlingen av valmaterialet ersattes av en maskinell. Redan en sådan reform skulle enligt VTU:s mening innebära en väsentlig förbättring i förhällande till nuläget. Åtskilliga tids- och personalkrävande arbetsupp­gifter som det nuvarande förfarandet lägger på sammanräkningsmyndig­heterna skulle försvinna. En reform bör emellertid enligt VTU göras mer genomgripande än sa. 1 den bör inbegripas åtgärder som gör det möjligt att få fram etl lillföriitligl valresultat i myckel nära anslutning till valet, och helst redan under valnatten. Den maskinella sammanräkningen blir därvid bara ett - låt vara betydelsefullt - medel alt nä detla mål. Från dessa allmänna utgångspunkter har VTU utarbetat ett nytt valförande där maskinella hjälpmedel utnyttjas både vid röstning och sammanräkning och som medger att elt i princip fullständigt resultat - såvitt gäUer rösternas fördelning på partier - kan meddelas redan undes valnalten.


 


Prop, 1972:105                                                                      49

VTU föreslår atl valsedlarna får formen av hålkort och förses med maskinläsbar information om parti, val och listtyp. Vid röstning ersätts de nuvarande valkuverten av en specialkonstruerad kas.sett av plast i vilken väljarna placerar sina valsedlar. Kassetten överlämnar han till valförrätlaren. Denne placerar kassetten med valsedeln i öppningen lill en likaledes specialkonstruerad valbox. Genom att trycka ned ett handtag på boxen ombesörjer valförrätlaren att valsedeln frigörs ur kassetten och uppsamlas i valboxen utan atl valhemligheten röjs. Kassetten kan sedan användas på nytt.

Enligt förslaget skall någon sammanräkning av valsedlarna inte göras i valdistrikten. I stället förs valboxarna omedelbart efter räkningens slut till särskilt inrättade räkningscentraler, där valsedlarna räknas i datorer. Genom alt vid valförrättningen placera ett särskilt kort med uppgift om valdistriktet i maskinläsbar form blir det möjligt alt redovisa avgivna röster partivis på valdistrikt. Så mänga räkningscentraler föreslås inrätta­de att valboxarna kan beräknas nå räkningscentralen inom två timmar efter röstningens slut. Ett i princip slutligt besked om riksdagsrösternas fördelning pä parti kommer enligt förslaget att föreligga några timmar efter det vallokalerna stängts.

Förslaget förutsätter att valboxar och kassetter skall användas även vid röstning på postanstalt. Medan en valbox skall användas för vart och ett av de val som förrättas i vallokalerna, skall samtliga de valsedlar som den poslröslande avlämnar uppsamlas i en valbox. Dessutom skall väljarens röstkort uppsamlas i boxen. Detta får alltså formen av ett hålkort. Genom att förse hålkortet med maskinläsbar information om bl. a. väljaren skall den nödvändiga rösträtts- och dubbelröstkontrollen utföras maskinellt. Sammanräkningen av poströsterna skall enligt förslaget ske i en för hela landet gemensam räkningscentral.

Vid röstning hos utlandsmyndighet och på fartyg används inte val-boxar och kassetter. Väljaren lägger i stället in sin valsedel i kuvert som i sin lur placeras i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort. Detta ytterkuvert sänds sedan in till centrala valmyndigheten som med hjälp av en kassett uppsamlar de valsedlar väljaren avgivit i en valbox. Denna sänds sedan till den gemensamma räkningscentralen.

Förslaget förutsätter atl möjligheten att rösta med valsedelsförsändelse behålls. För sådan röstning används inner- och ytterkuvert, Innerkuverlen placeras i en kassett och uppsamlas i valboxen.

Genom att datorer används vid sammanräkningen blir det enligt förslaget möjligt att i stor utsträckning göra även fördelningen av mandaten inom partierna maskinellt.

VTU beräknar att de definitiva valresultaten skall föreligga senast två veckor efter valet.

2.3.3   Närmare om valapparaturen (valboxar och kassetter)

VTU konstaterar att snabbheten i ett maskineUt sammanräkningsför­farande inte enbart är beroende av sammanräkningsmaskinernas kapaci-

4 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                      50

tet. Av betydelse är även de åtgärder som skall vidtas innan maskinbear­betningen kan komma i gång. Skulle valsedlarna ligga inneslutna i kuvert när de kom in till räkningscentralerna, skulie det bli ett tidskrävande arbete att förbereda sammanräkningen. Enligt VTU:s mening borde valsedlarna vid ankomsten till centralerna därför i princip kunna placeras direkt i sammanräkningsinaskinen. VTU kom därför fram till att kuvert kunde undvaras i normalfallet och röstningen i stället ske med hjälp av kassett och valbox. I detalj föreslogs förfarandet utformat på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen erhåller han en kassett för vart och ett av valen. 1 kassetten placerar han på en avskärmad plats i vallokalen sin valsedel. Kassetten är symmetrisk, varför det är likgiltigt hur väljaren stoppar in valsedeln i denna. Väljaren går sedan fram till valförrätlaren och överlämnar kassetten. Kassetten är vidare så konstruerad att båda kortsidorna på den inneliggande valsedeln är delvis synliga. Självfallet får dessa synliga delar inte innehålla någon information som kan avslöja hur väljaren röstar. Valförrätlaren placerar kassetten i öppningen på den specialkonstruerade valboxen, sedan han förvissat sig om att väljaren är röstberättigad. Genom att trycka ner boxens manöverarm sätter valför­rätlaren därefter i gång boxens nedmalningsmekanism. Därvid frigörs valsedeln från kassetten och matas ner i boxens förvaringsutrymme. Kassetten blir kvar i boxens nedmatningsöppning. Sedan valsedeln matats ner i boxen las kassetten ur boxens öppning och kan användas pä nytt. Valboxen är så konstruerad att den inte accepterar kassetten, om den innehåller mer än en valsedel och så att kassetten inte kan avlägsnas från boxen förrän valsedeln matats ner i boxen.

Kassetter och valboxar används även vid röstning med valsedelsförsän­delse. Den som överlämnar valsedelsförsändelse frän annan skall självfal­let inte kunna se hur väljaren röstat. Valsedeln ligger därför liksom nu innesluten i ett särskilt innerkuvert när den överlämnas till den som ger in vaisedlen, Innerkuverlen placeras i sin tur i ett ytterkuvert, som är gemensamt för de båda slagen av valsedelsförsändelser. Innerkuvertet är utformat så att valförrältaren/röstmottagaren kan kontrollera att valse­deln har föreskriven färg utan att öppna kuvertet. När valförrältaren/röst­mottagaren gjort de föreskrivna kontrollerna, placerar han innerkuvertet i en kassett och öppnar kuvertet på ena kortsidan. När valboxens manöver­arm trycks ner frigörs valsedeln ur kuvertet och uppsamlas i boxens förvaringsutrymme. Kuvertet stannar kvar i kassetten, varifrån del där­efter lätt kan avlägsnas.

2,3.4  Närmare om valsedelssystemct

Ett maskinellt sammanräkningsförfarande kräver självfallet valsedlar som är anpassade lill den maskin i vilken sammanräkningen skall ske. VTU konstaterar i 1971 års betänkande att del f. n. inte finns förutsätt­ningar för att använda andra maskiner än sådana som läser valsedlar med maskJnläsbar information i form av hålmarkeringar. Valsedlarna måste


 


Prop, 1972:105                                                                      51

alltså utformas som hålkort.

Det är ett oeftergivligt krav att valsedelssystemct utformas så att det finns absoluta garantier för att den information på valsedeln som vägleder väljaren - dvs. i första hand partibeteckningen i klartext - överensstäm­mer med den som styr den maskinella bearbetningen - dvs. motsvarande maskinläsbara markeringar. Sådana garantier kan enligt VTU uppenbar­ligen inte näs med mindre än atl hela framställningsproceduren sker på ett och samma ställe. Det är alltså enligt VTU:s mening uteslutet att organisera valsedelsframslällningen så att valsedlarna förses med informa­tionen i klartext i ett framställningsled och med motsvarande maskinläs-bara information i etl annat. Slutsatsen blir alltså alt slalen - genom centrala valmyndigheten - måste svara för framställningen. Vidare konstaterar VTU att den enda tekniskt möjliga framställningsordningen är att förse valsedlarna med tryck och de maskjnläsbara markeringarna i en och samma process.

Med utgångspunkt från de tilldelningsregler som gällde vid 1970 års samtidiga val har VTU undersökt vilka konsekvenser från produktions­tekniska och andra synpunkter som en övergång lill hålkortsvalsedlar med maskinläsbar information skulle få i ett fullt utbyggt maskinellt förfarande, dvs. ett förfarande där alla de samtidiga valen räknas maskinellt. Till 1970 års val framställdes totalt ca 540 miljoner valsedlar. Dessa fördelade sig på drygt 6 000 olika typer. Det antal hålkortsvalsed­lar som behöver framställas lUl 1973 års val torde, med oförändrade tilldelningsregler, komma all uppgå till ca 600 mUjoner, Av dessa kommer bara inemot 3 % - eller drygt 15 miljoner — alt användas för sitt egentliga ändamål. VTU framhåller atl det förhållandet att så stora valsedelsupplagor måste framställas till väsentlig del torde bero på att valsedeln anses fylla funktioner vid sidan av den som sedeln primärt är avsedd för, dvs. för att väljaren skall kunna ge till känna vilket parti han vill stödja och vilka personer han vill se i den församling valet gäller. VTU räknar med att det kommer att la 3—4 månader all framställa det angivna antalet hålkortsvalsedlar, förutsatt att tillverkningen delas upp mellan de två företag i landet som kan tillverka hålkortsvalsedlar. Anlitas endast etl av dessa, synes del enligt VTU realistiskt att räkna med en produktionstid av minst 7 månader. Det kan alltså enligt VTU konstate­ras, atl en övergång lill hålkortsvalsedlar men med i övrigt oförändrade valsedelsregler får till följd alt partierna måste klara av sina nomineringar i mycket god tid före valen.

VTU menar för sin del att om det nuvarande valsedelssystemet överförs på hålkortsvalsedlarna, uppfylls inte de allmänna krav som enligt VTU:s mening bör ställas pä ett sådanl syslem, VTU har därför funnit skäl att ta upp frågan om valsedelssystemet till en förutsättningslös diskussion. Denna har resulterat i ett alternativt valsedelssystem som enligt VTU:s mening gör det möjligt dels alt förlägga nomineringarna närmare valet, dels att tillhandahålla väljarna valsedlar även på postanstal­terna och dels atl ernå rimligare valsedelskoslnader. Del alternativa systemet innebär kort uttryckt att några namn inte längre skall tas upp


 


Prop. 1972:105                                                                       .S2

på valsedlarna. Dessa kommer alltså enbart att innehålla parti- och listtypbeteckning. Systemet förutsätter all väljarna informeras särskilt om vilka kandidater som partierna ställer upp med på sina valsedlar. Detta kan enligt VTU ske dels genom broschyrer, annonser, affischer och liknande, dels genom förteckningar över kandidaterna i varie avskäimat utrymme i vallokalen och på vae postanstalt.

Fördelarna med det alternativa systemet är enligt VTU:s mening uppenbara. Sambandet mellan kandidatnomineringar och valsedelsfram­ställningen bryts sålunda helt. Nomineringarna kan ske mycket nära valet. Valsedlarna kan tryckas när som helst och vid den från kostnads­synpunkt lämpligaste tidpunkten, Ettersom valsedeln som sådan inte har något större informations- eUer propagandavärde, bör valsedelsupplagor­na kunna hållas på en rimlig nivå. De valsedlar som inte använts vid elt val kan utnyttjas vid elt följande val. Systemet innebär alltså pä sikt lägre valsedelskostnader och förkortad framställningstid. Dessutom kommer del alltid all finnas ett tiUräckligt antal valsedlar i lager om ett nyval skulle bli aktuellt.'

En väsentlig fördel med det alternativa systemet är vidare enligi VTU all valsedelsdislribulionen blir enklare. Riskerna för svårbemästrade fel och misslag reduceras praktiskt taget hell. Eftersom valsedlarna inte är knutna lill någon viss valkrets kan valsedlar avseende samtliga val och av alla typer tillhandahållas på postanstalterna. 1 systemet ligger också att antalet namn på valsedeln inte behöver begränsas av hänsyn till valsedelns format. Systemet har även den fördelen att det antal valsedelstyper som behöver framställas till elt val kan minskas avsevärt. Om etl parti inte i någon valkrets nominerar mer än en grupp kandidater behövs bara en enda valsedelstyp för partiet. Gäller det riksdagsvalet minskar alltså antalet valsedelstyper med 27 för partiet. Under samma förutsättning minskar antalet för partiet vid kommunfullmäktigvalel med ca 500.

Under utredningsarbetets gång presenterade VTU del alternativa syste­met för representanter i de politiska partiema. Reaktionerna på systemet blev emellertid blandade. De som var positiva menade alt systemet visserligen inte var helt invändningsfrilt men framhöll att dess fördelar dock var uppenbara. De som var kritiska mot systemet har visserligen vitsordat dess tekniska förtjänster. Man har emellertid ansett att systemet från andra synpunkter är sämre än det nuvarande, främst därigenom att det enligt kritikernas mening innebär en försvagning av personvalsmo­mentet i valaklen.

Mot bakgrund av den tveksamhet som sålunda kommit till synes inför det allemativa systemet, har VTU inte ansett sig nu kunna föreslå all valförfarandet skall grundas på delta. Till detta ställningstagande har även bidragit den omständigheten att införandet av maskinell teknik vid alla de samtidiga valen blir mer krävande om den nuvarande ordningen med namnvalsedlar behålls än om den allernalivt framförda ordningen genom­förs. Det är sålunda enligt VTU tekniskt och administrativt läll att gå över från etl namnvalsedelssyslem till ett system med namnlösa valsedlar om del vid remissbehandlingen eller senare skulle visa sig atl de politiska


 


Prop. 1972:105                                                                       53

förutsättningarna för den senare valsedelsordningen skulle föreligga, VTU begränsar sig därför till att föra fram systemet som en lösning som bör övervägas ytterligare, närmast inom de politiska partierna,

VTU utgår alltså i sina forisatta överväganden från atl det nuvarande valsedelssystemet i princip behålls, dvs. atl valsedlarna såviti gäller innehållet, utformas på samma sätt som hittills. Vissa jämkningar föreslås dock. Sålunda menar VTU att bestämmelsen om det högsta antal namn som får finnas pä valsedeln bör slopas. Genom övergången till valsedlar av hålkorlsformat står etl givet utrymme till förfogande för den text - partibeteckning, kandidatnamn osv. - som skall resp, får finnas på valsedeln. Mol denna bakgrund är del svårt att motivera en regel som maximerar antalet kandidatnamn på valsedeln. De omständigheter som bestämmer hur många namn som elt parti anser sig böra föra fram växlar från valkrets lill valkrets och från kommun till kommun, bl, a, beroende på hur många listtyper som partiet avser att gå fram med. En lämpligare ordning är enligt VTU alt partierna själva inom den givna ulrymmesra-men får bedöma och avgöra hur många kandidater som de vUl föra fram på varje valsedelstyp. Vill t. ex. elt parti i en kommun på en valsedel gå fram med mer än dubbelt så många namn som antalet platser i fullmäktige så bör partiet få göra detta om man är villig att godta en mindre typografisk stilsort,

VTU framhåller emellertid atl man genom alt införa ytterligare en valsedelslyp kan uppnå några av de fördelar som är förbundna med det tidigare skisserade systemet med namnlösa valsedlar. Genom atl införa valsedlar med enbart partibeteckning i klartext och maskinläsbar form kan önskemålet alt valsedlar för de olika valen skall finnas tillgängliga på poslanstalterna i princip tiUgodoses, Eftersom VTU utgår från att den vid 1970 års val tillämpade regeln alt valsedel inte behöver uppta något namn för atl bli giltig skall gälla även i fortsättningen, kan väljarna alllid räkna med att finna "sitt" partis valsedlar på posten för vart och ett av valen. Väljaren skall kunna fylla i namn pä parlimarkerad valsedel om han vill göra del. En förutsättning för den maskinella bearbetningen är atl del även på dessa valsedlar finns en förmarkerad ruta där väljaren får markera i maskinläsbar form alt han utnyttjat möjligheten atl förse valsedeln med kandidatnamn. Dessa valsedlar bör självfallet framställas för vart och elt av de samtidiga valen och tillhandahållas av statsverket. Av främst praktiska skäl kan det enligt VTU dock knappasl komma i fråga alt slalsverkel skall tillhandahålla väljarna sådana valsedlar för andra partier än sådana som är representerade i riksdagen. Vill annat parti ha sådana valsedlar, föreslår VTU atl partiet får beställa sådana valsedlar enligt de regler som föreslås gälla för valsedlar med namn.

Införs valsedlar av nu nämnda typ (partimarkerade valsedlar) öppnas möjlighet atl tillhandahålla valsedlar på i försia hand poslanstalterna. Detta har föranlett VTU alt förorda att partiemas fria valsedelskvot skärs ner från fem lUl fyra gånger antalet röstberättigade, 1 samband härmed och mot bakgrund av det i VTU:s direktiv uttalade önskemålet om åtgärder för atl minska del antal valsedlar som behöver framställas, har


 


Prop, 1972:105                                                                       54

VTU gått ett steg längre och tagit upp de tilldelningsregler som tillämpa­des vid 1970 års val till förnyat övervägande. VTU har därvid kommit fram till ett nytt och enligt dess mening bättre system vilket VTU föreslår införi. Systemet bygger pä dessa principer. För varie val ställer staten ett på visst sätt uträknat belopp lill partiernas förfogande. Beloppet motsvarar kostnaden för framställning av valsedlar med partibe­teckning, kandidatnamn osv. till ett antal som svarar mot fyra gånger antalet röstberättigade, vid riksdagsval i valkretsen och vid landstings- och kommunfullmäktigval i valet. Partierna får därefter bestämma om de vill ha valsedlar för hela beloppet eller om de vill använda en del av detla till valsedlar och återstoden för annan verksamhet, t, ex, informationsverk­samhet inför valet.

Utöver valsedlar med partibeteckning, kandidatnamn osv, - enligt VTU:s terminologi maskinläsbara valsedlar - och partimarkerade valsed­lar skall väljarna för vae val även ha tillgång till helt blanka valsedels­blanketter (ifyllningsvalsedlar), pä vilka väljaren kan föra upp den partibeteckning och de kandidatnamn han vill.

Enligt förslaget skall som redan tidigare antytts valsedlarna förses med en förmarkerad rata, där väljaren i maskinläsbar form skall kunna ange att han ändrat en valsedels innehåll, t, ex, strukit eller lagt till ett namn, eller att han försett en parlimarkerad valsedel med namn eller en ifyUningsvalsedel med partibeteckning och namn. Har sådan ändring eller tillägg gjorts skall enligt förslaget hänsyn tas till åtgärden endasl om denna markerats i maskinläsbar form, 1 delta sammanhang uttalar VTU atl om den maskinläsbara informationen i något hänseende skulle avvika från motsvarande uppgift i klartext, sä skall den senare gälla. Regeln kompletteras dock i förslaget med en bestämmelse att tryckt partibeteck­ning på maskinläsbar eller parlimarkerad valsedel inte får ändras. Denna beslämmelse är motiverad, påpekar VTU, av hänsyn lill önskemålet att underlätta sammanräkningen. Skulle en sådan ändring ändå ha skett, skall enligt förslaget den maskinläsbara partibeteckningen gälla,

2.3.5  Närmare om tiden för röstning

1 fråga om tiden för röstning i vallokal erinrar VTU i 1971 års betänkande om de regler som i det hänseendet gällde vid 1970 års val, VTU konstaterar atl röstningen gick smidigt vid detta tillfälle. Längre köbildningar var ovanliga. På en del håll förekom t, o, m, mycket långa pauser mellan väljarnas besök. Flera faktorer torde ha bidragit härtill. Själva röstningsförfarandet hade förenklats bl. a. genom att enhetliga valkuvert användes. Vidare var väljarna mycket väl informerade orn hur röstningen skulle genomföras. Slutligen medförde de liberaliserade post-röstningsreglema en starkt ökad poströstningsfrekvens vilket lättade trycket pä vallokalerna.

TiU erfarenheterna från 1970 års val bör enligt VTU läggas ulfaUet av de prov med den nya valapparaturen som VTU i samarbete med centrala valmyndigheten   låtit  genomföra.  Utfallet  av  dessa prov,  för vUka en


 


Prop, 1972:105                                                                      55

utföriigare redovisning lämnas i det följande, visaratt väljarna funnit det nya förfarandet enklare än det hittills använda. Det finns därför goda skäl atl anla att röstningen enligt det nya förfarandet skall kunna genomföras snabbare än tidigare.

VTU kommer alltså till slutsatsen att röstningen utan tvekan kan hinnas med i vallokalerna även om röstningstiden där något förkortas. För en förkortning talar även intresset av att få fram valresultatet så tidigt som möjligt på valnatten. Man bör dock därvidlag gä fram med viss försiktighet och inte alllför drastiskt förkorta röstningstiden. VTU har för sin del stannat för att föreslå att vallokalerna skall slänga en timme tidigare än nu, dvs. kl. 20.

Det är elt naturligt önskemål att vallokalerna i allmänhet hålls öppna samma tider över hela landet. Förhållandena skiljer sig emellertid avsevärt på olika häll i landet. Av hänsyn till väljarna i avskilda bygder inrättas ofta särskilda valdistrikt, trots att befolkningen inom området är jäm­förelsevis fåtalig. Om kommunikationsförhållandena inom valdistriktet inte talar däremot, kan det i sådana fall framstå som omotiverat alt hålla öppet för röstning hela valdagen. När särskilda skäl av denna beskaffen­het föreligger i något valdistrikt bör det enligt VTU därför liksom hittills vara möjligt att förordna om ett kortare öppethållande av vaUokalen i distriktet. En förutsättning för ell sådant förordnande bör emellertid enligt VTU vara atl det finns skäl alt anta atl väljarnas möjligheter alt ulöva sin rösträtt inte nämnvärt begränsas genom det kortare öppethål­landet. Även dessa undantagsfall bör emellertid kunna regleras jämförel­sevis enhetligt, så att röstningen i dessa fall avslutas kl. 17. Föratt få till stånd en enhetlig bedömning anser VTU att centrala valmyndigheten skall få beslutanderätten i dessa frågor,

Belräffande liden för poströstningen har undersökningar som postver­ket på VTU:s uppdrag genomfört visat att denna kan få pågå en del av valdagen även om sammanräkningen av poströsterna koncentreras till en enda, för hela riket gemensam central. VTU har för sin del funnit att fördelen med en centraliserad sammanräkning är så slor att den kon­sekvensen av en sådan ordning atl poströstningen inte kan få pågå hela valdagen bör godtas.

Postverket har vid sina undersökningar funnit att poströstningen pä valdagen kan få sluta antingen kl. 11, 13 eller 14,

För egen del förordar VTU att poströstningen avslutas kl. 11 på valdagen. Med denna slutpunkt ökar, enligt VTU:s bedömning, säkerhe­ten för alt valboxarna med poströsterna verkligen når räkningscenlralen i tid, bl, a, därigenom alt det väderiekskänsliga flyget inte behöver utnytt­jas i någon större utsträckning.

1 fråga om den lid före valdagen under vilken röstning på postanstalt skall få ske uttalar VTU att den inte funnit anledning att gå ifrån sitt år 1969 framförda förslag alt poströstningen skall få börja 18 dagar före valdagen. VTU erinrar om att vid 1970 års val inte mindre än 94,9 % av de poslröslande avlämnade sina röster den 18:e dagen före valdagen eller senare.   Vad gäller den  röstning som äger rum hos utlandsmyndighet


 


Prop, 1972:105                                                                      56

framhåller VTU att det - främst med hänsyn till de snabba transport­möjligheter som står till buds - enligt dess uppfattning knappast finns skäl alt låta denna böria så tidigt som 30 dagar före valdagen. VTU föreslår därför atl även denna röstning skall börja 18 dagar före valdagen. Däremot bör, enligt VTU:s mening, den år 1969 införda regeln att röstning på svenska fartyg i utrikes fart får böria 45 dagar före valdagen behållas. De förhållanden under vilka fartygsröstning sker är så speciella atl längre röstningsperiod är motiverad. Med hänsyn till att den lid som det tar att befordra de röster som avgetts hos utlandsmyndighet eller på fariyg till centrala valmyndigheten varierar starkt, är det enligt VTU inte lämpligt att ange en bestämd tidpunkt när röstningen där skall avslutas. I principiell överensstämmelse med vad som hittills gällt, föreslår VTU att röstningen avslutas så att avgivna röster är myndigheien lill hända vid en angiven lidpunkt. Denna föreslås bestämd till kl. I 1 på valdagen,

2.3,6   Närmare om röstsammanräkningen

Skall valresultatet från alla de samtidiga valen kunna lämnas redan på valnatten och resultatet samtidigt kunna redovisas valdistriklsvis är det enligt VTU:s i 1971 års betänkande framförda uppfattning uteslutet alt -som föreslogs år 1969 - företrädesvis utnyttja hålkortssorterare vid sammanräkningen. Förser man inte valsedlarna med markering för val­distrikt måsle man med denna maskintyp särbehandla varje box vid sammanräkningen. Gör man det, är det emellertid tveksamt om man kan lämna något resultat alls på valnatten. Förser man å andra sidan valsedlarna med maskinläsbar valdistriktsinformation, kompliceras såväl valsedelsframställning som distribution och räkning i utomordentligt hög grad. Går man däremot över till atl genomgående utnyttja datorer vid sammanräkningen av vallokalsrösterna, kan de nämnda kraven tillgodoses utan att man behöver tillgripa åtgärder atl förse valsedlarna med maskinläsbar valdistriklsinformation. En sädan ordning förutsätter emel­lertid först och främst att datorer kan disponeras på orter som från Iransporlsynpunkt är lämpliga. Undersökningar som VTU företagit visar att tillgången på datorer är sådan att man kan åstadkomma en tillfreds­ställande indelning av landet i sammanräkningsområden, VTU går inte närmare in på frågan hur denna indelning skall göras. Enligt VrU:s mening bör det vara centrala valmyndighetens sak atl besluta i den frågan.

Enligt förslaget fås den valdistriktsvisa redovisningen på följande sätt. Varje valbox innehåller, när den kommer til! räkningscentralen, särskUda hålkort som upptar en unik beteckning i maskinläsbar form för det valdistrikt där boxen använls. Vid sammanräkningen är datorn program­merad så att den med ledning av de nämnda korten (av VTU kallat valdislriklskort) dels noterar från vilket valdistrikt som ifrågavarande valsedlar kommer, dels också fördelar valdistriklels röster på parti. Uppgiften om den valdistriktsvisa partifördelningen registreras i datorns minne och kan las fram antingen i omedelbar anslutning till sammanräk-


 


Prop, 1972:105                                                                      57

ningen eller vid elt senare tillfälle.

Beträffande sammanräkningen av de röster som avges pä postanslalt, hos utlandsmyndighet och pä fartyg (här i fortsättningen för korthetens skull kallade poströster) föreslår VTU, som tidigare har nämnts, att sammanräkningen av dem koncentreras till en enda, för hela riket gemensam central, 1 fråga om redovisningen av poströsterna framhåller VTU atl det nuvarande valsystemet inte medger en valdistriktsvis redovisning av dem beroende på det sätt varpå sammanräkningen av dessa röster sker. VTU konstaterar atl värdet av en valdistriktsvis redovisning av vallokalsrösterna minskar i samma mån som antalet poströster ökar. Vid 1970 års val poströstade ca 700 000 väljare eller drygt 14%. Mot denna bakgrund har VTU ansett det angeläget att undersöka om det inte är möjligt att redovisa även poströsterna valdistriktsvis. Undersök­ningarna har visat att sädan redovisning kan lämnas. VTU föreslår en metod för rösträtts- och dubbelröstkontrollen som, närmast som en biprodukt, ger möjlighet att redovisa även poströsterna valdistriktsvis. Metoden innebär dels att alla de valsedlar som en väljare avger uppsamlas i en och samma valbox, dels att datorer används vid sammanräkningen, dels också atl röstkortet redan vid framställningen förses med ett för varje röstberättigad unikt identifikationsbegrepp i maskinläsbar form. Röstkortet, som får formen av ett hålkort, tas om hand vid .såväl vallokals- som poströstning. Vid poströstning malas röstkortet ner i boxen tillsammans med de valsedlar väljaren avger sedan person- och adressuppgifter gjorts oläsliga. Vid sammanräkningen av poströsterna läses röstkortet in på ett band och valsedlarna på ett annat. De två banden förvaras och bearbetas därefter åtskilda. Härigenom förhindras att någon skaffar sig kännedom om hur väljaren röstat. För att möjliggöra en senare maskinell justering beroende på eventuellt förekommande dubbelröster kopplas de två banden samman med elt anonymt referens­begrepp. De röstkort som tagils om hand i vallokalerna sänds in lill centrala valmyndigheten och läses in på band. Genom att köra de olika röstkortsbanden mot varandra och mot de band som upptar alla de röstberättigade (dvs. det band från vilket röstlängden framställs, röst­längdsbandet) får man besked om någon dubbelröstat eller röstat på postanstall utan att vara röstberättigad. Det band på vilket post- och utlandsröster lästs in justeras därefter. Detta sker med hjälp av det förut nämnda referensbegreppet som finns mellan röstkorts- och valsedelsban­den.

VTU menar att den möjlighet lill en valdislriktsredovisning av post­rösterna som ligger inbyggd i kontrollsystemet skall tas till vara. Detta kan åstadkommas genom alt det identifikationsbegrepp som vae röst­kort enligt förslaget skall förses med, utformas sä att det av detta framgår vilket valdistrikt den röstberättigade tillhör. Vid inläsningen i datorn registreras valdistriklstillhörighelen,

VTU räknar med atl huvuddelen av de röster som avgetts i vallokal skall vara framme i den bestämda räkningscenlralen inom ca två timmar efter det röstningen avslulals, I de regionala räkningscentralerna skall enligt förslaget delresultat avseende räknade rösters fördelning på parti


 


Prop, 1972:105                                                                       58

och valkrets tas fram vid lämpliga lillfällen under sammanräkningens gång. Dessa delresultat rapporteras lill centrala valmyndigheten som ställer samman dem med delresultaten frän poströstsamman.äkningen och offentliggör delresullalen.

I normalfallet bör enligi VTU:s mening röst- och mandatfördelningen mellan partierna i riksdagsvalet vara klar några timmar efter vallokalernas stängning. Motsvarande resultat från övriga val skall enligt förslaget presenteras så snart som möjligt därefter. VTU framhåller dock att vissa förseningar kan uppstå, t. ex. på grund av transportsvårigheter eller maskinhaveri. De resultat som offentliggörs i anslutiiing lill sammanräk­ningen på valnatten kan också komma atl behöva justeras beroende på utfallet av rösträtts- och dubbelröstkontrollen. Denna kontroll förutsät­ter, som nämnts, atl samtliga protokoll och magnetband med förteckning över vallokalsröster kommit in frän räkningscentralerna till centrala valmyndigheten och den kan därför enligt VTU:s beräkningar genomföras tidigast pä tisdagen efter valet.

Enligt förslaget skall som regel de valboxar som använls vid röstningen på postanslalt t, o. m. fredagen sändas in lill den gemensamma räknings­centralen denna dags kväll. En ny uppsättning boxar skall därefter användas vid röstningen på lördagen och på valdagen. Räkningen av poströsterna skall enligt förslaget få börja redan på kvällen fredagen före valdagen. Det övervägande flertalet poströster förutsätts vara räknade när röstningen i vallokalerna slutar kl. 20 på valdagen. De sålunda räknade poströsternas fördelning pä parti och valkrets skall enligt förslaget publiceras då, VTU trycker starkt pä att någon publicering inte fär ske före denna tidpunkt. Sammanräkningsrutinen skall tekniskt sett utformas sä att det blir omöjligt atl ta fram några röstsiffror frän den maskinella sammanräkningen tidigare än kl, 20 på valdagen.

Sä snart rösträtts- och dubbelröstkontrollen genomförts skall enligt förslagel centrala valmyndigheten utse innehavare av de mandal som partierna erhållit. Förslagel utgår från att även denna del av sammanräk­ningen i största möjliga utsträckning skall ske i datorer. Även vid denna del av sammanräkningen skall riksdagsvalet prioriteras. VTU räknar med atl del definitiva resultatet avseende alla de gemensamma valen som regel skall föreligga en å två veckor efter valet.

2.4  VTU:s övriga förslag

Utöver de förslag som har direkt anknytning lill den nya valtekniken lägger VTU i belänkandet fram förslag dels till ändringar i förfarandet vid upprättande av allmän röstlängd, dels i reglerna om valnämnd och om vals kungörande. I fråga om den särskilda röstlängden föreslår VTU inte nu några ändringar,

2,4,1   Röstlängdsförfarandet

I fråga om röstlängdsförfarandet framhåller VTU alt den allmänna röstlängden f, n. upprättas pä grundval av mantalslängden. Denna bind-


 


Prop, 1972:105                                                                       59

ning mellan röstlängd och mantalslängd innebär dels att röstlängden vid ordinarie val är grundad på förhållandena ca tio månader före valdagen dels atl en i och för sig röstberättigad person som inte kommit med i mantalslängden inte kan komma med i röstlängden,

VTU erinrar om att ett stort antal personer byter bostadsort vac år. Man lorde kunna räkna med atl totalt ca I miljon människor flyttar under loppet av ett år. Detta leder till alt etl myckel slort antal personer upptas som röstberättigade i annal valdistrikt än det inom vars område de faktiskt bor. Åtskilliga personer kommer att vara röstberättigade i valdistrikt som ligger i annan valkrets eller i annan kommun. Dessa konsekvenser är enligt VTU:s mening ägnade att inge betänkligheter av både principiell och praktisk natur. Ett mycket stort antal väljare kommer sälunda alt sakna möjlighet alt i val påverka den politiska utvecklingen i eUer för den ort eUer del av landet där de faktiskt är bo-salta. Den nuvarande ordningen innebär vidare att ett mycket stort antal väljare saknar praktisk möjlighel att på valdagen rösta i vallokalen för det valdistrikt där de är uppförda i röstlängden ulan är hänvisade tiU att rösta på postanstall.

Med hänsyn till det anförda har VTU kommit till slutsatsen all en reform av rösllängdsförfarandet för atl göra röstlängden mera aktuell framstår som både önskvärd och angelägen. Numera finns de tekniska förutsättningarna för att knyta röstlängden direkt till kyrkobokföringen. Enligt VTU:s mening bör man ta lill vara denna möjlighel och alltså slopa den bindning som f. n, finns mellan röstlängd och mantalsskrivning.

Röstlängden måste menar VTU "låsas" viss tid före valet. VTU har ingående provat vilken dag som bör vara kvalifikationsdag — dvs. den dag som skall vara avgörande för om en person skall tas med i längden och i vilken längd han skall tas upp. Olika synpunkler gör sig här enligt VTU gällande, Ä ena sidan är det naturligtvis önskvärt all kvalifikalionsdagen ligger så nära den ordinarie valdagen som möjligt, Ä andra sidan måsle kvalifikationsdagen bestämmas under hänsynstagande till den tid som behövs för andra nödvändiga rutiner, t, ex, utläggning av röstlängden för offentlig granskning och anmärkningsprövning. Vidare måste hänsyn tas lill att röslkortsframsiällningen kräver sin tid. En samlad bedömning har lett till VTU till slutsatsen atl kvalifikationsdagen bör bestämmas till 30,4, Med 30,4 som kvalifikationsdag kommer längden alt kunna läggas ut före den vanligaste semesterperioden.

Det röstlängdsförfarande som VTU föreslår följer i grova drag detla schema. Från länsstyrelsernas personregister framställs ell magnetband -rösträttsbandet - med samtliga personer som 30,4 uppfyller villkoren för rösträtt, dvs, som är svenska medborgare och som uppnått eller under kalenderåret uppnår 19 års ålder. Den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig eller som inte är svensk medborgare las alltså inte med. Eftersom röstlängden har giltighet över ett årsskifte och den som fyller 19 år det år röstlängden upprättats enligt gällande regler får rösta nästa kalenderår, görs anteckning om all han  får rösträtt  först  vid val under följande


 


Prop, 1972:105                                                                      60

kalenderår.

På bandet ordnas uppgifterna valdistriktsvis. Från bandet datalrycks sedan röstlängden. För att länsregistret skall hinna föras fram till och med 30.4 - dvs. för atl de ändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram lill den dagen skall kunna beaktas - skall enligt VTU den dag dä röstlängden senast skall vara upprättad bestämmas till 15.5. VTU föreslår att pastorsämbetena i särskild ordning aviserar länsregistret om sådana förändringar i kyrkobokföringen som inträffar fram lill 1,5 och som är av betydelse i rösträtlshänseende, t, ex. ändrade medborgarskapsförhållan­den samt in- och utvandring.

Röstlängden läggs ut för granskning 21-28.5. Anmärkningar mot längden skall framställas senast 10,6 och prövas av länsstyrelsen vid sammanträde 18,6, Infaller denna dag på en lördag eller söndag hålls sammanträdet påföljande måndag.

Någon omedelbar överprövning av länsstyrelsens beslut skall inte kunna ske. 1 likhet med vad som gäller L n, skall dock talan mot länsstyrelsens beslut kunna föras i samband med talan mot det val vid vilket längden länt till efterrättelse,

I det nya förfarandet behövs enligt VTU:s mening inte nägon kon­trolläsning av längden mot mantalslängden. Vidare menar VTU alt man kan förenkla förfarandet och slopa de underrättelser om rösträttshinder som f. n. skall sändas ut lill dem som inte är röstberättigade. VTU erinrar i det sammanhanget om att röstkort sänds ut till alla röstberättigade. De röstberättigade skall enligt förslaget uppmanas att senast en viss dag före valdagen - förslagsvis 25,8 - kontrollera att de fått röstkort. Om en person inte fått röstkort före denna dag, kan han begära att få dupleltröstkort. Skulle det dä visa sig all personen inte är upplagen i röstlängden, bör undersökas om fel föreligger i denna. Om sä är fallet, skall länsslyrelsen föranstalta om rättelse av röstlängden enligt de regler som f, n, finns i 52 a § ValL.

2,4.2  Valnänmden

VTU erinrar om att de ändringar i vallagstiftningen som genomfördes till 1970 års val bl, a, innebar att valnämnderna befriades från de bestyr med röstlängd och röstkort, som nämnderna tidigare haft att ombesörja. Uppgifterna att lägga ul den allmänna längden för granskning och atl utfärda röstkort övertogs då av lokala skattemyndigheten. Medan valnämnden tidigare varje år hade uppgifter som krävde arbete under längre lid, fungerar sälunda nämnden numera endast under valår och dä under relativt kort tid. De uppgifter som nämnden har kvar är rent organisatoriskt-adminislraliva, dvs, att ombesörja atl val genomförs inom kommunen på föreskrivet sätt. Dessa uppgifter kräver enligt VTU:s mening knappast ell organ av hittillsvarande typ med en av länsstyrelsen utsedd ordförande och av fullmäktige valda ledamöler. Enligt VTU:s mening innebär det en smidigare ordning om kommunerna lämnas frihei att   själva   välja  den   organisationsform   man   anser  lämpligast   för  alt


 


Prop, 1972:105


61


fullgöra de uppgifter som det här är fråga om. VTU förordar atl den blivande vallagstiftningen utformas i överensstämmelse härmed, VTU framhåller alt ingenting hindrar att kommun tillsätter en särskild nämnd för ändamålet, men enligt VTU:s mening bör del inte föreligga något tvång atl använda sig av denna organisationsform.

2,4,3  Valkungörelscn

VTU påpekar att nuvarande vallagsliftning ulföriigt reglerar när och pä vilket sätt som val skal) kungöras och vad kungörelsen skall innehålla. Be­stämmelserna har i rättspraxis tillmätts sädan vikt alt de felaktigheter vid kungörandet eller i kungörelsen, som kunnat påverka valutgången, som regel föranlett att valet upphävts.

Det är, betonar VTU, en självklar sak atl väljarna informeras om all val skall förrättas liksom när och var valet skall förrättas. För denna informa­tion framstår emellertid kungörelsen enligi VTU:s mening som en mindre ändamålsenlig form. Den publicitet som omger de allmänna valen - oav­sett om fråga är om ell ordinarie val eller elt ny- eller omval - gör att väljarna långt tidigare än när kungörelsen utfärdas är medvetna om att val kommer atl förrättas. Kungörelsens informations- och läsvärde torde ock­så även i andra hänseenden vara minimalt. De uppgifter i kungörelsen som främst riktar sig lill väljarna - uppgifterna om tid för röstning och om vallokaler - får väljarna individuellt del av genom de röstkort som numera obligatoriskt tillställs dem. Kungörelsens uppgift om antalet av dem som skall väljas, vilken i första hand torde vara av intresse för par­tierna, lär dessa ha skaffat sig kännedom om på ett betydligt tidigare stadium, VTU kommer med hänsyn härtill lill slutsatsen att kungörelse­förfarandet i sin nuvarande form utan olägenhet kan avvaras i fortsätt­ningen.

2,5   Praktiska prov med det av VTU föreslagna maskinella förfarandet

I de tilläggsdirektiv som VTU fick på hösten 1969 förutsattes alt det rådrum som uppställ genom att det maskinella systemet inte kunde införas till 1970 års val skulle utnyttjas till alt prova serieproducerade valboxar och kassetter under så realistiska former som möjligt. Ulprov-ningen borde även utnyUjas för att ge administrativa erfarenheter av det nya systemet. Sådana prov har också genomförts såväl under pågående utredningsarbete som därefter, nämligen dels under senvintern och våren 1971 vid valen av fullmäktige för Umeå sludenlkår och vid elt par "fingerade" val på etl antal pensionärshem, dels under februari 1972 vid valen till 1972 års värnpliktskonferens.

De val vid vilka apparaturen skulle användas föregicks av information till väljarna om det nya förfarandet, EJier valet hai' de dellagande intervjuals om erfarenheter av och uppfattning om den nya tekniken.

VTU har i sitt betänkande redovisat erfarenheterna av Umeåvalet och valen vid  pensionärshemmen (se  bet,  s,  76-78), Enligt VTU visar de


 


Prop, 1972:105                                                                       62

gjorda eftervalsundersökningarna atl väljarna utan svårighet satt sig in i det nya röstningsförfarandet som de funnit vara lika enkelt eller enklare än ett förfarande av konventionell typ. Sammanräkningen av de vid Umeåvalet avgivna drygt 4 000 röster, vilken utfördes i dator, kunde genomföras utan problem.

Valet till 1972 års värnpliktskonferens genomfördes under RSV:s överinseende. Röstning anordnades på 100 militära förband. Totalt deltog ca 24 000 värnpliktiga som avgav ca 43 000 valsedlar. Väljare som var förhindrad atl inställa sig i vallokalen på förläggningsorten kunde rösta genom bud. Vid budröstning lades hälkortsvalsedeln in i elt innerkuvert som i sin tur placerades i elt ytterkuvert. När budet överlämnat ytterkuvertel till röstmottagaren och denna öppnat detta, lades innerkuvertet in i en kassett och öppnades på ena kortsidan. Kassetten placerades sedan i valboxen, varefter den inneliggande val­sedeln uppsamlades i valboxen. Av den rapport över valet som RSV upprättat framgår att valapparaluren på det hela taget fungerade väl. Vissa missöden inträffade dock. Flertalet av dessa inträffade när valsedlar som legat inneslutna i kuvert skulle uppsamlas i boxen. Därav föranledda undersökningar visade att en upplaga kuvert i stor utsträckning inte höll de föreskrivna mättoleranserna. Sammanräkningen av värnpliktsvalet kunde, som framgår av rapporten, genomföras utan nämnvärda komplika­tioner.

2.6  Remissyttrandena över VTU:s förslag'

2.6,1   Behovet av en valteknisk reform

Några remissinstanser tar upp den grundläggande frågan om behovet av valteknisk reform. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att en sådan reform framstår som ofrånkomlig mol bakgrund av erfarenheterna från 1970 års val, Atl länsstyrelsen lyckades genomföra sammanräkningen av detta va! berodde enligi länsstyrelsen inte bara på alt man upprättade en särskild organisation av extraanställd personal (tidvis ca 350 personer) och vidtog noggranna förberedelser, utan även pä att ett stort anta! tiänsteman logs från sina ordinarie arbetsuppgifter för att fylla nyckel­funktioner vid sammanräkningen. Delta ledde i sin tur till en allvariig eftersläpning i fråga om de vanliga arbetsuppgifterna. Även om man är beredd att acceptera både att handläggningen av de löpande arbetsupp­gifterna eftersatts och att personalen tvingas lill övertidsarbete i stor utsträckning, kan de valsedelskvantiteler som länsslyrelsen har att ta befallning med inte hanleras med manuella metoder under föreliggande tidspress ulan alt säkerlieten äventyras. Del bör enligt länsslyrelsen inte komma  i  fråga alt ytterligare en gång ta de risker som är förenade med

 Sannnanstallningcn avser de yttranden som avgetts över belänkandet (SOU 197 1; 72) Maskinell leknik vid de allmänna valen, I fråga om remissyttrandena över det tidigare belänkandei (SOU 1969:19) Ny valteknik hänvisas dels till 1971 års be­tänkande (s, 15-20), dels tili prop, 1969:148 Is. 58-61).


 


Prop, 1972:105                                                                      '-

att genomföra en manuell sammanräkningsförrätfning. Sammanfattnings­vis uttalar länsstyrelsen atl en sammanräkningsförrältning under de förutsättningar som gällde vid 1970 års val under alla förhållanden måste anses utesluten i Stockholms län. Länsstyrelsen kan inte garantera alt en sådan förrättning kan genomföras inom avsedd lid. En nämnvärl större organisation än den som verkade vid sammanräkningen 1970 är inte realistisk. Det är enligt länsstyrelsens mening inte försvarbart atl bygga delta för hela samhällsfunktionen så vitala förfarande på så osäkra förutsättningar.

Även länsslyrelsen i Norrbottens län betonar vikten av att det nuvarande valsystemet snarast möjligt ersätts med ett mera modernt förfarande.

2.6,2  Allmänna omdömen om VTU:s förslag

AUmänna omdömen om del föreslagna systemet är förhållandevis fåtaliga. Flertalet remissinstanser tar upp och granskar olika komponen­ter i systemet men avstår frän sammanfallande omdömen.

En samlad bedömning av förslaget har lett RSV till uppfattningen att elt valsystem utformat för användande av maskinell teknik på sätt VTU har föreslagit är så komplicerat från teknisk och administrativ synpunkt att del medför påtagliga risker för att valet inte kan genomföras med den säkerhet och snabbhet som krävs, RSV:s yttrande mynnar ut i etl bestämt avstyrkande av förslaget.

Statskontoret framhåller i sitt sammanfattande omdöme om förslagel att man f. n. inte är beredd aft tillstyrka det föreslagna systemet. Enligt statskontoret låter sig de högt ställda kraven på snabbhet i insamlings-och räkningsförfarandet svårligen förenas med kraven på absolut tillför­litlighet. Även om enskilda detaljer eller led i det föreslagna systemet i och för sig skulle kunna fungera tillfredsställande, torde det föreslagna systemet totalt sett bli så komplicerat atl rimliga krav på tillförlitlighet eller enkelhet inte kan anses vara uppfyllda. Regeringsrättens ledamöler säger sig hysa viss tvekan om de tekniska resurserna ännu nått sådan utveckling att en omläggning av valsystemet redan till 1973 års val kan rekommenderas.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om det föreslagna systemets funktionsduglighet säger sig länsstyrelsen i Malmöhus län inte kunna förorda att förslaget i sitt nuvarande skick läggs til! grund för lagsliftning. Inte heller länsstyrelsen i Stockholms län anser sig kunna tillstyrka utredningsförslaget i dess nuvarande skick. Enligt länsslyrelsen är förslaget behäftat med allvarliga svagheter och oklarheter främst i fråga om de datatekniska funktionerna och röstsammanräkningen i stort.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker en övergång till maskinell teknik vid de allmänna valen i huvudsaklig överensstämmelse med VTU:s förslag. Även länsstyrelsen i Jämtlands län och Svenska landstingsför­bundet förordar atl förslagel efler vissa detaljjusteringar läggs till grund för  lagstiftning,   Stockholms   kommunstyrelse  uttalar atl  förslagel   till


 


Prop, 1972:105                                                                       64

maskinellt system för såväl riksdagsval som kommunalval är motiverat. Förslaget bör enligt kommunstyrelsens mening underiätla valproceduren för både väljare och valfunktionärer. På liknande sätt uttalar sig Göteborgs kommunstyrelse.

Flertalet valnämnder ställer sig i huvudsak positiva till det maskinella systemet. Valnämnden i Stockholm uttalar att vägande skäl enligt dess uppfattning talar för att en övergång sker till ny teknik vid de allmänna valen i huvudsaklig överensstämmelse med VTU:s förslag.

2.6.3  Närmare om remissinstansernas inställning lill förslagets olika delar Valapparaluren (valboxar och kassetter)

Remissinstanserna förklarar genomgående att de i sin bedömning utgått från alt den föreslagna valapparaturen, mot vilken de i och försig inte har några invändningar atl göra, kommer all fungera med den höga grad av säkerhel som måste ställas på den. Postverkets yttrande är i delta sammanhang representativt. Där framhålls att en förutsättning för att postverket skall kunna godta det föreslagna systemet givetvis är att valboxen fungerar med en myckel hög grad av säkerhet. Det måste således utgöra absolula undantag att funklionsfel kan uppstå vid normal hantering. Postverket framhåller vidare alt man även med en myckel hög grad av funktionssäkerhet måste gardera sig för alt sådana fel kan komma all uppstå under röstningen att boxen inte kan användas.

RSV säger sig inte kunna annal än konstatera all den föreslagna valapparaluren hittills inte visat sig uppfylla de krav på tillförlitlighet som måste ställas i den praktiska hanteringen. Med hänsyn till den vikliga funktion som boxen har för hela valförfarandet finner RSV det nödvän­digt alt en helt funklionssäker box kan uppvisas före beslut om anskaffning. Enbart lämnade garantier är enligi RSV inte tillräckligt. Statskontoret har i sak samma inställning och förklarar att det i nuvarande läge aren öppen fråga om konstruktionen kan anses tillgodose de höga krav pä funklionssäkerhet som man måste ställa på den. 1 delta hänseende kan klarhet vinnas först då man på ett realistiskt sätt praktiskt provat serieproducerade kassetter och valboxar. Under hänvisning till att VTU angett att utfallet av genomförda tesler föranlett ändringar i den ursprungliga konstruktionen, uttalar länsslyrelsen i Malmöhus län att den ställer sig ytterst tveksam till genomförandet av en valleknik som bygger på hjälpmedel som ännu inte föreligger i en klanderfriU fungerande prololyp,

Valsedelssyslemet

Vad VTU anfört i fråga om valsedelssystemet har tagits upp i ett anlal yttranden, 1 dessa konstateras allmänt alt den tid som framställningen av valsedlar av hittillsvarande utseende beräknats ta förutsätter en avsevärt tidigare kandidatnominering än hittills.


 


Prop, 1972:105                                                                      (j?

Länsstyrelsen i Slockholms län framhåller all det är utomordentligt tveksamt om en så lång framställningslid som man synes böra räkna med kan accepteras med hänsyn till partiernas nomineringar och andra administrativa valförberedelser. Bortsett härifrän måsle även risken för missöden - som kan få katastrofala följder - vid en så stark koncentre­rad valsedelframställning beaktas. Skulle nyval bli aktuellt kan valsedels­framställningen medföra oöverkomliga svårigheter. Med hänsyn härtill bör det framlagda alternativa förslaget med namnlösa typbetecknade valsedlar tas upp till allvariigt övervägande. Enligt länsstyrelsens mening bör man vid en övergång lill en maskinell teknik inte vara alltför rädd för atl tillgripa lösningar som är nya och ovana för allmänheten men som är tekniskt funktionella. Tekniska och praktiska synpunkter mäste tiller­kännas grundläggande betydelse om det över huvud taget skall vara möjligt att få fram ett väl fungerande nylt valsystem. Fördelarna med de namnlösa valsedlarna är uppenbara och belydelsefulla. En självfallen förutsättning är dock, atl alla svårigheter för väljarna att få kännedom om kandidaterna på de olika valsedelslyperna undanröjs genom informa­tion i bl, a. massmedia och i vallokalerna.

Denna länsstyrelse går emellertid ett steg längre och förordar att man slopar möjligheten atl ändra valsedel med bestämd kandidatuppsättning och delta oavsett om man stannar för namnvalsedlar eller namnlösa valsedlar. Med en sådan åtgärd skulle man kunna ytterligare förenkla valförfarandet i dess olika skeden. Inte minst när det gäller att fördela namnen inom partierna, vilken fördelning länsstyrelsen menar kommer att bli mer tids- och arbetskrävande än vad VTU har räknat med, skulle stora vinster vara atl göra, Länsslyrelsen fortsätter.

De principiella betänkligheterna mot all slopa ändringsvalsedeln bör inte vara alllför stora med hänsyn till att den väljare som önskar en ändring av kandidalsammansättningen har möjlighet all använda en ifyUningsvalsedel, Mot bakgrund av den erfarenhet som länsstyrelsen har av röstsammanräkning och valsedelgranskning saml länsstyrelsens många kontakter med allmänheten torde man också våga göra det antagandet att väljarna i stor utsträckning har dålig kunskap om de valtekniska effekter­na av olika ändringsvarianter samt atl strykningar och tillägg i praktiken därför ofta görs pä etl slumpmässigt sätt. Ibland är strykningarna kanske mera uttryck för en önskan att demonstrera en uppfattning om viss kandidat än ett genomtänkt försök all verkligen påverka valresultatet. Genom att använda ifyUningsvalsedel är del mera sannolikt att den väljare som inte vill godtaga den av partiet uppgjorda listan gör en rangordning mellan kandidaterna som i allo motsvarar hans verkliga uppfattning. Vad gäller valsedlarna enligt huvudförslaget, namnvalsedlar­na, skulle man genom att slopa ändringssedeln vidare slippa ifrån de nackdelar som är förknippade med uttryckningsrutan. Man torde näm­ligen få räkna med alt väljarna i vissa fall kommerati glömma att trycka ul rutan eller trycka ul rutan ofullständigt eller i vissa fall trycka ut rutan trots alt ingen ändring gjorts i valsedeln. För vissa väljare, särskill äldre personer, kan uttryckandet av rutan länkas vålla besvär. Risk föreligger även alt valsedeln vid uttryckandet av rutan skadas på sådant sätt att den inte accepteras av datorn.

5 Riksdagen 1972. 1 saml Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                     66

Sammanfattningsvis uttalar länsslyrelsen att säkerheten i valsystemet är så betydelsefull att man inte bör avvisa tanken på atl modifiera sådana föreskrifter beträffande valproceduren som allvarligt försvårar tillämp­ningen av ett tekniskt fullgott och säkert system. Enligt länsslyrelsen tillgodoser del nuvarande manuella systemet inte de säkerhetskrav som mun måste ställa.

En minoritet inom länsstyrelsen (fem ledamöler) uttalar all de av olika skäl har betänkligheter mot ett system med namnlösa valsedlar. Under det fortsatta utredningsarbetet bör därför ansträngningarna inriktas på att finna ell tekniskt system som möjliggör bibehållande av valsedlar med kandidalnamn.

Svenska kommunförbundel avråder bestämt från att valsedlar som används vid val av kommunfullmäktige saknar kandidatnamn.

Valnämnden i Stockholm framhåller att den traditionella valsedels-typen med namn i och för sig är att föredra framför den namnlösa valsedeln. Namnvalsedlar skulle synbarligen förutsätta kandidatnomine­ring 8-9 månader före valet. En så tidig kandidatnominering är enligt valnämnden utesluten, 1 valet mellan atl förkasta del nya valtekniska systemet eller att acceptera det namnlösa valsedelsalternativet håller nämnden bestämt före att de namnlösa sedlarna är att föredra med hänsyn till de betydande fördelar som det nya systemet erbjuder i övrigt. Enligt nämndens mening kan den olägenhet som det innebär att valsedlar­na saknar namn kompenseras främst genom en effektiv information. På liknande säll uttalar sig kommunstyrelsen i Stockholm. Till både val­nämndens och kommunstyrelsens yttranden är fogade reservationer av i sak samma innebörd som den som en minoritet inom länsstyrelsen i Stockholms län gett uttryck åt. Minoriteten i kommunstyrelsen framhål­ler dessutom atl VTU enligt dess mening inte presenterat någon över­tygande motivering varför tryckningen av valsedlarna skall behöva la sä lång tid. Minoriteten framhåller att tryckningstiden synes kunna ned­bringas t, ex, genom att andra tryckerier än de två av VTU angivna anskaffar den nödvändiga maskinella utrustningen eller, om detla skulle visa sig omöjligt, genom atl man utnyttjar utländska tryckerier. Skulle ingen av dessa utvägar kunna användas bör man enligt minoriteten, överväga att endasl förse valsedlarna för riksdagsvalet och kommunfull­mäktigvalel i Slockholm med maskinläsbar information och följaktligen räkna övriga kommunval manuellt.

Regeringsrättens ledamöter uttalar att flera skäl talar för en övergång till namnlösa valsedlar. Ledamöterna pekar särskilt på att svårigheter kan uppslå att få rum med alla kandidalnamnen på de till formatet begrän­sade valsedlar som kommer att användas i den nya tekniken, Ä andra sidan förefaller det troligt att personvalsmomentel skulle försvagas i sådan grad att starka betänkligheter riktas mot det namnlösa systemet. Frågan om valsedlarnas uiformning bör därför övervägas ytteriigare.

Enligt RSV måste centrala valmyndigheten fä uppgift om alla kandi­datnomineringarna senast I mars valåret om valsedlarna skall kunna vara färdiga  vid  utgången  av  juli   månad.   Mot   bakgrund   av  de  praktiska


 


Prop, 1972:105                                                                       67

erfarenheterna från 1970 års val inger dels den omständigheten att beställningen måste tidigareläggas och dels att förutsättningarna för ändringar i efterhand väsentligt minskar, allvarliga betänkligheter från administrativ synpunkt. Det alternativa valsedelssystem som VTU skisse­rat är enhgt RSV från valteknisk synpunkt klart överiägsel ett system med namnvalsedlar. Enligt RSV:s bedömning är det nära nog en förutsättning för atl den maskinella tekniken skall vara genomförbar att det alternativa, namnlösa valsedelssystemet kommer till användning.

Enligt utredningens om den kommunala demokratin uppfattning är det klart otillfredsställande från kommunaldemokratisk synpunkt att tekniska svårigheter skall tvinga fram kandidalnomineringar inemot ett år före valet. Konsekvenserna blir särskill orimliga inför 1973 års val med tanke på det stora anla) kommunsammanläggningar som skall träda i kraft 1.1.1974. Den tidigaste godtagbara lidpunkten för kandidatnomine­ringarna är enligt utredningens mening mitten av maj eller den tidpunkt som gällde för valsedelsbeställning vid 1970 års val. Samtidigt avstyrker utredningen det alternativa systemet med valsedlar utan namn, Elt sådant system kan inte sägas ge en rimlig information till väljarna om innebörden av röstningen vid de samtidiga valen, Samma inställning till det namnlösa valsedelsallernativet redovisar länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län och flertalet valnämnder.

Några remissinstanser tar i sina yttranden upp även andra synpunkter än de nu nämnda på valsedlarnas innehåll. Göteborgs kommunstyrelse menar alt valsedel för att godtas bör innehålla kandidatnamn. Även demokratiulredningen uttalar att det alltid bör finnas kandidatnamn på valsedel.

Förslaget att den väljare som förändrat valsedelns innehåll skall trycka ut en förmarkerad ruta har kritiserats förutom av länsslyrelsen i Stock­holms län bl, a, av länsslyrelsen i Malmöhus län och valnämnden i Slockholm. De kritiska instanserna menar atl förekomsten av denna ruta komplicerar tillverkning, röstavgivning och sammanräkning.

VTUs förslag till nytt lilldelningssyslem, som bl. a. innefallar en sänkning av den fria kvoten frän fem till fyra gånger antalet röstberätti­gade, har endast föranlett ett fåtal uttalanden vid remissbehandlingen, Uiredningen om den kommunala demokratin förklarar sig känna tvek­samhet inför förslaget som innebär atl man genom att locka med etl slags indirekt partistöd skall söka få partierna all begränsa sina valsedelsbeställ­ningar. Enligt utredningens mening bör staten liksom hittills la på sig kostnaderna för tryckningen av ett vissl antal valsedlar medan samhällets ekonomiska stöd till de politiska partierna bör vara oberoende av antalet valsedlar för varie parti. Länsstyrelsen i Norrbottens län finner däremot den föreslagna nedskärningen av den fria kvoten väl motiverad.

Tiden  för röstning

VTU:s förslag i denna del har föranlett endast ett begränsat antal uttalanden vid remissbehandlingen.

Postverket framhåller alt förslaget om hur poströstningen och Irans-


 


Prop, 1972:105                                                                      68

porten av de mottagna poströsterna till sammanräkningscenlralen i Stockholm skall ordnas kan godtas. Postverket är berett att åla sig uppdraget att ordna transporterna av poströsterna på de villkor och med de förbehåll som verkel angett i sin skrivelse till VTU,

Enligt utredningens om den kommunala demokratin mening är det beklagligt att önskemålet om en snabb sammanräkning på valnalten inte tycks gå atl uppfylla utan väsentlig begränsning i framför allt möjligheter­na all poströsta på valdagen. Den främsta utgångspunkten vid bedöm­ningen bör vara att i så slor utsträckning som möjligt underlätta för alla väljare atl delta i valet. Denna målsättning är så väsentlig att den inte bör få slå tillbaka för det från massmedias synpunkt i och för sig förståeliga önskemålet atl elt slutligt valresultat skall föreligga några timmar tidigare på valnatten. Utredningen anser att det noga bör övervägas om det är rimUgl att försämra väljarnas möjligheter att delta i val genom att förkorta tiden för poströstningen. På hknande sätt ullalar sig en minoritet inom Svenska kommunförbundet.

Röslsam manräkningen

Utredningens förslag till sammanräkningsförfarande har utförligt kom­menterats av de fiesla remissinstanserna. Genomgående känner man tveksamhet inför möjligheterna att genomföra den föreslagna datorsam­manräkningen inom den tid som VTU förutsatt. Några instanser går längre och förklarar atl det inte är möjligt atl genomföra sammanräk­ningen inom de tidsramar som VTU angett.

Statskontoret anser att VTU inte redovisat tillräckligt underlag föratt ställa i utsikt att resultatet kommer att kunna föreligga så snart som VTU angett eller några timmar efler vallokalernas stängning på valdagens kväll. Statskontoret framhåller all även om man låter var och en av de dellagande maskinanläggningarna genomgå noggranna systemtester före valnalten är de sammanlagda felmöjligheterna i den föreslagna rutinen, som aldrig repeterats i full skala, synnerligen stora. Hänsynen till säkerheten gör enligt statskontorets mening all det kan ifrågasättas om inte den regionala sammanräkningen bör ske uteslutande med utnyUjan-de av länsanläggningarna saml eventuellt ytteriigare någon eller några andra statliga datoranläggningar.

Länsstyrelsen i Slockholms län framhåller att risken forell stort antal stopp vid avläsning av hålkort i dator är påtaglig eftersom hålkortsläsarna är mycket känsliga för varje slags avvikelse från det normala på hålkorten, Länsslyrelsen efterlyser en noggrann beräkning av den tidsmässiga planeringen av sammanräkningsarbetet bl, a. med hänsyn lill den lid det tar all avhjälpa stopp vid inläsningen.

De krav på hålkorten som ställs i den normala ADB-driflen för att medge störningsfri stansning och inläsning är omöjliga att uppfylla i det föreslagna valsystemet, framhåller länsslyrelsen i Västmanlands län. Det blir där fråga om mycket slora hålkortsmassor som varit utsatta för mer eller mindre omild behandling i allmänhetens händer. Korlen kan också


 


Prop, 1972:105


69


skadas av regn vid valsedelsuldelningen och av ovarsamma transporter. Man måste därför räkna med all den maskinella inläsningen kommerati försvåras avsevärt och fördröjas pä grund av inläsningsstopp och kort-kvaddar. På liknande sätt uttalar sig länsstyrelserna i Jönköpings, Malmö­hus samt Göteborgs och Bohus län.

SCB betonar att kraven på ett valsystems driftsäkerhet och sekretess måsle sättas mycket högt. Risker finns emellertid alltid och driftsäker­heten hos systemet kommer att vara beroende av tillfälliga och/eller oberäkneliga fel som kan uppträda t, ex, kortkvaddar eller fel på någon eller några datorer, SCB understryker alt den av VTU angivna tidsplanen för sammanräkningen kan komma alt bli mycket svår att hålla,

RSV framhåller att man inte hunnit helt utreda hur sammanräknings-förfarandet skall kunna medhinnas inom rimlig lid. Vissa beräkningar har dock gjorts. Dessa - vid vilka det förutsatts atl driftavbrolt på grund av t, ex. elavbrott eller maskinfel inte uppstår — visar att riksdagsvalet kan beräknas vara färdigräknat först vid fyratiden på måndagsmorgon. De övriga två valen beräknas ta vardera ca nio timmar i anspråk, vilket medför att resultatet av kommunvalet kan föreligga under måndagen och resultatet av landstingsvalet först påföljande natt, RSV framhåller att man vid dessa beräkningar också förutsatt att flera dataanläggningar än vad VTU tänkt sig kommer till användning. Vid beräkningarna har man dessutom utgått från atl valsedlarna - före inläsningen i dator -bearbetats i s, k, cardilioner, 1 denna pressas fibrerna i hålkorten sönder och veck och andra ojämnheter utjämnas. Mol bakgrund av vad RSV säger sig ha inhämtat från postverket, är del nämligen uteslutet att utan en föregående bearbetning i cardilioner läsa in externa hålkort, dvs, hålkort som varit ute hos allmänheten, i en hålkortsläsare, eftersom antalet stopp och kvaddar då blir orimligt stort. Även efter en sådan bearbetning kan man enligt RSV räkna med alt ca ! % av hålkorten kommer att förorsaka stopp vid inläsningen i datorn.

RSV betonar att särskilt sammanräkningen av poströsterna ställer minutiösa krav på noggrannhet. Räkningen av dessa kräver vissa manuella rutiner som inte behövs vid räkningen av vallokalsrösterna. Röstkort och valsedlar, som kan beräknas uppgå till sammanlagt ca 4 miljoner, måste sälunda hållas i en absolut ordning. Bryts ordningen blir del i regel omöjligt att hänföra valsedlarna till rätt valkrets, RSV ifrågasätter om man — trots den myckel goda arbelsdisciplin som måste råda i räknings­centralen - kan utesluta att ordningen i enstaka fall bryts. Under alla förhållanden bör, menar RSV, sammanräkningen av poströsterna ske regionall och inte centralt som VTU föreslagit. En regional sammanräk­ning av poströsterna förordas vidare av länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län.

DAFA tar i sitt yttrande främst upp de problem som är förbundna med sammanräkningen av poströsterna. Även DAFA menar att de hålkort som skall läsas in i den gemensamma räkningscentralen kan förväntas vara i sämre skick än som är normalt i ADB-produklion, Dels har  de  varit   ute   bland  allmänheten, dels kan  de vara  försedda med


 


Prop, 1972:105                                                                       70

"naturliga" ojämnlieler pä grund av utlryckningsrutorna, inför vilka DAFA f, ö, känner tveksamhet. Det är relativt ovanligl att hålkort som varit ute hos allmänheten används som informationsbärare i ett ADB-system ulan att i ett särskilt arbetsmoment genomgå en förbätliings-process (rekonditionering) innan de avläses av datorn, DAFA säger sig inte känna till något fall där större mängder hålkort läses direkl i dator utan föregående rekonditionering och DAFA menar att det är starkt motiveral att låta valsedlar och röstkort genomgå en sådan rekonditio-neringsprocess i cardilioner före inläsningen i dator. Utifrån de erfaren­heter som postverket har av externa hålkort anser DAFA all det är realistiskt att räkna med att bearbetningen av ca 4 miljoner hålkort i den för riket gemensamma räkningscentralen för poströster kommer att ta sammanlagt ca 3 000 timmar. DAFA.s slutsats blir att förslaget till en centraliserad sammanräkning innebär sådana praktiska svårigheter atl DAFA finner sig böra avstyrka det. I stället förordar DAFA en ny utredning för att utarbeta ett förslag till poslrösträkning som baseras på ett decentraliserat system. Därvid bör enligt DAFA:s mening särskilt de tekniska och praktiska frågor beaktas som hänger samman med hantering av valsedlar och röstkort.

Länsslyrelsen i Stockholms län gör i sitt yttrande en utförlig analys av det föreslagna sammanräkningsförfarandet. Därvid uppehåller sig länsslyrelsen särskilt vid den del som rör mandatfördelningen inom partierna. Länsstyrelsen framhåller därvid atl VTU enligt dess mening i alllför hög grad baserat sill förslag på anlagandel att varken alternativa listor eller ändrings- och ifyllningsvalsedlar i framliden skall förekomma i någon nämnvärd utsträckning. Ett sådant antagande synes länsslyrelsen alltför äventyrligt. Sannolikheten talar i stället för alt partierna kommer att återgå til! att använda olika listlyper i större utsträckning än vad som var fallet vid 1970 års val sedan man nu fått erfarenhet av samtidiga val. Man måste vidare beakta att lokala kommunala opinioner nu gör sig hörda på elt mera livaktigt säll än tidigare. Denna tendens kan leda till ökad förekomst av alternativa listor. Förekomsten av på något sätt avvikande listor liksom förekomsten av dubbelvalssituationer påverkar också på elt avgörande sätt del tidsmässiga genomförandet av alla de tre valen. Sammanfattningsvis uttalar länsslyrelsen att man ingalunda kan utgå från all VTU:s förslag kommer all leda lill ett snabbare genomfö­rande av röstsammanräkningen vid 1973 års val. Det finns tvärtom risk för att avslutandet av valen kommer att dra ut ännu längre på tiden om de faktorer som påverkar genomförandet av sammanräkningen -förekomsten av alternativa listor eller spränglistor, benägenheten hos enskilda väljare atl godta färdiga listor, antalet platser som skall besättas inom partierna och förekomsten av dubbelvalssituationer - skulle komma att samverka i ogynnsam riktning. Under alla förhållanden återstår, betonar länsstyrelsen, en omfattande detaljplanläggning innan man står på säker grund. Vidare står det klart, uttalar länsstyrelsen, alt personalåtgången hos olika myndigheter kommer att bli fullt jämförbar med den vid 1970 års val.


 


Prop, 1972:105                                                                       7 1

Röstlängdsförfarandet

Flertalet av de remissinstanser som yllrat sig över VTU:s förslag lill nytt röstlängds- och röstkortsförfarande tillstyrker i princip förslagen. Kritiska röster saknas dock inte.

Länsstyrelsen i Malmöhus län hör till de instanser som är kritiska mot förslaget till nytt röstlängdsförfarande. Denna länsstyrelse menar att förslaget att flytta tillbaka kvalifikationsdagen från 10.6 lill 30,4 innebär en allvarlig försämring i föriiällande lill nuläget. Genom förslaget ute­slängs från valet de personer som blivit svenska medborgare under tiden 1,5-10.6 valåret. Enligt vad länsstyrelsen säger sig ha funnit hartidigare-läggningen av kvalifikationsdagen blivit nödvändig på grund av den lid som framställningen av de maskinläsbara röstkorten kräver. Länsstyrelsen ser det som djupt otillfredsställande att tekniska hänsyn tvingar (mm en ordning som innebär att vissa medborgare utestängs från alt delta i valet.

Valnämnden i Stockholm accepterar - om än med (veksamhet - att upplagande i röstlängd görs beroende av kyrkobokföringsförhållandena 30,4 men ifrågasätter om man inte bör behålla de nuvarande reglerna för anmärkningsförfarandet och alltså i längden kunna ta upp den person som i framställd anmärkning visar att han fyller villkoren i fråga om medborgarskap och myndighet vid anmärkningstidens utgång. Samma förslag förs fram i andra yttranden bl, a, från kommunstyrelsen och valnämnden i Göteborg.

I fråga om den närmare utformningen av förslaget förklarar länsslyrel­sen i Malmöhus län atl den inte delar VTU:s uppfattning alt man med fördel kan slopa hindersunderrättelserna. Enligt länsslyrelsens meningar dessa underrättelser del främsta korrigeringsmedlet för de fel som trots aUt ibland uppträder i längderna, Samma uppfattning har lokala skatte­myndigheten i Stockholms fögderi som anser att det framstår som elt anmärkningsvärt steg bakåt atl bygga rösträtlskontrollen på det ålder­domliga systemet med utläggning. Snarare borde man överväga att slopa delta led i förfarandet och i stället enbart lita till hindersunderrättelserna. Liknande uttalande görs bl, a, av valnämnderna i Stockholm och Göte­borg.

I några yttranden lar man upp förslagets kommunalrätlsliga aspekter. Svenska kommunförbundel framhåller all slopandet av bindningen mel­lan mantalslängd och röstlängd får den egendomliga konsekvensen atl en person, som blir röstberättigad och även valbar i inflyttningskommunen redan samma år inflyttningen sker, kommer alt ha kvar sitt medlemskap och den därlill knutna besvärsrätten i utfiyttningskommunen hela delta år och fram lill 1,3 påföljande år. Liknande påpekanden görs bl, a, av RSV samt kommunstyrelsen och valnämnden i Stockholm.

Valnämnden

VTU.s förslag att det inte längre obligatoriskt skall finnas en valnämnd i varie kommun har föranlett åtskilliga uttalanden under remissbehand-


 


Prop. 1972:105                                                                      72

lingen. Meningarna om förslaget är delade. Regeringsrältens ledamöler finner förslaget välbetänkt. Det påpekas att etl av VTU inte anfört skäl är att valnämnden utgör etl mellanting mellan statligt och kommunalt organ, vilket fört med sig svårigheter i rättstillämpningen. Det är dock önskvärt betonas det i yttrandet all det organ som skall ombesörja valbestyren fär en parlamentarisk sammansättning. Svenska kommun­förbundet representerar den motsatta meningen. Förbundet framhåller att den omständigheten att valnämnden numera har mera begränsade uppgifter än tidigare knappasl utgör tillräckliga skäl för alt hell avvara lagbestämmelser om det organ, som i varje kommun har att förbereda och leda genomförandet av de allmänna valen. Förbundet förordar att det i lagen slås fast att det skall finnas en valnämnd i varje kommun och atl valnämnden skall utgöras av en särskilt utsedd nämnd eller av kommunstyrelsen. Dessutom bör det ges föreskrifter om särskild val­nämnds sammansättning och arbetsformer efter mönster av vad som gäller för andra kommunala nämnder. Också uiredningen om den kommunala demokratin anser att bestämmelserna om obligatorisk valnämnd i varie kommun bör finnas kvar. Uiredningen menar dock alt beslämmelserna bör innebära alt valnämnd skall bestå av ordförande och minst fyra ledamöter. Därigenom blir det i regel möjligt för alla i fullmäktige representerade partier alt bli företrädda i nämnden.

Valkungörelsen

Förslagel att den allmänna valkungörelsen skall slopas behandlas av några instanser. Även på denna punkt är meningarna delade, Länsslyrel­sen i Stockholms län finner förslaget välmotiverat men framhåller atl del är nödvändigt atl ge särskild information när fråga är om extra val av olika slag — t, ex, omval i en enstaka kommun. En motsatt inställning till förslagel har länsstyrelsen i Västmanlands län som framhåller alt kun­görelsen - modernt utformad — är en väsentlig och officiell del av valinformationen. Länsstyrelsen tillägger att VTU:s förslag går stick i stäv mot de nuvarande principerna för spridning av kungörelser m, m. och vidgad samhällsinformation över huvud taget.

Kostnader

1 flera yttranden framhålls att det är en brist i förslaget att där inte redovisas de kostnader som det nya valsystemet kommer atl medföra. Statskontoret anför sålunda atl trots atl kostnadsbesparing inte ingår som ett av motiven till en övergång till elt nytt valtekniskt system, är kostnadsfrågorna självfallet av intresse. Enligt statskontorels mening hade VTU bort redovisa koslnadema för del föreslagna systemet. Innan så skett bör slutlig ställning tUl förslaget inte tas,

RSV anser sig på grundval av gjorda överslagsberäkningar kunna slå fast all merkostnaden för användning av maskinell teknik kan beräknas översliga 20 milj, kr.


 


Prop, 1972:105                                                                      3

2,7  Kompletterande utredning

Av den redogörelse för remissyttrandena över VTU;s förslag, som har lämnats i det föregående, framgår all det föreligger ell påtagligt behov av genomgripande ändringar i vallagsliftningen. Meningarna är däremot delade om man därvid bör följa den av VTU föreslagna linjen och gå över till ett maskinellt röstnings- och sammanräkningsförfarande. De remiss­instanser finns som förordar atl reformen genomförs inom det nuvarande manuella förfarandets ram. Mot bakgrund av vad som sålunda anförts har det framstått som önskvärt att närmare undersöka förutsättningarna för en reform inom det nuvarande förfarandets ram innan slullig ställning las lill frågan om del framlida valförfarandet, Kungl. Maj:t har därför uppdragit ål RSV atl i egenskap av central valmyndighet göra denna undersökning och avge de förslag som den kunde föranleda.

Undersökningen, för vilken den förutsättningen har uppställts att valen genomförs på i princip samma sätt och med användande av valsedlar av samma slag som vid 1970 års samtidiga val, har inriktats på att förenkla och underiätta i första hand länsstyrelsernas arbetsrutiner inför och vid sammanräkningen. Därvid har prövats vilka möjligheter det finns att vid denna använda maskinella hjälpmedel. Vidare har undersökts om och i så fall vilka åtgärder som kan företas för alt i så stor utsträckning som möjligt få med även poströsterna i den preliminära sammanräkningen som sker i vallokalerna på valnatten. En utgångspunkt har därvid varit att röstning på postanslalt på valdagen skall ske i samma utsträckning som tidigare och alltså utan någon tidsmässig begränsning i förhållande lill vad som har gällt förut,

I skrivelse lill Kungl, Maj:t den 31 maj 1972 har RSV redovisat resultatet av sina undersökningar. Skrivelsen, till vilken jag återkommer i det följande, lorde få fogas som bilaga I lill protokollet i detta ärende,

3 Det primärkommunala suppleantsystemet

3,1   Nuvarande ordning

Ar 1969 ändrades kommunallagen, kommunallagen för Stockholm och lagen om församlingsstyrelse så att fullmäktige fick besluta att del skulle finnas suppleanter för fullmäktige (jfr prop. 1969:129, KU 44, 45 och 49, rskr 405-407). De närmare bestämmelserna om antalet suppleanter och om hur de skall utses finns i KVL.

Enligt 24 § KVL får endast ospaltade valsedlar användas vid val av fullmäktige i kommun där det enligt fullmäktiges beslut skall finnas suppleanter för fullmäktige. Suppleanterna utses genom nya sammanräk­ningar efter det fullmäktigvalet har avslutats. Därvid skall för varje fullmäktig göras sammanräkningar lill elt antal som motsvarar hälften av de ordinarie platser som partiet fåll i varje valkrets. Utgör hälften ett brutet tal görs lika många sammanräkningar som motsvarar närmast högre hela tal. Vid varje sammanräkning tas hänsyn bara lill de valsedlar som upptar den ordinarie fullmäktigens namn. Del kommunala supp­leantsyslemet är alltså inte bara parti- utan även valkrets- och listlrogel.


 


Prop, 1972:105                                                                      74

Reglema innebär dels att fullmäktigsuppleanterna fungerar som grupp­suppleanter och inte som personliga suppleanter, dels att antalet supp­leanter kommer att uigöra omkring hälften av antalet fullmäktige förutsatt atl partiet i fråga går fram i valet med en enda valsedelslyp, 1 den mån ell parti använder fiera valsedelslyper och fullmäktig utses från mer än en sådan valsedelstyp kommer både antalet grupper av supplean­ter och det totala antalet suppleanter för partiet att öka.

Har en kandidat utsetts till fullmäktig för mer än en valkrets, får han enligt gällande regler själv bestämma för vilken valkrets han vill anses vald. Sådana dubbelvalssituationer förekommer ofta vid de kommunala valen, ettersom partierna i stor utsträckning använder samma valsedelstyp inom en kommun även när den är indelad i valkretsar. I den eller de valkretsar där fullmäktigen inte går in, intas hans plats av den som skulle ha efterträtt honom om han avgått under valperioden. Inträder suppleani som ordinarie fullmäktig, utses en ny suppleant i hans ställe. Har alla suppleanter kallals in till ordinarie fullmäktige eller eljest avgått som suppleanter, utses ytterligare en, men bara en suppleant. De nämnda reglerna infördes till 1970 års val (jfr prop. 1970:131, KU 50) i syfte att garantera dels att samtliga fullmäktigeplatser kan besättas med ordinarie innehavare innan sammanräkningarna för utseende av suppleanter påbör­jas, dels att antalet suppleanter för parti kommer atl uppgå till minst hälften av del antal fullmäktige som partiet fått,

3.2  Utredningens om den kommunala demokratin förslag 3,2,1   Inledning

Utredningen har haft i uppgift att i samråd med kommunallagsutred­ningen kartlägga hittills gjorda erfarenheter av det är 1969 införda primärkommunala suppleantsyslemet och överväga behovet av ändringar. Enligt utredningens mening är del emellertid ännu för tidigt att göra en mera allsidig bedömning av systemels allmänna verkningar. En sådan bedömning bör anstå till dess något längre tid gått av innevarande valperiod som är den första under vilken institutet fungerar. Av samma skäl har utredningen i denna utredningsetapp inte heller gått närmare in på frågan om suppleantsyslemets fakultativa karaktär bör överges och en övergång ske lill elt obligatoriskt suppleantsystem. Utredningens arbete i denna etapp har därför begränsats till frågan om antalet suppleanter i kommunerna — mot bakgrund av det faktiska utfallet av gällande regler - bör begränsas och hur detta i så fall skall kunna åstadkommas.

De nuvarande suppleantreglerna har uiredningen funnit leda till atl etl mycket slort antal suppleanter utsetts i vissa kommuner. Vid 1970 års val utsågs suppleanter i 365 av landets 464 kommuner. Undersökningar, som utredningen gjort, visar att det i dessa 365 kommuner utsågs sammanlagt 15 057 fullmäktige och 15 052 suppleanter, dvs, i genomsniti en suppleant per fullmäktig, I vissa län utgör suppleantantalel omkring hälften av antalet fullmäktige, 1 andra län åter är suppleanterna betydligt fler äii fullmäktige. Ser man på de enskilda kommunerna visar undersök-


 


Prop. 1972:105                                                                      75

ningen all många kommuner har betydligt fier suppleanter än fullmäk­tige. 1 åtskilliga kommuner är antalet suppleanter lika stort eller dubbelt så stort som antalet fullmäktige. Några kommuner har mer än tre gånger sä många suppleanter som fullmäktige.

Att sä mänga suppleanter kommit att utses i vissa kommuner beror på att de nuvarande reglernas konstruktion är sädan att suppleant för fullmäktig hämtas inte bara från hans valkrets utan även från den lisllyp från vilken fullmäktigen valts samt atl antalet suppleanter för varie fullmäktig relateras till det antal platser som partiet totalt erhållit i kommunen eller valkretsen. Detta betyder alt om ell partis fullmäktige utses från mer än en lista så kommer suppleantantalel att bli större än hälften av partiets mandatantal i fullmäktige. I dessa fall kommer den relation mellan antalet fullmäktige och antalet suppleanter - dvs. hälften så mänga suppleanter som fullmäktige - som man vid reglernas tillkomst ansåg böra vara den riktiga alltså inte att uppnås. Det nuvarande systemet kan vidare leda till att ett parti får fler suppleanter än ett parti med fler mandat i fullmäktige. Atl systemet inte garanterar alt partierna får suppleanter i proportion till sin mandatmässiga styrka i fullmäktige har ansetts som en allvarlig nackdel.

Det stora antal suppleanter som sålunda utsetts i flera kommuner har gett upphov till främst praktiska problem konstaterar utredningen vidare. Kommunernas administrativa arbete har sälunda ökat. På några håll rymmer inte de kommunala sessionssalarna både fullmäktige och suppleanter samtidigt. Arvodeskostnaderna har också skjutit i höjden.

Erfarenheterna från 1970 års val gör del enligt utredningens mening angeläget med en reform i syfte atl begränsa antalet suppleanter för fullmäktige.

3,2,2  Principerna för en reform

Enligt utredningens mening mäste ell suppleantsyslem bygga på principen alt suppleanterna skall utses vid själva valet. Det kan alltså inte komma i fråga atl åstadkomma en begränsning av suppleantantalet enligt en metod som förutsätter atl suppleanterna väljs indirekt, dvs, pä i princip samma sätt som ledamöler och suppleanter i kommunala nämnder. En sådan metod, som visserligen är lagtekniskt enkel, avvisades f, ö,, påpekar uiredningen, redan i den proposition (1969:129 s, 124) som ligger lill grund för gällande regler.

Utifrån denna grundläggande princip diskuterar uiredningen vilka principer som i övrigt bör vara vägledande. Därvid behandlar utredningen frågan om del i lag skall föreskrivas vilken relationen skall vara mellan antalet ordinarie fullmäktige och antalet suppleanter för varje parti eller om kommunerna i princip skall lämnas frihei all avgöra i vilken utsträckning som antalet suppleanter skall begränsas. Väljs det senare alternativet, bör dock enligt utredningens mening antalet suppleanter som skall ulses maximeras.


 


Prop, 1972:105                                                                      76

Med hänsyn till att kommunerna f. n. har rätt att, inom vissa gränser, bestämma såväl hur många fullmäktige som det skall finnas som om det över huvud skall finnas suppleanter för fullmäktige anser utredningen det senare av de två alternativen vara att föredra. Det lägsta antalet suppleanter som skall få utses bör bestämmas till en kvotdel av antalet fullmäktige. Denna kvotdel bör i princip inte få vara större än hälften.

Utredningen erinrar i detta sammanhang också om alt man vid suppleantinslilutets införande uttalade all syslemet borde utformas så atl varje parti som fått representation i fullmäktige tillförsäkrades åtminstone en suppleant. Vidare borde suppleani för fullmäktig hämtas från samma lista som fullmäktig. Systemet borde med andra ord vara listtroget. Samtidigt erinrar utredningen om all en av de invändningar som riktats mot det nuvarande suppleantsystemet varit att det inneburit att partierna inte fått suppleanter i proportion till deras styrka i fullmäktige. Ett krav på proportionalitet går emellertid enligt utred­ningen inte all hell förena med kravel på listlrohet. Etl listlrogel system kan nämligen leda till att ett parti som går fram med flera listor får ett större antal suppleanter än etl parti som använder endast en lista, trots att det senare partiet fått fler mandal i fullmäktige. Enligt utredningens mening bör suppleantsyslemet i första hand tillgodose proportionalite-len. I den mån kravet på proportionalitet kommer i strid med kravet på listlrohet bör detta senare krav alltså vika. Med en sådan ordning kan de politiska partierna knyta ett större antal medlemmar till den kommunala verksamhelen. Häri ligger enligt utredningen ett särskilt värde.

Genom all prioritera proporlionalilelssynpunkten i etl system där antalet suppleanter i princip skall utgöra högst hälften av fullmäktig-antalet kan man inte garantera att varje förekommande listtyp kommer att utse suppleanter. Detta är emellertid en logisk konsekvens av elt syslem, som förutsätter all suppleanterna fungerar som gruppsuppleanler och inte som personliga suppleanter. Etl suppleantsyslem som prioriterar proporlionalilelssynpunkten, bör emellertid utformas så atl fullmäktig som avgår under mandatperioden alllid skall efterträdas av någon som förekommer på fullmäktigens lista. Uiredningen anser därför alt systemet bör kompletteras med en särskild efterträdarregel av delta innehåll,

3.2,3  Suppleantsyslemets närmare utformning

Utredningen konstaterar att olika allemaliv erbjuder sig när del gäller att utifrån de tidigare angivna allmänna principerna utforma suppleant-systemet. En metod är all jämka de nuvarande reglerna så att antalet suppleanter bestäms med ledning av del anlal fullmäkligplatser som tillfallit resp, lista i stället för som nu partiet som helhet. En annan metod är att fullmäktige på förhand får bestämma hur många suppleanter som skall ulses i kommunen. Utredningen förordar för sin del den sistnämnda metoden. Till skillnad från den förstnämnda metoden kan man med den åstadkomma dels en bättre proportionell fördelning mellan partierna av suppleantplalserna, dels alt de suppleanter som kommer atl


 


Prop, 1972:105                                                                       77

ulses kan beräknas på förhand. Med vilken exakthet som denna beräkning kan göras blir beroende av om antalet suppleanter bestäms lill elt fixerat antal för hela kommunen eller slälls i relation till del antal mandat som varje parti erhållit i fullmäktige. Vid valet mellan dessa två alternativ har utredningen stannat för det senare. Dels är detla alternativ tekniskt enklare att tillämpa. Dels ger det en mera rättvis suppleantför­delning mellan partierna än om del lolala antalet suppleanter är fixerat på förhand. Enligt utredningens mening skall alltså fullmäktige bestämma atl antalet suppleanter skall uigöra en viss kvotdel av del anlal mandal som varie parti erhållit i kommunen eller, i valkretsindelade kommuner, i valkretsen. Som tidigare har nämnts förordar uiredningen all kvoldelen inte sätts högre än hälften.

Den föreslagna regleringen bör enligt utredningens mening komplette­ras i två hänseenden. Dels bör en minimiregel införas som garanterar atl varje i fullmäktige representerat parti tillförsäkras minsl en suppleani. Dels bör det föreskrivas att endasl Usla som blivit representerad i fullmäktige skall få komma i fråga vid fördelningen av suppleantplalserna inom partierna. Ulan en minimiregel i ell system där suppleantplatserna fördelas proportionellt kan små partier om den eller de ordinarie ledamölerna har förfall bli ulan representation i fullmäktige. Detta finner utredningen otillfredsställande från representalivitelssynpunkt. Om även i fullmäktige orepresenterad lista skall få vara med och besätta suppleant­plats uppstår den enligt utredningen inte rimliga situationen att lista som inte i valet fått tillräckligt väljarstöd för att bli representerad ändå - vid förfall för ordinarie fullmäktige - kan bli företrädd i fullmäktige.

Avslutningsvis framhåller uiredningen all de förordade nya suppleant­reglerna är avsedda atl tillämpas även vid de kyrkliga valen.

Utredningens förslag är inte enhälligt på alla punkter, 1 en reservation föreslår ledamöterna Boo och Elmstedl att antalet suppleanter obligato­riskt skall utgöra hälften av resp, partis mandatantal i fullmäktige, I ett särskilt yttrande framhåller ledamoten Åstrand att utredningen enligt hans mening borde ha förordat etl enhetligt och obligatoriskt suppleant­syslem i landels kommuner,

3,3 Remissyttrandena över utredningens om den kommunala demokra­tin förslag

Behovet av ändring

Slor enighet råder bland remissinstanserna om behovet av en ändring i nuvarande bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfull­mäktige. Så framhåller t, ex, länsstyrelserna i Östergötlands, Kopparbergs och Göteborgs och Bohus län, att erfarenheterna från föregående val visar all nuvarande regler är otillfredsställande och på många håll har medfört så klara olägenheter alt utredningens förslag bör genomföras redan nu i avvaktan på en slutlig utvärdering av suppleantsyslemet. Länsslyrelsen i Kopparbergs län framhåller atl tillämpningen av beslämmelserna vid 1970 års val medförde all inom vissa kommuner inom länet utsågs ett


 


Prop, 1972:105                                                                      78

mycket stort antal suppleanter, i vissa fall tiU ell anlal som var vida större än antalet fullmäktigledamöter. Länsstyrelsen anser all det är synner­ligen otillfred.sställande att gällande bestämmelser kan få sådana konse­kvenser. Flera kommuner framhåller också atl nuvarande suppleant­syslem i vissa fall medför orimligt många suppleanter. Bl, a. kommunsty­relsen i Mora kommun anser att del administrativa merarbete detta innebär medför icke obetydliga kostnader för kommunerna.

Svenska kommunförbundels länsavdelning i Södermanlands län fram­håller att samtliga kommuner i länet har infört suppleanter och alt suppleantsyslemet har blivit mycket allmänt accepterat. Länsavdelningen delar också utredningens uppfattning att ytterligare lid bör förflyta innan en mer genomgripande översyn av systemet företas. Även Svenska kommunförbundel uttalar att en allsidig bedömning bör anstå tills ytterligare erfarenheter vunnits, men all man bör försöka komma till rätta med de praktiska olägenheter som föreligger till 1973 års val.

Några remissinstanser ställer sig emellertid tveksamma till behovet av en ändring nu. Så anser länsslyrelsen i Uppsala län att det är tveksamt om tillräckliga skäl föreligger alt redan nu ompröva gällande bestämmelser då de principiellt vikliga ställningstagandena skjuls på framliden. Länssty­relsen framhåller att några väsentliga ölägenheter i nuvarande system inte har konstaterats i fråga om Uppsala län. Länsstyrelsen är emellertid medveten om att nuvarande syslem i viss mån kan avhålla kommunerna från att införa eUer behålla det i och för sig fördelaktiga suppleantsyste­met. Länsstyrelsen instämmer därför i utredningens åsikt atl valreglerna bör ändras.

Fakultativt eller obligatoriskt suppleantsyslem

En stor majoritet bland remissinstanserna stöder utredningens förslag om atl etl fakultativt suppleantsyslem skall behållas. Många kommuner, däribland kommunfuUmäktige i Göteborg, Gislaved och Luleå anser det sålunda viktigt atl frågan om kommunerna skall ha frihei alt avgöra om suppleanter skall finnas för fullmäktige prövas först sedan ytteriigare erfarenheter vunnits. Även länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför liknande synpunkler. Svenska kommunförbundel anser att det står i god överensslämmelse med den principiella ståndpunkt som lagstiftaren intagit, alt suppleantinstitutionen är fakultativ, RSV delar också utred­ningens uppfattning atl nuvarande regel att suppleantinstilulet skall vara fakultativt bör behållas.

Flera remissinstanser ansluler sig emellertid till det särskilda yttrande som avgivits av ledamoten Åstrand, De framför atl det inte finns anledning alt behålla etl fakultativt syslem. Dessa remissinstanser menar atl erfarenheterna för kommunernas del beträffande suppleantsyslemet redan visat alt det finns ett klart behov av suppleanter och alt ett enhetligt och obligatoriskt suppleantsyslem därför bör införas, Syn­punkler av detta slag framförs av länsslyrelserna i Västernorriands och Kopparbergs   län,   kommunfullmäktige   i   Hultsfred,   Bollnäs,   Laholm,


 


Prop, 1972:105                                                                     

Munkedal, Partille, Uddevalla, Ange, Sandviken saml kommunstyrelsen i Nyköping. Samarbelsnämnden i Sundsvalls kommunblock ifrågasätter starkt om inte ett enhetligt och alla kommuner omfattande suppleant-system kan vara fördelaktigt och bör prövas nu, så att erfarenheter av ett sådant syslem kan vinnas till den vidare översyn som utredningen anger skall komma senare.

Listlrohet eller proportionalitet

Fiertalel remissinstanser är positiva lill utredningens förslag att suppleanter skall ulses i proportion lill partiernas representation i fullmäktige. Så framhåller t. ex, länsstyrelserna i Kalmar och Jämtlands län bl. a. att ett av de viktigaste kraven på suppleantsystemet är att det ger en så långt som möjligt rättvis fördelning mellan partierna. Länsstyrel­sen i Kalmar län anser att det är otillfredsställande att partierna inte är tillförsäkrade suppleanter i proportion till deras representation i fullmäk­tige, Länsslyrelsen menar därför all man ej bör behålla krav på listtrohet, annat än i så måtto att suppleanterna skall utses från lista som givit partiet representation i fullmäktige. Enligt länsslyrelsens mening är ell eftergivande av kravet på listtrohet konsekvent med hänsyn lill supp­leanternas nuvarande ställning som gruppsuppleanter. Kommunalfullmäk­tige i Göteborg framhåller atl förslaget ger kommunerna elt betydande mått av valfrihet och att det ansluler väl till kommunens tidigare inställning till gruppsuppleantsystem. Svenska kommunförbundet fram­håller att det måste anses mer väsentligt, att partierna tilldelas supplean­ter i. förhållande lill sin styrka i fullmäktige, än att varje i fullmäktige representerad      listtyp     garanteras     suppleantplals.

Några remissinstanser avstyrker dock utredningens förslag att sup­pleanter skall utses i proportion lill partiernas representation i fullmäk­tige. Länsstyrelserna i Hallands och Västernorrlands län framhåller att varje lista som erhållit mandat, bör tillförsäkras suppleant. Länsstyrelsen i Hallands län delar inte utredningens mening att gruppsuppleanter är en logisk konsekvens av nuvarande system, eftersom nuvarande system är listtroget. Länsstyrelsen anser inte atl uiredningen motiverat sill ställ­ningslagande på denna punkt. Länsstyrelsen framhåller alt det är en viktig princip, all medborgarna genom valet skall ha rätl alt påverka inte bara partiförhållandena ulan även personuppsältningen i den representa­tiva församlingen. Också några kommuner, däribland kommunfullmäk­tige i Hultsfred, uttalar stöd för systemet med listsuppleanler.

Utredningens förslag angående systemet för efterträdarval, innebäran­de att efterträdare skall ulses från samma lista som den avgångne ledamoten, tas upp av länsstyrelsen i Södermanlands län. Länsstyrelsen anför all den i och för sig inte motsätter sig förslaget men anser alt systemet kan ifrågasättas, Länsslyrelsen framhåller atl det vid suppleant­syslemets införande bl, a, underströks betydelsen av den erfarenhet av kommunala frågor som en suppleant kan vinna genom sill deltagande i fullmäk tigsammanträden.


 


Prop, 1972:105                                                                      80

Principerna för en reform

Sammanlagt 14 länsstyrelser och omkring 70 kommuner tillstyrker utredningens huvudförslag. Några länsstyrelser, däribland länsstyrelserna i Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län biträder utredningens förslag men framhåller att de endasl ser det som en lösning av provisorisk karaktär. Länsstyrelsen i Södermanlands län tillstyrker också lörslaget men framhåller atl den sammanräkningsmelod som utredningen före­slagit är mer invecklad än den som tillämpades vid 1970 års val.

Kommunfullmäktige i Luleå anför alt de hittills vunna erfarenheterna av suppleantsyslemet ger vid handen att en reducering av antalet suppleanter inte strider mot de skäl för ett suppleantsyslem som åberopades när systemet infördes.

Regeringsrätten anser sig sakna anledning alt ta ställning till valet mellan de presenterade lösningarna men framhåller atl det allmänt lorde kunna sägas, att kvotdelsmetoden dels blir lättare atl tillämpa än meloden med fixerat anlal suppleanter, dels också medför en mindre komplicerad lagtext än den andra metoden. Svenska kommunförbundet framhåller att kvotdelsmetoden är att föredra framför andra i betänkan-del diskuterade lösningar. RSV har, i likhet med utredningen, funnit att kvotdelsmetoden ger en bättre proportionalitet än metoden med ett fixt anlal mandat vid fördelningen av suppleanter mellan partierna. Metoden är också den enklaste ur administrativ synpunkt. Riksskatteverket förordar därför denna metod.

6 länsstyrelser och 31 kommuner ansluter sig till den uppfattning som har kommit till uttryck i reservationer till utredningsförslaget. Länsstyrel­serna i Skaraborgs och Västernorriands län framhåller all de anser alt principiella skäl talar för enhetlighet. Länsstyrelsen i Väslernorrlands län framhåller vidare atl det vore fördelaktigt om etl enhetligt suppleant­syslem kunde införas redan den 1 januari 1974 då kommunindelnings-reformen är genomförd i huvudsak. De kommuner som förordar reservan­ternas förslag anför också önskvärdheten av ett enhetligt system som huvudskäl. Så framhåller t, ex. kommunfuUmäklige i Karlshamn alt erfarenheterna av det nya syslemet för kommunernas del enbart har varit goda och att man därför inte har något atl erinra mot atl kvotdelsmeto­den kompletteras med en hälftenregel. Likartade synpunkler framförs av bl, a, kommunstyrelsen i Katrineholm och kommunfuUmäklige i Fal­köping.

Fyra länsstyrelser och en kommun uttalar sig för det i belänkandet diskuterade alternativel att endast göra jämkningar i nuvarande sup­pleantsyslem. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser bl, a. atl det nu är för tidigt atl göra en allsidig bedömning av suppleantsyslemets verkningar. Av detla skäl menar länsstyrelsen att de övriga lösningarna, vilka innebär radikala förändringar i suppleantsyslemet, inte bör prövas för dagen. Experiment med hell artskilda system bör enligt länsstyrelsen anslå till etl senare lillfälle. Länsstyrelsen i Hallands län anför att de båda huvudalternativen i utredningens förslag är betydligt mer komplicerade


 


Prop, 1972:105                                                                      «'

än nuvarande ordning. Detla gäller enligt länsslyrelsen bl. a, sammanräk­ningsförfarandet, Länsslyrelsen menar vidare, all ytteriigare en anmärk­ningsvärd följd av utredningens huvudalternativ är all suppleani inte inkallas till ordinarie ledamot när en fullmäktig avgått utan alt ny sammanräkning i stället skall företas.

4 Registrering av partibeteckning m, m, 4,1   Nuvarande ordning

En av de bärande principerna i det svenska valsystemet är den fria nomineringsrällen. Denna innebär alt väljaren har rätt att på sin valsedel ta upp vilka kandidater han vill och under vilken partibeteckning som helst. Någon obligatorisk, officiell registrering av vare sig partier eller kandidater förekommer alltså inte i vårt land. Däremot har möjlighet öppnats för ett parti alt få sin beteckning registrerad. Genom registre­ringen kan partiet i viss utsträckning skydda sin beteckning mol alt utnyttjas illojalt, dvs, användas på valsedlar som inte upptar kandidater som företräder partiet,

F, n, kan partibeteckning registreras endasl för val till riksdagen, 1 54 § 1 mom, ValL anges under vilka villkor sådan registrering kan ske, Enhgt delta lagrum gäller alt partiet, för att få sin beteckning registrerad, inte får vara en underavdelning av politisk sammanslutning. Partiet mäste vidare ha minsl 1 000 röstberättigade medlemmar, Dessulom fordras att den partibeteckning som skall registreras tydligt skiljer sig från redan registrerad beteckning eUer från beteckning om vars registrering ansökan har kommit in tidigare men ännu inte har prövats, 1 lagen anges inte hur ett parti, som ansöker om registrering, skall styrka att det har det föreskrivna minimiantalet medlemmar. Av förarbetena (se PM år 1934, fogad som bU, till prop, 1935:139) framgår emellertid att medlemsför­teckning inte skall behöva företes och atl det i fråga om parti, som är representerat i riksdagen, får anses notoriskt att det har föreskrivet antal medlemmar.

Ansökan om registrering prövas av chefen för justitiedepartementet i närvaro av tre riksbanksfullmäktige och tre riksgäldsfullmäklige. De sex fullmäktige har emellertid endast en rådgivande funktion.

Parti som fått sin beteckning registrerad skall anmäla ett ombud till registret. Partibeteckning kan avregistreras efter ansökan. Ansökan om avregistrering kan göras antingen av det parti, för vilket registreringen skett, eller av annat parti, som då måsle visa all parti, som erhållit registreringen, har blivit upplöst eller inte anmält kandidater vid två på varandra följande val till riksdagen. Del är alltså inte f, n, möjligt att ex officio avföra en partibeteckning ur registret.

Registrering är en förutsättning för atl ell parti skall kunna skydda sin partibeteckning mol alt utnyttias iUojall, Detta skydd åstadkoms på följande sätt, EnUgt 56 § 1 mom, ValL får parti som registrerat sin beteckning anmäla minst fem och högst femlon valbara personer i varie

6 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                      82

valkrets. Valsedel som upptar registrerad partibeteckning måste som första namn ha namnet på en av de kandidater som anmälts. Är detta inte fallet anses alla namnen som obefintliga men valsedel tillgodoräknas det parti vars beteckning angetts på sedeln (59 § ValL),

4.2  FramstäUning från riksdagen om översyn av reglerna om registrering av partibeteckning

1 sitt memorial 1966:44 uttalade konstitutionsutskottet (KU) att det framstod som tveksamt om reglerna om registrering av partibeteckning var ändamålsenhgt utformade såvitt gällde bestämningen av begreppet parti, formerna för styrkande att partiet hade föreskrivet minsta antal, medlemmar, registreringsmyndigheten och avsaknaden av befogenhet för registreringsmyndigheten alt avregistrera partibeteckning som inte an­vänds längre. KU menade att sådan ändring av lagtexten borde övervägas atl de tekniska problem som uppstår när det gäller att bedöma om kravet på ett vissl antal medlemmar är uppfyllt undanröjs. Vidare ansåg KU att en ordning borde eftersträvas, som medger verklig kontroll, när sådan behövs men som i övrigt varken medför onödiga formaliteter eller omotiverad insyn i enskilda personers politiska engagemang. En regel att regislreringsmyndigheten får ålägga en sökande alt på visst sätt styrka föreskrivet medlemsantal borde övervägas. Utskottet framhöll vidare att det syntes tveksamt om del bör åligga en departementschef all under sedvanligt konstitutionellt och politiskt ansvar avgöra regislreringsären-den. Del kunde diskuteras om inte registreringsärenden bör överföras antingen tUl regeringsrätten eUer till den tremannanämnd som fördelar partistödet. Slutligen framhölls i memorialet att en regel som ger regislreringsmyndigheten möjlighet att ex officio avregistrera en partibe­teckning, som inte används vid - t, ex, - två på varandra följande val, framstår som motiverad,

KU tog i memorialet även upp frågan om skydd för partibeteckningar i kommunala val, I denna del anförde utskottet atl frågan härom -förutom att den innebar väsentligt större problem än vad gäller riksdags­valen — länge ansetts sakna egentlig aktualitet. Den hade emellertid kommit fram i den politiska debatten under utskottets behandling av ärendet, Ulskoltel uttalade bl, a, följande.

Utskottet har med hänsyn härtill stannat för atl ändringar i bestäm­melserna om registrering av partibeteckningar inte bör utan övervägan­den, som omfattar även den kommunala problematiken, ske på sådana punkter, där en annan lösning kan framstå som motiverad, därest regler införes även för kommunala val. Statsmakternas överväganden kunde eljest på etl mindre tillfredsställande sätt bindas. 1 stället bör hela frågekomplexet göras tiU föremål för en samlad översyn, vilken lämpligen kan ske i samband med det utrednings- och reformarbete som inletts på valrättens område, - Det bör understrykas, alt utskottet med del anförda inte tagit någon stäUning till frågan, huruvida skydd för partibe­teckningar bör införas vid kommunala val. Detta spörsmål bör övervägas förutsättningslöst.


 


Prop, 1972:105                                                                       83

KU hemställde avslulningsvis alt riksdagen hos Kungl, Maj:t skulle begära ulredning och förslag om ändrade bestämmelser om registrering av partibeteckningar. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hem­stäUan,

4.3  Förslag i departementspromemorian (Ds Ju 1971:24)

Frågan om ändrade regler om registrering av partibeteckning m, m, togs upp till behandling i den förut nämnda, inom justitiedepartementet utarbetade promemorian,

1 promemorian erinras till en början om atl begreppet parti numera är definierat i 16 § RO, Enligt denna definition avses med parti vae poUtisk sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskUd beteckning (partibeteckning). Det erinras också om att kom-munalvalskommille'n föreslår att motsvarande definition av partibegrep­pet skall tas in i kommunallagarna,

I promemorian behandlas vidare frågan om det bör införas skydd för partibeteckning även vid de kommunala valen. Inledningsvis framhålls alt etl sådanl skydd i så fall måsle utformas efler förebild av ValL:s bestämmelser och alliså bygga på etl registreringsförfarande. Det skydd som ValL ger registrerad partibeteckning är visserligen relativt bräckligt. Del lorde emellertid inte vara möjligt atl konstruera ell fullständigare skydd utan atl ge upp principen om den fria nomineringsrällen.

Förslag om all införa skydd för partibeteckning även vid de kommu­nala valen har väckis vid flera lillfällen utan att det har lett till några lagstiftningsåtgärder, Mol tanken på sådanl skydd har i huvudsak anförts tre skäl. Dels har det sagts alt behovel av elt skydd för partibeteckningar­na vid dessa val inte var särskUt framträdande när partibeteckning kan skyddas vid riksdagsval. Dels har det anförts att det blir tekniskt komplicerat alt införa en sådan ordning. Slutligen har del gjorts gällande att det officieUa inslaget i valförberedelserna skulle öka i alltför hög grad,

1 promemorian framhålls att något fall där partibeteckning utnyttjats illojalt vid kommunala val inte är känt. Alt av detta förhållande dra den slutsatsen atl ett sådant utnyttjande inte skulle kunna förekomma anses dock vara förhastat. Ett sådant läge kan enligt promemorian lätt tänkas där en grupp väljare finner det förenligt med sina syften att utnyttja ett visst partis beteckning i val. Enligt promemorian kan det inte längre hävdas alt införandet av elt skydd även på den kommunala sidan skulle bli särskilt tekniskt komplicerat. Inte heller bör den omständigheten alt det officieUa inslaget i valförberedelserna någol ökar tillmätas avgörande betydelse i sammanhanget förutsatt att de bärande principerna i valsyste­met inte rubbas därigenom.

Slutsatsen blir enligt promemorian alt starka skäl i och för sig talar för all partibeteckningarna skyddas även vid de kommunala valen. Med hänsyn härtUl och då några avgörande tekniska eller andra invändningar inte synes kunna resas föreslås alt partibeteckningar får samma skydd vid


 


Prop, 1972:105                                                                      84

de kommunala valen som de i dag har vid riksdagsvalen. Samtidigt föreslås vissa modifikationer i regelsystemet. Närmare utfört innebär promemorieförslaget följande.

Parti skall kunna fä sin partibeteckning registrerad vid såväl riksdags-som landstings- och kommunfullmäktigval. Registrering beviljas i princip för visst val. Registreras partibeteckning för val till riksdagen, gäller registreringen - som nu - för hela landet. Beviljas registrering för val av landstingsmän gäller den angiven landstingskommun och beviljas den för val av kommunfullmäktige gäller den i angiven kommun. Enligt prome­morian är det i fråga om dessa senare val varken lämpligt eller nödvändigl att ett lokalt parti skall kunna förhindra alt samma partibeteckning UtnyUjas vid val i annan landstingskommun eller kommun än den där partiet avser att gå fram i val. Bestämmelserna föresläs utformade så att registrering för val tUl riksdagen skall gälla även val till landsting och kommunfullmäktige i hela landet och registrering för val till landsting även val till fullmäktige i de kommuner som ingår i landstingskommunen.

Enligt förslaget skall beteckning som redan är registrerad för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige kunna registreras för val lill riksdagen förutsatt att det parti för vUkel registreringen beviljats lämnar sitt samtycke. På motsvarande säll skall beteckning som registreras för fullmäktigval inom en landstingskommun kunna registreras för val av landstingsmän i den landstingskommunen.

Centrala valmyndigheten föreslås bli registreringsmyndighel. De villkor som i dag uppställs för att registrering skal! kunna beviljas föreslås i princip skola gälla även i fortsättningen. Partiet bör sålunda inte få vara en underavdelning av politisk sammanslutning. Del bör vidare ha nått en viss styrka. Denna bör manifesteras genom att partiet visar att ett antal röstberättigade medlemmar står bakom partiet. Detta anlal föreslås i fråga om registrering för riksdagsval sättas lill 1 500 i hela landet och i fråga om registrering för annat val till 100 i den landstingskommun eller kommun i vdken registrering sökes. Det föreskrivna medlemsantalet skall styrkas på så sätt aU partiet företer intyg från notarius publicus om atl partiet för honom företett en medlemslista med minst så många namn på personer som uppnått röstberättigad ålder som i det särskilda fallet krävs. Är partiet redan representerat i den församling som del är fråga om, skall del dock anses notoriskt att partiet har det föreskrivna antalet medlem­mar bakom sig. Ansökan om registrering skall göras skriftligen.

Enligt förslagel skaU regislreringsmyndigheten ha rätl alt frän registret avföra partibeteckning som inte använts vid två på varandra följande val.

Enligt gällande regler skall parti som vill skydda sin beteckning hos länsstyrelsen anmäla minst fem och högst femlon personer som kandida­ter i varie valkrets. Denna regel föreslås i promemorian bibehållen med den ändringen, såvitt gäller riksdagsvalen, att del minsta antal kandidater som skall anmälas sätts till fyra. För kommunalvalen föreslås samma minimiantal medan maximiantalet vid dessa val bör sättas till tio. Vidare föreslås alt kandidalanmälan skall göras hos centrala valmyndigheten.

Det bör enhgt promemorian klart sägas ul att besvär får föras över


 


Prop, 1972:105                                                                       85

centrala valmyndighetens beslut i registrerings- och anmälningsärende. Sädana besvär bör av hänsyn lill tidsfaktorn föras direkt hos regeringsrät­ten. Någon särskUd besvärstidsregel har dock inte uppställts. Förvalt­ningslagens regler i delta hänseende blir alltså tillämpliga. Det fär emellertid, framhålls det i promemorian, förutsättas att regeringsrätten behandlar mål av denna art med förtur,

4,4  Remissyttrandena

Förslaget att del skall öppnas möjlighet att registrera partibeteckning även vid kommunala val har i princip godtagits eller lämnats utan erinran av aUa remissinstanser som yttrat sig i denna del. Regeringsrättens ledamöter framhåller att behovet av registrering av partibeteckning för kommunala val inte närmare analyserats i promemorian. Anledningen till förslaget synes enligt ledamölerna vara att söka mera i önskemålet alt få en enhetlig reglering av alla de samtidiga valen än ett behov för de kommunala valens del av det skydd som registreringen innebär, Ledamö­lerna godlar emellertid förslagel utom såvitt gäller kravet på alt parti skall ha minsl 100 medlemmar för att registrering av beteckning för de primärkommunala valen skall fä ske. Ledamöterna framhåller att detla anlal synes för stort med hänsyn till del antal röster som kan behövas för alt ett parti skaU bli representerat i fullmäktige. Del skulle vara mer rättvisande med ell krav på att medlemsantalet skuUe utgöra viss lågt angiven kvotdel av de röstberättigade i kommunen, Elt sådant system kan dock bli förhållandevis tekniskt komplicerat. Man bör därför även för val av kommunfullmäktige ange ell visst lägsta medlemslal. Detta måste då, framhåller ledamöterna, sättas betydligt lägre än det föreslagna och i varie fall inte överstiga 50, Till samma slutsats kommer kommunal-lagsulredningen.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner det fullt motiverat alt införa ett minimiskydd av något slag för partibeteckningar även vid de kommunala valen. Länsstyrelsen påpekar atl det förekommit att man vid uppsättande av spränglista använt sig av partiels kandidater utan alt tillfråga dem om de var villiga att stå med på spränglistan. Länsstyrelsen tillstyrker alltså förslaget.

Klart tiUstyrkande yttranden föreligger också från uiredningen om den kommunala demokratin och valnämnden i Stockholm


 


Prop, 1972:105

5    Bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun

5,1   Nuvarande ordning

Enligt lagen (1969:215) med särskilda bestämmelser om Slockholms läns landstingskommun och lagen (1969:216) om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för val­perioden 1971-1973 gäller särskilda bestämmelser för Stockholms läns landstingskommun bl, a, i fråga om landstingskommunens kompetens, antalet landstingsmän, valkretsindelningen och landstingets sammanträ­den. Anledningen till särregleringen, som tillkom i samband med Stock­holms inträde i landstingskommunen den 1 januari 1971, är landstings­kommunens storlek i fråga om befolkningstal och del särskilda behovel av interkommunal samverkan i Stockholmsregionen Ofr prop, 1969:112 s, 89),

I den nämnda propositionen konstateras (s, 100) atl en tillämpning av landstingslagens bestämmelser om antalet landstingsmän på Stockholms läns landstingskommun skulle leda lill att etl väsentligt större antal landstingsmän utses än som kan anses lämpligt, I 1 § lagen om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskom­mun för valperioden 1971-1973 föreskrivs alt antalet ledamöter i landstinget skall vara 149, Att antalet landstingsman bestämts i lag har medfört att regler som avviker från landstingslagens blivit nödvändiga också i fråga om valkretsindelningen och fördelningen av mandaten mellan valkretsarna. Enligt den särskilda lagen gäller i dessa avseenden i huvudsak följande. Valkretsarna skall alltid omfatta en eller flera hela kommuner, Stockholms kommun får dock delas in i valkretsar. Valkret­sarna skall utformas sä att de kan beräknas få lika många mandat var, om en sådan utformning inte medför olägenhel. För varje valkrets skall kunna utses minsl sju landstingsman. Fördelningen av mandaten skall ske enhgt etl jämförelsetal som beräknats med ledning av folkmängden för valåret enligt mantalslängden. Valkretsindelningen och antalet landstings­män för varje valkrets skall bestämmas av länsslyrelsen. Om del är påkallat av ändrade förhållanden, kan länsslyrelsen före utgången av maj valåret föreia jämkning av valkretsindelningen.

De särskilda beslämmelserna för Stockholms läns landstingskommun om antalet landstingsmän och valkretsindelningen avser bara valperioden 1971-1973, Beslämmelserna avsågs atl utgöra en provisorisk reglering i avbidan på en för alla landstingskommuner lUlämplig lagstiftning på grundval av förslag från kommunalvalskommittén (K 1968:58) (prop, 1969:112 s, 100),


 


Prop. 1972:105                                                                      87

5,2 Kommunalvalskommitténs förslag

Kommittén, som haft att utreda frågan om ändrade regler för bestäm­mandel av antalet landstingsman, landstingskommuns indelning i valkret­sar och valsystem för kommunalvalen, avlämnade i februari 1971 belän­kandet (SOU 1971:4) Kommunala val. Efter förebUd av de regler som gäller i fråga om antalet kommunfullmäktige föreslår kommittén alt antalet landstingsman skall bestämmas av landstinget, 1 landstingslagen skall anges vissa minimital som inte får underskridas, Landslingsmanda-len skall enligt förslaget i princip fördelas mellan valkretsarna i propor­tion lill antalet röstberättigade invånare. Kommittén har undersökt om del är möjligt att genom ändrade regler för valkretsindelningen få en bättre proportionell fördelning mellan partierna. På grund av svårigheten att genom ändringar i reglerna för valkretsindelningen inom det nuvaran­de valsystemets ram samtidigt få bättre proportionell fördelning mellan partierna, en enhetlig spärr mot småpartier och naturliga valkretsar föreslår kommittén att ett valsystem motsvarande det som tillämpades första gången vid valen lill riksdagen är 1970 skall införas också för landstingsval, Samma valsystem skall enligt kommitténs förslag användas vid valen lill kommunfullmäktige. Partier som inte har fått minst 4 % av rösterna i hela landstingskommunen resp, kommunen skall inte få delta i mandatfördelningen. Såvitt gäller landstingsvalen föreslås dock att ett parti som har fått minst 12 % av rösterna i en valkrets alltid skall ha rätt alt delta i fördelningen av de fasta mandalen för den valkretsen.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommitténs betänkande har åtskilliga remissinstanser, däribland Svenska kommunförbundel, ställt sig tveksamma eller direkt avvisande till den föreslagna småparlispärren.

Vid överläggningar mellan företrädare för de olika politiska partierna i riksdagen i fråga om ett nytt valsystem för de kommunala valen har del visat sig att enighet föreligger om att frågan om en generell spärr mot småpartier inte bör prövas innan man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få,

Kungl, Maj:t, som mot denna bakgrund inte ansett sig böra föreslå någon ändring till 1973 års val av valsystemet för de kommunala valen, har den 21 april 1972 uppdragit åt utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin atl göra en översyn av småpartiernas roll i det kommunalpolitiska systemet. Syftet med översynen skall vara atl närma­re belysa de principiella aspekterna på minoritetsgruppers representation i en funktionsduglig kommunal demokratis beslutande organ. Avsikten är atl utredningens undersökningar skall kunna läggas lill grund för elt slutligt ställningslagande i god tid före 1976 års val tUl frågan om valsystemet vid de kommunala valen, 1 avbidan på de förslag som demokratiutredningen kan komma att lägga fram har ett stäUningstagan­de lill kommunalvalskommitléns förslag i övrigt ansetts böra anslå.


 


Prop, 1972:105

6   Departementschefen

6,1   Valförfarandel

6,1,1   Allmänna utgångspunkter

Reglerna om hur valen lill riksdagen skall genomföras finns f, n, i lagen (1920:796) om val lill riksdagen (ValL), Motsvarande reglering för de kommunala valen - landstingsval och val till kommunfullmäktige - finns i kommunala vallagen (1930:253, KVL), Bestämmelser om val finns dessutom i riksdagsordningen (RO) och kommunallagarna, I RO ges sålunda regler om bl, a, rösträtt och valbarhet saml om mandatens fördelning mellan partierna. Kommunallagarna innehåller förutom röst­rätts- och valbarhelsregler även reglema om valkretsindelningen vid dessa val.

Som framgår av vad som inledningsvis har anförts avser jag att här behandla valförfarandel, dvs, de regler som i dag finns i de båda vallagar­na. Reglerna i RO berörs alltså inte. Detsamma är i huvudsak fallet med kommunaUagarnas valbestämmelser. Genomförs de förslag som här kom­mer att förordas, blir det emellertid nödvändigt att göra vissa, främst redaktionella ändringar i några paragrafer i dessa lagar,

I alll väsentligt är den vallekniska regleringen i ValL och KVL densamma. Det framstår mot bakgrunden av detta och det förhållandel alt riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäkligval nu sker samtidigt naluriigl att behandla de valtekniska frågorna som rör dessa tre olika val i ell sammanhang,

KVL reglerar inte bara landstingsval och val till kommunfullmäktige ulan också valen lill kyrkofuUmäktige, Frågan om reformering av förfarandet vid sistnämnda val är under ulredning. Som jag har nämnt tidigare är avsikten atl proposition i det avseendet skall föreläggas riksdagen i god tid före 1973 års val.

På VTU ankommer alt se över reglerna om de s, k, utlandssvenskarnas rösträtt, 1 avbidan på VTU:s förslag och dess vidare behandling föreslås i detla sammanhang inte någon saklig ändring i de regler som nu gäller.

6,1,2  Allmänt om valförfarandet

Valen till beslutande församhngar — riksdagen, landstingen och kom­munfullmäktige - utgör grundpelare i en representativ demokrati av vår typ. Del är därför av största betydelse att förfarandet vid förrättning då medborgarna väljer beslutande församUng är så utformat alt del fyller högt ställda krav på tillförlitlighet. Garantier måste vidare föreligga att valen sker under former som tryggar den för fria val nödvändiga valhemligheten. Samtidigt är det av slor betydelse atl valförfarandet är


 


Prop, 1972:105                                                                      89

smidigt och enkelt. Detta är av vikt för den enskilde medborgaren som deltar i valet men också för den verksamhet som bedrivs av de politiska partiema och som är elt bärande element i vår demokrati.

Den valleknik som hittills har kommit lill användning har helt byggt på manuella förfaranden. Något annat har inte gjorts gällande än att vallekniken har varit ägnad att ge ett tillförlitligt resultat och att den har tryggat valhemligheten. Däremot kan det inte bestridas att förfarandet i många avseenden har kommit att framstå som komplicerat och tidsödan­de. Inte minsl har sammanräkningsförfarandet föranlett tidsutdräkl, vilket har fört med sig atl del slutliga valresultatet har fördröjts, någol som har föranlett kritik från olika håll och fört med sig olägenheter. Det har alltså framstått som angeläget att söka åstadkomma ett enhetligare, smidigare och snabbare förfarande. Önskemålen härom fick givetvis särskild aktualitet genom införandet av den gemensamma valdagen för riksdagsval, landstingsval och val av kommunfullmäktige med de särskilda krav på vallekniken som den förde med sig. Mot bakgrund av den tekniska utveckling som skett var det då naturligt att ställa frågan om inte maskinella hjälpmedel kunde utnyttjas även på detla område.

Det förslag som VTU i enlighel med sina direktiv lade fram i betänkandet 1969 innebar att maskinella hjälpmedel skulle utnyttias både vid röstningen och - såvitt gällde riksdagsvalen - vid sammanräk­ningen. Det föreslagna förfarandet förutsatte alt vid alla valen skulle användas valsedlar i form av hålkort med maskinläsbar information (hålmarkeringar), 1 stället för atl lägga in sin valsedel i ett kuvert skulle väljaren placera den i en specialkonstruerad kassett, som överlämnades lill valförrätlaren/röstmotlagaren. Denne placerade kassetten i en lika­ledes specialkonstruerad valbox varefter han, genom alt trycka ner ett handlag på boxen, ombesöride att valsedeln frigjordes ur kassetten och samlades upp i valboxen. Efter röstningens slut skulle de vid riksdagsvalet avgivna valsedlarna föras till särskilt inrättade räkningscentraler där sammanräkningen skulle ske i hålkorlssorlerare eller dator. Valboxarna med kommunalvalsedlarna skulle föras till länsstyrelsen för manuell räkning. Samtidigt föreslog VTU att röstning som sker pä annan plats än i vallokal - dvs. röstningen på postanstall, hos utlandsmyndighet och på fartyg - skulle avslutas på fredagen före valdagen så att även dessa röster, vilka förutsattes skola räknas i en för hela landet gemensam räknings-central, skulle kunna räknas under valnatten, 1 ell så utformat förfarande kunde ett, såviti gällde mandatfördelningen mellan partierna, i princip slutligt valresultat föreligga redan under valnatten.

Förslagen i VTU:s betänkande 1971 innebär en vidareutveckling av förslagen i nyssnämnda belänkande. Enligt sina direktiv har uiredningen i delta belänkande lagt fram förslag som avser dels att helt foga in de kommunala valen i det maskinella förfarandet dels alt möjliggöra att valresultatet kan redovisas valdistriklsvis dels all poströstningen kan få pågå I, o, m, valdagen. Förslagen innefattade sålunda ett för alla de samtidiga valen nytt förfarande där valboxarna och kassetterna utnyttjas vid röstningen och där sammanräkningen genomgående sker i datorer i


 


Prop, 1972:105                                                                       90

särskUl inrättade räkningscenlraler. Förfarandet är dessutom så utformat att inte bara vallokalsröslerna ulan även poströsterna skall kunna redo­visas valdistriktsvis. Samtidigt kan enligt förslaget poströstning äga rum även på valdagen, så lill vida som det föreslagna förfarandet medger poströstning inom landet till kl, 11 valdagen. Enligt VTU:s beräkningar skulle även i det fullt utbyggda maskinella systemet ett i princip fullständigt valresultat för alla de samtidiga valen kunna lämnas redan på valnatten, I fråga om riksdagsvalet beräknade VTU att resultatet skulle kunna föreUgga några timmar efter röstningens slut.

Som framgår av det föregående fick förslagen i 1969 års betänkande under remissbehandlingen ett på del slora hela mycket gott mottagande, Däremol har förslagen i 1971 års betänkande rönt stark kritik under remissbehandhngen. Flera remissinstanser, bland dem riksskatteverket (RSV) i egenskap av central valmyndighet, har sålunda framhållit att, även om enskilda detaljer eller led i det föreslagna förfarandet i och för sig skulle kunna fås att fungera tillfredsställande, förfarandet sett som helhet är så komplicerat atl rimliga krav på tillförlitlighet och enkelhet inte kan anses uppfyllda. Kritiken har framför allt riktats mot två komponenter i det föreslagna förfarandet. Dels har det från flera håll ifrågasatts om den föreslagna valapparaturen - trots de konstruktions­ändringar som successivt har gjorts - fyller de höga krav på funktions-säkerhet som måste ställas på den. Dels har det hävdats att det föreslagna sammanräkningsförfarandet är utomordentligt känsligt och all de lider för sammanräkningen som VTU räknat med knappasl kan hållas. Det har sålunda framhållits som reahsliskt all räkna med avsevärt längre sammanräkningslider än dem som VTU har räknat med.

Ett genomförande av VTU:s förslag skulle enligt min mening vara förenat med mänga fördelar. En maskinell valteknik av del slag som utredningen har förordat skulle sålunda kunna bidra till etl snabbt och smidigt genomförande av de tre samtidiga valen, Detla har också understrukits från många häll under remissbehandlingen av förslagen. De praktiska prov som har genomförts och som jag i korthet har redoort för i det föregående har också visat att tekniken fungerat i stort sett väl. De missöden som inträffat har enligt min uppfattning inte varit av den arten all de - i den mån de inte redan föranlett ändringar - inte skulle kunna förebyggas med förhållandevis enkla justeringar. Del förtiänar också påpekas all undersökningar som företagils inom justitiedeparle­menlel under våren 1972 inte gett belägg för annat än att VTU:s förslag och beräkningar är väl underbyggda.

Även om den kritik som har framförts mot VTU:s förslag alltså enligt min mening inte är helt övertygande kan man inte bortse från del förhållandel alt förslaget inrymmer vissa osäkerhetsfaktorer. De praktis­ka prov som har genomförts har av naturhga skäl fått ske i begränsad skala och under förhållanden som inte har varit helt realistiska. Vissa led i förfarandet har inte heller kunnat prövas under omständigheter jämförbara med dem som råder vid allmänna val. Det är därför alUjämt i viss   mån   osäkert  huruvida  man   med   lillämpning av  den  föreslagna


 


Prop, 1972:105                                                                      9'

maskinella vallekniken uppnår den höga grad av säkerhet i valförfarandel som krävs. Vad som har framkommil i samband med remissbehandlingen av VTU:s förslag medför att risk föreligger för atl väljarna inte skulle omfatta valförfarandet med förtroende, om den föreslagna valtekniken användes. Mot denna bakgrund har det bedömts som olämpligt att nu gå över till den föreslagna maskinella tekniken. Till detla ställningstagande har medverkat att det har framstått som möjligt all inom ramen för en valteknik av del slag som kom lill användning vid 1970 års val genomföra förbättringar som motverkar de olägenheter som då framträdde framför allt i sammanräkningsledet,

1 sammanhanget vill jag framhålla atl vad jag nu har sagt inte fär tolkas så att jag anser att tanken på ett maskinellt valförfarande är övergiven för all framtid. Den tekniska utvecklingen kan föra med sig att frågan får tas upp på nytt. Det arbete som hittills nedlagts kan då tas till vara och bilda utgångspunkten för vidare arbete pä en maskinell valteknik. Jag vill också framhålla all stäUningstagandet i fråga om den maskinella vallekniken givetvis inte utesluter att man för begränsade delar av valförfarandet använder sig av tekniska hjälpmedel som står till buds. Jag tänker då framför allt på möjligheterna att sedan rösträkning skett utnyttia datorer för fastställande av mandatfördelningen m, m,, något som jag återkom­mer till i del följande.

En följd av alt förslagel om ett maskinellt röstnings- och sammanräk­ningsförfarande nu avvisas eller i varie fall slälls på framtiden är atl också kommande val måste förrättas med hjälp av manuell teknik, I prop, 1969:148 (s, 62) framhöll jag atl det inte var okomplicerat att genomföra tre samtidiga val med sådan leknik. Vid 1970 års val tillämpades därför elt förfarande som i betydelsefulla hänseenden skilde sig från det dittills använda. Del är en allmän uppfattning att detta förfarande fyllde högt ställda anspråk på säkerhet och verksamt bidrog till alt valen kunde genomföras så smidigt som faktiskt skedde, I det uppkomna läget har jag därför funnit lämpligt atl vid utarbetandet av förslag lill valförfarande i huvudsak följa den ordning som tillämpades vid 1970 års val. Samtidigt bör emellertid erfarenheterna från dessa val kunna tas till vara.

Jag föreslår i del följande regler som innebär att själva röstningen och förfarandet i övrigi i vallokalerna liksom på postanstallerna, hos utlands­myndigheterna och på fartygen genomförs på i stort sett samma säll som vid 1970 års val och alliså med användande av standardiserade valsedlar samt av valkuvert, innerkuvert och ytterkuvert för poströstning och valsedelsförsändelse av i princip samma slag som vid dessa val.

Den ordning som tillämpades vid 1970 års val har, som framgår av vad jag nyss nämnde, mött kritik såvitt avser sammanräkningsförfarandet. Från denna kritik bör man enligt min mening inte bortse. Den bör föranleda vissa ändringar i delta led av förfarandet i syfle att påskynda länsstyrelsernas slutliga sammanräkning och all få fram elt preliminärt valresultat som är lUlföriitligare än som hittills har varit fallet, TUl detta återkommer jag i ett särskilt avsnitt i del följande.

Sammanfattningsvis gäUer sålunda atl det valförfarande som nu före-


 


Prop. 1972:105                                                                      92

slås, med undantag för vad jag nyss nämnde i fräga om sammanräknings-förfarandet, i stor utsträckning kan göras överensstämmande med det förfarande som tillämpades vid 1970 års val, I den mån bestämmelser som nu föreslås i sakligt hänseende hell eller huvudsakligen överensstäm­mer med dem som gällde vid dessa val och därför får förutsättas vara kända föranleder de inte någon behandling i detta sammanhang. Sådana bestämmelser avser jag atl i stället vid behov kommentera i specialmotive­ringen. Som framgår av den föregående redogörelsen har VTU emellertid i 1971 års belänkande föreslagit vissa ändringar i valförfarandel som inte är direkl avhängiga av den maskinella tekniken och som bör beaktas även om denna inte kommer till tillämpning. Dessa förslag kommer jag atl ta upp i särskilda avsnitt i det följande,

6,1,3  Valsedelsframställning och valsedelstilldelning

Som redan anförts föreslär jag regler som innebär att röstningen skall ske med användande av kuvert - valkuvert samt inner- och ytterkuvert för poströstning och valsedelsförsändelse - av samma slag som vid 1970 års val. På val- och innerkuverlen skall sälunda de båda nedre hörnen vara avskurna så atl färgen på den inneliggande valsedeln kan ses utan att kravet på valhemUghet åsidosätts. En sådan kuverttyp förutsätter atl, liksom vid 1970 års val, till formatet standardiserade valsedlar används. Som jag framhöll i prop, 1969:148 (s, 64) innebär delta all statsverket måste svara också för framställningen av blanketter till valsedlarna. Statsverket bör även, som fallet var 1970, låta förse blanketterna med det tryck partierna önskar ulan att någon särskild ersättning för detla las ul.

Vid 1970 års val tillämpades den ordningen att parti som var eller genom valet blev representerat i den församUng valet gällde gratis fick valsedlar/valsedelsblankeller upp tiU elt antal som motsvarade fem gånger antalet röstberättigade, i fråga om riksdagsval, i valkretsen och, i fråga om annal val, i valet. Beställde parti, som är representerat i ifrågavarande församling, större anlal valsedlar/valsedelsblankelter, fick partiet i efter­hand erlägga betalning för del överskjutande antalet. Blev parti, för vars valsedlar/valsedelsblanketter eriagts förskott, genom valet representerat i ifrågavarande församUng, betalades förskottet tillbaka i den mån inte gränsen för vad partiet har rätt att erhålla gratis överskreds därigenom. Efter samma princip skedde återbetalning av förskott, när beställning gjorts av annan än behörig företrädare för parliel, dvs, när det har varit fråga om en spränglista. Frågan huruvida återbetalning skulle ske blev här beroende av om partiet utnyttiat sin graliskvol. Återbetalning skulle aUlid ske till partiet oavsett vem som hade eriagt förskottet,

1 1971 års betänkande har VTU föreslagit andra regler belräffande valsedelstilldelningen än dem som sälunda tillämpades vid 1970 års val. Enligt förslagel skaU partierna få välja meUan å ena sidan att få valsedlar gratis upp tiU ett visst högsta antal och å andra sidan atl besläUa elt mindre antal valsedlar men få skillnaden kontant mellan kostnaden för det faktiskt beställda antalet och kostnaden för det antal valsedlar partiet


 


Prop, 1972:105                                        '                               93

maximalt kunnat fä gratis. Samtidigt innebär förslaget att statsverket skall låta framställa och utan kostnad för vederbörande parti i lokal där röstning äger rum tillhandahålla väljarna valsedlar försedda med tryckt beteckning för parti som är representerat i riksdagen samt valbeteckning men som i övrigt är blanka (partimarkerade valsedlar). Genom att statsverket sälunda skulle svara för all dessa partiers valsedlar skall finnas tillgängliga överallt där röstning sker anser VTU atl förutsättning förelig­ger all skära ner partiernas fria valsedelskvot från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade,

VTU:s förslag atl partierna vid valsedelsbeställning skall kunna välja mellan olika alternativ var avsett för elt förfarande där valsedlar av hålkorlstyp kommer till användning och var betingat av att det, om elt sådant förfarande skulle tillämpas, av både tryckeritekniska och ekono­miska skäl framstår som angeläget att söka bringa ner det antal valsedlar av denna typ som skulle behöva framställas. När valsedlar av annat slag nu förutsätts komma lill användning är behovet av åtgärder för atl minska den totala valsedelsupplagan genom all ge partierna den föreslag­na valmöjligheten mindre framträdande. Härtill kommer att det under remissbehandlingen riktals vissa principiella invändningar mot VTU:s förslag i detta avseende. Mot denna bakgrund har jag kommit till slutsatsen atl del inte finns anledning att nu genomföra detta förslag.

Det har obestridligen utgjort en brist att väljarna vid tidigare val inte har kunnat vara säkra på atl finna "sill" partis valsedlar även på postanstaller, hos utlandsmyndigheter och på fartyg. VTU:s förslag alt statsverket skall framställa och i lokal där röstning sker tillhandahålla väljarna partimarkerade valsedlar - dvs, valsedlar som innehåller parti-och valbeleckning i tryck men som i övrigt är blanka — för partier som är representerade i riksdagen innebär en väsentlig förbättring härvidlag. Jag förordar därför att förslagel genomförs. Som en följd av detta bör - som VTU också har föreslagit — partiernas fria valsedelskvot kunna sänkas från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen när fråga är om riksdagsval och vid valet när fråga är om val av landstingsman och kommunfullmäktige.

I sammanhanget vill jag också lill behandling ta upp den förutsättning för gratis valsedelstilldelning som gällde vid 1970 års riksdagsval och som innebar att partiet i fråga var eller genom valet blev representerat i riksdagen. Denna ordning gav uttryck för samma princip som reglerna om statligt partistöd. Enligt dessa utgår sålunda partistöd till parti som har deltagit i senasie val till riksdagen och därvid har vunnit mandat, vilket innebär att parliel skall ha fått minsl 4 % av rösterna i hela landet eller minsl 12 % av rösterna i en valkrets (se prop, 1970:1 bil, 4, G 4, SU 2, rskr 2, KU 14, rskr 103), 197 I års partistödsutredning har emellertid i ett nyligen avgivet belänkande (SOU 1972:62) bl, a, föreslagit all det för rätl lill statligt partistöd inte längre skall krävas alt partiet vunnit mandat i riksdagen, Avlrappal partistöd skall enligt förslaget ulgå också till parti som inte har blivit företrätt i riksdagen men vars röstandel är större än 2,5 % av rösterna i hela landet.


 


Prop, 1972:105                                                                       94

Det är enligt min mening naturligt att samma regler gäller i fråga om rätten att vid riksdagsval få valsedlar gratis som i fråga om rätlen att få statligt partistöd. Om partistödsutredningens nämnda förslag genomförs, bör sålunda gälla atl parti som vid tidigare riksdagsval har fått eller vid valet får minsl 2,5 % av rösterna, skall kunna få valsedlar gratis upp till del maximiantal som jag nyss förordade, 1 avbidan på ställningstagandet till partistödsulredningens förslag bör emellertid den ordning som i detta avseende tillämpades vid 1970 års val behållas.

Någon anledning all överväga ändring i de förutsättningar för gratis valsedelslilldelning som gällde vid 1970 års landstings- och kommunfull­mäktigval finns enligt min mening inte f. n. Liksom då bör också i fortsättningen krävas all partiet i fråga är eller blir representerat i den församling valet gäller.

Sammanfattningsvis föreslårjag alltså alt de vid 1970 års val tillämpa­de reglerna om valsedelsframslällning och valsedelstilldelning skall gälla med de ändringar som föranleds av vad jag nyss har sagt om tillhandahäl­lande av partimarkerade valsedlar och om sänkning av den fria valsedels-kvoten.

6,1,4 Tiden för röstning

Vid 1970 års val pågick röstningen i vallokal som regel utan avbrott mellan kl, 8 och 21, Vid detta valtillfälle gällde alltså inte regeln att uppehåU i röstningen alllid skulle ske mellan kl, 11 och 13, Liksom tidigare kunde länsstyrelsen även vid 1970 års val på framställning av valnämnden bestämma andra tider för röstningen. Såvitt känt beviljade länsstyrelserna dispens i mycket begränsad utsträckning,

1 sitt senaste betänkande har VTU föreslagit att vallokalerna skall stängas kl, 20, dvs, en timme tidigare än vad som hittills gällt. Bakom förslagel ligger främst önskemålet att få fram valresultatet så tidigt som möjligt. Några aUvarligare invändningar mol den föreslagna förkortningen har VTU ansett inte kunna resas, eftersom antalet väljare som utnyttjat den sista timmen för att rösta har visat sig vara begränsat.

Förslaget alt förkorta tiden för röstningen i vallokalerna med en timme har väckt kritik under remissbehandlingen. Även om jag kan förstå alt del finns intresse - i första hand från massmedias sida - att så tidigt som möjligt få del av resultatet av den preliminära sammanräkningen i vallokalerna, anser jag att intresset av alt bereda väljarna bästa möjliga förutsättningar för att delta i valet väger tyngre. Jag är alltså inte beredd alt biträda VTU:s förslag och frångå den huvudregel för öppethållande av vallokalerna som gällde vid 1970 års val.

Självfallet finns det valdistrikt där antalet röstberättigade är så litet eller förhållandena i övrigi är så speciella atl ett öppethållande av vallokalerna under 13 limmar framstår som omotiverat. Det bör alltså alltjämt finnas möjlighet atl hålla vallokalen i sådana distrikt öppen under kortare tid. Del synes lämpligast atl centrala valmyndigheten beslular i  sådana  frågor.  Därvid  bör myndigheien  inte vara bunden i


 


Prop, 1972:105                                                                        95

vidare mån än att hänsynen till väljarnas möjligheter atl delta i valen skall tillgodoses på ell tillfredsställande säll.

Jag vUl tillägga att det får förutsättas att valnämnden i den kommun inom vdken valdistriktet ligger i förekommande fall gör framställning hos centrala valmyndigheten om ett förkortal öppethåUande i distriktet. Även myndigheien bör ha möjlighet att väcka fråga härom. Innan beslut meddelas bör emellertid myndigheten i så fall ha berett valnämnden tillfäUe att yttra sig i ärendet,

1 fråga om poströstningsperioden inom landet föreslog VTU redan i sitt år 1967 avgivna betänkande (SOU 1967:27, Förtidsröstning och gemensamma Ivådagarsval) en förkortning från 30 till 18 dagar, Detla förslag återkom i både 1969 och 1971 års betänkanden. Vid samtliga tillfällen godtogs förslaget av remissinstanserna, 1 1971 års betänkande har VTU — under hänvisning främst lill de transportmöjligheter som numera står till buds — också föreslagit att perioden för röstning hos utlandsmyndighet skall förkortas så atl den böriar tidigast adertonde dagen före valdagen, I fråga om tiden för röstning på fartyg föreslås däremot inte någon ändring. VTU menar all de förhållanden under vilka farlygsröslningen sker är så speciella att en röstningsperiod om 45 dagar är motiverad. Någon kritik mol vad VTU sålunda har föreslagit har inte förekommit vid remissbehandlingen.

Även jag är beredd att godta VTU:s förslag i det nämnda hänseendet. På postanstalt inom riket och hos utlandsmyndighet bör alltså också enligt min mening röstningen inledas 18 dagar före valdagen medan röstningen på fartyg liksom hittills bör börja 45 dagar före valdagen. Regler av denna innebörd har lagits in i förslaget till vallag.

Enligt nuvarande ordning pågår poströstningen också under själva valdagen. Jag vUl redan här påpeka atl någon ändring i det avseendet i förhållande till 1970 års val inte föreslås. I fråga om röstningen hos utlandsmyndighet och på fartyg föreslår jag däremot, i överensslämmelse med vad som gällde vid 1970 års val, den ordningen alt röstningen skall vara avslutad i sådan tid att avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast kl, 12 dagen före valdagen,

6,1,5   Rösllängdsförfarandet

TUl efterrättelse vid val skall enhgt 14 § RO finnas röstlängd. De närmare bestämmelserna om rösllängdsförfarandet finns i vallagarna. Röstlängderna är av två slag — allmän röstlängd och särskild röstlängd. Den allmänna röstlängden, som kommer till stånd efler ett rent officialförfarande, upprättas valdistriklsvis av lokal skattemyndighet, I längden upptas enligt nu gällande regler personer som är mantalsskrivna i landet och som uppnått för rösträtt föreskriven ålder. Den som uppfyller övriga villkor som gäller för rösträtt antecknas i längden som röstberät­tigad, 1 den särskilda röstlängden, som avser endast val till riksdagen upptas efler ansökan svenska medborgare som inte är mantalsskrivna här i landet men som varit kyrkobokförda här någon gång under de senasie fem  åren  och som i övrigi  uppfyller röslrätlsvillkoren.  Den särskilda


 


Prop, 1972:105                                                                       96

röstlängden  upprättas valkretsvis av centrala valmyndigheten. Anmärk­ningar mot båda slagen av röstlängder prövas av länsstyrelse.

Den allmänna röstlängden upprättas f, n, med mantalslängden som grund. Denna bindning mellan mantalslängd och röstlängd betyder bl, a, att röstlängden - när dess giltighetstid böriar omkring den 1 augusti - i princip speglar förhållandena sädana de var den 1 november året dessförinnan. Den som bytt hemortskommun efter sistnämnda tidpunkt kommer alltså alt tas upp i röstlängden för ett valdistrikt där han inte längre är bosatt. Han kommer med andra ord att sakna möjlighet att delta i val i den ort där han har sitt faktiska hemvist. Mot bakgrund av den slora rörlighet som kännetecknar dagens samhälle är detta ägnat att inge betänkligheter. Den nuvarande ordningen innebär att ett betydande antal väljare i praktiken inte kan rösta i vallokal på valdagen utan är hänvisade att poströsta. Som VTU har framhållit kan den från val till val ökande poslröslningsfrekvensen delvis ha sin förklaring i delta förhållande.

VTU har i sitt senasie belänkande föreslagit ett förfarande som gör det möjligt all få fram en allmän röstlängd som är aktuellare än den nuvarande. Enligt förslaget skall kyrkobokföringen och inte mantals­skrivningen läggas lill grund för röstlängden. Den som vid en bestämd kvalifikationsdag - av VTU föreslagen till den 30 april det år då röstlängden upprättas - enligt kyrkobokföringen uppfyller villkoren för rösträtt las i det föreslagna förfarandet upp i röstlängden för del valdistrikt inom vilket han är kyrkobokförd. Liksom hittills skall röst­längden upprättas av lokala skattemyndigheten. Enligt förslaget skall vidare gälla atl längden skall vara upprättad senast den 1 5 maj.

Del är enligt min mening av flera skäl önskvärt atl del finns en allmän röstlängd som är så aktuell som möjligt. Eftersom de tekniska förutsätt­ningarna nu finns för att bygga röstlängden direkt på kyrkobokföringen, bör man enligt min mening utnyttja detta förhållande. Remissinstanserna har också i allmänhet godtagit VTU:s förslag att kyrkobokföringen läggs tUl grund för röstlängden. Med anledning av förslaget har emellertid påpekats att det leder lill den konsekvensen atl en person som efler mantalsskrivningen flyttar från en kommun lill annan blir röstberättigad i och även valbar i inflytlningskommunen redan samma år som infiytt-ningen sker, medan han hela detta år har kvar sitt medlemskap och den därtill knutna besvärsrätien i utflyttningskommunen, I och för sig hade del naturligtvis varit att föredra, om en sådan ordning hade kunnat åstadkommas, atl båda de nu nämnda funktionerna - rösträtt och medlemskap — hade kunnat knytas till inflyttningskommunen. Atl en sådan ordning inte kan åstadkommas bör emellertid inte hindra genom­förandet av den enligt min mening väsentliga förbättring i förhållande lill nuläget som det föreslagna rösllängdsförfarandet utgör.

Jag ansluter mig sälunda till VTU:s förslag all den nuvarande bind­ningen meUan mantalslängd och röstlängd upplöses och alt röstlängden upprättas direkt på grundval av kyrkobokföringens uppgifter. Tilläggas bör all etl sådanl röstlängdsförfarande förutsätter vissa ändringar i kommunaUagarnas  röslTätlsbestämmelser,   Till  dessa återkommer jag i


 


Prop. 1972:105                                                                      97

specialmotiveringen till förslag lill ändring i kommunallagarna,

I fråga om den närmare utformningen av förfarandet vid upprättande av allmän röstiängd är tUl en börian att märka alt VTU har utformat sitt förslag med utgångspunkt i del maskinella röstnings- och sammanräk­ningsförfarandet, vilket bl, a, förutsätter röstkort av hålkorlstyp med maskinläsbar information. Den kvaUfikationsdag och den senaste dag för röstlängdens upprättande som VTU har föreslagit har bestämts med beaktande av att framställningen av sädana röstkort skulle kräva förhål­landevis lång tid. När det maskinella förfarandet nu inte genomförs behövs inte röstkort av denna typ. Eftersom röstkorten alltså kan framställas på samma säll som hittills, bör man ulan olägenhet kunna lägga kvalifikationsdagen och dagen dä röstlängden senast skall vara upprättad betydligt närmare valdagen än vad VTU har funnit vara möjligt och lämpligt, EnUgl min mening bör kvalifikalionsdagen kunna bestäm­mas till den 1 juni och den senaste dagen för röstiängdens upprättande till den 15 juni. Övriga tidsfrister som är aktuella i sammanhanget fär sedan anpassas efler detla,

Enligi gällande ordning skall lokala skattemyndigheten de år då ordinarie val till riksdagen skall förrättas underrätta envar som i den allmänna röstlängden har antecknats som icke röstberättigad om detta förhåUande och om vad han har atl iaktta om han vill framställa anmärkning mol längden. VTU har för sin del ansett atl dessa s, k, hindersunderrätlelser kan undvaras. Förslaget i delta avseende har läm­nats utan invändning av flertalet remissinstanser. Del har emellertid också rönt kritik under remissbehandlingen, Etl par av de kritiska remissinstan­serna har uttalat atl del finns större skäl alt avskaffa den utläggning för granskning som ingår som ett led i rösllängdsförfarandet än hindersunder-rätlelserna.

För min del anser jag, liksom VTU, atl syslemet med röstkort som före varje val lillställes envar i röstlängd upplagen person bör kunna fylla den funktion som hindersunderrältelserna nu har. Den som inte får röstkort kan, om han anser detta felaktigt, vända sig lill lokala skalle­myndigheten och begära elt sådant. Visar det sig då atl han inte finns upptagen i röstlängden, får myndigheien undersöka om längden är felaktig. Är det uppenbart atl så är fallet, skall länsslyrelsen pä framställning av myndigheien eller den enskilde besluta om rättelse i längden, under förutsättning dock all framställningen görs senast den 1 september det år denna upprättas.

Jag vill i sammanhanget också erinra om atl det från olika håll har framhållits, atl utsändandet av särskilda hindersunderrätlelser har visat sig kunna vålla obehag och onödigt lidande för omyndigförklarade personer och för personer som inte är svenska medborgare och alltså inte varit röstberättigade. Sådana synpunkler låg bakom den år 1969 genomförda ändringen av innebörd alt hindersunderrättelse skall sändas ut endasl de år då ordinarie val lill riksdagen förrättas.

Jag har sålunda nu kommit till den uppfattningen atl ordningen med särskilda hindersunderrätlelser inte är av sådan betydelse att den bör

7 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                       98

behållas, Röslkortssystemet och de ändringar i röstlängdsförfarandet som jag nu förordar för med sig att några nämnvärda olägenheter inte är förenade med att hell slopa underrättelserna. Jag biträder alltså VTU:s förslag i det avseendet.

Utöver vad jag nu har berört förordar jag vissa justeringar i förfarandet vid upprättandet av den allmänna röstlängden. Sammanfattningsvis inne­bär förslaget att förfarandet är utformat på följande sätt.

Lokala skattemyndigheten upprättar den allmänna röstlängden senast den 15 juni varje år. I längden tas alla upp som enligt länsslyrelsens personband den 1 juni är kyrkobokförda i del valdistrikt som längden avser och som i övrigt uppfyller de för rösträtt föreskrivna villkoren. Längden upprättas med ledning av länsstyrelsens personband. Enligt gällande föreskrifter aviserar pastorsämbetena länsstyrelsen om inträffade förändringar i kyrkobokföringen. För att skapa garantier för att alla förändringar av betydelse för rösträllen som inlräffat I. o, m, ulgången av maj skall kunna noteras på personbandet, kan centrala valmyndigheten, om det bedöms lämpligt och nödvändigt, föranstalta om extra avisering. Till skillnad frän den nuvarande allmänna röstlängden kommer den allmänna röstlängden i fortsättningen med den nu förordade ordningen att uppla endast personer som är röstberättigade, 1 delta avseende kommer dock det undantaget att gälla att även personer som fyller 19 år del år röstlängden upprättas och som följaktligen blir röstberättigade först följande år kommer att tas med i längden. I längden antecknas detta förhållande vid dessa personers namn.

Röstlängden läggs ul för granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden den 26-30 juni. Den som anser att han oriktigt har uteslutits från röstlängd eller att annan oriktigt har tagits med i denna får framställa anmärkning senast den 15 juli. Den mol vilkens rösträtt anmärkning riklats skall självfallet underrättas härom och om tid och plats för prövning av anmärkningen.

Anmärkningar mot röstlängden prövas av länsstyrelsen vid offentligt sammanträde den 22 juli eller om denna dag är en lördag eller söndag, närmasl följande måndag. Inför sammanträdet infordrar länsslyrelsen från lokala skattemyndigheten de röstlängder som berörs av anmärk­ningarna. Vid anmärkningssammanträdel bör, som har påpekats under remissbehandlingen av VTU:s förslag, den mot vilkens rösträtt anmärkning har framställts få åberopa även omständighet som inträffat efter den I juni.

Länsstyrelsen meddelar sitt beslut i anmärkningsärende vid samman­trädel eller senast dagen efter detta. Beslutet antecknas på anmärknings­skriften. Av tidsskäl bör talan mot länsslyrelsens beslut inte få föras särskilt utan endast i samband med besvär över del val vid vilket längden använts. Har någon på grund av ett uppenbart fel inte blivit upptagen i allmän röstlängd, får han eller lokala skattemyndigheten ansöka om rättelse i längden även efter anmärkningstidens utgång, dock senast den 1 september,

I likhet med vad som f. n, gäller skall länsslyrelsen kungöra när och var


 


Prop, 1972:105                                                                      99

allmän röstlängd kommer all vara framlagd för granskning samt tid och plats för anmärkningssammanträde. Sådan kungörelse skall utfärdas senast den 15 juni.

Som jag tidigare har nämnt är VTU f, n, sysselsatt med en översyn av bestämmelserna om rösträtt som tillkommer i utlandet bosatta svenska medborgare, I samband därmed kommer också reglerna om den särskilda röstlängden all ses över, 1 avbidan på all detta arbete slutförs bör de nuvarande bestämmelserna i ValL om den särskilda röstlängden i sak oförändrade las upp i den nya vallagen. Därvid är det dock lämpligl och möjligt att tidsmässigt samordna de båda rösllängdsförfarandena. Delta innebär bl, a, att tidpunkten då ansökan om att bh upptagen i den särskilda röstlängden senast skall ha gjorts bör flyttas fram lUl den 1 juni.

6,1,6 Valkungörelsen

Enligt gäUande vallagstiftning åligger del länsstyrelsen att viss tid före val utfärda kungörelse om detta. Vallagarna ger detaljerade föreskrifter om kungörelsens innehåll. Förrättas flera val samtidigt, utfärdas gemen­sam kungörelse om dem,

VTU har föreslagit att kungörelseförfarandet i sin nuvarande form skaU slopas och atl väljarna skaU informeras om valen på annal och enligt VTU:s mening mera ändamålsenligt säll, Förslagel har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Det har emellertid från något håll framhållits att kungörelsen är en väsentlig och officiell del av valinforma­tionen.

För egen del finner jag del vara självklart atl väljarna och de politiska partierna på ell meningsfullt och slagkraftigt sätt skall informeras angående föreslående val. Den betydelse som valkungörelsen har i det sammanhanget lorde utan överdrift kunna betecknas som obetydlig. För det angivna ändamålet slår andra och effektivare informationskanaler lill buds. Jag kan därför ansluta mig till VTU:s förslag i denna del. Några kungörelsebestämmelser bör därför inte tas in i vallagsförslagel, I stället bör tas upp en allmänt hållen erinran om alt centrala valmyndigheten på lämpligl sätt bör informera väljarna och andra om valen och de regler som gäller för dem. Givetvis föranleder, som har framhållits i något remissvar, ett extra val - t. ex, ett omval i enstaka län eller kommun -att särskild information får lämnas om detta.

6,1,7 Valnämnden

Enligt gällande regler skall det finnas en valnämnd i varje kommun. Valnämnden består f, n, av ordförande och fyra ledamöter. För ordföranden skall finnas ersättare och för ledamöterna suppleanter, Länsslyrelsen utser ordförande och hans ersättare medan ledamöterna och suppleanter utses av kommunfullmäktige. Mandatperioden är tre år,

VTU har i 1971 års belänkande förordat att valnämnderna avskaffas. Enligt VTU.s mening innebär det en smidigare ordning om kommun


 


Prop. 1972:105                                                                    100

lämnas frihet att själv välja den organisationsform, t. ex. genom att tillsätta en särskild nämnd, som anses lämpligast för alt fullgöra de begränsade uppgifter av rent organisatorisk art som numera ligger på valnämnderna och som enligt VTU:s förslag fortfarande skulle åvila kommunerna. Under remissbehandlingen har uppfattningarna om försla­get gått i sär. Sålunda har regeringsrättens ledamöter anslutit sig till förslaget, medan kommunförbundet och utredningen om den kommu­nala demokratin har hävdat att det också i fortsättningen bör finnas valnämnder i kommunerna.

Jag är för min del av samma uppfattning som kommunförbundet och den sistnämnda utredningen har gett uttryck för. Jag anser alltså att det i varje kommun bör finnas ett särskilt organ som förbereder och leder genomförandet av val. Till detta kommer att jag avser att i det följande förorda en ordning för behandlingen av poströster som innebär att åtskilliga uppgifter kommer att decentraliseras på sä sätt att de från att ha åvilat länsstyrelserna görs lill en kommunal angelägenhet, VTU:s förslag att valnämnderna skall avskaffas kanjag alltså inte biträda.

Enligt min mening bör valnämnden i framtiden utgöra ett rent kommunalt organ. Den bör bestå av minst fem ledamöter samt suppleanter. Dessa bör utses på samma sätt som ledamöter och suppleanter i andra kommunala nämnder utses. Hur ledamöler och suppleanter skall utses och hur verksamhelen inom nämnderna skall bedrivas bör alltså kunna regleras pä samma sätt som skett när det gäller andra kommunala nämnder. Beträffande redan utsedda nämnder och utseende av ny nämnd krävs emellertid en särskild övergångsbestämmelse.

6.1,8   Ett förenklat och effektiviserat sammanräkningsförfarande

Enligi hittills tillämpad ordning sker sammanräkningen av de i val avgivna rösterna dels i vallokalerna dels hos länsstyrelserna. Medan den räkning som sker i vallokalerna i direkl anslutning till valförrättningen är preliminär och avser endast de i vallokalen avgivna rösterna, är sammanräkningen hos länsstyrelserna slutlig och omfattar samtUga vid valet avgivna röster, dvs, inte bara vallokalsröster utan också röster som har avgetts på postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg,. De uppgifter som ankommer på länsstyrelse vid den slutliga sammanräk­ningen är olika såvitt avser å ena sidan riksdagsval och å andra sidan landstings- och kommunfullmäktigval. Vid riksdagsval fastställer länssly­relsen hur mänga giltiga valsedlar som i valkretsen tillfallit varje parti och besiämmer därefter ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den utsträckning som det behövs för att de mandat som partierna vunnit skall kunna besättas med kandidater. Det ankommer sedan på centrala valmyndigheten att på grundval av protokollen från de olika länsstyrel­serna dels fördela mandaten - såväl de fasta valkretsmandaten som utjämningsmandaten - mellan partierna, dels fastställa vilka personer inom partierna som skall tilldelas mandaten. Vid landstings- och kommunfullmäkligvalen fullgör länsstyrelsen även uppgiften att fördela plalserna   i   landstinget   resp,   kommunfullmäktige   mellan   och   inom


 


Prop. 1972:105                                                                     101

partierna,  dvs,   de   uppgifter  som  vid   riksdagsvalet   faller   på centrala valmyndigheten.

Ordningen för sammanräkningen i nu gällande vallagar är behäftad med framför allt två svagheter. Dels gäller alt resultatet av den preliminära sammanräkningen inte innefattar annat än de i vallokalerna avgivna rösterna, vUket medför att resultatet är otillförlitligl och för alt kunna läggas till grund för en bedömning av valutgången får kompletteras med mer eUer mindre säkra prognoser angående fördelningen av röster som inte har innefattats i sammanräkningen. Dels medför del förhållan­det alt de röster som avges på annat ställe än i vallokal sorteras, granskas och räknas hos länsstyrelserna att sammanräkningen där fördröjs. Sammanställt med det förhåUandet atl länsstyrelsernas sammanräkning i de former den hittills har genomförts i och för sig varit tidskrävande har det sagda fört med sig att det slulliga valresultatet har kunnat lämnas först relativt lång tid efter valet. Dessa svagheter accentueras givetvis om antalet röster som avges pä postanstalter, hos utlandsmyndigheter och på fartyg är betydande.

Vid 1970 års val avgavs till följd av de poströstningsregler som då införts ett myckel slort antal poströster. På postanslalt röstade sålunda ca 694 000 väljare. Samtidigt röstade ca 9 000 väljare hos utlandsmyn­dighet och pä fartyg. Sammanlagt ankom det således på länsstyrelserna att före den egentliga sammanräkningen sorlera och granska ca 700 000 från röstmoltagare inkomna ytterkuvert och deras innehåll samt atl i anslutning därtill kontrollera att väljarna var röstberättigade och inte röstat också i vallokal på valdagen. Del är en allmän uppfattning bland de länsstyrelser som år 1970 hade att la hand om ell större antal poströster, all arbetet med dem utgjorde del i särklass mest krävande momentet i sammanräkningsförfarandel, Länsslyrelsen i Stockholms län har sålunda uppgetl all uppskattningsvis två tredjedelar av det totala arbetet för sammanräkningen utgjordes av bestyret med poströsterna. Det bör i anslutning härtUl påpekas alt det slulliga resultatet av 1970 års riksdagsval förelåg först onsdagen veckan efter valet, dvs. tio dagar efter detta. Sammanräkningen av landstingsvalet och kommunfullmäktigvalet, som skedde sedan riksdagsvalet slulräknats, tog mellan två och tretton resp. två och fyrtiotvå dagar.

I detla sammanhang vill jag också erinra om alt det under remissbehandhngen av VTU:s år 1971 avgivna belänkande har under-strukits att det förhållandel atl länsslyrelserna vid 1970 års val fick ta hand om betydUgt fler poströster än tidigare, i förening med att man dä hade tre samtidiga val att räkna, ökade arbetsbördan så kraftigt att säkerheten i sammanräkningen kom i fara. Påpekanden av den innebörden har gjorts främst av länsstyrelsen i Stockholms län, vilket får ses som naturiigt med hänsyn till det mycket stora antal röster som denna länsstyrelse hade alt behandla.

Mot bakgrunden av vad jag nu har anfört har det framstått som angeläget att, i ett läge då det av VTU föreslagna maskinella förfarandet inte genomförs, söka underiätla och förenkla det arbete med slutiig sammanräkning av valen som ävUar länsslyrelserna saml alt vidla åtgärder


 


Prop, 1972:105                                                                     102

som gör det möjligt att efler sammanräkningen i vallokalerna lämna ett preliminärt valresultat som är tillförlitligare än tidigare. Som framgår av det föregående har RSV i egenskap av central valmyndighet enligt givet uppdrag utrett vilka åtgärder som bör kunna företas i dessa avseenden. Det förhållandet alt hanteringen av det stora antalet poströster har kommit att utgöra den mest arbetskrävande delen av sammanräknings­förfarandet vid länsstyrelserna har gjort det naturligt atl därvid i första hand rikta uppmärksamheten på kontrollen och räkningen av poströster­na. Samtidigt har RSV emellertid till behandling tagit upp länsstyrelser­nas arbetsrutiner inför och vid sammanräkningen och möjligheterna att vid denna utnyttja maskinella hjälpmedel,

RSV:s förslag i fråga om poströstbehandlingen innebär sammanfatt­ningsvis att de i ytterkuvert inneslutna poströsterna, som enligt hittills tillämpad ordning har sänts till länsstyrelserna, i stället förs till valnämnderna i kommunerna, Enhgt förslaget skall valnämnderna vidarebefordra inkomna poströster lill valförrättarna i del valdistrikt till vilket de hör, i den mån detta kan ske i sådan tid att de är valförrättarna till hända innan röstningen i vallokalerna avslutats, Valförrättarna skaU granska från valnämnden översända ytterkuvert och deras innehåll, varvid godkända val- och innerkuvert läggs i valurnorna för atl sedermera behandlas på samma sätt som i vallokalerna avgivna röster, Ytterkuvert som mottas av valnämnden så sent på valdagen alt de inte kan vidarebefordras till vallokalerna eUer som kommer in till valnämnden efter valdagen skall enligt vad som föreslås granskas och räknas av valnämnden, när de röstlängder som har använls vid röstmottagningen i vallokalerna har kommit lill nämnden.

Förslaget innebär sålunda att den mest arbetskrävande delen av behandlingen av avgivna poströster förs över på valnämnderna och valförrättarna i valdistrikten, Länsslyrelserna befrias enligt förslaget frän uppgifterna att sortera och granska ytterkuverten med innehåll och att utföra den nödvändiga kontrollen mot röstlängden. Sammanräkningen hos länsstyrelserna kommer därför atl kunna påbörjas så snart valmate­rialel kommer in från valnämnderna och att avse enbart röstsedlar som tidigare har varit föremål för preliminär sammanräkning. Härigenom kommer tiden för den slulliga sammanräkningen av de tre samtidiga valen att kunna nedbringas högst väsentligt.

Samtidigt gäller att etl genomförande av förslagel får lill följd alt den preliminära sammanräkningen på valnalten kommer all ge en betydligt mer tillförlitlig bild av valutgången än som varit möjligt med den hittills tillämpade ordningen, Detla är en följd av all sammanräkningen i vallokalerna kommer all innefatta alla poströster som kommer in lill valnämnderna i sådan tid atl de kan vidarebefordras lill vallokalerna innan röstningen där avslutas, vilket enligt RSV:s beräkningar innebär atl ca 90 % av poströsterna kommer att ingå i denna sammanräkning. Härtill kommer att den del av poströsterna som inte har kunnat vidarebefordras till vallokalerna kommer atl räknas hos valnämnderna dagarna efler valdagen, varför etl  preliminärt  valresultat som omfattar samtliga vid


 


Prop, 1972:105                                                                     103

valet avgivna röster kommer alt föreligga tämligen snart efler valdagen,

RSV:s förslag beträffande poströstbehandlingen, som sålunda enligt min mening är förenat med stora fördelar, har av tidsskäl inte kunnat remissbehandlas. Med hänsyn till att ett genomförande av förslaget innebär en betydelsefull omläggning skulle det kunna uppfattas som en brist att remissbehandling inte har skett, 1 det avseendet vill jag emellertid lill en böan erinra om att förslaget har utarbetats efter samråd med flera länsstyrelser och valnämnder. Av särskild betydelse finner jag vara alt förslaget i sak nära ansluter till det förslag till en poströstningsreform som VTU presenterade i betänkandet (SOU 1967: 27) Förtidsröstning och gemensamma Ivådagarsval och som främst syftade till att åstadkomma atl poströsterna kunde innefattas i den preliminära sammanräkningen i vallokalerna, 1 sina huvuddrag skiljer sig förslagen sålunda åt endast så till vida att RSV:s förslag innebär att poströstningen kan ske på samma sätt som vid 1970 års val, dvs, även på valdagen, medan VTU:s förslag, som syftade till all få med samtliga avgivna poströster i den preliminära sammanräkningen på valnatten, förutsatte att poströstningen skulle avslutas torsdagen före valdagen. VTU:s förslag gjordes till föremål för en omfattande remissbehandling och fick därvid elt övervägande positivt mottagande. Tillfogas kan atl skälet till att delta förslag inte föranledde lagstiftning främst är att söka i att frågan om övergäng lill maskinellt valförfarande samtidigt aktualise­rades. Mot bakgrunden av del sagda bör det förhållandet all RSV:s nu föreliggande förslag inte har remissbehandlats enligt min mening inte hindra att förslaget genomförs.

Av den redogörelse för RSV:s förslag som jag nyss lämnade framgår, alt det innebär att flera nya uppgifter läggs på valnämnderna. Enligt förslaget får valnämnderna sålunda uppgiften att under tiden närmast före valdagen och dagarna därefter organisera mottagandet och sorteringen av poströsterna. Vidare ligger i förslagel bl, a. att det ankommer på nämnderna att svara för transporter av poströster till vallokalerna saml för granskning och räkning av poströster som inte har kunnat sändas ul till vallokalerna. Ett genomförande av förslaget får sålunda den följden atl valnämnderna får en mer arbetskrävande och betydelsefull funktion i valarbetet än de hade vid 1970 års val samt att kommunernas valkostnader ökar.

När det gäller valnämndernas verksamhet och kommunernas merkost­nader, vilka av RSV har beräknats till ca 700 000 kr, för hela landet, vill jag erinra om att utvecklingen tidigare har inneburit att åtskilliga uppgifter har förts över från valnämnderna och kommunerna till statliga myndigheter. Före 1970 års val svarade sålunda nämnderna för bl, a, rösllängdsförfarandet samt upprättandet och utsändandet av röstkort. Med hänsyn härtUI är det enligt min mening inte oskäligt att kommunerna nu belastas med den, utslagen på samtliga kommuner, tämligen obetydliga merkostnad som förslaget enligt RSV:s beräkning innebär för dem. Någon anledning att betvivla att valnämnderna kan anförtros de  relativt  kvalificerade  uppgifter av organisatorisk art som


 


Prop, 1972:105                                                                      104

enligt förslaget läggs på dem finner jag inte föreligga.

Vad jag nu har sagt ger vid handen atl jag inte anser något hinder föreligga att genomföra RSV:s förslag i fräga om behandlingen av poströsterna. De fördelar som är förbundna med detla när del gäller att åstadkomma att den slutliga sammanräkningen påskyndas och atl den preliminära sammanräkningen ger ell mer tillförlitligt resultat än tidigare är sä framträdande att de enligt min mening bör föranleda att förslaget nu genomförs.

Jag avser all i det följande beröra vissa led i den föreslagna ordningen för behandling av poströster och vissa frågor som har anknytning till denna, I övrigt vUl jag i fråga om detaljerna hänvisa till RSV:s skrivelse vari förslagel framläggs, vilken - som förut har nämnts - har fogals som bUaga till delta protokoll.

Vid poströstning skall givetvis liksom hittUls i ytterkuvert läggas dels det valkuvert som väljaren har ställt i ordning dels röstkort, VTU har framfört den tanken att väljaren därefter, för att minska risken för obehöriga åtgärder, skall förse ytlerkuvertet med sin namnteckning, som till följd av karbonisering på kuvertets insida därvid överförs till det inneliggande röstkortet. Enligt min mening kan mol ett sådant förfarande invändas dels att röstningen kompliceras både för röstmottagare och väljare dels att förfarandet synes böra föra med sig att kuvert där namnteckning saknas får kasseras. Jag anser att säkerheten i förfarandet i stället bör ökas genom att vage ytterkuvert förses, förutom med beteckning för värdeförsändelse, med etl särskill identifikations­begrepp, t, ex, en sifferkombinalion eller en sammansatt siffer- och bokstavskombination. På den förteckning över de poslröslande, som jag förutsätter skall föras även i fortsättningen, förs detta identifikations­begrepp in jämte uppgift om den valnämnd lill vilken ytlerkuverlel skall sändas. Härigenom kan sedermera vid behov kontrolleras alt obehörig ålgärd inte vidtagits med ytlerkuverlel och dess innehåll.

Som ett led i den föreslagna ordningen ingår alt röstmottagare på postanslalt i regel sänder mottagna valförsändelser lill resp, valnämnder dag för dag. Därvid kan postverkets reguljära förbindelser utnyttjas men del får fömtsättas atl postverket ombesörjer att försändelserna befordras med största skyndsamhel. Under denna förutsättning torde särskilda åtgärder i allmänhet inte behöva vidtas för att de poströster som avges t, o, m, fredagen före valdagen skall vara framme i tid hos valförrättarna i distrikten för att komma med i den preliminära sammanräkningen på valnatten. För att också de poströster som avges på lördagen skall komma med i denna sammanräkning fordras emellertid atl en särskild transport­organisation mellan lördagen och valsöndagen byggs upp, 1 delta avseende vill jag hänvisa till RSV:s i samarbete med postverket gjorda undersökningar. Del bör i sammanhanget påpekas alt de extra kostnader som en sådan organisation medför av postverket har beräknats till ca 2 milj, kr.


 


Prop, 1972:105                                                                     105

Den nuvarande lagstiftningen har av principiella och praktiska skäl den utgångspunkten alt vid dubbelröstning, som består i att väljare röstar såväl i vaUokal som pä postanstall, den i vaUokalen avgivna rösten tUlerkänns företräde. Denna utgångspunkt bör enligt min mening gälla också om en ordning som den föreslagna genomförs. En följd av detta blir att till vallokal inkomna poströster måste hållas avskilda frän övrigt valmaterial intill dess röstningen i vallokalen har avslutats så alt vid dubbelröstning väljarens poströst kan identifieras och läggas åt sidan. En möjlighet att uppnå detta är alt föreskriva atl granskningen av inkomna poströster får ske först efter det att röstningen i vallokalen har avslutats. En sådan ordning skulle emeUertid vara förenad med olägenheter i valdistrikt med ett stort antal poströster och leda till alt den preliminära sammanräkningen i vaUokalen blir fördröjd. Jag vill därför, liksom RSV, förorda atl möjlighet öppnas alt granska inkomna ytterkuvert och i dem inneslutna val- och innerkuvert redan innan röstningen i vallokalen har avslutals. En sådan förhandsgranskning bör kunna genomföras antingen på så sätt atl valförrältarna för denna utnyttjar tider under röstningen i vallokalen då inga eller mycket få väljare inställer sig för att rösta eller, om valförrältarna är så många all delta är möjligt, enligt den av RSV antydda ordningen att en grupp av valförrättarna viss tid före vallokalens stängning ägnar sig åt granskningen. Självfallet bör sådan förhandsgransk­ning inte ske annat än om poströsterna är eller kan anlas bli så många alt en granskning av dem efler röstningens slut bedöms komma att medföra en inte obetydlig fördröjning av sammanräkningen och det i övrigt framstår som lämpligt och möjligt. Om möjligheten till förhandsgransk­ning av poströsterna utnyttias på rätt sätt, bör man kunna räkna med all del förhållandet att hanteringen av dem i stor utsträckning läggs på valförrättama inte behöver få till följd att sammanräkningen i valloka­lerna drar ut på liden i alltför hög grad.

Praktiskt sett kan förfarandet vid den nämnda förhandsgranskningen anordnas på följande sätt. Vid förhandsgranskningen kontrolleras ytterkuvertel och alt väljaren är upptagen i röstlängden. Sedan väljaren har prickats av i röstlängden bryts kuvertet, varefter inneliggande val­kuvert eller valsedelsförsändelse och dess innerkuvert granskas. Val-eller innerkuvert jämte röstkort läggs efter granskningen åter in i ytter­kuvertel. När röstningen i vallokalen har avslutals läggs val- eller innerkuvert i valurna, innan innehållet i denna tas ul för räkning. Skulle väljaren inställa sig för röstning i vallokalen, innesluts det ytterkuvert med innehåll som härrör från honom i etl särskUt kuvert, som tillslutes. Därefter får väljaren, som då redan är avprickad i röstlängden, rösta. Det kuvert, i vilket poströsten har lagls in, kan därvid lämnas till väljaren.

Beträffande poströster som inte har förhandsgranskats får granskning och kontroll mot röstlängd ske som en första åtgärd sedan röstningen har avslutats. Visar det sig att alll är i sin,ordning, läggs inneliggande val- eller innerkuvert i valurna innan innehållet i denna tas ut för räkning. Samtidigt antecknas i röstlängd atl väljaren har utövat sin rösträtt. Jag


 


Prop, 1972:105                                                                     106

vill här lillfoga att det givetvis kan komma att inträffa att poslrösl har sänts till fel vaklistiikt inom en kommun. 1 sådant fall får valförsändelsen sändas åter till valnämnden för att ingå i den räkning av poströster som ankominei på niimndeii.

Som   har   nämnts   tidigare   ankommer   det   enligt   den   föreslagna ordningen på valnämnden att granska och preliminärräkna poströster som kommit in  till nämnden dels på sädan tid på valdagen alt de inte kan vidarebefordras till de olika valdistrikten innan röstningen slutar där, dels efler valdagen.  Sammanräkningen  i valnämnden  får ske enligt samma schema  som gäller för motsvarande sammanräkning i valdistrikten och bör självfallet genomföras så snart som möjligt. Den tidigaste tidpunkten för denna sammanräkning måste emellertid bestämmas med beaktande av den   tid   det  tar att  få  fram  de  pä  valdagen  avgivna  poströsterna  till nämnden.  Självfallet  är det angeläget och önskvärt att de på valdagen avgivna poströsterna så snabbt som möjligt befordras lill valnämnden och den  preliminära sammanräkningen där. Vissa åtgärder från postverkets sida lorde bli ofrånkomliga, Målel bör vara atl få fram dessa röster till nämnderna  så   att   sammanräkningen   där  kan   böna på  tisdagen eller onsdagen efter valdagen. En tidigare tidpunkt än tisdagen torde inte vara realistisk   att räkna med av del skälet att valnämnden vid sammanräk­ningen måsle ha tillgång lill de i valdistrikten använda röstlängderna för att kunna göra den föreskrivna rösträtts- och dubbelröstkontrollen.

Tidigare har nämnis att den här föreslagna sammanräkningsordningen för poströsterna bör innebära atl ca 90 % av dessa röster kommer atl vara preliminärräknade på valnatten. Det bör alltså bli möjligt atl redan på valnalten göra myckel säkra prognoser om det slutliga valresultatet. Än säkrare prognoser i detta hänseende bör kunna göras om man i ett representativt urval valdistrikt, där antalet poströster erfarenhetsmässigt är mera betydande, behandlar poströsterna för sig och genomför sammanräkningen av dem partivis. För egen del anser jag att man bör ta till vara denna möjlighet. Det bör emellertid ankomma på centrala valmyndigheten atl undersöka möjligheterna att förfara på detta sätt saml att göra urvalet och meddela de anvisningar som behövs,

Naluriigl är att den ordning som jag nu har förordat i fråga om behandlingen av poströster i princip görs tillämplig också när det gäller röster som avges hos utlandsmyndighet och på fartyg. Av praktiska skäl får emellertid göras vissa avvikelser beträffande dem. Sålunda bör giilla atl ytterkuvert med sådana röster först sänds till centrala valmyndigheten för att därifrån vidarebefordras till valnämnden i väljarens hemortskom­mun eller, om väljaren är uppförd i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun inom vars område röstlängden enligt länsstyrelsens beslul finns tillgänglig på valdagen. För atl öka garantierna för all dessa valförsändelser skall komma fram i lid för att rösterna skall kunna ingå i den preliminära sammanräkningen bör som tidigare har föreslagits gälla att röstningen hos utlandsmyndighet och på fartyg avslutas i sådan tid all avgivna röster kan beräknas vara centrala valmyndigheten till hända senast kl. 12 dagen före valdagen.


 


Prop, 1972:105                                       -                             107

Genomförs den ordning för behandlingen av poströsterna som jag nu har förordat får detta, som nämnts, den följden att samtliga i ett val avgivna valsedlar är sorterade och räknade preliminärt när de kommer in till länsstyrelserna för den definitiva sammanräkningen. Redan härigenom har elt betydelsefullt steg tagits för att underlätta och påskynda länsstyrelsernas sammanräkningsarbete. Angeläget är emellertid att vidta ytterligare åtgärder i detta syfte. Det framstår dä som naturligt att undersöka om i varje fall vissa moment i det nu helt manuella sammanräkningsförfarandet kan utföras maskinellt och värdefull tid och arbetskraft därigenom sparas.

Som jag nyss antydde har RSV i enlighet med sitt uppdrag i sin undersökning tagit upp även denna fråga till behandling. Undersökningen har visat att väsentliga vinster kan göras om maskinella hjälpmedel (datorer) utnyttias i de moment i sammanräkningsarbetet som består av dels kontrollen av att kandidaterna uppfyller föreskrivna valbarhetsvill­kor och dels uträkningarna av vilka kandidater som skall gå in på de mandat som partierna har erövrat. Vidare visar undersökningen att dator kan UtnyUjas för utskrift av stommarna till de olika protokoll som skall användas vid sammanräkningen.

En förutsättning för att datorer skall kunna utnyttjas för alt fastställa ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar har RSV funnit vara atl varje valsedel (listtyp) förses med en unik beteckning som i numerisk form anger valtyp (riksdags-, landstings- eller kommunfullmäkligval), parti och kandidalgruppering.

Enligt min mening bör man ta till vara den möjlighet att ytterligare förenkla och påskynda den slulliga sammanräkningen som den moderna ADB-tekniken erbjuder. Den omständigheten att detta förutsätter att valsedlarna förses med en särskild numerisk beteckning finner jag inte inge några vare sig principiella eller praktiska betänkligheter. Som RSV föreslagit är det lämpligt att den del av nummerbeteckningen som anger partiet - den s. k. partikoden — fastställes genom lottning redan innan valsedelsbeställningarna sker. Jag ansluter mig alltså till tanken att utforma förfarandet så att det blir möjligt atl utnyltia maskinella hjälpmedel vid sammanräkningen för att göra den enklare och snabbare. 1 fråga om de närmare detaljerna i det avseendet får jag hänvisa lill RSV:s till detta protokoll fogade skrivelse.

Ett genomförande av den här förordade ordningen för behandlingen av poströster och röster som har avgetts hos utlandsmyndigheter och på fartyg förutsätter en tämligen omfattande lagreglering. Till de regler i detta avseende som har tagits upp i vallagsförslaget återkommer jag i specialmotiveringen till delta, I fråga om utnyttiandel av maskinell teknik vid den slufiiga sammanräkningen finner jag det emellertid varken lämpligl eller nödvändigl alt ge regler i lagen. I denna bör - liksom f. n, - när det gäller sammanräkningen anges vilka åtgärder som skall vidtas men inte tillvägagångssättet vid utförandel av dessa. Det får ankomma på centrala valmyndigheten att meddela de föreskrifter för sammanräkningen som behövs. Jag vill emellertid understryka att sådana


 


Prop, 1972:105                                                                     108

föreskrifter  i  vad   avser  användandet   av   maskinella  hjälpmedel  i  allt väsentligt bör följa vad som angetts i RSV:s skrivelse.

Slutligen vill jag här ytteriigare något beröra frågan om de kostnader som ett genomförande av den här förordade ordningen för behandling av poströster och utnyitiande av maskinella hjälpmedel kan antas föra med sig. Som framgår av den till RSV:s skrivelse fogade sammanställningen av valkostnader (bilaga 5) kan statsverkets kostnad för 1970 års gemensam­ma val såviti gäller valmaterial (valsedlar och kuvert). Iransport av poströster och sammanräkning beräknas ha uppgått till ca 7 040 000 kr. Vidare framgår atl statsverkets kostnader i dessa hänseenden för 1973 års val med tillämpning av den föreslagna ordningen kan beräknas lill ca 6,5 milj, kr,, medan kostnadsökningen för dessa val för kommunernas del -som nyss har nämnts - kan beräknas bli sammanlagt ca 700 000 kr, 1 fråga om hanteringen av poströster och länsstyrelsernas sammanräkning gäller enligt RSV:s beräkningar, mol vilka jag inte finner anledning till erinran, att kostnaderna vid 1970 års val kan beräknas ha uppgått till sammanlagt ca 2,3 milj, kr. medan motsvarande kostnader för 1973 års val beräknas bli ca 3,3 milj, kr. Den kostnadsökning på ca I milj, kr, som den förordade ordningen sålunda kan beräknas föra med sig för statsverket och kommunerna finner jag böra accepteras med hänsyn till de fördelar som ordningen medför.

6,2  Det primärkommunala suppleantsystemet

Kommun, församling och kyrklig samfällighet har numera möjlighet att bestämma att det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Denna möjlighel har utnyttjats i stor utsträckning. Under innevarande valperiod, som är den första under vilken suppleantinstilulet praktiskt tillämpas, finns det sålunda suppleanter för fullmäktige i 78% av landets primärkommuner.

Vid institutets införande diskuterades ingående hur de kommunala suppleanterna skulle utses. Den lösning som man slutligen stannade för innebar atl man med vissa jämkningar förde över de landstingskommuna­la suppleantbestämmelserna på de primärkommunala supoleanterna. Det ansågs nämligen inte kunna komma i fråga att utan närmare utredning söka konstruera etl helt nytt syslem utan anknytning lill något som redan tillämpats. Jämkningarna i förhållande lill del landslings­kommunala syslemet bestod däri att endasl ospallade valsedlar får användas vid fullmäktigval i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Vid landstingsvalet däremol är även spaltade valsedlar tillåtna. Vidare skall antalet sammanräkningar för varje fullmäktig motsvara hälften av del antal ordinarie platser partiet fått. För utseende av suppleanter för landstingsmän görs däremot för varie landstingsman lika många sammanräkningar, som partiet erhåUit platser i valkretsen, dock alltid minst två. Genom dessa jämkningar viUe man dels förhindra att antalet suppleanter blev ohanterligt slort, dels få fiam en ordning där


 


Prop, 1972:105                                                                     109

fullmäktigsuppleanter fungerade, inte som personliga suppleanter utan som gruppsuppleanter.

Redan när suppleantreglerna infördes var man emellertid medveten om att de kunde leda till att antalet suppleanter blev större än vad man ansåg önskvärt och lämpligt. Systemets konstruktion är nämligen sädan att i den mån partierna går fram med flera valsedelstyper så kommer både antalet suppleantgrupper och det totala antalet suppleanter atl öka. Det förutsattes därför att den praktiska tillämpningen fick visa om bestämmelserna behövde justeras. Den på våren 1970 tillsatta utred­ningen om den kommunala demokratin fick bl. a. i uppdrag atl kartlägga erfarenheterna från den försia valperiod under vilken suppleantbestäm­melserna tillämpats och att överväga behovet av ändringar.

Ett första betänkande från den nämnda utredningen föreligger nu. Där konstateras all 1970 års val, såvitt gäller de primärkommunala supplean­terna, gav lill resultat alt i många kommuner betydligt fler suppleanter utsågs än som motsvarar hälften av antalet ordinarie fullmäktige. Ser man till landet som helhel har det i genomsnitt utsetts en suppleant per fullmäktig. Flera kommuner har fåll fler suppleanter än ordinarie fullmäktige, i åtskilliga kommuner betydligt fler. Exempel finns på kommuner där suppleanterna är bortåt tre gånger så många som de ordinarie fullmäktige. Reglerna har vidare lett till att etl parti i vissa fall fått fler suppleanter än etl annat, trots att delta senare parti har fler ordinarie fullmäktige än del förra.

Att det nuvarande systemet i praktiken visat sig leda till dessa konsekvenser är enligt utredningens mening ägnat att inge betänkligheter från både praktiska och principiella synpunkter. Utredningen finner det därför nödvändigt atl redan nu söka omforma systemet så att det antal suppleanter som ulses begränsas och så alt proportionalitet uppnås mellan partierna även i fråga om suppleanterna. Däremot anser utredningen det ännu vara för tidigt att göra den i dess direktiv förutsatta mera allsidiga bedömningen av suppleantsystemets verkningar. Denna bör anslå till dess ytteriigare erfarenheter vunnits av systemet. Utredningen går alltså i delta sammanhang inte närmare in på bl, a, frågan om systemets fakultativa karaktär bör behåUas eller om man bör gå in för ett obligatoriskt suppleantsyslem.

Uppfattningen att det behövs åtgärder för att redan till 1973 års val minska antalet suppleanter delas av praktiskt taget alla remissinstanser. Även jag har denna uppfattning, 1 likhet med flertalet remissinstanser finner jag det riktigt att utredningen koncentrerat sig på denna fråga och avstått från att nu ta upp suppleantfrågan i hela dess vidd. En mera ingående analys av det nuvarande syslemet och dess verkningar i olika hänseenden bör även enligt min mening bygga på ett bredare erfarenhetsunderlag än del som finns i dag. Jag vill i sammanhanget erinra om att utredningen numera också har uppdraget alt undersöka småpar­tiernas roll i det kommunalpoliliska systemet, en undersökning som, tillsammans  med  bl, a, kommunalvalskommitléns förslag, kan ligga  till


 


Prop, 1972:105                                                                     1 lO

grund  för etl slutligt ställningstagande till frågan om valsystemet vid de kommunala valen.

Efter att ingående ha övervägt olika alternativ för att åstadkomma den önskvärda begränsningen av antalet suppleanter har utredningen slutligen stannat för en lösning som i sina huvuddrag innebär att det antal suppleanter som skall ulses för varje parti skall motsvara en av fullmäktige bestämd kvotdel, som dock inte får överstiga hälften, av det antal ordinarie fullmäkligplatser som partiet fått i kommunen eller, om denna är indelad i valkretsar, i valkretsen. För varje i fullmäktige representerat parti skall dock alltid utses minst en suppleant. Vid fördelningen av suppleantplalserna skall beaktas endast de valsedlar som har legal till grund för besättande av ordinarie plats.

Utredningen påpekar att det föreslagna systemet inte som det nuvarande är listtroget. Det garanterar m. a. o. inte att suppleant alltid utses från samma lisllyp som ledamoten. Kräver man att systemet skall vara listlrogel måste man emellertid i princip ge upp kravet på en proportionell fördelning av suppleanterna. Utredningen har för sin del funnit atl avgörande vikt bör fästas vid proportionalitetssynpunklen. Den jämkningen bör dock enligt utredningen göras att efterträdare till ordinarie fullmäktig alltid skall utses från den ordinarie fullmäktigens lista.

Liksom flertalet remissinstanser finner jag det vara uttryck för en riktig princip att suppleantsyslemet får en sådan utformning atl partierna får suppleanter i proportion till sin styrka i fullmäktige. Även i övrigt anser jag att uiredningen kommit fram till ett suppleantsystem som bättre än det nuvarande tillgodoser de krav och önskemål som bör ställas på ett sådant system. Jag förordar därför alt det primärkommunala suppleantsystemet utformas i överensstämmelse med utredningens förslag. Tilläggas bör alt systemets konstruktion är sådan att del läll låter sig anpassas till ell annal valsystem, om det skulle bli aktuellt att införa elt sådant.

I sammanhanget vill jag framhålla alt- kommunallagarna f, n, inte innehåller nägon definition av begreppet parti. Som jag närmare skall utveckla i ett senare avsnitt (6.3) och i specialmotiveringen torde lagstiftningen inte nu behöva kompletteras med en sådan definition.

Sorn utredningen föreslagit bör samma system som vid de borgerliga primärkommunala valen gälla även vid utseende av suppleanter i de kyrkliga församlingarna. Jag har tidigare framhållit atl jag avser att i ett senare sammanhang ta upp frågan om förfarandet vid de kyrkliga valen. I samband därmed bör även bestämmelserna om suppleanterna i de kyrkliga församlingarna ändras i enlighet med vad jag här har förordat i fräga om de borgerliga fullmäkligvalen.

6.3  Registrering av partibeteckning m, m.

Som framhållits i del föregående är del en bärande princip i värt nuvarande   valsystem   alt   nomineringsrätten   är   fri.    Någon    officiell


 


Prop, 1972:105


1 1


kandidatur eller obligatorisk registrering av partier förekommer inte. Väljaren kan på sin valsedel använda sig av vilken partibeteckning han vill och ta upp vilken kandidat han önskar. En sådan ordning medför risk för illojal användning av partibeteckning. För att motverka denna risk finns för riksdagsvalen regler som gör det möjligt för ett parti all fä sin partibeteckning registrerad (jfr 54 § ValL). Skyddet mol illojal använd­ning av en registrerad beteckning åstadkoms på så sätt atl vederbörande parti i varje riksdagsvalkrets kan anmäla ett visst antal kandidater. Valsedel som upptar registrerad partibeteckning måste som första namn ha namnet på anmäld kandidat. Om så inte är fallel, tillgodoräknas visserligen partiet valsedeln men alla namn på den anses vara obefintliga (jfr 56 § 1 mom, och 59 § ValL),

Att den fria nomineringsrätten, som internationellt sett är en ovanlig företeelse, utgör ett värdefullt inslag i vårt valsystem har framhållits från olika håll under remissbehandlingen av VTU:s senaste betänkande och under den diskussion som detta har föranlett. Enligt min mening finns del inte någon anledning att nu gå ifrån principen att väljarna skall ha rätt atl pä valsedel ta upp vilka kandidater de vill under vilken partibeteckning som helst. Däremol bör när vallagstiftningen nu ses över — i enlighet med vad riksdagen uttalade år 1966 - till övervägande tas upp de nuvarande reglerna om skydd mot den risk för illojal användning av partibeteckning som den fria nomineringsrätten inrymmer.

De regler om skydd mot illojal användning av partibeteckning som vi har nu har kritiserats i olika avseenden. Sålunda har framhållits som en brist all de avser endast riksdagsval och alltså inte de kommunala valen. Vidare har, när frågan om registrering av partibeteckning behandlades i riksdagen år 1966, satts i fråga om de nuvarande reglerna är ändamålsenligt utformade när del gäller bestämningen av begreppet parti och formerna för styrkande av att parti har det minsta antal medlemmar som enligt reglerna krävs för registrering av beteckning. Vid riksdags­behandlingen togs också frågan upp om registreringen även i fortsätl-ningen bör åvila chefen för justitiedepartementet. Därjämte gavs uttryck för uppfattningen att möjlighet bör öppnas att ex officio avregislrera en partibeteckning, något som nuvarande regler inte ger utrymme för.

Frågan om ändrade regler om registrering av partibeteckning har lagits upp till behandling i den förut nämnda departementspromemorian med förslag till vallag. I promemorian har lagts fram förslag till ändringar av reglerna i bl. a, de avseenden som jag nyss nämnde.

I promemorian är utgångspunkten att reglerna om skydd för partibeteckning också i fortsättningen skall bygga på etl registrerings­förfarande och i övrigt utformas efter förebild av de nuvarande bestämmelserna. Samtidigt föreslås emellertid att skyddet utvidgas till atl avse också de kommunala valen. I promemorian föreslås därjämte alt centrala valmyndigheten och inte som f, n, chefen för justitiedeparlemen­lel skall handlägga registreringsärendena. Vad som i dessa hänseenden har anförts i promemorian har godtagits eller lämnais utan erinran under remissbehandlingen.


 


Prop, 1972:105                                                                      112

Som framhållits i promemorian är det skydd som skapas för partibeteckning genom regler av del slag vi nu har relativt bräckligt. Jag delar emellertid den framförda uppfattningen att det ställer sig svårt att konstruera ett fullständigare skydd utan atl ge upp principen om den fria nomineringsrällen, Ocksä enligt min mening bör sålunda den ordning för att åstadkomma skyddet som vi nu har i princip behällas.

Det förhållandet att partibeteckning hittills inte har kunnat registreras vid kommunala val och därigenom inte har kommit i åtnjutande av det skydd som registrerad beteckning har vid riksdagsvalen har visserligen inte, såvitt känt, lett till att partibeteckning utnylljats illojalt vid dessa val. Även om det alltså inte kan sägas föreligga något akut behov av en reglering i syfte att skydda partibeteckningarna vid de kommunala valen, utgör redan risken för att en partibeteckning skall kunna utnyttias illojalt vid dessa val enligt min mening skäl nog att en sådan reglering nu införs. Ett skäl för detta är också att det framstår som en fördel att även i detta avseende ha enhetliga regler för alla de samtidiga valen.

När förslag att införa skydd för partibeteckningarna även vid de kommunala valen tidigare har förts fram har mot tanken härpå bl. a. invänts atl en sådan ordning skulle bli tekniskt svår att genomföra. Denna invändning, som väsentligen torde ha gällt möjligheterna att åstadkomma nödvändig samordning och enhetlighet, hade tidigare obestridligen visst fog för sig. Med inrättandet av en central valmyndighet har emellertid läget i delta hänseende blivit ett annat. Förläggs handläggningen av registreringsärendena till centrala valmyndigheten, får man en registre­ringsmyndighet som dels har den nödvändiga överblicken, dels har de administrativa och tekniska resurser som behövs.

För alt föra över registreringsärendena till centrala valmyndigheten talar inte bara det förhållandet all man därigenom fär en registrerings­myndighel med nödvändiga resurser för all en utvidgning av registrerings­möjligheten til) kommunala val inte skall medföra svårigheter av administrativ och leknisk natur. En sådan överföring är ocksä lämplig från den under riksdagsbehandlingen 1966 framförda synpunkten att det synes tveksamt om det som f. n. bör åligga chefen för justitiedeparte­mentet atl under konsliiutionelll och politiskt ansvar avgöra registre­ringsärenden.

Av vad jag nu har anfört framgår att jag, i likhet med remissinstanser­na, ansluter mig lUI förslagen atl möjlighel öppnas att registrera partibeteckning även vid de kommunala valen samt att handläggningen av registreringsärenden förtäggs till centrala valmyndigheten.

Det nya, riksproportionella valsättet vid riksdagsvalen som infördes i samband med 1968 års förfallningsreform fordrade en annan och vidare definition av begreppet parti än den som dittills hade återfunnits i ValL:s bestämmelser om registrering av vissa politiska sammanslutningar (54 §). Enligt den definitionen, som till följd därav togs in i 16 § RO, avses med parti varie politisk sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i riksdagsval under särskild beteckning (partibeteckning). Någon molsva­rande   definition  av   parlibegreppet   gavs  däremot  inte i fråga om de


 


Prop, 1972:105                                                                     "3

kommunala valen. All nu ta in en sådan i kommunallagarna eller i den nya vallagen är enligt min mening varken lämpligt eller behövligt. Frågan om vad som skall förstås med parti i ärende om registrering av partibeteckning bör kunna bedömas med utgångspunkt i den definition av begreppei parti som ges i 16 § RO, Jag vill i sammanhanget erinra om den diskussion om behovet av en definition av parlibegreppet i kommunalt hänseende som fördes när lagen (1969:596) om kommunalt partistöd infördes. Slutsatsen blev då att någon närmare bestämning av begreppet inte behövdes mot bakgrund av den definition som 16 § RO gav (prop, 1969:126, s, 20-21, KU 36, rskr 353),

1 likhet med vad som har förordats i promemorian anser jag alt de villkor som nu ställs upp för att partibeteckning skall få registreras bör gälla också i fortsättningen. Partiet skall sålunda inte få utgöra underavdelning av politisk sammanslutning. Vidare måste gälla att partiet skall ha visat att det har etl visst antal röstberättigade medlemmar. Ytterligare en förutsättning för registrering måsle vara att beteckningen skiljer sig tydligt från beteckning som redan har registrerats för valet i fråga eller för annal val för vilket registreringen kommer att gälla,

1 promemorian har förordats att det antal medlemmar som parti skall visa sig ha för att få sin beteckning registrerad i fråga om riksdagsval skall höjas från nuvarande 1 000 till 1 500 i hela landet. Beträffande registrering för landstings- och kommunfullmäkligval har föreslagils all motsvarande antal bestäms lill 100 i den landstingskommun resp. kommun i vilken registrering söks. Förslagel har såvitt avser riksdagsval och landstingsval godtagits eller lämnats ulan erinran. När det gäller kommunfullmäktigvalen har emellertid regeringsrättens ledamöter och kommunallagsutredningen gett uttryck för uppfattningen att antalet bör sällas lägre än vad som har föreslagits och i varie fall inte överstiga 50.

Jag delar uppfattningen att det lägsta medlemsantalet för registrering av partibeteckning för kommunfullmäkligval bör vara lägre än 100. För detla talar, som har framhållits under remissbehandlingen, att antalet 100 är för stort med hänsyn till det antal röster som i vissa fall kan behövas för atl etl parti skall bli representerat i kommunfullmäktige. Enligt min mening bör minimiantalet bestämmas till 50, 1 fråga om det lägsta medlemsantalet vid registrering för riksdags- och landstingsval ansluter jag mig liksom remissinstanserna till promemorieförslagen.

Det förutsätts i promemorian att parti för att få sin beteckning registrerad skall styrka alt del har del för det val registreringen avser föreskrivna medlemsantalet. 1 detla avseende har angetts att partiet skall förete intyg från notarius publicus om att partiet har företett en medlemslista med minsl så många namn på personer i röstberättigad ålder som krävs. Vad som sålunda har uttalals har inte föranlett någon invändning frän remissinstansernas sida och ger inte heller mig anledning till erinran. Som framhållits i promemorian bör det emellertid inte ställas något sådant krav när det gäller parti som redan är representerat i den församUng som del är fråga om. I sådant fall bör det ses som självklart att partiet har del föreskrivna lägsta medlemstalet för att vinna registrering

8 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                     114

av sin beteckning.

Också i andra hänseenden än de nu nämnda ansluter jag mig til) vad promemorieförs)aget innehåller i fråga om registrering av partibeteckning. Sålunda bör också enligt min mening registrering kunna avse antingen såväl riksdags- som landstings- och kommunfullmäktigval eller endast visst eller vissa av valen. Registrering för val till riksdagen bör gälla för hela landet men bör också, även om detla inte har begärts, anses avse landstings- och kommunfullmäktigval i hela landet. På samma sätt bör registrering för landstingsval gälla i angiven landstingskommun men också för val av kommunfullmäktige inom landstingskommunen. Registrering för val av kommunfullmäktige gäller endasl kommuner som avses med ansökan. Beteckning som är registrerad för landstings- och kommunfull­mäktigval bör kunna registreras för val till riksdagen, om partiet som har beviljats registreringen ger sitt samtycke. Undersamina förutsättning bör registrering för kommunfullmäktigval inom en landstingskommun kunna registreras för val av landstingsman inom landstingskommunen.

Enligt promemorieförslaget skall tidpunkten när ansökan om registre­ring senast skall ha gjorts för att beaktas vid ordinarie val sältas lill den 1 februari valåret. Denna tidpunkt har bestämts under hänsynstagande till den lid som framställningen av hålkortsvalsedlar beräknades kräva. 1 ett förfarande där valsedlar av konventionellt slag skall användas kan tidpunkten flyttas närmare valet. Jag anser att den bör kunna bestämmas till den 30 april valåret. En fördel med detta är att registreringsförfaran­det kommer att kunna tidsmässigt samordnas med den tidsfrist som gäller för beslut om sådana kommunala indelningsändringar, som skall träda i krafl vid därpå följande årsskifte.

Ansökan om registrering av partibeteckning bör också i fortsättningen göras skriftligen. Det bör liksom nu åligga partiet att ställa ombud för sig hos registreringsmyndigheten. På ansökan bör beteckningen givetvis kunna avföras ur registret.

En olägenhet med nuvarande regler är att dessa inte öppnar möjlighet att avföra registrerad beteckning ulan ansökan. Detta har fört med sig att registret innehåller beteckningar som inte längre har aktualitet. Denna olägenhet har man i promemorian velat undanröja genom regeln att registreringsmyndigheten skall ha rätt att föra av partibeteckning från registret, om den inte har använts vid två på varandra följande val eller om partiet har underiåtit att anmäla ombud. Också till delta förslag, som har lämnais utan erinran av remissinstanserna, ansluter jag mig.

Av vad jag nyss har sagt framgår att jag anser att skyddet för registrerad partibeteckning skaU beredas på samma säll som enligt nuvarande regler. Parti som vUl skydda sin beteckning skall sålunda anmäla kandidater. Att anmäld kandidat är upptagen som första namn på valsedel som upptar den registrerade beteckningen skall sedan vara en förutsättning för att övriga namn på denna skall beaktas, I enUghel med vad som har förordats i promemorian anser jag att, såvitt avser riksdagsvalet, det minsta antalet kandidater som parti skall anmäla bör sättas  til!  fyra och det högsta antalet tUl femton i varie valkrets. För


 


Prop, 1972:105                                                                    115

landstings- och kommunalfullmäktigval bör minimiantalet vara detsamma medan maximiantalet i fråga om dem bör kunna sättas til! tio. Kandidatanmälan bör i fortsättningen ske hos centrala valmyndigheten i stället för som f, n, hos länsstyrelse,

1 principiell överensstämmelse med vad som f. n. gäller i fråga om riksdagsvalet föreslås i promemorian alt till kandidatanmälan skall fogas intyg om att kandidaten är valbar. Valbar är i princip den som är röstberättigad vid det val anmälan avser. Den nuvarande bestämmelsen tillkom när partierna själva hade att framställa sina valsedlar. Införs det valsedelssyslem som jag tidigare har förordat kommer statsverket att efter beställning från partierna framställa och tillhandahålla partiema de valsedlar de behöver. Innan beställningen görs måste partierna ha bestämt vilka kandidater som de vill föra upp pä valsedeln och i vilken ordning de skall tas upp på den. Del får därför förutsättas atl kandidatanmälan görs i samband med alt partiet beställer valsedlar för valet. Detta torde kunna beräknas ske senast i maj månad när fråga är om ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsmän och kommunfullmäktige. Vid denna tidpunkt gäller ännu den röstlängd som upprättades året dessförinnan. Det framstår som klart olämpligt att utfärda ett valbarhets­intyg på grundval av den längden, vars uppgifter inte är aktuella. Det är heller inte tillfredsslällande att utfärda valbarhetsintyg på grundval av stommarna till den nya röstlängden redan av det skälet att dess uppgifter kan komma att ändras.

Av det anförda framgår att en regel att valbarheten skall kontrolleras vid kandidatanmälan passar mindre bra in i ett system med centraliserad valsedelframställning. Härtill kommer att den omständigheten att en kandidat vid anmälningstillfället befunnits vara valbar inte slutligen avgör frågan om han kan inneha befallning i den församling till vilken han utsetts vid valet. Vid sammanräkningen kontrolleras nämligen på nytt valbarheten. Alt slopa valbarhelskonlrollen vid detta tillfälle bör inte komma i fräga. Kravet på att kandidalanmälan skall åtföljas av valbarhetsintyg bör sålunda utan olägenhet kunna slopas.

I det föreliggande vallagsförslaget har förts in regler i enlighet med vad jag nu har anfört. Dessutom har en övergångsbestämmelse som avser redan registrerad beteckning funnits påkallad. Till denna beslämmelse och till vissa av de i övrigt föreslagna reglerna återkommer jag i specialmoliveringen.

6,4  Särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkrets­indelningen i Stockholms läns landstingskommun

Inledningsvis nämnde jag atl den förutsedda reformeringen av lands­tingslagens regler om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen på grundval av kommunalvalskommitléns förslag inte kommer atl genom­föras till 1973 års val. 1 del läge som då har uppstått behövs särskilda regler i dessa hänseenden för Stockholms läns landstingskommun också


 


Prop, 1972:105                                                                     116

för valperioden 1974-1976. Jag förordar att sådana regler ges i en särskUd lag som till alla delar utformas i enlighet med den lag med sädana bestämmelser som gäller för innevarande valperiod (jfr lagen /I 969:2 16/ om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1971-1973),

7 Upprättade lagförslag

ValL trädde i kraft år 1921 och har alltså gällt i över 50 år, KVL har varit i kraft i mer än 40 år. En mångfald ändringar och tillägg har under denna lid vid skUda tillfällen gjorts i de båda lagama. Detta har medfört att de blivit svåröverskådliga och bristfälliga i systematiskt och språkligt hänseende. En fullständig och genomgripande lagteknisk översyn har där­för sedan ålskUlig tid framstått som angelägen,

1 VTU:s urspmngliga uppdrag ingick all göra denna laglekniska översyn. VTU presenterade också i sitt betänkande år 1969 ett förslag till en ny lag om val lUl riksdagen, 1 de tilläggsdirektiv som VTU gavs på hösten nämnda år uttalade jag all arbetet med att lagtekniskt utforma de förslag som VTU kom fram med borde föriäggas lill justitiedeparlemen­lel och där bearbetas i nära samband med de övriga utredningar som behandlade frågor av betydelse för vallagsliftningens uiformning. Den laglekniska delen av reformarbetet borde därvid inriktas på att åstadkomma en för alla de samtidiga valen gemensam vallag.

Som har framgått av vad jag inledningsvis anfört presenterades samtidigt med VTU:s senaste betänkande i en promemoria ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till vallag som reglerar förfarandet vid de samtidiga riksdags- och kommunalvalen, I redaktionellt hänseende överensstämmer promemorieförslaget i allt väsentligt med det förslag till riksdagsvallag som VTU lade fram är 1969, Formellt innebär förslaget i huvudsak endasl en lagteknisk bearbetning av den lösning i sak som VTU kommit fram till i 1971 års betänkande. På ett par punkter går emellertid promemorieförslaget ulöver VTU:s förslag. Bl, a, föreslås atl möjlighet öppnas att registrera partibeteckning även vid de kommunala valen,

Vallagsförslagel remissbehandlades parallellt med VTU:s förslag. Del allmänna omdömet om förslaget är att det är överskådligt och enkelt. Att den nuvarande splittringen på olika vallagar försvinner framhålls som särskilt värdefullt.

De ändringar i valförfarandel som jag tidigare förordat kräver djupgående ingrepp i vallagstiftningen. Skulle dessa göras inom ramen för den nuvarande vallagsliftningen, skulle denna än mer förlora i överskåd­lighel och systemaliken skulle bli än mer bristfällig. Härtill kommer att det framstår som i högsta grad irrationellt att ha sådana bestämmelser om samtidiga val som är eller i stor utsträckning kan göras överensstämmande i två skilda lagar. Som jag redan tidigare nämnt har det därför ansetts lämpligt alt utarbeta en helt ny och för alla de samtidiga valen gemensam vaUag, Vid detta arbete har promemorieförslaget i allt väsentligt kunnat följas  redaktionellt.   Det  ligger i sakens natur att omfattande sakliga


 


Prop, 1972:105                                                                     117

justeringar  i  detta  har  fått  göras  när  del   maskinella   röstnings-  och sammanräkningsförfarandet inte kommer till genomförande.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1.  vallag

2.  lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

3.  lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

4.  lag om ändring i landstingslagen (1954:319)

5.  lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974-1976,

I   fråga   om   förslagen   2-5   har samråd   ägl   rum   med  chefen   för civildepartementet.

8 Specialmotivering till framlagda lagförslag 8,1   Förslaget till vaUag

Lagens rubrik och disposition

Del förslag lill lag med bestämmelser om förfarandet vid riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigvalen som har utarbetats inom juslilie­departemenlel har getts rubriken Vallag, Lagens tillämpningsområde är visserligen begränsat lill de nämnda valen. Den reglerar alltså inte vare sig kyrkofullmäktigvalen eller andra val som förfaltningsenUgl skall förrät­tas. Trots alt den valda benämningen kan ge intryck av att lagen har ell vidare tillämpningsområde än vad den faktiskt har, har benämningen ansetts vara all föredra.

Lagförslaget följer, som förut har nämnts, i systematiskt hänseende i allt väsentligt motsvarande förslag i departementspromemorian. De avvi­kelser som har gjorts i förhållande till detta är föranledda dels av det förhållandet atl maskinell valleknik inte skall komma till användning, dels av att någon lagstiftning på grundval av kommunalvalskommitléns förslag t, v, inte är aktuell. Den hittillsvarande uppdelningen av förfalt-ningsstoffet mellan vallagen och kommunallagarna har sålunda ansetts böra behållas. De materiella reglerna om valkretsindelningen vid de kommunala valen har följaktligen inte tagils in i vallagen. Liksom f, n. i KVL finns emellertid beslämmelserna om platsfördelningen mellan och inom partierna vid dessa val i förslaget lill vallag, Molsvarande regler för riksdagsvalet är däremot delade mellan RO och förslagel till vallag. Jag är medveten om att invändningar från systematisk synpunkl kan riktas mot denna disposition av förfaltningssloffet, I avbidan på elt slutligt stäU­ningstagande till de frågor som kommunalvalskommittén behandlat bör dock enligt min mening den nuvarande dispositionen behällas. Tilläggas bör att fördelningsproblemaliken under alla förhållanden lorde aktuali­seras om inte förr så i samband med behandlingen av de förslag som är att vänta från kommunallagsulredningen. Denna har som förut har nämnis


 


Prop, 1972:105                                                                    118

bl, a. i uppdrag att göra en lagteknisk översyn av kommunallagarna.

Vallagsförslaget omfattar femton kapitel. Förslaget inleds med ett kapitel där lagens tillämpningsområde anges och där också bestämmelser­na om valdagen återfinns. Följande två kapitel avser valorganisationen och innehåller bestämmelserna dels om valkretsindelningen och de till denna anslutande reglerna om de fasta valkretsmandaten (2 kap,), dels valnämnd, valdistrikt och valförrättare (3 kap,), 1 4 kap, ges regler om röstlängder,

5-7 kap, innehåller i huvudsak bestämmelser om de åtgärder som blir aktuella inför ett val, I dem ges sålunda regler om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater (5 kap,), valsedlar (6 kap,) samt röstkort (7 kap,).

Bestämmelser om röstningen och de åtgärder som skall vidtas i anslutning till denna finns 18-12 kap, 8 kap, innehåller bestämmelser som gäller röstningen i allmänhet, medan de närmare bestämmelserna om röstning i vallokal, på postanstalt samt hos utlandsmyndighet och på fartyg finns i 9 resp, 10 kap, I 11 kap. ges regler om röstning med valsedelsförsändelse, 12 kap, innehåller regler om hur det före samman­räkningen skall förfaras med de röster som avgetts på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller pä fartyg,

13 och 14 kap, innehåller regler om den preliminära och den slutliga sammanräkningen. Bevis- och besvärsreglerna ges i 15 kap.

Jag avser att i det följande till behandling ta upp sådana bestämmelser i vallagsförslaget som saknar motsvarigheter i nu gällande ValL och KVL eller som av annat skäl enligt min mening behöver särskild kommentar. De föreslagna bestämmelserna motsvarar, som har framgått av det föregående, i betydelsefulla delar regler som återfinns också i promemo­rieförslaget, 1 den mån bestämmelser av det slaget särskilt har kommen­terats i promemorian eller under remissbehandlingen av denna kommer jag att lämna en redogörelse för detta i anslutning till bestämmelserna.

Jag vill i detta sammanhang nämna atl en översikt över vallagsförsla­gets motsvarigheter i ValL, KVL och lagen om de allmänna valen den 20 september 1970 har utarbetats. Översikten torde få fogas tiU detla protokoll som bilaga 2.

kap.

Promemorian. 1 promemorian förutsätts att centrala valmyndigheten får meddela tillämpningsföreskrifter i olika avseenden, I stället för alt ta in en erinran om detta i omedelbar anslutning tiU bestämmelser i anslutning till vilka sådana föreskrifter kan bli aktueUa har i promemorie­förslaget tagits in en bestämmelse som generellt ger myndigheten rätt alt meddela de tUlämpningsföreskrifter som behövs.

Remissyttrande. Regeringsrättens ledamöter framhåller att del före­slagna generella stadgandet ger centrala valmyndigheten rätt att meddela


 


Prop. 1972:105                                                                     "9

föreskrifter om förfarandet sä snart närmare bestämmelser om delta saknas i vallagen. Enligt ledamöternas mening bör man i stället tillämpa hitlUls gällande lagstiftningsprincip, enligt vilken centrala valmyndigheten ges rätt att utfärda tillämpningsföreskrifter i särskilt angivna hänseenden. TiU följd av atl förfarandet hittills har delaljreglerats i lag har tillämp­ningsföreskrifterna kunnat huvudsakligen begränsas till tekniska kom­pletteringar av valförfarandet.

Departementschefen. 1 hkhel med gällande vallagar reglerar även föreliggande vallagsförslag förfarandet i detalj. De föreskrifter som centrala valmyndigheten behöver meddela blir därför liksom hittills begränsade lill all avse föreskrifter som är av rent teknisk natur och gäller sådana frågor som valmaterialets närmare utformning och hur den slutliga sammanräkningen rent praktiskt skall genomföras. Mot denna bakgrund och då den i promemorian förordade lösningen från systematisk syn­punkl är att föredra är jag inte beredd all gå ifrån förslaget i denna del, I denna paragraf har alltså tagits in en bestämmelse som ger centrala valmyndigheten en generell rätt alt meddela tillämpningsföreskrifter,

3§

Departementschefen. Gällande lagstiftning använder i fråga om val till landsting och kommunfullmäktige beteckningen allmänna val för alt ange all fråga är om val liU dessa församlingar som sker samtidigt i landets alla landstings- och primärkommuner. Denna beteckning har i promemorie­förslaget ersatts med lokutionen val i hela riket av landstingsman och kommunfullmäktige. Den i promemorian använda lokutionen är enligt min mening atl föredra och jag förordar alt den används i fortsättningen,

1 denna paragrafs första stycke talas sålunda om å ena sidan ordinarie val
till riksdagen och å andra sidan om val i hela riket av landstingsmän och
kommunfullmäktige. Jag vill tillägga att den hittillsvarande beteckningen
- allmänna val - används även i andra författningar än vallagen. Jag
förutsätter atl den, när lämpligt tUlfälle erbjuder sig, kommer att ersättas
i dessa författningar med den som jag har förordat här.

Redan i 1969 års belänkande föreslog VTU atl Kungl, Maj:t och inte som f. n, länsslyrelsen skall bestämma dag för omval till riksdagen. Vidare föreslog VTU att den möjlighel som nu finns att förrätta val på annan helgdag än söndag skaU avskaffas. Dessa förslag har ulan kommen­tar lagils upp i promemorieförslaget och vid remissbehandlingen av detla lämnais hell ulan invändningar. Även för egen del ansluler jag mig till förslagen. Andra styckel i denna paragraf har utformats i överenssläm­melse härmed,

2 kap,
1 §

Departemenschefen. 1 denna paragraf anges valkretsindelningen när fråga är om riksdagsval. En ändring av formell natur föreslås i fråga om


 


Prop, 1972:105                                                                      120

Älvsborgs län.

a

För val till riksdagen är Älvsborgs län indelat i två valkretsar. Älvsborgs läns norra resp, södra valkrets. De båda valkretsarnas geografiska omfatt­ning anges i gällande lag (30 § ValL) med användande dels av häradsindel­ningen, dels av koninuinindelningen. Erfarenheterna visar emellertid atl det kan stöta på svårigheter att i praktiken samordna båda dessa former av indelning när del gäller att fastställa valkretsarna. Det har därför framstått sorn lämpligt att enbart använda kommunindelningen för alt ange omfattningen av de båda valkretsarna i Älvsborgs län. Att använda sig av enbart koninuinindelningen är också motiverat av det förhållandet atl häradsbegreppet inte utnyttjas i fråga om övriga i valsammanhang aktuella indelningar. Enligt min mening bör alltså omfattningen av de båda valkretsarna i Älvsborgs län anges genom en uppräkning av kom­munerna inom den norra resp. södra valkretsen. Förevarande paragraf har utformats i överensstämmelse härmed.

2-4 §§

Departementschefen. På grundval av uppgifterna i stommarna till manlalslängderna om antalet röstberättigade i de olika valkretsarna skall centrala valmyndigheten enligt de föreslagna reglerna, liksom enligt nu gällande, före utgången av april det år då ordinarie val till riksdagen skall förrättas fastställa hur de 310 fasta valkrelsmandalen skall fördelas mellan kretsarna (2 och 3 §§), Beslutet bör också i fortsättningen offentliggöras genom kungörelse i Svensk författningssamling (jfr SFS 1970:125),

Gällande lag saknar bestämmelser om besvär över myndighetens beslul i fråga om fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Detta betyder att de allmänna bestämmelserna om besvär över förvaltningsmyndighets beslul blir tillämpliga, 1 promemorian har föreslagils att del i vallagen skall anges atl besvär över myndighetens beslul i denna fråga skall prövas av regeringsrätten. Förslaget har tillstyrkts av bl, a, regeringsrättens ledamöter. Även jag ansluter mig lill förslaget. Besvärsbestämmelsen har fått sin plals i 4 §,

Departementschefen. Som tidigare har nämnts kommer även i fortsätt­ningen reglerna om landstings- och primärkommuners indelning i valkretsar all ha sm plats i resp, kommunallagar, I elt försia slycke i denna paragraf har tagits in en erinran om all valkrelsindelningsreglerna i fråga om landstings- och kommunfullmäkligvalen återfinns i dessa lagar.

Av den aUmänna motiveringen framgår att en motsvarighet Ull den nuvarande, för valperioden 1971 — 1973 gällande särskilda lagen om antalet landstingsmän m, m, i Stockholms läns landstingskommun bör finnas också för valperioden 1974-1976, I ett andra stycke i denna paragraf har förts m en hänvisning till denna lag.


 


Prop, 1972:105                                                                    '21

Av reglerna om valkretsindelningen vid de primärkommunala valen följer atl inte alla kommuner är eller kan väntas bli indelade i valkretsar. Vid utformningen av vallagsförslagel har det emellertid av flera skäl ansetts lämpligast att arbeta enbart med begreppet valkrets även i de fall där fråga är om kommun som inte är valkretsindelad (se t. ex, 13 kap, 9 §), I likhet med vad som gäller i fråga om valdistriklsindelning (3 kap, 3 §), utgår vallagsförslaget alltså frän att kommun som ej är indelad i valkretsar ulgör en enda valkrets,

3 kap,

1 och2 §§

Departementschefen. 1 detta kapitel har tagits in bestämmelser om den lokala valorganisationen. Motsvarande bestämmelser finns f n. i 31-36 §§ ValL,

Som har framhållits i den allmänna motiveringen (6,1.7) bör det även i fortsättningen i vaoe kommun finnas en valnämnd som slår ansvaret för del praktiska genomförandet av val i kommunen. Där har också förordats att den nuvarande föreskriften all ordföranden i nämnden och hans suppleant skaU utses av länsslyrelsen slopas och att nämnden i princip skall utses på samma sätt som övriga kommunala nämnder. I förevarande paragrafer har, i stor utsträckning genom hänvisning till föreskrifter i kommunallagarna, tagits in bestämmelser om valnämnd som innebär all nämndernas sammansättning och verksamhet regleras på samma sätt som i fråga om andra kommunala nämnder,

3§

Promemorian. I promemorian erinras om att det f, n, saknas uttryck­liga bestämmelser om när beslut i fråga om valdistriktsindelning skall föreligga. Del framhålls att det av flera skäl är angeläget atl detta beslul föreligger tidigt och del föreslås därför att beslut i sådan fråga skall gälla fr, o, m, året efter det beslulel vann laga kraft.

Remissyttrandena. De remissinstanser som särskilt har yttrat sig över promemorians förslag i denna del har godtagit eller lämnat förslaget ulan erinran.

Departementschefen. Som jag har nämnt tidigare utgår promemorie­förslaget frän atl den maskinella teknik som VTU har föreslagit skall användas vid valen. I ett sådant förfarande är det nödvändigt alt bl, a, frågan om valdislriktsindelningen är avgjord i myckel god lid före elt val. Även i ell manuellt förfarande av det slag som förordats här är det emellertid önskvärt med ett tidigt beslut i fråga om valdislriktsindel­ningen. Jag finner därför inte någon anledning atl gå ifrån promemorie­förslaget i denna del. En regel av innebörd att beslut om valdistriktsindel­ning gäller fr, o, m, året efter det beslutet vann laga krafl har därför lagils in i sista styckel av denna paragraf, 1 delta har också lagits in föreskriften att centrala valmyndigheten skall tillställas en avskrift av beslutet. För


 


Prop, 1972:105                                                                     122

myndighetens planläggning är det av vikt att myndigheten så snart som möjligt får kännedom om gällande valdistriklsindelning.

Inte minst mot bakgrund av den befolkningsomflyttning som sker är det nödvändigt att se över valdistriktsindelningen inför varje val. En sådan översyn blir ofrånkomlig också inför 1973 års val. Även om den här föreslagna vallagen sätts i kraft så tidigt som det över huvud taget är möjligt, torde det bli svårt för de berörda instanserna alt hinna med att fatta beslul om valdistriktsindelningen vid 1973 års val före årsskiftet 1972/1973. Del torde därför bli nödvändigt att inför detta val öppna möjlighet för beslut i frågan vid en senare tidpunkt än som den här föreslagna regeln medger. En sådan bestämmelse har därför tagits in i övergångsbestämmelserna till den nya lagen,

F, n, är det endast ett fåtal kommuner som inte är indelade i valdistrikt. Det finns anledning anta atl antalet sådana kommuner kommer atl minska ytterligare när kommunindelningsreformen helt har genomförts. Det kunde därför synas motiverat att föreskriva alt kommun alllid skall vara valdistriktsindelad, EnUgt min mening bör emellertid regelns fakultativa karaktär t, v, behållas och möjlighet sålunda finnas att underlåta all indela kommun i valdistrikt. Detta har i denna paragrafs försia stycke uttryckts på det sättet atl det angetts att kommun bildar ett eller flera valdistrikt.

Liksom hittills bör länsslyrelsen falla beslut i fråga om kommunens indelning i valdistrikt samt själv kunna ta initiativ i sådant hänseende. Föreskrift om delta har tagits in i paragrafens andra stycke. Självfallet bör även kommun och enskild kommunmedlem fä väcka fråga om valdistriktsindelning eller om ändring i sådan indelning, Detla behöver emellertid enligt min mening inte uttryckligen anges i lagtexten,

4 och 5 §§

Departementschefen. Gällande lagstiftning utgår från all valnämnden fungerar som valförrättare när kommunen utgör ell enda valdistrikt. Är kommunen indelad i valdistrikt utser nämnden för varje valdistrikt etl antal personer, minst fyra, atl som nämndens deputerade fungera som valförrättare i distriktet. Denna ordning har ansetts böra behållas även i fortsättningen. Regler av denna innebörd har sälunda tagils in i 4 §, De personer som utses av nämnden har i förslagel benämnts valförrättare,

1 5 § har, i överensslämmelse med förslag i promemorian, del i sammanhanget f, n. använda uttrycket fullgöra uppdrag bytts ul mol uttrycket mottaga uppdrag,

Departementschefen. 1 enlighel med vad som har föreslagits i prome­morian bör besvär över länsstyrelses beslut i fråga som rör valdistriklsin­delning prövas av kammarrätt. En bestämmelse om detta har tagils in i denna paragrafs första stycke, I paragrafens andra slycke ges föreskrifter om talan mot beslut som innebär att uppgivet hinder mot att motta uppdrag, som avses i 5 §, inte har godkänts. Föreskrifterna i paragrafen motsvarar dem som nu finns i 36 § ValL,


 


Prop, 1972:105                                                                    123

4 kap.

Den allmänna röstlängden

Departementschefen. Som. har utvecklats i den allmänna motiveringen (6.1.5) bör den allmänna röstlängden bygga på länsstyrelsens uppgifter om kyrkobokföringen den I juni det år då röstlängden upprättas. Vidare har där förordats att endast de personer som enligt gällande bestämmelser är röstberättigade eller som uppnår röstberättigad ålder under längdens giltighetstid tas upp i denna, I fortsättningen kommer alltså längden inte att uppta personer som till följd av omyndighet eller utländskt medbor­garskap inte är röstberättigade. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen bör lokal skattemyndighet, vars uppgift del är att upprätta längden, inte särskilt underrätta dem som inte har lagils med i längden om detta förhållande, Mol bakgrund av vad som sålunda har behandlats i den allmänna motiveringen kan jag här inskränka mig till alt ta upp vissa detaljfrågor främst av formeU natur i fråga om den allmänna röstlängden.

Rätt att anmärka mol röstlängden bör, som hittills, tillkomma dels den som menar att han felaktigt uteslutits ur längden, dels den som anser alt annan oriktigt upptagits i denna. Har det i längden antecknats atl en där upptagen person blir röstberättigad först följande kalenderår, och menar denne atl denna anteckning är oriklig bör han självfallel också få anmärka häremot. Motsvarande rätl bör tillkomma den som menar all sådan anteckning oriktigt inte gjorts beträffande en i längden upptagen person, 4 § har utformats i överensslämmelse härmed,

I 4 § har vidare angetts att den omständigheten alt någon har tagits upp i röstlängd för annat valdistrikt än han anser sig tillhöra inte utgör grund för anmärkning mot längden. Paragrafen lar alltså sikte på rösträtten som sädan och inte den i sammanhanget sekundära frågan i vilket valdistrikt den får utövas.

Liksom f, n, bör länsslyrelsen underrätta den mol vars rösträtt an­märkning framställts om detla förhållande och om vad han har att iaktta för alt bevaka sin rätt. En erinran därom har tagils in i sista stycket i 4 §,

De närmare reglerna om anmärkningsförfarandet har lagils in i 5 , Vid prövning av framställd anmärkning bör länsstyrelsen ta hänsyn lill förhållandena som de framgår av kyrkobokföringen den 1 juni och de omständigheter i övrigi som åberopats i anmärkningsärendet. Att den mot vars rösträtt anmärkning framställts liksom enligt gällande regler vid anmärkningssarnmanträde får åberopa förhållanden som inlräffat däref­ter, framgår av paragrafens andra stycke.

Enligt gäUande lag (40 § ValL) skaU länsstyrelsens kungörelse om var och när röstlängden kommer att vara framlagd för granskning och om var och när anmärkningssammanträdel kommer all äga rum anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidningar. Motsvarande bestäm­melser har tagils in i 10 § i delta kapitel, 1 överensslämmelse med de


 


Prop, 1972:105                                                                    124

föreskrifter som gäller för den information från statsmyndigheterna som sker genom dagspressannonsering (jfr SFS 197 1:507) har emellertid ordet ortstidningar därvid ersatts med uttrycket "samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom kommunen". Molsvarande ullryck har genomgående använls i den nya lagen (jfr 4 kap. 21 §, 14 kap. 1 § och 15 kap. 3 §),

Den särskilda röstlängden

Departementschefen. Som framgår av den aUmänna motiveringen har de i ValL intagna bestämmelserna om den särskilda röstlängden (53 a-53 j §§) i stort sett oförändrade i sak förts över till den nyalagen. Som jag framhållit i den allmänna motiveringen har det emellertid funnits lämp­hgt och möjligt att tidsmässigt samordna upprättandet av de båda slagen av röstlängder. Den senaste tidpunkten när ansökan att bli upplagen i särskild röstlängd skall ha kommit in till centrala valmyndigheten har sålunda i 13 § första stycket angetts vara den 1 juni. Även i fråga om övriga tidsfrister bör samma bestämmelser gälla för den särskilda röstläng­den som för den allmänna,

1 20 § har föreskrivits att särskild röstlängd när val äger rum skall vara tillgänglig i vallokalen för det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer. Föreskriften har getts samma utformning som den har f, n, (jfr 53 h § ValL) med den ändringen all det har föreskrivits att länsstyrelsens beslul om i vilket valdistrikt den särskilda röstlängden på valdagen skall finnas tillgänglig skall meddelas senast vid anmärkningssammanträdet. Det bör ankomma på centrala valmyndigheten alt med stöd av den föreslagna bestämmelsen i 1 kap, 2 § sista stycket faslsläUa den närmare tidpunkt när länsstyrelse bör ha meddelat sitt beslut i frågan. Härvid har myndig­heten bl, a. atl ta hänsyn till den tidsplan som gäller för röslkortsfram­siällningen.

5 kap,

1 detla kapitel har, som förut har nämnis, tagils in bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater. Bestämmel­serna har behandlats i ell särskilt avsnitt i den allmänna motiveringen

(6.3).

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen torde begreppei parti inte behöva definieras i detla sammanhang. Den i 16 § RO intagna definitionen bör, som jag har framhållit där, gälla även i fråga om de kommunala valen, 1 § försia stycket har ulformals i enlighel härmed, I 2 § andra stycket har angetts den tidpunkt när ansökan om registrering senast skall ha gjorts för all beaktas vid val. Som framgår av den allmänna motiveringen har denna tidpunkt satts till den 30 april valåret när fråga är om ordinarie val lill riksdagen och val i hela riket av landstingsmän och kommunfuUmäklige, Vid annal val skaU ansökan för all beaktas vid valet ske inom en vecka efter förordnandet om valet.


 


Prop, 1972:105                                                                     125

Belräffande 4 § andra stycket gäller atl del - i enlighet med påpekande av regeringsrältens ledamöter i anslutning lill promemorie­förslaget - getts en formulering som avser all göra det hell klart alt tillslånd inte behövs för registrering av partibeteckning i en landstings­kommun som har använts vid val av kommunfullmäktige inom en annan landstingskommun,

1 6 § har tagits in beslämmelserna om när registrerad partibeteckning skall avföras ur registret, EnUgt punkt 2 i paragrafen gäller, atl beteck­ning får avföras ex officio om partiet har underlåtit att anmäla kandida­ter vid två, på varandra följande ordinarie val till riksdagen eller val i hela riket av landstingsman eller kommunfullmäktige. Beslämmelsen avser sålunda inte nyval och omval,

\v 8 § \ förslagel framgår alt det nuvarande kravet atl parti vid anmälan av kandidat skall styrka att denne är valbar har fäll ulgå. Partierna får sålunda själva svara för atl kandidater som de anmäler är valbara. 1 detta avseende får jag hänvisa till den allmänna motiveringen, 1 anslutning till 8 § bör framhållas all den omständigheten all ell parti, vars beteckning är registrerad, avslår från alt anmäla kandidater i någon valkrets inte medför att de namn som partiet fört upp på sina valsedlar i valkretsen anses vara obefintliga enligt 14 kap, 5 § första styckel. Denna konsekvens bör inträda endasl när partiet har anmäll kandidater i en valkrets men på valsedel som försia namn inte tagils upp namnet på anmäld kandidat.

För atl de listor över anmälda kandidater som centrala valmyndighe­ten upprättar skall fylla sin funktion att underiätta för väljarna alt göra upp sina valsedlar, bör listorna vara tillgängliga överallt där röstning äger rum. När det gäller den röstning som sker hos utlandsmyndighet och på fartyg kan det dock i vissa fall vålla svårigheter atl få ut listorna i lid för röstningen där. Något krav på atl listorna skall finnas tillgängliga hos ut­landsmyndighet och på fariyg bör därför inte ställas upp, 10 § har utformats i överensstämmelse härmed. Jag utgår emellertid från att det endasl i sällsynta undantagsfall skall förekomma att listorna inte finns tillgängliga i röslningslokaler utom landet,

6 kap.

Departementschefen. Som har framhållits i den allmänna motiveringen bör de regler om valsedlarnas uiformning och tillhandahållande som gällde vid valtillfället den 20 september 1970 i allt väsentiigt tUlämpas även i fortsättningen. Dessa regler har utförligt kommenterats i prop, 1969:148 (s, 64-66, 68-69 och 78-80), liU vUken jag ber all få hänvisa, Ulöver vad jag anfört i den allmänna motiveringen och i den nämnda propositionen lorde ytteriigare kommentarer behövas endasl till några av de i förevarande kapilel upptagna bestämmelserna om valsedlar och deras utformning.


 


Prop, 1972:105                                                                     126

2§

Promemorian. 1 promemorian konstaleras all den metod som hittills använts för att identifiera en på valsedel upptagen kandidat - dvs, genom att ange förutom hans namn, titel eller yrke och hemvist - har visat sig sig mindre ändamålsenlig. Införandet av elt för varje medborgare unikt personnummer gör del numera möjligt att ange en person på ett helt säkert sätt. Enligt promemorian bör man ta till vara denna möjlighel och i lagen rekommendera utsättandet av kandidatens personnummer vid hans namn på valsedeln.

Departementschefen. Det ligger både i kandidatens och hans parlis intresse att hans identitet otvetydigt framgår av valsedeln, Mol förslagel i promemorian att man i det avseendet bör ta till vara den möjlighet till en otvetydig identifiering av kandidaterna som personnumret erbjuder har inte rests några invändningar under remissbehandlingen. Jag ansluter mig till detta förslag. Något krav på all personnumret skall utsättas vid väljarens namn bör dock inte uppställas. Jag räknar emellertid med att man kommer atl använda sig av delta hjälpmedel för atl ange kandidater beträffande vilka det annars kan uppstå risk för förväxlingar. Här ifrågavarande paragraf har utformats i enlighet med det sagda.

I sammanhanget vill jag framhålla del angelägna i alt efternamn, förnamn och övriga identifieringsuppgifter tas upp i samma ordning på valsedlarna.

3§

Promemorian. 1 promemorian påpekas att namnen på valsedlarna f. n. får tas upp antingen i en följd under varandra (ospaltad valsedel) eller uppdelade i två spalter i vilket fall namnen i den vänstra spalten avser själva valet och namnen i den högra val av efterträdare eller suppleant (spaltad valsedel), 1 kommuner där det skall finnas suppleanter för fuUmäktige får dock endast ospallade valsedlar användas.

Enligt promemorian kan den omständigheten att namnen på valsed­larna får tas upp på olika sätt vid olika val på goda grunder antas verka svårförståeligt och förvirrande för väljarna. Att spaltade valsedlar får användas komplicerar också valsedelsframslällningen, 1 promemorian föreslås därför alt endast ospallade valsedlar skall få användas i fortsätt­ningen.

Remissyttrandena. Förslaget atl endasl ospaltad valsedel skall få användas har föranlett kommentarer i ett par remissvar. Länsstyrelsen i Stockholms län finner inte någon olägenhel vara förbunden med förslagel beträffande riksdags- och kommunfuUmäktigvalel, Slopas den spaltade valsedeln vid landstingsvalet bör man emellertid enligt länsstyrelsens mening överväga alt höja del anlal suppleanter som skal! utses för landstingsmän, särskUl med hänsyn till atl dessa vid avgång inte ersätts på samma sätt som fullmäktigledamöterna. En reservant i Göteborgs val­nämnd avstyrker förslaget.


 


Prop, 1972:105                                                                     127

Departementschefen. I och för sig talar enligt min mening starka skäl för atl reglerna om hur namnen skall tas upp på valsedlarna skall vara enhetiiga vid de tre samtidiga valen. Skälen för att gå över till en ordning med enbart ospaltade valsedlar har också numera fått ökad tyngd. Under senaste vårsessionen beslutade nämligen riksdagen (prop, 1972:66, KU 30, rskr 204) att namnen på valsedlarna för 1973 års riksdagsval skall tas upp i en följd under varandra. Detta innebär att det endast vid landstingsvalet och val av fullmäktige i kommuner där det inte skall finnas suppleanter för fullmäktige kan förekomma spaltade valsedlar. Jag har mol denna bakgrund kommit till slutsatsen att möjligheten atl använda spaltad valsedel hell bör kunna slopas. Första stycket i föreva­rande paragraf har därför getts den innebörden atl endast ospaltade valsedlar fär användas i de tre samtidiga valen. Till den av en remissin­stans aktualiserade frågan om inte en följd härav bör bli atl det anlal suppleanter som skall utses för varje landstingsman bör ökas, återkommer jag i del följande,

1 andra siycket har föreskrivits atl namnen på ospaltad valsedel i försia hand gäller själva valet och i andra hand val av ersättare för riksdagsle­damöter resp. av suppleanter för landstingsman och kommunfullmäktige.

För atl partibeteckning skall åtnjuta del skydd som lagen erbjuder skall, som jag har utvecklat närmare i del föregående, på valsedeln som försia namn tas upp namnet på kandidat som partiet har anmäll. En erinran om delta har lagils in i Iredje slyckel. Det bör framhållas att avsikten inte är alt centrala valmyndigheten i samband med valsedelsbe-slällningen skall behöva kontrollera att det namn som ett parti vill ha uppsatt först på valsedeln också är ett av partiet anmält namn.

I överensstämmelse med vad VTU har föreslagit har i promemorieför­slaget inte tagils in några regler om del högsta anlal namn som får finnas på valsedel, VTU motiverade sitt förslag med att en övergång till hälkortsvalsedlar bl. a. innebär att ett givet utrymme står till förfogande för den text som skall resp, får finnas på sedeln. Med hänsyn härtill och då de omständigheter som avgör hur många kandidater som elt parti anser sig böra föra fram växlar från valkrets til! valkrets och från kommun liU kommun, framstår del enligt VTU som en lämpligare ordning alt partierna själva får bestämma hur många namn de inom den givna utrymmesramen vill föra fram på vae valsedelslyp. Några invänd­ningar mot förslagel gjordes inte under remissbehandlingen. Även i det förfarande som nu förordas skall användas valsedlar av en bestämd storiek. De skäl som VTU fann tala för alt slopa den maximiregel som nu finns kan alltså anföras även när hälkortsvalsedlar inte används. För min del finner jag i likhet med VTU atl någon regel om det högsta antal namn som får finnas på valsedel inte bör tas in i vallagen. Tilläggas bör alt det -som också VTU förutsatte - bör vara möjligt alt utnyttja valsedelns båda sidor för kandidalnamnen.


 


Prop, 1972:105                                                                      128

Departementschefen. Som jag har nämnt i den allmänna motiveringen (jfr 6.1.8) bör man vid den slulliga sammanräkningen kunna använda sig av ADB-leknik. Delta underiättas om listtypbeieckningar anbringas på valsedlarna. Föreskrift som medger delta har tagits in i andra stycket av denna paragraf,

7 kap.

Departementschefen. 1 förevarande kapitel har samlats bestämmelserna om röstkort,

F.n, reglerar 55 a § ValL i detalj vad röstkort skall innehålla. I promemorian har föreslagits att det i lagen endast skall anges att röstkortet skall innehålla uppgift om väljarens namn samt uppgift om del valdistrikt i vilket han får utöva sin rösträtt. Vad röstkortet därutöver skall innehålla fär centrala valmyndigheten bestämma. Förslaget har lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Även jag anser det vara iämpligt och rikligt atl i lagen bara ange vissa allmänna riktlinjer beträffande röstkortets innehåll medan det läggs i myndighetens hand att närmare bestämma hur röstkortet skall utformas och vad det skall innehålla, 7 § har ulformals i överensslämmelse härmed,

55 a § ValL föreskriver vidare att röstkorten skall översändas till de röstberättigade senast 35 dagar före valdagen, dvs. senast 5 dagar före poströstningens början, 1 och med alt poströstningsperioden nu föreslås förkortad från 30 lill 18 dagar bör den dag då röstkorlen senast skall utsändas lill de röstberättigade kunna föriäggas något närmare valdagen. Därvid bör man emellertid ta hänsyn till att den omständigheten att någon inte erhåller röstkort kan innebära att vederbörande felaktigt ej upptagils i röstlängd. För den möjlighet till rättelse i längden som tidigare har förordats (se 4 kap. 8 §) skall kunna utnyttjas i praktiken bör endast en mindre justering göras. Den tidpunkt när röstkorlen senast skall utsändas till väljarna bör bestämmas li!! 30 dagar före valdagen när fråga är om ordinarie val till riksdagen och val i hela landet av landstingsman och kommunfullmäktige. Vid annal val bör den senasie lidpunkten för röstkortens utsändande bestämmas till 20 dagar före den bestämda valdagen. En sådan förkortning är motiverad av hänsyn lill intresset av alt så snabbi som möjligt efler det all beslut har fallals om ny- eller omval kunna genomföra detla.

Som närmare har ulvecklats i den allmänna motiveringen (6.1.6) bör valkungörelsen i sin nuvarande form slopas. Den nödvändiga informatio­nen om valen bör ges väljarna på annat och effektivare sätt. Redan nu ges viss information på röstkorten. Jag förutsätter att så kommer all ske även i fortsättningen. Därutöver bör centrala valmyndigheten med utnyttjande av olika kanaler och media upplysa väljarna om vad de har att iaktta inför och vid elt val. En erinran härom har lagits in i 4 ,


 


Prop, 1972:105                                                                     129

8-12 kap.

Departementschefen. I 8-12 kap. finns, som förut har nämnts, reglerna om röstningen. 1 systematiskt hänseende har därvid den modell följts som VTU förordade i sitt år 1969 avgivna betänkande och som också följdes i promemorian. Röstningsreglerna inleds alltså med ell kapilel (8 kap,) som ger huvuddragen i reglerna, dvs, de bestämmelser som skall äga tillämpning oavsett om fråga är om röstning i vallokal, på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg eller fråga är om röstning genom bud (röstning med valsedelsförsändelse), I de följande kapitlen (9-1 1 kap.) finns de närmare föreskrifterna om hur röstningen skall gå till. 1 9 kap, ges sålunda regler om vallokalsröslningen, 1 10 kap, finns reglema om röstning på postanslalt och hos utlandsmyndighet samt på fartyg. Reglerna om röstning med valsedelsförsändelse har samlats i I 1 kap, 1 elt avslutande 12 kap, ges därefter regler om behandlingen av på postanstall, hos utlandsmyndighet och på fartyg avgivna röster.

Flertalet av de i de nämnda kapitlen intagna bestämmelserna överens­stämmer i sak antingen med gällande vallagar eller med dem som gällde vid 1970 års val, I fråga om de senare kan hänvisas till prop. 1968:148. Ulöver de kommentarer som lämnats i den nämnda propositionen och vad som har anförts i den allmänna motiveringen samt med hänsyn även till den utförlighet som kännetecknar flertalet paragrafer torde endast några av de i kap, 8-12 intagna beslämmelserna behöva kommenteras närmare,

8 kap,

15§

Departementschefen. Som har ulvecklats i den allmänna motiveringen (6.1.8) är det förutsatt atl kommunerna även koslnadsmässigt skall svara för de uppgifter som den föreslagna poströslbehandlingen lägger på valnämnden och valförrättarna. Redan nu har kommunen i princip att svara för de kostnader som genomförandet av val i kommunen ger upphov till. Kommunen svarar alltså bl. a. för ersättning till valförrättare och för kostnader för vallokalerna samt för valskjutsar. Bestämmelserna härom återfinns f. n. i huvudsak i 95 § ValL och 59 § KVL. Även på andra håll i vallagarna finns emellertid bestämmelser som ålägger kom­munen ett kostnadsansvar (I, ex. 60 a § ValL och 26 a § KVL). Bestäm­melsema om kommuns kostnadsansvar bör nu enligt min mening föras samman och utformas så alt det framgår atl kommunen generellt skall svara för kostnaderna för åtgärder och anordningar som lagen ålägger kommun, valnämnd och valförrättare att ombesörja eller vidta. En sådan beslämmelse har lagits in i denna paragraf.

9 Riksdagen 19 72. 1 saml. Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                     130

10 kap. 2§

Departementschefen. I likhet med vad som gäller f. n. har i första stycket i denna paragraf slagits fast all postanstalt, som inte inrättas enbart för röstmottagning (yfx sista stycket) skall på valdagen vara öppen för röstning minst en timme på förmiddagen och en timme på eftermid­dagen.

Före valdagen skall röstning som regel kunna ske under de tider då postanstall annars är öppen. Detta kan emellertid bli onödigt betungande särskill på mindre postanstalter. Det bör därför öppnas möjlighet för centrala valmyndigheten att på förslag från postverket förordna att röstning på sådan postanstalt skall kunna ske endast under viss, begränsad tid under det normala öppethållandet. Röstning bör dock alltid kunna ske under en timme. Andra stycket i förevarande paragraf har utformats i enlighet med det anförda. Även utan uttrycklig föreskrift får det förutsättas atl väljarna på lämpligt sätt får kännedom om när röstning kan ske på olika postanstaller.

Som hittills har varit fallet bör postverket i den utsträckning som är möjlig och lämplig anordna tillfälliga postanstalter på sjukhus, ålderdoms­hem, fångvårdsanstalter och liknande vårdinrättningar. Föreskrifter om detta har tagits in i paragrafens tredje stycke. Helst bör sådan postanstalt inrättas för röstmotlagning på valdagen men ingenting bör hindra att postanstalten inrättas dag före valdagen. Den tidigaste tidpunkt som sådan postanslalt får inrättas bördock, liksom hittills, vara söndagen före valdagen. Innan postverket besiämmer när röstning på här avsedd anstalt eller inrättning skall anordnas bör samråd självfallet ske med anstaltens eller inrättningens ledning. Med hänsyn lill all antalet röstberättigade som kan utnyttja sådan tillfälligt inrättad postanslalt för röstning starkt kan variera från inrättning till inrättning och till de speciella förhållanden som i övrigt råder på ifrågavarande vårdanstalter och vårdinrättningar bör i lagen inte anges hur länge röstning där skall få pågå. Det säger sig emellertid självt att den tid som anslås för röstning inte bör vara aUtför kort.

7 och 12 §§

Departementschefen. Som huvudregel bör gälla att röstning skaU kunna ske hos utiandsmyndighet vid alla slag av val. När det gäUer riksdags-, landstings- eller kommunfullmäktigval som omfattar hela lan­det bör röstning, i Hkhel med vad som gäller f, n,, alllid anordnas hos utlandsmyndighet. Vid annat val, dvs, omval i en eller flera valkretsar eller kommunalval som endast gäller en eller flera landstingskommuner eller kommuner, kan det emellertid visa sig svårt all med del korta varsel


 


Prop, 1972:105                                                                     131

som det som regel då blir fråga om anordna röstning även hos utlands­myndigheterna. Det bör i sådana fall ankomma på centrala valmyndig­heten alt - i överensstämmelse med vad som nu tillämpas i fråga om kommunalvalen (35 § KVL) - avgöra om del finns praktiska och andra förutsättningar för att anordna röstning hos utlandsmyndighet, 7 § första styckel har utformats i överensstämmelse med det anförda. Del får förutsättas alt röstning hos utlandsmyndighet anordnas i så stor utsträck­ning som det är praktiskt lämpligt och möjligt.

I 12 § första stycket har förts in en liknande bestämmelse beträffande röstning på fartyg.

11 kap.

1 och 3 §§

Departementschefen. En konsekvens av den föreslagna förkortningen av poströstningsperioden tUl 18 dagar bör vara att den dag då valsedels­försändelse tidigast får anordnas bestäms tUl 18 dagar före valdagen. För alt försändelseinslilulet skall kunna utnyUjas även vid röstning på fariyg bör dock försändelse som lämnas där vara anordnad tidigast 45 dagar före valdagen. I förhållande till nuvarande regler bör dessulom del tillägget göras i lagtexten atl dagen för försändelsens anordnande skall anges på försändelsens ytterkuvert. Dessa synpunkler har beaktats vid utformning­en av 1 § och, i tillämpliga delar, också vid utformningen av 3 §,

2§

Departementschefen. F, n, gäller att valsedelsförsändelse från äkta make får lämnas på postanstalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg endasl i samband med att den make som lämnar försändelse själv röstar (74 § ValL och 39 § KVL), Det berättigade i en sådan bestämmelse har i olika sammanhang salts i fråga. Bestämmelsen ger visserligen röslmotla­garen en möjlighel att kontrollera att den som avlämnar försändelsen verkligen'också är make till den som har anordnat denna. Mol en sådan kontrollaspekl bör emellertid ställas alt regeln kan göra del omöjligt för äkta makar att utnyttja denna röstningsmöjlighel i de fal! där bara den ena av dem är röstberättigad. Del kan vidare på goda grunder antas att regeln uppfattas som svårförståelig och vållar irritation bland väljarna. Dessa senare synpunkler synes böra väga tyngre än kontrollsynpunkten. Delta har föranlett all bestämmelsen har fått ulgå.

4§

Gällande ordning. F, n. gäller atl valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare får lämnas endast i vallokal.

Promemorian. 1 promemorian erinras om alt del, när möjlighel öppnades för sjuk och därmed jämställd väljare atl rösta genom valsedels­försändelse, uttalades (KU 1965:40) att det, när erfarenheter av systemet


 


Prop, 1972:105                                                                     132

hade vunnits, borde prövas om inte dessa väljarkategoriers röstning kunde underlättas genom alt sådan valsedelsförsändelse fick lämnas även på postanslalt. Det framhålls i promemorian att den nämnda formen av röstning nu har använts vid tre val och att systemet på det hela taget har fungerat väl. Även om röstningsformens betydelse har minskal genom de ökade möjligheter lill poströstning som numera införts, står del enligt promemorian klart att den fyller en funktion. Mot denna bakgrund och dä några avgörande skäl enligt promemorian inte kan anföras mot att tillåta att också sådan valsedelsförsändelse får lämnas på postanstall inom landet, förordas i promemorian alt lagen kompletteras med en bestäm­melse om delta.

Remissyttrandena. Förslaget att valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare skall få avlämnas även på postanslalt inom landet har tillstyrkts eller lämnais utan erinran av remissinstanserna. Postverket fogar till sitt tillstyrkande den kommentaren att en konse­kvens av ändringen torde komma alt bli alt flertalet försändelser av detta slag kommer alt avlämnas på postanstalt, eftersom avlämning där kan ske även före valdagen. Valnämnden i Stockholm, i vars yttrande kommun­styrelsen instämt, betonar vikten av att postfunktionärerna får nödvändig utbildning. En ledamot av kommunstyrelsen har reserverat sig och avstyrkt förslagel.

Departementschefen. I likhet med de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga anser jag tiden nu inne att tillåta poströstning inom landet även med valsedelsförsändelse från sjuk och därmed jämställd väljare. Förevarande paragraf har utformats i enlighet härmed.

12 kap.

Departementschefen. Bestämmelserna i detta kapitel om valnämndens och valförrältarnas behandling av ytterkuvert som kommer in till dem från röstmoltagare på postanslalt, hos utlandsmyndighet och på fartyg har behandlats i den allmänna motiveringen (6,1,8). Ulöver vad jag har anfört där samt vad som har angetts i RSV:s till detla protokoll som bilaga fogade skrivelse lorde beslämmelserna inte kräva någon ytteriigare kommentar. Det bör dock i anslutning till 1 § framhåUas atl paragrafen ger valnämnden möjlighet all sända eller lämna inkomna ytterkuvert tiU valförrättarna samtidigt med annat valmalerial eller att anordna särskild utsändning av ytterkuverten. Sänds omslag med ytterkuvert till valdistrik­tet före valdagen, bör omslagen överlämnas till och kvitteras av ordföranden i valdistriktet. Det ligger i sakens natur att denne måste se tiU att omslagen liksom eventuellt övrigi översänt material förvaras på säkert sätt till dess vallokalen öppnas på valdagen.


 


Prop, 1972:105                                                                    '

13 kap.

Departementschefen. För att beteckna den sammanräkning som, lik­som hittills, skall ske i valdistrikten har i överensstämmelse med del redan utbildade språkbruket beteckningen preliminär rösträkning an­vänts. Som framhölls i prop, 1968:148 (s. 82) medför de föreslagna reglema om gemensamt ytterkuvert för alla samtidiga val vid poströstning m, m, alt de delar av sammanräkningen, som gäller omhändertagande av valmaterialel från röstmottagare, måsle företas gemensamt för de samti­digt förrättade valen,

3-5 §§

Departementschefen. 1 dessa paragrafer har reglerats hur ytlerkuverl som har kommit till valdistrikt från valnämnd skall behandlas, Bestäm­melsema i paragraferna motsvarar i alll väsentligt dem som vid 1970 års val gällde för länsstyrelsens behandling av detta material (19 § i lagen (1968:825) om de aUmänna valen den 20 september 1970), De lorde inte kräva någon kommentar ulöver vad som har anförts i den allmänna motiveringen (6,1,8),

Departementschefen. När de från röslmottagarna inkomna rösterna har granskals och val- resp, innerkuverlen har lagls ner i urnorna vidtar den egentliga rösträkningen. Denna bör följa del schema som hittills gällt (jfr 68 § ValL och 33 och 34 §§ KVL), För alt den slutiiga sammanräk­ningen hos länsstyrelsen skall underlättas bör valförrältarna åläggas alt göra en mer ingående uppsorlering av valsedlarna inom varje parti än som hittills har varit brukligt. Föreskrifter härom har lagits in i punkt 4, Del fär förutsättas att de protokollsformulär som skall användas vid valför­rättningen av centrala valmyndigheten ges en sådan utformning alt uppsorteringen i görligaste mån underlättas,

8§

Departementschefen. Alt valnämnden, så som har föreskrivits i denna paragraf, bör behålla frän valförrättarna inkomna röstlängder är en konsekvens av all nämnden skall ha tUlgång till dem vid sin granskning av de ytterkuvert som har kommit in så sent atl de inte har kunnat sändas lill valförrättarna i valdistrikten (jfr 9 §),

14 kap, 1-3 §§

Departementschefen. Vid den slulliga sammanräkningen skall länssly­relsen enligt de föreslagna bestämmelserna på samma säll som hittills för


 


Prop, 1972:105                                                                    134

varje val pröva valsedlarnas giltighet saml inom varje parti räkna fram ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den utsträckning som behövs, I fråga om landstings- och kommunalvalen fastställer länsstyrel­sen dessulom för varje parti vilka kandidater som skall besätta de platser som partiet har erövrat. Sammanräkningen skall ske valkretsvis och genomföras sä att riksdagsvalet alltid räknas först.

För att valresultatet i varje särskild valkrets skall kunna fastställas måste länsstyrelsen ha tillgång tUl samtliga de valsedlar som gäller den kretsen. Ett slutligl resultat kan med andra ord inte meddelas förrän även de valsedlar som valnämnden haft all räkna preliminärt enligt de föreslagna bestämmelserna i 13 kap, 9§ har kunnat kontrolleras och räknas hos länsstyrelsen. Del finns emellertid anledning anta atl länssty­relsen redan under loppet av måndagen efter valdagen via valnämnden får tUlgång till valsedlar och övrigt valmaterial frän valdistrikt i kommuner! länsslyrelsens närhet. Ingenting bör hindra att länsslyrelsen så snart valsedlarna från samtliga valdistrikt i en kommun har kommit in till länsstyrelsen påbörjar sammanräkningen för den kommunen och inte väntar därmed tUl dess även de valsedlar som valnämnden i den kommu­nen haft att preliminärräkna anlänt tUl länsslyrelsen. Härigenom kan värdefull lid vinnas, Självfallel måsle det resultat som länsslyrelsen kommer fram till vid en sådan sammanräkning kompletteras och i förekommande fall justeras när samtliga valsedlar som gäller den kommu­nen har räknats, 1 och 2 §§ har utformats i överensstämmelse härmed.

Innan länsstyrelsen påbörjar sammanräkningen bör kontrolleras alt samtliga de handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in och att de är i behörigt skick. Vid sistnämnda kontroll bör länsslyrelsen självfallet också kontrollera atl sigUlen på de omslag som kommit in överensstämmer med de sigUl som har avtryckts i protokollet. Någon uttrycklig beslämmelse i sistnämnda avseende har emellertid inte ansetts behöva tas in i lagen.

Vid avbrott i sammanräkningsförrätlningen skall enligt gällande ord­ning valsedlarna läggas in i särskilda omslag som förseglas under minst två närvarandes sigUl, Omslagen läggs därefter i säkert förvar. Den förstnämn­da föreskriften har vållat länsslyrelserna elt betydande merarbete och varil till förfång för snabbheten i sammanräkningen. Föreskriften alt valsedlarna vid varie avbrott skall läggas in i särskilda omslag som sigilleras bör därför enligt min mening ulgå. Del torde från säkerhets­synpunkt vara tillräckligt atl föreskriva att valsedlarna vid avbrott skall läggas i säkert förvar. En bestämmelse om detla har tagits in i J .

4 och 5 §§

Departementschefen. 1 dessa paragrafer, som motsvarar 20 och 21 §§ i lagen (1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970, har lagits in regler om valsedels ogUtighet och om namns obefintiighet, I likhet med vad som gäUde vid delta val bör valsedel inte kasseras därför att den saknar giltigt namn. Vidare bör valsedel, på vUken väljaren har


 


Prop. 1972:105                                                                     135

angett partibeteckningen oriktigt, tUlgodoräknas parliel, förutsatt dock att del inte råder någon tvekan om vUket parti det är fråga om. De i dessa båda paragrafer föreslagna bestämmelserna har ulföriigt kommenterats i den nämnda propositionen 1969:148 (s, 68-69 och 83) lill vilken jag alltså kan hänvisa,

Departementschefen. I denna paragraf, som i sak helt motsvarar 81 § ValL, återfinns bestämmelser om hur ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar skall bestämmas. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (6,1,8) bör därvid datorer kunna utnyttjas. Utöver vad där anförts kan i detta hänseende hänvisas tUl den tekniska redogörelsen som RSV lämnat i sin skrivelse, vUken finns fogad som bilaga till detla protokoll,

7§

Departementschefen. När länsslyrelsen bestämt ordningen mellan så många namn på varje parlis valsedlar som beräknas behövas för alt de riksdagsmandat som partiet har fått skall kunna besättas med kandidater, bör länsslyrelsen genom särskUda sammanräkningar bestämma särskild ordning mellan namnen pä partiernas valsedlar för all ersättare skall kunna utses. En bestämmelse om detta, liksom en redogörelse för hur länsslyrelsen därvid bör förfara, finns i denna paragraL Paragrafen motsvarar i sak hell 82 § i det förslag tUl ändring i ValL som riksdagen har antagit under förutsättning att samtidigt föreslagna ändringar i RF och RO slutligt antas och erhåller kraft av grundlag Qfr prop, 1972:66 s, 44-45 och SFS 1972:237), En särskild övergångsbestämmelse avseende 1973 års val har tagils m i förslagel (se punkt 7),

8och9§§

Departementschefen. I dessa paragrafer ges bestämmelser dels om de åtgärder som länsslyrelsen bör företa när sammanräkningen av rUcsdags-valel har genomförts och protokollförts (8 §), dels om de ålgärder som centrala valmyndigheten har all vidta för att utse rUcsdagsledamöterna när protokollen från länsstyrelsen har kommit in till myndigheten. Paragraferna motsvarar i sak hell 84 § resp, 85 § 1 mom, ValL,

iO§

Departementschefen. Visar det sig alt samme rUcsdagskandidal har fält mandat för mer än elt parti eller i mer än en valkrets skall han enligt nu gällande regler tillträda det mandat för vUket hans jämförelsetal är störst. När det gäller att utse innehavare av del mandal som han inte lUlträder skall det anses som om han inte varit kandidat vid valet (85 § 2 mom.


 


Prop, 1972:105                                                                      136

ValL), Sistnämnda bestämmelse, som infördes år 1969, är inte helt klar till sin innebörd och det kan inte uteslutas att den kan ge upphov till vissa tolkningsproblem. Såvitt gäller rU<sdagsvalen är väl denna oklarhel inte ägnad att inge några betänkligheter eftersom endasl centrala val­myndigheten kommer atl få anledning atl tUlämpa bestämmelsen och en enhetlig och konsekvent tillämpning därigenom kan uppnås. Utredningen om den kommunala demokratin har emellertid föreslagit atl regeln i fortsättningen skall gälla även vid de primärkommunala valen när ny suppleant skall ulses för sådan suppleant för fullmäktige som utsetts i mer än en valkrets.

Att vid de samtidiga valen ha samma regler för avvecklingen av uppkommande dubbelvalssituationer är enligt min mening rikligt och rimligt. Olägenheten av en regel som inie är helt entydig tUl sin innebörd blir emellertid mera framträdande när regeln görs lUlämplig även på de kommunala valen. För att underiätta länsstyrelsernas arbete och åstad­komma enhetlighet i tUlämpningen av dubbelvalsregeln även på den kommunala sidan bör den därför ges en utformning som inte lämnar rum för någon tvekan om dess rätta innebörd.

Den nuvarande regeln torde böra tolkas så alt mandat som den dubbelvalde inte lUllräder skall besättas av den kandidat som står närmasl i lur att erhålla mandal för del partiet eller den valkretsen, Detla bör enligt min mening då också klart sägas ut i lagtexten. Utformas regeln på detta sätt, undviks alla tolkningssvårigheler och uppnås enhetlighet i tillämpningen.

Förevarande paragraf har utformats i enlighet med vad jag nu har sagt,

11, 13 och 14 §§

Departementschefen. Dessa paragrafer har i sak oförändrade förts över från ValL sådan den kommer att lyda när de med anledning av proposition 1972:66 som vilande antagna grundlagsändringarna slutligt har antagits och erhållit krafl av grundlag. De lorde därför inte behöva kommenteras närmare här.

15 §

Departementschefen. Vid de kommunala valen bestäms ordningen mellan kandidatnamnen enligt samma regler som gäller vid riksdagsvalet. I första stycket av denna paragraf, som innehåller reglerna i detta avseende, har därför hänvisats lUl bestämmelserna i 6 §, 1 övrigi har i paragrafen tagils in regler om plalsfördelningen mellan partierna. Dessa regler har i sak oförändrade förts över från 46 § 2 mom, KVL och lorde inte kräva någon kommentar,

16-17§§

Departementschefen. Före 1970 gällde belräffande de kommunala valen den ordningen att uppkomna dubbelvalssituationer i fråga om de


 


Prop, 1972:105                                                                    137

ordmarie ledamöterna avvecklades först sedan även suppleanterna hade utsetts. Denna ordning kunde leda tUl och ledde också ofta tUl alt de från början utsedda suppleanterna, vilka inte så sällan var utsedda för flera valkretsar, var för fä när dubbelvalssituationerna skuile avvecklas genom att suppleant i stället tilldelades ordinarie plats. I sädana lägen fick ytteriigare suppleanter utses så att samtliga ordinarie platser kunde besällas. Om samtiiga suppleanter fick ordinarie platser, skulle endasl ytteriigare en suppleant utses, vilket kunde medföra att elt parti - även om del fått flera ordinarie platser - fick endasl en suppleani.

Genom ändring i KVL år 1970 (prop, 1970:131, KU 37, rskr 250) infördes, för alt eliminera de nämnda nackdelarna i fråga om dubbelvals­situationer i de primärkommunala valen, den ordningen att samtliga ordinarie fullmäkligplatser skall vara besalta innan sammanräkning för utseende av suppleanter tar vid. Denna nya ordning avsåg emellertid inte landstingsvalen. Beträffande dem gäller sålunda alltjämt den nyss angivna ordningen enligt vUken dubbelvalssituationerna avvecklas först efter det atl suppleanter har utsetts.

Som jag har framhållit vid liera tillfällen i det föregående är det önskvärt all ha enhetliga regler för alla de samtidiga valen. Redan detla utgör enligt min mening ett starkt skäl för alt även vid landstingsvalen införa den för riksdagsvalen föreslagna och vid de primärkommunala valen gällande ordningen enligt vUken suppleanterna utses först sedan uppkomna dubbelvalssituationer avvecklats och plalserna i landstinget besatts med ordinarie ledamöter. HärtUl kommer all den tidigare före­slagna regeln all endast ospaltade valsedlar bör få användas vid landstings­valet, ökar risken för att det med nuvarande ordning kan inträffa alt landslingssuppleanlerna måste tas i anspråk för att fylla vakanser som uppstår i de valkretsar där dubbelvalssituationer har inträffal. Vad nu har anförts leder tUl slutsatsen atl uppkomna dubbelvalssituationer även vid landstingsvalet bör vara avvecklade och samtliga platser vara besatta med ordinarie ledamöter innan suppleanter utses.

Enligt gällande regler (47a § KVL) får den som utsetts till landstings­man eller kommunfullmäktig i mer än en valkrets bestämma och till länsstyrelsen anmäla i vilken valkrets han vill anses vald. Uppkommer motsvarande dubbelvalssituation vid riksdagsvalet, fäller jämförelsetalet avgörandet (jfr 10 §), Såväl praktiska som principiella skäl talar enligt min mening för att samma metod för avveckling av uppkomna dubbelvalssituationer införs även i fråga om de kommunala valen. I fortsättningen bör alltså den som valts lill landstingsman eller fullmäktig i mer än en valkrets besätta platsen i den valkrets där hans enligt 6 § framräknade jämförelsetal är störst. Det bör framhållas att demokrati­utredningen när det gäller dubbelvalda fullmäktigsuppleanter föreslagit atl jämförelsetalet skall vara avgörande vid bestämmandet av i vilken valkrets som plals skall tillerkännas honom (19 §),

Enligt gällande ordning skall den som fått mandat från mer än en valkrets anses ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den valkrets där han inte mottar uppdraget och efterträdare för honom där ulses i den


 


Prop, 1972:105                                                                     138

ordning som gäller vid landstingsmans eller fullmäkligs avgång, I kom­mentaren tUl 10 § har jag förordat att motsvarande reglering i fråga om riksdagsvalen utformas så att mandat som den dubbelvalde ej tillträder skall lUlfalla den kandidat som slår närmasl i lur atl erhålla plats för partiet i den valkretsen. Redan intresset av enhetliga regler vid de samtidiga valen talar enligt min mening för alt samma regel får gälla även vid de kommunala valen. En sådan lösning står också i principiell överensstämmelse med den tidigare förordade bestämmelsen alt jämförel­setalet skall vara avgörande för i vUken valkrets den dubbelvalde skaU erhålla plats. Del kan här inskjutas alt det i fråga om de kommunala valen inte behövs någon särskild regel för det fall att en kandidat har valts för mer än elt parti i samma valkrets. Inträffar detta, blir beslämmelsen i 15 § Iredje stycket tillämplig,

18§

Departementschefen. 1 denna paragraf ges bestämmelser om hur suppleanter för landstingsman skall utses. Bestämmelserna överensstäm­mer i allt väsentligt med de nuvarande {yir 47 § KVL). De avvikelser som har gjorts betingas därav att spaltade valsedlar, enligt vad som tidigare har föreslagits, inte skall förekomma i fortsättningen.

1 fråga om de föreslagna avvikelserna torde endast den som innebar att antalet sammanräkningar som skall göras höjs frän två lUl tre fordra en närmare kommentar. Slopandet av de spaltade valsedlarna kan, som påpekats under remissbehandlingen, leda lUl alt det antal suppleanter som faktiskt kommer atl ulses för en landstingsman reduceras. Med hänsyn härtill och tUl de regler som gäller vid suppleants avgång, till vilka jag återkommer i anslutning liU 23 §, har antalet sammanräkningar för utseende av suppleanter för varje landstingsman höjts från två tUl tre,

19§

Departementschefen. Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (jfr 6.2) har det primärkommunala suppleantsystemet utformats i överensstämmelse med demokratiulredningens förslag. Detta innebär bl, a, att suppleantplalserna skall fördelas med tillämpning av samma fördelningsregler som har tagils upp i 6 § i förevarande kapitel med den avvikelsen att endast lista som varit med och besatt ordinarie plats beaktas vid sammanräkningen. För all proporlionalilelssynpunkten därvid skall kunna tillgodoses krävs vidare all uppkomna dubbelvalssitua­tioner avvecklas. Som tidigare har antytts (jfr under 10 §) bör sådana situationer, som kan uppkomma antingen genom atl samme kandidat ulses tiU suppleani för mer än elt parti eller som suppleant i mer än en valkrets, avvecklas på samma sätt som vid rUcsdagsvalet, dvs, genom att den dubbelvalde suppleanten besätter den plats förvUken hans jämförel­setal är störst. På molsvarande sätt som har förordats i fråga om riksdagsvalen bör den plats suppleanten inte går in på, besättas av den


 


Prop. 1972:105                                                                     139

kandidat som står närmasl i tur all erhålla mandat för det partiet eller i den valkretsen. Med hänsyn tUl vad som nu har anförts har det ansetts vara tUlräckligl att i förevarande paragraf hänvisa lill 6 och 10 §§, vars regler alltså skall äga motsvarande lUlämpning vid utseendet av supplean­ter för fullmäktige, dock med det tUlägget atl vid tUlämpningen av 6 § hänsyn inte skall tas tUl valsedlar som inte har deltagit i besättandet av ordinarie fuilmäktigplats.

Tilläggas bör att den av demokratiulredningen förordade minimiregeln alt minsl en suppleant skall utses för varje i fullmäktige representerat parti har fått komma tUl uttryck genom föreskrifter som innebär att — om ett brutet tal uppkommer vid fastställandet av det antal suppleant-platser som skaU tilldelas varje parti — delta skall höjas tUl närmast högre hela tal. Dessa höjningsregler har emellertid fått sin plats i de paragrafer i kommunallagarna som reglerar antalet suppleanter. Till förslagen om ändringar i kommunallagarna återkommer jag i del följande,

20 och 21 §§

Departementschefen. De i dessa paragrafer upptagna bestämmelserna motsvarar i sak de bestämmelser som nu finns i 48 a §, 49 § 3 mom, och 50 § KVL, De torde inte behöva kommenteras här.

22 §

Departementschefen. 1 denna paragraf ges regler om hur efterträdare skall ulses för landstingsman eller kommunfullmäktig som avgår under löpande valperiod, I första siycket finns reglerna om efterträdare för avgången landstingsman, Beslämmelsen härom har utformats i saklig överensstämmelse med den nuvarande regeln i 52 § 1 mom, KVL,

Som närmare har utvecklals i den allmänna motiveringen (jfr 6,2) bör i överensslämmelse med utredningens om den kommunala demokratin förslag, fullmäktig som avgår efterträdas av den kandidat på fullmäkti­gens lista som står närmast i tur att erhålla plats i ordningen. Detta innebär att efterträdare till avgången fullmäktigledamot kommer att ulses enligt samma regler som ersättare för riksdagsledamot. I paragrafen har därför hänvisning kunnat göras till 7 § som ger de närmare reglerna i detla hänseende. Påpekas bör att samma regler i fortsättningen kommer att gälla såväl i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige som i övriga kommuner. Någon motsvarighet till den nuvarande 52 § 3 mom, KVL behövs alltså inte.

23 och 24 §§

Departementschefen. Bestämmelserna i dessa paragrafer motsvarar helt dem som nu finns i 53 a, 54 och 55 §§ KVL och torde inte kräva någon kommentar i delta sammanhang.


 


Prop, 1972:105                                                                     140

15 kap,

1          och 2 §§

Departementschefen. I dessa paragrafer har bestämmelser om bevis som skall tUlställas de valda tagils in. Bevis för riksdagsledamot och ersättare för sådan ledamot skall enligt förslagel utfärdas av centrala valmyndigheten medan bevis för landstingsman och kommunfullmäktig samt deras suppleanter utfärdas av länsstyrelsen, I §, som innehåller reglerna om bevis för riksdagsledamöter och ersättare, har utformats i överensslämmelse med 90 § ValL i den lydelse som denna paragraf kommer att fä när de i anledning av prop. 1972:66 som vUande antagna ändringarna i RF och RO slutiigl antagits och erhållit kraft av grundlag, I

2          §, som  motsvarar nuvarande 51 § KVL, finns reglerna om bevis för
landstingsmän, kommunfullmäktige och deras suppleanter.

Departementschefen. Denna paragraf innehåller reglerna om besvär över val. Som har föreslagits i promemorian har uttryckligen angetts att regeringsrätten prövar besvär över val saml att besvären skall ges in till beslulsmyndigheten, dvs, i fråga om val till riksdagen till centrala valmyndigheten och i fråga om landstings- eller kommunfullmäktigval lUl länsstyrelsen.

Besvärstiden vid riksdagsvalet har angetts lUI tio dagar, räknat från den dag då kungörelse om valutgången tagits in i Post- och Inrikes tidningar vilket innebär alt någon ändring inte föreslås, I fråga om besvär över landstings- och kommunfullmäkligval har liden ansetts utan olägenhet kunna förkortas och bestämts lill tre dagar efter del resp, val avslutats.

När besvärstiden har gått ut skall beslutsmyndigheten kungöra samtliga inkomna besvär, 1 kungörelsen skall utsättas viss kortare tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in tUl regeringsrätten. När besvärsliden gått ut bör beslulsmyndigheten översända besvärshandlingar­na till regeringsrätten, TUl handlingarna bör om möjligt beslulsmyndig­heten foga eget yttrande om elt sådanl bedöms erforderligt.

Enligt bestämmelserna i 56 § andra slyckel KVL skall, om regerings­rätten beslutar atl den valde skall skiljas från uppdraget, länsstyrelsen underrättas om beslutet, varefter länsslyrelsen har att vidta de åtgärder som behövs för att platsen skall kunna besättas med en ny innehavare. Innebär regeringsrättens beslut atl hela valet skall göras om, har länssty­relsen att föranstalta om detla, Atl del sagda skall gälla har ansetts så självklart atl någon motsvarighet tUl beslämmelserna inte har tagils upp i vallagsförslagel. Detsamma gäller den i 56 § sista styckel KVL intagna erinran om all besvärsbestämmelserna skall gälla även när fråga är om förrättning för ny sammanräkning.


 


Prop, 1972:105                                                                     141

4§

Departementschefen. Bestämmelsen i nuvarande 92 § andra stycket ValL att den som vill anföra besvär över valet har rätt att erhålla utdrag ur protokoll hos länsstyrelse eller handling hos centrala valmyndigheten som visar hur fördelningen av mandat skett bör göras tillämplig på alla de samtidiga valen. En bestämmelse av detta innehåll har tagits in i denna paragraf.

Övergångsbestämmelserna

Punkterna 1 och 7. Förberedelsearbetet inför 1973 års val måste inledas redan i börian av året. Med hänsyn härlUl bör den nya vallagen träda i krafl så snart som möjligt. Lämpligaste tidpunkten för Uirafllrä-dandet har den 1 januari 1973 ansetts vara. De bestämmelser i vallagen som rör ersättare för riksdagsledamöter förutsätter emellertid för sitt Ucraftträdande all de förslag tUl ändringar i RF och RO som 1972 års rUcsdag antagit som vUande med anledning av proposition 1972:66 slutligt antas, Detla kan tidigast ske i början av år 1974. 1 punkten I i övergångsbestämmelserna har därför tagils in en erinran om detta. Träder vallagen i kraft vid den föreslagna tidpunkten, behövs inte någon särbe­stämmelse om det sätt varpå valsedel för riksdagsvalet skall utformas (jfr första stycket i övergångsbestämmelserna till den med arUedning av den nämnda propositionen villkorligt antagna lagen om ändring i ValL, SFS 1972:237), Däremol har till punkt 7 i övergångsbestämmelserna tUl vallagen förts över föreskriften atl länsslyrelsen vid sammanräkningen av de vid rUcsdagsvalet den 16 september 1973 avgivna rösterna skall bestämma ordningen mellan sä många namn som kan beräknas behövas för all centrala valmyndigheten skall kunna utse ersättare för de valda ledamölerna när grundlagsändringarna slutligt har antagits (jfr de nyssnämnda övergångsbestämmelserna till ändringen i ValL), Visar det sig sedermera atl ytterligare namn mäste räknas fram skall länsslyrelsen givetvis återuppta sammanräkningen i delta syfte. Denna nya sammanräk­ning bör då ske under iakttagande av vallagens bestämmelser härom.

Punkt 2. När vallagen träder i kraft skall ValL och KVL upphöra att gälla. Som tidigare har framhållits reglerar vallagen inte förfarandet vid de kyrkliga valen, 1 avbidan på de förslag till förfaranderegler beträffande dessa val som är all vänta bör KVL:s regler gälla för dem. Avgår ledamot av riksdagen, landsting eller kommunfullmäktige under 1973, bör de regler om utseende av efterträdare som finns i ValL och KVL fortfarande tillämpas. Förevarande punkt i övergångsbestämmelserna har ulformals i enlighel med del anförda.

Punkt 3. Enligt 3 kap, 1 § i vallagsförslagel skall valnämnden i fortsättningen utses på samma sätt som övriga kommunala nämnder, I och med atl lagen träder i kraft bör de löpande mandaten för ordförande och ledamöter jämte deras suppleanter upphöra. För att det omedelbart efler ikraftträdandet skall finnas en fungerande valnämnd bör fullmäktige


 


Prop, 1972:105                                                                     142

redan före årsskiftet 1972/1973 utse en ny valnämnd enligt de nya bestämmelserna i 3 kap, 1 § vallagen. Valperioden för valnämnd som då utses kommer, enligt vad som föreskrivs i det nämnda lagrummet, att upphöra med utgången av år 1973, Bestämmelser med den innebörd som jag nu har angett har lagils in i denna punkt i övergångsbestämmelserna. Punkt 4. Bestämmelsen i vallagen att beslut i fråga om valdislriktsin-delning skall gälla fr, o, m, året efler del beslutet vann laga kraft bör inte iakttas inför 1973 års val. Beslut om vUken valdistriklsindelning som skall gälla vid detta val bör sålunda kunna fattas även efter ingången av år I 973, En erinran om delta har tagits in i denna punkt i övergångsbestäm­melserna.

Punkt 5. I denna punkt har tagits in en erinran om att den år 1972 upprättade röstlängden skall gälla till dess den längd som skall upprättas enligt de nya beslämmelserna har kommit till stånd.

Punkt 6. Vid vallagens ikraftträdande registrerad partibeteckning bör utan ansökan föras över till det register över partibeteckningar som centrala valmyndigheten i fortsättningen skall föra. Föreskrift om delta ges i första stycket i denna punkt. Del bör framhållas alt registrering av partibeteckning som förs över på det angivna sättet före överförandet avser endast riksdagsval men efler detla enligt 5 kap. 4 § första slyckel vallagen kommer att gälla också för de kommunala valen.

Etl särskill problem utgör tidigare registrerade partibeteckningar som framstår som helt inaktuella men som inte kunnat avföras lill följd av alt någon ansökan om det inte har gjorts. För att möjliggöra all sådana partibeteckningar skall kunna avföras har i punktens andra slycke, med anknytning lill 5 kap. 6 § vallagsförslaget och 56 § 4, ValL, föreskrivits att överförd partibeteckning skall avföras ur centrala valmyndighetens register dels om det inte finns ombud för parliel och inte heUer anmäls ombud inom en månad efter vallagens ikraftträdande, dels om partiet i fråga inte har anmält kandidater vid 1970 års riksdagsval och inte heller gör det vid något av 1973 ars samtidiga val.

Punkt 8. Den nuvarande ValL:s bestämmelser om fullmakt bör gälla i fråga om den som väljs lill ledamot av riksdagen den 16 september 1973 eller som skall efterträda ledamot som avgår från sin befattning innan de med anledning av prop, 1972:66 som vilande antagna grundlagsändring­arna slutligt antagils. En föreskrift om detta har tagits in i denna punkt i övergångsbestämmelserna.

Punkt 9. 1 denna punkt har tagits in en övergångsbestämmelse som på vanligt sätt anger hur hänvisningar lill bestämmelser som ersätts genom bestämmelser i den nya lagen skall tolkas,

8.2  Förslagen till ändring i kommunallagen (1953:753) och kommunaUagen (1957,50) för Stockholm

Departementschefen. F, n, innehåller de båda kommunallagarna endast den bestämmelsen alt suppleanter för fullmäktige skall utses om fullmäk­tige  beslutar det (5 a §  kommunallagen  resp,  5 §  kommunaUagen  för


 


Prop, 1972:105                                                                      143

Slockholm), De närmare bestämmelserna om det kommunala suppleant­institutet återfinns i KVL,

Som närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (jfr 6,3) bör fullmäktige i fortsättningen få bestämma hur många suppleanter som skall ulses i kommunen. Därvid skall dock iakttas att antalet bestäms lUl en kvotdel, högsl hälften, av det antal ordinarie platser som varje parti erhållit i kommunen eller, om denna är indelad i valkretsar, i varie valkrets. Dessa bestämmelser har ansetts böra tas in i resp, kommunallag. En naturiig plals har därvid varit de tidigare nämnda paragrafernadvs, 5 resp. 5 a §, Som antytts i del föregående bör den av utredningen om den kommunala demokratin föreslagna minimiregeln att varje i fullmäktige representerat parti skall ha minst en suppleant komma till uttryck genom föreskriften att, om etl brutet tal uppkommer vid fastställandet av antalet suppleanter, detta skall höjas till närmast högre hela tal,

1 avbidan på ett slutligt ställningstagande i frågan om valsystemet vid bl, a, de primärkommunala valen bör enligt min mening endast sådana ändringar i de nuvarande kommunallagsbestämmelserna göras som är oundgängligen nödvändiga. Det nya suppleantsystemet bör därför föran­leda ändringar endast i de två nämnda paragraferna.

De bestämmelser om del högsta anlal suppleanter som får utses, knyter an till begreppet parti. En definition av detla begrepp saknas emellertid f. n, i kommunallagarna. Som jag framhållit vid behandlingen av frågan om registrering av partibeteckning vid de kommunala valen (6.3) bör inte heller någon sådan definition nu tas in i kommunallagarna. På motsvarande sätt som vid registrering av partibeteckning bör begrep­pet parti i delta sammanhang bedömas med utgångspunkt från den bestämning som finns i I 6 § RO.

1 6 § kommunallagen resp, kommunallagen för Stockholm föreskrivs atl rösträtt tUlkommer envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare som uppnått 19 års ålder senast under nästföregående kalenderår och som inte på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Denna koppling mellan mantalsskrivning och rösträtt är en föyd av den nuvarande ordningen enligt vilken röstlängden upprättas på grundval av mantalslängden. Går man, som har förordals i den allmänna molivermgen (jfr 6,1,5) över lill ett direkt pä kyrkobokföringen baserat röstlängdsförfarande, bör delta komma tUl ullryck i de nämnda paragraferna på det sättet all där föreskrivs att rösträtt tillkommer envar som är kyrkobokförd i kommu­nen, förutsatt alt han uppfyller de övriga viUkor som gäller för rösträtt. De nämnda paragraferna har utformats i överensstämmelse härmed. Som närmare har utvecklals i den allmänna motiveringen bör den konsekven­sen av den här föreslagna regeln kunna accepteras all det nuvarande sambandet mellan rösträtt och kommunmedlemskap därigenom kan komma alt brytas.

Det nuvarande sista stycket i de sistnämnda paragraferna om röstlängd och längdens bindande verkan har ändrats för att överensstämma med molsvarande beslämmelse i 16 § RO, Hänvisning har därvid gjorts lUl den


 


Prop, 1972:105                                                                     144

föreslagna vallagen.

Hänvisningen i 70 i ifrågavarande lagar tUl KVL har ändrats tUl att avse den föreslagna vallagen. Samtidigt har paragraferna bragts i saklig överensslämmelse med den redan år 1969 införda regeln alt ny suppleani skall ulses när suppleant inkallats tUl ordinarie fullmäktig eller annars avgått som suppleant (se 53 a § 2 mom, KVL och 14 kap. 23 § andra stycket i den nya vallagen),

8,3  Förslaget till ändring i landstingslagen (1954:319)

Departementschefen. 7 § sista slyckel har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelse i 6 § kommunallagen och kommunallagen för Slockholm och alltså ändrats för att överensstämma med motsvaran­de beslämmelse i 16§R0, I 18 § har lagits in bestämmelser som motsvarar dem som ges i 10 § kommunallagen. Samtidigt föreslås 22 § första stycket bli upphävt.

8.4  Förslaget till lag om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974—1976

Departementschefen. Av den allmänna motiveringen (jfr 6,4) framgår atl den nuvarande, till perioden 1971-1973 begränsade särskilda lagen om antalet landstingsmän och valkretsindelningen i Slockholms läns landstingskommun bör gälla även under den valperiod som böar den 1 januari 1973. Den föreslagna lagen, som helt överensstämmer med den nu gällande, torde inte kräva någon särskild kommentar. Av hänsyn främst till intresset av att beslut om valkretsindelningen föreligger så tidigt som möjligt, bör lagen träda i kraft redan i och med promulgalionen.

9 Hemställan

Jag hemställer atl Kungl. Maj:t föreslår riksdagen alt antaga förslagen till

1,    vallag,

2,    lag om ändring i kommunallagen (1963:7 53),

3,    lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

4,    lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

5,    lag   om   antalet   landstingsmän   och   valkretsindelningen   i Stockholms läns landstingskommun för perioden 1974-1976,

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposi­tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten


 


Prop. 1972:105                                                                     145

Bilaga I

Riksskatteverkets

skrivelse

Till Konungen (justitiedepartementet)

Utredning om förfarandet i vissa avseenden vid 1973 års allmänna val

Med anledning av Kungl, Maj:ls uppdrag i ämbetsskrivelse 5,5,1972 har riksskatteverket (RSV) genomfört den begärda uiredningen om förfaran-del i vissa avseenden vid 1973 års allmänna val, RSV får härigenom överiämna de därav föranledda förslagen,

RSV har under utredningsarbetet haft överläggningar med represen­tanter för Svenska kommunförbundet, postverket, länsstyrelserna i Slockholms och Kronobergs län saml valnämnderna i Slockholms, Solna, Sundbybergs, Sollentuna, Täby, Göteborgs, Växjö, Lessebo, Markaryds och Älmhulls kommuner.

Till denna skrivelse fogas särskill utlåtande från postverket.

1 Utredningsuppdraget

Enligt utredningsuppdraget skall antagas att 1973 års aUmänna val genomförs på i princip samma sätt och med användande av valsedlar av samma slag som vid 1970 års allmänna val,

1 uppdraget ingår all utreda möjligheten

1,     alt förenkla och underlätta i första hand länsstyrelsemas arbets­
rutiner i samband med valen

2,    all utnyllja maskinella hjälpmedel vid sammanräkningen

3,    att röstsedlar som avges vid röstning på postanstalt i största möjliga utsträckning innefattas i den preliminära sammanräkning som sker i vallokal i omedelbar anslutning till röstningens avslutande.

Såvitt gäller poströsterna gäller som utgångspunkt atl röstning på postanslalt skall kunna ske på valdagen i samma utsträckning som tidigare,

2 Tidigare utredningar

1 sill remissyttrande 29,12,1971 över betänkandet "Maskinell teknik vid de allmänna valen" (SOU 1971:72) - avgivet av 1965 års vallekniska ulredning (VTU) - föreslog RSV all det av samma ulredning 1967 framlagda förslagel (SOU 1967:27) om redovisning av valresultatet skulle vidareutvecklas.

Huvudprinciperna  i  den  skiss  RSV   då  presenterade  förutsatte all

10 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


 


Prop, 1972:105                                                                      146

poströstningen skulle avslutas klockan I 1,00 på valdagen och alt post­röster avgivna på valdagen skulle sändas till RSV för central sammanräk­ning.

Eftersom poströstning nu förutsätts fortgå i samma utsträckning som tidigare faller förutsättningarna för det av RSV dä presenterade förslaget om söndagsrösternas behandling.

1 direktiven till 1965 års valtekniska utredning framhölls bl. a. det otillfredsställande däri att den alllmcr ökande andelen av poströster ej kunde medräknas i det valresultat som publicerades på valdagens kväll. Om poströsterna skulle räknas på valdagen finge man förutsätta att poströstningen avslutades före valdagen.

1 överen.sstämmelse med direktiven utarbetade utredningen bi. a. ett förslag lill förändring av poströstningsreglerna som innebar att poströst­ningen skulle avslutas på torsdagen före valdagen. Utan extra insatser av postverket beräknades alla sådana poströster kunna sändas till kommu­nernas valnämnder (ca 850), så atl rösterna kunde räknas i vallokalen i väljarens valdistrikt efter valförrättningens slut.

Utredningens förslag i denna de! kan sammanfattas enligt följande.

Röstmotlagning sker på postanstalt som hittUls, Röstmottagaren sän­der mottagna röstkuveri till valnämnden i väljarens hemortskommun. Valnämnden överlämnar sålunda mottagna röster till valförrättarna i det valdistrikt där väljaren är upplagen i röstlängden. Omedelbart efter röstningens slut granskar valförrättarna förtidsrösterna. Godkända post­röster läggs till de vid förrättningen avgivna rösterna, varefter samtliga vid valet avgivna röster räknas preliminärt. Den slutliga sammanräkningen verksiälles liksom tidigare av län,sstyrelsen,

VTU:s förslag fick vid remissbehandlingen i dessa avseenden ett positivt mottagande. Pä Kungl, Maj:ts uppdrag fortsatte VTU utred­ningen med inriktning på användande av maskinella hjälpmedel vid de allmänna valen.

3 Poströstningen och länsstyrelsernas medverkan

Från länsstyrelserna har i flera sammanhang gjorts gäUande att rösl-sammanräkningen med anledning av den gemensamma valdagen och den kraftigt expanderande poströstningen numera kräver en så omfattande organisation atl det är ytterligt svårt att över huvud taget administrera röstsammanräkningen och mandatfördelningen på elt tillfredsställande sätt. Som exempel på svårigheterna kan nämnas alt länsstyrelsen i Stockholms län vid 1970 års val under veckorna före och efter valet anställde inte mindre än ca 350 personer som extra biträden. Arbetsbe­lastningen framgår i någon mån av bifogade tabell, bilaga 2,

Vid 1970 års val avgavs något mer än 700 000 poströster och utlandsröster vilket motsvarar ca 14 % av samtliga röster.

Enligt nu gällande regler skall postverket undan för undan distribuera dessa röster till länsstyrelsen i väljarens hemlän.


 


Prop, 1972:105                                                                     147

Innan röstsammanräkningen kan börja skall varie inkommet ytter­kuvert

-  numreras

sorleras pä valdistrikt

sorteras på löpnummer inom valdistrikt

-  granskas mot röstlängden.

Därefter öppnas ytterkuverten för avprickning av inneliggande val­kuvert mol röstlängden. Valkuverten kontrolleras och fördelas därefter på urnor för valtyp/valkrels.

Länsstyrelsen i Slockholms län har uppgett att uppskattningsvis ca 2/3 av det totala arbetet för röstsammanräkningen utgjordes av bestyret med poströsterna.

Namnfördelningen inom partierna är nästa större arbetsmoment. Häri ingår bl. a, etl i många fall tidsödande arbete med vissa matematiska beräkningar, utredning av dubbelvalssituationer och bestämmandet av vilka personer som valts lill suppleanter i de kommunala valen,

Ytteriigare ell omfattande arbetsmoment har varit kontrollen av kandidaternas valbarhet. Kandidaterna på valsedlarna identifieras genom en manuell kontroll mot länsslyrelsens personaviregisler. Därefter kon­trolleras varje person mot röstlängden, varvid antecknas om kandidaten är upplagen i röstlängden som röstberättigad. Kontrollen har omfattat betydligt mer än 100 000 kandidater för valen (inklusive kyrkofullmäk­tigvalen).

En av anledningarna till länsstyrelsernas alll mer ökande arbetsbörda vid valen har varit den hastigt stegrade poströstningsfrekvensen. Denna utveckling kan motverkas om - som valtekniska utredningen föreslagit -rösträtten knyts till kyrkobokföringen en viss dag betydligt närmare valdagen än f, n,

4 Överväganden och förslag

4,1   Valnämnderna och postanstalterna

4,1.1   Poströstningen

Röstning vid postanstall bör tillgå på samma sätt som vid 1970 års val. Röstkorten utformas på likartat sätt. På röstkortet anges - i stället som f, n, länsstyrelsen - valnämndens namn och adress,

Ytterkuvert för poströstning utformas som fönsterkuverl. För alt underlätta postfunktionärernas arbete förses kuverten redan vid tryck­ningen dessutom med märke och nummer för rekommenderad försän­delse.

När väljaren visat sill röstkort för röslmotlagaren erhåller han val­kuvert för det anlal val som han är röstberättigad i, dvs. i allmänhet 3, Sedan han på en avskild plats lagt in sina valsedlar i kuverten överlämnas kuverten och röstkortet till röstmottagaren. Röstkortet läggs in i ett ytterkuvert så atl valnämndens adress syns genom fönstret. Valkuverten


 


Prop, 1972:105                                                                     148

placeras bakom röstkortet, Ytterkuvertel tillsluts. I en väljarförteckning antecknas kuvertets reknummer samt väljarens namn och i vilken kom­mun han är röstberättigad. Mottagna poströster (ytterkuvert) avsänds dagligen till valnämnden i väljarens hemkommun.

Antalet poströster per dag som skall sändas lill samma valnämnd blir Utel, i många fall endast en eller annan röst. Ur hanteringssynpunkt är det fördelaktigt både för postverket och mottagande valnämnd att varie ytterkuvert med inneliggande röster betraktas som en försändelse. Post­verket kan utan exlra åtgärder transportera alla röster som avges I, o. m, fredagen före valdagen till valnämnden i väljarens hemort.

Postverkets transportorganisation är decimerad under lördags/söndags­dygnen. Om lördagsrösterna skall vara valnämnden tillhanda under valdagen, vilket enligt förulsäliningarna för denna utredning får anses nödvändigt, måsle exlra åtgärder vidtagas. Postverket har förklarat sig berett att natten före valdagen i princip behålla samma transportorganisa­tion som i allmänhet finns uppbyggd. Delta innebär att huvudparterna av lördagsrösterna kommer att nå bestämmelseorten under valdagen.

För att i största möjliga utsträckning få med även söndagsrösterna i valnämndernas preliminära sammanräkning föreslås att även de valdags-röster som avges på postanslalt i väljarens hemort överlämnas till valnämnden på denna ort efler röslmoltagningens slut.

Övriga poströster som avges på valdagen skulle kunna sändas till länsstyrelsen för sammanräkning på samma sätt som alla poströster f. n, behandlas. Delta skulle emellertid medföra bl, a, följande nackdelar:

-       länsstyrelsen skuUe få bygga upp en motlagningsorganisalion för elt
mycket begränsat antal poströster

—     postverket får sända söndagsrösterna tUl annan mottagare än den som
finns angiven på röstkortet.

En bättre utväg är att posten sänder även dessa poströster lill valnämnderna. De har ju - som framgår av del följande - redan byggt upp en motlagningsorganisalion som fungerat under hela förlidsröst-ningsperioden. Med en sådan anordning vinnes bl, a. följande,

EventueUa felsändningar under förtidsröstningsperioden blir lättare att styra till rätt mottagare,

Elt fullständigt preliminärt valresultat inklusive söndagsrösterna kan meddelas tidigare än om de sänds till länsstyrelsen.

Från poslal Iransporlsynpunkt medför det ingen försening om val­dagens röster sänds till de 280 kommunernas valnämnder i stället för till länsslyrelsen. Dessa röster sänds med ordinarie postlägenheler. De bör då enligt postverket vara framme hos resp, kommuns valnämnd senast tisdag förmiddag. Man bör bock räkna med en lidsmarginal på ell dygn för förseningar till följd av trafikrubbningar och andra störningar. Samman­räkningen bör därför ej påbörjas förrän på onsdagen närmasl efter valdagen.

Postverket har emeUertid framhåUit att det eventuellt genom insats av extra transporter kan bli möjligt att påböria sammanräkningen tidigare


 


Prop, 1972:105                                                                     149

utan atl transportkostnaderna bUr för höga i förhållande till del antal röster det här gäUer, Ell sådant förfarande kräver dock ytteriigare utredning (Jfr postverkets skrivelse, bUaga 1),

Länsstyrelsernas mycket omfattande arbete vid behandlingen av post­rösterna reduceras avsevärt om samtliga poströster sänds till kommuner­nas valnämnder enligt förslagel ovan. Denna omfördelning av arbetsupp­gifter mellan länsstyrelse och kommun medför enligt RSV:s mening en önskvärd decentralisering av koncentrerade arbetskrävande rutiner. Ar­betsuppgifterna föriäggs dit de rätteligen hör hemma. Det ökade arbetet blir av sä ringa omfattning för flertalet kommuner atl det relativt lätt kan inordnas i kommunernas löpande arbete. För Stockholms del medför dock decentraliseringen vissa problem, som dock blir mindre än om poströsterna skulle sändas tUl länsstyrelsen,

4,1,2  Valnämndens organisation och arbetssätt

För en kommun av normalstorlek torde under hela röslningsperioden anlända ca 5 000 poströster. Antalet under försia veckan kan beräknas till ca 1 000 och under veckan närmast före valet till ca 4 000,

RSV föreslår atl valnämnden delegerar mottagningen av förlidsröster-na till en ansvarig tjänsteman hos kommunens styrelse, vilken till sin hjälp bör ha två å tre biträden. För denna arbetsgrupp torde för mottagning, sortering och dokumentation av mollagna röster i genom­snitt krävas ungefär en timmas arbete varje dag under perioden.

De dagliga rutinerna för mottagningen av poströster kan beskrivas på följande säll.

Före valdagen aviserar postanstalten valnämnden om antalet anlända försändelser. Försändelserna kvitteras, I särskild motlagningsjournal registreras antalet mottagna ytterkuvert, Ytterkuverten sorleras på valdistrikt (felsända ytterkuvert vidaresänds genast lill rätt valnämnd). För varie valdistrikt noteras i särskUl reversal antalet ytterkuvert. Kuverten för varie valdistrikt låses in under dubbla lås.

På valdagen erhåUer valnämnden poströster som avlämnats på post­anstall lördagen närmast före valdagen. Dessa röster behandlas pä samma sätt som tidigare mottagna röster. Så snart de sorterats på valdistrikt och antalet antecknats i valdislriktsreversalen, summeras antalet kuvert pä valdistrikt. Kuverten för varie valdistrikt konlrollräknas och stäms av mol reversalet, Ytterkuverten läggs in i omslag som förseglas och förses med påskrift om valdistrikt och anlal kuvert. Omslaget och kopia av reversalet överlämnas snarast till vallokalen, 1 vallokalen kvitterar valförrätlaren antalet mollagna kuvert pä ett exemplar av reversalet.

För den följande kontrollen av poslväljarnas rösträtt sorteras ytter­kuverten efter röstkortels löpnummer, som syns genom kuvertets föns­ter.

Så snart röstningen i vallokalen avslutats kontrolleras ytterkuverten mol röstlängden, Yllerkuverlet bryts. Inneliggande valkuvert eller val­sedelsförsändelse kontrolleras varefter valkuvert och innerkuvert läggs


 


Prop, 1972:105                                                                    150

ned i valurnorna och blandas på så sätt med vallokalsrösterna.

Samtliga valkuvert behandlas därefter på samma sätl som vid tidigare röstsammanräkningar.

Enligt nu gällande regler skall vid den preliminära röstsammanräk­ningen valsedlarna för varje val fördelas på partier och räknas inom varje parti. Många valförrättare har emellertid sorterat valsedlarna även på förekommande fraktioner inom partierna. Denna ordning bör av fiera skäl tillämpas i alla valdistrikt. Bl. a. blir den efterföljande definitiva röslsammanräkningen hos länsslyrelsen smidigare. Valsedlarna kan lämp­ligen även fördelas inom varje sådan grupp på förändrade och oföränd­rade valsedlar. För att underlätta sorteringen kan valsedlarna vid tryck­ningen förses med särskiljande listlypsnummer.

De åtgärder som måsle vidtas med poströsterna innan röstsammanräk­ningen kan börja kommer givetvis atl något försena publiceringen av valresultatet. Beräkningar visar att bestyret med poströsterna i ett valdistrikt med 1 500 röstberättigade kräver ca 1 timmas tid. Denna tid kan emellertid minskas om sortering och viss granskning kan ske före vallokalens stängning.

Enligt nu gällande regler skall för varje valdistrikt finnas minst fyra valförrättare, varav minst tre samtidigt skall vara närvarande i vallokalen, I allmänhet torde dock valnämnderna ha förordnat flera valförrättare så att dessa kunnat avlösa varandra i två grupper. Båda grupperna har dock deltagit i sammanräkningen. Det bör därför kunna föreskrivas att alla valförrättarna skall vara i tiänst i vallokalen fr, o, m, senast en timma före röstningens slut. Den ena valförrättargruppen kan då under denna tid göra en förberedande granskning av poströsterna, pricka av dem mot röstlängden, bryta ytterkuverten och granska valkuverten. Valkuverten får dock ej skiljas från röstkortet och läggas ned i valurnorna förrän röstningen avslutats om regeln att vallokalsröst skall äga prioritet framför poströst bibehålls.

För den händelse dessa åtgärder kan vidtagas före vallokalens stängning torde förseningen av valresultatets publicering bli obetydlig.

Vid tidigare val har, så snart rösterna räknats, någon av valförrättarna meddelat valdistriktets valresultat till televerkets 28 uppsamlingsställen f, v, b, till massmedia. Uppsamlingsställenas telefonväxlar har varit hårt ansträngda eftersom många valförrättare har ringt in resultatet ungefär samtidigt. Det är därför lämpligare att valnämnderna i stället tar emot valdistriktsresultatet f. v, b, till massmedia.

När sammanräkningen avslutats i vallokalen bör röstlängder, valsedlar inlagda i omslagskuvert och protokoll överlämnas till valnämnden, som dagen efler valdagen vidarebefordrar omslag med valsedlar och protokoll till länsstyrelsen.

Röstlängden behålls av valnämnden för kontroll av valdagens post­röster.

Poströster avlämnade på valdagen motlages i kommunen på samma sätt som tidigare mottagna poströster, Ytterkuverten sorteras på val­distrikt och inom valdistrikt pä löpnummer enligt röstlängden. Valnämn-


 


Prop. 1972:105                                                                     151

den — i större kommuner ev. med biträde av en eller tlera grupper valförrättare — kontrollerar mot röstlängden att väljare för varje mottaget ytterkuvert är röstberättigad och ej har utövat sin rösträtt. Om så är fallet läggs kuvertet oöppnat åsido. Övriga kuvert bryts. Inneliggande valkuvert och valsedelsförsändelser kontrolleras. Valkuverten läggs ned i valurnor, en för varje inom kommunen förekommande valtyp och valkrets, I samband därmed antecknas i röstlängden i vilka val väljaren utövat sin rösträtt. Det bör observeras att rösterna i detta sammanhang ej får delas upp på valdistrikt.

Så snart valnämnden fördelat valkuvert och innerkuvert från de mottagna ytterkuverten på valurnor, en för varje valkrets inom kommu­nen, räknas kuverten. Antalet kuvert avstämmes mot avprickningarna i röstlängden.

Kuverten bryts. Valsedlarna sorteras på parti/fraktion och inom varje sådan grupp på förändrade och oförändrade valsedlar. Grupperna räknas och röstsiffrorna förs in i protokollet.

Så snart röstsiffrorna för partierna är klara kan resultatet publiceras. Tidpunkten för publiceringen blir givetvis beroende av den tidpunkt då postverket kan garantera att valdagens poströster kommer fram till kommunen. Utan extra kostnader har postverket utfäst att samtliga poströster kommer valnämnden tillhanda senast onsdag förmiddag efter valdagen. Ett sammanräknat preliminärt valresultat för samtliga tre val kan därför föreligga senast under onsdagen närmast efter valdagen.

Sedan valnämnden räknat valdagens poströster och justerat protokol­len överlämnas valmaterialet omgående till länsstyrelsen.

Schematisk framställning av valnämndens arbetsuppgifter lämnas i bilaga 3,

4,2  Slutlig röstsammanräkning

4.2.1   Allmänt

RSV:s undersökningar visar att den slutliga sammanräkningen på länsstyrelsen genomförs både snabbare och enklare om maskinella hjälp­medel används.

Följande moment i sammanräkningen torde med fördel kunna utföras med hjälp av dator,

a)    kontroll av kandidaternas valbarhet

b)    uträkningar för att fastställa vilka personer som blivit valda

c)    utskrift av stommar till protokoll

Genomförs detta arbete maskinellt torde de återstående manuella rutinerna bli så likartade att de kan utföras på ett snabbt och enkelt sätt av en mindre och enklare organiserad personalstyrka än vid 1970 års val.


 


Prop, 1972:105                                                                    152

4,2,2  Förslagets huvudpunkter

Förslaget bygger på att de uppgifter som krävs vid de maskinella bearbetningarna registreras på magnetband. Säkerheten i syslemet är därför till stor del beroende av kvaliteten hos registreringsunderlaget. Med denna utgångspunkt lämnas följande förslag till sammanräknings­system.

Valnämndens protokoll utformas så att de efter eventuell justering vid den slutliga sammanräkningen kan ligga till grund för en registrering av valresultatet på magnetband, I protokollsblanketterna ges därför utrym­me för länsstyrelsens beslut.

Länsstyrelsen påbörjar den slulliga sammanräkningen av riksdagsvalet dagen efter valdagen, TiU en början sker granskning och kontrollräkning av valsedlar som kommit in från valnämnderna, I förekommande fall justeras preliminärresultatet. Det slutliga valdislriktsresultatet registreras på magnetband. När samtliga röster för ett val registrerats sker maskinell framställning av en förteckning som visar magnetbandets innehåU,

Förteckningen fastställs — eventuellt efler kontroll och rättelse av maskinellt skrivna uppgifter. Antalet namn som behöver ordnas inom varje parti beräknas i datorn. Därefter fastställs — likaledes genom uträkningar i datorn — i vilken ordning kandidaterna skaU utses liU ordinarie ledamöter. När detla inte kan ske utan att hänsyn måsle tas lill förändrade valsedlar skrivs under bearbetningens gång en lista som anger för vUket parti och valkrets komplettering måste ske. I de fall namnord­ningen kan fastställas skrivs uppgifter om kandidaterna på ett magnet­band.

De förändrade valsedlarna tas fram i berörda fall. Del förutsätts att dessa valsedlar vid den manuella granskningen ordnats parti- och valkrets­vis. Valsedlarna lämnas för magnetbandsregistrering. Utöver registrering av identitetsuppgifter sker registrering av nummer för kandidater som strukits på valsedeln.

Med hjälp av registrerade uppgifter kan kandidalnamnen ordnas för berörda partier. Med ledning av uppgifterna om de ordnade namnen sker en maskinell kontroU för all undersöka om kandidat kan komma ifråga för val i mer än en valkrets. Denna bearbetning görs endast för de kommunala valen. Upptäcks alt samma kandidat fått plats i ordningen i mer än en valkrets ulses efterträdare lill kandidaten i den eller de valkretsar där kandidaten inte har sitt största jämförelsetal. Från magnet­banden sker utskrift av förteckningar som visar i vilken ordning leda­möterna skaU utses.

När samtliga ordinarie ledamöter utsetts vid ell val fastställs genom nya datorbearbetningar vilka personer som skall tiänstgöra som ersättare för riksdagsledamöter och suppleanter för landstingsmän och i förekom­mande fall för kommunfullmäktige. Uppgifter om personerna skrivs pä magnetband.

Efter dubbelvalskontroll beträffande suppleanter för fullmäktige och de bearbetningar som följer vid förekomst av val i mer än en valkrets jämförs magnetbanden som innehåller uppgifter om ordinarie ledamöler


 


Prop. 1972:105                                                                    153

respektive suppleanter för alt förhindra att en kandidat vid samma val utses till såväl ledamot som suppleant.

Från magnetbanden sker slutligen utskrift av förteckningar som anger vilka personer som skall utses tUl ersättare och suppleanter.

Schematisk plan över röstsammanräkningen framgår av bilaga 4,

4,2,3   Förutsättningar för det föreslagna systemet

För att datorbearbetningar skall kunna sättas in vid fastställandet av ordningen meUan namnen inom ett parti är det nödvändigt att varje valsedel (listtyp) har ett unikt nummer som pekar på valtyp, partibeteck­ning och de kandidater som angivits på valsedeln. Den del av valsedels­numret som anger parti - partikoden - kan lämpligen genom lottning fastställas för varje parti redan innan valsedelsbeställningarna påbörjas. Den återstående delen av valsedelsnumret — listtypskoden — hämtas alllid från en speciell nummerserie, en för varje val. Som listtypskod kan lämpligen användas ett nummer som åsätts beställningsblanketterna vid tryckningen.

Som tidigare antytts bör protokollsblankelterna utformas så att de kan ligga till grund för registrering av resultatet på magnetband.

När valförrältarna upprättar protokoll bör de känna till dels den kod som gäller för valdistriktet och dels vilka valsedlar som beställts för valkretsen inom vilken valdistriktet är beläget; det senare för att kunna specificera röstetalen i erforderlig utsträckning.

Till ledning för valförrättarna måste därför framställas dels en kodför­teckning för valdistrikt och dels en förteckning som visar för vilka valkretsar valsedlarna beställts.

För närvarande undersöks möjligheterna att redan före distributionen av protokollsblanketterna förse dessa med såväl identitetsuppgifter för valdistrikt som uppgifter om valsedlar som förväntas bli använda i distriktet.

Vid rösträkningen i vallokalen sker sedvanliga kontroller av valkuvert och valsedlar. Valsedlar som anses giltiga sorteras i grupper efter val­sedelsnummer och inom varje grupp på oförändrade och förändrade valsedlar.

För varje grupp (listtyp) som inte anses vara av ringa omfattning redovisas

-    antalet valsedlar

-    antalet oförändrade valsedlar inom gruppen

-    antalet förändrade valsedlar inom gruppen.

När länsstyrelsen tagit emot de handlingar (omslagskuvert och proto­koll) som behövs för en sammanräkning kan granskning och kontrollräk­ning påbörias omedelbart.

Länsstyrelsen justerar vid behov valnämndens protokoll. Efter hand som valdistrikten behandlats lämnas protokollen för registrering av de definitiva röstetalen på magnetband.


 


Prop, 1972:105                                                                    154

Efter varje behandlat valdistrikt samlas de förändrade valsedlarna parti-och valkretsvis. Valsedlarna blir på detta sätt lätt åtkomliga om de måste registreras när ordningen mellan kandidatnamnen skall fastställas,

4,2,4  Maskinella bearbetningar

När samtliga distriktsresultat för ett val registrerats på magnetband sker en summering av resultaten så att bandet även kommer att innehålla motsvarande röstfördelning för valkretsen. Efter denna bearbetning sker utskrift av en förteckning som visar bandets innehåll.

Förteckningen kontrolleras mot protokollen. Eventuella fel rättas i magnetbandet.

När förteckningen fastställts för riksdagsvalet meddelas resultatet i valkretsen till riksskatteverket, som genomför en maskinell bearbetning (mandatfördelning).

Motsvarande beräkningar för de kommunala va)en görs av länsstyrelsen på grundval av uppgifterna på magnetbandet. Med ledning av uppgifter om antalet platser för ett parti och rösternas fördelning mellan listtyper sker en maskinell bearbetning för att fastställa vilka kandidater som skall besätta platserna.

Om det vid bearbetningen visar sig att innehållet hos de förändrade valsedlarna måste vara känt för att tillräckligt många kandidatnamn skall kunna ordnas skrivs en begäran härom ut på listan.

Registrering av förändrade valsedlar görs direkt från valsedlarna. Valsedlarna behöver inte vara sorterade vid registreringen.

Med ledning av uppgifterna slutförs de maskinella beräkningarna.

När namnordningen inom ett parti fastställts skrivs uppgifter om de valda ledamöterna ut på etl magnetband. Kandidatuppgifter finns på ett särskilt kandidatband som framställts med ledning av valsedlarna. Vid denna bearbetning tas endast hänsyn till kandidater som enligt röstläng­den är valbara. Valbarhetskontrollen görs vid en maskinell kontroll av kandidatbandet mot rösträttsbandet.

Uppgifter om presumtivt valda landstingsmän och fullmäktige jämförs för varie val. Har någon fåll plats i ordningen i mer än en valkrets eller för mer än ett parti avvecklas dubbelvalet och nytt namn räknas fram i datorn.

Därefter sker utskrift av förteckningar över valda ledamöter.

Motsvarande beräkningar utförs för att utse ersättare/suppleanter.

Förteckningar avseende riksdagsvalet används som stommar i protokoll som skall tillställas riksskatteverket. För de kommunala valen upprättar länsstyrelsen protokoll med ledning av de framställda förteckningarna,

5 Kostnadsberäkningar

I här föreliggande utredningsmaterial har av tidsskäl ej kunnat presen­teras detaljerade organisationsplaner för valnämndernas och länsstyrelser­nas rutiner vid de allmänna valen.


 


Prop, 1972:105                                                                    155

Godtages RSV:s förslag till förfarande kommer RSV att bistå länssty­relserna och kommunema i planeringen genom att utarbeta och tUlhanda­hålla enhetliga och lättillgängliga anvisningar, rulinscheman och organisa­tionsplaner som kan anpassas till de lokala förhållandena. Genom en sädan centralisering kommer de enskilda myndigheterna som tidigare var för sig måst lägga ned arbete på planeringen för valen att avlastas en stor del av detta arbete. Vid 1970 års val medgav då gällande vallagar centrala anvisningar endast för begränsade avsnitt av valförfarandel. Det vallags­förslag som utarbetats inom justitiedepartementet och varav RSV varit i tillfälle att ta del ger centrala valmyndigheten större möjligheter att lämna detaljanvisningar. Rutinerna kan förtestas vid överläggningar mel­lan riksskatteverket, svenska kommunförbundet, länsstyrelserna och val­nämnderna. Vidare kan utbildningspaket utarbetas centralt för utbildning av valförrättare och andra funktionärer på lokal nivå. Bl, a. härigenom torde kostnadsbesparingar kunna uppnås.

I en PM upprättad inom verkets valsektion 13.4.1972 har angivits en kostnad av 500 000 kronor för transport av valkuvert från postanstalter till valnämnder. Beräkningen av detta belopp grundades på antagandet att poströster som motlages t. o, m, fredagen före valdagen sänds till kom­munens valnämnd och att röster mottagna t. o, m, klockan 11,00 valdagen transporteras till Stockholm (eUer till valnämnden om väljaren röstat på postanstalten i sin hemkommun).

Poströstning avses nu kunna pågå hela valdagen. Poströster avgivna före valdagen skall i så stor utsträckning som möjligt kunna räknas i vallokalen för väljarens valdistrikt tillsammans med vallokalsrösterna. För att poströster avgivna på lördagen skall kunna vara framme i väljarens valdistrikt på valdagen måste postverket utöka sin transportorganisation under lördags-/söndagsdygnel. Postverket har beräknat de exlra trans­portkostnaderna härför till högst 2 000 000 kronor, (Jfr postverkets skrivelse ti)) RSV, bUaga )),

I ovannämnda remissyttrande anfördes vidare att personalkostnaderna hos länsstyrelserna och centrala valmyndigheten inte kunde överblickas men att de torde bli desamma oavsett valsystem.

Såvitt avser centrala valmyndigheten lorde personalkostnaderna för det här föreslagna valsystemet bli lägre. För länsstyrelsernas vidkomman­de kan den fast anställda personalen i fortsättningen ägna mindre tid åt valadministration av följande skäl

samtliga poströster räknas och sorteras av valnämnderna

centrala valmyndigheten utarbetar organisationspian för sammanräk­ningen

vaibarhetskontro)! görs i dator

mandatfördeining och namnfördeining görs i dator.

Den verkiiga besparingen kan dock ej beräknas emedan uppgifter inte står att få om den tid som länsstyrelsernas personal ägnat ål röstsamman­räkning. De länsstyrelser med vilka RSV överlagt i dessa frågor har dock


 


Prop, 1972:105                                                                    156

klart konstaterat att en väsentlig minskning av länsstyrelsernas personal­insatser blir följden av det föreslagna systemet,

Eör extrapersonal hos länsstyrelserna utbetalades vid 1970 års val i det närmaste 2 000 000 kronor. Enligt uppgift från länsstyrelsen i Stock­holms län torde extrapersonalen kunna nedbringas till ca 1/3 av den personalstyrka som där anlitades vid 1970 års val, dvs, från ca 350 til! ca 125 under kortare tid.

Nya kostnader tillkommer dock bl. a. för inkodning av valresultat på magnetband och datortid.

Jämfört med förfarandet vid 1970 års val tillkommer vissa arbets­moment för valnämnderna. De innebär merkostnader som fördelar sig på följande moment:

1,    registrering och sortering av mottagna poströster

2,    distribution av poströster från kommunkansliet till vallokalerna

3,    transport av valhandlingar från vallokalerna till kommunkansliet

4,    transport av valhandlingar från kommunkansliet till länsstyrelsen vid två tillfällen (i stället för tidigare ett tillfälle).

Kostnader för arbetet enligt punkt I under 21 dagar har överslagsvis beräknats till ca 550 000 kronor i 1972 års löneläge, Per valnämnd innebär detta i genomsnitt knappt 2 000 kronor.

Valnämnderna torde ofta förvara röstlängderna fram till valdagen och först då överlämna dem till valförrättarna. De ytterkuvert som har anlänt till valnämnden fram t, o, m, dagen före valdagen torde därför med fördel kunna överlämnas samtidigt med röstlängderna. Denna transport (ingår i punkt 2) förorsakar därigenom ingen extra kostnad.

Kostnaderna för distribution till vallokalerna av de ytterkuvert, som anländer under söndagen, (ingår likaledes i punkt 2) beräknas överslagsvis till 60 000 kronor.

Många valnämnder torde redan vid tidigare val ha haft som praxis att samla valhandlingarna från de olika vallokalerna för gemensam vidarebe­fordran till länsstyrelsen, antingen per post eller med bil, RSV:s förslag innebär alltså i denna del elt ful)fö)jande av ett tiUvägagångssätt som valnämnderna själva redan funnit ändamålsenligt. Kostnaderna för trans­porten enligt punkt 3 är desamma som för uttransporten av de post­röster, som har anlänt under söndagen.

Kostnaderna för två transporter från kommunkansliet lill länsstyrelser­na vid två tillfällen beräknas till totalt 30 000 kronor.

Valförrältarnas arbete med hanteringen av poströster och sammanräk­ningarna torde inte medföra ytterligare kostnader för kommunerna.

Sammanlagt beräknas merkostnaderna uppgå till ca 700 000 kronor, vilket för en genomsnittlig kommun betyder ca 2 400 kronor.

Koslnadema för de allmänna valen är av mänga olika slag och har fördelats på statsverket och kommunerna. Vissa av dem, bl, a. kostnader­na för valskjulsar och vallokaler och arvoden lill valförrättarna har åvilat kommunerna. Under åren närmast före 1970 års va! har utvecklingen inneburit att åtskilliga uppgifter, som tidigare utfördes av de kommunala


 


Prop, 1972:105                                                                     157

valnämnderna, nu åligger statliga myndigheter. Före 1968 års val bekostade kommunerna bl. a.

1,    Upprättande av allmän röstlängd på grundval av de stommar som länsstyrelserna tillhandahöll

2,    Utsändande av rösträttshinder till personer som saknade rösträtt

3,    Handläggning av anmärkningar mot röstlängd

4,    Blanketter till röstkort

5,    Upprättande och utsändande av röstkort

6,    Utfärdande av duplettröslkort

7,    Valkuvert för kommunala val.

Vid 1968 års val övertog statsverket kostnaderna för blanketter till röstkort och vid 1970 ars val övriga här nämnda uppgifter. Enbart statsverkets kostnader för valkuvert för de kommunala valen i en kommun med 30 000 röstberättigade uppgår till ca 1 700 kronor.

Se vidare kostnadssammanslällning i bilaga 5,

6 Sammanfattning

En modifiering av nuvarande valsystem enligt direktiven till RSV och de synpunkler som redovisats i utredningen innebär sammanfattningsvis följande.

1,     Postverket sänder alla poströster, även de som lämnats under
valdagen, till valnämnden i väljarens hemkommun. Cirka 90 % av post­
rösterna kan då ingå i den preliminära röslsammanräkningen i vallokaler­
na på valdagens kväll. Övriga poströster - huvudsakligen sådana som
avlämnats under valdagen på postanstall i annan kommun än väljarens
hemkommun - räknas vid särskild förrättning hos valnämnden. Resul­
tatet av denna räkning kan beräknas föreligga under onsdagen närmast
efter valdagen.

Lör att de poströster som avlämnas dagen före valdagen skaJl kunna ingå i den preliminära sammanräkningen anordnar postverket särskild iransporlorganisalion.

2,     Den slutliga röslsammanräkningen, mandatfördelningen, namnför­
delningen och valbarhelskonlrollen görs hos länsslyrelserna med anlitan­
de av ADB.

Övriga uppgifter hos länsslyrelserna blir i huvudsak mollagning av sorterade valsedlar, kontrollräkning av valsedlar och justering av valnämn­dernas protokoll,

3,     De föreslagna förändringarna av valsystemet ger ett fu)lständigare
vajresujtat pä va)dagen oc)i ett fujisländigt valresultat betydligt tidigare
än i nu tillämpade valsystem. Kostnaden blir obetydligt större än för
1970 års val. (se tabell i bilaga 5). De slutliga protokollen från röstsam-
nianräkningarna beräknas föreligga före utgången av september månad.

Beslul i delta ärende har fallals av undertecknad generaldirektör. Vid den  slulliga  handläggningen   har däijämle närvarit överdirektören Hall-


 


Prop. 1972:105                                                                    158

man, skattedirektören Nilsson, folkbokföringsdirektören Lindström och förste byråintendenten Persson samt avdelningsdirektören Larsson som föredragande,

Underdånigst

Gösta Ekman

Per-Ola Larsson


 


Prop. 1972:105                                                                    159

Bilaga 1 till RSV.s skrivelse

Transport av poströster vid 1973 års val

Tidigare kontakter i rubricerade ärende åberopas.

Inom Postverket har pä Er begäran gjorts schematiska beräkningar av kostnaderna för den transportorganisation som behövs föratt transporte­ra de poströster, som tagits emot på postanstalterna under lördagen före valdagen. Dessa poströster skall sändas till huvudorten i den kommun där väljaren är röstberättigad och vara där i sådan tid att de kan hinna fram till väljarens vallokal senast kl 21 på valdagens kväll.

Kostnadsberäkningarna är inte grundade på direkta undersökningar, bl a därför all många faktorer ännu inte kan preciseras. Vid beräkningar­na har förutsatts att de ordinarie postförbindelserna kan utnyttjas endast i viss, mindre utsträckning. Under dessa förutsättningar har kostnaderna för transporten beräknats till ca 2 milj kr i dagens pris- och löneläge. Om del blir möjligt att i stor utsträckning använda sig av ordinarie postförbin­delser blir kostnaderna lägre. Om det å andra sidan visar sig att post­rösterna till en del avlägset belägna kommuner måste vara framme i kom-munhuvudorlen tidigare än vad som förutsatts för att hinna sändas ut till vallokaler på stort avstånd från huvudorten torde man få räkna med något högre kostnader.

De poströster som tagits emot under valdagen skall enligt uppgift sän­das lill kommunhuvudorterna med ordinarie postlägenheter. De bör då vara framme senast tisdag förmiddag i resp huvudort. Eftersom röster inkomna efter det att sammanräkningen börjat inte kan godkännas måste man för säkerhets skull här räkna in en tidsmarginal pä ett dygn för förseningar till följd av trafikrubbningar och andra störningar. Det skulle betyda att sammanräkningen inte bör startas förrän tidigast pä onsdag förmiddag.

Det går att genom insats av extra transporter göra det möjligt att starta sammanräkningarna tidigare än som ovan sagts. En närmare beräkning av kostnaderna för dessa transporter kan dock inte göras utan detaljerade undersökningar.

Gunnar Grape Tf byråchef


 


Prop, 1972:105


160


 


Erforderlig tid för sammanräkning år J 970


Bilaga 2 nu RS V:s skrivelse


 

Län

Landstings-

Antal

Koinmunfull-

Antal

Antal

Antal

 

mannaval

valkretsar

mäk tigval

kommuner 1.1,1971

valkretsar

personer ca

AB

7 dagar

15

17 dagar

29

47

350

C

2 dagar

3

14 dagar

14

18

20

D

8 dagar

7

21 dagar

11

16

30

E

3 dagar

8

14 dagar

19

29

60

F

3 dagar

8

15 dagar

19

24

23

G

2 dagar

4

6 dagar

8

9

30

H

5 dagar

6

12 dagar

16

16

25

1

 

 

2 dagar

1

3

8

K

3 dagar

4

7 dagar

10

12

38

L

8 dagar

7

20 dagar

33

35

15

M

11 dagar

9

14 dagar

36

43

114

N

5 dagar

6

21 dagar

20

23

13

0

13 dagar

7

42 dagar

21

27

187

P

6 dagar

10

28 dagar

36

40

25

R

6 dagar

6

20 dagar

28

29

20

S

3 dagar

8

6 dagar

23

23

30

T

5 dagar

4

30 dagar

12

17

40

U

3 dagar

6

12 dagar

11

14

26

W

11 dagar

9

22 dagar

19

28

50

X

3 dagar

6

7 dagar

17

21

16

v

5 dagar

8

15 dagar

19

22

20

z

5 dagar

5

7 dagar

25

26

25

AC

2 1/2 dagar

4

10 dagar

23

32

25

BD

2 dagar

8

7 dagar

14

17

35


 


Prop. 1972:105


161


Bilaga 3 till RSV.s skrivelse

Schematisk plan för behandling av poströster hos     1 (5)

valnännnden

(      Poswerkei      I

Ytierkuuer Postrasiär

3

Rakr>in,j Regisirijring


Valdistrikisreversa!


Sortering pä val-


Ratt valnämnd


)


Rakntnij ReyiiLrei i

Ytterkuvert

(     Saken forvar             1

11 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


Prop. 1972:105


162


Valnämndens behandling av poströster på valdagen


Mottagnmiji-


Valdistrikts-reversal


Baknnig av Wuveiier per vijlcJibinkt

Avscan-,niHo mot valdiirvklreveisal

AvstanifDng moi mottagnings|Qurn

iiiig av kuvuner

I omslnij Forsegliii!

TransfiC

va!!ok.i!

Omslagen bryts Kuverten raknäs

Kvitto (rSr\ val-förrattarna pa reversalen


/     Va


3


 


Prop. 1972:105


163


Valförrältarnas uppgifter


Vallokal-röstning


Valkuvert R-val


Omslag tned yiierku


Kuverten sorteras pä löpnummer

Undersökning

Genomgäng av moiiagna ytterkuvert mot rostlängden


Avprickning och kontroll


Postrosten ogiltigförklaras


 

(Tillfallx] arkivering \ av ytttirKuvert tills      )


(   TiHfaliigt arkiv           j


Rästniiiyen for-klaras avslutad


 


ValKuven R-val

I] * Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 105


Nedläggning i

Rakning av rosterna

I         Valnämnden          I


 


Prop, 1972:105


164


Valnämnden (valkvällen}


H}

Valförrättare


Samtliga vallokaler


Omslag

f                LSN                 j            t       Saken lorvar           j


 


Prop. 1972:105


165


Valnämndens mottagning av söndags-poströster after valdagen

(           Postverket          I

I       '

Ytterkuvert

---- /   Postverket       

Sortering på valdistrikt


Ogiltigförklara poströsten


Ogiltiga ytterkuvert


Förteckning öi/er ogiltiga ytterkuvert

(              Arkiv                 )           (                 LSN                )


Én urna för varje

valkrets

j separering p&

enskilda valdistrikt


Bryt kuvertet Granskning prickning Nedlaggn, i urnor


 


Röstrakning

protokoUformq

Pörsagling

___ \__

C  "   J


CED


 


Prop. 1972:105


166


Bilaga 4 tillRSV:s

skrivelse

Schematisk plan över röstsammajirakning (Bearbetningarna sker en gång för var.je val)

REGISTRERING  AV   KANDIDAT- UPPGIFTER  M  M

I Politiaka poxtisr/

HanuBkrlpt till valaedlar

R«glstrerip£ pä maga«t-band


Datorbaarbetnicnja] ~


Kandidaternaa  rösträtt kontrolleras mot  att  magnetband  innehällande upp­gifter  oa personer som upptagits som  röstberättigade  i röstlajigden,

Kandidatbandet koapletteras med uppgifter on dubbelkandidater, vilket är nödvändigt för namnför-deluinen.


f NaniufördvlalDgar 1


 


Prop. 1972:105


167


 


1 Valnäandtr       j


REGISTRERING   AV   RÖST-FÖRDELNING


Omslag med valsedlar


Hanuella rutiner

Protokoll med slutlig röst-fördelning


i


Förändrade valsedlar


Hottagnlog och förberedande kontroll av väioaterialet.

Kontroll av valsedlars giltighet och antal&räkning per liattyp.

Fastställande av slutlig röstför­delning.


 


Talkretavla


Regiatrer; på naet- band


{   Onder sigill        j

valkretsvis


 


Protokoll med slutlig rbotför-delning


Summering av valdistrikts­resultatet tiLl  valkrets­resultat.

"Utskrift av förteckningar som återger magnetbandets innehåll.


Förteckning över röstfördelning ino valdistrikt oob ,lkret,

_!


Naouella \rutiutr


förteckningen  kontrolleras  mot registre­ring aund er lag en  (protokollen)   och  fastställs. Vid förekomst av fel pä förtecknin:;en rättas magnetbandet.


pT-ntnkMl

Förteckning


 

'orvarääförattipgå LSH:b protokoll/


 


Prop. 1972:105


168


OCH NAMNFÖRDELNING

Platsfördelning och namnfördelning.

Utskrift av en begäran om föränd­rade valsedlar i da fall dessa valsedlar behövs vid fördelningen.

Komplettering av röstfördeLniOijs-bandet med uppgifter om förändrade valsedlar,

K.omplettarande namnfördeining.

Dubbelvalskontroll och ev komplette­rande bearbetningar betr kommunala val.

Utskrift av förteckningar över namn­ens ordning (riksdagsval) och valda ledamöter (komnunala val)


 


Prop. 1972:105


169


 


(Plato-  ooh        j

VjanmfördelQing   J


ordnande av ersättarnamn (riksdagsval)  och utseende av suppleanter (kommunala

VAL)


 


Till L?N;s protok\ll


Beräkningar för att ordna ersättar-namn vid riksdagsval och fastställa vilka son välta till suppleanter vid komraunala val.

Utskrift av en begäran om förändrade valsedlar i de fall dessa valsedlar

behovs vid berJikningarna

Komplettering av röstfördelnings-bandet med uppgifter om förändrade valsedlar.

Resterande baräkfiingar.

Utskrift av förteckningar över namnens ordning (riksdagsval) och valda suppleanter (kommunala val).


 


Prop. 1972:105                                                                    170

Bilaga 5 nu RS V:s

skrivelse

Sammanställning över sådana kostnadsposter som påverkas av ett modi­fierat valsystem

 

 

1970 års val

1973

års val

 

Statsverket

Kommuner

Statsverket

Valmateriel

 

 

 

Valsedlar Kuvert

2 700 000' 2 030 000

 

2 700 0002 1 200 000

 

4 730 000

 

3 900 000

Poströster

Postverkets transporter Kommunal hantering Kommunala transportkostnader

390 000

550 000 150 000

2 000 000

 

390 000

700 000

2 000 000

Sammanräkning

 

 

 

Dataenheten Allm. enheten

0 1 920 000

 

100 000 500 000

 

1 920 000

 

600 000

Summa

ca 7 040 000

 700 000

6 500 000

 

 

ca 7 200 000

' Är 1970 erhöll representerade partier valsedlar utan kostnad till ett antal som motsvarade 5 gånger antalet röstberättigade.

2 Enligt föreliggande lagförslag skall representerade partier erhålla valsedlar utan kostnad till ett antal som motsvarar 4 gängar antalet röstberättigade.


 


Prop. 1972:105


171


Bilaga 2

Översikt över vallagsförslagets motsvarigheter i lagen (1920:796) om val till riksdagen (ValL), kommunala vallagen (1930: 253, KVL) och lagen (1969:825) om de allmänna valen den 20 september 1970 (1969 års lag).'


Vallagslbr-slaget


ValL


KVL


1969 års lag


 


/ kap.

 

 

 

1 §

2§ st. 1

30 § 2.

 

2 § st. 2

 

 

3 § sl. 1

55 § 1.

11 § 1 mom

3 § st. 2

55 § 2.

11 § 2 mom

2 kap.

 

 

30 § 1.

 

2 § st. 1

30 § 2. st. 1

 

2 § st. 2

30 §3.

 

30 § 2. st. 2

 

 

 

 

3 kap.

 

 

33 § st. 1

 

34 §

 

3 § st. 1

31§

3 § 1 mom.

3 § st. 2

32 § 1. st. 1 och 2

 

3 § st. 3

32 § l.st. 3

3 § 4 mom.

4 § st. 1

33 § Sl. 2

5 § st. 1

4 § st. 2

33 § st, 3

 

35 §

 

32 § 2.

 

7 §36 §

 

 

4 kap.

 

 

H

37 och 38 §§

6 §,7 § st. 1 och 9 § st. 1

38 §

39 §

9 § st. 2

4 § st. 1

42 § st. 1

9 § st. 2

4 § st. 2

44 §

9 § st. 2

4 § st. 3

43 §

9 § st. 2

45 §

9 § st. 2

46 och 5 1 § §

9 § st. 2

52 §

10 §

52a§

10 a §

53 §

10 b §

10 §

40 §

9 § st. 2

11 §

53 a § och 53 d § st. 3

 

12 §

53 b§

 

13 § st. 1 och 2

53 c §

 

13 §st. 3

53 j § st. 2

 


11 §st. 1


1 ValL och KVL finns i sin helhet i SFS 1969:823 resp. 1969:824. Ändringar i ValL, avseende bl. a. ersättare lör riksdagsledamöterna, finns i SFS 1971:655 och 1972: 237. KVL har ändrats genom SFS 1970: 283 och 1971:656.


 


Prop. 1972:105


172


 


Vallagsför­slaget


ValL


KVL


1969 ärslag


 

14 § st. 1

och 2

53 d § st. 1 och 2

 

 

 

14 § st. 3

 

53 i § st. 2

 

 

 

15 §

 

53 a § st. 2

och

53 d§ sl. 3

 

 

 

16 § st. 1

och 2

53 c §

 

 

 

16 § st. 3

 

53 i § st. 3

 

 

 

17 § st. 1

 

53 f § st. 1

 

 

 

17 § st. 2

 

 

 

 

 

17 § st. 3

och 4

53 f § st. 2 och 3

 

 

 

18 §

 

53 g §

 

 

 

19 §

 

53 h § st. 1

 

 

 

20 §

 

53 h § sl. 2

 

 

 

21 §

 

53 i § st. 1

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

1 §

 

54 § 1.

 

 

 

2 § st. 1

 

54 § 2. st. 1

 

 

 

2 1; st. 2

 

54 § 7.

 

 

 

3 §

 

54 § l.och 3.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

54 §6.

 

 

 

6 §

 

54 §4.

 

 

 

7 !j

 

54 §5.

 

 

 

8-11 §§

 

56 § 1.-3.

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 § st. 1

 

59 § st. 1

23 §

st. 1

2 § st. 2

 

59 § st. 2 och 3

23 §

st. 2 och 3

4 § sl. 1 och 2

2 § st. 3

 

59 § sl.6

23 §

st. 4

4 § st. 3

3 § st. 1

 

59 § st. 4

24 §

st. 1

6 § st. 1

3 § st. 2

 

59 § .st. 4

24 §

st. 2

6 § st. 2

3 § st. 3

 

59 § st. 5

 

 

6 1 st. 3

 

 

 

 

7 § ,st. 1 och 2

 

97 §

60 a

§ och 61 §

8 § st. 1

 

 

 

 

8 § st. 2

7 § st. 1

 

 

 

 

9§ sl. 1

7 § st. 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 § st. 2

9 § st. 1

 

60 § st. 2

26 §

st. 2

7 § sl. 3

9§sl. 2

 

96 § st. 4

 

 

 

10 § st. 1

 

 

 

 

 

10 § st. 2

 

 

 

 

10 § st. 2

7 kap.

 

 

 

 

 

1 § st. 1

 

55 a § st. 1 och 3

19 §

1 mom.

 

H st. 2

 

 

 

 

 

 

55 a § st. 1 och 2

19 §

1 mom.

 

3 § Sl. 1

 

55 a § sl. 3

I9§

2 mom. st. 1

 

3 § sl. 2

 

55 a§ sl. 4

19 §

2 mom. st. 2

 

3 § Sl. 3

 

55 a§ sl.5

19 §

2 mom. st. 3

 

 

 

 

 

 


 


Prop. 1972:105                                                                       173

 

Vallagsför-

ValL

KVL

1969 års lag

slaget

 

 

 

8kap.

 

 

 

1 § st. 1

57 § l.och

70 S et    1

35 § st. 1

 

1 § st. 2

 

 

17 § st. 5

2§ st. 1

61 § St. 1 och

27 § st. 1 och

 

 

73 § st. 3

38 § st. 3

 

2 § st. 2

 

 

 

3 § st. 1

 

 

 

3 § st. 2

71 § st. 1

36 § st. 1

 

61 § st. 1 och 2

27 § st. 1 och 2

 

73 §

38 §

 

75 §

40 §

 

7 § st. 1

62, 63 och 74 §§

28, 29 och 39 §§

 

7 § st. 2

64 § st. 2 och 3

30 § st. 2 och 3

 

7 § st. 3

74 § st. 3 och 75 §

39 § st. 3 och 40 §

 

96 §

60 §

12 och 14 §§, 17 § st. 1 samt 22 § st. 1

96 §

60 §

22 § st. 2 och 3

10 § st. 1

57 §2.,

21 § st. 1,

 

 

60 § sl. 3 och

26 § st. 3 och

 

 

73 § st. 5

38 § st. 5

 

10 § st. 2

67 § och

32 § st. 2 och

 

 

72 § st. 5

37 § st. 6

 

11 § st. 1

57 §2. st. 2

21 § st. 2

 

11 § st. 2

66 §

32 § sl. 1

 

11 § st. 3

57 § 2. st. 1 och

21 § st. 1 och

 

 

72 § st. 6

37 § st. 6

 

12§st. 1

57 § 2. st. 3 och

21 § st. 3 och

24 §

 

72 § st. 7

37 § st. 7

 

12 § st. 2

57 § 2. st. 3

 

 

13 §

68 § 2. och

33 § 2 mom. och

 

 

73 § st. 7

38 § st. 7

 

14 §

61 § st. 3

27 § sl. 3

 

15 §

95 § ,st. 2

59 § sl. 2

 

9 kap.

 

 

 

58 §

22 § 1 mom.

11 § st. 2

60 § st. 4

26 § st. 4

 

3-4 §§

61 § st. 1 och 2

27 § sl. 1 och 2

13 §

68 § 1.

33 § 1 mom.

 

6 §

60 § st. 2 och

26 § st. 2 och

 

 

95 § st. 2

59 § st. 2

 

60 a §

26 a§

 

10 kap.

 

 

 

72 § st. 2

37 § st. 2

 

72 § st. 3 och 4

37 § st. 3 och 4

 

72 § st. 1

37 § st. 1

 

4-5 §§

71 § st. 2 och 73 §

36 § st. 2 och 38 §

17 § sl. 2 och 3

75 § st. 1

40 § Sl. 1

 

7 § st. 1

70 § st. 2

35 § sl. 1 och 2

 

 8 kap. i vallagsförslagel innehåller bestämmelser som gäller röstningen i allmän­het, medan de närmare bestämmelserna om röstningen i vallokal, pä postanslalt samt hos utlandsmyndighet och pä fartyg finns i 9 och 10 kap. Under 8 kap. har därför i viss utsträckning redovisats motsvarigheter i tidigare lagstiftning till bestämmelser som linns såväl i 8 kap. som i 9 och 10 kap.


 


Prop. 1972:105

 

 

174

Vallagsför-

ValL

KVL

1969 års lag

slagel

 

 

 

7§st.2

72 § st. 2

37§sl. 2

 

7 § st. 3

72 § st. 8

37 § st. 8

 

7 § st. 4

72 § st. 1

37 § st. 1

 

8-9§§

71 § st. 2 och 73 §

36 § st. 2 och 38 §

17 § st. 2 och 3

10 §

75 § st. 2

40 § st. 2

 

11§

75 § st. 3

41 §

 

12 § st. 1

70 § st. 1 och 2

35 § st. 1 och 2

 

12 § st. 2

70 § st. 3

35 § st. 3

 

13 § st. 1

72 § st. 2 och

37 § st. 2 och

 

 

75 § st. 2

40 § st. 2

 

13 § st. 2

72 § st. 9

37 § st. 9

 

13 § st. 3

72 § st. 1

37 § st. 1

 

14 § st. 1

72§sl.2

37 § st. 2

 

andra p.

 

 

 

14 § st. 2

73 § st. 3

38 § st. 3

17 § st. 4

15 §

75 § st. 3

41 §

 

16 §

95 § st. 3

59 § st. 3

 

11 kap.

 

 

 

1 §

62 §

28 §

15 §

64 § st. 1 och

30 § st. 1 och

 

 

74 § st. 1

39 § st. 1

 

3 §

63 §

29 §

15 §

64 § st. 1

30 § st. 1

 

5 §

64 § st. 2 och 3

30 § st. 2 och 3

16 § Sl. 1

6 §

74 § st. 2-4

39 § st. 2-4

18 §

64 § st. 2 och 4

30 § st. 2 och 4

16 § st. 2

 

samt

samt

 

 

74 § st. 3

39 § st. 3

 

12 kap.'*

 

 

 


13 kap.

 

 

1-5 §§ samt

77 § 3.

34 § g) och i)

9 § st. 1

 

saml 44 § 3 mom.

6 § och

68 § 2.-5.

33 § 2 mom. och

9 § st. 2

 

34 § a)-f)

7 och 11 §§

69 § 1.

34 §h)

 

 

10 §

77 § 2. st. 2

44 § 2 mom. st. 2

14 kap.

 

 

1 § st. 1

76 § st. 1 och 3

42  § och

43  § sl. 1 och 2

1 § st. 2

76 § st. 4

43 § st. 3

2 § Sl. 1

76 § .sl. 25 och 78 §

44 § 5 mom.

2 § st. 2

78 §

44 § 5 mom.

2§st. 3

83 § st. 1

49 § 1 mom. och 54 §


19-


3  Beträffande 14 § st. 1 första p. se 8-10 §§.

4  12 kap. vallagsförslaget, som avser valnänmds och valförrättares befattning med
inkomna ytlerkuverl, saknarniotsvarigiiel i lidigare besiämmelser.

5        I dess lydelse enligt SFS 1972:237.


 


Prop. 1972:105


175


 


Vallagsför­slagel


ValL


KVL


1969 ärslag


 

3 § Sl. 1

76 § sl. 25

 

 

3 § st. 2

 

 

 

3 § st. 3

83 § st. 3

49 § 2 mom.

 

4§

79 i

25 §

20 §

5§

80 §5

25 §

21 §

6§

81 §5

 

 

7§

82 §5

 

 

8 § st. 1

83 § st. 2

 

 

8 § st. 2

84 §

 

 

9§

85 § 1.5

 

 

10 §

85 §2.

 

 

11 §

85 § 3.5

 

 

12§

86 §5 och 89 §5

 

 

13 §

88 §5

 

 

14 §

87 §5

 

 

15 §

 

46 §

 

16 1

 

47 a §

 

17 §

 

 

 

18 §

 

47 §

 

19 §

 

48 §

 

20 § st. 1

 

49 § 3 mom.

 

20 § st. 2

 

50 §

 

21 §

 

48 a §

 

22 § st. 1

 

52 § 1 mom.

 

22 § st. 2

 

52 § 2 mom.

 

23 §

 

53 a §

 

24 §

 

54 §

 

15 kap.

 

 

 

1 §

90 §5

 

 

2§

 

51 §

 

3§

92 § st. 1

56 §

 

4§

92 § st. 2

 

 

5    I dess lydel.se enligt SFS 1972:237.


 


Prop. 1972:105                                                                    176

Innehållsförteckning

sid.

Propositionen    ............................................................... ....... I

Propositionens huvudsakliga innehåll.............................. ...... 1

Lagförslag     ...................................................................        3

Förslag till vallag   ................................................... ...... 3

Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1953:753)   ...       34
Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för

Stockholm   ............................................................. .... 35

Förslag till lag om ändring i landstingslagen (1954:3 19)     ...   37
Förslag till lag om antalet landstingsman och valkretsindel­
ningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden

1974-1976    ...........................................................      38

Utdrag av statsrådsprotokollet den 8 september 1972                      39

1             Inledning   ..............................................................      39

2             Valförfarandet    ...................................................... .... 41

2.1   Huvuddragen i gällande valförfarande m.m..... .... 41

2.1.1    Tiden förvalen    ...................................... .... 41

2.1.2    Valorganisationen    ................................ .... 41

2.1.3    Förberedande av val   ............................. .... 42

2.1.4    Röstningen............................................... .... 42

2.1.5    Röstsammanräkning och mandatfördelning     ...        44

2.1.6    Valbesvär................................................. .... 45

2.1.7    Kostnader för val..................................... .... 45

 

2.2         Förfarandet vid 1970 års samtidiga val............ .... 46

2.3         VTU:s förslag till ett maskinellt förfarande vid valen 47

 

2.3.1    Allmän bakgrund......................................      47

2.3.2    Huvuddragen i det maskinella förfarandet     ....         48

2.3.3    Närmare om valapparaluren (valboxar och kasset­ter)               49

2.3.4    Närmare om valsedelssystemet    ........... .... 50

2.3.5    Närmare om tiden för röstning.................     54

2.3.6    Närmare om röstsammanräkningen    .....     56

2.4   VTU:s övriga förslag.........................................     58

2.4.1    Röstlängdsförfarandet     ........................ .... 58

2.4.2    Valnämnden   ..........................................     60

2.4.3    Valkungörelsen    ....................................     61

 

2.5         Praktiska prov med det av VTU föreslagna maskinella förfarandet                 61

2.6         Remissyttrandena över VTU:s förslag    ..........     62

 

2.6.1    Behovet även valteknisk reform   ........... .... 62

2.6.2    Allmänna omdömen om VTU:s förslag     .     63

2.6.3    Närmare   om   remissinstansernas  inställning  till förslagets olika delar                       64

2.7   Kompletterande utredning     ..........................     73

3      Del primärkommunala suppleantsystemet    ........... ... 73

3.1      Nuvarande ordning     .................................. ... 73

3.2.    Ulvedningens om den kommunala demokratin förslag     74


 


Prop. 1972:105                                                                    177

3.2.1    Inledning   ...............................................      74

3.2.2    Principerna för en reform    ......................      75

3.2.3    Suppleantsystemets närmare utformning                    76

3.3     Remissyttranden över utredningens om den kommunala

demokratin förslag   .........................................     77

4       Registrering av partibeteckning m. m...................... ..... gl

4.1         Nuvarande ordning     .....................................     81

4.2         Framställning från riksdagen om  översyn av reglerna

om registrering av partibeteckning     .............     82

4.3         Förslag i departementspromemorian (Ds Ju 1971:24)   .    83

4.4         Remissyttrandena    ........................................     85

5.............................................................................. Bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsin­
delningen i Stockholms läns landstingskommun   ...
   g(5

5.1        Nuvarande ordning     ..................................... ... gg

5.2        Kommunalvalskommitténs förslag     ...............     g7

6       Departementschefen     .......................................... ... gg

6.1   Valförfarandet    .............................................. ... gg

6.1.1    Allmänna utgångspunkter    ....................     gg

6.1.2    Allmänt om valförfarandet     ................... ... gg

6.1.3    Valsedelsframställning och valsedelstilldelning   ..      92

6.1.4    Tiden för röstning    ................................. ... 94

6.1.5    Röstlängdsförfarandet     ........................     95

6.1.6    Valkungörelsen   ..................................... ... 99

6.1.7    Valnämnden   ..........................................     99

6.1.8    Ett förenklat och effektiviserat sammanräknings-förfarande                  100

 

6.2        Det primärkommunala suppleantsystemet    ...   108

6.3        Registrering av partibeteckning m. m............... . 110

6.4        Särskilda bestämmelser om antalet landstingsmän och om valkretsindelningen i Stockholms läns landstings­kommun    .......................................   115

 

7              Upprättade lagförslag   ...........................................   116

8              Specialmotivering till framlagda lagförslag     .......... . 117

 

8.1        Förslaget till vallag...........................................   117

8.2        Förslagen till ändring i kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för Stockholm     .........................................................................   142

8.3        Förslaget till ändring i landstingslagen (1954:3 19)    . . .   144

8.4        Förslaget till lag om antalet landstingsmän och valkrets­indelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974-1976                   144

9       Hemställan   ............................................................   144

Bilagor:

Riksskatteverkets skrivelse den 31 maj 1972   .......    I45

Översikt över vallagsförslagets motsvarigheter i lagen om val till riksdagen, kommunala vallagen och lagen om de allmänna

valen den 20 september 1970.................................   171