Mot. 1972:749

2

Nr 749

av herr Wemer i Malmö m. fl.

om förbud mot import av hudar och pälsar från vissa djur.

Vid årets av World Wild-life Fund anordnade konferens i Stockholm
framhölls med skärpa att åtskilliga djurarter världen över genom rovdrift
inom en snar framtid hotas med total utrotning. Detta gäller i synnerhet
djur med särskilt eftersökta pälsslag. Den allt intensivare jakten på dessa
— företrädesvis kattdjur — förefaller så mycket mer omotiverad som det i
dag finns såväl syntetiskt material med i stort sett samma egenskaper som
också farmar för uppfödning av lämpliga pälsdjur. Om inte jordens
bestånd av större kattdjur inom ett fåtal år skall vara totalt utrotat, måste
det vidtagas effektiva åtgärder på det internationella planet för att
komma till rätta med missförhållandena. Enklaste sättet torde vara att
förbjuda saluförandet av skinn från de aktuella djuren. De djur som här
åsyftas är i första hand jaguar, lejon, leopard, ozelot, puma, snöleopard,
tiger, gepard, leopardkatt, ozelotkatt, serval, servalkatt, tibetkatt och
tigerkatt. Hit borde kanske också räknas vissa andra sällsynta djurarter
såsom havsutter och utter.

Vad man från svensk sida kan göra vid sidan av att rent allmänt stödja
en fridlysning av berörda djur är att införa importförbud för pälsar och
skinn av ovannämnda slag. Pälshandlarnas riksförbund har rekommenderat
liknande åtgärder. Importförbud skulle, om det komme att tillämpas
i de stora avnämarländerna, få till omedelbar följd att efterfrågan av
dessa skinn skulle sjunka och således underlätta en fridlysning.

Vår inhemska uppfödning av pälsdjur skulle genom åtgärder av detta
slag därjämte väsentligen stimuleras.

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan lag
att import av hud och pälsar från djur som bör skyddas från
utrotning icke blir tillåten.

Stockholm den 25 januari 1972

MÅRTEN WERNER (m)
i Malmö

WIGGO KOMSTEDT (m)

INGEGÄRD FRAENKEL (fp)