Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1972:1832

19

Nr 1832

av herrar Schött och Kronmark

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr lil angående regional
utveckling och hushållning med mark och vatten.

Hela norra Kalmar läns skärgårdskust hör till de områden i landet där
det centralstyrda naturromantiska intresset givit totalt utslag. Enligt
propositionen 1972: lil tycks meningen vara att befolkningen i dessa
områden för sin framtid enbart skall vara hänvisade till sin vackra natur
och sin särpräglade skärgård. Självfallet är de som bor i Kalmar län också
medvetna om att de begåvats med en natur som man bör vara aktsam om
och som man bör söka bevara så långt det överhuvud är möjligt.

Enligt vår mening kan dock inte naturintresset helt få ta överhanden,
så att man för all framtid utestänger industriutbyggnad från dessa trakter.
Det finns också företagsamhet som inte är miljöovänlig utan som tvärtom
går väl in i miljön. Sådan företagsamhet kan också sägas vara en
förutsättning för att naturen skall kunna bevaras. Människorna måste
kunna finna sin utkomst, också i dessa områden. De som är bofasta kan
inte leva på att betrakta och njuta av vacker natur.

Man kan alltså inte sätta företagsamhetsintresset och naturvårdsintresset
emot varandra så starkt som gjorts i propositionen. Det kan leda till
att bygden så småningom avfolkas. Och detta i sin tur leder till att också
naturen förändras och blir otillgängligare. Man kan därför hävda, vilket vi
gör, att möjligheterna till företagsamhet i dessa bygder är en förutsättning
för att naturvårdsintresset skall kunna hållas levande — en
förutsättning för att man skall kunna bevara naturen.

Redan nu saknar delar av Kalmar län företagsamhet i den utsträckning
som vore önskvärd för att ge befolkningen sysselsättning och framtidsmöjligheter.
I stället för att avgränsas från företagsamhet synes därför
Kalmar län böra prioriteras när det gäller miljövänliga industrier. 1 en
partimotion som avlämnats från vårt parti framhålls också att stödområdesgränserna
inte får uppfattas som klart fixerade. Det finns nämligen
också områden och regioner utanför stödområdet som är i behov av
stimulans. Det bör alltså vara möjligt att inom ramen för regionalpolitiken
ge stimulans åt bygder och regioner var de än är belägna, där behov
finns. Vi understryker detta och menar att delar av Kalmar län, i första
hand den norra länsdelen, måste karakteriseras som ett sådant område
som bör kunna åtnjuta regionalpolitisk! stöd, alldeles oavsett att det inte
ligger inom det avgränsade stödområdet.

Viktigt är, förutom att stimulans till företagsamhet ges, att kommunikationerna
utvecklas. Det är också angeläget att söka få till stånd en så
god ”infrastruktur” som möjligt. Vi avser inte här att göra någon
uppräkning av alla de åtgärder vi skulle anse vara motiverade för att ge

Mot. 1972:1832

20

rättvisa åt norra länsdelen i Kalmar län. Vi nöjer oss med att hänvisa till
länsstyrelsens handlingsprogram så som det finns sammanfattat i propositionen
1972: lil, bilaga 1, bihang B, s. 97.

Med stöd av vad här anförts hemställs

att riksdagen vid utarbetandet av riktlinjer för riksplanearbetet
och för regionalpolitiken tar hänsyn till de särskilda skäl som
föreligger för att vissa områden av Kalmar län behandlas
positivt när det gäller stimulans åt miljövänlig industri m. m.

Stockholm den 17 november 1972

LARS SCHÖTT (m) ERIC KRONMARK (m)

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1896 S Stockholm 1972