Utbildningsutskottets betänkande nr 49 år 1972

UbU 1972:49

Nr 49

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
trafikundervisningen m. m.

Motionerna

I motionen 1972:503 av herr Lindberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar

1. att anslagen till trafikundervisning sammanförs till färre instanser
centralt,

2. att av tillgängliga ekonomiska resurser varje län tilldelas minst en
tjänst som fortbildningskonsulent i trafiksäkerhet med uppgift att främja
en verklighetsnära planering av trafikundervisningen i skolorna och
kontinuerlig fortbildning av lärare som har befattning med trafikundervisning,

3. att dessa tjänster placeras vid länsskolnämndema, där även fortbildningskonsulenterna
i andra ämnen är placerade.

4. att härjämte utveckling och producering av för ifrågavarande
undervisning lämpliga läromedel bör prioriteras.

I motionen 1972:1116 av fru Jonäng m. fl. (c) hemställs — med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1972: 1205 - att riksdagen
hos Kungl. Maj: t anhåller om utredning och förslag angående frågan om
överförande av den teoretiska delen av körkortsutbildningen till gymnasieskolan.

I motionen 1972:1158 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj: t begär en översyn av trafikundervisningen
i skolorna i syfte att åstadkomma en enhetlig trafikinformation
i enlighet med vad som i motionen anförts.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från skolöverstyrelsen
(SÖ), rikspolisstyrelsen (RPS), statens trafiksäkerhetsverk (STV)
och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF). NTF har
till sitt yttrande fogat 5 bilagor, bl. a. förslag till trafikundervisning vid
lärarhögskolorna.

Beträffande frågan it t sammanföra anslagen till trafikundervisning till
färre instanser centralt har skolöverstyrelsen anfört att några

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 49

UbU1972:49

särskilda anslag för trafikundervisning inte finns eftersom skolans
trafikundervisning är en naturlig del av skolans totala arbete. Rikspolisstyrelsen
anför att det inom Stockholms, Göteborgs och Malmö
polisdistrikt finns särskilda tjänster inrättade för trafikundervisning.
Inom övriga distrikt finns emellertid inte några sådana tjänster utan
trafikundervisningen får till övervägande delen ombesörjas av personal
som endast tillfälligt lämnar andra tjänsteuppgifter för medverkan i
skolan. Enligt statens trafiksäkerhetsverk finns ej något
särskilt anslag avsatt för trafikundervisning i trafiksäkerhetsverkets
budget - bortsett från sju regionala skolkonsulenter. Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande anser
icke behov föreligga av att sammanföra anslagen för trafikundervisning
till färre instanser, eftersom det enligt NTF:s erfarenhet fordras insatser
från många håll, inte minst från frivilliga krafter, för att få fram en
fullödig trafikundervisning.

Beträffande olika instansers ansvar för genomförandet av trafikundervisningen
har anförts bl. a. följande av

Skolöverstyrelsen:

Lokalt

Ansvaret för planeringen tas upp i läroplanen: ”Huvudlärarna på lågoch
mellanstadiet, i vilkas ämnesgrupper svenska, orienteringsämnen och
gymnastik ingår, samt huvudlärarna på högstadiet i motsvarande ämnen
skall under rektor handha den pedagogiska planeringen av trafikundervisningen
och lämna råd och anvisningar rörande pedagogiska och metodiska
frågor inom detta område”.

För att ytterligare understryka huvudlärarnas betydelse för planering
av trafikundervisningen rekommenderade SÖ i Aktuellt från Skolöverstyrelsen
1969/70:51 ”att skolstyrelserna utser en av huvudlärarna på
respektive stadium att vara den som på sitt stadium tar initiativ till att
trafikfrågorna ständigt aktualiseras och att trafikundervisningen planeras
enligt läroplanens intentioner”.

Regionalt

Statens trafiksäkerhetsverk förfogar i dag över sju tjänstemän på
regional nivå, som på heltid skall vara kontaktmän med skolan. SÖ har
vid flera tillfällen understrukit vikten av att denna resurs utnyttjas av
bl. a. länsskolnämnderna. Trafiksäkerhetsverkets tjänstemän bistår länsskolnämndemas
fortbildningskonsulenter som experter vid studiedagar
och konferenser.

SÖ anser för sin del, att då trafikstoffet skall vara ämnesintegrerat, är
det naturligt att berörda fortbildningskonsulenter vid länsskolnämnderna
i sin verksamhet även har ansvar för att trafikundervisningen blir
tillgodosedd. En samverkan mellan trafiksäkerhetsverkets skolkonsulenter
och fortbildningskonsulenterna bör vara en garanti för att trafikundervisningen
erhåller god uppmärksamhet.

UbU1972:49

Centralt

För att samordna skolans trafikundervisning och övrigt trafiksäkerhetsarbete
har SÖ tillsatt en samordningsgrupp - Trafikundervisningen i
skolan (TRUSK) — bestående av representanter för, förutom SÖ, statens
trafiksäkerhetsverk, rikspolisstyrelsen, Sveriges Radio samt NTF (adjungerad
ledamot). TRUSK skall bl. a. medverka till att skolorna informeras
om och aktiveras i det trafiksäkerhetsarbete som pågår i samhället, ta
egna initiativ som kan framföras till berörda myndigheter för åtgärd samt
bidra till att lärarfortbildnings- och lärarutbildningsfrågorna beaktas.

I läroplanen framhålls att trafikundervisningen så nära som möjligt bör
anknyta till samhällets allmänna trafiksäkerhetsinformation, som centralt
ombesörjs av statens trafiksäkerhetsverk under medverkan av trafiksäkerhetsorganisationer
och föreningar samt regionala och lokala trafiksäkerhetskommittéer.

överläggningar om skolans trafikundervisning förekommer kontinuerligt
mellan SÖ och statens trafiksäkerhetsverk.

Rikspolisstyrelsen och SÖ har tillsammans utformat anvisningar för
polisens medverkan i skolans trafikundervisning. Samarbete om skolpolisverksamheten
förekommer lokalt mellan skolstyrelserna och lokala
polismyndigheter.

Rikspolisstyrelsen:

För att söka åstadkomma en mera enhetlig och effektiv medverkan
från polisens sida övervägs inom rikspolisstyrelsen att ersätta de nu
gällande anvisningarna om polismedverkan med föreskrifter, varjämte
inom styrelsen i samarbete med NTF utarbetas en handbok för polismän
som sysslar med trafikundervisning i skolorna och annan trafikinformation.
Avsikten är att polisen i fortsättningen huvudsakligen skall
medverka vid praktiska trafikövningar i verklig trafikmiljö. Handboken
innehåller därför exempel på sådana övningar samt direkta anvisningar
om vad som bör ha genomgåtts av läraren före en sådan praktisk övning.

Statens trafiksäkerhetsverk:

Om man önskar få till stånd en aktivering och ökade förutsättningar
för en utbyggd trafikundervisning måste den regionala organisationsdelen
förstärkas. Utbyggnaden av denna organisation bör bestå i att till varje
länsskolnämnd knyta en trafikkonsulent som har att verka för en
effektivare trafikundervisning. Detta minskar inte betydelsen av insatser
från de fortbildningskonsulenter som i övrigt berörs av trafik. Detta så
länge som trafik inte är ett eget ämne utan ingår i andra. Frågan är om
inte denna konsulent som avses verka i ett län och inte i likhet med vissa
andra konsulenter inom en fortbildningsregion även bör arbeta med
skolans hela trafiksäkerhetsområde dvs. förutom trafikundervisningen
även skolpolis- och skolskjutsverksamhet, skolans säkerhetsfrågor i
närmiljö etc.

UbU 1972:49

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande:

NTF har inom ramen för sina resurser på frivillig väg medverkat till att
NTF: s länsförbund för trafiksäkerhet utsett en kontaktman med skolan.
NTF lämnar länstrafikförbunden bidrag så att kontaktmannen kan få
visst arvode. Kontaktmannens arbetsuppgifter omfattar bl. a. att i samråd
med länsskolnämnden regelbundet överlägga med för trafikundervisningen
ansvariga huvudlärare, att biträda fortbildningskonsulenterna vid
planering av exempelvis arbetsområden, där trafikmoment helt eller
delvis ingår, att medverka vid uppläggning av koncentrationsdagar,
studiedagar och föräldramöten, att uppehålla kontinuerlig kontakt med
TSV: s skolkonsulent, att uppehålla kontinuerlig kontakt med inom länet
undervisande polismän och bistå dessa med material m. m. och att
uppsamla och vidarebefordra idéer och önskemål.

Beträffande läromedel och övriga åtgärder för genomförandet av
trafikundervisning har anförts bl. a. följande av

Skolöverstyrelsen:

SÖ har under innevarande läsår bidragit till produktion av ett
fortbildningsmaterial för klasslärarna på låg- och mellanstadiet. I materialet
behandlas frågor om lokala lärogångar och lokalt anpassat material.
Fortbildningsmaterialet blir klart under juni månad 1972 och kan börja
användas läsåret 1972/73.

Till stöd för huvudlärarna har SÖ bidragit till att ett speciellt
huvudlärarmaterial i trafik har producerats under våren 1972. Detta
material innehåller förslag till studieplaner, metodiska anvisningar,
forskningsresultat, materialförteckningar samt frågor om samverkan och
planering.

I motionen 1972:503 berörs läromedels- och läroplansutvecklingen.
Då trafikstoffet skall inordnas i andra ämnen, är det nödvändigt att
trafikstoffet tas upp i de läromedel, som är avsedda för bl. a. hembygdskunskap
och samhälls- och naturorienterande ämnen. För att understryka
vikten av att trafikstoffet kommer med, inbjöd TRUSK samtliga
läromedelsproducenter till en konferens i december 1971. I TRUSK har
även beslutats, att statens trafiksäkerhetsverk och rikspolisstyrelsen skall
erbjuda sig att åt statens läroboksnämnd sakgranska sådana läromedel
som anmälts till läroboksnämnden. -Så har skett under innevarande läsår.

För att förbättra lärarutbildningen har SÖ, via beslut i TRUSK,
initierat till att lärarhögskolorna beaktar trafikundervisningen på ett mera
adekvat sätt. Så har skett i och med de nya utbildningsplanerna för
lärarhögskolornas klasslärarlinjer som trädde i kraft 1 januari 1972.
Trafikundervisningen har fått en mera framskjuten plats än tidigare.

SÖ har vidare under innevarande läsår startat ett målbeskrivningsarbete
i syfte att ytterligare precisera målen för grundskolans trafikundervisning.
Arbetet beräknas bli klart under läsåret 1972/73 och skall bilda
underlag för ett kommande läroplanssupplement för trafikundervisningen.

SÖ följer kontinuerligt upp skolans trafikundervisning genom den

UbU 1972:49

läroplansuppföljning som sker via ett särskilt läroplansprojekt. Resultatet
analyseras noga och åtgärder för att förbättra undervisningen kommer att
vidtas.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande:

I anslutning till vad som anförs i motionen 1972: 503 vill NTF betona
värdet av frivilliga insatser som stöd för skolans trafikundervisning.
Naturligtvis fordras samverkan och samordning av läromedels- och
läroplansutvecklingen och detta sker också bl. a. inom ramen för
TRUSK. NTF utarbetar och tillhandahåller speciella läromedel för de
olika stadierna, för låg- och mellanstadiet t. ex. aktioner gällande gång
resp. cykling. Vidare tillhandahåller NTF årstidsbundna aktioner, tillrättalagda
för de olika stadierna, t. ex. om mörkertrafik och om vintertrafik.
NTF har för högstadiet utarbetat ett speciellt material, ”Vi väljer
mopeden”,' lämpligt för fritt valt arbete. Materialet omfattar både en
teoretisk del och en praktisk del.

Beträffande frågan om överförande av den teoretiska delen av
körkortsutbildningen till den gymnasiala skolan har anförts bl. a. följande
av

Skolöverstyrelsen:

I motionen 1972: 1116 anhålls om utredning för att överföra den
teoretiska delen av körkortsutbildningen till gymnasieskolan. SÖ anser
att den teoretiska utbildningen inte bör isoleras från de praktiska
färdighetsövningarna. Detta framhålls även i de kursplaner för bilförarutbildningen,
som uppgjorts av statens trafiksäkerhetsverk. För att undersöka
i vilken utsträckning hela bilförarutbildningen kan inordnas i
gymnasieskolans arbete bedriver SÖ i nära samverkan med trafiksäkerhetsverket
ett försöksprojekt i Hallsbergs kommun. I gymnasieskolan i
Hallsberg har inordnats en kommunal trafikskola.

TRUSK har tillsatt en speciell arbetsgrupp med uppgift att finna
former för en intensifierad trafikundervisning i gymnasieskolan. I
arbetsgruppen ingår representanter för berörda centrala myndigheter och
organisationer. Delresultat från arbetsgruppen kommer att sändas ut till
alla gymnasieskolor.

Statens trafiksäke.r hetsverk:

Ett av de större problemen inom svensk förarutbildning — vilken i dag
sker till ca 85 % i trafikskolorna — har varit att åstadkomma en för
körkortstagarna meningsfylld koppling mellan teoretiska kunskaper och
praktiska färdigheter. Problemet belystes i bilförarutredningen som i sitt
betänkande ”Körkortet och trafikutbildningen” (1965:42) föreslog en
integrering av teori och praktik. Departementschefen tog också i

proposition 1967: 55 fasta på detta och uttalade att ” den teoretiska

och den praktiska utbildningen bör samordnas på ett från pedagogisk

UbU1972:49

synpunkt lämpligt sätt”. I de kursplaner för förarutbildning som — med
sikte på införande av differentierade körkort — tagits fram inom
trafiksäkerhetsverket har detta beaktats och teori och praktik har varvats
i pedagogiskt lämpliga proportioner.

Ett överförande av enbart den teoretiska delen till gymnasieskolan
skulle ur denna synvinkel således medföra en återgång till ett icke önskatsystem
där bl. a. tidsskillnaden mellan teoretisk inlärning och praktisk
övning med hänsyn till gymnasieelevernas ålder skulle bli förhållandevis
stor.

Rikspolisstyrelsen:

Beträffande den i motionen 1972:1116 gjorda hemställan om
utredning och förslag angående frågan om överförande av den teoretiska
delen av körkortsutbildningen till gymnasieskolan vill rikspolisstyrelsen
framhålla att någon separering av teoretisk utbildning och praktisk
körträning inte bör förekomma. Resultat syns böra avvaktas av den i
Hallsberg pågående försöksverksamheten i åk 2 på gymnasieskolan, där
eleverna jämsides med teoretisk trafikundervisning har möjlighet även till
praktisk körträning.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande:

NTF föreslår att trafikundervisningen som målsättning skall ha att ge
eleverna en god trafikfostran, att ge dem en orientering om väsentliga
trafikproblem för de olika trafikantgrupperna och att ge dem en teoretisk
bakgrund för körkortsprov. Tiden är dock inte mogen för ett omedelbart
genomförande av en fullständig anknytning av körkortsutbildningen till
gymnasieskolan. Detta därför att bl. a. en rad praktiska svårigheter måste
övervinnas, främst då frågan om genomförande av den praktiska förarutbildningen.

Utskottet

I samhällets strävan efter en säkrare trafik betyder trafikundervisningen
i skolan mycket. Trafikundervisningen syftar till att ge eleverna
kunskap om olika trafikmiljöer, om trafikregler och om olika trafikantgruppers
beteende i trafiken. Den skall vidare utveckla elevernas
färdigheter och förmåga att klara olika trafiksituationer samt grundlägga
förståelse och respekt för trafikreglerna.

Trafikundervisningen skall enligt läroplanerna tas upp i naturliga
sammanhang i skolans arbete. På lågstadiet anknyter trafikundervisningen
till ämnena hembygdskunskap och gymnastik. På mellan- och högstadierna
behandlas trafikfrågor främst inom de samhälls- och naturorienterande
ämnena samt i ämnet gymnastik. I gymnasieskolan kan frågor som avser
trafik tas upp inom ramen för vissa ämnen.

På det lokala planet har under rektor vissa huvudlärare i skolan

UbU1972:49

ansvaret för planeringen av trafikundervisningen. Statens trafiksäkerhetsverk
har i dag sju tjänstemän på regional nivå, som på heltid skall vara
kontaktmän med skolan och berörda huvudlärare. För att samordna
skolans trafikundervisning och övrigt trafiksäkerhetsarbete har skolöverstyrelsen
tillsatt en samordningsgrupp — Trafikundervisningen i skolan
(TRUSK) — som består av representanter för skolöverstyrelsen, statens
trafiksäkerhetsverk, rikspolisstyrelsen, Sveriges Radio och Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande. TRUSK skall bl. a. medverka till
att skolorna informeras om och aktiveras i det trafiksäkerhetsarbete som
pågår i samhället, ta egna initiativ som kan framföras till berörda
myndigheter för åtgärd samt bidra till att lärarfortbildnings- och
lärarutbildningsfrågorna beaktas.

I motionerna 1972:503 och 1972: 1158 framförs förslag som syftar
till att skolans trafikundervisning skall effektiviseras. Bl. a. föreslås att de
medel som anslås till trafikundervisning sammanförs till färre instanser,
att läromedel som är lämpliga för ifrågavarande undervisning utvecklas
och att länsskolnämndema förstärks med fortbildningskonsulenter i
trafiksäkerhet.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har till
skolöverstyrelsen överlämnat förslag till förbättring av trafikundervisningen
vid lärarhögskolorna. Skolöverstyrelsen har därefter fastställt nya
utbildningsplaner för klasslärarlinjerna, som trätt i kraft den 1 januari
1972 och i vilka trafikundervisningen fått en mera framskjuten plats än
tidigare. Ett särskilt fortbildningsmaterial i trafikkunskap för lärarna på
låg- och mellanstadierna och ett studieplansförslag m. m. i trafik för
huvudlärare har nyligen producerats. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen
beräknas ett läroplanssupplement för trafikundervisning i grundskolan
utkomma våren 1973. I samarbete med NTF utarbetar rikspolisstyrelsen
en handbok för polismän, som skall syssla med trafikundervisning i
skolorna. Vidare tillhandahåller NTF speciella läromedel för eleverna på
olika stadier av grundskolan.

Som framgått av det föregående förfogar statens trafiksäkerhetsverk
på det regionala planet över bl. a. sju heltidsanställda tjänstemän, som i
samråd med berörda myndigheter såsom länsskolnämnder och länspolischefer
skall medverka vid planläggningen av åtgärder som rör skolans
trafikundervisning och därvid tillse att en ändamålsenlig samordning sker
med andra trafiksäkerhetsåtgärder inom distriktet. Denna trafiksäkerhetsverkets
personalresurs är enligt utskottets mening av stort värde för
länsskolnämndema. Eftersom trafikundervisningen skall vara ämnesintégrerad
är det som skolöverstyrelsen framhållit naturligt att nämndernas
egna fortbildningskonsulenter i de ämnen som berörs av trafikundervisningen
också regionalt ansvarar för att behovet av trafikundervisning i
skolan blir tillgodosett.

UbU 1972:49

Med hänvisning till det anförda och till vad remissinstanserna uttalat
beträffande anslagen till trafikundervisning avstyrker utskottet bifall till
yrkandena i motionerna 1972: 503 och 1972: 1158.

I motionen 1972: 1116 tas upp frågan att överföra den teoretiska
delen av körkortsutbildningen till gymnasieskolan.

Motionsyrkanden om överförande av ifrågavarande del av körkortsutbildningen
till gymnasieskolan behandlades av utbildningsutskottet under
föregående år (UbU 1971:1) och föranledde inte någon riksdagens
åtgärd. Remissinstanserna framhåller i sina nu avgivna yttranden att den
teoretiska utbildningen inte bör isoleras från de praktiska färdighetsövningarna.
Resultaten av viss försöksverksamhet anses vidare böra avvaktas.
Enligt vad skolöverstyrelsen uppger har TRUSK tillsatt en speciell
arbetsgrupp med representanter för berörda centrala myndigheter och
organisationer med uppgift att finna former för en intensifierad
trafikundervisning i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1972: 1116.

Slutligen erinrar utskottet om att trafiksäkerhetsverket utarbetat en
promemoria med förslag till målsättning för arbetet för ökad trafiksäkerhet.
Hithörande frågor bereds f. n. inom berörda departement.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1972: 503 och 1972: 1158,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1116.

Stockholm den 21 november 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s),
Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s),
herrar Stålhammar (fp), Strindberg (m) och fru Nordlander (vpk).

K L Bockman* Tryckerier AB, 1972