Utbildningsutskottets betänkande nr 46 år 1972

UbU 1972:46

Nr 46

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om förbättrad
utbildning angående människans fysiska och psykiska förmåga.

Motionen

I motionen 1972:346 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs — med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1972:332 - att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller att en allmän översyn av läroplanerna för all teknisk
utbildning görs i syfte att förbättra kunskaperna om människans fysiska
och psykiska förmåga.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från universitetskanslersämbetet.
skolöverstyrelsen, Landsorganisationen i Sverige och
Svenska arbetsgivareföreningen.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) delar den i motionen framförda
uppfattningen att arbetsmiljöfrågorna är av största betydelse även från
utbildningssynpunkt. Ett omfattande utredningsarbete har bedrivits
avseende skilda delar av området. Bl. a. har på UKÄ:s uppdrag utarbetats
en rapport om utbildning och forskning i arbetspsykologi och ergonomi
vid de tekniska fakulteterna. UKÄ hänvisar i övrigt till sin anslagsframställning
för budgetåret 1973/74, där ämbetsverket anför bl. a. följande.

De riktlinjer som statsmakterna godkänt beträffande civilingenjörsutbildningen
vid högskolan i Luleå (prop. 1971:59 och 1972:37) innebär,
att samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga moment skall ingå i
betydligt större omfattning än hittills i civilingenjörsutbildningen. Särskild
vikt skall läggas vid ergonomiska frågeställningar. Härvid har
arbetsmiljöproblemen särskilt i fråga om den gruvtekniska utbildningen
strukits under, eftersom problemen på den berörda sektorn inom
industrin är stora. UKÄ avser att i ökad utsträckning söka föra in
moment rörande arbetarskydd och arbetsmiljövård särskilt med ergonomisk
inriktning på samtliga utbildningslinjer i civilingenjörsutbildningen.
Ett handlingsprogram kommer att utarbetas, när den analys av berörda
frågor avslutats som för närvarande pågår inom fakultetsberedningen för
de tekniska vetenskaperna. UKÄ förbereder vidare att — inom ramen för
utbildningen i tekniska ämnesområden vid filosofisk fakultet — kunna
anordna utbildning i ergonomi som påbyggnadskurs till den föreslagna
utbildningen i teknisk biologi.

Skolöverstyrelsen (SÖ) ansluter sig till motionens grunduppfattning
att frågor som rör människans förhållande till sin arbetsmiljö bör ha ett
väsentligt utrymme i bl. a. all teknisk utbildning. Genom de läroplaner
för gymnasiestadiet som fastställts år 1965 och år 1970 har undervisning

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 46

UbU 1972:46

2

om dessa frågor också införts på ett flertal linjer med teknisk och
praktisk inriktning. I första hand ges denna undervisning inom ämnena
ergonomi och arbetslivsorientering. Med hänvisning till den nu förekommande
undervisningen och till den uppmärksamhet som de i motionen
angivna frågorna fortlöpande ägnas inom läroplansarbetet finner SÖ inte
skäl nu föreligga för att verkställa den föreslagna allmänna översynen av
läroplanerna för teknisk utbildning. SÖ lämnar i sitt yttrande följande
redovisning för nu förekommande undervisning.

Ergonomi är obligatoriskt ämne i gymnasieskolan på tvåårig jordbrukslinje,
tvåårig skogsbrukslinje, tvåårig trädgårdskurs (specialkurs), tvåårig
teknisk linje samt fyraårig teknisk linje.

På de tekniska linjerna förekommer ämnet med två veckotimmar i
sista årskursen. Kursplanerna är praktiskt taget identiska på de båda
tekniska linjerna. Som mål för undervisningen anges bl. a. att eleven skall
orientera sig om grundläggande principer för människans upplevelser och
beteende med utgångspunkt i de krav som ställs i arbetslivet samt vidare
orientera sig om de faktorer som berör samspelet mellan människan och
hennes arbete och som är av särskild betydelse för hälsa, effektivitet och
trivsel. Som exempel på huvudmoment kan nämnas: Den tekniska
arbetsmiljön. Psykologiska faktorer. Standardvärden för optimala arbetsbetingelser.
Skadeverkningar, förslitning, obehag. Teknisk elimination
och profylax. Arbetarskydd och hälsovård. (Läroplan för gymnasieskolan
II. Supplement: Tvåårig ekonomisk, social och teknisk linje, s. 65 ff.)

På tvåårig jordbrukslinje och tvåårig trädgårdskurs förekommer
ergonomi med två veckotimmar, på tvåårig skogsbrukslinje med tre
veckotimmar. Kursinnehållet överensstämmer i stora drag med de
tekniska linjernas, dock med viss anpassning till arbetsmiljön inom jordoch
skogsbruk. Arbetsplatsens skyddsfrågor ingår även som huvudmoment
i de yrkesbetonade ämnena på dessa linjer.

Effekten av denna undervisning är i hög grad beroende av lärarnas
kunskaper och adekvata undervisningsmetoder. Inom jordbruks-, skogsbruks-
och trädgårdsområdet har detta beaktats genom att arbetsmiljöfrågorna
tas upp i såväl den grundläggande lärarutbildningen som i
lärarfortbildningen, varvid inte minst en samordning av ergonomin med
de yrkesbetonade ämnena eftersträvas.

För lärare i ergonomi på tekniska linjer har SÖ under åren 1967—69
anordnat särskild fortbildning (utbildningskomplettering) i form av ett
6-veckors kursprogram, fördelat på två 3-veckorskurser, som förlagts till
terminstid. Möjlighet att delta i denna fortbildning har erbjudits lärare i
biologi, gymnastik, psykologi och tekniska ämnen.

Efter 1969 har fortbildningen i ergonomi utformats som sommarkurser
om en vecka. En sådan kurs ges också sommaren 1972.

En närmare analys av mål och innehåll i ergonomin på de tekniska
linjerna återfinns i Läroplan för gymnasieskolan III. Planeringssupplement:
Naturorienterande och tekniska ämnen, s. 187 ff. Där ges bl. a.
detaljerade planeringsförslag, laborationsförslag och litteraturhänvisningar.

Arbetslivsorientering är obligatoriskt ämne på de tvååriga linjer som
har praktisk eller teknisk inriktning: beklädnadsteknisk linje, bygg- och
anläggningsteknisk linje, distributions- och kontorslinje, el-teleteknisk
linje, fordonsteknisk linje, jordbrukslinje, konsumtionslinje, livsmedelsteknisk
linje, processteknisk linje, skogsbrukslinje, träteknisk linje,
verkstadsteknisk linje och vårdlinje.

UbU 1972:46

3

Ämnet förekommer med en veckotimme i varje årskurs. Förutom en
orientering om arbetsmarknadsfrågor och därmed sammanhängande
problem behandlas vissa ergonomiska frågor. Undervisningen syftar
sålunda bl. a. till att eleven skall orientera sig om människans fysiologiska
och psykologiska förutsättningar och deras betydelse i arbetslivet samt
utveckla förståelse för rationellt uppbyggda arbetsmetoder och bättre
arbetsförhållanden. (Läroplan för gymnasieskolan II. Supplement:
Arbetslivsorientering, s. 14 ff.)

Den undervisning om ergonomiska frågor som ges i ovan nämnda
ämnen kompletteras av undervisningen i vissa andra ämnen.

I gymnastik, som förekommer på samtliga gymnasieskolans linjer, ges
information om människans fysiska arbetsförmåga genom momenten
arbetsfysiologi samt ergonomi. Praktisk övning i att tillämpa allmänna
ergonomiska principer för vardagslivets arbetsteknik förekommer såväl på
grundskolans högstadium som på gymnasiestadiet.

I ämnet biologi utgörs lärostoffet på grundskolans högstadium till mer
än hälften av humanbiologi (fysiologi), som bör bilda en grund för bl. a.
ergonomiundervisningen i gymnasieskolan.

Landsorganisationen i Sverige (LO) har funnit att den i motionen
föreslagna översynen skall gälla en begränsad sektor av utbildningsväsendet
och närmast ta sikte på människans förutsättningar. LO har
uppfattningen att en förbättring av utbildningen skall ta sikte på
förändringar i arbetsmiljön samt komma till stånd i alla utbildningssektorer.
Organisationen hänvisar till programskriften ”Fackföreningsrörelsen
och arbetsmiljön”. I denna framhålles bl. a. att en så bred utbildning som
möjligt är av vital betydelse för att arbetsmiljöfrågorna skall bli
jämbördiga med andra tekniska, ekonomiska och sociala avväganden.

Det finns skäl att avvakta med en allmän översyn av gymnasieskolans
läroplan till dess att mera material föreligger påpekar Svenika arbetsgivareföreningen
(SAF) som dessutom anser att det inte föreligger något
behov av en allmän översyn av studieplanerna vid de tekniska högskolorna.
SAF har anfört i huvudsak följande.

Läroplanen för gymnasieskolan innebär stora förbättringar för det
ändamål som motionen avser, jämfört med tidigare läroplaner. Hur stora
dessa förbättringar är går emellertid ännu inte att bedöma. Skolan är så
pass ny, att man inte hunnit finputsa metodik och läromedel och ännu
mindre kunnat säkert mäta förskjutningar i elvernas prestationer efter det
att de lämnat skolan. Många iakttagelser har dock gjorts som vittnar om
betydelsefulla framsteg. Det finns därför skäl att avvakta med en allmän
översyn av läroplanen till dess att mera material föreligger. Redan nu kan
dock SÖ genom gymnasieskolinspektionen och på andra vägar befrämja
samverkan mellan olika ämnen i läroplanen, så att miljöproblematiken
tydligare framträder. SÖ kan också uppmuntra läromedelsproducenter
att göra en tyngdpunktsförskjutning till förmån för miljövården.

Det är sålunda mindre läroplanen som sådan än tillämpningen av den
som det kan vara motiverat att granska. Föreningen avser också att till
SÖ insända ett förslag om att gymnasieskolinspektörer från näringslivet
skall få specialstudera undervisningen i miljövård och ergonomi.

Ämnet arbetslivsorientering på gymnasieskolans läroplan kan sägas
inta en särställning genom att det på ett antal tvååriga tekniska linjer skall
ge eleverna delar av ergonomin på för dessa linjers behov avpassat sätt.
Även här har SÖ möjlighet att inom gällande läroplans ram ge ökat

1 * Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 46

UbU 1972:46

4

utrymme åt miljöproblemen på bekostnad av t. ex. de delar som
behandlar organisatoriska frågor.

Mycket av det vetande som kan ge en god grund för miljövården kan
emellertid inte inhämtas enbart genom teoretiska studier. Det krävs
därutöver en praktisk erfarenhet ute i arbetslivet. De ofta förekommande
försöken att skära ner praktikdelarna i utbildningen är därför förkastliga.

Den tekniska utbildningen på högskolenivå är i många hänseenden i
samma situation som gymnasieskolan, när det gäller miljövården. Stora
förbättringar har gjorts under senare år men det är ännu för tidigt att
yttra sig om effekten av dessa förbättringar. Vid KTH finns ett
miljövårdscentrum för den yttre miljön och ett centrum för humanteknik
för den inre miljön. Båda centra sysslar med såväl utbildning som
forskning och har att samordna verksamheten vid olika institutioner. Vid
de andra tekniska högskolorna finns inga motsvarande centra men även
där sker en förnyelse i en rad ämnen just med tanke på miljövården.
Något aktuellt behov av en allmän översyn av läroplanerna vid de
tekniska högskolorna synes därför inte föreligga.

Utskottet

Under de senaste åren har arbetsmiljöfrågorna kommit alltmer i
centrum för den allmänna debatten. Ökade kunskaper om yrkeshygien
och om arbetsmiljöns betydelse har gjort det naturligt att vidga det
traditionella arbetarskyddets ansvarsområden till att avse hela arbetsmiljön
och de anställdas hela hälsosituation i arbetslivet. Enligt beslut vid
förra årets riksdag har fr. o. m. den 1 januari i år införts en särskild
arbetarskyddsavgift. Genom denna avgift tillförs en nyinrättad arbetarskyddsfond
årligen drygt 20 milj. kr. för ökade insatser i fråga om
forskning, utbildning och information inom arbetsmiljöområdet. Utskottet
vill vidare erinra om att arbetet med en översyn av arbetarskyddslagstiftningen
pågår inom arbetsmiljöutredningen. En utgångspunkt för
utredningens arbete är att den nya lagstiftningen skall ge underlag för
åtgärder och ingripanden på ett betydligt vidare område än den
nuvarande lagen i syfte att arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa skall
kunna skyddas effektivt i varje led av produktionen. Därtill kommer att
kraven på en förbättrad arbetsmiljö måste kunna göra sig gällande redan
på planeringsstadiet.

Riksdagen har tidigare i år haft att ta ställning till ett antal
motionsyrkanden angående arbetsmiljön. I socialutskottets betänkande
1972:9 har behandlats bl. a. i motionen 1972:332 framförda yrkanden
beträffande det långsiktiga utredningsarbetet på arbetsmiljöområdet
m. m. Motionsyrkandena har inte bifallits av riksdagen.

Med hänvisning till i nämnda motion anförd motivering har i den nu
ifrågavarande motionen 1972:346 framförts förslag om översyn av
läroplanerna för all teknisk utbildning i syfte att på alla stadier få ökat
utrymme för undervisningen om arbetsmiljön.

Genom de läroplaner för det gymnasiala stadiet som fastställts år 1965
och år 1970 har undervisning om frågor som rör människans förhållande
till sin arbetsmiljö införts på flertalet linjer med teknisk och praktisk

UbU 1972:46

5

inriktning. Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att det är
angeläget att alla som utbildas till tekniker och därigenom kan komma
att påverka den tekniska utvecklingen bibringas goda kunskaper om
människans psykiska och fysiska förmåga. Skolöverstyrelsen upplyser i
sitt remissyttrande om att i motionen angivna frågor ägnas uppmärksamhet
i det fortlöpande läroplansarbetet. Med hänsyn härtill och då
erfarenheterna av läroplanen för den nya gymnasieskolan är så begränsade
kan utskottet inte ansluta sig till yrkandet om en allmän översyn av
denna. 1 likhet med Arbetsgivareföreningen anser utskottet det angeläget
att tillämpningen av nu ifrågavarande delar i läroplanen uppmärksammas
särskilt.

Inte heller när det gäller den högre tekniska utbildningen är det enligt
utskottets mening påkallat med några initiativ i ämnet från riksdagens
sida. Som tidigare redovisats avser universitetskanslersämbetet att i ökad
utsträckning söka föra in moment rörande arbetarskydd och arbetsmiljövård
— särskilt med ergonomisk inriktning — på samtliga linjer i
civilingenjörsutbildningen. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker utskottet
ifrågavarande motionsyrkande även i denna del. Av intresse i detta
sammanhang är att Ingenjörsvetenskapsakademien sedan motionen väckts
publicerat utredningsrapporten ”Arbetsmiljön och Arbetsvetenskapen”, i
vilken föreslås bl. a. ökade utbildningsinsatser på nämnda områden.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:346.

Stockholm den 14 november 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Svensson i Kungälv
(s), Jonsson i Alingsås (fp), Strindberg (m) och fru Nordlander (vpk).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1825 S

Stockholm 1972