Utbildningsutskottets betänkande nr 45 år 1972

UbU 1972:45

Nr 45

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Motionerna

I motionen 1972:30 av herrar Henmark (fp) och Taube (fp) hemställs
att riksdagen beslutar att överlämna motionen till utredningen om
skolans inre arbete (SIA) för beaktande.

I motionen 1972:134 av herr Strömberg m. fl. (fp) hemställs att

riksdagen hos Kungl. Maj:t begär sådan ändring av läroplanen för

gymnasieskolans tekniska linjer att biologiundervisning med anknytning
till miljövård förekommer med lägst 10 undervisningstimmar per läsår i
varje årskurs.

I motionen 1972:240 av fru Fraenkel (fp) och fröken Hörlén (fp)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att en systematiserad studieplan för konsumentundervisningen på
alla stadier i grundskolan samt i gymnasieskolan utarbetas,

2. att i anslutning härtill läroplanerna för lärarutbildningen kompletteras.

I motionen 1972:246 av herr Stålhammar m. fl. (fp) hemställs att

riksdagen beslutar uppdraga åt Kungl. Maj:t att snarast låta göra en

översyn av ämnet maskinskrivning i grundskolan.

I motionen 1972:499 av fru Hambraeus (c) och fru Anér (fp)

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att skolöverstyrelsen får i
uppdrag att ta upp ekologi som samlande vetenskap för berörda ämnen
på grundskolans högstadium i sina fortbildningskurser för lärare samt att
erfarenheterna från dessa kurser beaktas vid den fortlöpande revisionen
av läroplanen för grundskolans högstadium.

I motionen 1972:502 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c)

hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en översyn av läroplan
för grundskolan (Lgr 69) skall ske i syfte att nå en bättre balans mellan
teoretisk och praktisk undervisning.

I motionen 1972:509 av fru Sundberg m. fl. (m) hemställs att

riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en revidering av läroplanen för

grundskolan och gymnasiet, så att eleverna tillförsäkras en kontinuerlig
undervisning i hemkunskap under hela skoltiden.

I motionen 1972:51 1 av herr Tobé m. fl. (fp, s, c, m, vpk) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att läroplanen för gymnasieskolans
tekniska linje omarbetas, så att det ges möjlighet att meddela

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 45

UbU 1972:45

undervisning i ekologi som bakgrund till den rent tekniska utbildningen.

I motionen 1972:512 av herr Turesson (m) hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t begära att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utfärda anvisningar till elementär undervisning i familjerättskunskap i
det obligatoriska skolväsendet.

I motionen 1972:690 av fru Lundblad m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att utredningen om skolans inre
arbete (SIA) och/eller 1968 års utbildningsutredning måtte få tilläggsdirektiv
att med förtur ta upp frågan om en förstärkning av de praktiska
inslagen i ämnena på skolschemat och bedöma om större inslag av
praktiskt yrkesarbete utöver den nuvarande praktiska yrkesorienteringen
kan inpassas i läroplanerna för alla linjer i grundskola och gymnasieskola.

I motionen 1972:1106 av herr Hellström (s) och fru Hjelm-Wallén (s)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär initiativ i syfte att inrikta
arbetet på läroplansöversyn mot ett ökat inslag av praktik i gymnasieskolan
i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motionen 1972:1 135 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken
Pehrsson (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller

1. att på grundval av de forskningsresultat, som redovisas i motionen,
åtgärder vidtas för att stärka gymnastikämnets ställning på låg- och
mellanstadiet,

2. att svensk forskning angående motorisk inlärning sätts i gång.

I motionen 1972:1 137 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär försöksverksamhet med direkt
yrkesinriktade studier på gymnasieskolans alla utbildningslinjer.

I motionen 1972:1 147 av herr Olsson i Timrå m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar att undervisningen på
grundskolans högstadium och i gymnasiet om arbetsmarknaden och dess
parter ägnas särskild uppmärksamhet i den fortsatta läroplansrevisionen,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit begär att frågan om ekonomisk
ersättning till medverkande som hämtas utanför skolan ses över med
syfte att få fastare och mera enhetliga regler.

I motionen 1972:1 154 av herrar Richardson (fp) och Stålhammar (fp)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär

1. att länsskolnämnderna bemyndigas att — efter framställning från
skolstyrelse — medge sådana smärre justeringar av läroplanen för
gymnasieskolans yrkeslinjer som anses nödvändiga för att målsättningen
skall kunna förverkligas i tillfredsställande utsträckning,

2. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om att skolöverstyrelsen ges
i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av läroplanerna för gymnasieskolans
yrkeslinjer i den riktning som antytts i motionen.

I motionen 1972:1 159 av herrar Strindberg (m) och Nordgren (m)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam utredning

UbU 1972:45

och förslag om införande av yrkeslinjer inom grundskolans årskurser 8
och 9 samt inom gymnasieskolan.

I motionen 1972:1 167 av herr Wemer i Malmö m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av skollagen att
möjlighet ges att då särskilda skäl därtill föreligger medge elev att utbyta
skolgången under åttonde och nionde skolåret mot praktisk yrkesutbildning,
dock med rätt för eleven att senare fullfölja grundskoleutbildningen.

Utskottet

Utbildningsutskottet anmälde under vårsessionen att det i ett senare
sammanhang skulle behandla ett antal motioner som rör praktisk och
teoretisk undervisning i grundskolan och gymnasieskolan, läroplansfrågor
m. m. (UbU 1972:2, s. 8).

Grundskolan

År 1968 beslöts att grundskolans högstadium skulle vara i huvudsak
sammanhållet men att studieprogrammet på högstadiet även framdeles
skulle ge utrymme för val som knyter an till elevernas intressen. Varje
elev skulle på högstadiet välja ett av tillvalsämnena tyska, franska, teknik,
konst eller ekonomi. Vidare skulle eleverna under två veckotimmar ivar
och en av årskurserna 7-9 få ägna sig åt s. k. fritt valt arbete (jfr prop.
1968:129, SU 1968:179, rskr 1968:366).

Motionerna 1972:502 och 1972:690 tar upp problem som avser det
nuvarande högstadiets innehåll och funktion. 1 den förstnämnda motionen
understryks behovet av en bättre balans mellan teoretisk och
praktisk undervisning på grundskolans högstadium. Det framhålls därvid
att de individuella studiemöjligheterna på högstadiet bör kunna utökas
med bibehållande av principen om den sammanhållna klassen. I den
sistnämnda motionen krävs ett större inslag av praktiskt yrkesarbete på
högstadiet än f. n. med motivering bl. a. att de förutsättningar för
praktiska färdigheter som i större eller mindre grad ingår i varje elevs
begåvningsprofil eljest knappast får någon möjlighet att utvecklas under
denna period av skoltiden. Innebörden av yrkandena är i båda motionerna
att riksdagen hos Kungl. Maj:t bör begära åtgärder i syfte att inrikta
den fortlöpande översynen av grundskolans läroplan mot en bättre balans
mellan teoretiska och praktiska inslag i undervisningen.

Utskottet vill erinra om att den nya läroplanen för grundskolan
genomförs fullständigt först fr. o. m. innevarande läsår. Undervisningen i
den nionde årskursen i grundskolan, i vilken förändringarna är mest
genomgripande, har pågått endast några månader.

Utskottet vitsordar för sin del att vad som tagits upp i de förevarande
motionerna berör viktiga frågor inom skolan. De har samband inte bara
med den fortlöpande läroplansutvecklingen utan även med en rad andra

Ubl) 1972:45

faktorer inom skolan som brukar sammanfattas under beteckningen
skolans inre arbete liksom med frågan om kontakterna mellan skolan och
samhället i övrigt.

På begäran av riksdagen tillsattes i maj 1970 en utredning rörande
skolans inre arbete (SIA). Inom ramen för denna pågår en rad olika
undersökningar som bör ge ett bättre underlag för ställningstaganden till
frågor om arbetsmetodik och individualisering i grundskolan. Utskottet
anser det viktigt att detta utredningsarbete bedrivs skyndsamt. Det är
bl. a. angeläget att få de skiftande faktorer belysta som ligger bakom inte
giltig elevfrånvaro.

Under senare år har i skilda sammanhang förts fram önskemål om
ökad kontakt mellan skola och arbetsliv. Ökad sådan kontakt bör bl. a.
kunna medverka till att skolans undervisning får en mer praktisk
inriktning. Den utbyggnad som nu genomförs av studie- och yrkesorienteringen
(SYO) har bl. a. till uppgift att stärka samverkan mellan skolan
och arbetslivet.

Förutsättningarna för arbetstrivsel i skolan bestäms i hög grad av i
vilken utsträckning de olika ämnena framstår som meningsfulla för
eleverna och förmår dem till viljeanspänning. Väsentligt är att alla elever
upplever sin skolutbildning som något stimulerande och positivt så att de
senare i livet vill utnyttja de olika möjligheter till vidare studier som
erbjuds. I statsutskottets utlåtande 1968:179 framhölls bl. a. att de
praktiska momenten i undervisningen har sin givna plats i tillvalsämnena
ekonomi, konst och teknik men ingalunda enbart i dessa. Enligt mål och
riktlinjer för grundskolan (Lgr 69, s. 10) måste den yttre organisationen
och det inre arbetet för skolan formas så, att det blir möjligt för varje
enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag
och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar den
personliga utvecklingen. Inom ramen för här återgiven huvudprincip i
läroplanen bör skolöverstyrelsen då kursplanernas anvisningar och kommentarer
ses över tillmäta de praktiska momenten i skolundervisningen
ökad betydelse, varvid bör beaktas att elever med olika anlag skall kunna
finna en för dem tillfredsställande studiemotivation. Inom överstyrelsen
pågår en läroplansuppföljning för grundskolan (LUG). Här framlagda
synpunkter beträffande ökade praktiska moment i skolarbetet bör
särskilt beaktas i den fortlöpande läroplansöversynen. Arbetet med denna
översyn bör bedrivas i samråd med SIA.

Utskottet föreslår att riksdagen i anledning av motionerna 1972:502
och 1972:690 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
sålunda anfört om inriktningen av den fortlöpande översynen av
grundskolans läroplan.

Skolstyrelse hade så länge 1962 års läroplan för grundskolan gällde
möjlighet enligt 2 kap. 17 § skolstadgan att medge att en elev fick ersätta
skolgång i årskurs 9 i grundskolan med skolgång i yrkesskolan om eleven
hade en bestämd yrkesinriktning för vilken grundskolan inte kunde anses
ge tillräcklig grundutbildning. Någon motsvarande möjlighet för skolsty -

UbU 1972:45

reise att i dag medge en elev att till viss mindre del ersätta skolgång i
årskurs 9 med skolgång i motsvarande mån inom den arbetstekniska och
fackteoretiska undervisningen på någon av de yrkesinriktade gymnasieskollinjerna
finns inte.

Genom initiativ från riksdagen skapades år 1968 möjligheter till
särskild studiegång för elever i årskurs 9. I sitt
utlåtande över propositionen 1968:129 anförde nämligen statsutskottet
(SU 1968:179) bl. a. att i de undantagsfall då man inte lyckades erbjuda
enstaka elev en undervisning som i rimlig grad var anpassad efter dennes
intresse och anlag syntes det rimligen få ankomma på de lokala
skolstyrelserna att göra sådana jämkningar i utbildningsgången under
nionde skolåret som bedömdes vara nödvändiga för att vederbörande
elevs skolgång skulle bli meningsfull.

Kungl. Maj:t har den 29 maj 1969 meddelat bestämmelser om jämkad
studiegång i årskurs 9 samt den 2 juni 1972 kompletterande bestämmelser
för densamma. Denna jämkning innebär att ämnet engelska om 3
veckotimmar får utbytas mot annat ämne m. m. som finns på högstadiets
timplan, att högst 7 veckotimmars specialundervisning får anordnas samt
att den praktiska yrkesorienteringen får utsträckas från 10 till 36 dagar.

Enligt skollagen (1962:319) 36 § andra stycket kan elev få avsluta
skolgången med utgången av vårterminen det kalenderår när eleven fyller
15 år, om detta av särskilda skäl bedöms vara till elevens bästa.

I motionerna 1972:30, 1972:1159 och 1972:1167 föreslås olika
åtgärder för elever som i årskurserna 8 och 9 upplever skolleda särskilt
starkt.

Enligt sina direktiv skall SIA lägga fram förslag till olika åtgärder för
sådana elever som berörs i de förevarande motionerna. En särskild
anordning med jämkad studiegång finns i årskurs 9 under innevarande
läsår. Av Kungl. Maj:ts beslut den 2 juni 1972 beträffande jämkad
studiegång framgår att skolöverstyrelsen efter läsåret 1972/73 kan
inkomma med förslag till ändrade bestämmelser. Överstyrelsen förutsätts
i detta ärende hålla kontakt med SIA. Med hänvisning till det anförda
och till vad utskottet tidigare i anledning av motionerna 1972:502 och
1972:690 uttalat beträffande ökade praktiska inslag i grundskolan och
inriktningen av den fortlöpande läroplansöversynen anser utskottet att
yrkandena i de ifrågavarande motionerna 1972:30 och 1972:1 167 samt
motionen 1972:1 159 i vad den avser grundskolan inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

En snar översyn av ställningen för ämnet maskinskrivning i
grundskolan yrkas i motionen 1972:246. Resultaten av maskinskrivningsundervisningen
sägs vara otillfredsställande på grund av att ämnet saknar
egna elevtimmar på timplanen.

Grundläggande undervisning i maskinskrivning kan meddelas bl. a.
inom fritt valt arbete. Enligt vad utskottet erfarit pågår efter medgivande
av Kungl. Maj:t försöksverksamhet med undervisning i maskinskrivning i
årskurs 6 inom grundskolan i Stockholm, varvid en veckotimme i ämnet

UbU 1972:45

svenska har utbytts mot en veckotimme i ämnet maskinskrivning och
klassen delats i två grupper under en veckotimme svenska och en
veckotimme maskinskrivning. Med hänvisning till att viss försöksverksamhet
med ämnet maskinskrivning f. n. bedrivs och till vad utskottet
tidigare i anledning av motionerna 1972:502 och 1972:690 uttalat
beträffande ökade praktiska inslag i grundskolan och inriktningen av den
fortlöpande läroplansöversynen avstyrker utskottet bifall till motionen
1972:246.

1 motionen 1972:1135 hemställs att åtgärder vidtas för att dels stärka
ställningen för ämnet gymnastik på grundskolans låg- och mellanstadier,
dels initiera svensk forskning angående motorisk inlärning.

På förslag av skolöverstyrelsen beslöt statsmakterna år 1968 att ämnet
gymnastik skulle förstärkas med en veckotimme i årskurs 9 av grundskolan
(prop. 1968:129, SU 1968:179, rskr 1968:366). På låg- och
mellanstadierna fanns inte utrymme för en motsvarande förstärkning.
Beträffande forskningsprojekt av i motionen föreslagen typ erinras om
att forskare efter vederbörlig framställning till forskningsråden (motsv.)
kan erhålla ekonomiskt bidrag till forskningsverksamhet som är planerad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena i
motionen 1972:1 135.

I motionen 1972:512 önskas att anvisningar utfärdas till elementär
undervisning i familjerättskunskap i grundskolan.

Frågor som rör familjen behandlas inom orienteringsämnena. Det
behov av undervisning i familjerättskunskap som tas upp i motionen kan
sålunda tillgodoses genom ett särskilt arbetsområde ”Att vara två” i
skolöverstyrelsens anvisningar till läroplanen. Läromedel och lärarfortbildning
för ifrågavarande undervisning är en uppgift för skolmyndigheterna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionen 1972:5 12.

För grundskolan och gymnasieskolan gemensamma frågor

Ekologiundervisningen i skolan behandlas i motionerna
1972:134, 1972:499 och 1972:51 1.

År 1968 tillsatte skolöverstyrelsen en särskild utredning om skolans
miljöfostran (SMIL). SMIL har sedermera utarbetat lärarhandledningar
för skolans miljövårdsundervisning för samtliga skolstadier. Handledningarna
upptar bl. a. för vissa linjer i gymnasieskolan förslag till
översiktlig orientering i ekologi under sex s. k. timmar till förfogande och
till fältarbete och laborationer under 2—4 s. k. koncentrationshalvdagar
samt en plan för miljövårdsfrågornas behandling i de tekniska ämnena på
fyraårig teknisk linje. På initiativ av SMIL har vidare fortbildningskurser i
miljövårdsundervisning anordnats av skolöverstyrelsen under åren 1970,
1971 och 1972 för lärare på grundskolans högstadium och det
gymnasiala stadiet.

UbU 1972:45

1 motionen 1972:499 tas upp frågor om ekologins ställning på
grundskolans högstadium.

I Lgr 69 behandlas miljövårdsfrågor både i de allmänna anvisningarna
och som huvudmoment i flera orienteringsämnen. Enligt de erfarenheter
som SMIL:s utvecklingsarbete gett bör miljövården inte utgöra ett särskilt
ämne i det svenska skolsystemet utan en integrerad del av de naturorienterande
och samhällsorienterande ämnena. Med hänvisning härtill och till
vad som i det föregående anförts beträffande fortbildning i miljövårdsundervisning
avstyrker utskottet motionen 1972:499.

Motionerna 1972:134 och 1972:51 1 behandlar frågan om undervisning
i biologi på de tekniska linjerna av gymnasieskolan, närmast de
ekologiska avsnitten av biologiämnet. Motionärerna föreslår att läroplanen
för dessa linjer omarbetas så att viss undervisning i ekologi kan
bedrivas på linjerna. Behovet av en grundläggande utbildning i ekologi på
de tekniska linjerna anses synnerligen stort med hänsyn till att de som
fått utbildning på dessa linjer i sin yrkesverksamhet ofta kommer att
möta miljövårdsproblem„

Utskottet erinrar om de olika åtgärder som SMIL vidtagit för att
åstadkomma en förbättrad miljövårdsundervisning på de tekniska linjerna
inom ramen för gällande läroplaner.

Ämnet biologi läses obligatoriskt på naturvetenskaplig linje under två
årskurser. Ämnet är inte obligatoriskt på fyraårig teknisk linje. Enligt
skolstadgan (1971:235) 8 kap. 6 § får elev i gymnasieskolan under vissa
förutsättningar frivilligt delta i ämne som ej är obligatoriskt för honom
(utökad studiekurs). Genom denna anordning har elever på teknisk linje
möjlighet att frivilligt läsa den naturvetenskapliga linjens biologikurs.
Närmare bestämmelser om utökad studiekurs meddelas enligt skolstadgan
av skolöverstyrelsen.

Studiet av biologiämnet är f. n. upplagt så att man måste läsa båda
årskurserna av ämnet för att kunna ta del av de ekologiska avsnitten.
Uppgiften att läsa biologi som utökad studiekurs har därför blivit
betungande för de elever på teknisk linje som är intresserade enbart av
ämnets ekologidelar, i synnerhet som viss praktik i skolverkstad skall
fullgöras i årskurs 2 vid sidan av den vanliga undervisningen.

En arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen har i uppdrag att se över
nuvarande plan för studiet av ämnet biologi på naturvetenskaplig linje,
varvid lärostoffet avses fördelas mellan årskurserna i block så att eleverna
på teknisk linje har möjlighet att få en för dem avpassad, avslutad
ekologiundervisning om de följer undervisningen i biologi endast under
en årskurs. Utskottet, som med hänsyn till sakens vikt anser att alla vägar
bör prövas för att i lämplig årskurs åstadkomma en utbildning i ekologi
för de elever på teknisk linje som önskar en sådan, erinrar om att 1960
års gymnasieutredning (SOU 1963:42, s. 421) beträffande utökad
studiekurs framhållit att skolan bör vara relativt obunden av formella
betraktelsesätt när man prövar möjligheten att låta elev frivilligt studera
ämne. Utskottet förutsätter därför att den i motionerna aktualiserade
frågan kan lösas inom ramen för den organisatoriska anordning som

UbU 1972:45

utökad studiekurs utgör. Med hänvisning till detta uttalande och vad som
i övrigt anförts anser utskottet att de förevarande motionerna 1972:134
och 1972:51 1 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionerna 1972:240 och 1972:509 har skolans undervisning i
konsumentkunskap som mål att utveckla förmågan till ett
kritiskt tänkande i konsumentfrågor och lära ekonomisk planering.

Frågan om riktlinjer för en utbyggd och förnyad konsumentpolitik
har tidigare i år behandlats av riksdagen i anledning av förslag som Kungl.
Maj:t redovisade i propositionen 1972:33 (NU 1972:40, rskr 1972:225).
Med begreppet konsumentpolitik avses i propositionen de problem som
sammanhänger med konsumenternas köp och användning av varor och
tjänster. En insats från samhällets sida i syfte att tillvarata konsumenternas
intressen som i propositionen nämnts som särskilt betydelsefull är
utbildningen. Det framhålls i propositionen att det blir en framträdande
uppgift för konsumentverket att medverka till förbättringar av utbildningen
i konsumentkunskap och att det ligger väl i linje med den
nuvarande utbildningspolitiken att åstadkomma en undervisning som
bidrar till att eleverna blir självständigt tänkande och kritiskt värderande
konsumenter. Såväl ungdomsutbildning som vuxenutbildning avses med
detta uttalande.

Utbildningsutskottet har tidigare under höstsessionen behandlat frågan
om universitetsutbildning i konsumentekonomi, m. m. (UbU 1972:
44).

Enligt Lgr 69 skall i grundskolan undervisning i konsumentkunskap
bedrivas inom ämnet hemkunskap men även inom ramen för andra
ämnen, t. ex. hembygdskunskap, slöjd, samhällskunskap, ekonomi och
teknik. I gymnasieskolan förekommer motsvarande undervisning obligatoriskt
inom ämnet konsumentkunskap på konsumtionslinjen och ämnet
konsument- och varukunskap på distributions- och kontorslinjen samt i
viss mindre utsträckning inom ämnet samhällskunskap, som läses
obligatoriskt på åtta linjer. Inom ramen för det obligatoriska tillvalet kan
konsumentkunskap läsas frivilligt på vissa tvååriga linjer.

I de nämnda motionerna 1972:240 och 1972:509 föreslås en
samordning och systematisering av konsumentundervisningen på olika
stadier och inom olika ämnen. Det begärs bl. a. att en s. k. systematiserad
plan utarbetas för konsumentundervisning i grundskolan och gymnasieskolan
inom ramen för gällande läroplaner.

Utskottet har tidigare redovisat skolöverstyrelsens arbete med att
åstadkomma en samordnad undervisning i skolan för miljövården. Enligt
utskottets mening är det naturligt att de olika skolämnena samverkar
också kring undervisningen om konsumentfrågor. En samordnad plan för
konsumentfrågornas behandling på olika stadier och i olika ämnen i
förening med en utveckling och förnyelse av undervisningsmetodiken bör
kunna fylla en viktig funktion när det gäller att åstadkomma en
förbättrad konsumentundervisning i skolan. Det synes således utskottet
angeläget att en särskild plan för skolans samlade konsumentundervisning

UbU 1972:45

snarast utarbetas av skolöverstyrelsen och att i övrigt erforderliga
åtgärder vidtas för att nå den med motionsyrkandena önskade förstärkta
utbildningen i konsumentkunskap inom ramen för gällande läroplaner för
grundskolan och gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av
motionerna 1972:240 och 1972:509 sålunda anfört om en förbättrad
undervisning i konsumentkunskap i skolan.

Beträffande det i motionen 1972:240 framförda yrkandet i fråga om
lärarutbildning hänvisar utskottet till att lärarutbildningskommittén
(LUK) inom kort kommer att framlägga förslag beträffande vissa
lärarutbildningar och avstyrker med hänvisning härtill ifrågavarande
motionsyrkande.

Löntagarorganisationernas medverkan i grundskolans och
gymnasieskolans information om den svenska
arbetsmarknaden samt regleringen av den ekonomiska ersättningen
för denna verksamhet tas upp i motionen 1972:1147.

Utskottet vill först erinra om det interpellationssvar som utbildningsministern
lämnade våren 1970 angående skolans undervisning om
parterna på arbetsmarknaden, i vilket han framhöll värdet av att skolan
tillförs expertis och information från organ utanför skolan. Frågor som
rör arbetsmarknaden påverkar stora grupper på ett så avgörande sätt i
arbetslivet att utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande
om betydelsen av sådana inslag i undervisningen.

Enligt gällande bestämmelser får en viss mindre del av antalet
resurstimmar på grundskolans högstadium användas för insatser av annan
karaktär än lärarledd undervisning. I gymnasieskolan finns anordningen
med timme till förfogande för verksamhet som inte har karaktären av
ämnesundervisning. Det är skolledningens sak att bedöma i vilken
utsträckning det är möjligt att använda nämnda pedagogiska anordningar
för att ta emot medverkande från löntagarorganisationer m. fl. organisationer
i undervisningen. Ersättning för medverkan utgår när ett anställningsförhållande
föreligger. Frågan om ersättningens storlek för expertis
av detta slag avgörs av arbetsgivaren från fall till fall. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionen 1972:
1147.

Gymnasieskolan

I motionerna 1972:690, 1972:1106 och 1972:1 137 tas upp frågor
som avser gymnasieskolans organisation och struktur.
En förstärkning av de praktiska inslagen på samtliga linjer i denna

skolform föreslås.

Genom beslut av statsmakterna 1964 (prop. 1964:171, SäU 1964:1,
höstsessionen, rskr 1964:407) angående reformering av de gymnasiala
skolorna m. m. inleddes en genomgripande omdaning av skolväsendet på
stadiet ovanför grundskolan. Till fullföljande av reformarbetet fattade

UbU 1972:45

statsmakterna beslut dels 1968 (prop. 1968:140, SU 1968:195, rskr
1968:404) om riktlinjer för det frivilliga skolväsendet, dels 1970 (prop.
1970:4, SU 1970:32, JoU 1970:4, rskr 1970:92 och 99) angående
huvudmannaskapet för den nya skolform som sedan fick namnet
gymnasieskolan. Därefter har Kungl. Maj:t i beslut den 14 maj 1970 och
den 29 juni 1970 fastställt delar av läroplanen för gymnasieskolan. I fråga
om förverkligandet av den nya skolformen anfördes i 1968 års beslut att
det fulla förverkligandet av reformen måste ta lång tid.

Gymnasieskolan är till skillnad från grundskolan en frivillig skolform.
Gymnasieskolan omfattar f. n. 22 linjer och spänner över ett mycket vitt
fält. Av de tvååriga linjerna är 3 teoretiskt inriktade och 14 yrkesinriktade.
Det finns vidare 5 tre- och fyråriga teoretiskt inriktade linjer samt
ett stort antal specialkurser. Inom ramen för gymnasieskolan och
kommunal och statlig vuxenutbildning är det möjligt att kombinera
teoretiskt och praktiskt inriktad utbildning. Således kan efter behov
inom nuvarande utbildningssystem teoretiskt inriktad gymnasieskolutbildning
kombineras med yrkesinriktad specialkurs och yrkesinriktad
gymnasieskolutbildning med teoretiskt inriktade ämneskurser.

Elever i gymnasieskolan skall i växlande utsträckning fullgöra praktik i
form av miljöpraktik eller inbyggd utbildning. Detta gäller elever på tvåårig
teknisk linje, på fyraårig teknisk linje, på ett stort antal yrkesinriktade
linjer samt vid vissa specialkurser. Gymnasieskolans behov av praktikplatser
är mycket omfattande. Enligt uppgift föreligger f. n. svårigheter att
anordna erforderligt antal tillfällen till praktik för elever på sådana linjer
där praktik redan i dag är obligatorisk.

Stat och kommun ställer i dag betydande resurser till förfogande när
det gäller utveckling av läroplaner och tillhandahållande av lärare, lokaler
samt inredning och utrustning för den nuvarande gymnasieskolan. Om
undervisning och praktiska moment under kortare perioder mer generellt
skulle varvas inom gymnasieskolan såsom motionsledes föreslagits, skulle
skolorganisationen komma att behöva utökas och därmed resursåtgången
att öka.

År 1968 tillsattes en särskild utredning avseende det eftergymnasiala
utbildningssystemet (U 68). U 68 syftar till en förändring av den
eftergymnasiala utbildningsorganisationen under senare delen av 1970-talet.
Nyligen har tillsatts en särskild kommitté avseende gymnasieskolans
kompetensvärde.

Enligt utskottets mening saknas tillräckligt underlag för övervägande
av frågan om behovet av förändringar av gymnasieskolans organisation
och struktur, innan mer omfattande erfarenheter av den nyligen
introducerade skolformen hunnit utvinnas och beslut föreligger i anledning
av U 68 :s och den nya kompetenskommitténs förslag. Med
hänvisning härtill och till vad som i övrigt anförts i ärendet avstyrker
utskottet bifall till de ifrågavarande yrkandena i motionerna 1972:690,
1972:1 106 och 1972:1 137.

1 motionerna 1972:1 154 och 1972:1159 tas upp frågor som avser

UbU 1972:45

yrkesutbildningen i gymnasieskolan.

Enligt motionen 1972:1154 har tiden för yrkesutbildning minskats
med mer än 40 procent i gymnasieskolan jämfört med förhållandena före
den 1 juli 1971. Olika åtgärder föreslås för att öka tiden härför på de
olika linjerna, bl. a. att det obligatoriska tillvalet om tre veckotimmar i
varje årskurs kompletteras med alternativet Arbetsteknik och fackteori.
Vidare föreslås beträffande de yrkesinriktade linjerna att kursplanen i
bl. a. ämnet svenska ses över. I motionen 1972:1 159, såvitt nu är i fråga,
begärs en skyndsam utredning och förslag om inrättande av sådana
yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan som innehåller enbart arbetsteknik
och fackteori.

Mer omfattande erfarenheter av gymnasieskolans yrkesundervisning
saknas f. n. Vidare har skolöverstyrelsen nyligen till berörda gymnasieskolor
överlämnat provisoriska kursplaner i ämnet svenska på yrkesinriktade
linjer, vilka bl. a. syftar till en samverkan mellan svenskämnet och
de yrkesinriktade ämnena för att erhålla en ökad elevmotivation. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande
yrkanden i motionen 1972:1 154.

Inom gymnasieskolans ram finns vid sidan av de yrkesinriktade
linjerna yrkesutbildningar innehållande enbart arbetsteknik och fackteori,
nämligen vissa specialkurser. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet bifall till motionen 1972:1159 i denna del.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1972:502 och
1972:690, den senare i vad avser grundskolan, som sin
mening ger Kungl. Maj :t till känna vad utskottet anfört om
inriktningen av den fortlöpande översynen av grundskolans
läroplan,

2. att riksdagen avslår motionen 1972:30,

3. att riksdagen avslår motionen 1972:1 159 i vad avser grundskolan,

4. att riksdagen avslår motionen 1972:1167,

5. att riksdagen avslår motionen 1972:246,

6. att riksdagen avslår motionen 1972:1 135,

7. att riksdagen avslår motionen 1972:5 12,

8. att riksdagen avslår motionen 1972:499,

9. att riksdagen avslår motionerna 1972:134 och 1972:511,

10. att riksdagen i anledning av motionen 1972:240 i vad avser
skolans konsumentundervisning och motionen 1972:509 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om en förbättrad undervisning i konsumentkunskap i skolan,

11- att riksdagen avslår motionen 1972:240 i vad avser viss lärarutbildning,

12. att riksdagen avslår motionen 1972:1 147,

UbU 1972:45

13. att riksdagen avslår motionen 1972:690 i vad avser gymnasieskolan,

14. att riksdagen avslår motionen 1972:1106,

15. att riksdagen avslår motionen 1972:1137,

16. att riksdagen avslår motionen 1972:1154,

17. att riksdagen avslår motionen 1972:1 159 i vad avser gymnasieskolan.

Stockholm den 16 november 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar
Sundgren (s), Jonsson i Alingsås (fp), Strindberg (m) och fru Nordlander
(vpk).

Reservation

beträffande yrkesutbildningen i gymnasieskolan av herrar Larsson i
Staffanstorp (c), Richardson (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c),
fru Sundberg (m), herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Strindberg (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Mer
omfattande” och slutar med ”motionen 1972:1154” bort ha följande
lydelse:

De förslag till försöksverksamhet som tas upp i motionen 1972:1 154
syftar till en förstärkt yrkesutbildning och ett ökat hänsynstagande till
elevernas intresseinriktning. Det övergripande målet för arbetet inom
gymnasieskolan bör vara att ge varje elev en yrkes- och studieförberedelse,
som i största möjliga grad är avpassad för individen. För många elever
på de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan innebär den relativt höga
andelen teoretiska ämnen och den relativt låga andelen yrkesämnen att
skolgången upplevs som dels mindre meningsfull, dels otillräckligt
yrkesförberedande. Speciellt har problem uppstått vid undervisningen i
ämnet svenska, där elever på yrkesinriktad linje i klass om 16 ofta får
bilda gemensam undervisningsgrupp om 30 med elever från andra, ofta
teoretiskt inriktade linjer. Både undervisningsgruppens storlek och dess
sammansättning har enligt föreliggande erfarenheter visat sig medföra
undervisningsproblem och dåligt resultat av arbetet. Enligt utskottets
mening bör därför Kungl. Maj:t kunna bemyndiga skolstyrelse att

UbU 1972:45

försöksvis jämka antalet eleweckotimmar i svenska från 4 till 2 på sådan
yrkesinriktad linje där ämnet endast finns i årskurs 1. Detta ger ökad
undervisningstid i yrkesämnet med två veckotimmar och möjlighet att
med samma lärarresurs i svenska minska undervisningsgruppen i ämnet
från 30 till 16 elever. Bemyndigandet bör även innefatta möjlighet att
komplettera det obligatoriska tillvalet om tre veckotimmar i varje årskurs
med alternativet Arbetsteknik och fackteori. Den sammanlagda tiden för
viss yrkesutbildning i gymnasieskolan kan härigenom efter beslut av
skolstyrelse ökas med ungefär en åttondel om eleverna önskar det. Vad
utskottet sålunda förordat bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj :t
till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen i anledning av motionen 1972:1154 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
yrkesutbildningen i gymnasieskolan,

Särskilda yttranden

1. beträffande särskild studiegång för elever i årskurs 9 av herrar
Richardson (fp) och Jonsson i Alingsås (fp):

Rätten till utbildning gäller såväl allmän grundutbildning som fortsatt
yrkesinriktad utbildning och annan vidareutbildning. En viss del av
utbildningen skall fullgöras under ungdomstiden. En gemensam nioårig
grundskola bör vara det normala sättet att utnyttja rätten till ungdomsutbildning.
Samtidigt är det emellertid svårt att bortse från att en del elever
framför allt under nionde skolåret har ringa intresse för den undervisning
som skolan erbjuder. Detta återspeglas bl. a. i den omfattande skolkning
och skolstörning som förekommer på sina håll.

Utgångspunkten för en lösning måste vara att samhället har ett
oavvisligt ansvar för att varje elev erhåller en nioårig grundutbildning.
Inom denna ram bör man emellertid genom en mer flexibel utformning
av skolan kunna komma till rätta med en del av problemen. Bl. a. bör
prövas att i vissa fall tillåta en senareläggning av nionde skolåret. Eleven
bör sålunda efter ett eller ett par års yrkesverksamhet kunna fullgöra sitt
sista skolår, som till sin uppläggning då kan ha ett större inslag av
yrkesinriktade moment än årskurs 9 eller på annat sätt vara mer direkt
avpassat till elevens speciella situation. En sådan lösning innebär en friare
tolkning av skolpliktsbegreppet än som tillämpas för närvarande. En
nödvändig förutsättning för en utveckling i denna riktning är att skolan
åtar sig tillsynen över eleven så länge han inte fullgjort sin utbildning.
Skolan måste således vara beredd att genom studierådgivning och andra
studiestödjande insatser medverka till att eleven fullgör sin utbildning.

2. beträffande yrkesinriktad utbildning i grundskolan och gymnasieskolan
av fru Sundberg (m) och herr Strindberg (m):

Vid riksdagsbehandlingen av proposition 1968:129 uttrycktes oro för

UbU 1972:45

att ett inom grundskolan alltför teoretiskt högstadium skulle medföra
problem för elever med huvudsakligen praktisk inriktning. Att denna oro
var välmotiverad framgår såväl av elevreaktionen som av de negativa
erfarenheter som lärare och föräldrar alltför ofta kan vittna om.

Enligt 36 § skollagen kan elev få avsluta skolgången med utgången av
vårterminen det kalenderår, då eleven fyller 15 år, om detta av särskilda
skäl bedöms vara till elevens bästa. Sådan avgång efter årskurs 8 beviljas
ytterst restriktivt, vilket vi tycker är riktigt. Vi anser dock att
skolvägrande elever i grundskolans årskurs 9 dessutom bör ges möjligheter
att under skolans nära överinseende placeras i praktisk yrkesutbildning.
En generösare inställning på detta område skulle säkerligen vara till
stor hjälp för många ungdomar, och möjligheterna till kompletterande
utbildning kan väl tillgodoses inom den alltmer utbyggda vuxenundervisningen.

Inom gymnasieskolan har genom den senaste gymnasiereformen
yrkesutbildningen avsevärt beskurits. Erfarenheterna är redan nu negativa
och vi vill understryka vikten av att utvecklingen följs med största
uppmärksamhet. En överteoretisering av gymnasieskolans direkt yrkesförberedande
linjer kan orsaka att undervisningen ej upplevs som
meningsfull av elever, som efter 9 år i grundskolan är helt inriktade på
utbildning i arbetsteknik i kombination med viss fackteori. Det bör
därför övervägas om inte ökad valfrihet bör beredas dessa elever, när det
gäller tillval av arbetsteknik och fackteori. Därmed skulle även i större
utsträckning arbetsmarknadens behov kunna tillgodoses när det gäller
yrkesutbildad arbetskraft.