Utbildningsutskottets betänkande nr 40 år 1972

UbU 1972:40

Nr 40

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om kartläggning
av den samhällsvetenskapliga forskningen.

Motionen

1 motionen 1972:1097 av herr Gadd m. fl. (s) hemställs att riksdagen
begär att regeringen på lämpligt sätt kartlägger den nuvarande samhällsvetenskapliga
forskningens verksamhet och inriktning, varvid en utvärdering
bör göras av denna forsknings tillämpbarhet, samt att resultaten
snarast redovisas för riksdagen.

Utskottet

Samhällsvetenskapernas syfte är att skaffa kunskap om hur samhället,
med dess olika institutioner, fungerar och hur dess individer beter sig,
men också hur institutioner kan förändras och individernas beteende
modifieras. Oavsett formerna för denna forskningsverksamhet är samhällsforskningen
av betydelse både för dem som på central nivå planerar
och beslutar för samhället och för dem som verkar i dess olika delar. I
vårt land bedrivs den helt avgörande delen av den samhällsvetenskapliga
forskningen inom eller i nära anslutning till universitetens institutioner.
För utbildnings- och forskningsändamål har under de samhällsvetenskapliga
fakulteternas avlönings- och driftkostnadsanslag för innevarande
budgetår anvisats 116 milj. kr. Bland andra medelsanvisningar som i detta
sammanhang är av särskilt intresse bör erinras om att drygt 1 1 milj. kr.
anvisats till forskningsprojekt m. m„ i regi av statens råd för samhällsforskning
samt om anslaget — likaledes för budgetåret 1972/73 — på 1,2
milj. kr. till institutet för social forskning.

I den ifrågavarande motionen 1972:1097 anförs att man inte kan
uppställa något absolut krav på att all forskning som bedrivs inom den
samhällsvetenskapliga forskningssfären skall vara praktiskt tillämpbar.
Den forskning som bedrivs på våra universitets- och högskoleinstitutioner
bör dock ha en sådan verklighetsanknytning att det — i varje fall i princip
— kunde tänkas att den kan användas i något sammanhang där beslut
skall fattas. Motionärerna önskar nu en samlad redovisning för den
nuvarande samhällsvetenskapliga forskningens verksamhet och inriktning
och att Kungl. Maj:t i samband därmed skall för riksdagen presentera en
utvärdering av denna forsknings tillämpbarhet. Syftet med utvärderingen
är att få utrönt om beslutsfattarna har någon nytta av den forskning som
bedrivits och om de låtit sig vägledas av och tagit rimlig hänsyn till de
framkomna forskningsresultaten.

Sommaren 1967 beslöt forskningsberedningen att i samråd med

1 Riksdagen 1972. 14 sami Nr 40

UbU 1972:40

2

statens råd för samhällsforskning och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
tillsätta ett antal arbetsgrupper med uppdrag att bedöma nuläge och
utvecklingstendenser inom olika områden av svensk samhällsforskning.
Avsikten var att därigenom lämna ett bidrag till debatten och tänkandet
om samhällsvetenskapernas roll och att ge ett vidgat underlag för
statsmakternas bedömningar i dessa frågor. Arbetsgruppernas rapporter
förelåg omkring årsskiftet 1967 — 1968 och utgavs våren 1968 under
titeln ”Samhällsforskning”.

Vidare vill utskottet erinra om att samhällsvetenskapliga forskningsrådet
— som arbetar på tre sektioner - årligen utger en samlad berättelse
över verksamheten under sistförflutna budgetår. Därtill kan noteras att
en av rådets sektioner (psykologi och pedagogik) varje år ger ut en
katalog över samtliga avslutade undersökningar inom de beteendevetenskapliga
ämnena. En annan sektion (rättsvetenskap) publicerar årligen,
likaså i katalogform, uppgifter om de ca 50 bästa uppsatserna för högre
betygsgrad och i tillämpade studier vid de juridiska fakulteterna. I den
tredje sektionen (socialvetenskap) föreligger planer att kvartals- eller
halvårsvis ge ut förteckningar över slutredogörelser, som inkommit tili
rådet.

Skolöverstyrelsen (SÖ) ger dels ut ”Information om skolforskning”,
som innehåller rapporter om pågående SÖ-finansierade skolforskningsprojekt,
dels en årlig katalog över all pågående skolforskning.
Universitetskanslersämbetet ger dels ut ett informationsblad, ”PUNYTT”,
om pjgåenc)e universitetspedagogisk forskning, dels notisblad
med sammandrag av nyutkomna forskningsrapporter.

Karakteristiskt för det svenska kommittéväsendet kan sägas vara att
man i detta arbete sammanställer och redovisar bakgrundsmaterial som
beträffande förevarande delområde är en sammanfattning och i viss mån
utvärdering av olika samhällsvetenskapliga forskningsresultat. Därtill bör
redovisas att olika expert- och arbetsgrupper och institut i större eller
mindre utsträckning sysslar med kartläggning av samhällsvetenskaplig
forskning. En inventering och evaluering av pågående och planerad
forskning med anknytning till arbetsmarknaden har sålunda påbörjats av
institutet för arbetsmarknadsfrågor och fullföljes av institutet för social
forskning. Denna inventering beräknas bli färdig vid årsskiftet
1972—1973. En utredningsgrupp inom samarbetskoinmittén för social
forskning inom socialdepartementet har utfört en omfattande kartläggning
av resurserna och inriktningen av forskningen inom den sociala
sektorn. Resultatet planeras bli offentliggjort under detta år.

Med hänsyn till vad i motionen anförts beträffande den samhällsvetenskapliga
forskningens verklighetsanknytning, vilken den föreslagna samlade
redovisningen till riksdagen bl. a. skulle belysa, vill utskottet erinra om
det betänkande ”Att välja framtid” (SOU 1972:59) som arbetsgruppen
för framtidsstudier nyligen avlämnat. I betänkandet konstateras att det
föreligger ett behov av framtidsstudier inom en rad samhällssektorer.
Betänkandet utmynnar i förslag om ett sekretariat för framtidsstudier vid
statsrådsberedningen.

UbU 1972:40

3

Sorn framgår av det föregående har forskningsberedningen och
samhällsvetenskapliga forskningsrådet så sent som i slutet av 1960-talet
båda sammanställt och givit ut redogörelser för den samhällsvetenskapliga
forskningen i vårt land. Med hänsyn härtill och till det uppdrag som givits
den sedan motionen väcktes tillkallade utredningen rörande forskningsråden
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har utskottet
för sin del funnit sig inte böra biträda motionärernas förslag om att
riksdagen nu skall begära en samlad redovisning beträffande den
samhällsvetenskapliga forskningen. Utredningen, vars huvuduppgift enligt
direktiven är att se över de under utbildningsdepartementet lydande
forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning samt
befogenheter och ställning i relation till andra forskningsråd samt
myndigheter och organ, skall nämligen även behandla vissa frågor om
information om pågående forskningsprojekt och om forskningsresultat.

Vad i motionen anförts och föreslagits i fråga om utvärdering av den
samhällsvetenskapliga forskningen har avseende även på den ständigt lika
aktuella frågan om forskningsprioriteringen, dvs. fördelningen av forskningsresurserna
på olika delområden. I denna del anknyter det nu
ifrågavarande motionsyrkandet nära till ett yrkande som framfördes i den
vid förra årets riksdag väckta motionen 1971:851 (UbU 1971:31, rskr
1971:347). I syfte att få ett mera samlat och redan därigenom bättre
underlag för riksdagens ställningstaganden i anslagsfrågorna yrkades i den
nämnda motionen 1971:851 att regeringen fortsättningsvis i statsverkspropositionen
skall i ett sammanhang redovisa sina bedömningar i
prioriteringsfrågorna avseende forskning och utvecklingsarbete. Motionärerna
menade att statsverkspropositionen är det främsta instrumentet
när det gäller att formulera de övergripande politiska målen för
forskningen och göra prioriteringar mellan olika forskningsområden.

Utskottet var ense med de då ifrågavarande motionärerna om
betydelsen av ett förbättrat beslutsunderlag och förutsatte att den av
utskottet föreslagna och numera tillkallade utredningen om forskningsråden
skulle komma att få positiva effekter även i detta avseende. Med
erinran härom avstyrker utskottet det i år framförda utvärderingsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972:1097.

Stockholm den 7 november 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Nordstrandh (m),
Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru
Gradin (s), fru Dahl (s), herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren
(s), fru Söder (c), herrar Stålhammar (fp) och Strindberg (m).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1775 S Stockholm 1972