Utbildningsutskottets betänkande nr 34 år 1972

UbU 1972:34

Nr 34

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om undervisning
i religionspsykologi för förskollärare.

Motionen

I motionen 1972:1 172 av herr Wikström m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen
anförts om behovet av undervisning i religionspsykologi i utbildningen av
förskollärare.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen
(SÖ) och invandrarverket (SIV).

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande anfört bl. a. följande.

En översyn av förskollärarutbildningens utbildningsplan har påbörjats.
Experter arbetar sålunda f. n. med översyn av studieplanerna i ämnena
pedagogik och förskolstadiets metodik. Bitr. sekreteraren i 1968 års
barnstugeutredning medverkar i detta arbete.

De önskemål som motionen ger uttryck för torde i avsevärd mån
tillgodoses inom den nuvarande utbildningens ram. SÖ finner emellertid
skäl att i det fortsatta arbetet med utbildningsplanen överväga huruvida
en utvidgning bör företas av sådana moment, som syftar till ökad
förståelse för förskolbarnens frågor av religiös karaktär. Därvid kommer
också frågan om en gruppering och rubricering av de i sammanhanget
relevanta utbildningsmomenten att aktualiseras, så att de tydligt kan
uppfattas som sådana ingredienser i utbildningen, som syftar till att
tillgodose det behov som motionen påtalar.

Undervisningen i etiska och religiösa frågor på grundskolans lägre
stadier visar sig innebära vissa problem som är jämförbara med problem
beträffande motsvarande områden i förskolan. F. n. planerar SÖ därför
ett forskningsprojekt, Barn och livsfrågor, med syfte att bland barn i
förskole- och lågstadieåldrarna studera vilka frågor av ideologisk och
livsåskådningsmässigt slag inför tillvaron och omvärlden som är aktuella.
Projektet avser att belysa de metodiska problem, som uppstår när sådana
frågor aktualiseras.

SÖ avser att inom lärarutbildningarna för de aktuella stadierna
tillvarata undersökningens resultat.

Statens invandrarverk har över motionen yttrat följande.

Antalet invandrare med annan samfundstillhörighet än den lutherska
överstiger enligt en nyligen gjord uppskattning 100 000. Under hösten
1971 gjorde religionssociologiska institutet på uppdrag av invandrarverket
en kartläggning av de religiösa organisationerna bland invandrare.
Enligt denna är de största grupperna den katolska (45 000 utlänningar),

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 34

UbU 1972: 34

2

den ortodoxa (30 - 35 000 utlänningar) och den mosaiska (sammanlagt
omkring 16 000 personer). Muslimernas antal anges till mellan 5 000 och
10 000.

Invandrarverket har i sitt yttrande över 1968 års barnstugeutrednings
diskussions-PM bl. a. berört frågan om förskollärarnas utbildning. Verket
vidhåller sin uppfattning att i all utbildning av förskollärare bör ingå
information om invandrarna, deras bakgrund och kultur samt om deras
situation i Sverige. En väsentlig del av detta är upplysning om de olika
invandrarreligionerna, särskilt som de flesta av dessa griper mera in i
vardagslivet än den lutherska. Då de dessutom ofta har andra normer och
värderingar vid vilka invandrarna är starkt bundna kan motsättningar och
missförstånd lätt uppstå. Barnen i förskolan utsätts för stor risk att slitas
mellan två olika värde- och normsystem.

Ett sätt att förebygga sådana slitningar och skapa en förståelse också
för andra värderingar än de traditionellt svenska, är att ge alla kategorier
av förskolans personal goda kunskaper om främmande religioner och
traditioner. Personalen blir då i stånd att skapa en öppen och tolerant
atmosfär bland barnen och bidra till större förståelse bland föräldrarna.

Invandrarverket vill därför principiellt instämma i de önskemål som
framförs av motionärerna men anser det inte inom sin kompetens att
uttala sig om formerna för utbildningens uppläggning.

Utskottet

1968 års barnstugeutredning har den 2 maj 1972 avlämnat betänkandet
Förskolan. Betänkandet redovisas i två delar (SOU 1972:26 och 27).
Utredningens andra huvuduppdrag avseende fritidshem och övrig fritidsverksamhet
för barn och ungdom i skolåldrarna kommer att behandlas i
ett senare betänkande. Enligt direktiven av den 26 april 1968 skall
utredningen uppmärksamma hur dess slutsatser beträffande den inre
verksamheten i daghem och lekskolor kan inverka på utbildningen av
förskollärare vid lärarutbildningsanstalterna. Utredningen har den 21
november 1969 och den 17 juni 1970 fått tilläggsdirektiv. Enligt de
senare skall de sakkunniga utreda frågan om fortbildning av den personal
som är sysselsatt inom barnstugeverksamheten.

Skolöverstyrelsen, som i sitt yttrande över motionen 1972:1 172
erinrar om att en översyn av förskollärarutbildningen påbörjats under
medverkan av expertis från barnstugeutredningen, har funnit skäl att i
det fortsatta arbetet med ifrågavarande utbildning överväga huruvida en
utvidgning bör företas av sådana utbildningsmoment, som syftar till ökad
förståelse för förskolbarnens frågor av religiös karaktär. Statens invandrarverk
har i sitt yttrande bl. a. framfört den uppfattningen att i all
utbildning av förskollärare bör ingå information om invandrarna, deras
bakgrund och kultur samt om deras situation i Sverige.

I propositionen 1972:1 bil. 10 (s. 394) uttalade föredraganden att det,
för att barnstugan skall kunna erbjuda en så utvecklande miljö som
möjligt, krävs att personalen har grundläggande psykologiska och pedagogiska
kunskaper och är orienterad om olika sociala förhållanden som
påverkar barnens situation, t. ex. invandrarnas problem.

Genom den betydande invandring som skett till Sverige under senare

UbU 1972:34

3

år kommer ett stort antal förskollärare i daglig kontakt med kulturer och
religioner, som utmärks av andra traditioner, andra värderingar och andra
umgängesformer än motsvarande svenska. På grund härav och av den
stora spännvidd som även i övrigt finns mellan olika åsiktsriktningar i
samhället är det enligt utskottets mening angeläget att en undervisning
om olika livsåskådningar och religioner kommer till stånd för bl. a.
förskollärare. Med hänsyn till att skolöverstyrelsen och statens invandrarverk
i sina yttranden ställt sig positiva till de i motionen framförda
önskemålen bör det vara möjligt att utgå från att behovet av ifrågavarande
undervisning kommer att beaktas i samband med den översyn av
förskollärarutbildningen som skall ske. Med hänvisning häftill finner
utskottet att motionen 1972:1172 inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd och hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:1172.

Stockholm den 19 september 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s),
Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru
Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Berndtson i Linköping
(vpk), fru Söder (c), herr Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Andersson i
Stockholm (c).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1596 S Stockholm 1972