Utbildningsutskottets betänkande nr 25 år 1972 UbU 1972:25

Nr 25

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1972: 29 angående institutet för social forskning jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 1 bil. 10 (punkten E58, s.
391—392) beräknat medel för nedannämnda ändamål har Kungl. Maj:t
i propositionen 1972: 29 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats rörande institutet för social
forskning,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid institutet inrätta en professur i
arbetsmarknadspolitik i Co 1,

3. till Institutet för social forskning för budgetåret 1972/73 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 186 000 kr.

I enlighet med statsmakternas beslut år 1971 (prop. 1971: 141, UbU
1971:32, rskr 1971:348) har ett institut för social forskning inrättats
den 1 januari 1972 genom ombildning av institutet för arbetsmarknadsfrågor.
Det förslagsanslag som för innevarande budgetår anvisats till
Institutet för arbetsmarknadsfrågor m. m. har tagits i anspråk för det
nya institutet. Till detta har också knutits den professur i socialpolitik
som enligt statsmakternas beslut (prop. 1971:36, UbU 1971:11, rskr
1971: 136) inrättats den 1 januari 1972.

I propositionen 1972: 29 föreslås riktlinjer för verksamheten vid det
nyinrättade institutet för social forskning. Vidare läggs förslag fram
om anslag till institutet för budgetåret 1972/73.

Rörande institutets verksamhet m. m. föreslås i propositionen i huvudsak
följande.

Institutet bör koncentrera sina insatser på forskning som är inriktad
på praktiska tillämpningar och på problem med direkt anknytning
till social- och arbetsmarknadspolitiken.

Avnämarna - berörda myndigheter och organisationer — bör genom
representation i styrelsen ha ett avgörande inflytande över inriktningen
av institutets verksamhet.

Institutet bör verka för ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna
för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning.

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 25

UbU 1972: 25

2

Institutets insatser i utbildning bör i första hand avse forskarutbildning
inom universitetsorganisationen.

En professur i arbetsmarknadspolitik och en tjänst som biträdande
professor med inriktning på välfärds- och levnadsnivåforskning bör
inrättas vid institutet den 1 juli 1972. En av institutets forskare 6or
utses att vara föreståndare.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 1121 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att en förläggning
av den planerade sociala forskningen till Umeå allvarligt bör
prövas,

1972: 1508 av herr Molin m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen med
bifall till propositionen 1972: 29 ger Kungl. Maj:t till känna vad som
i motionen anförts i fråga om sakkunnigförfarande vid tillsättande av
professurer,

1972: 1538 av fru Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att institutet för social forskning skall bedriva aktionsforskning,

2. hos Kungl. Maj:t begär att beslut om forskningsinriktningen vid
institutet för social forskning skall underställas riksdagen,

3. uttalar att forskningen skall bygga på en omprövning av tillväxtfilosofin
som grundsats för samhällsutvecklingen i enlighet med vad i
motionen anförts,

1972: 1539 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen

1. hos Kungl. Maj:t begär att företrädare för socialhögskolorna blir
representerad i styrelsen för institutet för social forskning,

2. hos Kungl. Maj:t begär att beslut om forskningsinriktningen vid
institutet för social forskning skall underställas riksdagen,

3. som sin mening uttalar att primära forskningsområden för socialforskningsinstitutet
bör vara de sociala konsekvenserna av strukturomvandlingen
och den därav följande folkomflyttningen, arbetsplatsernas
utformning samt förhållanden inom utbildningsväsendet, allt
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1972: 1540 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen,
med avslag på Kungl. Maj:ts proposition 1972:29 i vad denna
avser frågan om tillsättande av högre tjänster vid institutet för social

UbU 1972: 25

3

forskning, ger Kungl. Maj:t till känna att tillsättandet bör följa i motionen
förordad ordning,

1972: 1541 av herr Richardson (fp) vari hemställs att riksdagen uttalar
att minst en representant för de i socionomutbildningen verksamma
lärarna skall ingå i styrelsen för institutet för social forskning,

1972: 1542 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) vari hemställs

A. att riksdagen med avslag på vad som i berörda delar anförs i propositionen
1972: 29 beträffande verksamheten vid institutet för social
forskning uttalar

1. att institutets huvudmålsättning skall vara att bedriva en fri och
obunden forskning som kritiskt skall granska den pågående samhällsutvecklingen,

2. att institutets styrelse ges en majoritet av oberoende vetenskapsmän
och lekmän och att vid institutet verksamma forskare ges tre styrelseplatser,

3. att forskarna i fråga om metodval och publicering av rapporter
står fria i förhållande till styrelsen och att de suveränt beslutar sina
teoretiska och metodiska utgångspunkter,

4. att forskartjänster tillsätts enbart efter vetenskapliga meriter,

B. att riksdagen avslår förslaget i propositionen 1972: 29 om inrättande
av särskild professur i ett ämne begränsat till »arbetsmarknadspolitik»
och i stället bemyndigar Kungl. Maj:t att vid institutet för social
forskning inrätta en professur gällande arbetsmarknadsfrågor över
huvud,

1972: 1543 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen ger
Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen.

Utskottet

I propositionen 1971: 141 redovisades endast de frågor beträffande
vilka ställningstaganden var nödvändiga för att institutet för social
forskning skulle kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1972. Till
frågorna om institutets verksamhet fr. o. m. budgetåret 1972/73 och
om dess resurser för detta budgetår förklarade sig föredragande statsrådet
avse att återkomma efter att ha tagit del av remissyttrandena
över betänkandet Mål och riktlinjer för verksamheten vid institutet för
social forskning, vilket avgivits i oktober 1971 av en för ändamålet tillkallad
organisationskommitté.

Organisationskommittén framhåller i sitt betänkande att institutets
främsta uppgift bör vara att bedriva målinriktad forskning rörande sociala
problem och arbetsmarknadsfrågor. Institutet förutsätts av kommittén
bedriva dels forskning på eget initiativ, dels uppdragsforskning

UbU 1972: 25

4

för statliga myndigheter och kommittéer, kommuner, organisationer
m. fl. Med de resurser som institutet kommer att förfoga över via egna
riksstatsanslag bör enligt kommittén i första hand bedrivas grundläggande
forskning, inriktad på teori och metodutveckling.

När det gäller avvägningen mellan grundläggande
och mer tillämpningsinriktad forskning i institutets
verksamhet har flera remissinstanser instämt i organisationskommitténs
bedömning rörande användningen av institutets fasta resurser.
Andra åter anser att kommittén alltför starkt framhävt forskningsinsatser
av grundläggande karaktär och stryker under vikten av att forskningen
inriktas på praktiska tillämpningar.

De riktlinjer som föreslås i den nu föreliggande propositionen utgör
en precisering och utveckling av de preliminära riktlinjer för verksamheten
vid institutet för social forskning som lades fram i propositionen
1971: 141. Föredraganden erinrar sålunda om att en av utgångspunkterna
för omvandlingen av institutet för arbetsmarknadsfrågor till
ett institut för social forskning var värdet av att i forskningen kunna
belysa olika problem från såväl arbetsmarknadspolitiska som sociala
utgångspunkter och stryker i detta sammanhang under vikten av att
den arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska forskningen inte betraktas
som två separata delar av institutets verksamhet. Samtidigt
kommer enligt föredraganden rimligen forskningsprojekt och forskartjänster
vid institutet ofta att ha sin tyngdpunkt på ettdera av de två
områdena. Den fortsatta utbyggnaden av institutet bör enligt propositionen
inriktas på en i stort sett jämn fördelning av resurser mellan
den arbetsmarknadspolitiskt och den socialpolitiskt inriktade forskningen.

Vad beträffar inriktningen av institutets forskning betonas att institutets
forskningsinsatser bör koncentreras på forskning som är inriktad
på praktiska tillämpningar. Det nya institutet bör enligt propositionen
ses som ett tillskott till den befintliga forskningsorganisationen,
bl. a. mot bakgrund av att universitetsforskningens tyngdpunkt ligger
på grundforskning, motiverat av behovet av en ökad inriktning av den
sociala forskningen på problem med direkt anknytning till social- och
arbetsmarknadspolitiken. Detta utesluter enligt föredraganden inte att
institutet kan spela en väsentlig roll även när det gäller grundläggande
forskning. Denna forskning bör vara inriktad på teori och metodutveckling.

I motionen 1972: 1542 hävdas att de i propositionen föreslagna riktlinjerna
kommer att medföra att institutet blir organisatoriskt underordnat
och beroende av myndigheter och organisationer, vilka själva
kommer att vara bland institutets forskningsobjekt. Inriktningen på
tillämpningsforskning kommer enligt motionärerna att ytterligare stärka
dessa organs inflytande. Institutet måste tillförsäkras största möj -

UbU 1972: 25

5

liga oberoende av avnämare och forskningsobjekt. I motionen yrkas
att riksdagen uttalar att institutets huvudmålsättning skall vara att bedriva
en fri och obunden forskning som kritiskt skall granska den pågående
samhällsutvecklingen.

Utskottet får med anledning av nämnda motionsyrkande erinra om
att behovet av målinriktad forskning som analyserar socialpolitiska
åtgärders verkningar samt önskan att samordna forskningen inom detta
område var grundläggande motiv för inrättandet av professuren i socialpolitik
och för valet av den organisatoriska ramen för verksamheten,
dvs. ett särskilt forskningsinstitut. Utskottet anser att de överväganden
och bedömningar som redovisas i propositionen rörande målsättningen
från utgångspunkterna för institutets inrättande är välgrundade
och följdriktiga. Att forskning mera direkt inriktas på vissa
problemställningar och att man söker komma fram till praktiskt tilllämpbara
lösningar innebär enligt utskottets uppfattning inte att forskningen
är »styrd» i den mening som görs gällande i motionen 1972: 1542.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till det yrkande
i motionen som rör institutets huvudmålsättning.

Yrkandet i motionen 1972: 1542 avseende forskarnas vid institutet
frihet i fråga om metodval och publicering av rapporter knyter nära
an till yrkandet i samma motion angående institutets målsättning. Utskottet
kan inte finna att den i propositionen föreslagna och av utskottet
tillstyrkta inriktningen av verksamheten vid institutet kommer att
medföra de konsekvenser för forskarnas arbete som motionärerna gör
gällande. Utskottet anser sig kunna utgå från att en lämplig ansvarsoch
arbetsfördelning mellan styrelse, föreståndare och övriga anställda
vid institutet kommer till stånd och avstyrker motionen 1972: 1542
även i denna del.

I propositionen anförs att en väsentlig förutsättning för att insatserna
skall koncentreras på forskning som är inriktad på praktiska tillämpningar
är att avnämarna — i första hand närmast berörda myndigheter
och organisationer — har ett avgörande inflytande över inriktningen
av institutets verksamhet. En grund för sådant inflytande är enligt
föredraganden representation i institutets styrelse.

Utskottet kan upplysa om att de personer Kungl. Maj:t förordnat
att fr. o. m. den 1 januari 1972 intill utgången av juni 1972 vara ledamöter
och suppleanter i styrelsen för institutet för social forskning
representerar följande myndigheter och organisationer: socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, konjunkturinstitutet, arbetsmarknadsstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,
Landsorganisationen i Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen. Vidare
ingår institutets föreståndare i styrelsen. Institutet står under universitetskanslersämbetets
inseende.

UbU 1972: 25

6

I flera motioner tas upp frågan om styrelsens sammansättning.
I motionen 1972: 1542 yrkas sålunda att institutets styrelse
ges en majoritet av »oberoende vetenskapsmän och lekmän» och att
vid institutet verksamma forskare ges tre styrelseplatser. Detta yrkande
har starka beröringspunkter med ett yrkande i motionen 1971: 1578,
som framfördes i anledning av propositionen 1971: 141 angående inrättandet
av institutet för social forskning och som utbildningsutskottet
behandlade i sitt betänkande 1971: 32. Utskottet fann då inte anledning
uttrycka önskemål i fråga om styrelsens sammansättning som innebar
avsteg från vad i nämnda proposition förutskickats, dvs. att i styrelsen
företrädare för arbetsmarknadens parter och för berörda myndigheter
m. fl. borde ha det dominerande inflytandet. Med erinran härom och
att riksdagen i enlighet med utskottets förslag avslog då föreliggande
motionsyrkande om majoritet i styrelsen av »oberoende lekmannarepresentanter»
avstyrker utskottet det nu aktuella yrkandet i motionen
1972: 1542.

I motionerna 1972: 1539 och 1972: 1541 föreslås att en företrädare
för socialhögskolorna respektive en representant för de i socionomutbildningen
verksamma lärarna skall ingå i institutets styrelse. I båda
motionerna erinras om att innehavaren av professuren i socialpolitik
förutsätts bli ledamot av nämnden för socionomutbildning och få rätt
att delta i sammanträden med lärarrådet vid socialhögskolan i Stockholm.
Motionärerna finner det värdefullt om kontakterna mellan representanter
för socionomutbildning och institutet för social forskning
blir ömsesidiga. I motionen 1972: 1541 framhålls att det är önskvärt
att de som är verksamma vid socialhögskolorna ges möjlighet att påverka
inriktningen av verksamheten vid institutet.

Mot bakgrund av de utgångspunkter som ligger till grund för i propositionerna
1971: 141 och 1972: 29 förordad sammansättning av institutets
styrelse finner utskottet det förståeligt att önskemål uppkommer
om styrelserepresentation för socialhögskolorna. Utskottet kan också
konstatera att två av de nuvarande suppleanterna i styrelsen — utan
att företräda socialhögskolorna — har anknytning till dessa, den ena
genom ledamotskap i nämnden för socionomutbildning, den andra i sin
egenskap av lektor vid socialhögskolan i Stockholm.

Utskottet finner det angeläget att en nära och ömsesidig kontakt
etableras mellan institutet för social forskning och socialhögskolorna.
En förutsättning härför synes vara att socialhögskolorna blir företrädda
med en representant i institutets styrelse såsom föreslås i motionen
1972: 1539. Utskottet anser det mot den angivna bakgrunden naturligt
att Kungl. Maj:t vid förordnande av ledamöter och suppleanter
i styrelsen för institutet har sin uppmärksamhet fäst på denna fråga.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge Kungl.
Maj:t till känna. Även yrkandet i motionen 1972: 1541 synes därmed
i huvudsak vara tillgodosett.

UbU 1972: 25

7

Såväl organisationskommittén som åtskilliga remissinstanser har enligt
vad som framgår av propositionen pekat på ett stort antal problemområden
där forskningsinsatser framstår som angelägna. Föredragande
statsrådet konstaterar att det därmed föreligger ett värdefullt underlag
för fortsatta överväganden rörande den närmare inriktningen
av institutets forskning. I propositionen förordas att
institutets styrelse gör de avvägningar som fordras när det gäller val
av forskningsprojekt för institutet. Statsmakterna bör således endast
ange den huvudsakliga inriktningen av de högre forskartjänster som
knyts till institutet.

I motionerna 1972: 1538 och 1972: 1539 hävdas att beslut om forskningsinriktningen
bör underställas riksdagen. Såväl i dessa motioner
som i motionen 1972: 1543 framhålls olika forskningsområden, som
enligt motionärernas mening bör vara centrala, samt förs fram synpunkter
på forskningsmetodik och grundläggande utgångspunkter för
forskningens bedrivande.

Utskottet har uppfattat de ifrågavarande motionsyrkandena som ett
uttryck för den vikt motionärerna fäster vid den verksamhet som avses
bedrivas vid institutet för social forskning. Det torde vara ställt
utom allt tvivel att de problemställningar som institutet kommer att
ägna sin forskning åt är av stort och allmänt intresse. Inte minst riksdagen,
som har att ta ställning till en mängd komplicerade frågor av
för samhället grundläggande betydelse inom sektorer som berörs av
institutets verksamhet, har självfallet ett intresse att få information
om forskningsresultat och aktuella problemområden. I propositionen
betonas också att ett väsentligt led i institutets samordningsfunktion
är att erfarenheter och rön från den social- och arbetsmarknadspolitiska
forskningen förs ut och nyttiggörs i reformarbetet. Utskottet räknar
med att institutet genom egna publikationer och genom att utnyttja
redan befintliga publiceringsvägar kommer att sprida information om
forskningsresultat och aktuella projekt. Föredraganden har vidare framhållit
att uttalanden från statsmakternas sida om institutets forskningsinriktning
givetvis kan bli aktuella i samband med den årliga prövningen
av frågan om anslag till institutet. Utskottet, som vill ta fasta på detta
uttalande i propositionen, anser sig kunna utgå från att riksdagen när
institutets verksamhet närmare planlagts får en redogörelse härför som
ett underlag för en debatt om forskningens inriktning m. m. Med det
sagda anser utskottet att förevarande yrkanden i motionerna 1972: 1538,
1972:1539 och 1972: 1543 inte påkallar någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

Vad i propositionen anförs och föreslås beträffande institutets uppgifter
vid sidan av forskningsverksamheten nämligen utbildnings-, dokumentations-,
informations- och serviceuppgifter har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

UbU 1972: 25

8

Frågan om institutets för social forskning lokalisering
aktualiserades vid förra årets riksdag. Utbildningsutskottet avstyrkte
då (UbU 1971: 32) motionsyrkanden om lokalisering av institutet
till Örebro med i huvudsak den motiveringen att spörsmålet om
institutets lokalisering inte borde slutgiltigt prövas förrän 1968 års utbildningsutrednings
(U 68) huvudförslag föreligger. Riksdagen delade
utskottets uppfattning och avslog de då ifrågavarande motionsyrkandena.

I motionen 1972: 1121 föreslås att en förläggning av institutet till
Umeå allvarligt prövas.

Med hänvisning till vad utskottet anförde i lokaliseringsfrågan så
sent som i december förra året och riksdagens då fattade beslut i frågan
avstyrker utskottet motionen 1972: 1121.

Frågan om förfarandet vid tillsättningen av professurer
vid institutet har uppmärksammats i flera motioner. Enligt
den av Kungl. Maj:t meddelade provisoriska instruktionen för det
nya institutet tillsätts tjänst som professor — såsom aviserades i propositionen
1971: 36 — av Kungl. Maj-.t efter förslag av styrelsen. I
motionerna 1972: 1508 och 1972: 1540 framhålls att tillsättningsförfarandet
beträffande högre tjänster vid institutet så långt möjligt bör anpassas
till den ordning som gäller i fråga om motsvarande tjänster vid
universitet och högskolor och sålunda innefatta bl. a. en särskild sakkunniggranskning
av de sökandes vetenskapliga skicklighet. Motionsförslagen
överensstämmer med den uppfattning universitetskanslersämbetet
framfört i sitt remissyttrande över organisationskommitténs
förslag. I motionen 1972: 1542 hävdas att forskartjänster bör tillsättas
enbart efter vetenskapliga meriter.

Med anledning av föreliggande motionsyrkanden rörande tillsättningsfrågan
bör i första hand upplysas om att styrelsen för institutet
vad gäller det inledda tillsättningsförfarandet av professuren i socialpolitik
berett samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Stockholm
tillfälle att avge förslag till sakkunniga, som kan vara styrelsen
behjälpliga vid beredningen av ärendet. Styrelsen har beträffande de
i förevarande proposition föreslagna båda högre forskartjänsterna förfarit
på samma sätt. Förslag om tre sakkunniga för var och en av de
tre tjänsterna har givits av fakulteten. Styrelsen har accepterat dessa
personer såsom sakkunniga.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att förfarandet vid tillsättning
av tjänst som professor eller biträdande professor är föremål
för särskild utredning. En diskussionspromemoria om professorstillsättning
m. m. inom universitets—högskolesektorn avgavs av utredningen
i november 1971. Promemorian har remissbehandlats. Det framgår av
direktiven för utredningen att utredningens översyn också skall om -

UbU 1972: 25

9

fatta förfarandet vid tillsättning av tjänster som professor och biträdande
professor (motsv.) vid de statliga forskningsråden och andra
myndigheter, där sådana tjänster f. n. tillsätts efter huvudsakligen samma
regler som vid universiteten. I promemorian förklarar utredningen
sig ha för avsikt att senare redovisa sina överväganden och förslag
beträffande reglerna för tillsättningsförfarandet i dessa fall.

Utskottet har alltså kunnat konstatera att styrelsen för institutet för
social forskning hittills valt att vid handläggningen av tillsättningsärenden
anlita sakkunniga för prövningen av de sökandes vetenskapliga
kompetens. Utskottet utgår från att styrelsen kommer att följa denna
praxis intill dess frågan om tillsättning av professorstjänster m. m.
prövats i sin helhet. Denna utskottets uppfattning bör ges till känna för
Kungl. Majit.

Enligt av riksdagen redan fattade beslut finns från den 1 januari
1972 vid det nya institutet bl. a. dels en tjänst som föreståndare, på
vilken långtidsvikariat meddelats för tiden intill utgången av juni 1972,
dels en professur i socialpolitik. I propositionen förordas att en
professur i arbetsmarknadspolitik samt en tjänst som
biträdande professor med inriktning på välfärdsoch
levnadsnivåforskning inrättas den 1 juli 1972. Det
anmäls vidare att tjänsten som föreståndare kommer att dras in från
nämnda tidpunkt och att en av institutets forskare kommer att förordnas
att tillika vara föreståndare.

I motionen 1972: 1542 görs gällande att ämnesområdet för den föreslagna
professuren i arbetsmarknadspolitik måste definieras så att innehavaren
kan bedriva och leda forskning i arbetsmarknadsfrågor utan
hänsyn till tillämplighet och beroende av den redan existerande arbetsmarknaden.
Ämnesbeskrivningen »arbetsmarknadspolitik» ger enligt
motionärerna vid handen en bundenhet gentemot avnämarna, som motionärerna
med hänsyn till den i motionen redovisade inställningen i
fråga om institutets huvudmålsättning inte kan acceptera. I motionen
yrkas på inrättande av en professur gällande arbetsmarknadsfrågor
över huvud i stället för den av Kungl. Majit föreslagna.

Det framgår av propositionen att föredragande statsrådet delar organisationskommitténs
bedömning att institutet i den första utbyggnadsetappen
bör tillföras en professur inom det arbetsmarknadspolitiska
området. Någon definition av professurens ämnesområde ges inte
i propositionen. Kommittén har i sitt betänkande utförligt redogjort för
olika centrala forskningsområden inom det arbetsmarknadspolitiska
fältet. Utskottet kan inte finna att de synpunkter kommittén därvid
framfört och föredragandens ställningstagande till kommitténs förslag
ger fog för avslag på Kungl. Majits förslag i förevarande del. Med
hänsyn härtill och med beaktande av utskottets i det föregående re -

UbU 1972: 25

10

dovisade ställningstaganden till övriga yrkanden i motionen 1972: 1542
avstyrker utskottet det nu ifrågavarande motionsyrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
för budgetåret 1972/73.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen beträffande den huvudsakliga målsättningen för
verksamheten vid institutet för social forskning med avslag
på motionen 1972: 1542 i denna del godkänner vad i propositionen
1972: 29 förordats,

2. att riksdagen beträffande forskarnas vid institutet metodval
m. m. avslår motionen 1972: 1542 i denna del,

3. att riksdagen beträffande sammansättningen av styrelsen för
institutet med bifall till motionen 1972: 1539 i denna del och
i anledning av motionen 1972: 1541 samt med avslag på motionen
1972: 1542 i motsvarande del som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om representation för
socialhögskolorna,

4. att riksdagen beträffande den närmare inriktningen av forskningen
vid institutet med avslag på motionen 1972: 1539 i
denna del samt motionerna 1972: 1538 och 1972: 1543 godkänner
vad som i propositionen 1972: 29 förordats,

5. att riksdagen beträffande institutets lokalisering avslår motionen
1972: 1121,

6. att riksdagen beträffande tillsättningsförfarandet för högre
tjänster som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna 1972: 1508, 1972:
1540 och 1972: 1542,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1972: 1542 i denna del bemyndigar Kungl.
Maj:t att vid institutet inrätta en professur i arbetsmarknadspolitik
i Co 1,

8. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1972: 29 i
övrigt förordats rörande institutet för social forskning,

9. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 186 000 kr.

Stockholm den 5 maj 1972

På utbildningsutskottets vägnar
JAN-ERIK WIKSTRÖM

UbU 1972: 25

11

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Wikström (fp), Mårtensson
(s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund
i Härnösand (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr
Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Berndtson
i Linköping (vpk), fru Söder (c), fröken Andersson i Stockholm (c)
och fru Laag (s).

Reservationer

1. beträffande institutets huvudsakliga målsättning av herr Berndtson
i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Utskottet
får» och slutar med »institutets huvudmålsättning» bort ha
ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att verksamheten vid
institutet blir alltför kringskuren om forskningen ges en så stark inriktning
mot praktiska tillämpningar som förordats i propositionen.
Det förtjänar framhållas att de bedömningar organisationskommittén
redovisat ger stöd för åsikten att en kraftfull satsning på grundläggande
forskning är önskvärd. Flera remissyttranden över kommitténs
betänkande talar också härför. En snäv inriktning på tillämpningsforskning,
som sätter etablerade organisationsramar och det rådande samhällssystemet
som en absolut gräns, måste enligt utskottets mening
undvikas. En begränsning av den teoretiska diskussionen och därav
följande minskade möjligheter till forskning med långtgående samhällskritiska
slutsatser kan inte främja utvecklingen av vare sig den socialpolitiskt
eller den arbetsmarknadspolitiskt orienterade forskningen.
Institutets resurser bör därför disponeras så att dess verksamhet i huvudsak
inriktas på bedrivandet av en fri och obunden forskning. Denna
utskottets uppfattning bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t
till känna.

Utskottet återkommer i det följande till övriga yrkanden i motionen
1972: 1542, som samtliga har nära samband med det nu behandlade.»

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande den huvudsakliga målsättningen
för verksamheten vid institutet för social forskning med bifall
till motionen 1972: 1542 i denna del ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande forskarnas metodval m. m. av herr Berndtson i Linköping
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Yrkandet
i» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

UbU 1972: 25

12

»Yrkandet i motionen 1972: 1542 avseende forskarnas vid institutet
frihet i fråga om metodval och publicering av rapporter knyter nära
an till yrkandet i samma motion angående institutets målsättning. Utskottet
finner de synpunkter motionärerna framfört beträffande forskarnas
frihet och oberoende i sitt arbete synnerligen beaktansvärda.
Med hänsyn härtill och till utskottets nyss redovisade ställningstagande
till frågan om institutets huvudsakliga målsättning bör riksdagen som
sin mening ge Kungl. Maj:t till känna att forskare eller forskargrupp
vid institutet vid behandlingen av sitt ämne suveränt skall få besluta
sin metod och sina teoretiska utgångspunkter.»

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande forskarnas vid institutet metodval
m. m. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionen 1972: 1542 i denna del,

3. beträffande styrelsens sammansättning av herr Berndtson i Linköping
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »I flera»
och slutar med »vara tillgodosett» bort ha följande lydelse:

»I flera motioner tas upp frågan om styrelsens sammansättning.
I motionen 1972:1542 yrkas sålunda att institutets styrelse
ges en majoritet av vetenskapsmän och lekmän och att vid institutet
verksamma forskare ges minst tre platser i styrelsen. I motionerna
1972: 1539 och 1972: 1541 föreslås att en företrädare för socialhögskolorna
respektive en representant för de i socionomutbildningen verksamma
lärarna skall ingå i styrelsen.

Utskottet delar uppfattningen att företrädare för arbetsmarknadens
parter och för berörda myndigheter skall vara företrädda i styrelsen
men anser det ej befogat att de skall ha det dominerande inflytandet.
I likhet med motionen 1972: 1542 vill utskottet förorda att styrelsens
majoritet kommer att bestå av oberoende vetenskapsmän och lekmän
för att institutet skall få en fri ställning gentemot myndigheter och
centrala organisationer. Det synes utskottet naturligt att företrädare för
socialhögskolorna ingår i en sådan styrelse. Utskottet anser det vidare
självklart att de vid institutet anställda skall vara företrädda i styrelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört beträffande institutets styrelse.»

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande sammansättningen av styrelsen för
institutet med bifall till motionen 1972:1542 i denna del och i
anledning av motionen 1972: 1539 i motsvarande del samt mo -

UbU 1972: 25

13

tionen 1972: 1541 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört,

4. beträffande ämnesinriktningen för professorstjänst av herr Berndtson
i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Det
framgår» och på s. 10 slutar med »ifrågavarande motionsyrkandet» bort
ha följande lydelse:

»Utskottet har funnit att den definition av ämnesområdet för ifrågavarande
professur som gjorts i motionen 1972: 1542 väl överensstämmer
med den inriktning som organisationskommittén förordat för en
av kommittén föreslagen professur i arbetsmarknadsforskning. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att den forskning som skall bedrivas
vid institutet måste vara av övergripande natur och stå obunden
gentemot avnämarna av forskningsresultaten. Ämnesområdet för den
aktuella professuren bör därför definieras så att innehavaren av tjänsten
kan bedriva och leda forskning i arbetsmarknadsfrågor utan hänsyn
till tillämplighet och utan beroende av den redan etablerade arbetsmarknadspolitiken.
Enligt utskottets mening utgör från dessa utgångspunkter
»arbetsmarknadsfrågor» en riktigare benämning av tjänsten
än »arbetsmarknadspolitik».»

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972: 1542 i denna del bemyndigar Kungl.
Maj:t att vid institutet inrätta en professur i arbetsmarknadsfrågor
i Co 1,

Särskilt yttrande

beträffande institutets lokalisering av herr Berndtson i Linköping
(vpk):

Det nyinrättade institutet för social forskning har lokaler för sin
verksamhet inom södra institutionsområdet i Frescati. Denna lokalisering
bör endast godkännas som ett provisorium, då starka skäl talar
för att institutet lokaliseras till annan ort än Stockholm. Såsom framgår
av förevarande betänkande och vad utskottet anförde i frågan
i höstas (UbU 1971: 32) är utskottet emellertid inte berett att förorda
någon viss ort utanför Stockholm utan anser att frågan om institutets
lokalisering senare slutgiltigt bör prövas. Jag anser det angeläget att
vederbörande personalorganisationer och andra intressenter snarast
möjligt underrättas om att lokaliseringen till Stockholmsområdet är ett
provisorium i avvaktan på riksdagens slutliga ställningstagande.