Utbildningsutskottets betänkande nr 24 år 1972 UbU 1972:24
Nr 24
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion angående
gymnasieinspektionen.
Motionen
I motionen 1972: 695 av herr Richardson m. fl. (fp) hemställs
1. att riksdagen hos Kungl. Maj.t begär sådan utbyggnad av gymnasieinspektionen
att den dels anpassas till den integrerade gymnasieskolan,
dels motsvarar det beslut om reformering av gymnasiet som
fattades av 1964 års riksdag,
2. att riksdagen ger Kungl. Majit till känna vad som i motionen anförts
beträffande befattningshavarnas tjänstebenämning.
Bakgrund
1960 års gymnasieutredning föreslog att slutexamen och därmed censorsinstitutionen
skulle avskaffas och ansåg att ett system med skriftliga
prov av delvis ny typ samt en fackinspektion skulle vara den bästa
ersättningen för existerande examensprocedurer (SOU 1963: 42, s. 587—
594).
Riksdagen beslöt år 1964 att en fackinspektion med såväl rådgivande
som kontrollerande funktioner skulle inrättas (prop. 1964: 171, SäU
1964: 1, rskr 1964: 407). Gymnasieinspektionen skulle försöksvis utnyttjas
även i fackskolan, främst då denna var lokalmässigt samordnad med
gymnasiet. Tjänstebenämningen för fackinspektör skulle vara gymnasieinspektör.
Med anledning av en av skolöverstyrelsen i skrivelse den 8 februari
1966 gjord framställning uppdrog Kungl. Majit den 27 maj 1966 åt
överstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med ett till skrivelsen
fogat förslag, dock med särskilt framhållande av den inspekterande
verksamheten som en huvuduppgift, utfärda riktlinjer för gymnasieinspektöremas
verksamhet.
Den 1 juli 1971 ersattes gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan av
den organisatoriskt sammanhållna gymnasieskolan (prop. 1968: 140,
SU 1968: 195, rskr 1968: 404).
Remissyttrande
Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 1972: 695 från skolöverstyrelsen,
som anser att tjänstens benämning är en praktisk fråga
1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 24
UbU 1972:24
2
men att det naturligtvis är till fördel om befattningshavares tjänsteåligganden
så nära som möjligt motsvaras av tjänstetiteln. I övrigt har
ämbetsverket anfört i huvudsak följande:
I årets statsverksproposition förklarar departementschefen att inspektionen
bör utvidgas till att omfatta hela gymnasieskolan. SÖ finner detta
vara ofrånkomligt. Som motionärerna påpekar har inspektionen successivt
utsträckts att omfatta även fackskolan. Undervisningen i det före
detta gymnasiet och den före detta fackskolan har haft många beröringspunkter.
I många fall har samma lärare handhaft undervisningen
och, bl. a. till följd av bristande tillgång på ändamålsenliga läroböcker
jämte andra läromedel, har i flera ämnen samma läromedel kommit
till användning i gymnasium och fackskola. Det har därvid fallit sig
både naturligt och ändamålsenligt att gymnasieinspektörernas verksamhet
omfattat båda dessa skolformer.
Under innevarande år har det på motsvarande sätt visat sig lämpligt
och i vissa fall nödvändigt att låta inspektionen omfatta även de mera
yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan. Så har skett beträffande de
ämnen som är gemensamma eller snarlika, framför allt där dessa linjer
är samorganiserade med de mera teoretiska.
Detta kan ha lett till att antalet besökta skolor obetydligt reducerats.
Å andra sidan har det visat sig önskvärt, inte minst från besökta lärares
och skolledares sida, att besöken vid varje skolenhet inte blir alltför
korta. Under de senaste två åren har därför ett besök vanligen omfattat
två dagar. Ett ökat antal besök är önskvärt. Antalet resdagar är genomsnittligt
80, vilket är inte oväsentligt mindre än vad GU angav som
räkneexempel. Möjligheterna att utöka resverksamheten förutsätter
emellertid ökade anslag för resekostnader.
SÖ undersöker f. n. möjligheterna att vidga inspektionen i enlighet
med departementschefens förslag. I motionen talas bl. a. om »yrkesskolesektorns»
kvantitativa omfattning och dess oerhörda differentiering
i vad avser ämnesinnehåll. Det bör dock påpekas att redan de linjer
som nu omfattas av inspektionen inrymmer väsentligt fler ämnen än
som motsvaras av befintliga gymnasieinspektörer. Det blir nödvändigt
att — liksom hittills skett — låta endast vissa ämnen eller ämnesgrupper
bli representerade varje år. Med nuvarande resurser kan en täckning
av hela gymnasieskolan ske i nuvarande omfattning endast om samtliga
tjänster disponeras för direkt ämnesinriktade inspektörer. Något utrymme
för s. k. avnämarrepresentanter skulle då inte finnas. Att för framtiden
helt avstå från denna kontakt mellan skolan och samhället utanför
skolan är emellertid en uppenbar nackdel. En nödvändig begränsning
av inspektionen är att endast linjer i gymnasieskolan beaktas. Att låta
även specialkurserna inom gymnasieskolan omfattas av inspektionen,
något som i och för sig vore både naturligt och angeläget, är med hänsyn
till antalet nu tillgängliga tjänster uteslutet. Enligt SÖ:s uppfattning
är således ett utökat antal inspektörstjänster en förutsättning för att
hela gymnasieskolan skall kunna omfattas av inspektionen på ett fullt
tillfredsställande sätt.
UbU 1972:24
3
Utskottet
I utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1972: 1 i vad avser anslag för budgetåret 1972/73 till skolväsendet jämte
motioner (UbU 1972: 2) anmäldes att frågan om den framtida gymnasieinspektörsorganisationen
skulle behandlas av utskottet i ett senare sammanhang.
Riksdagen beslöt år 1964 att censorsinstitutionen skulle ersättas av
en gymnasieinspektion med såväl rådgivande som kontrollerande funktioner
(prop. 1964: 171, SäU 1964: 1, rskr 1964: 407). I anslutning härtill
underströks i särskilt beslut av Kungl. Maj:t den 27 maj 1966 att
den inspekterande verksamheten skulle vara en huvuduppgift.
Av förarbetena till propositionen 1964: 171 framgår att gymnasieinspektionen
skulle avse de tre- och fyraåriga linjerna, omfatta 35 heltidstjänster
samt innehålla representanter för dels gymnasieundervisningen,
dels näringsliv, förvaltning och universitet. Som allmänt riktmärke
förutsattes därvid bl. a. att av nämnda 35 tjänster ungefär tio
skulle användas för kortare förordnanden om ca tre veckor för universitetslärare
samt företrädare för allmän tjänst och näringsliv, varigenom
antalet personer av denna kategori med kortare inspektörsuppdrag beräknades
bli ca 100 per år.
Yrkesutbildningsberedningen har i betänkandet Yrkesutbildning och
arbetsliv föreslagit bl. a. att förefintlig inspektion kompletteras med
30 årstjänster för fackinspektör, vilket förslag skolöverstyrelsen tillstyrkt.
Enligt propositionen 1972: 1 bil. 10 (punkten D 14, s. 232) är departementschefen
f. n. inte beredd att biträda förslaget om en utökning
av antalet tjänster. Det anförs i propositionen att arbetsområdet för
gymnasieinspektörsorganisationen dock bör utvidgas till att omfatta
hela gymnasieskolan.
I motionen 1972: 695 tas upp frågor som avser gymnasieinspektionens
uppgifter och omfattning.
Som tidigare anförts skall gymnasieinspektionen ha såväl rådgivande
som kontrollerande funktioner. Inom skolväsendet finns i dag även
andra befattningshavare med näraliggande uppgifter. Utskottet vill
exempelvis erinra om att det enligt regleringsbrev för budgetåret
1971/72 finns 81 tjänster som skolkonsulent vid skolöverstyrelsen, omfattande
bl. a. ämnesspecialister för de gymnasiala skolorna, och 243
tjänster som fortbildningskonsulent för grundskolans och gymnasieskolans
lärare vid länsskolnämnd eller lärarhögskola.
Exempel på gymnasieinspektionens rådgivande funktioner lämnas i
betänkandet Ett nytt gymnasium (SOU 1963:42). I propositionen
1964: 171 framhålls som angeläget att vid utformningen av gymnasieinspektionens
uppgifter en klar avgränsning görs gentemot framför allt
sådana kategorier befattningshavare som skolkonsulenter och fortbild
-
UbU 1972:24
4
ningskonsulenter. Som ett uttryck för den uppfattningen får man också
se ställningstagandet i propositionen för tjänstebenämningen gymnasieinspektör
som ansågs mer adekvat än gymnasieråd, vilken benämning
föreslagits av gymnasieutredningen. Utskottet är medvetet om att gränsdragningar
kan innebära svårigheter men vill understryka det angelägna
i att vid en utvidgning av inspektionens arbetsområde förefintliga personalresurser
utnyttjas väl så att dubbelarbete i fråga om rådgivande
verksamhet undviks.
Såväl nu gällande som i framtiden väntade regelsystem för behörighet
och urval till högre utbildning gör det nödvändigt att elevernas prestationer
i skolan bedöms enhetligt. Det förhållandet att centrala prov ej
förekommer på de tvååriga linjerna och omständigheten att kunskaper
motsvarande två års studier i svenska och engelska avses ge s. k. allmän
behörighet för högre utbildning utgör ytterligare motiv för att frågan
om enhetlighet i betygssättningen uppmärksammas. Gymnasieinspektörerna
skall verka härför. Riksrevisionsverket har i sin förvaltningsrevisionella
studie över skolöverstyrelsen år 1971 tagit upp frågan om
överstyrelsens utvärdering inom skolväsendet. Härvid behandlas även
gymnasieinspektörernas verksamhet, och det framhålls som angeläget
att ökad vikt läggs vid bearbetning av det material som inkommer genom
dessa inspektörer. Utskottet, som anser att det är en viktig uppgift för
inspektionen att uppmärksamma resultatet av arbetet i skolan, vill
understryka att riksdagens tidigare beslut om gymnasieinspektionens
funktioner skall gälla även för den fortsatta verksamheten i gymnasieskolan.
Skolöverstyrelsens undersökning om möjligheterna att med oförändrat
antal tjänster vidga inspektionens arbetsområde har ännu inte slutförts.
I sitt yttrande över förevarande motion anser överstyrelsen dock att ett
utökat antal inspektörstjänster är en förutsättning för att hela gymnasieskolan
skall kunna omfattas av inspektionen på ett fullt tillfredsställande
sätt. Utskottet utgår från att överstyrelsen i vanlig ordning i
samband med anslagsframställningar prövar frågan om ytterligare tjänster.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1972: 695 i denna del.
I fråga om sammansättningen av inspektionen vill utskottet i anledning
av skolöverstyrelsens yttrande över motionen göra det uttalandet
att representationen för arbetsmarknad, förvaltning och universitet bör
bibehållas i ungefär den omfattning som förutsattes vid inspektionens
tillkomst. Denna representation fyller enligt utskottets mening en ur
utvärderingssynpunkt viktig funktion.
Frågan om gymnasieinspektörernas tjänstebenämning berörs i motionen
1972: 695. Departementschefen har enligt propositionen 1972: 1
för avsikt att i annat sammanhang föreslå att inspektörerna benämns
gymnasieskolinspektörer.
UbU 1972:24
5
Tjänstebenämningen är, som skolöverstyrelsen också påpekar, en
praktisk fråga. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att på
grund av det utvidgade arbetsområdet ändra nuvarande tjänstebenämning
gymnasieinspektör, som är lätt att hantera och knappast innebär
risk för missförstånd.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1972: 695 i vad avser utbyggnad
av gymnasieinspektionen,
2. att riksdagen beträffande gymnasieinspektionens sammansättning
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,
3. att riksdagen beträffande tjänstebenämningen med bifall till
motionen 1972: 695 i denna del som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 27 april 1972
På utbildningsutskottets vägnar
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Wikström (fp), Mårtensson
(s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Dahl (s), herr Berndtson i Linköping (vpk), fru Söder (c), herr
Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson i Stockholm (c), fru Laag (s)
och herr Strindberg (m).
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1872