Utbildningsutskottets betänkande nr 20 år 1972 UbU 1972:20
Nr 20
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1972:
26 angående vuxenutbildning i vad avser vidareutbildning av mellanstadiets
lärare jämte motion.
Propositionen
I propositionen 1972: 26 har Kungl. Maj:t under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden föreslagit riksdagen, såvitt
nu är i fråga, att godkänna vad som i propositionen förordats om
vidareutbildning av mellanstadielärare.
Motionen
I motionen 1972: 1532 av herr Nordstrandh m. fl. (m) hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att vidareutbildningen av
mellanstadielärare skall leda till behörighet för adjunktstjänst och i
huvudsak utformas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.
Utskottet
Studerande på mellanstadielärarlinje vid lärarhögskola, som fått utbildning
enligt stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna, utexaminerades
för första gången vårterminen 1971. Den framtida vidareutbildningen
av lärare som avlagt den nya mellanstadielärarexamen behandlas i propositionen
1972: 26 angående vuxenutbildning i vilken tas upp de krav
som skall ställas för behörighet till ordinarie tjänst på grundskolans högstadium
för vidareutbildad lärare från mellanstadiet.
Föredragande statsrådet räknar med att det även i fortsättningen på
grundskolans högstadium i s. k. läroämnen skall finnas två tjänstekategorier,
nämligen dels tjänster som ämneslärare, dels tjänster som adjunkt.
Enligt propositionen skall de vidareutbildade lärarna kunna undervisa
i tre ämnen på grundskolans högstadium. Beträffande ämneskombinationer
för här avsedda tjänster förutsätts 15 kap. 4 § skolstadgan
(1971:235) äga motsvarande tillämpning.
För ämnesteoretisk behörighet skall till tjänst som ämneslärare krävas
i ett ämne utbildning om minst 40 poäng samt i två ämnen de tillvalskurser
som ingår i den nya mellanstadielärarutbildningen och till tjänst
som adjunkt krävas i två ämnen utbildning motsvarande minst 40 poäng
i vart och ett av ämnena samt i ett ämne en av mellanstadielärarutbild
-
1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 20
UbU 1972: 20
2
ningens tillvalskurser. Enligt vad utskottet erfarit har ställning ännu
inte tagits till frågan om det skall krävas studiekurser om 40 eller 60
poäng inom ämnesområdet svenska.
En särskild metodikkurs om ca sex veckor skall anordnas för lärare
som vidareutbildar sig. För tillträde skall krävas att läraren dels uppfyller
de ämnesteoretiska kraven, dels efter mellanstadielärarexamen har
tjänstgjort minst tre år på mellanstadiet. Efter genomgången metodikkurs
skall läraren, för att behörighet till ordinarie tjänst skall erhållas,
tjänstgöra minst en termin på grundskolans högstadium med heltidstjänstgöring.
Det bör enligt propositionen även i framtiden vara möjligt för lärare
på mellanstadiet att, sedan de ämnesteoretiska kraven uppfyllts, genomgå
praktisk-pedagogisk utbildning på lärarhögskolas ämneslärarlinje för
att erhålla behörighet till ordinarie tjänst som adjunkt på grundskolans
högstadium. För behörighet till sådan tjänst skall i detta fall skolstadgans
krav på lärartjänstgöring i fråga om ordinarie tjänst som adjunkt vara
uppfyllt.
Skolöverstyrelsen har föreslagit att det enbart skall förekomma vidareutbildning
av mellanstadiets lärare som leder direkt till en ämnesteoretisk
kompetens likvärdig med den direktutbildade adjunktens, vilket
i detta fall innebär utbildning motsvarande minst 40 poäng i vart och
ett av två ämnen, överstyrelsen har ansett att det på sikt bör finnas
endast en lärarkategori på grundskolans högstadium, nämligen adjunkter
som är antingen vidareutbildade lärare från mellanstadiet eller direktutbildade
lärare. För behörighet i ämnet svenska bör enligt överstyrelsen
krävas studiekurser om sammanlagt 60 poäng. I motionen 1972: 1532
hemställs att vidareutbildningen av mellanstadiets lärare och tjänsteorganisationen
på grundskolans högstadium i huvudsak utformas enligt
skolöverstyrelsens förslag.
Enligt propositionen kan ifrågavarande vidareutbildning delas upp i
etapper. De lärare som vill vidareutbilda sig till tjänst som ämneslärare
erhåller, såvitt utskottet kan se, en ämnesteoretisk utbildning som i
princip motsvarar vad blivande ämneslärare i dag får. De ämneslärare,
som vill fortsätta sin vidareutbildning för behörighet till tjänst som
adjunkt i grundskolan, har möjlighet till detta. Vidare kan andra lärare
på mellanstadiet, om de så önskar, vidareutbilda sig direkt för behörighet
till tjänst som adjunkt i grundskolan. Den föreslagna utbildningsordningen
och tjänsteorganisationen torde genom sin flexibilitet vara
till fördel för flertalet berörda lärare. Utskottet vill erinra om att ett
genomförande av överstyrelsens förslag på sikt skulle kunna leda till
en situation med ökad lärarlönekostnad på grundskolans högstadium
utan garantier för en mot kostnadsökningen svarande höjning av den
pedagogiska effekten. Det torde vidare med tanke på de överväganden
om personalsammansättningen i grundskolan som pågår inom utred
-
UbU 1972: 20
3
ningen om skolans inre arbete (SIA) inte vara lämpligt att nu genomföra
förändringar av tjänsteorganisationen på grundskolans högstadium.
Beträffande kravet på studiekurser om sammanlagt 60 poäng inom
ämnesområdet svenska hänvisar utskottet till att denna fråga f. n. bereds
inom utbildningsdepartementet. Utskottet vill därför inte göra
något uttalande i ärendet.
Åberopande det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1972: 1532 och hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972: 1532 godkänner vad som i propositionen
1972: 26 förordats i fråga om vidareutbildning av mellanstadiets
lärare.
Stockholm den 20 april 1972
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund
i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr
Berndtson i Linköping (vpk), fru Söder (c) och fru Laag (s).
Reservation
av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med »Enligt
propositionen» och på s. 3 slutar med »grundskolans högstadium» bort
ha följande lydelse:
»Utskottet konstaterar att skolöverstyrelsen bygger sina förslag på
en analys av dels den lärarsituation som kan förväntas under 1970-talet,
dels de utbildningskrav som den reviderade läroplanen för grundskolan
ställer. Den övervägande delen av remissinstanserna har tillstyrkt överstyrelsens
förslag. Med anledning av vad skolöverstyrelsen och huvuddelen
av remissinstanserna anfört i ärendet har utskottet kommit till
den uppfattningen att det på grundskolans högstadium på sikt bör finnas
endast en lärarkategori, nämligen adjunkter som är vidareutbildade
lärare från mellanstadiet eller direktutbildade lärare. Vad utskottet sålunda
anfört bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.»
UbU 1972:20
4
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1972: 26 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet i anledning av motionen 1972: 1532
förordat om vidareutbildning av mellanstadiets lärare.
Särskilda yttranden
1. beträffande vidareutbildning av mellanstadiets lärare av herrar Wikström
(fp) och Richardson (fp):
Undervisningen i läroämnen på grundskolans högstadium ombesörjes
av ämneslärare och adjunkter. Utskottet har ansett att personalstrukturen
tills vidare skall vara oförändrad på grundskolans högstadium
med hänvisning bl. a. till att de överväganden om personalsammansättningen
i grundskolan, som pågår inom utredningen om skolans inre
arbete (SIA), inte bör föregripas med ett beslut innebärande att ämneslärartjänsterna
nu skall avskaffas.
1967 års lärarutbildningsreform innebar bl. a. att den som avlagt mellanstadielärarexamen
skulle kunna meddela viss undervisning på det
överliggande stadiet. Hur stor del av undervisningen på högstadiet som
kan komma att ombesörjas av lärare, som utbildats enligt stadgan
(1968: 318) för lärarhögskolorna och som innehar tjänst som folkskollärare,
berörs inte i propositionen 1972: 26. Detta förhållande skapar
en betydande osäkerhet vid bedömningen av lärarstrukturen på sikt på
högstadiet. Utvecklingen i detta hänseende bör därför enligt vår mening
noggrant följas av utbildningsmyndigheterna.
2. beträffande utbildning inom ämnesområdet svenska för behörighet
till tjänst som adjunkt för vidareutbildad mellanstadielärare av herrar
Wikström (fp) och Richardson (fp):
Av den som avlagt folkskollärarexamen och som önskar bli behörig
till ordinarie tjänst som adjunkt i svenska och annat ämne i grundskolan,
krävs i dag enligt skolstadgan studiekurser om sammanlagt 60 poäng
inom ämnesområdet svenska. Antingen vederbörande lärare efter studentexamen
avlagt folkskollärarexamen enligt stadgan för folkskoleseminarierna
eller efter genomgången fackskola avlagt mellanstadielärarexamen
enligt stadgan för lärarhögskolorna är behovet av en utbildning
om sammanlagt 60 poäng inom ämnesområdet svenska lika
självklart.
TRYCKERIBOLAG ET ivar HASOOSTRBm AB, STOCKHOLM 1B72