Utbildningsutskottets betänkande nr 17 år 1972 UbU 1972:17

Nr 17

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1972: 26 angående vuxenutbildning, m. m. jämte motioner.

Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 1 bil. 10 (punkterna G 5—
G 7) beräknat medel för nedannämnda ändamål har Kungl. Maj:t i propositionen
1972: 26 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att

1. medge att reservationsanslaget Kommittéer m. m. under åttonde
huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1972/73 för försöksverksamhet
med vuxenutbildning,

2. godkänna i propositionen förordade ändringar av det statliga stödet
till studiecirkelverksamheten,

3. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om organisationen
för studie- och yrkesvägledning,

4. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om elevantalet
inom den kommunala vuxenutbildningen,

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som förordats i
propositionen utfärda erforderliga bestämmelser om avgift för särskild
prövning och fyllnadsprövning,

6. godkänna vad som i propositionen förordats om fortbildning av
lärare,

7. godkänna vad som i propositionen förordats om pedagogiskt forsknings-
och utvecklingsarbete,

8. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret
1972/73 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
165 000 000 kr.,

9. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1972/73 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.,

10. till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1972/73 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 9 400 000 kr.

I propositionen ges en redogörelse för den uppsökande verksamhet
som kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX)
bedriver. Erfarenheterna från FÖVUX-verksamheten visar enligt propositionen
att försöksperioden bör förlängas för att man skall få det
underlag för en säkrare bedömning av de kortutbildades utbildningssituation
som fordras för mer systematiska insatser.

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 17

UbU 1972:17

Den s. k. prioriterade studiecirkelverksamheten på grundskolnivå i
ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap är enligt
föredragande statsrådet ett mycket viktigt instrument när det gäller att
tillgodose grupper som tidigare missgynnats i utbildningshänseende.
Därför föreslås i propositionen att ett särskilt bidrag på 5 kr. per studietimme
införs till de prioriterade studiecirklarna för administration
och uppsökande verksamhet. Det föreslagna bidraget skall ses som en
motsvarighet till det särskilda statsbidrag som används till kostnader
för intagning av elever till kommunal vuxenutbildning och därmed sammanhängande
verksamhet och som utgår med 2 procent av statsbidraget
till lönekostnad.

Inom den kommunala vuxenutbildningen bör enligt propositionen
även under läsåret 1972/73 grundskolkurser prioriteras. Antalet undervisningstimmar
i gymnasieskolkurserna bör få öka med 10 procent för
nästa budgetår, varvid man särskilt bör inrikta sig på att yrkesinriktade
kurser kommer till stånd. Högst 40 procent av schablonbidraget för
studiehandledning m. m. föreslås få omvandlas till hel- eller deltidstjänst
som studie- och yrkesvägledare. Minimiantalet elever för inrättande
av kurs får f. n. vara lägst åtta på de orter inom det allmänna
stödområdet som ligger utanför s. k. g-ort, i övrigt skall det vara lägst
tolv. Det föreslås i propositionen att på försök skall få anordnas 100
kurser med lägst åtta elever på sådana orter, där skiftarbete förekommer
i större omfattning och vilka är g-orter eller ligger utanför det allmänna
stödområdet.

En avgift om 50 kr. föreslås för särskild prövning och fyllnadsprövning
vid bl. a. gymnasieskolan och den kommunala och statliga vuxenutbildningen.

Lärare inom kommunal vuxenutbildning skall delta i speciella fortbildningsprogram
under minst en studiedag.

Det anses angeläget att inom ramen för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet ökade resurser satsas på pedagogiskt utvecklingsarbete
inom vuxenutbildningsområdet. 2 milj. kr. föreslås som
ett lämpligt riktmärke för dessa insatser under nästa budgetår. Vidare
föreslås att antalet ledamöter i den pedagogiska nämnden på skolöverstyrelsen
utökas för att den skall kunna ägna ökad uppmärksamhet åt
de vuxenpedagogiska frågorna.

Anslagen Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, Bidrag
till studiecirkelverksamhet och Bidrag till studieförbund föreslås uppräknade
med avrundat 70 milj. kr. till närmare 440 milj. kr.

Utskottet behandlar Kungl. Maj:ts i propositionen framlagda förslag
beträffande löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet och beträffande
vidareutbildning av mellanstadiets lärare i betänkandena UbU
1972: 19 respektive UbU 1972: 20.

UbU 1972:17

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 498 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av vuxenutbildningens
mål, organisation, dimensionering och finansiering,

1972: 1064 av herr Pettersson i Örebro m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att statsbidrag generellt skall utgå
till studiecirklar som berör villaträdgårdens planering och skötsel,

1972: 1107 av fru Hjelm-Wallén m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
uttalar att möjlighet ges att inom vuxenutbildningen inrätta fasta tjänster
samt fyllnadstjänstgöring i kombination med tjänst i ungdomsskolan,

1972: 1117 av herr Karlsson i Mariefred (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att den nuvarande möjligheten för
rektorer och ämneslärare vid statsunderstödda folkhögskolor att fullgöra
viss del av sin undervisningsskyldighet såsom handledare i studiecirkel
inom det frivilliga bildningsarbetet eller som lärare vid löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet utsträcks att gälla även
tjänstgöring som lärare inom den kommunala vuxenutbildningen,

1972: 1527 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen 1.

— med bifall i övrigt till propositionen 1972: 26 — som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts rörande behovet
av en samlad översyn av vuxenutbildningen,

2. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att frågan om lagstadgad
rätt till tjänstledighet, med bibehållande av de sociala förmånerna, för
deltagande i vuxenutbildning blir föremål för snabb utredning och att
förslag härom snarast föreläggs riksdagen,

3. under Bidrag till studieförbund för budgetåret 1972/73 anvisar ett
med 300 000 kr. till 9 700 000 kr. förhöjt anslag,

1972: 1528 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar dels att kommunerna åläggs att inrätta vuxenutbildningsråd
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i motionen,
dels att vuxenutbildningsråden åläggs ansvaret för intagningen av elever
i den kommunala vuxenutbildningen,

1972: 1529 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c, fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att de prioriterade studiecirklarna skall omfatta även ämnet samhällskunskap
på gymnasienivå,

2. att alla cirklar med minst två handikappade deltagare räknas som
prioriterade,

UbU 1972:17

3. att åtta deltagare skall räcka för anordnande av kurs i alla orter
utanför g-ort,

4. att kommunerna och de erkända studieförbunden gemensamt kan
utnyttja de föreslagna syo-tjänsterna,

5. att organisationsbidraget anknyts till antalet studietimmar,

1972: 1530 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen

1. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret
1972/73 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
152 000 000 kr.,

2. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1972/73 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 152 000 000 kr.,

1972: 1531 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller

1. att försöksverksamhet med heltidsanställda lärare och arvoderade
huvudlärare inom den kommunala vuxenutbildningen kommer till stånd
fr. o. m. den 1 juli 1972,

2. om ytterligare åtgärder och förslag till en förbättrad lärarfortbildning
avseende vuxenutbildningens behov i enlighet med vad som anförts
i motionen,

1972: 1534 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
begär åtgärder syftande till att samtliga erkända studieförbunds möjligheter
att enligt folkbildningsförordningen fritt och på lika villkor
verka inom bildningsarbetet icke kan inskränkas genom överenskommelser
ensidigt gynnande ett eller flera studieförbund och uteslutande
övriga från viss verksamhet.

Utskottet

Det finns i dag flera olika former av samhällsstödd vuxenutbildning.
Studiecirkelverksamhet bedrivs f. n. av elva av skolöverstyrelsen godkända
studieförbund. Kommunal vuxenutbildning anordnas i ca 320
kommuner. I Norrköping och Härnösand finns statliga skolor för vuxna,
som bygger på en kombination av lärarledd undervisning och korrespondensundervisning.
En annan form av vuxenutbildning är arbetsmarknadsutbildningen,
i vilken numera utbildning i allmänna ämnen på
grundskolnivå ingår. Folkhögskolorna utgör också en viktig studiemöjlighet
för de vuxna. Vuxenutbildningsprogrammen via radio och television
är för många ett komplement och för andra ett alternativ till
andra utbildningsmöjligheter. Dessutom förekommer utbildning inom
löntagarorganisationer, statlig och kommunal förvaltning, privata företag
m. m.

UbU 1972:17

År 1968 tillkallades kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX).
Denna kommitté har den 21 oktober 1971 överlämnat delbetänkandet
Vuxna Utbildning Studiefinansiering. Avsikten har varit att tillföra
ytterligare material till debatten om vuxenutbildning, särskilt formerna
för de vuxnas studiesociala stöd.

Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX),
som tillkallades år 1970, har till uppgift att genom flexibla studieformer
och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna som
har kort och bristfällig utbildning och på grund av sociala, psykologiska
och geografiska skäl nu inte deltar i vuxenutbildning. Verksamheten
bedrivs i form av studiecirklar, till vilka deltagarna rekryteras genom
uppsökande verksamhet. FÖVUX har nyligen lagt fram ett betänkande,
som är en redogörelse för verksamheten under det första försöksåret,
dvs. verksamhetsåret 1970/71.

1968 års utbildningsutredning behandlar frågor av central betydelse
inom vuxenutbildningsområdet. Särskilda sakkunniga har tillkallats för
att utreda frågan om den fortsatta verksamheten med television och
radio i utbildningen.

SVUX har den 25 februari 1972 erhållit tilläggsdirektiv i enlighet
med önskemål som förra året framfördes av riksdagen (jfr UbU 1972:
13). Kommittén skall undersöka hur de olika formerna av samhällsstödd
vuxenutbildning skall stödja och komplettera varandra och i bl. a.
organisatoriskt och studiesocialt avseende göra prioriteringar mellan olika
åtgärder. I direktiven påpekas också att det inom ett totalt givet utbildningsprogram
kan bedömas vara angeläget med tyngdpunktsförskjutningar.

SVUX skall pröva vilka åtaganden som en utvidgad uppsökande verksamhet
skulle medföra och därmed beakta erfarenheterna från
FÖVUX:s försöksverksamhet. Kommittén skall vidare pröva frågan
om en särskild insats för de relativt unga som på grund av att grundskolan
genomförts successivt inte fått tillgång till den nioåriga obligatoriska
skolan. Övervägandena kan leda fram till en prövning av det
statliga stödet till olika former av vuxenutbildning.

I direktiven påpekas att den enskilde möter ett stort utbud av utbildning,
som svarar mot skilda behov. I vissa fall kan det emellertid
vara svårt, trots de många olika formerna, att få till stånd utbildning.
För den enskilde kan det vidare ibland vara svårt att orientera sig om
de olika studiemöjligheterna. Det kan därför vara angeläget med en
lokal och regional samordning av utbildningsinsatserna. SVUX skall
enligt direktiven närmare undersöka hur man skall kunna nå fram till
en sådan samordning. De lokala vuxenutbildningsrådens uppgifter skall
härvid särskilt beaktas. SVUX skall vid fullgörandet av sitt uppdrag
samråda med FÖVUX.

UbU 1972:17

I två motioner uttalas önskemål om en samlad översyn av
vuxenutbildningen.

I motionen 1972: 498 understryks bl. a. att den pågående expansionen
av vuxenutbildningen bör kompletteras med en ingående utvärdering
av de erfarenheter man hittills gjort. Att som mål för vuxenutbildningen
ställa upp ett överbryggande av den skillnad i själva antalet
skolår som finns mellan olika generationer anses inte vara realistiskt.
Vuxenutbildningens mål, organisation, dimensionering och finansiering
behöver enligt motionärerna närmare utredas.

Som nyss redovisats har SVUX den 25 februari 1972, alltså sedan
förevarande motion väcktes, erhållit tilläggsdirektiv. Av dessa framgår
att en översyn av vuxenutbildningen kommer att ingå i SVUX:s nya
arbetsuppgifter. Motionens krav synes därmed vara tillgodosett. Med
hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1972: 498 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Även i motionen 1972: 1527 hävdas att behovet av en samlad översyn
av hela vuxenutbildningen ökar i takt med vuxenutbildningens
växande omfattning. Utskottet, som även beträffande detta yrkande
får hänvisa till nämnda tilläggsdirektiv till SVUX, finner att inte heller
ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 1527 påkallar någon riksdagens
åtgärd. SVUX har att dra erforderliga slutsatser av olika utredningars
arbetsresultat.

Frågan om lagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande
i vuxenutbildning tas även upp i den förevarande motionen 1972: 1527.
Ett motsvarande yrkande avslogs av riksdagen senast år 1971. Inrikesutskottet
uttalade därvid i sitt betänkande 1971: 21 bl. a. att i första
hand avtalsvägen borde prövas för att lösa frågan om rätt till ledighet
från arbetet för deltagande i vuxenutbildning. Utbildningsutskottet, som
erinrar om att riksdagens beslut i ärendet fattades den 5 november 1971,
avstyrker bifall till motionen 1972: 1527 i denna del.

Flera kommuner har i dag upprättat vuxenutbildningsråd.
I motionen 1972: 1528 yrkas att kommunerna skall åläggas att inrätta
vuxenutbildningsråd och att dessa råd skall ansvara för intagning av
elever i den kommunala vuxenutbildningen.

Föredragande statsrådet ansåg i propositionen 1971: 37 att det med
hänsyn till kommunernas skiftande förhållanden inte var lämpligt att i
författning ålägga kommunerna att införa vuxenutbildningsråd. Det
skulle enligt propositionen stå skolstyrelsen fritt att avgöra om man
ville låta ett sådant vuxenutbildningsråd få hand om intagningsverksamheten
på det kommunala vuxenutbildningsområdet eller om man
ville skapa ett nytt organ. Utskottet delade i sitt betänkande 1971: 13
denna uppfattning och riksdagen anslöt sig härtill. Utskottet har in -

UbU 1972:17

hämtat att skolöverstyrelsen nyligen anordnat en konferens angående
vuxenutbildningsråd, varvid samverkan på lokal nivå mellan olika utbildningsanordnare
diskuterades. Av tilläggsdirektiven till SVUX framgår
också att kommittén skall beakta frågan om de lokala vuxenutbildningsrådens
uppgifter. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall
till motionen 1972: 1528.

Enligt propositionen bör kommun fr. o. m. den 1 juli 1972 få möjlighet
att till hel- eller deltidstjänst som studie- och yrkesvägledare
omvandla högst 40 procent av schablontillägget för studiehandledning
samt studie- och yrkesorientering. Föredragande statsrådet
avser föreslå Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser beträffande
inrättande av sådan tjänst. Utskottet har intet att erinra mot
den föreslagna anordningen.

I motionen 1972: 1529 föreslås att förevarande tjänst som studie- och
yrkesvägledare skall kunna användas för såväl kommunal vuxenutbildning
som studieförbundens utbildningsverksamhet. Utskottet, som
anser att det inte föreligger någon motsättning mellan kommunens och
studieförbundens utbildningsverksamhet, finner det naturligt att i propositionen
föreslagen tjänst som studie- och yrkesvägledare också kan
användas för studieförbundens verksamhet om det finns ett lokalt intresse
härför. Föreligger i nuvarande förslag formella hinder för ett sådant
sambruk av tjänst som studie- och yrkesvägledare bör Kungl. Maj:t
och berörda utbildningsmyndigheter undanröja dessa. Vad utskottet anfört
i anledning av ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 1529 bör
riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

För närvarande gäller att elevantalet för inrättande av
kurs får vara lägst åtta på de orter inom det allmänna stödområdet
som ligger utanför s. k. g-ort, i övrigt skall elevantalet vara lägst 12.
Eftersom det på orter med hög frekvens skiftarbete visat sig svårt att
få ihop ett tillräckligt antal elever som samtidigt är lediga från arbetet,
förordas i propositionen att på försök skall få anordnas 100 kurser
med lägst åtta elever på sådana orter där skiftarbete förekommer
i större omfattning och vilka är g-orter eller ligger utanför det allmänna
stödområdet.

Utskottet har inhämtat att skolöverstyrelsen tolkar begreppet g-ort
som tätort, i vilken anordnas treårig eller fyraårig linje av gymnasieskolan,
enligt den avgränsning för tätort som gjorts av statistiska centralbyrån
inför 1970 års folkräkning. Detta anses motsvara vad som i
propositionen 1971: 37 åsyftats med begreppet g-ort. Begreppet g-ort är
oklart sedan kommunsammanslagningar skett.

I motionen 1972: 1529 föreslås att åtta deltagare skall räcka för anordnande
av kurs på orter utanför g-ort, dvs. orter som ligger utanför
tätorter av nyss nämnt slag.

UbU 1972:17

Utskottet anser att försöksverksamheten bör avvaktas innan en utvidgning
sker av området för kursverksamhet med lägst åtta elever och
avstyrker därför bifall till ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 1529.

Frågor som avser tjänster för lärare i den kommunala
vuxenutbildningen tas upp i ett antal motioner. Inom
den kommunala vuxenutbildningen är lärarna i regel anställda som timlärare
när det gäller kurs som motsvarar utbildning enligt läroplanen
för grundskolans högstadium eller enligt kursplanerna för någon av
följande linjer i gymnasieskolan, nämligen tvåårig ekonomisk linje, tvåårig
social linje, tvåårig teknisk linje, treårig linje och fyraårig linje.
I fråga om övriga gymnasieskolkurser fullgörs undervisningen i allmänhet
av lärare vid kommunens gymnasieskola. Föregående år beslutade
statsmakterna medge lärare inom den kommunala ungdomsutbildningen,
som har tjänst inom det allmänna stödområdet utanför s. k. g-ort,
möjlighet att i tjänsten inräkna undervisning inom kommunal vuxenutbildning
(prop. 1971: 37, UbU 1971: 13, rskr 1971: 170). Av förevarande
proposition framgår att föredragande statsrådet avser föreslå
Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att förutsättningslöst pröva
konsekvenserna av att inrätta heltidstjänser inom den kommunala
vuxenutbildningen i landet i dess helhet. Utskottet har inhämtat att
utredningsuppdraget avses omfatta även frågan om möjlighet för ungdomsskolans
lärare att i tjänsten inräkna tjänstgöring inom kommunal
vuxenutbildning.

I motionen 1972: 1107 föreslås att heltidstjänster får inrättas inom
vuxenutbildningen och att lärare i ungdomsskolan i sin tjänst får inräkna
undervisning inom kommunal vuxenutbildning. Utskottet, som
hänvisar till det i propositionen angivna utredningsuppdraget i ärendet,
anser att motionen 1972: 1107 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1972: 1117 hemställs att rektorer och ämneslärare vid statsunderstödda
folkhögskolor i sin tjänst skall få inräkna tjänstgöring i den
kommunala vuxenutbildningen. Utskottet, som anser att det i propositionen
angivna utredningsuppdraget om möjlighet för lärare att i tjänst
inräkna undervisning inom kommunal vuxenutbildning även skall omfatta
de i förevarande motion nämnda lärarkategorierna vid folkhögskola,
finner att yrkandet i motionen 1972: 1117 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Försöksverksamhet fr. o. m. den 1 juli 1972 med heltidstjänster som
lärare och arvodestjänster som huvudlärare inom den kommunala
vuxenutbildningen föreslås i motionen 1972: 1531 i avvaktan på resultatet
av det nyss redovisade utredningsuppdraget till skolöverstyrelsen.
Utskottet, som anser att skolöverstyrelsens förslag bör avvaktas innan
heltidstjänster m. m. inrättas, avstyrker bifall till förevarande yrkande
i motionen 1972: 1531.

UbU 1972:17

Särskild utbildning av lärare för den statliga och
kommunala vuxenutbildningen anordnas på ämneslärarlinjen
vid lärarhögskolan i Stockholm för vissa studerande. Enligt för utbildningen
gällande bestämmelser skall inom ramen för ämneslärarlinjen
för dessa studerande anordnas dels en kurs i vuxenundervisningens pedagogik
och allmänna metodik om ca 24 timmar, dels kurs i ämnesmetodik
speciellt avpassad för vuxenundervisningen och omfattande ca
10 timmar i varje ämne. Praktikterminen skall helt eller delvis förläggas
till kommunal vuxenutbildning.

Av propositionen framgår att skolöverstyrelsen har föreslagit att vissa
åtgärder vidtas för att få till stånd fortbildning av lärare inom vuxenutbildningen.
Enligt förslaget skall det — med vissa undantag — vara
obligatoriskt för lärare inom kommunal och statlig vuxenutbildning att
delta i speciella program för vuxenutbildning under minst en av läsårets
fem studiedagar.

I motionen 1972: 1531 hemställs om dels ökade möjligheter till fortbildning
på det vuxenpedagogiska området inom ramen för läsårets
fem studiedagar, dels ytterligare utbildningsåtgärder för lärare inom den
statliga och kommunala vuxenutbildningen.

Föredragande statsrådet har biträtt skolöverstyrelsens förslag om fortbildning
av lärare inom vuxenutbildningen, vilket innebär att årligen
för berörda lärare minst en studiedag skall användas för vuxenpedagogiska
frågor. Utskottet har intet att erinra häremot men vill tillägga
att det bör undersökas vilka möjligheter som finns att anordna ytterligare
fortbildning på det vuxenpedagogiska området. Det är vidare angeläget
att den grundläggande lärarutbildningen på lärarhögskolas ämneslärarlinje
även på andra orter byggs ut på sätt som skett i Stockholm.
Vad utskottet i anledning av motionen 1972: 1531 såvitt nu är
i fråga anfört beträffande fortbildning och grundläggande lärarutbildning
bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

Gränsdragningen mellan statsbidragsberättigad och icke-statsbidragsberättigad
studiecirkelverksamhet tas upp i motionen
1972: 1064, i vilken begärs att statsbidrag generellt skall utgå till studiecirklar
som berör villaträdgårdens planering och skötsel. Utskottet erinrar
om att det inom utbildningsdepartementet har utarbetats en promemoria
angående Bidragsvillkor och avgränsningsfrågor i studiecirkelverksamheten
(DsU 1970: 6) och att det till folkbildningsbyrån i skolöverstyrelsen
finns knuten en s. k. gränsdragningsnämnd. I denna ingår
representanter för olika organisationer. Nämnden avgör frågor om
statsbidrag till studiecirklar. Med hänvisning till att det ankommer på
denna nämnd att avgöra statsbidragsfrågor av nu aktualiserat slag avstyrker
utskottet bifall till motionen 1972: 1064.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om statsbidrag till det fria och fri -

UbU 1972:17

villiga folkbildningsarbetet (1963: 463, ändrad senast 1971: 341) utgår ett
tilläggsbidrag för allmänna studiecirklar i ämnena svenska, engelska,
matematik och samhällskunskap som i huvudsak motsvarar utbildning
enligt läroplan för grundskolan. Frågan om gränsdragning mellan kurser
på grundskolnivå och gymnasieskolnivå tas upp i motionen 1972:
1529. I nyssnämnda promemoria Bidragsvillkor och avgränsningsfrågor
i studiecirkelverksamheten behandlas även avgränsning av den studiecirkelverksamhet
som bör komma i åtnjutande av tilläggsbidrag. Anknytningen
till grundskolans ämnen och nivå innebär enligt promemorian
inte att undervisningen i pedagogisk-metodiskt avseende skall
läggas upp på samma sätt som motsvarande undervisning i grundskolan
men däremot att en innehållslig överensstämmelse skall finnas. Tilläggsbidrag
utgår när det klart framgår att en studiecirkel som underlag för
sitt arbete i huvudsak använt ett av skolöverstyrelsen för detta bidrag
godkänt grundmateriel. I Aktuellt från skolöverstyrelsen 1971/72: 15
finns förteckning över studiemateriel som är godkänt för studiecirklar
med tilläggsbidrag. Med hänvisning till dels nämnda förteckning, dels
det förhållandet att de prioriterade cirklarna i pedagogisk-metodiskt avseende
bör läggas upp så att de passar vuxna avstyrker utskottet bifall
till förevarande yrkande i motion 1972: 1529.

Enligt motionen 1972: 1529 bör såsom prioriterade studiecirklar räknas
alla i vilka ingår minst två handikappade.

Som grund för statsbidrag till studiecirklar gäller att vid studietimme
minst fem deltagare skall vara närvarande, dock att i cirklar för handikappade
ersättning efter framställning till skolöverstyrelsen kan utgå till
assisterande ledare inom ramen för bidraget. I sådant fall omfattar cirkeln
tre handikappade samt en ledare och en assisterande ledare. Tillläggsbidrag
om 5 kr. utgår vidare till studiecirklar i ämnen som avser
att främja kommunikationsfärdigheter hos handikappade.

I propositionen föreslås 400 000 kr. till pedagogisk verksamhet bland
handikappade och 200 000 kr. till produktion av studiemateriel för handikappade.

Med hänvisning till nämnda förhållanden avstyrker utskottet bifall
till motionen 1972: 1529 i denna del. Utskottet vill i sammanhanget understryka
angelägenheten av att de handikappade i så stor utsträckning
som möjligt deltar i cirkelverksamhet med icke-handikappade.

Enligt de principiella grunder som godtagits av 1963 års riksdag utgår
bidrag till av skolöverstyrelsen godkända studieförbund (prop. 1963:
36, SU 1963: 74, rskr 1963: 190). Bidraget utgår dels till organisationskostnader,
dels till kostnader för pedagogisk verksamhet. Bidraget till
organisationskostnaderna skall fördelas mellan studieförbunden med hänsyn
dels till kostnaderna för studiecirkelverksamhet, dels till den bidragsberättigade
studiecirkelverksamhetens geografiska spridning. Till de poster
som får beaktas vid beräkningen av detta bidrag hör utgifterna för

UbU 1972:17

instruktörer och centralt anställd personal — även den personal som sysslar
med pedagogiska uppgifter —, förbundsledningens lokaler, internationella
förbindelser, instruktions- och inspektionsresor, konferenser och
studiepropaganda. Bidraget till pedagogisk verksamhet skall fördelas
mellan förbunden i proportion till genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade
studietimmar under de tre senaste verksamhetsåren. Bidraget
skall användas för åtgärder av pedagogisk natur inom studiecirkelverksamheten,
i första hand till utgifter för utbildning av ledare för
studiecirklar, framställning av studiemateriel och pedagogiska hjälpmedel,
anskaffande av apparater för pedagogisk försöksverksamhet.

I motionen 1972: 1529 begärs att bidraget till studieförbundens organisationskostnader
skall bli föremål för översyn och exempelvis anknytas
till antalet studietimmar för respektive förbund. Utskottet, som dels
hänvisar till de synpunkter departementschefen anförde i propositionen
1963: 36 i detta ärende, dels erinrar om att hithörande frågor kan tas
upp vid SVUX:s allmänna översyn av vuxenutbildningen om så synes
lämpligt, avstyrker bifall till motionen 1972: 1529 såvitt nu är i fråga.

I motionen 1972: 1534 tas upp frågor som avser lika villkor för
studieförbund. Utskottet, som erinrar om att studieförbunden rymmer
olika slag av medlemsorganisationer och att de i motionen aktualiserade
frågorna får ses mot den bakgrunden, finner att yrkandet i motionen
1972: 1534 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vad gäller erforderliga medelsanvisningar för budgetåret
1972/73 under nu ifrågavarande anslagsrubriker har föredragande statsrådet
beräknat kostnaderna för bidrag till driften av kommunala skolor
för vuxna till 165 milj. kr., för bidrag till studiecirkelverksamhet till likaledes
165 milj. kr. och för bidrag till studieförbund till 9,4 milj. kr.

I motionen 1972: 1530 yrkas att till vart och ett av de två förstnämnda
ändamålen skall anvisas 152 milj. kr. Utskottet, som konstaterar
att motionärerna inte ger anvisning om hur kostnaderna under vart och
ett av ifrågavarande förslagsanslag skall begränsas med 13 milj. kr., avstyrker
bifall till yrkandena i motionen 1972: 1530 och tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag till medelsanvisningar.

I motionen 1972: 1527 begärs att anslaget Bidrag till studieförbund
för budgetåret 1972/73 skall ökas med 300 000 kr. och föras upp med
9,7 milj. kr. Utskottet anser sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsbeloppet om 9,4 milj. kr. och avstyrker bifall till yrkandet
i motionen 1972: 1527.

Vad i propositionen anförts och föreslagits har inte föranlett andra
uttalanden från utskottets sida än vad som framgår av det föregående.

UbU 1972:17

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1972: 498 och 1972: 1527, sistnämnda
motion i vad avser översyn av vuxenutbildningen,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1527 i vad avser lagstadgad
rätt till viss tjänstledighet,

3. att riksdagen asvlår motionen 1972: 1528 om vuxenutbildningsråd,

4. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1972: 26 förordats
i fråga om organisationen för studie- och yrkesvägledning,

5. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1529 i vad avser
tjänst som studie- och yrkesvägledare som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande elevantalet inom den kommunala
vuxenutbildningen med avslag på motionen 1972: 1529 i denna
del godkänner vad som i propositionen 1972: 26 förordats,

7. att riksdagen avslår motionen 1972: 1107 om heltidstjänster och
fyllnadstjänstgöring inom den kommunala vuxenutbildningen,

8. att riksdagen avslår motionen 1972: 1117 om viss fyllnadstjänstgöring
inom den kommunala vuxenutbildningen,

9. att riksdagen avslår motionen 1972: 1531 i vad avser viss försöksverksamhet
med heltidstjänster m. m.,

10. att riksdagen med godkännande av vad som i propositionen
1972: 26 förordats om fortbildning som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionen
1972: 1531 anfört om fortbildning och grundläggande lärarutbildning,

11. att riksdagen avslår motionen 1972:1064 om statsbidrag till
vissa studiecirklar på trädgårdsområdet,

12. att riksdagen avslår motionen 1972: 1529 i vad avser s. k. prioriterad
studiecirkel i samhällskunskap,

13. att riksdagen avslår motionen 1972: 1529 i vad avser s. k. prioriterad
studiecirkel för handikappade,

14. att riksdagen avslår motionen 1972: 1529 i vad avser bidrag till
studieförbundens organisationskostnader,

15. att riksdagen avslår motionen 1972: 1534 om lika villkor för
studieförbund,

16. att riksdagen medger att reservationsanslaget till kommittéer
m. m. under åttonde huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret
1972/73 för försöksverksamhet med vuxenutbildning,

17. att riksdagen godkänner i propositionen 1972:26 förordade
ändringar av det statliga stödet till studiecirkelverksamheten,

18. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad

UbU 1972:17

som förordats i propositionen 1972: 26 utfärda erforderliga bestämmelser
om avgift för särskild prövning och fyllnadsprövning,

19. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1972: 26 om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete,

20. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1972: 26 om statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension
för vissa skolledare och lärare inom den kommunala
vuxenutbildningen,

21. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972: 1530 såvitt nu är i fråga till Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.,

22. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1972: 1530 såvitt nu är i fråga till Bidrag till
studiecirkelverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 165 000 000 kr.,

23. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1972: 1527 såvitt nu är i fråga till Bidrag
till studieförbund för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag
av 9 400 000 kr.

Stockholm den 20 april 1972

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson
i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Berndtson i Linköping
(vpk), fru Söder (c), herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Laag (s).

Reservationer

1. beträffande ett samlat program för hela vuxenutbildningen av herr
Berndtson i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »I motionen»
och slutar med »utredningars arbetsresultat» bort ha följande lydelse: »Enligt

motionen 1972: 498 bör vuxenutbildningens mål, organisation,
dimensionering och finansiering närmare utredas. I motionen 1972: 1527

UbU 1972:17

hävdas att en splittrad bild av olika aktiviteter inom vuxenutbildningen
fortfarande redovisas i Kungl. Maj:ts proposition. Även om SVUX erhållit
tilläggsdirektiv kommer som utskottet uppfattar det nämnda utrednings
arbetsområde ej att täcka vuxenutbildningsområdet i dess helhet.
Det är därför angeläget att Kungl. Maj:t låter utarbeta ett samlat
program för hela vuxenutbildningen med särskilt beaktande av de vuxenstuderandes
studiesociala situation och pedagogiska problem. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.»

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1527 såvitt nu är
i fråga och i anledning av motionen 1972: 498 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om ett samlat
program för hela vuxenutbildningen,

2. beträffande lagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande i vuxenutbildning
av herr Berndtson i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Frågan
om» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

»Frågan om lagstadgad rätt till tjänstledighet för deltagande i vuxenutbildning
tas upp i motionen 1972: 1527. Alltsedan 1968 har riksdagen
beträffande rätten till ledighet från arbetet hänvisat till att frågan bör
lösas avtalsvägen. Någon sådan lösning har inte kommit till stånd. Ett
grundläggande krav måste vara att man garanterar de vuxenstuderande
anställningstrygghet, dvs. rätt att återgå till tidigare anställningar och
sociala förmåner under studietiden. Enligt utskottets mening är det hög
tid att åtgärder vidtas och utskottet biträder därför motionärernas krav
på lagstiftning. Även andra skäl talar för att lagstiftningsvägen är den
mest ändamålsenliga. Avtal kommer sålunda inte att omfatta hela arbetsmarknaden,
vilket måste anses rimligt. Det förefaller också lämpligast
att tillgripa lagstiftning när det gäller de sociala förmåner som är
berörda, eftersom dessa i dag i allt väsentligt är reglerade i lag.»

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1527 såvitt nu är
i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att frågan
om lagstadgad rätt till tjänstledighet, med bibehållande av de
sociala förmånerna, för deltagande i vuxenutbildning bör bli
föremål för snabb utredning och att förslag härom snarast bör
föreläggas riksdagen,

3. beträffande elevantalet för inrättande av kurs i kommunal vuxenutbildning
av herrar Wikström (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c),
fru Söder (c) och herr Jonsson i Alingsås (fp) som anser

UbU 1972:17

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »motionen 1972: 1529» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att kurser inom den kommunala
vuxenutbildningen bör kunna inrättas med lägst åtta deltagare
på orter utanför tätort, i vilken anordnas treårig eller fyraårig linje av
gymnasieskolan. Detta synes vara en ur regionalpolitisk synpunkt rättvisare
anordning än den som föreslås i propositionen. Med utgångspunkt
i uppgifter om antalet ansökningar om dispens från kravet på lägst tolv
deltagare från orter utanför tätort har utskottet gjort den bedömningen
att förslaget i motionen om lägst åtta deltagare i kurs på orter utanför
tätort i kostnadshänseende kan anses likvärdigt med vad som i denna
del föreslås i propositionen. Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 1529.»

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande elevantalet inom den kommunala
vuxenutbildningen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag och
med bifall till motionen 1972: 1529 i denna del fattar beslut om
elevantalet i enlighet med vad utskottet förordat,

4. beträffande viss försöksverksamhet med heltidstjänster m. m. inom
den kommunala vuxenutbildningen av herr Nordstrandh (m) och fru
Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Försöksverksamhet
fr. o. m.» och slutar med »motionen 1972: 1531» bort
ha följande lydelse:

»I motionen 1972: 1531 föreslås viss försöksverksamhet med heltidstjänster
och huvudlärartjänster inom den kommunala vuxenutbildningen
som kan utgöra grund för skolöverstyrelsens ställningstaganden vid fullgörandet
av det utredningsarbete som aviseras i propositionen. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om värdet av en försöksverksamhet på
detta område och föreslår att för budgetåret 1972/73 efter medgivande
av skolöverstyrelsen får inrättas ett från försökssynpunkt skäligt antal
heltidstjänster och arvodestjänster som huvudlärare inom den kommunala
vuxenutbildningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.»

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 1531 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om viss
försöksverksamhet med heltidstjänster m. m. inom den kommunala
vuxenutbildningen,

5. beträffande lika villkor för studieförbund av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser

UbU 1972:17

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »I
motionen 1972: 1534» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande
lydelse:

»I motionen 1972: 1534 tas upp frågor som avser lika villkor för de
erkända studieförbunden. Utskottet, som konstaterar att studieförbunden
rymmer olika slag av medlemsorganisationer, finner att de i motionen
aktualiserade frågorna får ses mot den bakgrunden. Detta förhållande
kan dock inte få inskränka studieförbundens möjligheter att fritt
och på lika villkor verka inom folkbildningsarbetet. Särskilda i administrativ
ordning meddelade föreskrifter eller på annat sätt vidtagna
åtgärder av konkurrensbegränsande karaktär, varigenom ett eller flera
studieförbund ensidigt gynnas och övriga utesluts från viss verksamhet,
bör inte få förekomma. Vad utskottet anfört i anledning av motionen
1972: 1534 bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.»

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande lika villkor för studieförbund i anledning
av motionen 1972: 1534 ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört,

6. beträffande medel till bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »I motionen
1972: 1530» och slutar med »till medelsanvisningar» bort ha följande
lydelse:

»I anledning av motionen 1972: 1530 föreslår utskottet att till bidrag
till driften av kommunala skolor anvisas 152 000000 kr. för budgetåret
1972/73. Beträffande medelsanvisningen till bidrag till studiecirkelverksamhet
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår.»

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1972: 1530 såvitt nu är i fråga till Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 152 000 000 kr.,

7. beträffande medel till bidrag till studieförbund av herr Berndtson i
Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »I
motionen 1972: 1527» och slutar med »motionen 1972: 1527» bort ha
följande lydelse:

»I motionen 1972: 1527 begärs att anslaget Bidrag till studieförbund
för budgetåret 1972/73 skall förås upp med 9,7 milj. kr. på riksstaten i
enlighet med skolöverstyrelsens förslag. Studieförbundens verksamhet

UbU 1972:17

utgör en väsentlig del av vuxenutbildningen. Utskottet anser sig därför
böra tillstyrka det i motionen föreslagna anslagsbeloppet, vilket innebär
en ökning av anslaget med 0,3 milj. kr. jämfört med det belopp som
upptas i propositionen.»

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1972: 1527 såvitt nu är i fråga till Bidrag till
studieförbund för budgetåret 1972/73 anvisar ett belopp av
9 700 000 kr.

Särskilt yttrande

beträffande fritt och frivilligt folkbildningsarbete av herrar Wikström
(fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fru Söder (c) och herr Jonsson
i Alingsås (fp):

Studieförbunden har till huvuduppgift att bland vuxna bedriva studieoch
bildningsverksamhet av riksomfattande karaktär. Enligt kungörelsen
om statsbidrag till det frivilliga folkbildningsarbetet (1963: 463) skall
studieförbundens verksamhet utformas så, att det föreligger förutsättningar
för en objektiv och allsidig belysning av studieämnena. Arbetet
skall bedrivas i en anda av tolerans och respekt för oliktänkande och
på sådant sätt, att självständigt tänkande och ställningstagande främjas.
Enligt skolöverstyrelsens anvisningar skall studieverksamheten vara fri
och oberoende av direktiv från donatorer, medlemsorganisationer, företag
och andra intressenter.

I administrativ ordning meddelade bestämmelser som strider mot
andan i folkbildningskungörelsen kan icke accepteras.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1972