Utbildningsutskottets betänkande nr 7 år 1972 UbU 1972:7
Nr 7
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1972/73 i vad avser lärarutbildning jämte motioner.
1. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Majit har i propositionen 1972: 1
bil. 10 under rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 394—397 i utdrag
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden) behandlat vissa lärarutbildningsfrågor
av allmän karaktär.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1972: 1108 av fru Hjelm-Wallén m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om en övergripande översyn av lärarutbildningen,
1972: 1109 av herr Johansson i Skärstad (c) i vad avser hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till åtgärder för att underlätta
övergången från lärargärning till annat yrke,
1972: 1132 av herr Molin m. fl. (fp, c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär en översyn av lärarutbildningen i blockämnena
biologi, samhällskunskap och svenska med beaktande av de synpunkter
på den nuvarande situationen som anförts i motionen.
Utskottet. Efter ett omfattande utredningsarbete under 1960-talet beslöt
riksdagen år 1967 att utbildningen av klasslärare och den praktiskpedagogiska
utbildningen av lärare i läroämnen skulle reformeras (prop.
1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143). Den 1 juli 1968 kunde en ny utbildning
för dessa lärare starta vid 15 lärarhögskolor. I samband med
1967 års lärarutbildningsreform uttalade departementschefen att en
samordning av den yttre organisationen av lärarutbildningen inte borde
avse endast klasslärare och lärare i läroämnen utan även inbegripa de
många andra lärarkategorier som finns inom skolväsendet (prop. 1967: 4
s. 218).
År 1969 beslöt riksdagen om en ändrad organisation av utbildningen
vid de filosofiska fakulteterna med början den 1 juli 1969 (prop. 1969: 4,
SU 1969: 34, rskr 1969: 101).
I statsverkspropositionen år 1970 anförde föredragande statsrådet
under anslaget Yrkespedagogiska instituten att genom sammanförande
av olika slag av lärarutbildning till en gemensam utbildningsorganisation
möjlighet öppnades till ett mer rationellt utnyttjande av personella och
1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 7
UbU 1972: 7
2
materiella resurser men också till ökad samverkan i det inre arbetet
(prop. 1970: 1 bil. 10, s. 389, SU 1970: 88, rskr 1970: 215). Kungl. Maj:t
förordnade sedermera att de yrkespedagogiska instituten skulle samordnas
med berörda lärarhögskolor den 1 juli 1972.
I skrivelse den 6 oktober 1971 angående utbildning av lärare i vissa
yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan har skolöverstyrelsen — med
utgångspunkt i bl. a. yrkesutbildningsberedningens betänkande Reformerad
lärarutbildning (SOU 1970: 4) — lagt fram förslag om dels ämnesutbildning
på längre sikt jämte övergångsåtgärder, dels praktisk-pedagogisk
utbildning för nämnda lärare. Vidare tar överstyrelsen i detta sammanhang
upp lärarutbildningens yttre och inre organisation samt personalfrågor
i anslutning till utbildningsverksamhetens inordnande i lärarhögskolorganisationen.
Förslaget bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
Lärarutbildningskommittén (LUK) utreder frågor rörande utbildning
av lärare i bl. a. teckning, gymnastik, hemkunskap, barnavård, hushållsteknik,
familjekunskap, konsumentkunskap och dramatik. Till de sakkunnigas
uppgifter hör att lägga fram förslag om hur ämnesstudierna
liksom den praktisk-pedagogiska utbildningen skall organiseras. Enligt
statsmakternas beslut (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr 1970: 274) anordnas
provisoriskt den praktisk-pedagogiska delen av utbildningen av
lärare i musik inom lärarhögskolorganisationen fr. o. m. den 1 januari
1973.
Förskollärarlinje finns vid lärarhögskolorna i Kalmar och Kristianstad.
Inom skolöverstyrelsen pågår f. n. utredning om samverkan mellan
förskollärarutbildning och lågstadielärarutbildning. Den innebär bl. a.
gemensamt utnyttjande av lärarresurser och kan byggas ut ytterligare i
den mån integration av innehållet i utbildningarna för förskolstadiet
och lågstadiet genomförs.
I motionen 1972: 1108 föreslås en övergripande översyn av lärarutbildningen.
Enligt motionärerna är de pågående utredningarna
på lärarutbildningsområdet endast punktvisa insatser. Det görs
gällande att utredningarna inte har i uppgift att beakta vilka förändringar
i lärarutbildningen som behövs i anledning av de senaste årens
skolreformer.
Studerande på lågstadie- och mellanstadielärarlinjerna vid lärarhögskola,
som fått utbildning enligt 1968 års utbildningsplaner, utexaminerades
för första gången under läsåret 1970/71. Studerande som bedrivit
studier enligt den nya utbildningsorganisationen vid filosofisk
fakultet av år 1969 har ännu inte hunnit genomgå förberedande och avslutande
praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskolas ämneslärarlinje.
Tillräckligt underlag för att dra några slutsatser av den nya utbildningen
vid lärarhögskola finns därför enligt utskottets mening ännu
UbU 1972: 7
3
inte. Av statsrådsprotokollet framgår att skolöverstyrelsen i olika hänseenden
successivt ser över lärarutbildningen för att den skall motsvara
de krav som utvecklingen på skolans område ställer. Såsom tillsynsmyndighet
åligger det skolöverstyrelsen att göra de utbildningsplansrevisioner
som behövs. Det kan i sammanhanget noteras att skolöverstyrelsen
— med tanke på lärarutbildningens stora betydelse för skolans möjligheter
att uppnå sina mål — inom ramen för forsknings- och utvecklingsarbetet
startat ett särskilt projekt för kvalitativ utvärdering av lärarutbildningen.
De utredningar, som slutfört eller håller på att slutföra
sitt arbete inom lärarutbildningen, torde vidare resultera i en ökad
samverkan mellan olika slag av lärarutbildning på det område som mest
präglas av yrkesgemenskap, nämligen den praktisk-pedagogiska utbildningen
och den därtill knutna forskningen i praktisk pedagogik. En utveckling
i denna riktning främjar den helhetssyn på lärarutbildningsuppgiften,
som är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete i skolan
och som motionärerna också efterlyser. Med hänvisning till det anförda
och då frågan om en översyn av lärarutbildningen enligt utskottets
mening är för tidigt väckt förordar utskottet att yrkandet i motionen
1972: 1108 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1972:1132 tas upp frågor angående lärarutbildningen
i blockämnena bio lo g i, samhällskunskap
och svenska. Enligt skolstadgan (1971:235) krävs för behörighet
till tjänst som lärare i gymnasieskolan för ämnet biologi studiekurser om
sammanlagt 40 poäng samt för vart och ett av ämnena samhällskunskap
och svenska studiekurser om sammanlagt 60 poäng. Nuvarande behörighetsbestämmelser
innebär enligt motionärerna en kvantitativt otillräcklig
utbildningstid i dessa ämnen.
Utskottet, som inte finner skäl föreligga för att förorda en omprövning
av utbildningstidens längd för ämnena biologi, samhällskunskap
och svenska, avstyrker bifall till yrkandet i motionen 1972: 1132.
I motionen 1972: 1109 framhålls som angeläget att övergången till
annat yrke underlättas för dem som finner att de inte längre orkar med
att vara lärare. Motionären anser att den enskilde läraren och skolan
har ett gemensamt intresse av att personalfrågor av detta slag
får en tillfredsställande lösning.
Statens personalnämnd är central förvaltningsmyndighet för den personaladministrativa
verksamheten inom statsförvaltningen och inom
statsunderstödd verksamhet. Det åligger nämnden enligt dess instruktion
(1971: 469) bl. a. att inom sitt verksamhetsområde biträda myndigheter
och enskilda anställda med rådgivning, centralt svara för omplaceringsfrågor
och inom sitt verksamhetsområde följa utvecklingen av
de partiellt arbetsföras anställningsförhållanden och yttra sig i ärenden
om partiellt arbetsföra. Med partiellt arbetsför avses i detta samman
-
1 * Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 7
UbU 1972: 7
4
hang person som har eller förmodas kunna få särskilda svårigheter att
erhålla eller behålla ett förvärvsarbete på grund av fysiskt, psykiskt eller
socialt arbetshinder.
Beträffande anställningshavare som under innehav av anställning blivit
partiellt arbetsför kan i vissa fall erfordras särskilda arbetsvårdsåtgärder
i syfte att underlätta för den partiellt arbetsföre att återgå i aktivt
arbete. Vid exempelvis en omplacering till andra arbetsuppgifter måste
i vissa fall yrkesutbildning sättas in. Undergår tjänsteman sådan arbetsvärd
äger myndigheten befria tjänstemannen helt eller delvis från övriga
tjänstegöromål. Hithörande frågor behandlas i Kungl. Maj:ts cirkulär
angående anställningsvillkor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig
och statsunderstödd verksamhet (1971: 552).
Under sjunde huvudtiteln i riksstaten finns upptaget ett särskilt anslag
till lönekostnader vid viss omskolning och omplacering. Frågor om
anslagets utnyttjande prövas av statens personalnämnd.
Vidare finns inom arbetsmarknadsstyrelsen en arbetsvårdsbyrå.
Frågan om tjänstledighet från tjänst — för att t. ex. under viss tid
pröva annan yrkesverksamhet — behandlas i Kungl. Maj:ts cirkulär
om tjänstledighet med C-avdrag m. m. (1971: 1196). Cirkuläret avser att
åstadkomma en enhetlig praxis vid arbetsgivarnas prövning av sådan
tjänstledighet. Enligt gällande kollektivavtal (19 § sammanställningen
A punkterna 6 g och 8 AST) skall C-avdrag på lön tillämpas vid tjänstledighet
för att inneha kommunal eller enskild anställning, som ej är
statligt reglerad. Enligt cirkuläret bör i sådant fall ledigheten ej medges
för längre tid än sammanlagt högst 180 dagar under loppet av fem på
varandra följande kalenderår, om ej särskilda skäl föranleder annat. I
vissa fall av förening av tjänster m. m. föreligger författningsenlig rätt
till tjänstledighet utan särskilt beslut (statstjänstemannastadgan 1965: 601
och kommunaltjänstemannastadgan 1965: 602).
Eftersom lärares tjänstgöring är bunden till undervisning och statsbidrag
endast utgår till sådan verksamhet, har den lokala skolledningen
i en kommun f. n. mycket begränsade möjligheter att inom skolan placera
om lärare som inte klarar de psykiska påfrestningarna i det direkta
skolarbetet. En promemoria med diskussionsunderlag angående utformningen
av det statliga driftbidraget till skolväsendet har färdigställts
inom utbildningsdepartementet. Efter remittering av nämnda promemoria
bereds nu inom berörda departement frågan hur statsbidraget till
kommun för dess skolkostnader skall utformas på sikt. Beredningen kan
resultera i en annan typ av bidragskonstruktion än som finns i dag. Frågan
om utnyttjande av skolans resurser behandlas även av utredningen
rörande skolans inre arbete (SIA), som bl. a. har en särskild arbetsgrupp
för personalfrågor.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det föregående,
att motionen 1972: 1109 såvitt nu är i fråga inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.
UbU 1972: 7
5
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1972: 1108 om översyn av lärarutbildningen,
2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1132 om vissa blockämnen,
3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1109 i vad avser övergång
från läraryrket till annat yrke.
2. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna Fl—F2, s. 397—
404) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som erfordras för att
inordna de yrkespedagogiska instituten i lärarhögskolorna,
3. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 184 798 000 kr.,
4. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 33 889 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1972: 349 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c, fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
1. att nuvarande meritvärderingsbestämmelser för antagning till
ämneslärarlinjen vid lärarhögskola tillämpas även efter den 1 juli 1972
och tills vidare,
2. att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att på grundval av inkomna
remissynpunkter utarbeta ett nytt förslag till meritvärderingsbestämmelser,
1972: 1084 av fröken Andersson i Stockholm (c) och herr Mattsson
i Lane-Herrestad (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en översyn av läroplanen för utbildning av lärare för döva i syfte
att bibringa dessa tillräckliga kunskaper för att kunna undervisa i åtbördsspråket,
1972: 1109 av herr Johansson i Skärstad (c) i vad avser hemställan att
riksdagen beslutar att betygspoängen kompletteras med lämplighetstest
vid inträde på lärarhögskola,
1972: 1120 av herrar Larsson i Umeå (fp) och Ångström (fp) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att
de i statsverkspropositionen föreslagna 8+24 nya intagningsplatserna
som i motionen omnämnts tillförs lärarhögskolan i Umeå,
1972: 1124 av herr Lindkvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en översyn av möjligheterna att inom rimlig tid häva
bristen på talpedagoger och logopeder och att rationalisera deras verksamhet,
UbU 1972: 7
6
1972: 1169 av herrar Wiklund i Härnösand (s) och Ericson i Örebro
(s) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala
1. att lärare med fackämnesundervisning på linjer med yrkesinriktad
utbildning inom gymnasieskolan erbjuds s. k. överbryggande utbildning,
2. att den s. k. överbryggande utbildningen bör ske på rimliga studiesociala
villkor.
Utskottet. Föredragande statsrådet förordar vissa justeringar av lärarhögskolornas
intagningskapacitet under budgetåret 1972/73. Förslaget
innebär en ökning av antalet intagningsplatser för förskollärare och
lärare för specialundervisning m. m. och en minskning av antalet intagningsplatser
på lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinjerna jämfört
med innevarande budgetår.
Frågor som rör speciallärarutbildning m. m. tas upp i
tre motioner. Enligt statsrådsprotokollet beräknas medel för 120 nya
intagningsplatser på speciallärarlinjens utbildningsgren 1, som avser utbildning
av lärare för hjälpundervisning, observationsundervisning, undervisning
av elever med läs- och skrivsvårigheter, undervisning av rörelsehindrade
elever och undervisning av elever med synsvårigheter samt
8 nya intagningsplatser för blivande talpedagoger på utbildningsgren 2
och 24 nya intagningsplatser för lärare i särskolans träningsskola på utbildningsgren
3.
I motionen 1972: 1120 begärs att speciallärarlinjen vid lärarhögskolan
i Umeå, som f. n. omfattar utbildningsgren 1, kompletteras med viss utbildning
på utbildningsgrenarna 2 och 3. Motionärerna syftar därvid på
de 8 utbildningsplatser för talpedagoger, resp. 24 utbildningsplatser för
lärare i särskolans träningsskola som föredragande statsrådet begär medel
för. Som skäl anför motionärerna att bristen på talpedagoger och
lärare i särskolans träningsskola är speciellt stor i de nordliga länen.
De av motionärerna aktualiserade 8 intagningsplatserna för utbildning
av talpedagoger avses enligt överstyrelsen tillföras lärarhögskolan
i Stockholm, som f. n. har en undervisningsgrupp om 16 talpedagoger.
Härigenom kommer undervisningsgruppen vid lärarhögskolan i Stockholm
att bli fulltalig och kostnaden för intagningsökningar bli minsta
möjliga. Beträffande de av motionärerna berörda 24 intagningsplatserna
för lärare i särskolans träningsskola har utskottet inhämtat att överstyrelsen
avser föreslå att de förläggs till lärarhögskolan i Malmö med
hänsyn till bl. a. den mycket goda tillgången på praktikplatser inom regionen.
Utskottet, som finner angeläget att det för ett annat år övervägs
vilka möjligheter som finns att till lärarhögskolan i Umeå förlägga ytterligare
speciallärarutbildning, avstyrker med hänvisning till det anförda
bifall till yrkandet i motionen 1972: 1120.
I motionen 1972: 1124 föreslås en ökad utbildning av talpedagoger
och logopeder. Talpedagoger utbildas, efter grundläggande lärarutbild
-
UbU 1972: 7
7
ning och viss tids lärartjänstgöring, vid lärarhögskolorna i Stockholm
och Göteborg under en ettårig kurs. Talpedagogerna är verksamma
inom s. k. samordnad specialundervisning (klinik) i grundskolan och är
samtidigt rådgivare åt andra lärare. Logopedutbildningen omfattar sex
terminers studier i logopedi, fonetik och psykologi vid universiteten i
Stockholm och Lund. Logopederna medverkar vid läkarbehandling av
talrubbningar vid i första hand sjukhusens foniatiska avdelningar.
Utskottet, som under föregående år i betänkandet 1971: 8 ingående
behandlade frågan om utbyggnad av logoped- och talpedagogutbildningarna,
erinrar om att universitetskanslersämbetet i anslagsframställningen
för budgetåret 1972/73 anmält att ämbetet undersöker möjligheterna
att starta logopedutbildning på annan ort än Stockholm och Lund. Enligt
vad utskottet inhämtat torde denna utbyggnad kunna ske redan
under läsåret 1972/73.
Den i årets statsverksproposition föreslagna ökningen av antalet intagningsplatser
för talpedagoger innebär att utbildningskapaciteten vid
lärarhögskolorna nu höjts till 48 talpedagoger per år. När det gäller utbildningsbehovet
på sikt i fråga om talpedagoger ankommer det på skolöverstyrelsen
som tillsynsmyndighet att noga följa utvecklingen på området.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
yrkandet i motionen 1972: 1124.
Utbildningen av lärare i åtbördsspråket tas upp i motionen 1972: 1084.
Motionärerna önskar en utökad undervisningstid för detta ämne i speciallärarutbildningen.
Utskottet har i ärendet inhämtat att de grundläggande
kurserna i åtbördsspråk avses utgöra grund för den enskilde
lärarens fortsatta träning i ämnet. Härtill kommer att den lärare som
är intresserad av detta utbildningsmoment har möjlighet att välja åtbördsspråket
som specialarbete, vilket innebär en särskild kurs om 110
timmar i ämnet. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
bifall till yrkandet i motionen 1972: 1084.
Enligt riksdagens beslut skall lärarutbildningen bestå av en treårig
ämnesteoretisk utbildning följd av en ettårig praktisk-pedagogisk utbildning
(prop. 1967:4, SU 1967:51, rskr 1967: 143). Skolöverstyrelsen
är central intagningsmyndighet för den sistnämnda utbildningen. Med
utgångspunkt i statsmakternas beslut har överstyrelsen år 1970 gjort
den bedömningen att studerande som efter tre års studier enligt den
nya utbildningsordningen uppnår maximala eller nästan maximala resultat,
dvs. 120 poäng med betyget väl godkänd på alla eller de flesta
studiekurserna, vid intagning till ämneslärarlinje bör
tillgodoräknas fler meritpoäng för sin ämnesteoretiska utbildning än den
som breddar sin utbildning genom att gå utanför 120 poäng men erhåller
betyget godkänd på de olika studiekurserna. Studiekurser, som
fordras för behörighet, ger därför högre meritpoäng än studiekurser
över 120 poäng. Företrädet mellan de sökande till ämneslärarlinje av
-
UbU 1972: 7
8
görs i första hand på grundval av det meritpoängtal som framräknats
för varje sökande. För sökande till lärarutbildning som omfattar ekonomiskt
eller tekniskt ämne meritvärderas inte bara universitets- och
högskolutbildning utan även viss praktisk verksamhet. I fråga om sökande
för vilka ett meritpoängtal inte kan beräknas enligt de allmänna normerna
sker vid intagningen en särskild bedömning.
I motionen 1972: 349 yrkas att beslutet från år 1970 om reducerad
meritpoäng för studiekurser över 120 poäng skall upphävas samt att nya
meritvärderingsbestämmelser för intagning till lärarhögskolas ämneslärarlinje
skall utarbetas.
Skolöverstyrelsen har den 3 mars 1972, alltså sedan motionen väcktes,
utfärdat kompletterande intagningsbestämmelser. Enligt dessa skall meritpoäng
för studiekurser över 120 poäng inte reduceras fullt så mycket
som tidigare angetts. Vidare skall högre meritpoäng tillgodoräknas för
en C- och D-kurs inom ramen för 120 poäng än för en A- eller B-kurs.
Detta senare skall dock ske först vid intagning för höstterminen 1973.
Därjämte överväger skolöverstyrelsen frågan om poängvärdet av s. k.
praktiska meriter även för andra än lärare i ekonomiskt eller tekniskt
ämne. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkandena
i den förevarande motionen 1972: 349 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
I motionen 1972: 1109 önskas kompletterande lärarlämplighetsprov.
Utskottet vill erinra om att 1960 års lärarutbildningssakkunniga
(LUS) i sitt huvudbetänkande ingående diskuterade frågan om
lärarlämplighetsprov som ett av instrumenten vid intagning till lärarhögskola.
LUS konstaterade emellertid att allmänt accepterade prov
som kan användas för urval inte fanns. Utskottet, som finner det svårt
att bedöma möjligheterna att inom en snar framtid skapa lärarlämplighetsprov
för urval bland ett stort antal sökande, anser det inte lämpligt
att riksdagen nu gör något uttalande i ärendet och avstyrker därför bifall
till förevarande yrkande i motionen 1972: 1109.
I motionen 1972: 1169 föreslås dels att en kompletterande utbildning
anordnas för lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan, dels
att denna utbildning får genomgås på ekonomiska villkor som är rimliga
med hänsyn till lärarnas tidigare yrkesverksamhet.
Utskottet har under punkten 1 Vissa gemensamma frågor berört skolöverstyrelsens
förslag den 6 oktober 1971 till framtida utbildning
av lärare i yrkesinriktade ämnen vid lärarhögskola. För
lärare inom t. ex. området för industri och hantverk föreslås — i överensstämmelse
med vad som i dag gäller för lärare i s. k. läroämnen —
en praktisk-pedagogisk utbildning om 40 veckor. Denna utbildning avses
föregås av antingen en högre specialkurs inom vederbörande lärares
ämnesområde eller en särskilt organiserad ämnesutbildning, som skall
UbU 1972: 7
9
tillgodose lärarnas behov av allmän och fackteoretisk utbildning i anledning
av gymnasieskolreformen. I motionen 1972: 1169 åsyftas anordnandet
av den sistnämnda kursen. Skolöverstyrelsens förslag till utbildning
av lärare i yrkesinriktade ämnen bereds f. n. inom utbildningsdepartementet.
Beträffande den av motionärerna berörda frågan om ersättning
till sådan lärare inom industri och hantverk, som genomgår kurs
för att erhålla erforderliga ämneskunskaper innan den praktisk-pedagogiska
utbildningen påbörjas, hänvisar utskottet till det pågående beredningsarbetet.
Samtidigt härmed erinras om att Kungl. Majit den 27 maj
1971 meddelat bestämmelser om ersättning vid kortare ämnesutbildning
för ifrågavarande lärarkategorier innebärande utbildningsarvode motsvarande
Ug 6. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkandena
i motionen 1972: 1169 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Inordnandet av de yrkespedagogiska instituten i lärarhögskolorganisationen
innebär bl. a. att det kommer att föreligga behov
av att inräkna delar av den yrkestekniska lärarutbildningen i underlaget
för vissa tjänster vid lärarhögskola. Kungl. Majit har begärt bemyndigande
att vidta erforderliga åtgärder i samband med nämnda inordnande.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att besluta om antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att vidta de åtgärder
som erfordras för att inordna de yrkespedagogiska instituten
i lärarhögskolorna,
3. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
184 798 000 kr.,
4. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 33 889 000
kr.,
5. att riksdagen avslår motionen 1972: 1120 om talpedagogutbildning
m. m. vid lärarhögskolan i Umeå,
6. att riksdagen avslår motionen 1972: 1124 om ökad utbildning
av talpedagoger och logopeder,
7. att riksdagen avslår motionen 1972: 1084 om undervisning i
åtbördsspråket,
8. att riksdagen avslår motionen 1972: 349 om intagning till lärarhögskolas
ämneslärarlinje,
9. att riksdagen avslår motionen 1972:1109 i vad avser lärarlämplighetsprov,
10. att riksdagen avslår motionen 1972: 1169 om kompletterande
utbildning m. m. för vissa lärare i yrkesinriktade ämnen.
UbU 1972: 7
10
3. Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Folkskoleseminarierna:
Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
F 3—F 4,s. 404—405) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Folkskoleseminarierna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 3 585 000 kr.,
2. till Folkskoleseminarierna: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 60 000 kr.
4. Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader. Förskoleseminarierna:
Materiel m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
F 5—F 6,s. 405—408) och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om antalet
intagningsplatser vid förskollärarutbildningen,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om fördelningen
av intagningsplatser till förskollärarutbildning mellan
lärarhögskolor och förskoleseminarier,
3. att riksdagen till Förskoleseminarierna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 28 531 000
kr.,
4. att riksdagen till Förskoleseminarierna: Materiel m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 468 000
kr.
5. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader. Gymnastik-
och idrottshögskolorna: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkterna
F 7—F 8, s. 409—411) föreslagit riksdagen att
1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 9 154 000 kr.,
2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 310 000 kr.
I motionen 1972: 1104 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, fp, m) hemställs
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag på 25 000 kr. till
Ernst Idla, Stockholm, för fullföljande och sammanställande av dennes
forskningsarbete.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Ernst Idlas verksamhet
inom gymnastiken betytt mycket för utvecklingen på gymnastikens
område och att det är angeläget att den av motionärerna berörda verksamheten
kan fortsätta. Yad beträffar forskningsprojekt av ifrågavarande
typ erinras om att de inte brukar finansieras genom särskilda av
riksdagen beslutade anslag utan av forskningsråden (motsv.). Med hänvisning
härtill anser utskottet att yrkandet i motionen inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd och hemställer
UbU 1972: 7
11
1. att riksdagen avslår motionen 1972: 1104 om visst forskningsbidrag,
2. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Utbildningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 9 154 000 kr.,
3. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Materiel
m.m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
310 000 kr.
6. Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader. Seminarierna
för huslig utbildning: Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkterna
F9—F 10, s. 411—413) föreslagit riksdagen att
1. till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 16 862 000 kr.,
2. till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 396 000 kr.
I motionen 1972: 686 av fru Fraenkel m. fl. (fp, m) hemställs
1. att riksdagen uppskjuter ställningstagandet till frågan om avveckling
av seminariet för huslig utbildning i Stockholm i avvaktan på lärarutbildningskommitténs
förslag till utbildning av lärare i s. k. övningsämnen
m. m. samt skolöverstyrelsens förslag till utbildning av dietister,
2. att skolöverstyrelsen bemyndigas fördela intagningsplatserna på
hushållslärarlinjen så att seminariet i Stockholm tilldelas 24 platser till
läsåret 1972/73.
Utskottet. Seminarium för huslig utbildning finns i Göteborg, Stockholm,
Umeå och Uppsala. Vid dessa seminarier utbildas lärare i bl. a.
textilslöjd, hemkunskap och barnavård. Av statsrådsprotokollet framgår
att föredragande statsrådet avser föreslå Kungl. Majit att avveckla
seminariet för huslig utbildning i Stockholm.
I motionen 1972: 686 framhålls att lärarutbildningskommittén (LUK)
har i uppdrag att utreda den framtida organisationen för utbildning av
lärare i bl. a. textilslöjd, hemkunskap och barnavård och att denna utredning
räknar med att lägga fram sitt huvudbetänkande under hösten
1972. Motionärerna hävdar att LUK:s förslag bör avvaktas innan utbildningsorganisatoriska
beslut på detta område fattas och föreslår dels
att riksdagen under angivna förhållanden inte beslutar om nedläggning
av Stockholmsseminariet, dels att skolöverstyrelsen får fördela det av
Kungl. Majit föreslagna antalet intagningsplatser på hushållslärarlinjen
mellan fyra seminarier i stället för tre under budgetåret 1972/73.
Utskottet delar Kungl. Maj:ts uppfattning att Stockholmsseminariet
bör avvecklas. Vad beträffar tidpunkten för avvecklingen synes denna
få bli beroende av bl. a. erforderliga samråd med berörda personalorga
-
UbU 1972: 7
12
nisationer. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj:t få befogenhet att
senarelägga avvecklingen. Kungl. Maj:t bör vidare kunna bemyndiga
skolöverstyrelsen att fördela antalet intagningsplatser på hushållslärarlinjen
mellan befintliga fyra seminarier. Vad utskottet sålunda förordat
bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 686 såvitt nu är i
fråga beslutar att seminariet för huslig utbildning i Stockholm
skall avvecklas och som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört om tidpunkten för avvecklingen,
2. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 686 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande fördelningen av antalet intagningsplatser på
hushållslärarlinjen,
3. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 16 862 000 kr.,
4. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Materiel
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
396 000 kr.
7. Slöjdlärarscminariet: Utbildningskostnader. Slöjdlärarseminariet: Materiel
m.m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna Fil
—F 12, s. 413—414) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Slöjdlärarseminariet: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 1 309 000 kr.,
2. till Slöjdlärarseminariet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 62 000 kr.
8. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Kungl. Maj:t
har (punkt F 13, s. 414—417) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet av kurser vid
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 13 476 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1972: 1096 av herr Eskel (s) och fru Berglund (s) vari hemställs att
riksdagen uttalar att tre administrativa kurser må anordnas vid statens
institut för högre utbildning av sjuksköterskor under budgetåret 1972/73
inom ramen för ifrågavarande anslag,
1972: 1161 av herr Stålhammar m. fl. (fp, c, m, vpk) vari hemställs
att riksdagen beslutar att kursdeltagare i de av Kungl. Maj:t föreslagna
UbU 1972: 7
13
fem fortbildningskurserna om 19 veckor erhåller studiebidrag från
SIHUS motsvarande Ug 6 i de fall då löneförmåner ej utgår från huvudman.
Utskottet. De av riksdagen godkända riktlinjerna för vidareutbildning
av sjuksköterskor m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259)
innebär bl. a. att institutet för högre utbildning av sjuksköterskor
(SIHUS) i fortsättningen skall svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet
i anslutning till denna. Övergångsvis kan dock vissa uppgifter
utanför lärarutbildningen ligga kvar hos institutet.
I motionen 1972: 1161 tas upp frågan om ersättning under utbildningstiden
till vissa deltagare i en lärarkurs vid SIHUS. Utskottet vill
först kort beröra vilka regler som gäller på detta område.
Lärarutbildning vid SIHUS genomgås som regel i tjänsten, dvs. med
lön utan avdrag. För dem, som vid påbörjande av lärarutbildningen
saknar huvudman, finns av bl. a. rekryteringsskäl ett system med utbildningsarvode
motsvarande viss löneklass. Detta bidragssystem förekommer
i dag vid viss speciallärarutbildning vid lärarhögskola samt vid
utbildning av lärare i vårdyrkesämnen och andra yrkesinriktade ämnen
vid SIHUS och yrkespedagogiskt institut.
Utbildningen av lärare i vårdyrken kan omfatta en sammanhängande
ämnesteoretisk och praktisk-pedagogisk utbildning om tre terminer,
varvid till dem som saknar huvudman utgår ersättning med arvode motsvarande
Ug 6 under hela utbildningstiden. I stället för utbildning om
tre terminer har tidigare i en lärarbristsituation anordnats en kortare
praktisk-pedagogisk utbildning. Denna utbildning kan numera följas upp
med en ämnesteoretisk kompletterande fortbildning om 22 veckor. Härvid
utgår till dem som saknar huvudman ersättning med arvode motsvarande
Ug 6.
I årets statsverksproposition anmäls att under budgetåret 1972/73
skall anordnas en ämnesteoretisk kompletterande fortbildningskurs om
19 veckor, varunder studiemedel föreslås utgå till deltagarna. Kursen
är avsedd för dem som tidigare i en lärarbristsituation genomgått kortare
praktisk-pedagogisk utbildning för lärare i vårdyrken vid yrkespedagogiskt
institut och för dem som i omedelbar anslutning till fortbildningen
skall genomgå praktisk-pedagogisk utbildning.
Motionärerna hemställer att kursdeltagare i de av Kungl. Maj:t föreslagna
fortbildningskurserna om 19 veckor enligt skolöverstyrelsens
förslag skall erhålla utbildningsarvode motsvarande Ug 6 i de fall då
lön utan avdrag ej utgår från huvudman. Som motiv för yrkandet i
motionen 1972: 1161 anförs bl. a. rättviseskäl. Av statsrådsprotokollet
framgår att det vid SIHUS under budgetåret 1972/73 jämsides med
föreslagen kompletterande fortbildningskurs om 19 veckor skall anordnas
kompletterande fortbildningskurs om 22 veckor, varvid kursdel
-
UbU 1972: 7
14
tagare erhåller utbildningsarvode motsvarande Ug 6 i de fall då lön utan
avdrag ej utgår från huvudman.
Utskottet finner att enhetliga ersättningsregler bör gälla för deltagare
i förevarande fortbildningskurser. Utbildningsarvode motsvarande Ug 6
torde också ha en rekryteringsfrämjande effekt för ifrågavarande fortbildningskurs.
Av angivna särskilda skäl tillstyrker utskottet bifall till
yrkandet i motionen 1972: 1161. Det ankommer på Kungl. Majit att
meddela bestämmelser om utbildningsarvode motsvarande Ug 6 till deltagare
i fortbildningskurser om 19 veckor, när huvudman saknas.
Enligt statsrådsprotokollet skall en administrativ kurs anordnas vid
SIHUS under budgetåret 1972/73. I motionen 1972: 1096 begärs att
ytterligare två sådana kurser skall komma till stånd vid institutet under
nästa budgetår.
Den 20 april 1971 överlämnade Svenska landstingsförbundet till
universitetskanslersämbetet en promemoria Yrkesinriktad utbildning för
administratörer. En av ämbetet tillsatt arbetsgrupp har den 31 januari
1972 avgett förslag till två yrkesinriktade studiekurser om vardera en
termin i hälso- och sjukvårdsadministration vid filosofisk fakultet. Detta
förslag remissbehandlas f. n. Med hänvisning härtill och till det förhållandet
att Kungl. Majit enligt statsrådsprotokollet förutsätts kunna besluta
om utbyte av planerad kurs vid SIHUS mot annan mer angelägen
kurs föreslår utskottet att riksdagen avstyrker bifall till yrkandet i motionen
1972: 1096.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1161 och med avslag
å Kungl. Maj:ts förslag såvitt nu är i fråga beslutar att utbildningsarvode
skall utgå i enlighet med vad utskottet förordat,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att besluta om anordnandet
av kurser vid statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor,
3. att riksdagen till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
13 476 000 kr.,
4. att riksdagen avslår motionen 1972: 1096.
9. Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt F 14, s. 417—418) och hemställer
att riksdagen till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 2 342 000 kr.
10. Lärares fortbildning m. m. Kungl. Majit har (punkt F15, s. 418
—423) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 39 453 000 kr.
UbU 1972: 7
15
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1972: 689 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om att skolöverstyrelsen erhåller uppdraget
att ordna fortbildning av lärare, som undervisar i ämnet musik på lågoch
mellanstadiet, i enlighet med de krav som införandet av Lgr 69
ställer i ämnet musik,
1972: 692 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att inom ramen för anslaget till lärares fortbildning
m. m. anordnas skolledarutbildning i den utsträckning som
skolöverstyrelsen äskat medel för,
1972: 705 av herr Wikström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att en plan för utbyggnad av skolledarutbildningen
upprättas med sikte på en obligatorisk enterminsutbildning
för i första hand samtliga nyutnämnda skolledare,
1972: 1089 av fru Berglund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
om påbyggnadsutbildning i enlighet med skolöverstyrelsens förslag
inom områdena anatomi, fysiologi och mikrobiologi samt föreslår
Kungl. Maj:t inrätta de tjänster som skolöverstyrelsen föreslagit,
1972: 1114 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar ge Kungl. Maj:t i uppdrag att ordna kompletterande
ämneskurser som ger hushållslärare behörighet för tjänster inom arbetsterapin,
1972: 1146 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär initiativ som syftar till att en skoladministrativ utbildning
och forskning lokaliseras till Umeå universitet.
Utskottet. Statens andel av kostnaderna för fortbildning uppgår f. n.
under detta anslag till ca 36 milj. kr. Av statsrådsprotokollet framgår
att det inom skolöverstyrelsen finns en arbetsgrupp med uppgift att utreda
frågor rörande fortbildningens mål, innehåll och organisation.
I motionerna 1972: 692, 1972: 705 och 1972: 1146 tas upp frågor som
gäller skoladministrativ utbildning och forskning.
Av skolöverstyrelsens anslagsframställning framgår bl. a. att skolledare
i grundskolan sedan några år erbjuds en grundläggande chefsutbildning,
som f. n. omfattar tre veckor fördelade på dels två veckors
grundkurs, dels en veckas uppföljningskurs. På grund av begränsad
medelstillgång har endast skolledare förordnade den 1 juli 1965 eller
senare kunnat erbjudas denna utbildning. Skolledare i grundskolan förordnade
före nämnda datum erbjuds fem dagars fortbildningskurser av
grundläggande karaktär. Överstyrelsens mål är att i fortsättningen alla
nyförordnade skolledare i grundskolan skall erbjudas en grundläggande
chefsutbildning omfattande tre veckor. För motsvarande kategorier skolledare
i gymnasieskolan finns tre veckors utbildning fr. o. m. budgetåret
1971/72. Den står öppen för samtliga skolledare inom gymnasieskolan.
UbU 1972: 7
16
För skolledare inom kommunal vuxenutbildning och skolledare vid folkhögskola
ordnas fem dagars fortbildningskurser. Överstyrelsen uppger
att sökandefrekvensen till samtliga skolledarkurser är mycket hög.
I motionen 1972: 705 framhålls att det föreligger behov av skoladministrativ
utbildning. Utskottet delar denna uppfattning. Som framgår
av bl. a. förevarande motion försiggår forsknings- och utvecklingsarbete
kring skolledningsfrågor vid exempelvis institutionen för pedagogik vid
lärarhögskolan i Malmö. Den aktualiserade frågan om en obligatorisk
skoladministrativ fortbildning om en termin hör samman med de övriga
frågor om skolledarutbildning, som överstyrelsen f. n. enligt uppgift
arbetar med. Utskottet vill inte genom något principiellt uttalande föregripa
de överväganden i ärendet som pågår. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1972: 705.
I motionen 1972: 1146 önskas att skoladministrativ utbildning och
forskning förläggs till Umeå. Utskottet, som hänvisar till de överväganden
i hithörande frågor som pågår inom skolöverstyrelsen, avstyrker
bifall till yrkandet.
I motionen 1972: 692 krävs att det inom ramen för anslaget Lärares
fortbildning m. m. skall anordnas skolledarutbildning under budgetåret
1972/73 för det belopp som överstyrelsen i sin anslagsframställning begärt
för ändamålet. Utskottet, som anser det angeläget att skolledarfortbildning
anordnas inom ramen för förevarande anslag i så stor utsträckning
det är möjligt utan att andra väsentliga fortbildningsaktiviteter
därigenom inskränks, finner att yrkandet i motionen 1972: 692
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1972: 1114 föreslås en sådan utbildning för hushållslärare
som ger behörighet till tjänst som dietist med terapeutisk inriktning.
Utskottet har inhämtat att skolöverstyrelsen har planer på att under
budgetåret 1972/73 få till stånd en ettårig utbildning med bl. a. det syfte
som motionärerna tar upp. Den avses bli anordnad antingen som specialkurs
inom gymnasieskolan eller som särskild kurs vid seminarium
för huslig utbildning och stå öppen för hushållslärare med viss praktik
från sjukhuskök och för ekonomiföreståndare. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1972: 1114.
I motionen 1972:689 hemställs om särskilda fortbildningsåtgärder
för lärare i musik på grundskolans låg- och mellanstadier i anledning
av att ny läroplan i grundskolan införts. Utskottet har erfarit att skolöverstyrelsen
avser att genomföra ett fortbildningsprojekt i musik, som
främst riktar sig till lärare på grundskolans låg- och mellanstadier. Projektet
förutsätts omfatta två televisionsprogram, ett antal radioprogram
och tryckt material. Huvuddelen av fortbildningen avses att genomföras
under vårterminen och höstterminen 1974. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i den förevarande
motionen 1972: 689.
UbU 1972: 7
17
I motionen 1972: 1089 tas upp frågor om lärarutbildning och lärartjänster
i vissa ämnen på studievägar huvudsakligen inom vårdområdet.
Av statsrådsprotokollet framgår att utbildning inom områdena anatomi,
fysiologi och mikrobiologi skall anordnas i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag den 6 oktober 1971 angående utbildning av lärare i vissa
yrkesinriktade ämnen. Utskottet erinrar om att överstyrelsens förslag
i övrigt bereds inom utbildningsdepartementet, varvid bl. a. frågorna
om ersättning under utbildningstiden och om tjänster kommer att behandlas.
Med hänvisning härtill anser utskottet att yrkandet i motionen
1972: 1089 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 39 453 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972: 705 om en plan för utbyggnad
av skolledarutbildningen,
3. att riksdagen avslår motionen 1972:1146 om skoladministrativ
utbildning m. m. i Umeå,
4. att riksdagen avslår motionen 1972: 692 om intensifierad
skolledarutbildning,
5. att riksdagen avslår motionen 1972: 1114 om dietistutbildning
med terapeutisk inriktning,
6. att riksdagen avslår motionen 1972: 689 om fortbildning i
musik,
7. att riksdagen avslår motionen 1972: 1089 om påbyggnadsutbildning
i vissa ämnen inom vårdområdet.
11. Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt F16, s. 423)
föreslagit riksdagen att, under förutsättning att Stockholms kommun
eller Stockholms läns landstingskommun bidrar till verksamheten i angiven
omfattning, till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 742 000 kr.
Utskottet. Bidrag till Ericastiftelsen utgår f. n., enligt överenskommelse
med Stockholms kommun, från statens sida med ca 45 procent
och från kommunens sida med ca 55 procent av stiftelsens kostnader
enligt fastställd stat. Stockholms kammarkontor har i skrivelse den 14
december 1971 meddelat att drätselnämnden beslutat föreslå kommunstyrelsen
att meddela att kommunen i fortsättningen inte kommer att
bestrida kostnader för stiftelsen. Enligt statsrådsprotokollet pågår förhandlingar
om att bidragsgivningen skall övertas av Stockholms läns
landstingskommun. Enligt vad utskottet inhämtat har överenskommelse
i statsbidragsfrågan ännu inte träffats. Enligt utskottets mening bör riksdagen
nu kunna anvisa ett förslagsanslag av 742 000 kr. att disponeras
under förutsättning att annan huvudman bidrar till verksamheten i den
UbU 1972: 7
18
i statsrådsprotokollet angivna omfattningen. Om ytterligare medel behövs
under budgetåret 1972/73 därför att annan huvudman än staten
bidrar i mindre omfattning än som angetts i statsrådsprotokollet, bör
erforderliga medel begäras på tilläggsstat.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 742 000 kr. att disponeras under
förutsättning att annan huvudman bidrar till verksamheten i
den i propositionen angivna omfattningen.
Stockholm den 21 mars 1972
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg
(m), fru Laag (s) och fru Nordlander (vpk).
Vid punkten 6 ersattes herr Elmstedt (c) av fröken Andersson i
Stockholm (c).
Vid punkterna 8—10 ersattes herr Richardson (fp) av herr Stålhammar
(fp).
Reservationer
1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) beträffande vissa blockämnen
av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson
(fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och fru
Sundberg (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »motionen 1972: 1132» bort ha följande
lydelse:
»Utskottet, som konstaterar att med utgången av läsåret 1971/72 tre
år förflutit sedan det nya utbildningssystemet vid de filosofiska fakulteterna
börjat tillämpas, finner att tiden nu är inne för att pröva huruvida
behörighetsbestämmelserna för tjänst som lärare i de s. k. blockämnena
biologi, samhällskunskap eller svenska är lämpligt avpassade.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att vidta erforderliga åtgärder härför.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet sålunda förordat.»
UbU 1972: 7
19
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen i anledning av motionen 1972:1132 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om utbildningen
inom blockämnena biologi, samhällskunskap och
svenska vid filosofisk fakultet,
2. vid punkten 10 (Lärares fortbildning m. m.)
a. beträffande skolledarutbildning av herrar Wikström (fp) och Stålhammar
(fp) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »I
motionen 1972: 705» och slutar med »motionen 1972: 705» bort ha följande
lydelse:
»I motionen 1972: 705 framhålls att det föreligger behov av skoladministrativ
utbildning. Utskottet delar denna uppfattning. Skolledarna
har en så central ställning i den svenska skolan att deras sätt att sköta
sin befattning får bedömas ha mycket stor inverkan på undervisningens
utfall ur olika aspekter och på elevernas totala skolsituation. Ett utbildningsprogram
för skolledare, som inte består av små kurser utan har en
sådan omfattning att det ger skolledarna förutsättningar att fungera
som både administrativa och pedagogiska ledare för den mycket kostnadskrävande
verksamhet som skolan är, bör snarast komma till stånd.
Ett fastställande av ett sådant program ligger helt i linje med uttalanden
som gjorts av skolöverstyrelsen. Utskottet föreslår att riksdagen som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda förordat.»
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 705 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet förordat om
skolledarutbildning,
b. beträffande fortbildning av skolledare av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »I
motionen 1972: 692» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande
lydelse:
»I motionen 1972: 692 krävs att det inom ramen för anslaget Lärares
fortbildning m. m. skall anordnas skolledarutbildning under budgetåret
1972/73 för det belopp som överstyrelsen i sin anslagsframställning
begärt för ändamålet. Utskottet, som finner att skolledarfortbildning
är en synnerligen väsentlig fortbildningsverksamhet, anser att denna
bör starkt prioriteras och att skolöverstyrelsen därför bör avsätta medel
så att överstyrelsens ifrågavarande förslag kan genomföras. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet sålunda förordat.»
UbU 1972: 7
20
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 692 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda förordat
om fortbildning av skolledare,
Särskilda yttranden
1. vid punkten 2 (Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. Lärarhögskolorna: Driftkostnader) beträffande lärarlämplighetsprov
av herr Johansson i Skärstad (c):
»Vid intagning till lärarutbildning finns f. n. inga prov avseende personlig
lämplighet för läraryrket. De ökande svårigheterna för lärarna
i skolan ställer ökade krav på lärarens person. Det är därför enligt min
mening angeläget att man snarast får fram kriterier för vad som konstituerar
personlig lämplighet som lärare samt att man därefter vid urval
bland behöriga sökande gör försök med lämplighetsprov vid ett antal
lärarhögskolor.»
2. vid punkten 6 (Seminarierna för huslig utbildning: Utbildningskostnader.
Seminarierna för huslig utbildning: Materiel m. m.) beträffande
avveckling av Stockholmsseminariet av herrar Wikström (fp), Richardson
(fp), Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):
»Av statsrådsprotokollet framgår att föredragande statsrådet avser
föreslå Kungl. Maj:t att avveckla seminariet för huslig utbildning i
Stockholm utan att avvakta lärarutbildningskommitténs förslag. Enligt
vad vi erfarit är lokalsituationen för Stockholmsseminariet inte sämre
än att utbildningen kan pågå ytterligare under några år. Enligt uppgift
visar nyligen utarbetade prognoser att den i statsverkspropositionen
föreslagna intagningen av hushållslärare på sikt kommer att ge upphov
till obalans mellan tillgång och efterfrågan på personer med denna utbildning,
om intagningen under följande år inte ökas. Det finns nämligen
anledning räkna med att hushållslärare i ökad utsträckning kommer
att utnyttjas för bl. a. kost- och dietupplysning inom den förebyggande
sjuk- och hälsovården samt i konsulent- och terapiverksamhet
inom olika grenar av socialvården.
Med anledning av bl. a. lokalsituationen för Stockholmsseminariet
på sikt har vi accepterat ett principbeslut om avveckling. Av handlingarna
i ärendet framgår emellertid att varken skolöverstyrelsen, lärarutbildningskommittén
eller berört seminarium har fått lämna synpunkter
på det förslag om nedläggning som lades fram i propositionen. Själva
handläggningen av detta ärende är enligt vår mening anmärkningsvärd.»
TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1972