Utbildningsutskottets betänkande nr 4 år 1972

UbU 1972:4

Nr 4

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1972:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1972/73 till högre utbildning
och forskning jämte motioner.
Centrala myndigheter m. m.

1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader. Universitetskanslersämbetet:
Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1972: 1 bil. 10 framlagda förslag (punkterna E 1—E 2, s.
276—278 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 10 110 000 kr.,

2. till Universitetskanslersämbetet: Utredningar m. m. ett reservationsanslag
av 1 575 000 kr.

2. Nämnden för socionomutbildning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt E4, s. 280—281) och hemställer

att riksdagen till Nämnden för socionomutbildning för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 214 000 kr.

Universiteten m. m.

3. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Maj:t har under rubriken Vissa
gemensamma frågor (s. 282—296) behandlat vissa universitetsfrågor av
allmän karaktär.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 243 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär en översyn av förvaltningsutbildningen i enlighet med vad i
motionen anförts,

1972: 244 av herrar Petersson i Röstånga (fp) och Levin (fp) vari
hemställs att riksdagen begär hos Kungl. Maj:t att i motionen föreslagen
högskoleutbildning inrättas,

1972: 344 av herr Fiskesjö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att utbyggnaden av den filosofiska fakulteten i Linköping och
universitetsfilialerna i Karlstad, Växjö och Örebro skall ske i enlighet
med den plan som angetts i universitetskanslersämbetets petita för budgetåret
1972/73,

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 4

UbU 1972: 4

[

2

1972: 501 av herr Hermansson m. fl (vpk) vari hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen anhåller om sådan ändring av utbildningskungörelsen
att lagstadgad rätt till utbildning tillförsäkras alla oberoende av
ålder i syfte att öka arbetarklassens möjligheter till studier och utbildning
på alla områden,

2. hos regeringen anhåller om utredning om hur spekulationen på
läromedelsmarknaden skall stoppas och om nya former för läromedel så
att större valfrihet och kombinationsmöjligheter för skolarbetarna erhålles,
vilket skulle underlätta kritiska studier,

1972: 702 av fru Sundberg m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att försöksverksamheten med decentraliserad
universitetsutbildning i Växjö får omfatta också fysik och kemi
fr. o. m. läsåret 1972/73,

1972: 1113 av herr Jonasson m. fl. (c) i vad avser hemställan att
riksdagen beslutar hemställa hos Kungl. Maj:t

1. att i regleringsbrev för budgetåret 1972/73 avseende anslag till
universiteten m. m. anvisa erforderliga medel för fakulteternas driftkostnad
vid varje filial för sig,

2. att olika samhällsintressen ges representation i samarbetsnämnderna
och att dessa formellt underställs respektive konsistorium,

1972: 1133 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
bemyndigar Kungl. Maj:t att i de fall då en minskad studenttillströmning
leder till besparingar på anslagen för avlöningar till lärarpersonal använda
medel från detta anslag för inrättande av extra doktorandstipendier,

1972: 1141 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hemställer att läroanstalterna inom den högre utbildningen ges
möjlighet att byta ut medel för undervisningstimmar mot resurser för
inköp av tekniska undervisningshjälpmedel av den typ som läroanstalten
finner bäst svarar mot utbildningens behov,

1972: 1151 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s, c) vari hemställs att
riksdagen uttalar

1. att Kungl. Maj:t som vägledning för den allmänna debatten snarast
presenterar kostnadsberäkningar för olika samarbetsalternativ vid
universitet och högskolor,

2. att frågan om nya samarbetsformer mellan olika grupper vid
universitet och högskolor löses i samband med att ställning tas till samhällsrepresentanter
i universitetens och högskolornas ledning,

3. att försöksverksamhet bör inledas med samhällsrepresentanter i
universitets och högskolors lokala ledning.

UbU 1972: 4

3

Utskottet. En översyn av hela det eftergymnasiala utbildningssystemets
omfattning och struktur pågår inom 1968 års utbildningsutredning
(U 68). Under nästa budgetår väntas utredningen lägga fram sina
huvudförslag bl. a. avseende den högre utbildningens dimensionering,
lokalisering och organisation.

I det nu ifrågavarande avsnittet av statsrådsprotokollet behandlas en
av universitetskanslersämbetet lämnad redovisning för erfarenheterna
av 1969 års studieordning vid de filosofiska fakulteterna efter två år.
Under den allmänna motionstiden har vissa motioner väckts angående
ifrågavarande studieordning. Utskottet kommer att behandla detta ämne
i ett senare betänkande och har även för avsikt att i andra sammanhang
anmäla för riksdagen resultatet av sitt beredningsarbete avseende frågorna
om utbildning av psykologer och om eventuellt anvisande av medel till
studie- och yrkesvägledning utöver vad Kungl. Majit föreslagit.

De senaste åren har antalet nyinskrivna vid universitet och
högskolor, vilket ökade snabbt under hela 1960-talet, varit mindre än
tidigare. Nedgången i tillströmningen av studerande hänför sig nästan
helt till de filosofiska fakulteterna. Minskningen vid dessa fakulteter
uppgår till närmare 25 procent jämfört med höstterminen 1970. Särskilt
anmärkningsvärt är att andelen nyinskrivna vid matematisk-naturvetenskaplig
fakultet av totalantalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna,
som under 1960-talet sjunkit från ca 30 procent till drygt 15 procent,
visar en tendens att fortsätta att sjunka. Universitetskanslersämbetet
har strukit under att det är en viktig uppgift att söka uppnå en bättre
balans i de studerandes val av utbildningsalternativ. I sådant syfte har
ämbetet lagt fram förslag bl. a. om fortsatt utbyggnad av universitetsfilialerna.
Till denna fråga återkommer utskottet.

I enlighet med statsmakternas beslut år 1969 (prop. 1969: 137, SU
1969: 187, rskr 1969: 421) och år 1970 (prop. 1970: 122, SU 1970: 135,
rskr 1970: 309) tillkommer 50 utbildningsplatser för läkarutbildning och
60 platser för tandläkarutbildning i Stockholm nästa budgetår. Civilingenjörsutbildningen
vid högskolenheten i Luleå kommer enligt statsmakternas
beslut förra året (prop. 1971:59, UbU 1971: 17, rskr
1971: 174) att öka med 50 nybörjarplatser nästa budgetår, samtidigt som
motsvarande utbildning vid universitetet i Uppsala föreslås få ytterligare
30 nybörjarplatser. Dessutom föreslås utbildningskapaciteten inom
socionomutbildningen öka med 90 intagningsplatser.

De nämnda kapacitetsökningarna utgör led i en strävan att förbättra
balansen inom det eftergymnasiala utbildningssystemet. Föredragande
statsrådet finner det angeläget att ytterligare åtgärder av detta slag
vidtas i de fall det finns förutsättningar att till rimlig kostnad öka intagningskapaciteten
vid spärrade utbildningsvägar. Detta bör kunna ske
även under löpande budgetår. Sådana åtgärder kan, framhålls vidare

UbU 1972: 4

4

i statsrådsprotokollet, medföra högre kostnader än vad som i det följande
tas upp under de förslagsvis betecknade avlöningsanslagen till
lärarpersonal för budgetåret 1972/73. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot att ifrågavarande åtgärder vidtas.

Den av 1965 års riksdag beslutade uppbyggnaden av universitetsfilialerna
i Karlstad, Växjö och Örebro samt numera filosofiska
fakulteten i Linköping har fortskridit så långt att utbildning inom
de flesta centrala ämnesområdena inom humanistisk och samhällsvetenskaplig
fakultet nu kommit till stånd. Frågor om ytterligare ämnesområden
har under startperioden regelmässigt i förväg redovisats för riksdagen.
Med hänsyn till att den första fasen i uppbyggnaden av filialerna
var avslutad anförde föredragande statsrådet i propositionen 1970: 52
att Kungl. Maj:t i fortsättningen på samma sätt som beträffande moderuniversiteten
borde efter förslag av universitetskanslersämbetet kunna
besluta om tillkomsten av nya ämnesområden vid filialerna. Detta uttalande
föranledde inte några erinringar från riksdagens sida.

Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1972/73 redovisat en plan för fortsatt utbyggnad av universitetsfilialerna
i Örebro, Karlstad och Växjö samt av den filosofiska fakulteten
vid högskolenheten i Linköping. Planen omfattar studiekurser
inom såväl laborativa som icke-laborativa ämnesområden och avser
budgetåren 1972/73—1975/76.

Med hänsyn till att U 68 nästa budgetår väntas lägga fram förslag
rörande bl. a. dimensionering och lokalisering av den högre utbildningen
har föredragande statsrådet förklarat sig inte vara beredd att nu ta ställning
till universitetskanslersämbetets förslag om att studiekurser om
40 poäng i fysik respektive kemi och biologi skall få anordnas i Karlstad
och Växjö. Föredraganden förklarar sig avse att i annat sammanhang
föreslå Kungl. Maj:t att studiekurser i matematisk statistik skall
få anordnas i Karlstad och Växjö samt att studiekurser om högst 40
poäng i psykologi skall få anordnas i Linköping och Örebro.

Beträffande universitetskanslersämbetets förslag om studiekurser om
20 poäng i geovetenskap i Linköping och Örebro (1973/74), om 40 poäng
i psykologi i Karlstad och Växjö (1973/74) och om 40 poäng i biologi
i Örebro (1975/76) har några ställningstaganden inte redovisats i statsrådsprotokollet.

I motionen 1972: 344 har framställts yrkande av innebörd att riksdagen
skall uttala sig för den av universitetskanslersämbetet föreslagna
utbyggnaden även i de delar som inte biträtts av föredragande statsrådet,
således bl. a. beträffande studiekurser i fysik och kemi i Karlstad
och Växjö fr. o. m. budgetåret 1972/73. Vad beträffar sistnämnda ort
har samma yrkande förts fram i motionen 1972: 702.

Utbyggnaden av den högre utbildningen fram till slutet av 1950-talet

UbU 1972: 4

5

ägde rum i huvudsak på de äldre universitets- och högskoleorterna. Därefter
har reformarbetet inriktats på att nå en ökad geografisk spridning,
då möjligheterna för vuxna att delta i högre utbildning är i högre grad
än för ungdomsgrupperna beroende av närhet till studieorten. Som en
konsekvens av detta förhållande har reformarbetet inriktats på att få
högre utbildning etablerad på nya orter; universitetet i Umeå, högskolenheterna
i Linköping och Luleå, universitetsfilialerna i Karlstad,
Växjö och Örebro, gymnastik- och idrottshögskolan på sistnämnda ort,
socialhögskolan i Östersund och bibliotekshögskolan i Borås. Bland
andra åtgärder i samma syfte kan nämnas försöksverksamheten med
systematiserad decentraliserad universitetsutbildning i Luleå, Sundsvall
och Östersund. I detta sammanhang bör också erinras om den vidgning
av utbildningsmöjligheterna som kommit till stånd genom yrkesinriktade
kurser vid filosofisk fakultet och genom anordnande av s. k. kombinationsutbildningar
på alla universitets- och filialorter.

Utskottet framhöll förra året att det är väsentligt att söka vidga
ämnesuppsättningen vid filialerna. Det ankommer på Kungl. Maj:t att
besluta om inrättande av studiekurser vid filosofisk fakultet. Som framgår
av det föregående kan sådana beslut väntas beträffande studiekurser
i matematisk statistik i Karlstad och Växjö. Med erinran härom avstyrker
utskottet motionerna 1972: 344 och 1972: 702 såvitt de avser
att studiekurser om högst 40 poäng i kemi och fysik skall få anordnas
fr. o. m. budgetåret 1972/73 i Växjö.

Vidare avstyrker utskottet motionen 1972: 344 i vad gäller att studiekurser
om högst 40 poäng i kemi och fysik skall få anordnas fr. o. m.
budgetåret 1972/73 i Karlstad.

Yrkandet i motionen 1972: 344 avser även — såvitt nu är i fråga —
ställningstagande till universitetskanslersämbetets utbyggnadsplan för
nya studiekurser budgetåren 1973/74—1975/76. Utskottet delar föredragande
statsrådets uppfattning att U 68:s förslag bör avvaktas och avstyrker
därför motionen i denna del. Till denna motion återkommer
utskottet — liksom till motionen 1972: 702 — beträffande medelsanvisningar
i det följande under punkten 15 Decentraliserad universitetsutbildning.

1969 års forskarutbildningsreform syftade till en väsentlig
förkortning av utbildningstiden och angav riktlinjer för en mer
systematiserad och effektiverad utbildningsorganisation. I fråga om
rätten till utbildning innebar reformen samtidigt att givna resurser
skulle utgöra dimensioneringsgrunden.

Kungl. Maj:t föreslår nu att resurserna för forskarutbildning vid de
filosofiska fakulteterna förstärks med ca 5,1 milj. kr. Detta sker genom
att forskarutbildningen tillförsäkras en undervisningsvolym som i princip

UbU 1972: 4

6

svarar mot tjänstgöringsskyldigheten för professorer, biträdande professorer,
forskardocenter, docenter och forskarassistenter. Härigenom ökar
förutsättningarna för uppdelning av befintliga undervisningsresurser mellan
å en sidan grundläggande utbildning och å den andra forskarutbildning
och forskning. Medlen under det hittillsvarande anslaget Särskilda
åtgärder för forskarutbildning förs över till de skilda avlöningsanslagen.
Universitetsautomatiken vid de filosofiska fakulteterna föreslås upphöra
att gälla i fråga om forskarutbildning. En fortsatt ökning av antalet stipendier
för forskarutbildning föreslås samtidigt. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet anfört och
Kungl. Maj:t föreslagit.

Under avlöningsanslagen till de filosofiska fakulteterna har enligt statsrådsprotokollet
beräknats, inom ramen för universitetsautomatiken,
sammanlagt ca 138 milj. kr. för grundläggande utbildning.
Behovet av lärarkrafter för utbildning vid de filosofiska fakulteterna
har under senare år varit svårt att beräkna på förhand, främst
på grund av stora variationer i tillströmningen av studerande. Föredragande
statsrådet betonar att det med hänsyn härtill är angeläget att
universitetskanslersämbetet iakttar stor återhållsamhet vid tilldelningen
av lärarkrafter inom universitetsautomatiken.

I motionen 1972: 1133 erinras om att ett stort antal doktorander
innehar tjänster som är avsedda för undervisning på lågstadiet — extra
universitetslektorat, universitetsadjunktstjänster samt assistent- och
amanuenstjänster. En minskad tillströmning av studerande och därmed
begränsad lärarkrafttilldelning får som resultat att doktorander som
endast har korttidsförordnande på sådana tjänster förlorar dessa och
inte kan fullfölja sin forskarutbildning. Motionärerna önskar att Kungl.
Maj:t medges rätt att för inrättande av extra doktorandstipendier ta
i anspråk under fakulteternas avlöningsanslag anvisade men på grund
av minskad studerandetillströmning inte erforderliga medel.

Vid de filosofiska fakulteterna grundar sig tilldelningen av lärarkrafter
på antalet närvarande studerande. Vid tilldelningen av lärarkrafter
för innevarande läsår utgick universitetskanslersämbetet från
en prognos över antalet närvarande studerande som gjordes hösten
1970. Prognosen visade sig ligga för högt. Antalet närvarande studerande
nästa läsår beräknas nu av universitetskanslersämbetet komma
att bli i stort sett detsamma som innevarande läsår, vilket betyder att
samtliga lärare inte kan få fortsatta förordnanden.

Utskottet har inhämtat att universitetskanslersämbetet uppmärksammat
arbetsmarknadsstyrelsen på det förändrade behovet av ifrågavarande
lärarkategorier och förutsätter att arbetsmarknadsstyrelsen i sedvanlig
ordning vidtar av situationen betingade åtgärder. Ämbetet har
också förhandsvarslat statens personalnämnd. Med anledning av mo -

UbU 1972: 4

7

tionen bör framhållas att utskottet är väl medvetet om att det i första
hand beträffande innehavare av amanuens- och assistenttjänster på
grund av konstruktionen av dessa tjänster tillkommer ett specifikt problem
om de friställs. Innehavarna av dessa tjänster har en tjänstgöringsskyldighet
som är så avvägd att viss del av tjänsterna är att betrakta
som forskarstipendier. Indragning av tjänster som amanuens och assistent
innebär sålunda en direkt reducering av resurserna för forskarutbildning.
Utskottet anser sig kunna utgå från att universitetskanslersämbetet
särskilt följer denna fråga och därvid överväger bästa möjliga
lösning på ifrågavarande problem. Vid avtalsförhandlingarna i fjol
gjordes en protokollsanteckning av innebörd att en arbetsgrupp skulle
tillsättas för att kartlägga anställningsförhållandena för extra universitetslektorer,
assistenter och amanuenser. Arbetsgruppen är numera tillsatt.
Utskottet finner sig inte kunna tillstyrka yrkandet i motionen
1972: 1133 då konsekvenserna härav inte kunnat bedömas.

I detta sammanhang bör redovisas att Kungl. Maj:t enligt statsrådsprotokollet
under budgetåret 1970/71 för visst fall medgivit att i stället
för docenttjänst, som ej kunnat besättas på grund av tillfällig brist på
kompetenta sökande, fått inrättas extra tjänst som forskarassistent. Då
det är angeläget att tilldelade resurser för forskarutbildning och forskarhandledning
utnyttjas effektivt, anser föredragande statsrådet att universitetskanslersämbetet
bör kunna medge att konsistorium inom
visst ämnesområde inrättar extra tjänst som forskarassistent i stället
för docenttjänst, som tillfälligtvis inte kan besättas. Förordnande på
sådan tjänst som forskarassistent skall få meddelas för högst ett år i
sänder. Utskottet har inte funnit någon anledning till uttalande i anledning
av vad sålunda anförts i statsrådsprotokollet.

Förslag som rör dispositionen av tilldelade medel förs
vidare fram i motionen 1972: 1141, vilken tar upp ett yrkande som
överensstämmer med av universitetskanslersämbetet framlagt förslag.
År 1963 (jfr prop. 1963: 1 bil. 10 s. 326, SU 1963: 61, rskr 1963: 170)
bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att, med hänsyn till behovet av
utbytbarhet i vissa fall mellan assistentpersonal och teknisk och administrativ
personal, inom oförändrad kostnadsram medge utbyte av undervisningstimmar
mot medel för tekniska och administrativa hjälpkrafter.
Tillkomsten av lärarbesparande eller lärarersättande tekniska
hjälpmedel i undervisningen aktualiserar frågan om användning av avlöningsmedel
för inköp av läromedel av dessa slag. Kostnaderna för
pedagogiska hjälpmedel har hittills bestritts bl. a. från driftkostnadsanslagen.
Föredragande statsrådet anser det angeläget att man tar till
vara de möjligheter till rationaliseringsvinster de nya hjälpmedlen kan
föra med sig och anför att Kungl. Maj:t bör — om inte riksdagen har
någon erinran däremot — kunna medge att undervisningsresurser, som

UbU 1972: 4

8

anvisats från de förslagsvis betecknade avlöningsanslagen till lärarpersonal,
används för inköp av lärarbesparande läromedel. Med hänsyn
till bl. a. pågående utredningsarbete rörande programbudgetering inom
högre utbildning och forskning föreslås medgivandena tills vidare begränsas
till att avse videoband som produceras som ett led i försöksverksamheten
med TV och radio i utbildningen.

Samtidigt härmed framhålls att en viss utbytbarhet bör kunna förekomma
även i andra fall inom ramen för de resurser som ställts till
läroanstalternas förfogande. Kungl. Majit bör kunna medge, efter prövning
i varje särskilt fall, att medel som ställts till förfogande under avlöningsanslag
får tas i anspråk för ändamål som annars bekostas från
driftkostnadsanslag.

I motionen 1972: 1141 framhålls att det inte finns några bärande skäl
för den föreslagna begränsningen i läroanstalternas beslutanderätt. Motionärerna
önskar att universitetskanslersämbetets förslag skall genomföras
helt ut.

Utskottet har funnit sig böra acceptera den av Kungl. Maj:t förordade
begränsningen i läroanstalternas rätt att göra utbyten av ifrågavarande
slag. Detta utskottets ställningstagande är i sina avgörande delar
dikterat av att utskottet inte velat föregripa arbetet med programbudgetering.
Utskottet avstyrker alltså yrkandet i motionen 1972: 1141.

Försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan
studerande, lärare och övrig personal vid universitet och högskolor inleddes
våren 1969. Försöksverksamheten började på institutionsnivå
men har successivt vidgats till samtliga förvaltningsnivåer inom universitetsväsendet.

Vid läroanstalterna inom universitetskanslersämbetets förvaltningsområde
bedrivs försök med beslutande organ med varierande kompetens
— institutionsstyrelser och institutionsnämnder — vid omkring
180 av sammanlagt ca 550 institutioner.

Försöksverksamhet i fråga om utbildningsnämnds sammansättning
och arbetsformer pågår vid omkring 45 av de sammanlagt ca 60 utbildningsnämnderna.

Samtliga konsistorier har numera försöksvis utökats med företrädare
för de studerande och de anställda.

Efter beslut av Kungl. Majit ingår försöksvis en företrädare för de
studerandes intressen i universitetskanslersämbetets styrelse samt två
företrädare för de studerandes och två för de anställdas intressen i var
och en av de fem fakultetsberedningarna.

Beträffande institutions- och konsistorienivåerna samt universitetskanslersämbetet
liksom i fråga om rektorsval har ämbetet i »Remiss-PM
II Nya samarbetsformer på universitetsområdet» presenterat
preliminära förslag till nya bestämmelser. Enligt promemorian är av -

UbU 1972: 4

9

sikten att universitetskanslersämbetet efter remissbehandling under våren
1972 skall ta ställning till utformningen av ämbetets slutliga förslag i de
aktuella frågorna. Ändringar i universitetsstadgan m. m. beräknas i
promemorian inte kunna träda i kraft förrän vid ingången av budgetåret
1973/74.

I motionen 1972: 1151 påpekas att den nuvarande försöksverksamheten
avsett ett utökat studentinflytande. Frågan om universitetens ledning
måste enligt motionärernas mening ses i ett större sammanhang.
Den högre utbildningen är en allmän samhällsangelägenhet och i motionen
anförs att starka skäl talar för att representanter för samhället,
lämpligen från primär- och landstingskommunal nivå, ingår i universitetens
lokala ledning. Motionärerna föreslår försöksverksamhet med
samhällsrepresentanter i universitets och högskolors lokala ledning
och att ställningstagandena till frågan om nya samarbetsformer får
anstå tills försöken med samhällsrepresentanter kan utvärderas och
leda till beslut. Sistnämnda delyrkande motiveras med att det måste
te sig synnerligen tveksamt att bara för en kortare övergångsperiod
införa så viktiga ändringar i universitetsstadgan som universitetskanslersämbetets
remiss-PM II antyder. Slutligen har i motionen 1972: 1151
framställts yrkande att Kungl. Maj:t till vägledning för den allmänna
debatten skall presentera kostnadsberäkningar för olika samarbetsalternativ
vid universitet och högskolor.

Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för nästa
budgetår framhållit att avsevärda förstärkningar av institutionernas
administrativa resurser liksom av universitetsorganisationens resurser
för information och personalutbildning är av central betydelse för att
ett generellt införande av nya samarbetsformer skall bli lyckosamt.
Utskottet förväntar att en kostnadsanalys kommer att presenteras av
universitetskanslersämbetet utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet — som således delar
motionärernas uppfattning om vikten av att kostnadsaspekten tillräckligt
observeras — att ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 1151 kan
avslås.

U 68 utreder f. n. frågor om bl. a. den högre utbildningens organisation.
Med erinran härom har universitetskanslersämbetet i remissPM
II uttalat att i avvaktan på resultatet härav enligt ämbetets uppfattning
endast sådana förändringar i förvaltningsformerna bör göras
som bygger på försöksverksamheten och sålunda är att se som en vidareutveckling
av formerna för samverkan mellan olika grupper inom läroanstalterna.
Frågan om inslag av företrädare för allmänna intressen,
yrkesliv etc. i universitetens styrelser bör, framhåller ämbetet vidare,
behandlas i anslutning till U 68 :s kommande förslag.

Som utskottet tidigare framfört kan U 68:s ifrågavarande förslag
väntas bli avlämnat under nästa budgetår. Detta förslag synes inte böra

UbU 1972: 4

10

föregripas. Frågan om eventuell försöksverksamhet med samhällsrepresentanter
i universitets och högskolors lokala ledning bör därför lämpligen
prövas i ett senare sammanhang. Med hänsyn därtill avstyrker
utskottet det ifrågavarande yrkandet i motionen 1972: 1151, men vill
samtidigt framhålla att det i princip ställer sig positivt till den i motionen
aktualiserade tanken på samhällsrepresentation i universitets och högskolors
ledning.

Såväl erfarenheterna från försöksverksamheten som diskussioner av
skilda problem i universitetskanslersämbetets remiss-PM II pekar på
angelägenheten av att beslut inte fattas som föregriper vad som kan
bli statsmakternas ställningstaganden till U 68:s kommande förslag.
Frågan om nya samarbetsformer vid universitet och högskolor är en
del av ett större problemkomplex. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t
har sin uppmärksamhet riktad härpå och ej beslutar om sådana reformer
i nu berörda avseenden som kan betyda att U 68:s kommande förslag
föregrips eller att genomförandet av reformer som framstår som påkallade
på något längre sikt försvåras.

Yrkanden som gäller universitetsfilialernas organisatoriska
ställning har förts fram i motionen 1972: 1113. Motionärerna
räknar med att U 68:s förslag kommer att leda till att universitetsfilialernas
organisatoriska situation väsentligt förbättras. Motionärerna
anser det väl motiverat att vissa förändringar redan nu genomförs
i syfte att skapa ett gott utgångsläge inför den förväntade organisatoriska
reformen. Filialernas förvaltningar bör byggas ut successivt
fr. o. m. budgetåret 1972/73 så att de kan fungera som fullständiga
högskoleförvaltningar vid tidpunkten för genomförandet av U 68 :s
förslag. För ändamålet föreslås anvisande av 630 000 kr. Vidare föreslås
för förstärkning av institutionernas administrativa resurser på filialorterna
medelsanvisningar om tillsammans avrundat 800 000 kr. Samtliga
för verksamheten vid respektive filial erforderliga medel önskar
motionärerna få särskilt utmärkta och anvisade i regleringsbrev under
respektive fakultetsanslag etc. Beträffande filialernas samarbetsorgan
eller motsvarande yrkas slutligen i motionen 1972: 1113 att dessa skall
kompletteras med samhällsrepresentanter och formellt ställas under
konsistoriet vid respektive moderuniversitet.

Universitetskanslersämbetet har i remiss-PM II framhållit att önskemål
om lokal beslutanderätt vid filialerna i viss utsträckning bör
kunna tillgodoses genom delegeringar inom den reguljära organisationen.
Utskottet utgår från att dessa möjligheter tillvaratas, då önskemålen
om viss vidgad lokal beslutanderätt synes väl underbyggda. Utskottet
är däremot inte berett att tillstyrka i motionen 1972: 1113 framförda
förslag om ändrad organisation m. m., då denna fråga måste bedömas
i sitt större sammanhang. Utskottet erinrar om att U 68:s för -

UbU 1972: 4

11

slag väntas bli avlämnade nästa budgetår. Hemställan i anledning av
motionens yrkanden om vissa medelsanvisningar gör utskottet i det
följande under respektive anslag. I detta sammanhang vill utskottet
stryka under vad som i statsrådsprotokollet framhållits beträffande
vikten av att konsistorierna särskilt beaktar behovet av medel för gemensamma
ändamål vid universitetsfilialerna.

Ifrågavarande medel till olika gemensamma ändamål skall av konsistorierna
avsättas av de driftkostnadsanslag som anvisas för
verksamheten vid de olika fakulteterna. Med tillstyrkan av ett av universitetskanslersämbetet
framlagt förslag hemställer Kungl. Majit att
bl. a. medel för att täcka kostnader för sjukvård, reseersättningar, telegram,
telefon, ersättning till arbetare vid de botaniska trädgårdarna i
Uppsala och Lund samt renhållning och städning fr. o. m. nästa budgetår
beräknas under driftkostnadsanslagen. Medel för dessa ändamål beräknas
f. n. under anslaget Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den i
statsrådsprotokollet föreslagna ändrade ordningen för anvisande av
medel till ifrågavarande ändamål.

Beträffande fakulteternas driftkostnadsanslag innebär Kungl. Majits
i propositionen framförda förslag en sammanlagd medelsanvisning för
nästa budgetår på i det närmaste 235 milj. kr. Utskottet har blivit uppmärksammat
på att Kungl. Majits förslag framför allt i vad avser de
medicinska fakulteterna kan innebära svårigheter att fullfölja ålagda
uppgifter. Utskottet är f. n. inte berett att förorda en i förhållande till
Kungl. Majits förslag höjd medelsanvisning under driftkostnadsanslagen.
Förändringar i studerandetillströmningen till de fria fakulteterna
måste få konsekvenser även i vad gäller driftkostnadsanslagen. Utskottet
förutsätter att man i höstens budgetarbete beaktar att driftkostnadsanslagen
för budgetåret 1973/74 kan behöva anpassas med hänsyn till
medelsbehov under budgetåret 1972/73. Utskottet föreslår att riksdagen
ger detta till känna för Kungl. Majit.

I motionen 1972: 243 framhålls att två huvudkrav bör ställas på den
offentliga förvaltningen. Dels skall den vara det instrument genom
vilket de politiska besluten förverkligas, dels skall den verka på ett
sådant sätt att den enskildes rättstrygghet säkerställs i frågor som handläggs
av förvaltningsorganen. Motionären betonar att förfarandereglerna
för förvaltningsmyndigheterna och utbildningen av förvaltningstjänstemän
spelar en avgörande roll för uppfyllandet
av de båda huvudkraven. I motionen behandlas den nuvarande förvaltningsutbildningen
som enligt motionärens mening är helt otillfredsställande.
Motionsyrkandet syftar till att en särskild utredning skall få i
uppdrag att pröva om det är möjligt att avhjälpa nuvarande brister ge -

UbU 1972: 4

12

nom en samordning av befintlig förvaltningsutbildning eller om en speciell
förvaltningshögskola bör inrättas.

Utskottet har i olika sammanhang haft anledning erinra om att ett
av huvudmotiven för U 68:s tillkomst var behovet av en planering över
de organisatoriska gränser som f. n. finns inom den eftergymnasiala utbildningen.
I U 68:s arbete prövas möjligheten att dela in den eftergymnasiala
utbildningen i sektorer efter bl. a. yrkesinriktning. Inom varje
sektor tänks utbildningen organiserad på utbildningslinjer för skilda ändamål.
U 68 har tillkallat två expertgrupper med uppgift att utarbeta
konkreta förslag för ett par sektorer. Expertgruppen för sektorn för administrativa
yrken skall främst behandla utbildning som i dag ges
vid samhällsvetenskaplig och juridisk fakultet och vid socialhögskolornas
förvaltningslinje.

Utskottet kan inte mot bakgrund av vad sålunda anförts förorda den
av motionären yrkade särskilda översynen av förvaltningsutbildningen.
Utskottet avstyrker alltså förevarande motionsyrkande.

Ett annat utbildningsalternativ förs fram i motionen 1972: 244. Med
hänvisning till att svenskt näringsliv med stor sannolikhet har att räkna
med en alltmer hårdnande konkurrens är det enligt motionärernas mening
nära nog nödvändigt för det enskilda företaget att till sig knyta
personal med adekvat utbildning i internationell marknadsföring.
Nuvarande utbildningsmöjligheter finner motionärerna ej
tillfyllest och man yrkar att en högskolelinje inrättas med tonvikt på
teknik, språk och internationell marknadsföring.

Som motionärerna bl. a. erinrat om finns vid tekniska fakulteten i
Linköping en linje för utbildning av ekonomingenjörer. Den 1 januari
1972 har inrättats en professur vid högskolenheten i Linköping i industriell
marknadsföring. Professorn i ämnet skall svara för undervisning
och forskning rörande marknadsföring av det industriella företagets
produkter. Undervisningen skall ge de studerande kännedom om och
förståelse för företagens metoder och problem vid distribution och försäljning.

I detta sammanhang är vidare av intresse att universitetskanslersämbetet
nyligen tillsatt en arbetsgrupp för att inom ämbetet medverka
vid utredning angående internationalisering av universitetsutbildningen.
Utredningen har till uppgift att analysera motiven och målen för en
ökad internationalisering på den högre utbildningens område och framlägga
därav föranledda förslag. Utredningen skall kartlägga olika avnämargruppers
behov, såväl kvantitativt som kvalitativt. Bland utbildningsbehov
som skall beaktas nämns utbildningen för internationell eller
annan utlandstjänst, t. ex. för svenskt näringsliv.

Inom universitetskanslersämbetet finns dessutom en särskild expertgrupp
som har i uppdrag att utarbeta förslag till nya yrkesinriktade

UbU 1972: 4

13

studiekurser och att följa utvecklingen inom detta område. I expertgruppen
ingår företrädare för arbetsmarknads- och näringslivsorganisationer,
universiteten, berörda centrala myndigheter och de studerande. Expertgruppen
har påbörjat studieplansarbete för en rad utbildningar som
avses leda till arbetsmarknadssektorer där det potentiella behovet av
arbetskraft med eftergymnasial utbildning redan nu kan bedömas vara
stort och där efterfrågan på arbetskraft med sådan utbildning kan beräknas
öka under de närmaste åren. Exempel på sådana områden är
distributions- och servicesektorerna inom näringslivet samt verksamhet
inom kommuner och landsting. Studiekurser bör sålunda kunna skapas
för utbildning till verksamhet inom exempelvis hälso- och sjukvårdsadministration,
kommunal ekonomi och planering, marknadsföring och
konsumentfrågor, spedition och transportekonomi.

Då fråga uppkommer om införande av nya utbildningslinjer eller förändringar
i utformningen av befintliga linjer måste givetvis U 68:s pågående
arbete beaktas. Utskottet anser den i motionen angivna utbildningskombinationen
intressant, men är för sin del inte berett ta ställning
till motionärernas förslag om en ny utbildningslinje. Resultatet av
pågående utredningsarbeten synes böra avvaktas. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen 1972: 244.

Utbildningspolitiken i vårt land har sedan länge varit inriktad på att
alla barn och ungdomar skall ges samma reella möjlighet till
utbildning oberoende av social, ekonomisk och geografisk bakgrund.
Reformerna har resulterat i att antalet studerande från socialt och
ekonomiskt mindre gynnade miljöer ökat kraftigt. Studiemöjligheterna
för vuxna har successivt byggts ut. De studiesociala åtgärderna har fått
en utjämnande effekt på rekryteringen till universitet och högskolor.

Med anledning av hemställan under 1 i motionen 1972: 501 vill utskottet
framhålla att det inte varit möjligt att utröna vad som i motionen
åsyftas med »utbildningskungörelsen». Med hänsyn härtill och
då i motionens hemställan påstådda åldershinder är för utskottet obekanta
avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande motionsyrkande.

Med anledning av det i samma motion framställda yrkandet beträffande
läromedel erinras om att frågor om produktion och granskning
av läroböcker och andra pedagogiska hjälpmedel utretts av läromedelsutredningen.
Utredningen har nyligen avgett sitt slutbetänkande
Samhällsinsatser på läromedelsområdet (SOU 1971: 91). De sakkunniga
har ägnat frågor angående objektiviteten i läromedel stor uppmärksamhet
och behandlat frågan om behovet av samhälleliga insatser i läromedelsproduktionen.
Det synes lämpligt att prövningen av detta utredningsarbete
får göras innan man tar upp till diskussion frågan om en ny
utredning avseende ifrågavarande spörsmål. Förevarande yrkande i
motionen 1972: 501 avstyrks.

UbU 1972: 4

14

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1972: 344 och 1972: 702 i vad
avser anordnande av studiekurser i kemi och fysik i Växjö,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 344 i vad avser anordnande
av studiekurser i kemi och fysik i Karlstad,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 344 i vad avser anordnande
av studiekurser i övrigt,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 1133 om doktorandstipendier,

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 1141 om medelsdisposition,

6. att riksdagen avslår motionen 1972: 1151 i vad avser kostnadsberäkningar,

7. att riksdagen avslår motionen 1972: 1151 i vad avser samhällsrepresentanter
i universitets och högskolors lokala ledning,

8. att riksdagen avslår motionen 1972: 1151 i vad avser nya samarbetsf
örmer,

9. att riksdagen avslår motionen 1972: 1113 i vad avser universitetsfilialernas
förvaltningar,

10. att riksdagen avslår motionen 1972: 1113 i vad avser institutionerna
vid universitetsfilialerna,

11. att riksdagen avslår motionen 1972: 1113 i vad avser särskilda
medelsanvisningar till universitetsfilialerna,

12. att riksdagen avslår motionen 1972: 1113 i vad avser samhällsrepresentanter
i universitetsfilialernas lokala ledning,

13. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört beträffande driftkostnadsanslagen,

14. att riksdagen avslår motionen 1972: 243 om förvaltningsutbildning,

15. att riksdagen avslår motionen 1972: 244 om marknadsföring,

16. att riksdagen avslår motionen 1972: 501 i vad avser hemställan
under 1 i motionen,

17. att riksdagen avslår motionen 1972: 501 i vad avser läromedel.

4. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar tili lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna
E 5—E 6, s. 296—300) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer i
enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 73 440 000 kr.,

3. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 16 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 192 av herr Lundberg m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs att riks -

UbU 1972: 4

15

dagen beslutar att vid Stockholms universitet från den 1 juli 1972
inrätta en professur i japanologi, särskilt modern japanska,

1972: 242 av herr Källstad (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit anhåller att grundkurs AB 1, 40 poäng, i ämnet religionskunskap
får anordnas vid humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet
fr. o. m. läsåret 1972/73,

1972: 505 av herr Lundberg m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1972
inrätta en professur i ämnet estetik med docenten Teddy Brunius som
förste innehavare,

1972: 513 av herr Turesson m. fl. (m, fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Majit föreslår att en personlig professur
i »Byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård och
restaurering» med tillhörande institution inrättas vid Stockholms universitets
humanistiska fakultet,

2. att arkitekten fil. lic. Börje Blomé kallas till sagda professur,

3. att en utredning föranstaltas om inrättande av universitetslektorat
i »Byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård och
restaurering» vid universiteten och de tekniska högskolorna,

1972: 1113 av herr Jonasson m. fl. (c) i vad avser hemställan att
riksdagen beslutar att till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal anvisa ett förslagsanslag av 73 674 000 kr., vilket är
en förhöjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 234 000 kr.,

1972: 1175 av herr Öhvall m. fl. (fp, c, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen beslutar att vid Umeå universitet fr. o. m. den 1 juli 1972 inrätta
en professur i samiska språket och kulturen.

Utskottet. Enligt statsmakternas beslut år 1971 skall vid universitetet
i Umeå inrättas en professur i historia den 1 juli 1972. I statsverkspropositionen
beräknas nu medel för denna tjänst. Förslag om inrättande
nästa budgetår av ytterligare professorstjänster vid humanistisk
fakultet har inte biträtts av Kungl. Majit. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att föredragande statsrådet förordat att en extra
ordinarie professur i språklig databehandling, personlig för docenten
vid universitetet i Göteborg Sture Allén, inrättas den 1 juli 1972 vid
humanistiska forskningsrådet.

Universitetskanslersämbetet har i sina petita åter fört fram förslag
om inrättande vid Uppsala universitet av en professur i estetik. I
motionen 1972: 505 yrkas att riksdagen i enlighet med ämbetets förslag
skall besluta inrätta en sådan tjänst den 1 juli 1972. Till förste innehavare
av professuren föreslås docenten, ordinarie universitetslektorn,
Teddy Brunius.

UbU 1972: 4

16

Utskottet hade föregående år att ta ställning till motsvarande motionsyrkande.
Utskottet redogjorde då för vissa av Kungl. Maj:t fattade
beslut som syftade till att göra det möjligt att bedriva forskarutbildning
inom ämnesområdet estetik i Uppsala. I anledning av det nu förevarande
motionsyrkandet får utskottet hänvisa till nämnda redogörelse
(UbU 1971: 3, s. 11) och erinra om att utskottet förra året var av den
uppfattningen att erfarenheterna av tillämpningen av nyss berörda beslut
borde redovisas innan slutlig ställning togs till frågan om en professur
i estetik. Enligt utskottets mening torde det ännu vara för tidigt att
mera bestämt uttala sig om hur den nu gällande ordningen för forskarutbildning
i estetik kommer att fungera. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker
utskottet bifall till motionen 1972: 505.

I motionen 1972: 192 hemställs — i överensstämmelse med vad universitetskanslersämbetet
föreslagit — att en professur i japanologi,
särskilt modern japanska, inrättas vid Stockholms universitet
den 1 juli 1972. Såsom motionärerna påpekar uttalade sig utbildningsutskottet
förra året mycket positivt i fråga om inrättande av denna
professorstjänst. Utskottet finner det alltjämt angeläget att en professur
i japanologi inrättas snarast möjligt men anser sig inte kunna tillstyrka
att medel nu beräknas för ifrågavarande tjänst. Utskottet har vid detta
sitt ställningstagande särskilt beaktat att önskemål om inrättande av nya
högre tjänster kunnat tillgodoses endast i mycket begränsad omfattning
vid den restriktiva prövningen av förslagen om anslagshöjningar till
högre utbildning och forskning.

Frågan om resurser för utbildning och forskning i ämnet byggnadskulturvård
behandlades av utbildningsutskottet vid föregående
års riksdag. Såsom utskottet då angav hade näraliggande frågor
upptagits i en skrivelse till Kungl. Majit från 1970 års kyrkomöte. Utskottet
har erfarit att skrivelsen efter remissbehandling överlämnats till
riksantikvarieämbetet för den åtgärd till vilken ämbetet kan finna anledning.
Utskottet kan således konstatera att frågor rörande forskning
och utbildning på de byggnadskulturvårdande och restaureringstekniska
områdena är föremål för överväganden. Med anledning härav anser
sig utskottet inte kunna förorda att riksdagen nu vidtar de åtgärder som
föreslås i motionen 1972: 513.

Uppbyggnaden av en humanistisk fakultet i Umeå påbörjades enligt
statsmakternas beslut budgetåret 1968/69. Från och med budgetåret
1972/73 kommer åtta professurer inom humanistiska ämnesområden att
finnas vid denna fakultet. Beslut har vidare fattats om inrättande fram
t. o. m. budgetåret 1974/75 av två professurer, nämligen i finska samt
i nordisk och jämförande fornkunskap.

I motionen 1972: 1175 föreslås att en professur i samiska språket
och kulturen inrättas vid Umeå universitet den 1 juli 1972.
Motsvarande motionsyrkande avslogs av 1970 års riksdag. Statsutskottet

UbU 1972: 4

17

hade därvid motiverat sitt avstyrkande med att utredning pågick om
möjligheterna att upprätta ett nordiskt institut för studier i samiska kulturen
och språket.

Samiska kulturfrågor uppmärksammas f. n. i olika sammanhang. Det
nordiska samarbetsorganet för samespörsmål och rennäringsfrågor har
sålunda i anledning av en rekommendation av Nordiska rådet utrett
frågan om upprättande av ett nordiskt sameinstitut i Tromsö och lagt
fram förslag i ämnet till regeringarna i Sverige, Norge och Finland.
’Ett icke lokaliserat institut’ föreslås bli inrättat med betydelsefulla uppgifter
inom forskningen, utbildningen och folkbildningen liksom på det
allmänkulturella området i de tre länderna. Efter remissbehandling har
ett något överarbetat förslag lagts fram från norsk sida. Detta avses efter
skyndsam nationell behandling — varvid för Sveriges vidkommande
yttrande inhämtas från sameutredningen — bli behandlat i Nordiska
ministerrådet.

Sameutredningen tillsattes år 1970 för att utreda frågan om åtgärder
till stöd för samernas språk och kultur. I direktiven till denna utredning
anförs att de kulturella insatser som redan gjorts eller förbereds för att
stödja samerna är betydelsefulla men inte tillräckliga. Det framhålls vidare
att utbildningsfrågorna är grundläggande för samernas möjligheter att
med bibehållande av sin särart göra aktiva insatser i det svenska samhället.
De sakkunniga skall enligt direktiven särskilt undersöka samernas
möjligheter att utnyttja samhällets yrkesutbildning, omskolning och
vuxenutbildning. Frågan om utbildning av lärare i samiska språket bör
också uppmärksammas. I detta sammanhang har utredningen att pröva
om resurser kan skapas vid universitetet i Umeå för eftergymnasial
utbildning i samiska språket och kulturen. Vidare bör nämnas att
Nordiska rådet vid sin senaste session antog en rekommendation om
stöd till samerna (Rek. 5/1972) syftande till att understödja samernas
ansträngningar att bevara sin ställning som etnisk grupp.

Enligt utskottets mening har i motionen 1972: 1175 anförts goda skäl
för en fast etablerad utbildnings- och forskningsorganisation inom ämnesområdet
samiska språket och kulturen. Utskottet har med den kortfattade
redovisningen av vissa pågående utredningsarbeten m. m. önskat
visa att i motionen upptagna spörsmål redan är föremål för prövning.
Övervägande skäl talar därför enligt utskottets mening för att riksdagen
inte nu tar ställning till den i motionen föreslagna professuren, varför
utskottet avstyrker yrkandet härom.

Studiekurs om 40 poäng i religionskunskap för grundläggande
utbildning vid filosofisk fakultet anordnas vid universiteten i Uppsala
och Lund. I motionen 1972: 242 anförs att ett stort antal studerande
vid Göteborgs universitet har uttalat önskemål att studera detta
ämne. Enligt motionärens mening är det inte rimligt att studerande för
att kunna följa vissa utbildningslinjer antingen måste byta studieort el -

2 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 4

UbU 1972: 4

18

ler hänvisas till kostnadskrävande universitetscirklar inom den fria folkbildningsverksamheten.
I motionen föreslås att riksdagen begär att den
aktuella studiekursen får anordnas vid Göteborgs universitet fr. o. m.
nästa läsår.

Förevarande fråga har prövats av Kungl. Maj:t som vid två tillfällen
— senast i december 1971 — lämnat ansökan om studiekurser i religionskunskap
vid humanistiska fakulteten i Göteborg utan bifall. Utbildningsutskottet
anser sig inte ha underlag för ett annat ställningstagande
än det av Kungl. Maj:t gjorda och avstyrker därför motionen
1972: 242.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 3 Vissa
gemensamma frågor anfört i anledning av motionen 1972: 1113 avstyrker
utskottet motionen såvitt nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1972: 505 om inrättande den
1 juli 1972 av en professur i estetik,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 192 om inrättande den
1 juli 1972 av en professur i japanologi, särskilt modern japanska,

3. att riksdagen avslår motionen 1972:1175 om inrättande den
1 juli 1972 av en professur i samiska språket och kulturen,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 242 om religionskunskap
vid Göteborgs universitet,

5. att riksdagen avslår motionen 1972:1113 om universitetsfilialerna
såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningar
av professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1972: 505, 1972: 192, 1972: 1175 och 1972:
1113, motionerna såvitt nu är i fråga, till Humanistiska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1912/13 anvisar ett förslagsanslag av 73 440 000 kr.,

8. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1972: 505, 1972: 192 och 1972: 1175, motionerna
såvitt nu är i fråga, till Humanistiska fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 16 500 000 kr.,

9. att riksdagen avslår motionen 1972:513 om utbildning och
forskning i byggnadskultur m. m.

5. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska fakulteterna:
Driftkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna E 7—E 8, s. 300—301) och hemställer

UbU 1972: 4

19

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal ett
förslagsanslag av 3 891 000 kr.,

2. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 930 000 kr.

6. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 9—E 10, s. 302—
303) föreslagit riksdagen att

1. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 10 649 000 kr.,

2. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 1 910 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 1127 av herr Lundberg (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer att grundläggande utbildning för juris kandidatexamen
skall omfatta socialrätt antingen som särskilt examensämne
eller som komplement till annat examensämne,

1972: 1150 av herrar Petersson i Gäddvik (m) och Nilsson i Agnäs
(m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär inrättande av
en professur i socialrätt,

1972: 1153 av herr Regnéll m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid Lunds universitets juridiska fakultet inrätta en
professur i ämnet socialrätt fr. o. m. budgetåret 1972/73.

Utskottet har i det föregående erinrat om att inom U 68 pågår utredningsarbete
angående juristutbildningen. Vad gäller denna utbildning
kan förslag från utredningen förväntas bl. a. i fråga om vilka ämnen
som bör ingå i utbildningen.

I anledning av den vid fjolårets riksdag väckta motionen 1971: 893
om inrättande av en professur i socialrätt förklarade sig utskottet vara
ense med motionärerna om den socialrättsliga forskningens betydelse
både för utbildningen av jurister och socionomer samt för de lagstiftande
och rättstillämpande myndigheterna.

Utskottet vill i anledning av motionerna 1972: 1127, 1972: 1150 och
1972: 1153 upprepa denna sin uppfattning men är med hänsyn till pågående
utredningsarbete inte berett tillstyrka i motionerna framställda
yrkanden.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

Latt riksdagen avslår motionen 1972: 1153 i vad den avser inrättande
den 1 juli 1972 av en professur i ämnet socialrätt,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 1153 såvitt nu är i fråga till Juridiska

2* Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 4

UbU 1972: 4

20

fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 10 649 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 1153 såvitt nu är i fråga till Juridiska
fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 1 910 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1972:1127 om införande av
ämnet socialrätt i juristutbildningen,

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 1150 om inrättande av en
professur i socialrätt.

7. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl.
Maj:t har (punkterna E 11—E 12, s. 304—307) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer i
enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
96 141 000 kr.,

4. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 19 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 701 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär beslut om inrättande av en professur i tillämpad
psykologi vid Lunds universitet under budgetåret 1973/74,

1972: 706 av herr Åsling (c) och herr förste vice talmannen Bengtson
(c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning
och förslag om att vid något av universiteten i Uppsala eller Stockholm
en lärostol i kooperation inrättas, i första hand en professur och i andra
hand åtminstone ett lektorat,

1972: 1113 av herr Jonasson m. fl. (c) i vad avser hemställan att riksdagen
beslutar att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal anvisa ett förslagsanslag av 96 544 000 kr., vilket
är en förhöjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 403 000
kr.

Utskottet. Ämnesområdet psykologi är i fråga om antalet studerande
inom forskarutbildning det klart största vid samhällsvetenskaplig fakultet.
Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1972/73 deklarerat att ämbetet anser det uppenbart att nu tillgängliga
resurser för handledning vid institutionerna inte tillnärmelsevis
motsvarar det faktiska behovet. Detta framgår, förklarar ämbetet, bl. a.

UbU 1972: 4

21

av att utbildningsnämnderna i flera fall beslutat att begränsa antagningen
till forskarutbildningen inom ämnesområdet psykologi.

Organisationen inom området i fråga har under senare år byggts ut
genom att högre tjänster i eller med inriktning på tillämpad psykologi
inrättats vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm.
Universitetskanslersämbetet har föreslagit att en professur i tilllämpad
psykologi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1972. Med
hänvisning bl. a. härtill föreslås i motionen 1972: 701 att riksdagen begär
inrättande av en sådan tjänst under budgetåret 1973/74. I motionen
lämnas en redogörelse för läget vad gäller relationen mellan antalet studerande
i forskarutbildning och psykologexamensutbildning och antalet
högre tjänster vid den psykologiska institutionen i Lund.

Utskottet har funnit behovet av den föreslagna professuren väl motiverat.
Det torde vara obestridligt att en avsevärd del av de medel
som i statsrådsprotokollet beräknas för forskarutbildning inom samhällsvetenskaplig
fakultet, och som motsvarar vad som innevarande
budgetår anvisats bl. a. under anslaget Särskilda åtgärder för forskarutbildning,
kommer att tas i anspråk för det psykologiska ämnesområdet.
Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att få till stånd en
större fasthet och kontinuitet i handledningsresurserna. Utskottet
finner det därför önskvärt att ytterligare fasta forskartjänster inrättas så
snart möjligheter härför föreligger men vill dock inte förorda att riksdagen
binder sig för att den nu aktuella tjänsten skall inrättas budgetåret
1973/74. Yrkandet i motionen 1972: 701 avstyrks därför.

Vid 1970 års riksdag framfördes motioner om kooperationen
som undervisningsämne i den högre undervisningen. I de olika remissyttrandena
över motionerna betonades att det otvivelaktigt fanns ett
stort intresse och behov av ökad undervisning och forskning om kooperationen.
Samtidigt framhölls emellertid att den kooperativa verksamheten
rymmer många olika aspekter och berör ett flertal ämnen som
exempelvis nationalekonomi, företagsekonomi, ekonomisk historia och
sociologi. Undervisning och forskning inom kooperationen kommer att
innebära dels ett tvärvetenskapligt samarbete, dels en specialisering
inom ett antal akademiska ämnen, ansåg statsutskottet, som avstyrkte
de då aktuella motionerna.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972: 706 om utredning rörande
forsknings- och utbildningsresurser i kooperation får utbildningsutskottet
erinra om att statsutskottet i nämnda utlåtande förutsatte att
universitetskanslersämbetet samt berörda universitets- och högskolemyndigheter
skulle beakta möjligheterna att främja utvecklingen inom
detta ämnesområde. Utbildningsutskottet räknar med att så sker och finner
det angeläget att initiativ tas och förslag framkommer som syftar
till en sådan utveckling. Utskottet finner det inte erforderligt att riks -

UbU 1972: 4

22

dagen begär den i motionen åsyftade utredningen och avstyrker därför
ifrågavarande motionsyrkande.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 3 Vissa
gemensamma frågor anfört i anledning av motionen 1972: 1113 avstyrker
utskottet denna motion såvitt nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningar
av professurer i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
förordats,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 1113 såvitt nu är i fråga till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av

96 141 000 kr.,

4. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 19 900 000 kr.,

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 701 om inrättande av en
professur i tillämpad psykologi,

6. att riksdagen avslår motionen 1972: 706 om inrättande av en
professur i kooperation m. m.

8. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna
E 13—E 14, s. 308—316) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad
i statsrådsprotokollet förordats,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningen av en professur
i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

3. till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 104 840 000 kr.,

4. till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 132 av herr Lundberg (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1972 inrätta en professur
i barnkirurgi och att till förste innehavare av tjänsten utse överläkaren
vid Akademiska sjukhuset Gunnar Grotte,

1972: 191 av herr Källstad m. fl. (fp, c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om ett program för en stegvis utbyggnad av

UbU 1972: 4

23

åldringsforskningen på både det geriatriska och det gerontologiska området,

1972: 497 av herr Berndtson i Linköping (vpk) vari hemställs att riksdagen
bemyndigar Kungl. Majit att vid högskolenheten i Linköping inrätta 1.

den 1 juli 1972 en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin, samt
anvisar härför erforderliga medel,

2. den 1 juli 1973 en professur i hygien, särskilt yrkeshygien,

1972: 688 av fru Håvik m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
om inrättande vid Göteborgs universitet från och med budgetåret 1972/
73 av en professur i klinisk virologi med docent Erik Lycke som förste
innehavare,

1972: 691 av herr Nordstrandh m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om inrättande av en personlig
professur i audiologi vid Göteborgs universitet för docent Gunnar Lidén,

1972: 1091 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs

1. att riksdagen i första hand beslutar om inrättande vid Göteborgs
universitet från och med budgetåret 1972/73 av en personlig professur i
långvårdsmedicin, alternativt geriatrik, för docenten Alvar Svanborg,

2. att riksdagen i andra hand som sin mening ger Kungl. Majit till
känna att forskningsresultaten inom det geriatriska och gerontologiska
området bör snarast utvärderas så att underlag finns för beslut om ytterligare
insatser vid senast 1973 års riksdag,

1972: 1101 av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen beslutar att hos Kungl. Majit anhålla om sådan ändring
i utbildningen av sjukgymnaster som i motionen åsyftas.

Utskottet. Enligt av statsmakterna tidigare fattade beslut skall budgetåret
1972/73 inrättas sammanlagt tio professurer i medicinska ämnen
— sju vid karolinska institutet och tre vid högskolenheten i Linköping.

I statsverkspropositionen föreslås därjämte att vid universitetet i Lund
skall den 1 juli 1972 inrättas en professur i medicin, särskilt
öppen hälso- och sjukvård samt en personlig extra ordinarie
professur i tumörimmunologi. Vidare förordar föredragande
statsrådet att en personlig professur i medicin, särskilt lungmedicin
vid samma tidpunkt inrättas vid universitetet i Uppsala.
Samtidigt skall en befintlig biträdande professur i samma ämne vakantsättas.
I motioner till årets riksdag föreslås inrättande av ytterligare ett
antal professorstjänster.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972: 132 om inrättande vid

UbU 1972: 4

24

Uppsala universitet av en professur i barnkirurgi med överläkaren
vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Gunnar Grotte som förste innehavare
får utskottet anföra följande.

Utskottet föreslog vid sin behandling av motsvarande motionsyrkande
förra året att riksdagen hos Kungl. Majit skulle begära att universitetskanslersämbetet
gavs i uppdrag att utreda frågan hur förbättrade forsknings-
och utbildningsresurser inom det barnkirurgiska området borde
tillskapas. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets förslag.
Utskottet har nu inhämtat att ämbetet uppdragit åt fakultetsberedningen
för medicin, odontologi och farmaci att utreda frågan hur förbättrade
förutsättningar för utbildning och forskning inom det barnkirurgiska
området bör skapas. Enligt vad utskottet erfarit arbetar en särskild
grupp inom fakultetsberedningen med denna fråga. Gruppen har inlett
sitt arbete med att göra en kartläggning av resurserna och verksamheten
vid de barnkirurgiska klinikerna i landet. Med hänsyn till pågående utredningsarbete
avstyrker utskottet motionen 1972: 132.

I motionen 1972: 497 föreslås inrättande vid högskolenheten i Linköping
den 1 juli 1972 av en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin
samt den 1 juli 1973 av en professur i hygien,
särskilt yrkeshygien. Motsvarande förslag har framförts av
universitetskanslersämbetet i ämbetets tre senaste anslagsframställningar
men har inte biträtts av Kungl. Majit. I statsrådsprotokollet erinras om
att 1971 års riksdag beslutat att en blivande filial till nuvarande arbetsmedicinska
institutet skall förläggas till Umeå. Föredragande statsrådet
anser därför att en uppbyggnad av resurser för högre utbildning och
forskning inom det yrkesmedicinska området i första hand bör ske i
Umeå och verksamheten där konsolideras innan en uppbyggnad sker på
andra håll.

Enligt utskottets mening är en uppbyggnad av utbildnings- och forskningsresurser
inom den yrkesmedicinska sektorn angelägen. Utskottet
delar universitetskanslersämbetets uppfattning att det är önskvärt att
detta område ges en fast etablerad organisation även på universitetssidan.
Med hänsyn till vad föredragande statsrådet yttrat i årets statsverksproposition
är utskottet dock inte berett tillstyrka förslagen om
de båda tjänsterna vid högskolenheten i Linköping. Utskottet vill emellertid
framhålla att klarhet snarast möjligt bör skapas om dels inriktningen
och omfattningen av verksamheten vid den planerade filialen i
Umeå dels tidpunkten för verksamhetens igångsättande och samordningen
med universitetet i Umeå, då utskottet finner det vara av vikt
att universitetsmyndigheterna får en fast grund för fortsatt planeringsarbete
inom den aktuella sektorn.

Betydelsen av virologisk grundforskning och tillämpad virologi är väl
dokumenterad, framhålls i motionen 1972: 688. I denna motion yrkas
på inrättande av en professur i klinisk virologi vid Göteborgs

UbU 1972: 4

25

universitet. Till förste innehavare av tjänsten föreslås överläkaren vid
virologiska avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium, docenten Erik
Lycke. I motionen framhålls att Göteborgs universitet sedan 1958 äskat
en lärartjänst för ämnet virologi, alternativt klinisk virologi, och att
svårigheterna att utan statlig lärartjänst bedriva virologisk forskning
och undervisning efter hand blivit alltmer accentuerade och vållar avsevärda
problem.

Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförs i motionen
men anser dem inte utgöra tillräckliga skäl för utskottet att — med
avvikelse från Kungl. Maj:ts och universitetskanslersämbetets restriktiva
linje — tillstyrka motionen.

I motionen 1972: 691 upprepas ett vid förra årets riksdag framställt
yrkande om inrättande av en professur i audiologi; i årets motion
med den förändringen att tjänsten föreslås vara personlig för docenten
Gunnar Lidén, som är överläkare vid audiologiska avdelningen, öronkliniken,
vid Sahlgrenska sjukhuset. Det framgår av motionen att forskningen
vid audiologiska avdelningen har stor bredd och är starkt inriktad
på att åstadkomma praktisk hjälp åt hörselskadade. Rehabilitering av
gravt hörselskadade barn anges vara ett område som stått i förgrunden
för Lidéns intresse.

Det kan enligt utskottets mening inte råda delade meningar om behovet
av den verksamhet som under Lidéns ledning bedrivs vid Sahlgrenska
sjukhuset. Utskottet har emellertid inte funnit vad som anförts
i motionen utgöra tillräckligt underlag för ett ställningstagande till frågan
om en fast tjänst för utbildning och forskning bör inrättas vid universitetet.
Med anledning härav och med hänvisning till vad utskottet
anförde förra året (UbU 1971: 3, s. 20—21) avstyrker utskottet bifall
till motionen 1972: 691.

Frågan om förstärkning av resurserna inom geriatriken har
upprepade gånger behandlats av riksdagen. En första professur i ämnet
inrättades vid universitetet i Uppsala från och med budgetåret 1966/67,
men därefter framförda förslag till utbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen
i ämnet har inte vunnit bifall. I anledning av motioner
till 1969 års riksdag om ökad satsning på åldringsforskningen
uttalade statsutskottet (SU 1969: 46, s. 15) — som förklarade sig dela
motionärernas uppfattning om önskvärdheten av ökade forskningsresurser
inom området — att utskottet räknade med att förslag i frågan skulle
komma att föreläggas riksdagen om och i den mån personella och ekonomiska
resurser för en utbyggnad ansågs föreligga. Detta uttalande gav
riksdagen till känna för Kungl. Maj:t. Vid förra årets riksdag underströk
utbildningsutskottet betydelsen av att resultaten av den hittillsvarande
verksamheten inom det ifrågavarande forskningsområdet snarast utvärderas
så att statsmakterna och utbildningsmyndighetema får bättre
grundval för den fortsatta planeringen. Detta önskemål från utskottets

UbU 1972: 4

26

sida bör ses mot bakgrund av att föredragande statsrådet i 1970 års
statsverksproposition förklarat att han i avvaktan på erfarenheterna av
den geriatriska verksamheten i Uppsala inte var beredd förorda ytterligare
professurer inom detta ämnesområde.

I den nu föreliggande motionen 1972: 191 hemställs om ett program
för utbyggnad av åldringsforskningen, medan i motionen 1972: 1091 i
första hand föreslås inrättande av en professur i långvårdsmedicin och
i andra hand yrkas på utvärdering av forskningsresultaten inom de
geriatriska och gerontologiska områdena.

Enligt utskottets mening torde den geriatriska verksamheten i Uppsala
nu ha pågått så länge att tillräckliga erfarenheter vunnits för att göra en
utvärdering. Det kan upplysas att den förste innehavaren av professorstjänsten
tillträdde i oktober 1968. Utskottet vill därför med erinran om
vad utskottet föregående år anförde förorda att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att en bedömning av utfallet av verksamheten i Uppsala
utförs och att samtidigt en kartläggning görs av annan pågående forsknings-
och utbildningsverksamhet inom de geriatriska och gerontologiska
områdena. Arbetet härmed bör starta så snart som möjligt och
resultatet av detsamma på lämpligt sätt redovisas för riksdagen. Vad utskottet
anfört i anledning av motionerna 1972: 191 och 1972: 1091 bör
av riksdagen ges till känna för Kungl. Maj:t.

I statsverkspropositionen anmäls att en för skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
gemensam arbetsgrupp genomfört en pedagogisk
och metodisk översyn av sjukgymnastutbildningen.
Medel för viss ändring av timplanen för utbildningen vid sjukgymnastinstituten
har beräknats av Kungl. Maj:t. Vad gäller mer omfattande
förändringar av utbildningens innehåll och omfattning i syfte att uppnå
erforderlig breddning av kunskapsstoffet och fördjupning av yrkesträningen
kommer hithörande frågor att utredas på utbildningsutskottets
och riksdagens begäran (UbU 1971: 26, rskr 274). Utskottet har erfarit
att detta utredningsarbete anförtrotts åt U 68. Då sålunda sjukgymnastutbildningen
redan är föremål för prövning avstyrker utskottet motionen
1972: 1101.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1972: 132 om inrättande den
1 juli 1972 av en professur i barnkirurgi,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 497 om inrättande den 1
juli 1972 av en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin och
den 1 juli 1973 av en professur i hygien, särskilt yrkeshygien,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 688 om inrättande den
1 juli 1972 av en professur i klinisk virologi,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 691 om inrättande av en
professur i audiologi,

UbU 1972: 4

27

5. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionerna 1972: 191 och 1972: 1091
anfört i fråga om det geriatriska och det gerontologiska området,

6. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer i
enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

7. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningen
av en professur i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

8. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1972: 132, 1972: 497, 1972: 688, 1972: 691
och 1972: 1091, motionerna såvitt nu är i fråga, till Medicinska
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 104 840 000 kr.,

9. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1972: 132, 1972: 497, 1972: 688, 1972: 691
och 1972: 1091, motionerna såvitt nu är i fråga, till Medicinska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisar
ett reservationsanslag av 75 000 000 kr.,

10. att riksdagen avslår motionen 1972: 1101 om ändrad utbildning
av sjukgymnaster.

9. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal m. fl.
anslag. Kungl. Maj:t har (punkterna E 15—E 17, s. 316—322) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra benämningar av professurer i
enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats,

2. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 27 474 000 kr.,

3. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 12 700 000 kr.,

4. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 22 013 000 kr.

I motionen 1972: 350 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag beträffande ett
program för intensifierad odontologisk forskning.

Utskottet. I propositionen redogörs för utbyggnaden av tandläkarutbildningens
kapacitet. Den pågående uppbyggnaden av den odontologiska
utbildnings- och forskningsorganisationen i Göteborg avslutas
under budgetåret 1972/73. Statsmakternas beslut om en ökning av organisationen
för tandläkarutbildningen i Stockholm genom tillkomsten
av nybyggnad vid Huddinge sjukhus kommer enligt statsrådsprotokollet

UbU 1972: 4

28

att medföra ett ökat intag fr. o. m. vårterminen 1973. Det erinras vidare
om att inom universitetskanslersämbetet pågår en utredning om förutsättningarna
för en ytterligare ökning av tandläkarutbildningens kapacitet.

Med anledning av yrkandet i motionen 1972: 350 om åtgärder i syfte
att intensifiera forskningen inom det odontologiska området får utskottet
anföra följande.

Utbyggnaden av den odontologiska utbildningen under 1960-talet genom
tillkomsten av fakulteten i Göteborg samt statsmakternas beslut
om ökad tandläkarutbildning i Stockholm har medfört och kommer att
medföra ökade resurser även för den odontologiska forskningen. Som
ett exempel härpå — utöver vad tillkomsten av nya forskartjänster betyder
— kan anföras de fördelar för forskningens vidkommande som
följer av att nya och ändamålsenliga lokaler tillkommer för såväl utbildning
som forskning. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt peka
på de ökade möjligheter till nära samverkan med såväl den medicinska
utbildnings- och forskningsorganisationen vid Huddinge sjukhus som
den kliniska verksamheten inom angränsande områden vid sjukhuset
som skapas genom den beslutade lokaliseringen av den odontologiska
utbildningen i Stockholm.

Det kan vidare nämnas att, enligt vad utskottet erfarit, universitetskanslersämbetet
vid sina överväganden angående förutsättningarna att
öka tandläkarutbildningens kapacitet vid Malmöfakulteten även söker
väga in bedömningar avseende forskningens behov av ändamålsenliga
lokaler m. m.

Under åberopande av det anförda och med erinran om den planeringsverksamhet
som bedrivs av universitetskanslersämbetets fakultetsberedning
för medicin, odontologi och farmaci samt medicinska forskningsrådets
insatser avstyrker utskottet bifall till motionen 1972: 350.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande anslag
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att ändra benämningar
av professurer i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 27 474 000 kr.,

3. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
12 700 000 kr.,

4. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 22 013 000 kr.,

UbU 1972: 4

29

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 350 om odontologisk forskning.

10. Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Farmaceutiska
fakulteten m. m.: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna E 18—E 19, s. 322—325) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 4 240 000 kr.,

2. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 3 800 000 kr.

11. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Tekniska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna E 22—
E 23, s. 334—339) föreslagit riksdagen att

1. till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 95 465 000 kr., varav
720 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 50 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 1126 av herr Lothigius m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att en professur i väg- och trafikledsprojektering
kommer till stånd samtidigt som den nuvarande professuren
omdanas till en professur i väg- och trafikledsanläggning samt att
kostnaderna härför bestrids av automobilskattemedel,

1972: 1136 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en professur i transportekonomi
inrättas vid Kungl, tekniska högskolan i Stockholm i anslutning till där
pågående samhällsbyggarutbildning samt att den placeras vid sektionen
för väg- och vattenbyggnad som en erforderlig förstärkning i samband
med den pågående fördubblingen av studerandeantalet.

Utskottet. Sista etappen av den av statsmakterna år 1968 (prop.
1968:83 s. 49, SU 1968:119, rskr 1968:273) beslutade uppbyggnaden
av forskningsorganisationen inom det tekniska området vid högskolenheten
i Linköping kommer att genomföras nästa budgetår. Vid högskolenheten
skall således enligt beslutet inrättas sju professurer, nämligen
den 1 juli 1972 en professur inom vart och ett av ämnesområdena
datatransmission, konstruktionsmaterial, medicinsk
teknik I, telesystem, tillämpad fysik och
transportsystem samt den 1 januari 1973 en professur i medicinsk
teknik II.

3 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 4

UbU 1972: 4

30

Uppbyggnaden av forskningsorganisationen vid den nya högskolenheten
i Luleå inleds nästa budgetår. Enligt statsmakternas beslut
(prop. 1971: 59 s. 29, UbU 1971: 17, rskr 1971: 174) skall två professurer
inrättas vid enheten den 1 juli 1972, nämligen i konstruktionsmaterial
och i maskinkonstruktion. Enligt den
gällande uppbyggnadsplanen skall vidare inrättas två tjänster som biträdande
professor vid högskolenheten den 1 januari 1973, nämligen i
hållfasthetslära och i maskinelement.

I motionen 1972: 1126 har förts fram förslag om en professur i vägoch
trafikledsprojektering vid tekniska högskolan i Stockholm
med samtidig ändring av den nuvarande professuren i vägbyggnad.

Riksdagen hade i fjol att ta ställning till ett motsvarande motionsyrkande.
Trafikutskottet (TU 1971:7) ansåg det i och för sig önskvärt
att en professur i väg- och trafikledsprojektering inrättades och hade
inget att erinra mot att kostnaderna härför bestreds av automobilskattemedel.
Utskottet förutsatte emellertid att frågan om professuren närmare
prövades i anslutning till behandlingen av universitetskanslersämbetets
framställningar till Kungl. Maj:t för budgetåret 1972/73.

Universitetskanslersämbetet har i sina petita meddelat att ämbetet vid
prövningen av frågan beslutat att ej föreslå inrättande av ifrågavarande
tjänst budgetåret 1972/73 med hänsyn till den prioritering som redovisats
av konsistoriet vid tekniska högskolan i yttrande över sektionens
för väg- och vattenbyggnad anslagsframställning för budgetåret 1972/73.
Utskottet har vidare inhämtat att konsistoriet den 12 januari 1972 beslutat
att i sin prioritering av högre tjänster för budgetåret 1973/74 placera
den i motionen avsedda professuren i väg- och trafikledsprojektering
i fjärde rummet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet att yrkandet
i motionen 1972: 1126 lämnas utan bifall.

I motionen 1972: 1136 uttalas att urbaniseringens negativa effekter
är ett av vårt lands största samhällsekonomiska problem. Från jämlikhetssynpunkt
uppstår stark obalans beträffande servicestandard och
transportförsörjning inom glesbygds- och utvecklingsområden jämfört
med större tätorter. Samtidigt visar transportkostnaderna i storstadsregionerna
en accelererande trend, som i högsta grad anstränger kommunernas
ekonomi och förhindrar möjligheterna att bygga ut transportnät
och annan försörjning till de nya områdena enligt uppgjorda planer.
Alla är enligt motionärernas uppfattning övertygade om att den snabba
urbaniseringen för med sig växande ekonomiska problem och att urbaniseringstakten
bör dämpas. För att få klarhet i vilka styrmedel som
härvid bör användas bör framför allt de transportekonomiska sammanhangen
klarläggas. Genom en professur i transportekonomi
önskar motionärerna också få fram dels underlag som gör det möjligt

UbU 1972: 4

31

att bedöma huruvida de olika transportmedlen ger full kostnadstäckning
och vad som är tillfredsställande transportförsörjning, dels transportekonomiska
analyser med vars hjälp investeringarnas samhällsekonomiska
lönsamhet bättre kan belysas.

Som framgår av det föregående beslöt riksdagen år 1968 att en professur
i transportsystem skall inrättas vid tekniska fakulteten i Linköping
den 1 januari 1973. Kungl. Maj:t har under den nu ifrågavarande
anslagsrubriken beräknat härför erforderliga lönemedel.

Nämnda professur i transportsystem ingår enligt beslut av Kungl.
Maj:t i den ekonomiska institutionen vid högskolenheten i Linköping.
Verksamheten vid denna institution omfattar forskning och utbildning
i ekonomiska och organisatoriska ämnen.

Enligt för professuren fastställt tillsättningsprogram skall professorn
i transportsystem svara för forskning och utbildning rörande transportekonomi
och transportorganisation, särskilt avseende stora godstransportsystem.
Föremål för studier bör vara hela transportkedjan och den
optimala avvägningen mellan olika transportmedel i ett integrerat system.
Utbildningen bör bibringa de studerande kunskaper om organisatoriska
och ekonomiska frågor förknippade med transporter inom och
utom företag och offentliga inrättningar samt ge kunskaper om olika
typer av transportanordningar och dessas utformning och funktion.
Forskningen bör i första hand vara inriktad på utveckling av metoder
och hjälpmedel för optimering av industriella företags och offentliga
inrättningars interna och externa transporter.

I detta sammanhang är vidare av intresse att universitetskanslersämbetet
under december månad förra året tillsatte en arbetsgrupp för
översyn av samhällsplanerarutbildningen.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet för sin del inte berett tillstyrka
att riksdagen nu fattar beslut om den i motionen 1972: 1136
föreslagna professuren vid tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 95 465 000 kr., varav 720 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
50 900 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1126 om inrättande av en
professur i väg- och trafikledsprojektering,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 1136 om inrättande av en
professur i transportekonomi.

UbU 1972: 4

32

12. Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola. Kungl.
Maj:t har (punkt E 24, s. 339—343) föreslagit riksdagen att till Tekniska
fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska högskola för budgetåret 1972/73
anvisa ett reservationsanslag av 67 993 000 kr., varav 580 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

I motionen 1972: 1090 av herrar Bergman (s) och Tobé (fp) hemställs
att riksdagen uttalar sig för att en professur i installationsteknik snarast
inrättas vid Chalmers tekniska högskola.

Utskottet. Chalmers tekniska högskola tillhör de myndigheter som
deltar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering
inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller tills vidare
för högskolan, nämligen 1. Grundläggande teknisk utbildning, 2. Övrig
grundläggande utbildning, 3. Teknisk forskning och forskarutbildning,

4. Övrig forskning och forskarutbildning samt 5. Vissa förvaltningsuppgifter.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ett med 8 661 000 kr. ökat medelsbehov
för nästa budgetår.

I fråga om läroanstaltsprogrammet Teknisk forskning och forskarutbildning
har universitetskanslersämbetet föreslagit att detta byggs ut
bl. a. genom att en professur i installationsteknik inrättas
nästa budgetår. Föredragande statsrådet anser det angeläget att det installationstekniska
ämnesområdet får en starkare ställning inom den
tekniska utbildningen och forskningen. Med hänsyn till bl. a. pågående
utredning rörande installationsbranschen har dock föredraganden förklarat
sig inte vara beredd att förorda att en högre tjänst inrättas inom
ämnesområdet. Med erinran härom avstyrker utskottet i motionen
1972: 1090 framställt yrkande angående ifrågavarande professur i installationsteknik
vid Chalmers tekniska högskola.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Chalmers tekniska
högskola för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 67 993 000 kr., varav 580 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1090.

13. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt E 25,
s. 343—346) föreslagit riksdagen att till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 34 826 000
kr.

I motionen 1972: 1095 av fru Eriksson i Stockholm m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar att vid kungl, biblioteket inrätta en förste
bibliotekarietjänst med halvtidsjänstgöring fr. o. m. budgetåret 1972/73
för det ändamål, som framförts i motionen.

UbU 1972: 4

33

Utskottet. De vetenskapliga bibliotekens arbetsformer och organisation
utreds f. n. av statskontoret. Vidare har Kungl. Maj:t uppdragit åt
statskontoret att utreda dels frågan om biblioteksservice i Stockholm
inom bl. a. det matematisk-naturvetenskapliga området, dels frågan om
en central statlig bas för inköp av viss utländsk litteratur och därtill
knutna bibliotekstekniska göromål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en med 5 082 000 kr. ökad medelsanvisning.
Härav avser 483 000 kr. kostnadsökningar av icke automatisk
karaktär. Enligt statsrådsprotokollet har vid medelsberäkningen särskilt
beaktats behovet av biträdespersonal vid universitetsfilialernas bibliotek.

Utskottet, som anser den gjorda prioriteringen riktig, är inte berett
tillstyrka att särskilda medel anvisas för genomförande av det i motionen
1972: 1095 framförda förslaget om en halvtidstjänst som förste bibliotekarie.

Under åberopande av det anförda och då ej heller Kungl. Maj:ts
förslag i övrigt föranleder någon erinran från utskottets sida hemställs
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 1095 till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
34 826 000 kr.

14. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt E 26, s. 347—348) och hemställer

att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 16 255 000
kr.

15. Decentraliserad universitetsutbildning m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
E 28, s. 351—353) föreslagit riksdagen att till Decentraliserad universitetsutbildning
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 5 845 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:

1972: 344 av herr Fiskesjö m. fl. (c) i vad den påverkar medelsanvisningen
under detta anslag,

1972: 345 av herr Fiskesjö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att utbildning skall anordnas även inom tredje avdelningen av de
utbildningslinjer som nu förekommer som decentraliserad universitetsutbildning
i respektive Luleå, Sundsvall och Östersund om efterfrågan
visar att rimlig storlek kan nås på undervisningsgrupperna,

1972: 702 av fru Sundberg m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
anvisar ett reservationsanslag av 6 245 000 kr. till Decentraliserad
universitetsutbildning för budgetåret 1972/73,

1972: 1163 av herrar Svanström (c) och Andersson i Nybro (c) vari

UbU 1972: 4

34

hemställs att riksdagen beslutar utvidga försöksverksamheten med decentraliserad
universitetsutbildning ytterligare till förslagsvis Kalmar,
Oskarhamn eller Västervik.

Utskottet. Decentraliserad universitetsutbildning anordnas f. n. i form
av grundkurser om 20 poäng inom vissa humanistiska, samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Efter
Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall anordnas utbildning även
för 40 poäng.

Utskottet har i det föregående under punkten 3 Vissa gemensamma
frågor redovisat sitt ställningstagande i fråga om studiekurser i fysik
och kemi vid universitetsfilialerna i Karlstad och Växjö.

Försöksverksamhet med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning
är f. n. anordnad i Luleå, Sundsvall och Östersund. Utbildningen
omfattar första och andra avdelningarna av vissa allmänna utbildningslinjer
vid filosofisk fakultet.

Universitetskanslersämbetet har föreslagit att försöksverksamhet startas
på ytterligare en ort samt att verksamheten utsträcks att omfatta
studiekurs(er) i tredje avdelningen på respektive studieort, om rimlig
storlek nås på undervisningsgrupperna. Kungl. Maj:t har inte biträtt
förslagen då det enligt föredragande statsrådets mening är nödvändigt
att avvakta ytterligare erfarenheter av verksamheten innan ställning tas
till en eventuell utvidgning av denna.

Vad beträffar frågan om nyintagning på ytterligare en ort har i motionen
1972: 1163 föreslagits att försöksverksamhet anordnas även i
Kalmar, Oskarshamn eller Västervik.

Enighet torde råda om vikten av att U 68 kan grunda sina förslag
på en så vid erfarenhet som möjligt av hur decentraliserad universitetsutbildning
fungerar på orter av olika karaktär och att det därför är
angeläget med en större lokal spridning än den nuvarande. Utskottet har
emellertid ansett sig böra acceptera att försöksverksamheten även nästa
läsår är begränsad till de tre nuvarande orterna. Utskottet avstyrker därför
yrkandet i motionen 1972: 1163.

I motionen 1972: 345 har framställts ett yrkande som överensstämmer
med universitetskanslersämbetets förslag i fråga om studiekurser även
inom utbildningslinjernas tredje avdelning. Med hänvisning till vad
föredragande statsrådet anfört avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen avslår motionen 1972:1163 i vad avser anordnande
av försöksverksamhet med systematiserad decentraliserad
universitetsutbildning på ytterligare en ort,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 345 i vad avser studiekurser
inom utbildningslinjernas tredje avdelning,

UbU 1972:4

35

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionerna 1972:344, 1972:345, 1972:702 och
1972: 1163, samtliga motioner i vad avser medelsanvisning,
till Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 5 845 000 kr.

16. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt E 29, s. 353) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för
budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 1 906 000 kr.

Statens utlåningsfonder

17. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt IV: 7, s. 482—483) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1972/73 lån får beviljas
från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Uppskjutna frågor

18. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen

punkten E 3 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,
punkten E20 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Avlöningar till lärarpersonal,
punkten E21 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader,
punkten E27 Förvaltningarna vid universiteten m. m.,
vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 14 mars 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh
(m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s),
fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg
(m), herrar Berndtson i Linköping (vpk) och Fiskesjö (c).

Vid punkterna 1—3 ersattes herr Mårtensson (s) av fru Laag (s).

UbU 1972:4

36

Reservationer

A. vid punkten 3 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande kemi och fysik i Växjö av herrar Wikström (fp), Richardson
(fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c),
fru Sundberg (m) och herr Fiskesjö (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Utskottet
framhöll» och slutar med »i Växjö» bort ersättas med text av
följande lydelse:

»Utskottet framhöll redan förra året att det är väsentligt att vidga
ämnesuppsättningen vid universitetsfilialerna. Som universitetskanslersämbetet
erinrat om i sin anslagsframställning har utbyggnaderna av universitetsfilialerna
hittills omfattat huvudsakligen de humanistiska och
samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Detta har särskilt gällt universitetsfilialerna
i Karlstad och Växjö.

Universitetsfilialernas nuvarande utbildningsprogram stimulerar tillströmningen
till humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning, vilket
inte kan vara riktigt i ett skede då insatserna mera bör koncentreras
på att söka få de studerande intresserade för naturvetenskapliga studier.

Med åberopande av det anförda tillstyrker utskottet yrkandena om att
studiekurser om 40 poäng i kemi och fysik skall anordnas i Växjö
fr. o. m. budgetåret 1972/73. I likhet med universitetskanslersämbetet
anser utskottet att kostnaderna för ifrågavarande utbildning i Växjö
skall bestridas från anslaget till decentraliserad universitetsutbildning.
För ändamålet beräknar utskottet medelsbehovet till 870 000 kr. Hemställan
om denna medelsanvisning gör utskottet i det följande under
punkten 15 Decentraliserad universitetsutbildning.»

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1972: 344 och 1972: 702
såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
att studiekurser om 40 poäng i kemi och fysik bör anordnas i
Växjö,

2. beträffande kemi och fysik i Karlstad av herrar Wikström (fp),
Richardson (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och Fiskesjö (c)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Vidare
avstyrker» och slutar med »i Karlstad» bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser att universitetskanslersämbetet har starka skäl för
sitt förslag om anordnande av studiekurser om 40 poäng i kemi och fysik
i Karlstad och tillstyrker därför motionen 1972: 344 i denna del. Den
för detta ändamål erforderliga medelsanvisningen uppskattar utskottet
till 410 000 kr., vilket belopp utskottet kommer att föreslå anvisas under
anslaget till decentraliserad universitetsutbildning.»

UbU 1972:4

37

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 344 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att studiekurser
om 40 poäng i kemi och fysik bör anordnas i Karlstad,

3. beträffande dispositionen av tilldelade medel av herr Nordstrandh
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »motionen 1972: 1141» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet har den principiella uppfattningen, att läroanstalterna bör
ges rätt att när de så finner lämpligt använda medel för undervisningstimmar
till förvärv av olika typer av tekniska undervisningshjälpmedel,
varvid besluten bör fattas direkt av de ansvariga på respektive läroanstalt.
Enligt utskottets mening finns det vidare inga skäl för att medel
som överförs till förvärv av tekniska hjälpmedel endast skall få användas
till att inköpa materiel som tagits fram i samband med försöksverksamheten
med radio och television i utbildningen. Läroanstalterna bör
ges generell rätt att skaffa sig de tekniska hjälpmedel som de finner bäst
svara mot de krav som utbildningen ställer. Med det anförda tillstyrker
utskottet yrkandet i motionen 1972: 1141.»

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen bifaller motionen 1972: 1141 angående dispositionen
av vissa till universitet och högskolor anvisade medel,

4. beträffande möjlighet till utbildning av herr Berndtson i Linköping
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Utbildningspolitiken
i» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande»
bort ha följande lydelse:

»Företagna undersökningar bekräftar de i motion 501 anförda påståendena
om social snedrekrytering till högre utbildning och
visar att socialgrupp III är starkt underrepresenterad. Den proklamerade
målsättningen att ge alla samma möjligheter till utbildning har ej kunnat
förverkligas. Vidtagna åtgärder i fråga om utspridning av den eftergymnasiala
utbildningen och på det studiesociala området har inte på något
avgörande sätt kunnat bryta den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning.

Även om inga formella bestämmelser finns som utgör hinder för
högre utbildning kvarstår likväl det faktum att särskilt arbetarklassen
inte blir delaktig av utbildningen i samma omfattning som andra grupper
i samhället. Utskottet anser därför i likhet med motionärerna det
befogat med en lagstiftning som tillförsäkrar alla rätt till utbildning i
syfte att bryta den sociala snedrekryteringen och öka arbetarklassens

UbU 1972:4

38

möjligheter till studier och utbildning på alla områden. Förevarande
yrkande i motionen 1972: 501 biträdes av utskottet.»
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 501 såvitt nu är
i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande åtgärder i syfte att öka arbetarklassens
möjligheter till studier och utbildning på alla områden,

5. beträffande läromedel av herr Berndtson i Linköping (vpk) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Med
anledning» och slutar med »1972: 501 avstyrks» bort ersättas med text
av följande lydelse:

»Att stoppa spekulationen på läromedelsmarknaden bör
vara en angelägen uppgift inom utbildningspolitiken. Genom att skolarbetarna
erhåller större valfrihet och kombinationsmöjligheter i fråga
om läromedel kan kritiska studier underlättas och den borgerliga dominansen
i undervisningen motverkas.

Såväl frågan om samhällsinsatser i läromedelsproduktionen som frågan
om objektiviteten i läromedel har behandlats av läromedelsutredningen,
som nyligen avgett sitt betänkande. De frågor som aktualiseras
i motionen 1972:501 sträcker sig emellertid betydligt längre än läromedelsutredningens
uppdrag. Det synes därför befogat med en utredning
av det slag motionärerna förordar. Utskottet biträder därför förevarande
yrkande i motionen 1972: 501.»
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 501 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande utredning om hur spekulationen på läromedelsmarknaden
skall stoppas samt om ökad valfrihet och
kombinationsmöjligheter i fråga om läromedel i syfte att underlätta
kritiska studier.

B. vid punkten 4 (Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader) av
herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c),
Johansson i Skärstad (c) och fru Sundberg (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 18 som börjar med »Förevarande
fråga» och slutar med »motionen 1972: 242» bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Utskottet finner det framställda motionsyrkandet mycket välgrundat.
Det bör i sammanhanget noteras att teologiska fakultetens utbildningsnämnd
vid Lunds universitet förklarat sig beredd biträda Göteborgs
universitet beträffande spörsmål om anordnande av ifrågavaran -

UbU 1972: 4

39

de undervisning och examination. Vidare förtjänar framhållas att
universitetskanslersämbetet enligt vad som framgår av motionen bedömt
förutsättningar föreligga för anordnande av den aktuella 40-poängskursen.

Utskottet delar motionärens uppfattning att grundkurs AB 1, 40
poäng, i ämnet religionskunskap bör anordnas vid humanistiska fakulteten
vid Göteborgs universitet fr. o. m. läsåret 1972/73. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att meddela erforderligt medgivande härtill. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet sålunda anfört.

Med hänsyn till att de driftkostnader som undervisningen i religionskunskap
kommer att medföra torde rymmas inom fakultetens driftkostnadsanslag
och med beaktande av gällande ordning för tilldelning
av lärarkrafter vid filosofisk fakultet torde utskottets ställningstagande
till motionen 1972: 242 inte behöva föranleda någon ändring av medelsanvisningen
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.»
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 242 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om grundkurs
i religionskunskap,

C. vid punkten 8 (Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader) av herr
Berndtson i Linköping (vpk) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »aktuella sektorn» bort ersättas med text
av följande lydelse:

»I den allmänna samhällsdebatten har problem inom arbetsmiljön och
arbetsvetenskapliga frågeställningar fått allt större genklang. Universitetskanslersämbetet
har i sina anslagsframställningar strukit under samhällets
ansvar för att kunskaperna om de problem som här döljer sig
ökas liksom för att förbättrade utbildningsresurser inom de aktuella
områdena tillkommer. Utskottet delar helt ämbetets uppfattning att den
yrkesmedicinska sektorn nu bör få sitt genombrott även på universitetssidan.

Enligt utskottets uppfattning är förslaget om inrättande av de båda
yrkesmedicinska professurerna i Linköping i alla delar väl genomtänkt
och starkt motiverat. Anknytningen till regionsjukhuset i Linköping
är sålunda förberedd och lokaler kan ställas till förfogande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller
yrkandena i motionen 1972: 497.»
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

UbU 1972:4

40

2. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 497 såvitt nu är i
fråga bemyndigar Kungl. Maj:t att vid högskolenheten i Linköping
den 1 juli 1972 inrätta en professur i medicin, särskilt
yrkesmedicin och den 1 juli 1973 en professur i hygien, särskilt
yrkeshygien,

dels att utskottets hemställan under 8 och 9 vid bifall till yrkandet
beträffande hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972: 497 samt med avslag å motionerna
1972: 132, 1972: 688, 1972: 691 och 1972: 1091, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 104 940 000 kr.,

9. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972: 497 samt med avslag å motionerna
1972: 132, 1972: 688, 1972: 691 och 1972: 1091, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, till Medicinska fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 75 115 000 kr.,

D. vid punkten 15 (Decentraliserad universitetsutbildning)

1. beträffande medelsanvisning till studiekurser i Växjö av herrar
Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson
i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och herr Fiskesjö (c) som vid bifall
till reservationen A 1 anser att utskottets hemställan under 3 bort
ha följande lydelse:

3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1972: 702 och 1972: 344, sistnämnda motion i vad avser
Växjö, samt med avslag å motionen 1972: 344 i vad avser Karlstad
samt motionerna 1972: 345 och 1972: 1163, samtliga motioner
i vad avser medelsanvisning, till Decentraliserad universitetsutbildning
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 6 715 000 kr.

2. beträffande medelsanvisning till studiekurser i Karlstad av herrar
Wikström (fp), Richardson (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c)
och Fiskesjö (c) som vid bifall till reservationen A 2 anser att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 344, motionen i vad avser Karlstad, samt med avslag å

UbU 1972:4

41

motionen 1972: 344 i vad avser Växjö samt motionerna 1972:
345, 1972:702 och 1972: 1163, samtliga motioner i vad avser
medelsanvisning, till Decentraliserad universitetsutbildning
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 6 255 000 kr.

3. beträffande medelsanvisning till studiekurser i Växjö och Karlstad
av herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Elmstedt (c), Johansson i
Skärstad (c) och Fiskesjö (c) som vid bifall till reservationerna A 1 och
A 2 anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1972: 344 och 1972: 702 samt med avslag å motionerna
1972: 345 och 1972: 1163, samtliga motioner i vad avser medelsanvisning,
till Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 7 125 000
kr.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 3 (Vissa gemensamma frågor) beträffande doktorandstipendier
av herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m),
Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och herr Fiskesjö
(c):

»Det problem som aktualiseras i motionen 1972: 1133 är utan tvekan
allvarligt och förtjänt av stor uppmärksamhet. En minskad tillströmning
av studenter till universiteten får genom den s. k. universitetsautomatiken
besvärliga följder för bl. a. stora grupper av forskare och lärare
som inte har ordinarie anställning. Många tvingas lämna sin verksamhet
vid universiteten. Detta innebär med hänsyn till att det redan nu är
svårt för många akademiker att få anställning på den allmänna arbetsmarknaden
att många av de lärare och forskare det här gäller riskerar
att bli arbetslösa.

Till mycket stor del gäller det personer vilka som en del av sitt arbete
sysslar med forskning, ofta med sikte på doktorsexamen. Många är
dessutom knutna till större forskningsprojekt, vilka de får lämna i och
med att de inte längre kan få anställning som extra lärare, assistenter
eller amanuenser. Totalt sett innebär den i motionen 1972: 1133 påtalade
utvecklingen därför en högst allvarlig minskning av forskningskapaciteten
vid våra universitet.

De samlade effekterna av den minskade studenttillströmningen vid
universiteten kan således i här berörda avseenden få mycket allvarliga
konsekvenser. Anställningstryggheten för de personer det gäller försvinner
helt, många tvingas avbryta en påbörjad utbildning för doktors -

UbU 1972:4

42

examen och pågående angelägen forskning drabbas hårt. Det är därför
av mycket stor vikt att statsmakterna försöker finna lösningar som
möjliggör att flertalet av de berörda forskarna och lärarna kan beredas
fortsatt anställning eller på annat sätt ges möjligheter att fullfölja pågående
utbildning och forskning.»

2. vid punkten 8 (Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader) beträffande
professur i audiologi av herr Nordstrandh (m):

»Även om det som anförts i motionen 1972: 691 kan bedömas som
utgörande ett tillräckligt underlag för att inrätta en professur i audiologi
vid Göteborgs universitet, måste det dock i dagens budgetläge råda tveksamhet
om att — med avvikelse från universitetskanslersämbetets och
Kungl. Maj:ts f. n. mycket restriktiva linje — just nu tillskapa denna
professur, hur väl motiverad den än må vara. Detsamma gäller flera
andra föreslagna professurer. Oavvisbart torde dock vara, att en professur
i audiologi vid Göteborgs universitet, som upptagits i dettas petita
för budgetåren 1970/71, 1971/72 och 1972/73, bör prioriteras högt vid
kommande budgetarbete, då hörselskadorna tenderar att öka oroväckande,
framför allt bland unga människor.»