Utbildningsutskottets betänkande nr 2 år 1972 UbU 1972:2

Nr 2

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1972:1 i vad avser anslag för budgetåret 1972/73 till skolväsendet
jämte motioner.

Skolväsendet

Vissa gemensamma frågor

1. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Maj:t har i propositionen 1972:1
bilaga 10 under rubriken Vissa gemensamma frågor (s. 160—165 i utdrag
av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden) behandlat vissa
skolfrågor av allmän karaktär.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 347 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar hemställa att Kungl. Maj:t vidtar sådana åtgärder
att i tjänstgöringen för klassföreståndare på grundskolans högstadium
och i gymnasieskolan inryms en schemalagd veckotimme för
elevvårdande verksamhet,

dels motionen 1972: 498 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att vad som i motionen
1972: 294 anförts angående skolenheternas storlek kommer till omedelbart
beaktande vid det fortsatta planeringsarbetet,

dels motionen 1972: 693 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en översyn av gällande
principer för byggnad av skolor enligt de riktlinjer som angetts
i motionen,

dels motionen 1972: 694 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs 1.

att riksdagen uttalar, att utbildningspolitiken skall främja föräldrars
och andra laga målsmäns frihet att välja andra läroanstalter för
sina barn än dem som upprätthålls av de offentliga myndigheterna men
som motsvarar de krav för undervisning som har fastställts av myndigheterna,

2. att riksdagen hemställer om en utredning för att fastställa sådana
regler för statsbidrag till driften av grund- och gymnasieskolor att statsbidraget
görs oberoende av skolornas huvudmannaskap,

3. att därvid sådana regler skapas att kommuns skyldighet att bidra
till skolväsendet utsträcks till att gälla alla skolor som uppfyller i motionen
angivna krav på statsbidrag,

1 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 2

UbU 1972:2

2

dels motionen 1972: 699 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

A. att statsbidragsbestämmelsema för driftbidrag till grundskolan
ändras så att bidrag kan utgå för lärare som anlitas vid språkträning
av invandrarbarn i svenska i förskolan,

B. att en översyn görs av gällande statsbidragsbestämmelser för undervisning
av invandrarbarn i grundskolan,

C. att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utveckla läromedel för undervisning
av invandrarbarn,

D. att förslag framläggs till åtgärder i syfte att öka rekryteringen av
invandrarungdom till den gymnasiala skolan,

E. att en översyn görs av gällande kursplaner vid all lärarutbildning
för att i större utsträckning beakta invandrarnas problem,

F. att invandrarnas problem måtte beaktas vid utbildning av övrig
skolpersonal, t. ex. skolsköterskor, kuratorer och psykologer,

G. att en prövning sker om behovet av ett särskilt institut för frågor
rörande undervisning av invandrare,

dels motionen 1972: 1092 av fröken Eliasson (c) och fru Söder (c) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en utvidgad
försöksverksamhet för språkträning bland invandrarbarn,
dels motionen 1972: 1093 av fröken Eliasson (c) och herr Åsling (c)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning av skolmiljöns
betydelse med särskild hänsyn till skolenheternas storlek och utformning
för elevernas studieresultat, sociala och personliga utveckling
m. m. samt att därav föranledda förslag till normer för skolenheternas
utformning och storlek snarast framläggs,
dels motionen 1972: 1103 av fru Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos KungJ. Maj:t begär att dispens ges för statsbidrag till
nedläggningshotade skolor,
dels motionen 1972: 1105 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att en brett upplagd
försöksverksamhet med föräldrautbildning enligt i motionen anförda
riktlinjer snarast igångsätts,
dels motionen 1972: lill av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, m)
vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att de synpunkter som anförts
i motionen mera får göra sig gällande i undervisningen i skolan, skolans
miljö, läromedel och lärarutbildning,
dels motionen 1972: 1148 av herr Oskarson m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för inrättande av
alternativ undervisning — skola där kristna föräldrar kan ge sina barn
en religiös och moralisk uppfostran i enlighet med föräldrarnas egen
övertygelse,

dels motionen 1972: 1166 av herrar Wennerfors (m) och Holmberg
(m) i vad avser hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

UbU 1972:2

3

hemställer om en snar översyn av gällande planer för utbyggnad av
skolor enligt de riktlinjer som angetts i motionen.

Utskottet. Skolväsendets omorganisation har inneburit krav på förändring
av skolans arbetsformer. På begäran av riksdagen tillsattes i
maj 1970 en utredning rörande skolans inre arbete (SIA). Utskottet har
under föregående års riksdag avgett ett särskilt betänkande 1971: 30 i
anledning av motioner angående skolans inre arbete m. m.

I ett antal motioner till årets riksdag tas frågan upp om skolenheternas
storlek. I motionerna 1972: 498, 1972: 693 och 1972: 1166 hävdas bl. a.
att en av orsakerna till att allt större skolanläggningar byggs är en överdriven
tro på stordriftens fördelar inom utbildningsväsendet. Motionärerna
anser att de skolsociala kostnaderna i det längre tidsperspektivet
betydligt kommer att överstiga de kortsiktiga vinster som kan ha gjorts
vid byggandet av de stora skolanläggningarna. Innan skolstorleksproblemet
utretts bör enligt motionärerna statsbidrag inte ges till byggande
av alltför stora skolor. Även i motionen 1972: 1093 framhålls värdet
av mindre skolanläggningar. I denna görs gällande att det i större skolor
lätt uppstår en anonymitetskänsla, som kan leda till passivitet, aggressivitet
eller skolleda bland eleverna. Vidare åberopas undersökningar enligt
vilka elever i mindre skolor skulle känna ett större ansvar för aktiviteterna
i skolan och få en snabbare personlighetsutveckling än elever
i större skolor. I den sistnämnda motionen föreslås en utredning beträffande
bl. a. normer för skolenheternas utformning och storlek.

Utskottet har inhämtat att skolöverstyrelsens anvisningar för skolanläggnings
storlek i grundskolan, enligt vilka antalet elever vid högstadieskola
ej avsevärt bör överstiga 600—700, torde komma att bli
föremål för en allmän omarbetning.

Vid förslag till inrättande av ny gymnasieskolenhet har överstyrelsen
under de senaste åren utgått från en minimiorganisation av ca 400
16-åringar i regionen, vilket medför 600—900 elever i en s. k. allmän
skolenhet med de vanligast förekommande linjerna. Vad beträffar maximiantalet
elever i en skolenhet med gymnasieskola finns i dag inget
uttalande från överstyrelsen. Gymnasieskolan omfattar f. n. 22 linjer,
varav 15 är uppdelade på sammanlagt 56 grenar. Det kan således redan
därav konstateras, att om eleverna skall erbjudas en fullständig uppsättning
grenar och varianter för alla 22 linjerna skulle regionen och
eventuellt också skolenheten bli oerhört stor.

Frågan om en eller flera skolenheter i en kommun måste bedömas
från fall till fall. Elevernas möjlighet till ett fritt val kan självfallet också
nås, om gymnasieskolan i regionen är uppdelad på två eller flera mindre
skolenheter. En sådan uppdelning torde också kunna bli ekonomiskt
försvarbar, om linjer förs samman till en enhet på ett sådant sätt att

UbU 1972:2

4

lokaler och utrustning kan utnyttjas rationellt. Departementschefen uttalade
således i propositionen 1968: 140 att då flera gymnasieskolenheter
finns i en kommun kan och måste ibland utbildningen vid de olika skolenheterna
av resursskäl ha sin tyngdpunkt inom skilda områden.

Utskottet är medvetet om att det finns en oro bland allmänheten inför
en utveckling mot stora skolanläggningar med många elever. Sådana
anläggningar anses skapa mindre goda skolmiljöer. Elevantalet vid en
skolenhet är självklart en av de faktorer som är av betydelse för skolmiljön.
Enligt utskottets mening påverkar emellertid även andra faktorer
än elevantalet skolmiljön. Det kan vara exempelvis skollokalernas
och skolgårdarnas utformning, eventuell överbeläggning av förefintliga
lokaler, andelen äldre och yngre elever inom skolenheten eller möjligheter
till kommunikation mellan skolledning, lärare och elever. Det är
nödvändigt att erhålla bättre kunskaper om de faktorer som skapar en
god skolmiljö. Hithörande frågor utreds f. n. av SIA. Utskottet anser
det angeläget att SIA bedriver detta utredningsarbete med största skyndsamhet.

Utskottet har i det föregående försökt visa hur komplicerad frågan om
skolenheternas storlek m. m. är. Med hänvisning till gjorda uttalanden
och till det förhållandet att begärt utredningsarbete i ärendet redan pågår
anser utskottet att ifrågavarande yrkanden i motionerna 1972: 498,
1972: 693, 1972: 1166 och 1972: 1093 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motionen 1972: 1103 görs gällande att utvecklingen på skolplaneringens
område under 1960-talet präglats av en stark centralisering. De
små skolenheter som fortfarande finns kvar och som enligt motionärernas
mening som regel utgör en god skolmiljö bör bevaras genom att
bestämmelserna som reglerar skolplanering och undervisning görs mer
flexibla.

Utskottet vill i ärendet erinra om följande. Kungl. Maj:t uppdrog den
26 mars 1971 åt skolöverstyrelsen att komma in med förslag till åtgärder
för att upprätthålla undervisningen vid skolenheter av grundskolans
högstadium i kommuner inom glesbygdsområden med vikande elevunderlag.
Överstyrelsen har med skrivelse den 23 augusti 1971 överlämnat
sitt utredningsmaterial och därjämte lagt fram flera förslag med syfte
att minska de undervisningsorganisatoriska problemen vid de mindre
högstadieenheterna. Skrivelsen har remissbehandlats och bereds f. n. i
utbildningsdepartementet.

Beträffande det gymnasiala stadiet uttalade departementschefen i propositionen
1968: 140 att den gymnasiala utbildningen utanför orter med
treåriga linjer bör kunna bibehållas så länge det finns en tillfredsställande
elevtillströmning och ett klart avnämarintresse för utbildningen.
Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt skolöverstyrelsen att vid den

UbU 1972:2

5

fortsatta planeringen av gymnasieskolan pröva vissa särskilda planeringsfrågor,
nämligen frågan om utökning av antalet orter med treåriga gymnasieskollinjer,
frågan huruvida gymnasieskolans linjer inom en och
samma region kan fördelas på två skilda orter samt frågan om i vilka
former de särskilda utbildningsanordningarna i glesbygd i fortsättningen
bör organiseras.

Glesbygdsutredningen har nyligen avgett betänkandet Utbildning i
glesbygder (Ds In 1972: 1). Utredningen uppfattar glesbygdernas problem
inom utbildningsområdet främst som en fråga om i vilken utsträckning
dessa bygder skall kunna möta de koncentrationstendenser inom
grundskolan och gymnasieskolan som följer av att befolkningsunderlaget
i många bygder successivt reduceras. Betänkandet skall nu närmast
remissbehandlas.

Utskottet har noterat att det i glesbygdskommun pågår försök med
långtgående integration mellan förskola och lågstadieskola. Härigenom
skapas möjligheter att förhindra eller uppskjuta nedläggningar av vissa
skolenheter. Denna försöksverksamhet är enligt utskottets mening intressant.

Med hänvisning till pågående utredningsarbete och till det beredningsarbete
i ärendet som pågår inom berörda departement avstyrker utskottet
bifall till motionen 1972: 1103.

I motionen 1972: 694 slås fast att samhället har ansvar för att all ungdom
får utbildning och att denna utbildning anordnas enligt uppställda
normer. Detta ansvar fullgörs genom att statsmakterna fastställer
skollag, läroplaner och andra bestämmelser samt ser till att dessa efterlevs.
Det är däremot enligt motionärerna inte självklart att ansvaret på
utbildningens område också omfattar att stat eller kommun skall driva
samtliga skolor och undervisningsanstalter. Denna uppgift bör kunna
delegeras till andra huvudmän under förutsättning att dessa efterlever
gällande bestämmelser och regler för undervisningsväsendet. Motionärerna
finner att det i Sverige visserligen är formellt möjligt för envar
som så önskar att starta och driva en enskild skola men att detta i realiteten
ändå inte är möjligt. För att nuvarande formella rätt att välja
skola även utanför det allmänna skolväsendet skall vara reell krävs enligt
motionärerna att enskilda skolor ges ett ekonomiskt stöd från det
allmännas sida som garanterar att de kan existera under sådana betingelser
att elever och föräldrar, utan att ekonomiska omständigheter lägger
hinder i vägen, kan träffa ett fritt val. I motionen föreslås därför
att möjligheterna att ge de enskilda skolorna arbetsvillkor likartade
dem som gäller för det allmänna skolväsendet snarast utreds.

Rätten att sända skolpliktiga barn till annan undervisning än den av
det allmänna tillhandahållna samt rätten att få starta respektive driva
enskilda skolor är fastslagen i skollagen (1962: 319) och är närmare

UbU 1972:2

6

utvecklad där. Frågan huruvida och i vilken omfattning statsbidrag
skall utgå till enskild skola prövas beträffande flertalet skolor av riksdagen.
Så är fallet i fråga om privata grundskolor och sådana privatskolor
som anordnar treårig- eller fyraårig linje av gymnasieskolan. Den
fråga som motionärerna tar upp har emellertid mycket generell räckvidd.
Utredningen som begärs i motionen avser möjlighet till en avsevärd
utökning av andelen enskild undervisning i vårt skolväsende. Utskottet,
som konstaterat att statsbidrag i viss utsträckning ges till enskild undervisning,
anser sig inte böra förorda att den begärda utredningen kommer
till stånd med hänsyn till de vittgående ekonomiska och organisatoriska
konsekvenser som en vidgad möjlighet till enskild undervisning får för
det svenska skolväsendet. Utskottet avstyrker därför yrkandena i motionen
1972: 694.

I motionen 1972: 1148 tas upp frågan om alternativ undervisning för
barn från kristna hem. Utskottet erinrar om att motsvarande yrkande
behandlades av riksdagen förra året (UbU 1971: 1) och då avslogs. Med
erinran härom avstyrker utskottet det nu ifrågavarande motionsyrkandet.

Under föregående års riksdag behandlade utbildningsutskottet två
motioner angående invandrarnas situation m. m. Utskottet avgav i dessa
frågor betänkandet 1971: 28.

I motionerna 1972: 699 och 1972: 1092 föreslås — som en provisorisk
lösning intill dess barnstugeutredningen avgett sina förslag — att kostnaderna
för lärartimmar vid språkträning av invandrarbarn i förskolan
får täckas av statsbidraget till grundskolan med vidgad tillämpning av
bestämmelserna om stödundervisning åt utländska barn i den obligatoriska
skolan. Motionärerna hävdar att detta inte innebär någon kostnadsökning,
eftersom utgifter för stödundervisning i grundskolan enligt
deras mening bortfaller i motsvarande grad. Utskottet, som erinrar om
att språkträning av invandrarbarn redan försiggår på kommunalt initiativ
i vissa kommuner inom ramen för den reguljära barnstugeverksamheten,
hänvisar till sitt tidigare betänkande i ärendet och avstyrker
bifall till motionen 1972: 699 såvitt nu är i fråga och till motionen
1972: 1092.

I motionen 1972: 699 hemställs därjämte att en översyn görs av gällande
statsbidragsbestämmelser för undervisning av invandrarbarn i
grundskolan. Utskottet avstyrker bifall till motionen i denna del under
hänvisning till sitt tidigare betänkande i ärendet.

Vidare föreslås i motionen 1972: 699 att skolöverstyrelsen får i uppdrag
att utveckla läromedel för undervisning av invandrarbarn. Utskottet
får med anledning härav anföra följande. För nästa budgetår
har departementschefen under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. beräknat 50 000 kr. för anskaffande av läromedel för undervis -

UbU 1972:2

7

ning i minoritetsspråk. Skolöverstyrelsen disponerar vidare innevarande
budgetår under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
4 620 000 kr. till läromedelsutveckling. Enligt vad utskottet erfarit används
dessa medel även för utveckling av läromedel för undervisning
av invandrarbarn. I årets statsverksproposition har därjämte under det
sistnämnda anslaget beräknats särskilda medel till stöd för läromedelsproduktion
för undervisningen av bl. a. vissa invandrarkategorier. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till den förevarande
motionen såvitt nu är i fråga.

I motionen 1972: 699 finns ytterligare fyra yrkanden, nämligen att
förslag framläggs till åtgärder i syfte att öka rekryteringen av invandrarungdom
till den gymnasiala skolan, att en översyn görs av gällande kursplaner
vid all lärarutbildning för att i större utsträckning beakta invandrarnas
problem, att invandrarnas problem beaktas vid utbildning
av övrig skolpersonal t. ex. skolsköterskor, kuratorer och psykologer
samt att en prövning sker om behovet av ett särskilt institut för frågor
rörande undervisning av invandrare. Utskottet, som i sitt betänkande
1971: 28 behandlat motsvarande yrkanden, anser det synnerligen angeläget
att de olika frågorna om invandrarnas undervisning snarast får
en fullgod lösning. Med hänvisning till vad som anförts i nämnda betänkande
föreslår dock utskottet att de förevarande motionsyrkandena
lämnas utan bifall.

I motionen 1972: 1105 krävs en effektivare föräldrautbildning. Det
hävdas bl. a. att många föräldrar upplever osäkerhet och brist på kunskaper
när de uppfostrar sina barn. Motionärerna yrkar en brett upplagd
försöksverksamhet, varvid det på ett antal orter inom förslagsvis
bamstugeutredningens ram skall prövas dels ett sammanhängande program
för föräldrautbildning anpassad efter barnens olika åldrar, dels
föräldrautbildningens lokala organisation, dels olika metoder att nå
samtliga föräldrar.

Kungl. Maj:t har den 12 februari 1971 överlämnat till skolöverstyrelsen
för beaktande riksdagens skrivelse den 25 november 1970 vari
anmälts beslut i anledning av motionerna I: 188 och II: 214 om försöksverksamhet
med föräldrautbildning. Utskottet, som under föregående
års riksdag i sitt betänkande 1971: 30 utförligt behandlade frågan om
föräldrautbildningen, finner ej anledning för riksdagen att nu göra något
ytterligare uttalande och avstyrker därför bifall till yrkandet i förevarande
motion 1972: 1105.

Klassföreståndarfrågan tas upp i motionen 1972: 347. Motionärerna
föreslår att i undervisningsskyldigheten för klassföreståndare på grundskolans
högstadium och i gymnasieskolan skall inrymmas en schemalagd
veckotimme för elevvårdande verksamhet och att denna timme i
grundskolan skall kunna förläggas till tid för fritt valt arbete och i gymnasieskolan
till tid för s. k. timme till förfogande.

UbU 1972:2

8

Den aktualiserade frågan har två sidor, varav den ena är av arbetstidskaraktär
och den andra av organisatorisk art. Arbetstidsfrågor avgörs
genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och de organisatoriska
frågorna i vad gäller klassföreståndarskapet utreds f. n. av
SIA. Enligt utskottets mening är det viktigt att klassföreståndaren ges
tillfälle till en förebyggande elevvård. Med hänvisning till angivna förhållanden
hemställer emellertid utskottet att yrkandet i den förevarande
motionen inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1972: lill ställs frågan hur skolan bäst skall utveckla
sådana egenskaper hos eleverna att demokratin förstärks.

Enligt läroplanens mål och riktlinjer skall skolan grundlägga och vidareutveckla
sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp och förstärka
demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande
mellan människorna. Genom tim- och kursplaner och genom
anvisningar och kommentarer av mera allmänt eller speciellt slag bidrar
myndigheterna till att hjälpa i skolan verksamma att göra dessa uppställda
mål till realiteter. Med hänvisning härtill finner utskottet att den
förevarande motionen 1972: lill inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet kommer i ett senare sammanhang att behandla ett antal
motioner som rör praktisk och teoretisk utbildning i grundskolan och
gymnasieskolan, läroplansfrågor m. m.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionerna 1972:693, 1972:1093, 1972:498 och 1972:
1166, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga,

2. avslår motionen 1972: 1103,

3. avslår motionerna 1972: 694 och 1972: 1148,

4. avslår motionerna 1972: 1092 och 1972: 699, sistnämnda motion
i vad avser hemställan under A,

5. avslår motionen 1972: 699 i vad avser hemställan under B—G,

6. avslår motionen 1972: 1105,

7. avslår motionen 1972: 347,

8. avslår motionen 1972: lill.

Centrala och regionala myndigheter m. m.

2. Länsskolnämnderna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt D 2, s. 178—180) och hemställer

att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 26 342 000 kr.

3. Läroboksnämnden. Kungl. Maj:t har (punkt D 3, s. 181) föreslagit
riksdagen att till Läroboksnämnden för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 800 000 kr.

UbU 1972:2

9

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 1134 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Åkerlind
(m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en
översyn av bestämmelserna om granskning av läromedlen i den obligatoriska
skolan,

dels motionen 1972: 1168 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari
hemställs att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen
anförts.

Utskottet. Från detta anslag ersätts utgifter för statens läroboksnämnd.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår.

Statens läroboksnämnd granskar f. n. endast läroböcker. Detta gäller
även då en lärobok för sin användning förutsätter bruk av andra hjälpmedel,
t. ex ljud- och bildband. Skolöverstyrelsen ägnar uppmärksamhet
åt dylika beledsagande hjälpmedel, men det finns beträffande dem inga
bestämmelser som innebär att de i likhet med läroböcker får användas
endast om de är uppförda på en officiell förteckning.

Frågor om produktion och granskning av läroböcker och andra pedagogiska
hjälpmedel har utretts av läromedelsutredningen, som nyligen
avgav sitt slutbetänkande Samhällsinsatser på läromedelsområdet (SOU
1971: 91). Utredningen har enligt sina direktiv haft att beakta även behovet
av insatser för t. ex. undervisningsfilm. De sakkunniga har ägnat
frågor angående objektiviteten i läromedel stor uppmärksamhet. Betänkandet
är f. n. föremål för remissbehandling.

I motionen 1972: 1134 hävdas att garantier måste lämnas för att läroböcker
och andra läromedel som används inom undervisningsväsendet
är objektiva och lämpliga från alla synpunkter. Med anledning av bl. a.
de negativa omdömen som mött den av Stiftelsen Svenska Sexualforskningsinstitutet
producerade filmserien Att vara två anser motionärerna
att hela frågan om granskning av läromedlen i den obligatoriska skolan
bör prövas.

Även motionen 1972: 1168 behandlar frågor rörande sexualundervisningen.
Det påtalas att nämnda filmserie förstärkt den oro som finns
bland stora grupper föräldrar beträffande innehållet i undervisningen
och formerna för presentation av lärostoffet. Motionärerna stryker
under kravet på objektivitet, allsidighet och saklighet i undervisningen
och framhåller vikten av att de etiska frågorna kommer till sin rätt.
Respekten för minoriteters, t. ex. vissa invandrargruppers, värderingar
måste också beaktas. Motionen utmynnar i krav på att särskild omsorg
ägnas läromedelsgranskningen inom det i motionen berörda området.

Sexualundervisningens innehåll finns angivet i läroplanen för grundskolan
(Lgr 69), i läroplanssupplement samt i skolöverstyrelsens Handledning
i sexualundervisning. Ett exempel på tidsplan för grundskolans

UbU 1972:2

10

sexualundervisning ges i överstyrelsens fortbildningsmaterial Sexual- och
samlevnadsundervisning. För gymnasieskolan återfinns anvisningar i
Aktuellt från skolöverstyrelsen 1965/66: 27 samt 1970/71: 8.

Allmänna anvisningar för bedömning och val av läromedel ges i Lgr
69. Beträffande läromedel som skolan överväger att skaffa för sexualoch
samlevnadsundervisning har skolöverstyrelsen i skrivelse till samtliga
länsskolnämnder och skolstyrelser i december 1971 givit vissa kompletterande
anvisningar. Skrivelsen är som bilaga fogad till detta betänkande.

I skrivelsen har skolöverstyrelsen utifrån psykologiska och etiska
synpunkter angivit de krav som enligt överstyrelsen bör ställas på läromedel
i sexual- och samlevnadsfrågor för att gällande målsättning för
undervisningen skall kunna förverkligas. Med utgångspunkt i de bedömningsgrunder
som redovisas i skrivelsen har skolöverstyrelsen funnit
att tre filmer i serien Att vara två ej är lämpliga för undervisningen
i sexual- och samlevnadsfrågor i grundskolan och gymnasieskolan.

Som framgått av det föregående har läromedelsutredningen för en
kort tid sedan presenterat förslag beträffande bl. a. granskning av läromedel
avsedda för grundskolan och gymnasieskolan. Utskottet kan inte
förorda att granskningsfrågan ånyo utreds. Yrkandet härom i motionen
1972:1134 avstyrkes därför.

Vad som anförts i motionerna 1972: 1134 och 1972: 1168 beträffande
den specifika frågan om val av läromedel och formerna för presentation
av lärostoffet inom skolans sexualundervisning bör enligt utskottets mening
inte föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida. Som
utskottet ser det har skolöverstyrelsen i den tidigare nämnda skrivelsen
givit anvisningar för den lokala bedömningen av läromedel i sexual- och
samlevnadsundervisningen som är baserade på väl genomtänkta bedömningsgrunder
och som klart visar den särskilda betydelse valet av läromedel
måste tillmätas på detta område.

Sexualundervisningen och sexualupplysningens omfattning, innehåll
och mål övervägs av utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor
i undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU). Utskottet har vid sina
ställningstaganden till de båda motionerna haft som en självklar utgångspunkt
att innehållet i skolans sexualundervisning bedrivs i överensstämmelse
med vad som angetts för olika skolstadier i läroplan och andra
anvisningar intill dess beslut om eventuella förändringar i vederbörlig
ordning fattats i anledning av USSU:s förslag.

Med åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Läroboksnämnden för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 800 000 kr.,

2. avslår motionen 1972: 1134,

3. avslår motionen 1972: 1168.

UbU 1972:2

11

4. Bidrag till vissa elevorganisationer. Bidrag till vissa föräldraorganiationer.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D4—
D 5, s. 181—182) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Bidrag till vissa elevorganisationer ett anslag av 320 000 kr.,

2. till Bidrag till vissa föräldraorganisationer ett anslag av 230 000
kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

5. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Kungl. Maj:t har
(punkt D6, s. 183—189) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1972/73 anvisa ett
reservationsanslag av 22 975 000 kr.

I motionen 1972: 1125 av herr Lindkvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
uttalar att av anslaget för pedagogiskt utvecklingsarbete
(22 975 000 kr.) ett belopp av 1 500 000 kr. beräknas för stöd åt produktion
av läromedel dels för elever i specialundervisningen, dels för små
elevgrupper inom annan undervisning.

Utskottet. Huvudsyftet med det pedagogiska utvecklingsarbetet är att
i skola och utbildning introducera en förbättrad teknik för planering,
genomförande och utvärdering av undervisningen. Utvecklingsarbetet
bör ske i så nära kontakt som möjligt med skolans vardag och inriktas
mot de problem som upplevs i konkreta undervisningssituationer.

Under år 1971 har skolöverstyrelsens nämnd för pedagogiskt utvecklingsarbete
och försöksverksamhet omorganiserats i enlighet med de
riktlinjer som drogs upp i propositionen 1971: 38 (UbU 1971: 12, rskr
1971: 169). Den pedagogiska nämnden, som inrättades den 1 juli 1971,
har till uppgift att som rådgivande organ bereda frågor om pedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av utbildningsverksamheten.
Nämnden består av ordförande och fem andra ledamöter.
För varje ledamot finns en personlig suppleant. Genom beslut i
plenum, som består av skolöverstyrelsens samtliga ledamöter, får överlämnas
åt den pedagogiska nämnden att avgöra pleniärenden inom
nämndens verksamhetsområde.

Anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet är f. n.
uppdelat på sex anslagsposter, nämligen forsknings- och utvecklingsarbete,
läroplansutveckling m. m., läromedelsutveckling, utvecklingsarbete
vid vissa skolor, övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete samt bidrag
till utgivande av pedagogiska publikationer. I sina förslag för budgetåret
1972/73 för departementschefen fram ett nytt ändamål, nämligen produktionsstöd
till läromedel inom bristområden, och räknar med att för

UbU 1972:2

12

sådant stöd skall disponeras 1 milj. kr. bl. a. för vissa behov inom yrkesutbildningen.
I motion 1972: 1125 yrkas att det föreslagna beloppet till
produktionsstöd skall ökas till 1 500 000 kr. inom ramen för oförändrat
anslag om 22 975 000 kr., för att produktionen av läromedel för bl. a.
elever inom specialundervisningen skall kunna främjas.

Utskottet, som kunnat konstatera att skolöverstyrelsen i sin anslagsframställning
om produktionsstöd för vissa läromedel åsyftat inte bara
yrkesutbildningssektorn utan även undervisningen av olika slag av handikappade,
betraktar det som självklart att också specialundervisningens
behov av läromedelsstöd tillgodoses när överstyrelsen fördelar ifrågavarande
belopp med beaktande av behoven inom olika delar av läromedelsområdet.
Utskottet finner ej anledning att frångå den av departementschefen
gjorda avvägningen i vad gäller medel till de olika ändamål
som bekostas från anslaget. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionsyrkandet och hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1972: 1125,

2. till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 22 975 000 kr.

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

6. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
D 7, s. 190—198) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser om
statsbidrag för redovisningsåret 1970/71 till driftkostnader för grundskolan,
högre kommunala skolor samt vissa privatskolor i enlighet med
vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta beslut om de fortsatta utbildningsinsatser
för vuxna zigenare som kan anses erforderliga,

3. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 3 814 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 31 av herr Henmark m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att ge Kungl. Maj:t till känna i motionen angivna
förhållanden och hemställer att regeringen vidtar därav betingade åtgärder,

dels motionen 1972: 136 av herr Wikström m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar hemställa att Kungl. Maj:t utfärdar anvisningar
som gör det möjligt för kommunerna att inom nuvarande kostnadsramar
i stället för tillsynslärar- och skolbibliotekarietjänster inrätta
befattningar som skolintendenter,

dels motionen 1972: 193 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Åkerlind

UbU 1972:2

13

(m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning
och förslag angående befrielse i vissa fall från grundskolans religionsundervisning,

dels motionen 1972: 245 av herr Stålhammar m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar föreslå Kungl. Maj:t att låta utarbeta sådana
stadgebestämmelser, att de kommuner som vill använda de medel som
f. n. avses för fritt valt arbete till andra aktiviteter eller arbetsformer än
fritt valt arbete får möjlighet till detta,
dels motionen 1972: 516 av herr Åkerlind m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder i syfte att göra
etikundervisning till ett regelbundet inslag i lågstadieundervisningen,
dels motionen 1972: 703 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att undervisning av invandrarbarn
i deras modersmål får ske på timmar, anslagna för fritt valt arbete,

dels motionen 1972: 704 av herr Werner i Malmö m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag
syftande till frivillig konfessionell kristendomsundervisning i grundskolan,

dels motionen 1972: 1165 av fru Söder m. fl. (c) i vad avser hemställan
att riksdagen för inrättande av särskilda tillvalsgrupper med tre elever
för invandrarbarn i grundskolan anvisar ett belopp av 240 000 kr. utöver
det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till Bidrag till driften av
grundskolor m. m.,
dels motionen 1972: 1171 av herr Wikström m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av bestämmelserna
för klassers och gruppers storlek i grundskolan i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Utskottet. Det obligatoriska skolväsendet beräknas läsåret 1972/73
omfatta sammanlagt ca 996 000 elever. Den nya läroplanen för grundskolan
(Lgr 69) kommer att vara helt genomförd i samtliga årskurser
fr. o. m. läsåret 1972/73.

Utvecklingen inom skolväsendet har lett till att läromedel erfordras
i betydligt större utsträckning än tidigare. Uppgifter som avser läromedlen
i skolan handhas i dag av bl. a. tillsynslärare och skolbibliotekarier.
F. n. utgår statliga bidrag till uppdragstillägg till tillsynslärare
samt till nedsättning av undervisningsskyldigheten för tillsynslärare och
för sådan lärare som är skolbibliotekarie. I motionen 1972: 136 yrkas
att det utfärdas anvisningar som gör det möjligt för kommunerna att
inom nuvarande kostnadsramar i stället för tillsynslärar- och skolbibliotekarietjänster
inrätta befattningar som skolintendent.

Tillsynslärare fullgör i dag dels skolledaruppgifter, dels uppgifter som
avser läromedlen i skolan. Omfattningen av den ena och den andra

UbU 1972:2

14

funktionen är f. n. ej helt klarlagd. Ett borttagande av den skolledarresurs
som tillsynslärartjänst utgör kan få vissa organisatoriska konsekvenser
på skolledarorganisationen i grundskolan. Skolöverstyrelsen har
i anslagsframställningarna för budgetåren 1970/71—1972/73 föreslagit
att tjänster som skolindendent skall inrättas i grundskolan, vilket ej biträtts
av departementschefen. Såväl skolöverstyrelsen som kommunerna
synes mycket starkt uppleva behovet av att dessa tjänster kommer till
stånd. Utskottet vill därför göra det bestämda uttalandet att frågan om
särskild läromedélspersonal i grundskolan bör lösas skyndsamt. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som erfordras härför. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet sålunda anfört.

Det s. k. fritt valda arbetet i grundskolan omfattar två veckotimmar
i var och en av årskurserna 7—9. Antalet lärartimmar är dubbelt så
stort som antalet elevtimmar. I motionen 1972: 245 hemställs att bestämmelserna
för det fritt valda arbetet jämkas så att det blir möjligt för
kommunerna att använda den ekonomiska resurs som är avsedd för i
första hand denna verksamhet även till andra aktiviteter eller arbetsformer.
Motionärerna anför att kostnaderna för fritt valt arbete torde
uppgå till ca 90 milj. kr. årligen och ifrågasätter om resultatet av det
fritt valda arbetet står i proportion till den kostnad som verksamheten
för med sig. Som alternativ till det fritt valda arbetet i dess nuvarande
form föreslås försöksverksamhet med maskinskrivning, klassföreståndartimme
eller möjlighet att anställa fritidsledare, ungdomsledare, skolvärdinna
eller annan tillsyns- och kurativ personal som kan tjänstgöra
under hela skoldagen och leda elevernas verksamhet under raster och
håltimmar.

Utskottet vill uttala att det är angeläget att skolöverstyrelsen uppmärksamt
följer utvecklingen på detta område och till Kungl. Maj:t
redovisar de synpunkter och förslag som kan föranledas därav. Utskottet
är emellertid f. n. inte berett att förorda någon riksdagens åtgärd i frågan
och avstyrker därför bifall till yrkandet i förevarande motion 1972: 245.

Enligt läroplanen för grundskolan får tiden för fritt valt arbete inte
användas för kompletterande undervisning i övriga ämnen på timplanen.
Enligt särskilda bestämmelser får frivillig undervisning i finska liksom
undervisning i annat minoritetsspråk omfatta högst 2 veckotimmar i
varje årskurs i utbyte mot andra i timplanen upptagna ämnen. Detta
utbyte av timmar kan enligt vad som meddelas i läroplanens supplement
vara förenat med schematekniska svårigheter på grundskolans högstadium.
För att invandrarbarnens möjlighet att på högstadiet studera sitt
hemlands språk och kultur skall underlättas föreslås nu i motionen
1972: 703 att undervisningen om högst 2 veckotimmar av invandrarbarn
i deras modersmål får förläggas till timmar avsedda för fritt valt arbete.
Utskottet anser att särskilda skäl föreligger för en sådan möjlighet med

UbU 1972:2

15

hänsyn till bl. a. anförda schematekniska problem. Det ankommer på
Kungl. Majit att utfärda erforderliga kompletterande bestämmelser. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna
vad utskottet sålunda anfört.

I motionen 1972: 1171 begärs en översyn av bestämmelserna för klassers
och gruppers storlek i grundskolan. Utskottet erinrar om att Kungl.
Majit genom beslut den 23 april 1971 medgett att ett antal kommuner
utan hinder av vissa bestämmelser i skolstadgan får anordna försöksverksamhet
i grundskolan med friare resursanvändning. Med hänvisning
härtill och till att frågan om utnyttjande av skolans resurser utreds
av SIA avstyrker utskottet bifall till förevarande motionsyrkande.

Skolöverstyrelsen har hemställt om bemyndigande att medge att tillvalsgrupp
får bildas på grundskolans högstadium för lägst tre ickesvenskspråkiga
elever, vilket kostnadsberäknas till 240 000 kr. Departementschefen
har inte biträtt förslaget. I motionen 1972: 1165 föreslås
att riksdagen anvisar nämnda belopp för ifrågavarande ändamål. Utskottet,
som erinrar om vad utskottet uttalat om invandrarundervisning
under punkten 1 Vissa gemensamma frågor, avstyrker bifall till ifrågavarande
yrkande.

I motionen 1972: 31 framhålls att den kristna religionen utgör en
viktig del av grundvalen för de etiska och sociala värderingar varpå
vårt samhälle bygger. Motionärerna anser sig kunna konstatera att det
i vissa läroböcker i religionskunskap och samhällskunskap finns en tendens
till nedvärdering av bl. a. den kristna religionen. Enligt deras mening
är detta en olycklig utveckling som skapar problem av olika slag
eftersom vissa föräldrar av samvetsskäl vägrar sända sina barn till skolan
och måste ordna egen alternativ undervisning.

Utskottet, som är medvetet om att den av motionärerna aktualiserade
frågan för många kan utgöra ett problem, erinrar om vad utskottet under
punkten 3 Läroboksnämnden anfört om läromedelsutredningens
nyligen avgivna slutbetänkande Samhällsinsatser på läromedelsområdet.

Innehållet i grundskolans undervisning i religionskunskap och samhällskunskap
finns angivet i läroplan och läroplanssupplement. Enligt
utskottets mening är det självklart att innehållet i skolans läroböcker
skall stå i god överensstämmelse med vad som angetts i läroplanen och
övriga anvisningar. Med hänvisning till det anförda och till det beredningsarbete
i läromedelsfrågor som förestår inom utbildningsdepartementet
anser utskottet att vad som anförts i motionen 1972: 31 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1972: 516 föreslås åtgärder för att främja regelbundet
återkommande etikundervisning på grundskolans lågstadium. Utskottet
konstaterar att etiska frågor som berör samlevnaden mellan människor
redan enligt gällande läroplan för grundskolan skall behandlas på lågstadiet.
Religiösa ämnen och samlevnadsfrågor utgör det ena av tre

UbU 1972:2

16

huvudmoment inom ämnet religionskunskap på detta stadium. Centrala
myndigheter kan inte i detalj reglera omfattningen av olika huvudmoment.
Den närmare utformningen av undervisningen ankommer på
läraren. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
yrkandet i förevarande motion.

I motionen 1972: 704 hemställs om utredning och förslag syftande
till frivillig konfessionell kristendomsundervisning i grundskolan. Förra
årets riksdag hade att ta ställning till en motion med i stort sett samma
innehåll som den nu ifrågavarande. Fjolårets motion, som behandlades i
utbildningsutskottets betänkande 1971: 1, föranledde inte någon riksdagens
åtgärd. Med erinran om vad utskottet under föregående års riksdag
uttalade i frågan föreslår utskottet att yrkandet i motionen 1972: 704
lämnas utan bifall.

På grundval av bestämmelserna i 27 § skollagen kan elev som tillhör
trossamfund som fått Konungens tillstånd att i skolans ställe ombesörja
religionsundervisning befrias från att delta i undervisningen i religionskunskap.
I motionen 1972: 193 föreslås, med utgångspunkt i nämnda
lagbestämmelse, en vidgad rätt till befrielse från deltagande i religionsundervisningen
i grundskolan. Utskottet får med anledning härav anföra
följande.

Enligt läroplanen för grundskolan skall undervisningen i ämnet religionskunskap
utformas objektivt och allsidigt samt innefatta också undervisning
om andra religioner än den kristna.

Statsutskottet, som i utlåtandet 1968: 179 hade att ta ställning till
frågan huruvida skäl till befrielse från undervisningen i religionskunskap
i grundskolan alltjämt förelåg, fann den av departementschefen i prop.
1968: 129 föreslagna möjligheten till befrielse lämpligt avvägd med hänsyn
till att praktiska och psykologiska skäl talade för att man borde tillmötesgå
de krav på befrielse som var att vänta från vissa elev- och
föräldragrupper. Andra lagutskottet hade i sitt utlåtande 1968: 71 samma
uppfattning. Enligt utbildningsutskottet finns det inte anledning
att i fråga om befrielsemöjlighet gå längre än vad som tidigare befunnits
lämpligt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
yrkandet i motionen 1972: 193.

Kungl. Maj:ts under förevarande anslagsrubrik redovisade förslag
föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Enligt vad utskottet
erfarit har Kungl. Maj:t räknat upp de medel som avser stödundervisning
åt icke-svenskspråkiga elever med 1,5 milj. kr. till 19,5 milj. kr.
Vidare har oförändrade belopp upptagits för undervisning på grundskolenivå
för vuxna, för lekskolekurser för finskspråkiga barn i Norrbottens
län och för bidrag till kommuner med finskspråkiga barn för
anskaffande och utvecklande av speciella hjälpmedel som krävs för att
överbrygga språksvårigheter.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

UbU 1972:2

17

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser
om statsbidrag för redovisningsåret 1970/71 till driftkostnader
för grundskolan, högre kommunala skolor samt vissa privatskolor
i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att fatta beslut om de fortsatta utbildningsinsatser
för vuxna zigenare som kan anses erforderderliga,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1972:1165 såvitt nu är i fråga till Bidrag till driften av grundskolor
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 3 814 000 000 kr.,

4. som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 136,

5. avslår motionen 1972: 245,

6. som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 703,

7. avslår motionen 1972: 1171,

8. avslår motionen 1972: 31,

9. avslår motionen 1972: 516,

10. avslår motionen 1972: 704,

11. avslår motionen 1972: 193.

7. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 8, s. 198—200) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
5 535 000 kr.

8. Nomadskolor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
D 9, s. 200—201) och hemställer

att riksdagen till Nomadskolor för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 5 207 000 kr.

9. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Kungl. Majit har (punkt
D 10, s. 201—207) föreslagit riksdagen att till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
42 301 000 kr.

I motionen 1972: 1129 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) hemställs
att riksdagen

1. beslutar bevilja 63 000 kr. för en tjänst som reselärare för synskadade
elever inom gymnasieskolan,

2. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 42 364 000 kr.

2 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 2

UbU 1972:2

18

Utskottet. Den obligatoriska tioåriga grundskolan för barn som är
syn-, hörsel- eller talskadade, benämnd specialskolan, är nu fullt genomförd.
Från förevarande anslag bestrids kostnader för specialskolan jämte
vissa angränsande ändamål.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t i november 1970
lagt fram förslag till riktlinjer för planeringen av specialskolan m. m.
Därvid förklarade skolöverstyrelsen att man haft goda erfarenheter av
försök med såväl individuell integrering som gruppintegrering av hörsel-
och synskadade barn i det reguljära skolväsendet. I statsrådsprotokollet
uttalar departementschefen att han delar överstyrelsens uppfattning
att dessa elever så långt möjligt bör sammanföras med andra barn
inom skolan.

Tomtebodaskolan tog år 1950 de första initiativen till att integrera
enstaka blinda elever i skolor för seende. Några år senare grundade skolan
ett lånebibliotek, varifrån dessa elever kunde få blindskrift- och talböcker.
År 1958 anslog styrelsen för skolan fondmedel till arvodering av
en reselärare, som skulle besöka de integrerade eleverna och ge dem,
deras skola och familj hjälp och stöd. Redan året därpå anslog riksdagen
medel till reselärartjänsten och den 1 juli 1965 kunde en särskild avdelning,
Rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel åt synskadade, upprättas
vid skolan.

Sedan läsåret 1970/71 utgår från förevarande anslag medel till fyra
tjänster som reselärare, knutna till hjälpmedelscentralen vid Tomtebodaskolan.
Under innevarande läsår har därtill genom anslag ur Tomtebodaskolans
fonder uppehållits en extra reselärartjänst. Med nuvarande
organisation kan enligt skolöverstyrelsen varje elev som har behov av
reselärarservice få besök två gånger per termin. Överstyrelsen beräknar
att sammanlagt 175 elever i vanliga skolor kommer att ha behov av
denna service läsåret 1972/73, vilket innebär en ökning jämfört med
innevarande år med 50 elever. För att den nuvarande besöksfrekvensen
skall kunna bibehållas har överstyrelsen i sina petita begärt medel för
ytterligare två tjänster som reselärare. Departementschefen har inte biträtt
detta förslag.

I motionen 1972: 1129 framställs yrkande om medel för en tjänst som
reselärare för synskadade elever i gymnasieskolan.

Utskottet har erfarit att de elever som f. n. får besök av reselärare
fördelar sig med drygt 20 procent på var och en av skolformerna grundskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning, medan ungefär 30 procent av
eleverna finns vid folkhögskolor.

Reselärama fyller enligt utskottets uppfattning en mycket viktig funktion.
Den service de ger utgör som utskottet ser det en av förutsättningarna
för att integrering av synskadade elever i »vanliga» skolor skall
kunna genomföras. Utskottet har fått bekräftat att fondmedel som
nu utgår för arvodering av den tidigare nämnda extra reselärartjänsten

UbU 1972:2

19

inte finns tillgängliga nästa budgetår. Mot den angivna bakgrunden föreslår
utskottet att medel beräknas för ytterligare en tjänst som reselärare
fr. o. m. budgetåret 1972/73. Verksamhetsområdet för tjänsten bör inte
begränsas till att avse synskadade elever inom någon bestämd skolform.

Vad som i övrigt anförts och föreslagits under förevarande anslagspunkt
har inte gett utskottet anledning till något särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 1129 till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för
budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 42 364 000 kr.

10. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 11—D 13, s. 207—210)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 2 118 000 kr.,

2. till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare ett
förslagsanslag av 1 510 000 kr.,

3. till Bidrag till förskolverksamhet m. m. för vissa handikappade
barn ett förslagsanslag av 1 240 000 kr.

Gymnasiala skolor m. m.

11. Bidrag till driften av gymnasieskolor m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har
(punkterna D 14—D 16, s. 211—241) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser om
statsbidrag m. m. till den gymnasiala utbildningen för svårt rörelsehindrade
och andra svårt handikappade,

3. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 269 000 000 kr.,

4. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 31 499 000 kr.,

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om statsbidrag
till skogsbrukets yrkesutbildning enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

6. till Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 19 196 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 707 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att en vidgad försöksverksamhet med
ungdoms- och fritidsledarutbildning skall kunna ske vid den redan på -

Kartong: s. 21 rad 1 Står: 134 Rättat till 135

UbU 1972:2

20

började utbildningen i Östersund, bl. a. syftande till omläggning till 2-åriga specialkurser inom detta område,
dels motionen 1972: 1099 av fru Gradin m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär åtgärder i syfte att öka examinationen
av tandhygienister,
dels motionen 1972: 1165 av fru Söder m. fl. (c) i vad avser hemställan
att riksdagen i enlighet med skolöverstyrelsens förslag för vidgad försöksverksamhet
med undervisning i särskild invandrarklass i gymnasieskolan
anvisar 360 000 kr. under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Utskottet. Gymnasieskolan omfattar f. n. 22 linjer samt specialkurser
och högre specialkurser. Vidare finns musiklinje, som är försöksvis inrättad
på några orter. Anslag som avser bidrag till driften av gymnasieskolan
har för helhetens skull i detta betänkande sammanförts under
en rubrik. Det totala antalet intagningsplatser i gymnasieskolans direkt
grundskolanknutna del motsvarar drygt 90 procent av antalet 16-åringar.
Andelen 16-åringar som går vidare till gymnasieskolan är ännu så länge
lägre.

Eleverna bör under budgetåret 1972/73 fördelas mellan olika studievägar
i enlighet med vad som anförts i statsrådsprotokollet. Skolöverstyrelsen
bör dock om det visar sig nödvändigt kunna göra viss omfördelning
av elevplatser mellan samtliga studievägar i gymnasieskolan inom
ramen för det totala antalet elevplatser.

I motion 1972: 707 tas upp frågan om utbildning av ungdoms- och
fritidsledare. Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit
en vidgad försöksverksamhet med sådan utbildning under budgetåret
1972/73, vilket förslag ej biträtts av departementschefen. Motionärerna
yrkar nu på att viss försöksverksamhet skall startas i Östersund i anslutning
till annan utbildning på orten.

Enligt uppgift finns f. n. inom ramen för gymnasieskolan i Östersund
dels ettårig specialkurs för utbildning av ungdomsledare, dels ettårig
specialkurs för idrotts- och friluftsledare, dels tvåårig specialkurs för
utbildning av fritidspedagoger. Vidare finns tvåårig s. k. kombinationsutbildning
för idrotts- och fritidskonsulenter. Utskottet, som inte finner
det möjligt att i nuvarande läge ta ställning till en utvidgad försöksverksamhet
just i Östersund, erinrar om att U 68 inom kort avser lägga
fram förslag om dimensioneringen av den högre utbildningen. Behovet
av utbildning av ungdoms- och fritidsledare kommer därvid att tas upp
i ett större sammanhang. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
bifall till yrkandet i den förevarande motionen 1972: 707.

I motionen 1972: 1099 föreslås en ökad examination av tandhygienister.
Bristen på tandhygienister är enligt motionärerna stor.

Frågan om tandhygienistutbildning har tidigare behandlats av stats -

UbU 1972:2

21

utskottet i utlåtandena 1969: 188 och 1970: 135. Utbildning av tandhygienister
anordnas f. n. enligt särskilt beslut av Kungl. Maj:t försöksvis
i Malmö och Örebro. Enligt vad utskottet erfarit har skolöverstyrelsen
den 26 maj 1970 tillstyrkt Stockholms läns landstings framställning
till Kungl. Maj:t om inrättande av tandhygienistutbildning i Huddinge.

Utskottet har inhämtat från Svenska landstingsförbundet att behovet
av tandhygienister f. n. är svårbedömt.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 5 mars 1971 till Kungl. Maj:t
redovisat erfarenheterna av den försöksvisa utbildningsverksamheten.
Överstyrelsen anser att utbildningen av tandhygienister bör bygga på
genomgången tandsköterskeutbildning och viss yrkeserfarenhet som
tandsköterska. Vidare anför överstyrelsen att om det bedöms nödvändigt
att öka kapaciteten ytterligare bör utbildningen förläggas till nya
utbildningsorter. Skolöverstyrelsen har uppfattningen att förutsättningar
härför finns och avser att noggrant följa utvecklingen på området.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen
1972: 1099.

I motionen 1972: 1165 hemställs att riksdagen anvisar 360 000 kr. för
vidgad försöksverksamhet med särskild invandrarklass på tvåårig social
linje i gymnasieskolan. Enligt statsrådsprotokollet bör Kungl. Maj:t
även fortsättningsvis besluta om inrättande av nya sådana klasser. Utskottet,
som hänvisar till detta uttalande, utgår från att frågan om ytterligare
invandrarklasser kommer att prövas i vanlig ordning av Kungl.
Maj:t när framställning om inrättande av sådan klass föreligger och avstyrker
därför bifall till ifrågavarande yrkande.

Den i statsrådsprotokollet upptagna frågan om den framtida gymnasieinspektörsorganisationen
avser utskottet att behandla i ett senare
sammanhang samtidigt med motionen 1972: 695.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela särskilda bestämmelser
om statsbidrag till den gymnasiala utbildningen för svårt rörelsehindrade
och andra svårt handikappade,

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1972: 1165 såvitt nu är i fråga till Bidrag tilt driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 1 269 000 000 kr.,

4. avslår motionen 1972: 707,

5. avslår motionen 1972: 1099,

6. till Bidrag till driften av lantbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 31 499 000 kr.,

7. bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om stats -

UbU 1972:2

22

bidrag till skogsbrukets yrkesutbildning enligt vad som förordats
i statsrådsprotokollet,

8. till Bidrag till driften av skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 19 196 000 kr.

12. Statliga realskolor. Bidrag till driften av högre kommunala skolor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 17—D 18, s.
241—243) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Statliga realskolor ett förslagsanslag av 1 390 000 kr.,

2. till Bidrag till driften av högre kommunala skolor ett förslagsanslag
av 600 000 kr.

13. Bidrag till driften av riksinternatskoior. Kungl. Maj:t har (punkt
D 19, s. 243—245) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att vidta erforderliga övergångsåtgärder
i samband med avvecklingen av Viggbyholmsskolan som riksinternatskola,

2. till Bidrag till driften av riksinternatskoior för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 11 399 000 kr.

I motionen 1972: 685 av herr Engkvist m. fl. (s, c, fp, m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer

1. att organisationskommittén för riksinternatskoior vid sitt fortsatta
utredningsarbete beaktar möjligheten att utnyttja redan existerande
resurser vid Osby internatläroverk, f. d. Osby samskola, med lämplig
anknytning till regionens kommunala gymnasieskola och också möjligheten
att förvandla Osby internatläroverk till riksinternatskola,

2. att skolöverstyrelsen i sitt utredningsarbete angående den fortsatta
planeringen av gymnasieskolan särskilt beaktar möjligheten att i OsbyÄlmhults
gymnasieområde fördela gymnasieskolans linjer enligt i direktiven
uppdragna riktlinjer.

Utskottet. Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 53, SU 1970:
134, rskr 1970: 297) har Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan,
Grännaskolan och Viggbyholmsskolan inrättats som riksinternatskoior
den 1 juli 1970. På Kungl. Majits uppdrag överväger
organisationskommittén för riksinternatskoior f. n. vilka skolformer och
studievägar som bör finnas vid riksintematskolorna.

Av statsrådsprotokollet framgår att det under innevarande läsår finns
lediga internatplatser vid riksintematskolorna. Det anmäls vidare att
verksamheten vid riksinternatskolan i Viggbyholm kommer att läggas
ned vid utgången av detta budgetår.

Skolöverstyrelsen har på Kungl. Majits uppdrag lagt fram förslag om

UbU 1972:2

23

förläggning av elevhem av rikskaraktär. I avvaktan på organisationskommitténs
fortsatta överväganden rörande frågan om inrättande och
lokalisering av rikselevhem har departementschefen inte tagit ställning
till överstyrelsens förslag. Utskottet har ingen erinran mot departementschefens
ståndpunktstagande härutinnan och är inte berett att under pågående
utredningsarbete göra något uttalande till förmån för lokalisering
av ett rikselevhem till Osby, varom önskemål uttrycks i motionen
1972: 685.

I samma motion föreslås att riksdagen yrkar att organisationskommittén
skall beakta möjligheterna att omvandla Osby internatläroverk till
riksinternatskola.

Med hänsyn till nu rådande rekryteringsläge kan utskottet inte uttala
sig för en utvidgning av kretsen av riksinternatskolor. Utskottet vill
erinra om att statsutskottet vid sin behandling av propositionen 1970: 53
angående riksinternatskolor i anledning av motionsvis framförda yrkanden
om inrättande av fler riksinternatskolor underströk att utskottet i
detta sammanhang inte haft anledning att överväga och uttala sig om
vilken eller vilka skolor som närmast borde komma i fråga om fler än
de av Kungl. Maj:t föreslagna riksintematskoloma i framtiden borde
inrättas. Riksdagen avslog i enlighet med statsutskottets förslag de då
aktuella motionsyrkandena. Utbildningsutskottet kan inte finna att riksdagen
nu har underlag att göra uttalande av den innebörd som föreslås
i motionen angående Osby internatläroverk.

Utskottet, som förutsätter att skolöverstyrelsen följer givna direktiv i
sitt utredningsarbete angående den fortsatta planeringen av gymnasieskolan,
anser inte att i motionen 1972: 685 framfört yrkande beträffande
Osby-Älmhults gymnasieområde bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta erforderliga övergångsåtgärder
i samband med avvecklingen av Viggbyholmsskolan
som riksinternatskola,

2. till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret
1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 11 399 000 kr.,

3. avslår motionen 1972: 685 i vad avser Osby internatläroverk,

4. avslår motionen 1972: 685 i vad avser Osby-Älmhults gymnasieområde.

14. Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader m. fl. ansiag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 20—D25, s. 245—253) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 9 504 000 kr.,

UbU 1972:2

24

2. till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 990 000 kr.,

3. till Statens skogsinstitut ett förslagsanslag av 1 894 000 kr.,

4. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader ett
förslagsanslag av 901 000 kr.,

5. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 127 000 kr.,

6. till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad ett förslagsanslag av
1 060 000 kr.

15. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt
D27, s. 255—258) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser om statsbidrag
enligt de grunder som angetts i statsrådsprotokollet,

2. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 25 572 000 kr.

I motionen 1972: 1143 av herr Nordstrandh m. fl. (m) hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit som sin mening ger till känna att
statsbidrag till enskilda yrkesskolor, som i samförstånd med respektive
styrelser skall avvecklas, skall upphöra att utgå senast fem år efter avvecklingsöverenskommelsen.

Utskottet. Kungl. Majit har den 30 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen
att före den 1 april 1972 inkomma med en plan rörande fortsatt
avveckling av statsbidrag till viss enskild yrkesutbildning. Som riktpunkt
för skolöverstyrelsens arbete skall enligt departementschefen
gälla att statsbidrag vid fall av avveckling skall upphöra att utgå senast
fr. o. m. budgetåret 1973/74.

I motionen 1972: 1143 görs gällande att departementschefen, fastän
skolöverstyrelsen funnit det omöjligt att avveckla statsbidragen i tidigare
avsedd takt, driver på en fortsatt avveckling. En bedömning av
riktigheten och rimligheten i planen för avveckling av statsbidrag måste
enligt motionärerna anstå tills skolöverstyrelsen lagt fram sin plan och
departementschefen i kommande års statsverksproposition redovisat
vilka skolor som enligt hans uppfattning skall avvecklas.

Utskottet behandlade under föregående års riksdag frågan om fortsatta
statsbidrag till enskilda yrkesskolor och inhämtade i det sammanhanget
kompletterande upplysningar i ärendet från skolöverstyrelsen.
Därvid upplystes bl. a. att där avveckling blev aktuell detta skulle ske
i fullt samförstånd med vederbörande huvudman och under hänsynstagande
till de anställdas intresse.

Utskottet har noterat att Kungl. Majit i årets statsverksproposition
angivit en tid som riktpunkt för avvecklingen. I anledning härav erinrar

UbU 1972:2

25

utskottet om vad det under föregående års riksdag uttalat om ifrågavarande
statsbidragsgivning. Utskottet förutsätter att för riksdagen vid
senare tillfälle kommer att redovisas vilka skolor som avvecklats och
avses bli avvecklade.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om statsbidrag
till enskild yrkesskola som är B-skola men ej företagsskola
enligt de grunder som angetts i statsrådsprotokollet,

2. avslår motionen 1972: 1143,

3. till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 25 572 000 kr.

16. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.
Maj:t har (punkt D 28, s. 258—259) föreslagit riksdagen att till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.

I motionen 1972: 1139 av herr Nordgren m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen beslutar att inrätta ytterligare 400 bidragsrum och att därför
till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. anvisa
ett förslagsanslag av 4 064 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att antalet bidragsrum minskas
med 400 till 1 500. I motionen 1972: 1139 föreslås att antalet bidragsrum
i enlighet med förslag från skolöverstyrelsen bibehålls oförändrat.
Det i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ökade medelsbehovet föreslår
motionärerna täcks genom att 564 000 kr. överförs från elfte huvudtiteln
till nu ifrågavarande anslag.

Enligt statsrådsprotokollet har under budgetåren 1968/69—1970/71
av det totala antalet bidragsrum ungefär en tredjedel använts för frisörutbildningen.
Under samma tidsperiod har antalet anställda inom frisörbranschen
minskat med ca 20 procent och arbetslösheten ökat starkt.
Ungefär 150 elevplatser för frisörutbildning inom gymnasieskolan är
innevarande läsår vakanta.

Utskottet har inhämtat att under budgeåret 1970/71 tagits i anspråk
endast 1 701 av de för detta budgetår beslutade antalet bidragsrum
— 2 000 — samt att antalet hittills inkomna ansökningar avseende innevarande
budgetår visar en ytterligare nedgång i behovet jämfört med
tidigare år.

Såvitt utskottet kunnat finna har inte i den ifrågavarande motionen
anförts skäl som motiverar att departementschefens förslag frångås.

3 Riksdagen 1972. 14 sami. Nr 2

UbU 1972:2

26

Utskottet avstyrker därför bifall till motionsyrkandet och hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 1139 till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 3 500 000 kr.

17. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt D 29, s. 259—260) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 45 000
kr.

18. Vissa kurser för ingenjörer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt D 30, s. 260) och hemställer

att riksdagen till Vissa kurser för ingenjörer m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 330 000 kr.

Investeringsbidrag

19. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Kungl. Maj:t
har (punkt D 31, s. 261—269) föreslagit riksdagen att

1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten för
skolväsendet får lämnas enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

2. till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 206 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 33 av herr Henmark m. fl. (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla att åtgärder vidtas för
att behovsprövningen för statsbidrag till skolbyggnader utvidgas till att
omfatta även fritidslokaler,
dels motionen 1972: 135 av herr Stålhammar m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar hemställa att Kungl. Maj:t utfärdar sådan ändring
i statsbidragsbestämmelserna för skolbyggnader att det blir möjligt
för kommuner att erhålla kompensation för den merkostnad som kan
bli följden av att äldre skollokaler omändras för att passa för handikappade
elevers behov,
dels motionen 1972: 247 av herr Wikström m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar hemställa att Kungl. Maj:t

1. utfärdar nya och till dagens samhällsplanering bättre anpassade bestämmelser
för statsbidrag till skolbyggnader,

2. föranstaltar om att försöks- och forskningsarbetet kring nya skolbyggnadsmetoder
intensifieras så att skolbyggnaderna kan bli effektiva
och anpassningsbara instrument för de olika skolformernas skiftande
innehåll,

UbU 1972:2

27

dels motionen 1972: 1152 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Bengtsson
i Göteborg (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att statsbidrag skall utgå till kommun för täckande av hyra i förhyrda
skollokaler i en utsträckning som svarar mot det nuvarande investeringsbidraget,

2. att Kungl. Maj:t därvid ges i uppdrag att utarbeta normer för minimistandard
för skollokalerna,

dels motionen 1972: 1160 av herr Strömberg (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om ändring av utrustningslistoma
för skolväsendet i enlighet med vad i motionen framförts,

dels motionen 1972: 1166 av herrar Wennerfors (m) och Holmberg
(m) i vad avser hemställan att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 191 000 000 kr.

Utskottet. Investeringsbehovet inom skolbyggnadsområdet är betydande
och har enligt skolöverstyrelsens redovisning ökat i jämförelse
med föregående skolbyggnadsinventering. Överstyrelsen har för långtidsbudgetperioden
redovisat ett totalt investeringsbehov inom skolbyggnadsområdet
om minst 800 milj. kr. per år.

Kungl. Maj:t föreslår för nästa budgetår en investeringsram på 450
milj. kr. samt att förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader skall
få lämnas inom planeringsramar av följande storlek, nämligen 400 milj.
kr. för budgetåret 1973/74 och 350 milj. kr. för budgetåret 1974/75
samt 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1975/76 och 1976/77.
Utskottet tillstyrker förslaget.

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag har för nästa
budgetår beräknats till 206 milj. kr., vilket belopp Kungl. Maj:t hemställer
att riksdagen anvisar. Utskottet avstyrker motionen 1972: 1166
såvitt den gäller nu ifrågavarande anslag och tillstyrker det av Kungl.
Maj:t begärda anslagsbeloppet.

Frågan om ändrade bestämmelser rörande statsbidrag till skolbyggnader
bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. I en promemoria med
diskussionsunderlag angående ett nytt statsbidragssystem för skolbyggnader
(Ds U 1970: 12) har redovisats synpunkter på nuvarande statsbidragssystem.
Bl. a. har anförts att nuvarande handläggningsordning
för statsbidrags- och byggnadsärenden är onödigt komplicerad och kräver
stora administrativa insatser. I promemorian framhålls att en principiell
utgångspunkt för ett reformerat statsbidragssystem för skolbyggnader
bör vara att bidragsformen främjar rationalisering och effektivitet i skolbyggandet.
Promemorian har remissbehandlats. Ett övervägande antal
av remissinstanserna anser att de nuvarande bestämmelserna om statsbidrag
till skolbyggnader bör ändras. Remissinstanserna anser bl. a. att
den nuvarande handläggningsordningen bör förenklas.

I sitt yttrande över promemorian framhöll skolöverstyrelsen bl. a. att

UbU 1972:2

28

en förenkling av handläggningen av skolbyggnadsärendena borde kunna
genomföras utan att ifrågasatta förändringar i övrigt av statsbidragssystemet
avvaktas. Sedermera har skolöverstyrelsen i skrivelse den 22
november 1971, vilken f. n. remissbehandlas, föreslagit vissa förenklingar
i den nuvarande handläggningsordningen. överstyrelsen har föreslagit
bl. a. att lokalbehovsprövningen för gymnasieskolan decentraliseras
till länsskolnämnderna, att en enbart rådgivande skissgranskning i överstyrelsen
blir obligatorisk såväl för grundskolan, där den nu är frivillig,
som för gymnasieskolan, att kravet på huvudritningar och vissa andra
bilagor till ansökan om investeringsbidrag slopas samt att den statliga
avsyningen slopas i normalfallen.

De nuvarande handläggningsbestämmelserna har i väsentliga delar
utformats före kommunsammanslagningarna. I samma mån som kommunerna
genom sammanläggningar blivit större har tillgången till kvalificerade
specialister för den enskilda kommunen ökat, och den kan i en
annan omfattning än tidigare anförtros att mera självständigt handlägga
skolbyggnadsärendena. Byggindustrialiseringsutredningen har påpekat
angelägenheten av att handläggningen av skolbyggnadsärendena
anpassas till en rationell projekterings-, upphandlings- och byggnadsprocess.

Utskottet är ense med motionärerna om att nuvarande handläggningsordning
är onödigt komplicerad och bör utan dröjsmål kunna väsentligt
förenklas. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen
1972: 247 såvitt nu är i fråga.

Den förutnämnda promemorian tar upp frågan om en ny statsbidragsform,
nämligen hyresbidrag per elev och år. Förslaget motiveras bl. a.
av det allt större intresset för att samplanera skollokaler och lokaler
för andra ändamål samt att integrera byggandet och utnyttjandet av
dessa lokaler. Från samhällets synpunkt måste det vara önskvärt att öka
nyttjandegraden av skollokaler. Ett integrerat byggande bör medföra
lokalmässiga, personella och funktionella vinster. Vid genomförandet
av sådana integrerade projekt uppstår vissa problem bl. a. beträffande
vem som skall förvalta skollokaler och motta statsbidrag för uppförande
av dessa. Dessa frågor har utretts av servicekommittén som i sitt betänkande
Boendeservice 2 — mål, finansiering av servicelokaler, utvecklingsprojekt
(SOU 1970: 68) lagt fram vissa förslag om nuvarande bestämmelser
för statsbidrag till skolbyggandet.

Då frågan om ändrade former för statsbidrag till skolbyggnader f. n.
bereds inom utbildningsdepartementet och därvid övervägs bl. a. förslag
om hyresbidrag avstyrker utskottet motionen 1972: 1152. Av statsrådsprotokollet
framgår att beredningen av statsbidragsfrågorna kommer att
inriktas på en reformering så snart som möjligt.

I motionen 1972: 33 har framställts yrkande om att behovsprövningen

UbU 1972:2

29

för det nuvarande statsbidraget till skolbyggnader skall utvidgas till
att omfatta även fritidslokaler. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta
yrkande. Finansieringsformerna för ifrågavarande lokaler har behandlats
av servicekommittén i dess förutnämnda betänkande. Vidare har
samlingslokalutredningen helt nyligen avlämnat ett betänkande i vilket
förs fram förslag om nya regler för statslån till bl. a. ifrågavarande lokaltyper.

Utskottet anser det angeläget att äldre skollokaler i ökad utsträckning
ändras så att de handikappades skolgång underlättas. En utsträckt
bidragsgivning till kostnaderna härför synes väl motiverad. Utskottet
har inhämtat att denna fråga f. n. är föremål för överläggningar mellan
skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet och finner därför inte
anledning att tillstyrka motionen 1972: 135.

I motionen 1972: 247 yrkas att försöks- och forskningsarbetet kring
nya skolbyggnadsmetoder intensifieras så att skolbyggnaderna kan bli
effektiva och anpassningsbara för de olika skolformernas skiftande
innehåll. I anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
anvisas vissa medel till kostnader för utvecklingsarbete beträffande skolbyggnader
bl. a. rörande ändrade funktionskrav på skolanläggningarna
och utvärdering av nyuppförda skolbyggnaders funktionsduglighet. Vidare
bör nämnas att statens institut för byggnadsforskning inte obetydligt
engagerar sig även i forskningsarbete som är mera direkt inriktat på
skolans behov. Det är sålunda institutet som har utarbetat material för
den s. k. riksbygglådan. Avsikten med riksbygglådan är att åstadkomma
ett mera enhetligt skolbyggande genom att skolprojektörerna tillämpar
ett gemensamt projekteringsunderlag. Med anledning i första hand av
den reviderade läroplanen för grundskolan har utvecklingsgruppen inom
överstyrelsen tillsammans med statens institut för byggnadsforskning
genomfört en komplettering av riksbygglådan. Materialet från denna
komplettering avser institutet publicera under våren 1972.

Byggindustrialiseringsutredningen har i sitt betänkande Byggandets
industrialisering (SOU 1971: 52) strukit under att resultatet av skolbygglådans
tillämpning noggrant bör studeras i syfte bl. a. att få ett bättre
underlag för analyser av olika funktionskrav.

För skolbyggandets del är det enligt utredningens mening också aktuellt
att söka samordning i skolbyggnadsprogrammen mellan flera kommuner
inom större regioner så att en upphandling av en serie skolbyggnader
kan ske med ett optimalt utnyttjande av existerande byggnadsverksamheter.

Skolbyggnadsinvesteringarna har under senare delen av 1960-talet
legat på en mycket hög nivå. Investeringarna i skolbyggnader — uttryckta
i beräknade investeringsramar — utgjorde således under perio -

UbU 1972:2

30

den 1960/61—1969/70 sammanlagt ca 5 miljarder kr. varav ca 3,2 miljarder
kr. under den senare delen av perioden. Det ökade skolbyggandet
beror bl. a. på det ökade antalet elever och de nya krav på undervisningens
innehåll som skolreformerna inneburit samt på den omfattande
befolkningsomflyttningen under de senaste decennierna.

Beloppet 5 miljarder kr. antyder den tyngd som ifrågavarande byggnadsverksamhet
har i samhällsekonomin och utskottet är helt ense med
motionärerna om betydelsen av forsknings- och utvecklingsarbete beträffande
skolbyggandet. Utskottet har den uppfattningen att skolöverstyrelsen
inom ramen för disponibla medel söker tillgodose de ifrågavarande
behoven. Utskottet erinrar om den betydande byggnadstekniska
forsknings- och utvecklingsverksamhet som sker vid de tekniska högskolorna
och har i det föregående påpekat att statens råd för byggnadsforskning
och statens institut för byggnadsforskning, förutom insatser
som inte i första hand avser skolbyggnader men indirekt kommer detta
byggande till godo, även satsar medel på uppgifter som är mera direkt inriktade
på skolbyggandet. Mot bakgrund av det anförda och då resurser
inom skolöverstyrelsen som friställs vid ett förenklat handläggningsförfarande
i stället bör kunna tas i anspråk för försöks- och forskningsarbete
avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i motionen 1972: 247.

Enligt gällande bestämmelser utgår till kommun eller landstingskommun
statsbidrag till kostnader för anskaffande till gymnasieskola av
första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. Bidraget kan
enligt huvudregeln utgå med 50 procent av den beräknade kostnaden
enligt normalutrustningslista som skolöverstyrelsen utfärdar eller plan
som överstyrelsen godkänner. Till ledning för kommunerna utfärdar
skolöverstyrelsen utrustningslistor även för andra skolformer.

Med anledning av det i motionen 1972: 1160 framställda yrkandet bör
framhållas att syftet med ifrågavarande utrustningslistor hela tiden har
varit och fortfarande är att de skall tjäna som vägledande information,
utifrån vilken varje skolstyrelse under hänsynstagande till ekonomiska
konsekvenser måste göra sin egen bedömning. Motionären menar emellertid
att listorna bör arbetas om i olika avseenden, då den nuvarande
utformningen enligt hans mening är sådan att de av många lärare, skolledare
och skolstyrelser uppfattas som bindande förslag.

Utskottet har inhämtat att kommunförbundet behandlat frågan i en
framställning som efter remissbehandling nu prövas av Kungl. Maj:t.
Resultatet av denna prövning bör avvaktas innan riksdagen vidtar eventuella
åtgärder i frågan, varför motionsyrkandet avstyrks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. medger att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsarbeten
för skolväsendet får lämnas enligt vad som förordats i statsrådsprotokollet,

UbU 1972:2

31

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1972: 1166 såvitt nu är i fråga till Bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett
förslagsanslag av 206 000 000 kr.,

3. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning
av motionen 1972: 247 anfört angående ändring av
handläggningsordningen för byggnads- och statsbidragsärenden,

4. avslår motionen 1972: 1152,

5. avslår motionen 1972: 33,

6. avslår motionen 1972: 135,

7. avslår motionen 1972: 247 i vad avser forsknings- och försöksverksamhet,

8. avslår motionen 1972: 1160.

20. Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 32
—D 36, s. 270—275) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
ett förslagsanslag av 1 180 000 kr.,

2. till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska skolväsendet
ett förslagsanslag av 72 000 kr.,

3. till Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr.,

4. till Bidrag till byggnadsarbeten för lantbrukets yrkesutbildning
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

5. till Bidrag till byggnadsarbeten för skogsbrukets yrkesutbildning
ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

Uppskjutna frågor

21. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen
punkten D 1 Skolöverstyrelsen,
punkten D 26 Bidrag till driften av vissa privatskolor,
vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 9 mars 1972

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1972:2

32

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m) och herr Berndtson i Linköping (vpk).

Vid punkten 1 ersattes herr Richardson (fp) av herr Jonsson i Alingsås
(fp) och fru Sundberg (m) av herr Strindberg (m).

Reservationer

A. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande skolenheters storlek av herrar Wikström (fp), Larsson
i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad
(c), Jonsson i Alingsås (fp) och Strindberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Utskottet
är» och slutar med »riksdagens åtgärd» bort ha följande lydelse:
»Utskottet är medvetet om att det finns en oro bland allmänheten
inför en utveckling mot stora skolanläggningar med många elever. Sådana
skolanläggningar anses skapa mindre goda skolmiljöer. Frågor
som rör skolstorlekens inverkan på skolarbetet utreds f. n. av SIA. Erfarenhetsmässigt
kan dock redan nu konstateras att elevantalet inom
en skolanläggning har ett avgörande inflytande på skolmiljön. De fördelar
som i den lilla skolan ligger i det dagliga umgänget mellan eleverna
i skilda åldrar, lärarna och skolledningen vänds till uppenbara nackdelar
i de alltför stora skolorna. Eleverna får en anonymitetskänsla och skolans
möjlighet att ha tillsyn över elevernas verksamhet under ickelektionstid
försvåras. Den miljö som de mycket stora skolorna ger är
därigenom avsevärt mindre ägnad att främja den sociala fostran som
läroplanerna betonar än den miljö som en mindre skola kan erbjuda.
Skolöverstyrelsen bör därför utfärda rekommendationer beträffande
skolanläggningarnas storlek med giltighet intill dess SIA lämnat sina
förslag och beslut fattats i anledning av dessa. Därvid bör förutom elevantal
även beaktas planlösning, lokalernas beläggningsgrad, kommunikationsmöjligheter
mellan skolledning, lärare och elever m. m. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att utfärda rekommendationer
i vad gäller skolanläggningars storlek i överensstämmelse
med vad utskottet sålunda anfört.»
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. i anledning av motionerna 1972: 693, 1972: 1093, 1972: 498 och
1972: 1166, sistnämnda två motioner såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om skolenheternas storlek,

UbU 1972:2

33

2. beträffande andra huvudmän av herrar Nordstrandh (m) och
Strindberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Rätten
att» och på s. 6 slutar med »ifrågavarande motionsyrkandet» bort ha
följande lydelse:

»Rätten att sända skolpliktiga barn till annan undervisning än den
av det allmänna tillhandahållna samt rätten att få starta respektive
driva enskilda skolor är fastslagen i skollagen (1962: 319) och är närmare
utvecklad där. Frågan om hur och i vilken omfattning statligt
och kommunalt bidrag skall utgå till enskild skola bör närmare utredas.
Målsmän bör ha en reell möjlighet att välja andra läroanstalter
för sina barn än dem som upprätthålls med stat och kommun som
huvudmän. Valfrihet för målsmän och elever möjliggör tävlan mellan
olika skolor om hur de krav som samhället ställer på utbildningen bäst
skall uppfyllas. Därigenom gagnas utbildningsväsendets fortsatta utveckling.
Nya idéer och metoder beträffande såväl kunskapsinlärning
som social fostran kan snabbt introduceras och olika utformningar av
skolmiljön prövas. En utredning bör komma till stånd för att dels klarlägga
hur stor andel av skolväsendet som skulle kunna vara underställd
enskild huvudman utan att detta får särskilda konsekvenser för skolväsendet
i övrigt, dels utforma sådana regler för stats- och kommunbidrag
till driften av grundskola eller gymnasieskola att bidraget skall kunna
utgå utan villkor om visst huvudmannaskap, förutsatt att av statliga
myndigheter uppställda krav på undervisningen är uppfyllda. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet sålunda uttalat.

I motionen 1972: 1148 tas upp frågan om en skola med kristen målsättning.
Från många håll önskas en skola med sådan målsättning och
med etisk fostran på kristen grund. I övrigt skall en sådan skola följa
samma läroplan som de kommunala skolorna och ge samma kunskaper
som dessa. Önskemålet om kristna skolor ligger i linje med kravet på
enskilda skolor överhuvud och den av motionärerna aktualiserade frågan
bör därför behandlas av den föreslagna utredningen.»
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionerna 1972: 694 och 1972: 1148,

3. beträffande invandrarnas situation m. m. av herrar Wikström (fp)
och Jonsson i Alingsås (fp) sorn anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »I motion
1972:699» och på s. 7 slutar med »utan bifall» bort ha följande
lydelse:

»I motionen 1972: 699 finns ytterligare sex yrkanden, nämligen att
statsbidragsbestämmelserna för undervisning av invandrarbarn i grund -

UbU 1972: 2

34

skolan ses över, att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utveckla läromedel
för undervisning av invandrarbarn, att åtgärder vidtas i syfte
att öka rekryteringen av invandrarungdom till den gymnasiala skolan,
att kursplanerna vid all lärarutbildning ses över för att i större utsträckning
beakta invandrarnas problem, att invandrarnas problem beaktas
vid utbildning av övrig skolpersonal t. ex. skolsköterskor, kuratorer
och psykologer samt att en prövning sker om behovet av ett särskilt
institut för frågor rörande undervisning av invandrare.

Utskottet har vid sin granskning av statsverkspropositionen bilaga 10
kunnat konstatera att invandrarundervisningen fått en njugg behandling.
Den nära nog fullständiga frånvaron av förslag till åtgärder på
detta område innebär att departementschefen inte delar skolöverstyrelsens
och invandrarutredningens bedömningar att snabba insatser på
detta område är oundgängligen nödvändiga. I motionen 1972: 699 föreslås
åtgärder för att förstärka och bygga ut invandrarundervisningen.
Utskottet finner det angeläget att Kungl. Maj:t snarast lägger fram förslag
till ett samlat program med åtgärder i syfte att förbättra och förstärka
undervisningen av invandrare. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda förordat.
»

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. i anledning av motionen 1972: 699 i vad avser hemställan under
B—G som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört angående undervisning av invandrare,

4. beträffande föräldrautbildning av herrar Wikström (fp), Larsson i
Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och Jonsson i
Alingsås (fp) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Kungl.
Maj:t har» och slutar med »motion 1972: 1105» bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets mening har motionärerna tagit upp en väsentlig
fråga. Kunskapen om hur föräldrautbildning bäst anordnas är i dag
bristfällig. Det är endast genom välorganiserad försöksverksamhet man
kan erhålla underlag för en riktig bedömning av samhällets möjligheter
att tillhandahålla en utbildning som svarar mot de olika förefintliga
behoven. Utskottet finner därför motiverat att den föreslagna försöksverksamheten
kommer till stånd t. ex. i anslutning till barnstugeutredningens
arbete. Under alla omständigheter är det angeläget att man tar
till vara det kunnande och den erfarenhet som finns samlad inom denna
utredning. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet sålunda förordat.»

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. i anledning av motionen 1972: 1105 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om föräldrautbildning,

UbU 1972:2

35

B. vid punkten 19 (Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m.) av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 27 som börjar med »Det
sammanlagda» och slutar med »begärda anslagsbeloppet» bort ha följande
lydelse:

»Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag har för nästa
budgetår beräknats till 206 000 000 kr., vilket belopp Kungl. Maj:t hemställer
att riksdagen anvisar. Med hänvisning till vad som anförts i
motionen 1972: 1166 tillstyrker utskottet denna såvitt den gäller nu ifrågavarande
anslag och föreslår således att riksdagen för nästa budgetår
anvisar 191 000 000 kr.»
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1972: 1166 såvitt nu är i fråga till Bidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 191 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

a. beträffande klassföreståndarfrågan av herrar Wikström (fp) och
Jonsson i Alingsås (fp):

»Enligt vår mening är det i fråga om elevvården i skolan angeläget
att betona inte endast att klassföreståndare bör ges tillfälle till en förebyggande
elevvård. Klassföreståndarens uppgift bör också vara att —
tillsammans med övrig elevvårdande personal — se till att elev i akut
behov av hjälp får sådan. Den elevvårdande verksamheten bör således
utgöra en del av klassföreståndarens ordinarie uppgifter vilket måste beaktas
vid fastställande av undervisningsskyldigheten för klassföreståndare.
Omfattningen av denna verksamhet torde motsvara en veckotimme.
»

b. beträffande demokratin av herr Johansson i Skärstad (c):

»Det positiva i de gångna årens utveckling på skolans område får
inte bortskymma allvaret i de problem och brister som finns och vilkas
orsaker måste spåras. Jag anser att problemen på ett avgörande sätt
hänger samman med skolans möjligheter att vägleda och fostra de unga
och med de värderingar skolan förmedlar. Detta berör själva grundvalarna
för vårt demokratiska system. Det är desto mer viktigt som
det finns en tendens att hävda att skolan skall vara neutral i fråga om
rätt och orätt, vilket strider mot läroplanens klart uttalade målsättning

UbU 1972: 2

36

med bl. a. »respekt för sanning och rätt». Lärarna behöver också stödet
av ett klart ord från riksdagens sida på denna punkt. Det är förvisso
inte fråga om någon lätt uppgift, men det gör den inte mindre angelägen
att söka genomföra.»

2. vid punkten 6 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.) beträffande
frivillig konfessionell kristendomsundervisning av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m):

»Beträffande grundskolans s. k. fritt valda arbete avses i läroplan för
grundskolan stor frihet skola råda i fråga om val av studieämne och
utformning av detta. Principiella hinder torde därför inte föreligga för
elever som så önskar att få syssla med arbetsområden som har religiös
karaktär och konfessionell prägel, också motsvarande vad som kan
kallas konfirmationshandledning. Någon ändring av gällande bestämmelser
för vad som kan rymmas inom begreppet fritt valt arbete synes
således icke påkallad. Det måste nämligen förutsättas att vederbörande
skolmyndigheter icke avvisar önskemål om arbetsområden av religiös
och ideell karaktär, om tillräckligt många elever gör framställning
därom.»

3. vid punkten 11 (Bidrag till driften av gymnasieskolor m. fl. anslag)
beträffande utbildning av tandhygienister av fru Gradin (s):

»Behovet av tandhygienister kan i och för sig sägas vara svårbedömt.
Hittills har landstingen i mycket varierande omfattning inrättat tjänster
för tandhygienister. Enligt min mening kommer emellertid tjänster att
inrättas i ökande utsträckning så snart det finns tillgång på examinerade
hygienister. Tandvården byggs ut successivt. En förebyggande tandvård
kräver tillgång på vårdpersonal, som har profylaktiska arbetsuppgifter
och som kan ingå i tandhälsovårdsgrupper.»

4. vid punkten 15 (Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning) beträffande
anslagsomläggning m. m. av herrar Wikström (fp) och Richardson
(fp):

»Kungl. Maj:t uppdrog den 30 juni 1971 åt skolöverstyrelsen att före
den 1 april 1972 inkomma med en plan rörande den fortsatta avvecklingen
av statsbidraget till enskilda yrkesskolor. Därvid angavs att utgångspunkten
för överstyrelsens arbete skulle vara vad som anförts i
prop. 1969: 1 (bil. 10, s. 246) och prop. 1970: 1 (bil. 10, s. 221). Vad
utbildningsutskottet den 11 mars 1971 uttalat i ärendet angavs däremot
inte (jfr UbU 1971: 1, rskr 1971: 58).

Anslaget Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning föreslås i årets
statsverksproposition omlagt från förslagsanslag till reservationsanslag
fr. o. m. den 1 juli 1972. Utrymmet för fortsatt bidragsgivning under
budgetåret 1972/73 blir som följd härav beroende av hur många skolor

UbU 1972: 2

37

som läggs ned den 1 juli 1972. Vi har accepterat anslagsomläggningen
med hänsyn till de svårigheter som finns att för nästa budgetår bedöma
medelsbehovet. En förutsättning för att vi har kunnat göra det är att
vi utgått från att ansvaret för en eventuell strypning av verksamheten
vid ett antal skolor inte kommer att överflyttas på riksdagen, som
enligt vår mening fått en bristfällig information i ärendet.»

UbU 1972:2

38

Bilaga till UbU 1972:2
Läromedel i sexual- och samlevnadsundervisning. SÖ 20.12.1971

Till samtliga länsskolnämnder och skolstyrelser

Sexual- och samlevnadsfrågor behandlas i regel i särskilda avsnitt i
de läromedel i berörda ämnen som av statens läroboksnämnd uppförts
på läroboksförteckningen. Vid sidan om dessa läromedel finns på marknaden
supplerande material av olika slag: s. k. bredvidläsningsböcker,
småskrifter, bildserier, filmer etc, vilka inte är föremål för central
granskning. Som ledning för den lokala bedömningen av sådana läromedel
vill SÖ anföra följande.

Allmänna anvisningar för bedömning och val av läromedel ges i Läroplan
för grundskolan, s. 78—83. Beträffande läromedel som skolan överväger
att skaffa för sexual- och samlevnadsundervisning bör, förutom
vad som anges i dessa anvisningar, följande omständigheter beaktas.

Psykologiska synpunkter. Sexualundervisningens innehåll finns angivet
i Läroplan för grundskolan, i läroplanssupplementen Orienteringsämnen
Lågstadiet Mellanstadiet och Orienteringsämnen Högstadiet samt i SÖ:s
Handledning i sexualundervisning. Ett exempel på tidsplan för grundskolans
sexualundervisning ges också i SÖ:s fortbildningsmaterial Sexualoch
samlevnadsundervisning. För gymnasieskolan återfinns anvisningar
i Aktuellt från skolöverstyrelsen 1965/66: 27 samt 1970/71: 8.

Det innehåll i sexualundervisningen som sålunda finns föreslaget för
olika skolstadier i läroplan och anvisningar har i regel inte uppfattats
som kontroversiellt. Problem finns emellertid när det gäller formen för
presentationen av lärostoffet, varvid framför allt medievalet och konkretionsgraden
är av betydelse.

I allmänhet eftersträvas i undervisningen största möjliga konkretion.
Inom sexualundervisningen kan emellertid en alltför konkret och därigenom
känslomässigt påträngande presentation av stoffet ge icke avsedda
eller önskvärda emotionella effekter hos eleverna. En utgångspunkt
för skolans sexualundervisning är att den hos eleven skall skapa
förståelse för sexuallivet som en källa till lycka och glädje i gemenskap
med en annan människa. Det är med hänsyn till detta viktigt att sexualundervisningen
inte får en utformning som grundlägger attityder, som
strider mot detta mål. Framställningen kan t. ex. verka frånstötande
eller eljest ge negativa verkningar. Det bör därvid beaktas att bildframställning
i regel har starkare verkan än verbal presentation. Naturalistisk
bild- eller filmframställning av samlagsförlopp eller sexuell stimulering
som kan medföra ovan nämnda effekter är därför olämplig i skolundervisningen.

Gällande lagbestämmelse beträffande »otillåtet förfarande med pornografisk
bild» (Brottsbalken 16 kap. 11 §) är formellt icke tillämplig

UbU 1972:2

39

på läromedel. Den grundtanke detta lagrum uttrycker, nämligen att
ingen skall mot sin vilja behöva konfronteras med samlagsbilder eller
bilder som eljest visar sexuell stimulering, är emellertid tillämplig även
inom skolans sexualundervisning. Den emotionella effekten av ett moment
inom sexualundervisningen beror, förutom av läromedlet, även
av undervisningen före och efter det aktuella momentet, balansen mellan
olika läromedel, kontakten mellan lärare och elever samt de enskilda
elevernas mognad. Allmänt kan emellertid sägas att riskerna för psykologiska
bieffekter av olika slag vid användningen av emotionellt påträngande
läromedel är stora jämfört med de fördelar som kan uppnås
från undervisningssynpunkt.

Skolan bör sträva efter att ge eleverna en öppen och saklig information
om väsentliga fakta på sexuallivets område. En sådan information
får emellertid inte utformas som en påträngande konfrontation med
sådana detaljer i den enskildes sexualliv, vilka bedöms vara strängt personliga.

Det måste i detta sammanhang beaktas att eleverna kommer från
hem med olika grundinställning till sexuallivet. Med hänsyn härtill är
det väsentligt att den enskilda elevens integritet skyddas. Skolans undervisning
om sexual- och samlevnadsfrågor bör präglas av varsamhet,
takt och omdöme.

Etiska synpunkter. Skolan har enligt statsmakternas beslut till uppgift
att till eleverna förmedla vissa attityder och värderingar. Dessa
återfinns i skolans allmänt övergripande mål.

Vissa av dessa mål är särskilt tillämpbara på sexualundervisningens
område. Sålunda sägs i Lgr 69 att skolans syfte »att grundlägga och
vidareutveckla sådana egenskaper hos eleverna som hänsyn och ansvar
i förhållande till andra människor bör i hög grad känneteckna också
undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor» (Lgr 69 s. 53). Principer
och värdeord, nämnda under rubriken Elevernas sociala utveckling
(Lgr 69 s. 14—15), som är tillämpliga på sexualundervisningens område,
är t. ex. »tolerans», »likaberättigande mellan människorna», »människans
egenvärde» och »rätten till personlig integritet».

Innehållet i de allmänt övergripande målen måste beaktas såväl i läromedlen
som i undervisningen. Man bör kräva av läromedlen att de
attityder och värderingar som ingår i de allmänt övergripande målen
så effektivt och konkret som möjligt förmedlas till eleverna.

Endast för de ovan diskuterade övergripande målen gäller att skolan
skall påverka eleverna i en viss riktning. För stora delar av stoffet i
sexualundervisning gäller ett annat förhållande. Undervisningen »skall
på ett allsidigt sätt belysa de delar av lärostoffet, om vilka olika värderingar
föreligger» (Lgr 69 s. 52). Den här antydda pluralistiska situationen
ställer andra krav på läromedlen.

UbU 1972:2

40

Kontroversiella frågor inom sexualundervisningen är ofta angelägna
för individen och berör denne djupt. Denna situation kräver omdöme
och varsamhet i läromedel och undervisning. Så måste t. ex. stor försiktighet
iakttas när sexuellt samliv behandlas i läromedel. Ju högre konkretionsgrad
undervisningsmediet har, desto större uppmärksamhet bör
detta krav ägnas. Man bör t. ex. beakta att genomslagskraften hos en
film som behandlar fysiologiska detaljer och förlopp inte sällan är stor
i förhållande till samma eller annat medium som tar upp etiska aspekter.

Något som ytterligare talar för att försiktighet iakttas är den påverkan
som sker inom elevgruppen. Aktuella undersökningar visar att påverkan
inom olika elevgrupper är stor och att den verkan som ett läromedel
kan ha förstärks genom det tryck som gruppen därefter i samtal
och på annat sätt utövar på individen.

Det är också önskvärt att de etiska frågorna i läromedlen behandlas
i ett naturligt och nära samband med övrig sexualundervisning. Enligt
läroplanen bör lärostoffet belysas »även från sociala, psykologiska och
etiska synpunkter» (Lgr 69 s. 52). Den rubrik som läroplanen anger
för dessa frågor är »Sexual- och samlevnadsfrågor», vilket anger det
samband som bör råda mellan olika delar av lärostoffet. På grundskolans
olika stadier har också föreslagits arbetsområden som på ett naturligt
sätt integrerar dessa olika aspekter.

Det är angeläget att de etiska frågorna får en tillbörlig behandling i
läromedlen. De bör t. ex. inte komma i skymundan för de fysiologiska
aspekterna och det bör vara en strävan att ge en med hänsyn till mediets
verkan likvärdig presentation. Det bör också vara en klar strävan
att i läromedlet ge en så allsidig presentation som möjligt av uppfattningar
i kontroversiella etiska frågor och att åstadkomma en balans
mellan dessa. Även i detta sammanhang bör hänsyn tas till mediets
effekt. Härigenom bör läroplanens krav på objektivitet kunna tillgodoses.

Till SÖ har inkommit förfrågningar om den av Stiftelsen Svenska
Sexualforskningsinstitutet och Maj-Briht Bergström-Walan producerade
filmserien Att vara två. Representanter för SÖ har sett tre filmer i denna
serie, nämligen Samlag, Preventivmedel och Veneriska sjukdomar.

Med utgångspunkt i de bedömningsgrunder som redovisas ovan finner
SÖ dessa filmer ej lämpliga för undervisningen i sexual- och samlevnadsfrågor
i grundskolan och gymnasieskolan.

TRYCKERIBOLAG ET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1872