Trafikutskottets betänkande nr 5 år 1972

TU 1972: 5

Nr 5

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
i propositionen 1972:1 gjorda framställning rörande anslaget
till transportstöd för Gotland för budgetåret 1972/73 jämte
motioner.

Sfats\ erkspropositionen

I propositionen 1972: 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 189-190 i utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3
januari 1972) föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 525 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär 1. att ett förslag om
fraktstöd för råvaror och halvfabrikat till Gotland förelägges årets riksdag
samt 2. att en utredning tillsättes med uppgift att framlägga förslag
om ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan Gotland och
fastlandet i fråga om kostnader för transporter av gods, fordon och
passagerare,

dels motionen 1972: 1224 av herr Schött m. fl. (m) vari yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen
framlägga förslag om utvidgning av transportstödet för Gotlandstrafiken
enligt de riktlinjer som anförts i motionen.

Utskottet

För att förbättra betingelserna för den näringsgeografiska utvecklingen
som Gotlands inlemmande i stödområdet syftar till utgår enligt riksdagens
beslut (prop. 1971: 154, TU 1971: 28, rskr 1971: 350) transportstöd
vid viss linjesjöfart till Gotland.

Fraktstödet har ansetts böra knytas till den reguljära fäijetrafiken.
Med en sådan utgångspunkt har det gällt att utforma stödet på ett
sådant sätt att det bäst främjar Gotlands regionala och näringspolitiska
utveckling. Vid överväganden huruvida fraktstödet skulle avse både
in- och utgående färjetransporter eller om det borde koncentreras till
de utgående transporterna och därvid kunna ges ett relativt sett ökat

Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 5

TU 1972: 5

2

djup har avgörande skäl befunnits tala för det senare alternativet.

I fråga om dessa transporter har vidare vägande skäl ansetts tala för
att genom ett fraktstöd minska de kostnadsmässiga olägenheter för det
gotländska näringslivet som följer med Gotlands läge och med de därav
betingade merkostnaderna i samband med färjeöverfarten. I fråga om
utformningen av transportstödet gäller att de utgående transporterna
till helt övervägande del avser på Gotland producerade jordbruks- och
livsmedel sprodukter samt mera bearbetade produkter från i första hand
verkstadsindustrin. Allmänt gäller att det är fråga om varor som det
från regionalpolitisk synpunkt är angeläget att stödja.

Det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår förordade anslaget tillstyrks
av utskottet.

I motionen 1972: 525 har begärts förslag beträffande dels fraktstöd
för vissa ingående transporter till Gotland, dels ytterligare åtgärder i
syfte att skapa likställighet mellan Gotland och fastlandet i fråga om
kostnader för transporter av gods, fordon och passagerare. Vidare har
i motionen 1972: 1224 hemställts om utvidgning av transportstödet för
Gotlands trafiken enligt de riktlinjer som anförts i motionen.

Utskottet vill i anledning av motionärernas yrkanden hänvisa till vad
i det föregående anförts beträffande behovet av och syftet med transportstödet
samt den utformning stödet ur skilda synpunkter lämpligen bör
ha. Vidare vill utskottet erinra om att det förordade systemet skall bedrivas
som försöksverksamhet under en treårsperiod. Resultatet härav
bör enligt utskottets uppfattning avvaktas innan ytterligare åtgärder vidtas.
Utskottet förutsätter dock att redan under treårsperioden överväganden
sker beträffande stödets utformning och tillämpning efter försöksperiodens
utgång. Under hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
i fråga.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1972/73 på
driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 2 100 000 kr.,

2. avslår motionerna 1972: 525 och 1972: 1224.

Stockholm den 17 mars 1972
På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s),
Sellgren (fp), Rosqvist (s), Håkansson (c), Lindberg (s), Clarkson (m),
Karlsson i Malung (s), Torwald (c), Taube (fp), Jonasson (c), Sundgren
(s) och fru Ryding (vpk).

TU 1972:5

3

Reservation

beträffande frågorna om nedsättning av godstaxan för vissa ingående
transporter, ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet mellan
Gotland och fastlandet samt utvidgning av transportstödet för Gotlandstrafiken
av herrar Lothigius (m), Sellgren (fp), Håkansson (c), Clarkson
(m), Torwald (c), Taube (fp) och Jonasson (c), som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Beträffande vissa varuslag bör, såsom i motionen 1972: 525 yrkats,
stöd utgå även för införsel till Gotland. De företag som hämtar sina
råvaror eller halvfabrikat från andra håll och som transporterar dem
till Gotland med Gotlandsbolagets färjor kommer eljest att även i fortsättningen
vara i sämre konkurrensläge än företag med motsvarande
transportavstånd på fastlandet. Enligt utskottets mening är det sålunda
angeläget att stärka förutsättningarna för näringslivet och därmed för
länets utveckling genom stöd i vissa fall för ingående transporter av råvaror
och halvfabrikat. Utskottet anser därför att en skyndsam utredning
bör göras i frågan samt att härav föranledda förslag föreläggs riksdagen.

Utskottet finner för sin del vidare angeläget att en skyndsam utredning
kommer till stånd i syfte att skapa likställighet i transporthänseende
mellan Gotland och fastlandet. Såsom anförts i motion 1972: 525
är färjorna i praktiken Gotlands 'landsväg’ till det övriga Sverige. Därav
följer att staten i princip skall bära de merkostnader som påläggs gods,
fordon och passagerare för transport mellan Gotland och fastlandet
jämfört med transportkostnaden för samma sträcka på fastlandet. Denna
utredning bör givetvis även omfatta flyget, som på grund av Gotlands
speciella läge är av särskilt stor betydelse. Den förordade utredningen
kan enligt utskottets mening samordnas med dels de uppgifter
som ålagts länsstyrelsen beträffande de regionala transporterna, dels
Gotlands kommuns arbete på att få fram en effektivare hamnorganisation.
Utredningens förslag bör kunna läggas fram innan den treåriga
försöksperioden gått till ända.

I anslutning härtill vill utskottet erinra om att redan 1964 års Gotlandstrafikutredning
i sitt betänkande (SOU 1967: 29) framhöll att 'det
finns utrymme för en inte oväsentlig sänkning av den officiella biltaxan
till och från Gotland’. Möjligheterna för en sådan sänkning bör nu prövas.
I samband härmed bör också prövas möjligheter att låta fraktstödet
omfatta lastbilstransporter enligt likartade regler som gäller inom andra
delar av stödområdet. Utskottets sålunda intagna ståndpunkt torde i allt
väsentligt även innebära ett tillgodoseende av det i motionen 1972: 1224
framställda yrkandet.

Den senaste tidens varsel om nedläggningar av för Gotland mycket

TU 1972:5

4

betydelsefulla företag och verksamheter gör det synnerligen angeläget
att snabbt stärka det gotländska näringslivets konkurrenskraft. Det
måste vara i landets intresse att i möjligaste mån ge förutsättningar för
en bättre utveckling på Gotland än hittills så att näringslivet kan förnyas
och ge sysselsättning åt befolkningen. Beslutet att Gotland skall
tillhöra stödområdet innebär att statsmakterna ställt sig positiva till att
näringslivet på Gotland skall förstärkas.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av motionerna 1972:525 och

1972: 1224 hos Kungl. Maj:t begär

a. att ett förslag om fraktstöd för råvaror och halvfabrikat
till Gotland snarast förelägges riksdagen,

b. att en utredning tillsättes med uppgift att framlägga förslag
om ytterligare åtgärder i syfte att skapa likställighet
mellan Gotland och fastlandet för transporter av gods,
fordon och passagerare.»

Särskilt yttrande

av fru Ryding (vpk) som anfört:

»Det av höstriksdagen 1971 fattade beslutet om transportstöd till
Gotland kan givetvis inte lösa alla de problem som i transporthänseende
föreligger för Gotland genom dess geografiska läge. Beslutet
får väl räknas som ett betydelsefullt steg på vägen mot en sådan målsättning.
Det borde också vara möjligt att under de tre år då försökverksamheten
skall pågå göra utvärderingar som kan ligga till grund för
ytterligare åtgärder i frågan.

Det har i debatten om Gotlandsstödet framhållits att färjorna i praktiken
är Gotlands 'landsväg’ till det övriga Sverige. Det har också påpekats
att ett flertal statliga utredningar klarlagt statens skyldighet att
lämna stöd till transportförbindelsema mellan Gotland och fastlandet.
Vidare har det framhållits att staten i detta fall har egenskap av väghållare
och därmed är skyldig att hålla avgiftsfri väg (färja) för denna
trafik.

Inte minst mot denna bakgrund anser jag det motiverat att diskutera
ett förstatligande av Gotlandsfärjorna. Vänsterpartiet kommunisterna
förde fram detta krav i motionen 1971: 1589 i anslutning till Kungl.
Maj:ts proposition 1971: 154. Med tanke på den korta tid som förflutit
efter behandlingen av denna har vi dock inte velat återupprepa motionen.
Enligt min mening bör emellertid ett statligt trafikstöd bäst realiseras
genom att trafiken på Gotland helt förstatligas och Gotlandsbolagets
monopolställning därmed avskaffas.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 722048