Trafikutskottets betänkande nr 3 år 1972

TU 1972: 3

Nr 3

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972:1 gjorda framställning rörande anslaget till transportstöd
för Norrland m. m. för budgetåret 1972/73 jämte motioner.

Statsverkspropositionen

I propositionen 1972: 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 189 i utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1972) föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Norrland m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 42 500 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 140 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller 1. om sådan ändring i bestämmelserna
om regionalt transportstöd att krav på nedre viktgräns för erhållande
av restitution på fraktkostnader inte må förekomma, 2. om
skyndsam utredning och förslag beträffande fraktstöd syftande till större
jämställdhet i transportavseende mellan orter med olika stor godsmängd,

dels motionen 1972: 143 av herr Sellgren m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen A. fastställer följande ändringar av bestämmelserna för transportstödet
1. att den lägsta viktgränsen för stödberättigad enskild sändning
fastställes till 200 kg taxerad vikt, 2. att transportsträcka i Norge
och Finland får räknas som kvalificerande transportsträcka och att fraktstöd
utgår för den del av transporten som utförs inom Sverige; B. hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag till transportstöd för
intransporter av råvaror och halvfabrikat för vidare bearbetning samt
råvaror för jordbrukets behov,

dels motionen 1972: 196 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att ett program för persontransporter
utarbetas och föreläggs riksdagen för en reducering av tele-, tåg- och
flygtaxoma med sikte på att minska stödområdets kommunikationsproblem
samt att en utvidgning av transportstödet utarbetas och föreläggs
riksdagen i samband med propositionen om de regionalpolitiska handlingsprogrammen,

Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 3

TU 1972: 3

dels motionen 1972: 199 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att det regionalpolitiska
transportstödet bör utgå även vid transporter med s. k.
firmabilar,

dels motionen 1972: 255 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Eriksson
i Arvika (fp) vari hemställts att riksdagen måtte fastställa sådan ändring
av bestämmelserna för transportstödet att den kortaste sträckan för vilken
transportstöd kan utgå måtte fastställas till 200 km med en rabattsats
av 15 %,

dels motionen 1972: 261 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen måtte besluta 1. att vid beräkning av transportavstånd som
underlag för fraktstöd avståndet från den svenska riksgränsen till hamn
vid Trondheimsfjorden, Mo i Rånå eller Narvik skall få inräknas i stödunderlaget,
2. att fraktstöd även skall utgå i avståndsklassen 201-300
km med en rabattsats av 10 %, 3. att viktgränsen 500 kg för stödberättigad
varusändning slopas, samt 4. att uttala att förslag om att transportstödet
vidgas till att innefatta även persontransporter och telekostnader
i enlighet med vad i motionen framförts, skyndsamt framlägges
för beslut,

dels motionen 1972: 361 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställts att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att som kvalifikation
för det regionalpolitiska transportstödet skall räknas även transportsträcka
i Norge och Finland,

dels motionen 1972: 532 av herr Nordgren m. fl. (m) vari såvitt nu är
i fråga yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer A. om förslag
i syfte att i ökad utsträckning samordna trafikpolitiken med lokaliseringspolitiken
och turistpolitiken, B. om en skyndsam utredning i syfte
att klarlägga flygets plats i svensk transportpolitik med särskilt beaktande
dels av flygtrafikens regionalpolitiska betydelse för det allmänna stödområdet,
dels av möjligheterna att öka inrikesflygets person- och godstransport
samt att reducera dess taxor,

dels motionen 1972: 712 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställts att
riksdagen 1. hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till
höstriksdagen angående stöd till flygtransporter, 2. som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna dels att fraktstöd skall utgå i avståndsklassen
201-300 kilometer med en rabattsats av 10 procent, dels att fraktstöd
skall utgå för sändningar med en vikt överstigande 200 kilogram, 3. hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till höstriksdagen angående
dels frågan om stöd till transporter in till stödområdet i fråga
om råvaror och halvfabrikat, enligt i motionen anförda grunder, dels
frågan om stöd till transporter in till stödområdet i fråga om inom jordbruket
använda förnödenheter, samt 4. hos Kungl. Maj:t anhåller om

TU 1972: 3

utredning och förslag angående fråga om stöd till persontrafiken genom
maximering av biljettpriserna på tåg, buss och flyg,

dels motionen 1972: 720 av herr Lothigius m. fl. (m) vari, såvitt nu
är i fråga, yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att Kungl.
Maj:t framlägger förslag om att transportstödet inom allmänna stödområdet
omfattar även frakter med fartyg,

dels motionen 1972:1203 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om 1. dels sådan ändring av
bestämmelserna om fraktstöd att bidrag må utgå med 10 procent i avståndsklassen
201-300 km i hela allmänna stödområdet, 2. dels att en
höjning av nuvarande procentsatser inom de olika avståndsklassema
övervägs i samband med översynen av regionalpolitiken,

dels motionen 1972: 1207 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om sådant fraktstöd
till näringslivet inom stödområdet att orter som klassats efter högre
taxa än SJ:s fraktstyckegodstaxa 3 erhåller ett särskilt fraktstöd som
jämställer dem med företag belägna på de orter som i frakthänseende
klassats i tariff 3,

dels motionen 1972: 1227 av herr Stadling m. fl. (s) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av gällande bestämmelser
för transportstöd syftande till att kvarts må ingå i de produkter som är
berättigade till sådant stöd.

Utskottet

För att främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet
i Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet utgår
enligt riksdagens beslut (prop. 1970: 84, SU 1970: 105, rskr 1970: 271)
fr. o. m. den 1 januari 1971 ett statligt transportstöd. Detta stöd syftar
till att minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med långa avstånd
inom stödområdet och omfattar enligt kungörelsen (1970: 592) om
statligt regionalpolitiskt transportstöd järnvägs- och lastbilstransporter
från ort inom det allmänna stödområdet på sträckor över 300 km. Av
regional- och näringspolitiska skäl inriktas stödet på transporter av helfabrikat
och mera bearbetade halvfabrikat inom och ut från stödområdet.
Stödet, som utgår i form av bidrag i efterskott till företagens
fraktkostnader, varierar mellan 15 och 35 procent av erlagd frakt beroende
på avsändningsortens geografiska belägenhet inom stödområdet.

Med hänsyn till rådande frakter och inriktningen av varuströmmarna
i olika avståndsrelationer har departementschefen för nästa budgetår för
ändamålet beräknat ett anslag om 42,5 milj. kr. varvid hänsyn tagits
till de taxehöjningar som under hösten 1971 ägt rum hos SJ och väg -

TU 1972: 3

transportföretagen. Utskottet tillstyrker den sålunda begärda medelsanvisningen.

Vid sin behandling under 1970 års riksdag av förslaget om transportstöd
fann statsutskottet det vara en angelägen regionalpolitisk uppgift
att i olika hänseenden ge näringslivet i Norrland och angränsande delar
av stödområdet möjlighet att driva sin verksamhet under förutsättningar
som är mera likartade dem som gäller för näringslivet i andra delar av
landet. Utskottet konstaterade därför med tillfredsställelse att Kungl.
Maj:t lagt fram ett sådant förslag samt tillstyrkte dess genomförande.
I anslutning härtill underströks att verksamheten i enlighet med propositionens
förslag borde bedrivas som försöksverksamhet under en treårsperiod.
Under denna skulle en successiv uppföljning och utvärdering
ske. Utskottet underströk vidare det angelägna i att med utgångspunkt
härifrån och med beaktande av de allmänna erfarenheterna ytterligare
överväganden skedde beträffande stödets utformning och tillämpning
efter försöksperiodens utgång.

Trafikutskottet ansluter sig i år liksom föregående år till de sålunda
gjorda uttalandena men framhåller härutöver ånyo att det även under
tillämpningsperioden kan visa sig nödvändigt att vidta vissa jämkningar
i bidragssystemet liksom i de administrativa rutinerna. Om så skulle bli
fallet förutsätter utskottet att sådana ändringar kommer till stånd utan
dröjsmål. Härigenom synes även motionsledes gjorda yrkanden i viss
utsträckning kunna bli tillgodosedda.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på den treåriga försöksperiodens
utgång finner utskottet det inte påkallat att riksdagen, såsom
i motionen 1972: 196 yrkats, hos Kungl. Maj:t begär att förslag till
en utvidgning av transportstödet utarbetas och föreläggs riksdagen i samband
med propositionen om de regionalpolitiska handlingsprogrammen.
Motionen i fråga avstyrks därför i denna del.

Transportstödets införande samt vad i det föregående anförts synes
vidare i väsentlig del innebära ett tillgodoseende av yrkandet i motionen
1972: 532 rörande trafikpolitikens samordning med lokaliseringspolitiken
och turistpolitiken. Någon särskild framställning i ämnet hos Kungl.
Maj:t såsom motionärerna yrkat synes därför i förevarande sammanhang
ej erforderlig. Även denna motion avstyrks således i berörda del.

Transportstödet gäller som tidigare nämnts transporter på sträckor
längre än 300 km. Denna avståndsgräns för stödet har valts med hänsyn
till önskvärdheten att utesluta lokaltrafiken och med beaktande av det
förhållandet att medeltransportsträckan för SJ:s godstransporter för landet
som helhet ligger ungefär vid denna gräns.

De maximala rabattsatserna inom resp. fraktbidragsregioner innebär
att vid samma transportsträcka rabatten blir olika stor beroende
på från vilken region transporten utgår. Lösningen avses stödja de regionalpolitiska
strävandena att i särskild grad stimulera näringslivets

TU 1972: 3

utveckling i de övre delarna av Norrland och det inre stödområdet.
Konstruktionen verkar också i riktning mot att stimulera underleveranser
inom stödområdet. Medan underleverantörer utanför stödområdet
inte får någon fraktreduktion kommer sådana underleverantörer som
finns inom området i åtnjutande av fraktnedsättning och med i princip
högre rabattsats ju längre norrut i området de är lokaliserade.

Inom ramen för de angivna maximirabattsatsema anses emellertid
viss avståndsdifferentiering böra ske för att undvika tröskeleffekter dels
i första hand inom varje fraktbidragsregion i fråga om bidrags- resp.
icke bidragsberättigade transporter, dels i vissa fall mellan de olika
fraktbidragsregionema.

Med hänsyn härtill gäller en avståndsdifferentiering med i princip
följande avståndsklasser.

Avstånd i km	BD och AC län	Z och Y län	Övriga delar av stödområdet
—300	0 procent	0 procent	0 procent
301—400	15 »	15 »	15 »
401—500	25 »	25 »	15 »
501—	35 »	25 »	15 »

Såväl 1970 som 1971 års riksdag har funnit sig kunna godta sålunda
angivna avstånds- och rabattklasser. Utskottet har för sin del ej funnit
skäl att föreslå någon ändring härutinnan. Härav följer att utskottet avstyrker
yrkandena i motionerna 1972: 261, 1972: 712 och 1972: 1203
att fraktstöd skall utgå i avståndsklassen 201-300 km med en rabattsats
av 10 procent. Vidare avstyrks förslaget i motionen 1972:255 att
det kortaste avståndet för transportstöd måtte fastställas till 200 km
med en rabattsats av 15 procent och yrkandet i motionen 1972: 1203
att en höjning av nuvarande procentsatser övervägs i samband med översynen
av regionalpolitiken.

I motionerna 1972: 361 och 1972: 143 har yrkats att transportsträcka
i Norge och Finland skall få räknas som stödkvalificerande samt att
1'raktstöd därvid skall utgå för den del av transporten som utförs inom
Sverige. Vidare har i motionen 1972: 261 yrkats att avståndet från den
svenska riksgränsen till hamn vid Trondheimsfjorden, Mo i Rånå eller
Narvik skall få inräknas i stödunderlaget.

Av bl. a. i det föregående angivna skäl för att den stödberättigade
transportsträckan bör uppgå till minst 300 km har utskottet inte funnit
sig kunna biträda motionärernas yrkanden och avslår följaktligen motionerna
i berörda delar.

Av praktiska skäl har vid transportstödets utformning vissa viktavgränsningar
ansetts böra ske som undantar mindre sändningar. Som
riktpunkt har därvid en lägsta gräns ansetts böra sättas så, att en enskild

TU 1972:3

sändning skall ha en vikt överstigande 500 kg verklig vikt. En ytterligare
avgränsning har ansetts böra ske, nämligen den att ansökningar
om restitution skall avse sändningar med en sammanlagd fraktkostnad
av minst 3 000 kr. per år.

I anledning härav har i motionerna 1972: 143 och 1972: 712 föreslagits
att viktgränsen skall sättas vid 200 kg taxerad vikt.

Utskottet finner det för sin del alltjämt riktigt att en avgränsning sker
som undantar mindre sändningar. Därmed kan restitutionsförfarandet
administrativt förenklas samtidigt som företagen stimuleras att ordna
sina transporter mera rationellt. Då utskottet anser det vara angeläget att
så sker bör också en lägsta gräns för enskild sändning vara fastställd.
Denna synes - i enlighet med vad som nu gäller - lämpligen böra sättas
vid 500 kg. Utskottet, som därvid också vill peka på de möjligheter till
samsändningar som föreligger, avstyrker följaktligen de nämnda motionerna
i berörda delar.

I överensstämmelse med det anförda avstyrker utskottet yrkandena i
motionerna 1972: 140 och 1972: 261 att viktgränsen helt slopas.

I motionen 1972: 712 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om utredning och förslag till höstriksdagen beträffande frågan
om stöd till transporter in till stödområdet dels i fråga om råvaror och
halvfabrikat, dels i fråga om inom jordbruket använda förnödenheter.
Likaså har i motionen 1972: 143 begärts utredning om förslag till
transportstöd för intransporter av råvaror, halvfabrikat och varor för
jordbrukets behov.

Av regional- och näringspolitiska skäl har emellertid, såsom förut
nämnts, stödet ansetts böra inriktas på helfabrikat och mera bearbetade
halvfabrikat. Malmer, metaller, mera obearbetade halvfabrikat inom
järn- och stålsektom, träråvaror och pappersmassa samt olja och bensin
skulle sålunda undantas. Av departementschefens uttalande i propositionen
1970: 84 framgår vidare att övervägande skäl ansetts tala för att
transporterna in till stödområdet inte skulle omfattas av transportstödet.
Beträffande införseln till stödområdet av högförädlade färdigprodukter
anfördes också att transportstöd i åtskilliga fall skulle påverka konkurrensförutsättningarna
i ogynnsam riktning för den norrländska industrin,
som har sin huvudsakliga avsättning på den norrländska hemmamarknaden.

Utskottet har funnit det anförda alltjämt äga giltighet och avstyrker
under hänvisning härtill samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Yrkandet i motionen 1972: 1227 att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en översyn av gällande bestämmelser för transportstöd syftande till
att kvarts må ingå i de produkter som är berättigade till sådant stöd omprövas
har utskottet inte funnit sig berett att biträda. Såsom utskottet
tidigare anfört kan det dock även under tillämpningsperioden visa sig
nödvändigt att vidta vissa jämkningar i bidragssystemet.

I motionen 1972: 712 har begärts utredning och förslag angående

TU 1972: 3

frågan om stöd till persontrafiken genom maximering av biljettpriserna
på tåg, buss och flyg. I motionen 1972: 196 har likaså begärts utredning
och förslag om sänkta kostnader för persontransporter. Vidare har i
motionen 1972: 261 begärts förslag angående stöd till persontransporter
och i motionen 1972: 532 hemställts att en skyndsam utredning genomförs
i syfte att klarlägga flygets plats i svensk transportpolitik med särskilt
beaktande dels av flygtrafikens regionalpolitiska betydelse för det
allmänna stödområdet, dels av möjligheterna att öka inrikesflygets
person- och godstransporter samt att reducera dess taxor.

I anledning av vid 1970 års riksdag väckta motioner av liknande
innebörd framhöll statsutskottet bl. a. att berörda problem vore av mycket
komplicerad natur samt att de föreslagna eller ifrågasatta, sinsemellan
olika lösningarna förutsatte åtgärder med svåröverskådliga konsekvenser
i bl. a. ekonomiska, organisatoriska och administrativa hänseenden.
Enligt utskottet var det emellertid med hänsyn till avståndsfaktorns
betydelse från lokaliserings- och näringspolitiska synpunkter angeläget
att den fortsatta uppföljningen i kommunikationsdepartementets
regi av transportstödet kombinerades med överväganden, som innefattar
kartläggning av persontransportbehovens styrka och inriktning inom
stödområdet och i anslutning därtill möjliga och lämpliga lösningar i
fråga om utformningen av ett persontransportstöd. Dessa överväganden
borde ske i den takt som vore möjlig med hänsyn bl. a. till de betydande
insatser som i ett inledningsskede krävdes i samband med fraktbidragsstödet
samt till de speciella problem som sammanhängde med en nedsättning
av avgifterna på vissa slag av persontransporter.

Trafikutskottet ansluter sig alltjämt till samma uppfattning och vill
vidare erinra om att förenämnda utredningsarbete m. m. för närvarande
pågår inom kommunikationsdepartementet. Utskottet förutsätter att arbetet
med dessa frågor inom departementet bedrivs med största skyndsamhet.
Under hänvisning till det anförda avstyrks samtliga motioner i
nu berörda delar.

I motionen 1972: 712 har begärts utredning och förslag till höstriksdagen
angående stöd till bl. a. godsflygtransporter.

Även om skäl kan anföras till förmån för motionärernas yrkanden
synes frågan härom f. n. inte vara av någon större praktisk betydelse.
Någon ändring av gällande bestämmelser om fraktstöd torde därför inte
nu vara nödvändig. Utskottet anser dock att frågan bör ägnas uppmärksamhet
vid den uppföljning av erfarenheterna beträffande verkningarna
av fraktstödssystemet som skall ske. Under hänvisning härtill avstyrks
motionen i denna del.

I motionen 1972: 199 har föreslagits att transportstöd bör utgå även
vid transporter med s. k. firmabilar. I propositionen 1970: 84 föreslog
emellertid departementschefen att firmabilama borde undantas från stödet.
Detta motiverades av dels att ifrågavarande fordon endast i begränsad
utsträckning utför transporter av den längd och art som avses om -

TU 1972:3

fattade av stödet, dels att det i dessa fall skulle vara förenat med särskilda
teknisk-administrativa problem att infoga dem i stödsystemet. Utskottet
har med beaktande av det anförda inte ansett sig kunna biträda motionärernas
yrkande.

I anledning av vad i motionerna 1972: 196 och 1972: 261 yrkats rörande
teletaxorna resp. telekostnader får utskottet under hänvisning till
vad utskottet i dessa frågor anfört i sitt betänkande 1972: 2 (punkten 3)
avstyrka dessa motioner i berörda delar.

I motionen 1972: 140 har anhållits om skyndsam utredning för att
åstadkomma större jämställdhet i transporthänseende mellan orter med
olika godsmängd. Vidare har i motionen 1972: 1207 hemställts om sådant
fraktstöd att näringslivet inom stödområdet på orter som klassats
efter högre taxa än SJ:s fraktstyckegodstaxa 3 jämställs med företag
belägna på de orter som i frakthänseende klassats i tariff 3. Vad motionärerna
därvid anfört finner utskottet i och för sig beaktansvärt men
förutsätter att i samband med den översyn som skall ske efter den treåriga
försöksperiodens utgång även frågor av denna art kan komma att
beaktas. Motionerna avstyrks därför av utskottet, förstnämnda motion
såvitt nu är i fråga.

I motionen 1972: 720 har hemställts att transportstödet inom allmänna
stödområdet även skall omfatta frakter med fartyg. I berörda fråga
framhöll departementschefen (prop. 1970: 84) att sjötransporterna i betydande
utsträckning dels omfattar mass- och bulktransporter, dels avser
varor som bör falla utanför transportstödet. Allmänt gällde att med
den struktur som sjötransporterna har i kostnads-, pris- och varuhänseende
avståndsfaktom inte spelade samma roll som i fråga om landtransportema.

Departementschefen framhöll vidare att från sjöfartens synpunkt de
problem som sammanhänger med vinter- och isförhållandena och som
innebär att transporter till sjöss under vissa tider av året förhindras eller
försvåras utan tvekan är större. Härvidlag hänvisades till det stöd åt
sjöfarten på Norrlandshamnama som ligger i att staten anvisar medel för
isbrytningen. Dessa kostnader uppginge till närmare 25 milj. kr., varav
största delen fick anses falla på berörda kustavsnitt.

Under hänvisning till det anförda och med beaktande jämväl av vad
tidigare uttalats rörande den pågående försöksperioden anser sig utskottet
ej kunna tillstyrka ifrågavarande motion i denna del.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1972/73
på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 42 500 000 kr.,

2. avslår motionen 1972: 196 i vad den avser hemställan om en
utvidgning av transportstödet,

TU 1972:3

3. avslår motionen 1972:532 i vad den avser skrivelse till
Kungl. Maj:t om att trafikpolitiken i ökad utsträckning samordnas
med lokaliseringspolitiken och turistpolitiken,

4. avslår motionerna 1972: 261 och 1972: 712 i vad de avser
hemställan att fraktstöd må utgå i avståndsklassen 201-300
km samt motionerna 1972: 1203 och 1972: 255,

5. avslår motionen 1972: 361 och yrkandet i motionen 1972: 143
att, i fråga om kvalifikation för transportstödet, transportsträcka
i Norge och Finland får inräknas och att fraktstöd
får utgå för den del av transporten som utförs inom Sverige,
samt yrkandet i motionen 1972: 261 att, vid beräkning av
transportstöd, avståndet från den svenska riksgränsen till hamn
vid Trondheimsfjorden, Mo i Rånå eller Narvik skall få inräknas
i stödunderlaget,

6. avslår motionerna 1972: 143 och 1972:712 i vad de avser
nedre viktgräns för stödberättigade fraktsändningar,

7. avslår motionerna 1972: 140 och 1972: 261 i vad de avser
hemställan att viktgränsen för stödberättigad fraktsändning
slopas,

8. avslår motionerna 1972: 712 och 1972: 143 i vad de avser utredning
och förslag till transportstöd för transporter in till
stödområdet i fråga om råvaror och halvfabrikat samt i fråga
om förnödenheter eller varor för jordbrukets behov,

9. avslår motionen 1972: 1227,

10. avslår motionerna 1972: 712 i vad avser yrkandet om stöd
till persontrafiken, 1972: 196 i vad avser yrkandet om förslag
om sänkta kostnader för persontransporter, 1972: 261 i vad
avser yrkandet om förslag i fråga om stöd till persontrafiken
och 1972: 532 i vad avser yrkandet om en skyndsam utredning
i syfte att klarlägga flygets plats i svensk transportpolitik,

11. avslår motionen 1972:712 i vad avser hemställan om utredning
och förslag angående godsflygtransporter,

12. avslår motionen 1972: 199,

13. avslår motionen 1972: 196 i vad avser teletaxor,

14. avslår motionen 1972: 261 i vad avser telekostnader,

15. avslår motionen 1972: 140 i vad avser jämställdhet mellan
orter med olika stor godsmängd samt motionen 1972: 1207,

16. avslår motionen 1972: 720 i vad avser transportstöd för frak ter

med fartyg.

Stockholm den 17 mars 1972
På trafikutskottets vägnar

SVEN MELLQVIST

TU 1972:3

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s),
Sellgren (fp), Rosqvist (s), Håkansson (c), Lindberg (s), Clarkson (m),
Karlsson i Malung (s), Torwald (c), Taube (fp), Jonasson (c), Sundgren
(s) och fru Ryding (vpk).

Reservationer

1. beträffande avståndsgränsen för transportstödet av herrar Håkansson
(c), Torwald (c) och Jonasson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Såväl
1970» och slutar med »av regionalpolitiken» bort ha följande lydelse:

»Trafikutskottet har härvidlag funnit sig böra vidta sådan ändring i
de av 1970 års riksdag beslutade föreskrifterna att stödet på de i motionerna
1972: 261, 1972: 712 och 1972: 1203 anförda grunderna bör
utgå redan i avståndsklassen 201-300 km med en rabattsats av 10 procent.
Detta torde i viss mån innebära ett bifall även till motionen
1972: 255. Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl.
Maj:t till känna.»

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

»4. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionerna 1972: 261, 1972: 712 och
1972: 1203 i vad de avser hemställan att fraktstöd må utgå i
avståndsklassen 201-300 km med en rabattsats av 10 procent
samt motionen 1972: 255.»

2. beträffande inräknande av transportsträckor i Norge och Finland
som kvalifikationsgrundande för transportstöd av herrar Lothigius (m),
Sellgren (fp), Håkansson (c), Clarkson (m), Torwald (c), Taube (fp) och
Jonasson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
»Av bl. a.» och slutar med »berörda delar» bort ha följande lydelse:

»Såsom i motionerna understrukits är det otillfredsställande att den i
kvalifikationshänseende för stödets erhållande angivna längden om 300
km i vissa fall inte kan uppnås på grund av att en del av transportsträckan
faller utanför Sverige. Detta drabbar främst de transporter
från Jämtland och Norrbotten, där utförsel via norska hamnar resp.
Haparanda är den naturliga transportvägen. Den föreslagna begränsningen
medför i sådana fall en risk för snedvridning av det naturliga
valet av transportvägar. Transportsträcka utanför Sverige bör därför
vara kvalifikationsgrundande för erhållande av stöd. Detta bör dock givetvis
utgå endast för den del av transporten som utförs inom Sverige.
Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.»

TU 1972:3

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
»5. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 361 samt yrkandet i motionen
1972: 143 att transportsträcka i Norge och Finland
får räknas som avståndsgrundande och att fraktstöd bör kunna
utgå för den del av transporten som utförs inom Sverige samt
yrkandet i motionen 1972: 261 att, vid beräkning av transportstöd,
avståndet från den svenska riksgränsen till hamn vid
Trondheimsfjorden, Mo i Rånå eller Narvik skall få inräknas
i stödunderlaget,»

3. beträffande viktavgränsningen av herrar Lothigius (m), Sellgren
(fp), Håkansson (c), Clarkson (m), Torwald (c), Taube (fp) och Jonasson
(c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med
»Utskottet finner» och slutar med »berörda delar» bort ha följande lydelse: »Den

fastställda viktgränsen är emellertid ogynnsam särskilt för små
och medelstora företag. Det gäller inte minst sådana företag som levererar
sina produkter direkt till förbrukare, varvid sändningarna måste bli
förhållandevis små. Av bl. a. nu angivna skäl finner utskottet gränsen
böra sättas vid 200 kg taxerad vikt. Vad utskottet härom anfört bör
av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna.»

dels att utskottets hemställen under 6 bort ha följande lydelse:

»6. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionerna 1972: 143 och 1972:
712, båda motionerna i vad de avser nedre viktgräns för stödberättigade
fraktsändningar,»

4. beträffande stöd av transporter in till stödområdet av herrar Lothigius
(m), Sellgren (fp), Håkansson (c), Clarkson (m), Torwald (c),
Taube (fp) och Jonasson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »berörda motionsyrkanden» bort ha följande
lydelse:

»Trafikutskottet finner det emellertid för sin del angeläget att stödet
även skall kunna utgå för transporter till Norrland med avseende å
exempelvis s. k. legoarbeten som skall utföras vid norrländska företag.
Även i övrigt kan det med hänsyn till önskvärdheten att skapa bättre
betingelser för det norrländska näringslivet och dess konkurrenskraft
vara befogat att stöd utgår i vissa fall för intransporter av råvaror och
halvfabrikat. Såsom i motionerna föreslagits bör vidare frågan om stöd

TU 1972:3

till transporter in till stödområdet i fråga om inom jord- och skogsbruket
använda förnödenheter utredas. Utskottet förordar därför att de sålunda
aktualiserade frågorna närmare prövas och att förslag i ämnet föreläggs
höstriksdagen. Vad utskottet i dessa frågor anfört bör av riksdagen ges
Kungl. Maj:t till känna.»

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionerna 1972: 712 och 1972:
143 i vad de avser utredning och förslag till transportstöd för
transporter in till stödområdet i fråga om råvaror och halvfabrikat
samt i fråga om förnödenheter eller varor för jordbrukets
behov,»

5. beträffande stöd till persontrafiken av herrar Lothigius (m), Sellgren
(fp), Håkansson (c), Clarkson (m), Torwald (c), Taube (fp) och
Jonasson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »I anledning
av» och slutar med »berörda delar» bort ha följande lydelse:

»Att persontaxorna spelar en viktig roll i de lokaliserings- och trafikpolitiska
sammanhangen och därvid inte minst för Norrlands del är
även enligt trafikutskottets mening uppenbart. Kostnaderna i tid och
pengar för transport av människor medför för Norrland en allvarlig
konkurrensnackdel. De nödvändiga kontakterna med andra företag och
kunder inom och utom Norrland försvåras genom de långa avstånden
och utgör ett av det norrländska näringslivets särskilda problem. Åtgärder
för motverkande av angivna olägenheter framstår därför som
angelägna.

Vilken lösning som skall väljas för att reducera persontransportkostnadema
måste närmare övervägas, varför det bör ankommna på Kungl.
Maj:t att föranstalta härom. Bland de spörsmål som bör prövas är frågorna
om maximitariffer, en taxemässig samordning mellan buss- och
järnvägsresor samt speciella taxor för resor inom Norrland ävensom
taxorna på de norrländska flyglinjerna. I anslutning härtill bör bl. a.
undersökas möjligheterna till eventuella statsbidrag till flygplatser
främst i Norrlands inland, befrielse från flygplatsavgiften och allmänt
förbättrade flygkommunikationer genom ett nät av matarflyglinjer mellan
inlandet och de större flygplatserna vid kusten. Den sålunda föreslagna
översynen skall syfta till ett samlat program för sänkta kostnader
för persontransporter med tåg, buss och flyg med sikte på att minska
Norrlands kommunikationsproblem. Då det med hänsyn till berörda
frågors stora vikt är angeläget att främst i vad avser sänkning av persontaxorna
förslag härtill utan dröjsmål föreläggs riksdagen bör arbetet bedrivas
med största möjliga skyndsamhet.

TU 1972:3

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Majit till
känna.»

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

»10. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1972: 712 i vad avser yrkandet om
stöd till persontrafiken, 1972: 196 i vad avser yrkandet om
sänkta kostnader för persontransporter, 1972: 261 i vad avser
yrkandet om förslag i fråga om stöd till persontrafiken och
1972: 532 i vad avser yrkandet om en skyndsam utredning i
syfte att klarlägga flygets plats i svensk transportpolitik,»

6) beträffande motionen 1972:720 i vad avser transportstöd för
frakter med fartyg av herrar Lothigius (m) och Clarkson (m) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som böljar med »Departementschefen
framhöll» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse: »Konkurrens

på lika villkor måste emellertid skapas, innebärande
bl. a. att - där konkurrens är tänkbar - transportstöd skall utgå på sådant
sätt att ett transportmedel icke ensidigt gynnas i förhållande till
andra. Transportstöd inom allmänna stödområdet bör därför omfatta
även frakter med fartyg.»

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

»16. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna
vad utskottet anfört i anledning av motionen 1972: 720
i vad avser transportstöd för frakter med fartyg.»

Särskilt yttrande

i anledning av motionen 1972: 199 angående fraktstöd till transporter
med s. k. firmabilar av herrar Lothigius (m) och Clarkson (m) som anfört: »Såvitt

gäller landsvägstransporter krävs för att transportstöd skall
utgå att transporten utförs i yrkesmässig trafik. Enligt vår mening kan
det inte vara tillfredsställande att företag vars transporter sköts med
egna fordon (s. k. firmabilar) åsamkas högre transportkostnader än de
företag, som överlåter transporterna till den yrkesmässiga trafiken.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 722047