Trafikutskottets betänkande nr 22 år 1972 TU 1972: 22
Nr 22
Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 133 angående ändrad regional organisation av SJ jämte motioner.
Propositionen
Kungl. Majit har i propositionen 1972:133 under åberopande av
utdrag av stadsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
3 november 1972 föreslagit riksdagen att godkänna en ändrad regional
organisation av SJ enligt vad i propositionen anförts.
I propositionen läggs ånyo fram förslag till ändringar i nuvarande
regionala organisation av SJ.
Förslaget som i viss mån innebär ett fullföljande av 1963 års omorganisation
underbyggs bl. a. med en redovisning av de ändrade förutsättningar
för den regionala verksamheten vilka skapats genom vidtagna
rationaliserings- och organisationsåtgärder på central och lokal nivå.
Nuvarande elva driftdistrikt och elva bandistrikt föreslås ersatta av
åtta trafikdistrikt och lika många bandistrikt. De geografiska gränserna
för trafik- och bandistrikten förutsätts sammanfalla. Till skillnad mot
tidigare föreslås gränserna för de nya distrikten vara i huvudsak länsanpassade.
Minskningen av antalet distrikt innebär att de nuvarande
distriktsexpeditionerna i Växjö, Borås och Umeå dras in. Samtidigt föreslås
att på dessa orter bibehålls särskilda kommersiella distriktsenheter
lydande under distriktscheferna i resp. Malmö, Göteborg och Luleå. Avsikten
är att dessa enheter — inom ett geografiskt område som fastställs
för envar av dem — skall svara för den regionala kundbevakningen och
marknadsföringen.
De f. n. till driftdistrikten hörande driftverkstäderna och de till maskinavdelningen
hörande huvudverkstäderna föreslås sammanförda i
sex verkstadsregioner under maskinavdelningen. I fråga om förrådsverksamheten
föreslås viss organisatorisk omläggning.
Den nya organisationen avses börja genomföras fr. o. m. den 1 juli
1973.
1 Riksdagen 1972.15 sami. Nr 22
TU 1972: 22
2
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1972: 1839 av herrar Winberg (m) och Nordgren (m)
vari hemställts A. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad i motionen anförts om principerna för distriktsindelningen
och B. att riksdagen uttalar i första hand att Umeådistrikten bör behållas
och — om detta yrkande icke skulle bifallas — att Umeådistrikten
förenas med Sundsvallsdistrikten,
dels motionen 1972: 1893 av herrar Andersson i Ljung (m) och
Nisser (m) vari hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen
beslutar 1. att huvudorten i trafik- och bandistrikten 1 och 2
skall vara Växjö resp. Borås, 2. att kommersiella distriktsenheter skall
bibehållas i Malmö och Göteborg, 3. att inom SJ:s krigsorganisation
som järnvägsöverbefälhavare utses cheferna för trafikdistrikten i Växjö,
Borås, Stockholm, Örebro, Sundsvall och Luleå samt 4. att SJ:s maskinavdelning
liksom tidigare skall bestå av sju regioner med nuvarande
huvudorter,
dels motionen 1972: 1894 av herr Carlstein m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen måtte besluta 1. att de nu föreslagna kommersiella enheterna
får en permanent karaktär, 2. att inga indragningar av dessa
enheter får ske utan riksdagens hörande, 3. att omplaceringen av personal
skall ske successivt med hänsyn till regionalpolitiska skäl och
personalskäl,
dels motionen 1972: 1895 av herrar Gustafsson i Byske (c) och
Nilsson i Tvärålund (c) vari hemställts att riksdagen godkänner förslaget
i vad gäller omorganisation av maskintjänsten samt i skrivelse till Kungl.
Maj:t uttalar att beslut angående SJ:s regionala organisation må uppskjutas
i avvaktan på resultatet av den pågående regionala trafikplaneringen
samt att det ytterligare må utredas på vilket sätt SJ:s organisation
bör utformas för att stödja de regionalpolitiska målsättningarna,
dels motionen 1972: 1896 av herr Hammarberg m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen som sin mening ger till känna 1. att Västmanlands
län bör tillhöra Stockholms trafik- resp. bandistrikt, 2. att den åkande
maskintjänsten organiseras i enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1972: 1897 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, s, fp, m)
vari hemställts att riksdagen måtte uttala 1. att trafikproblemen i
sydöstra Sverige särskilt uppmärksammas vid SJ:s omorganisation, 2.
att den distriktsenhet som föreslås förlagd till Växjö icke får enbart
kommersiella arbetsuppgifter, 3. att distriktsenheten i Växjö icke får
indragas utan riksdagens hörande,
TU 1972: 22
3
dels motionen 1972: 1898 av herr Larsson i Umeå (fp) vari föreslagits
att riksdagen beslutar att avslå propositionen,
dels motionen 1972: 1899 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl.
(vpk) vari föreslagits att riksdagen i anledning av propositionen måtte
uttala sig för 1. att SJ ges i uppdrag att utreda frågan om sammanslagning
av de regionala funktionerna till en enhet, 2. att i högre grad
beakta trafikströmmar och näringsgeografiska förhållanden vid distriktsindelningen,
3. att inrättandet av tågstationer enligt de i motionen framförda
synpunkterna beaktas, samt 4. att de anställdas insyn och medbestämmanderätt
på ett tillfredsställande sätt blir beaktat vid genomförandet
av rationaliseringsåtgärder,
dels motionen 1972: 1900 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställts
att riksdagen beslutar att SJ:s Umeådistrikt skall bibehållas samt att
Umeå även fortsättningsvis skall utgöra distriktshuvudort,
dels motionen 1972: 1901 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställts
att riksdagen uttalar att SJ:s totala verksamhet inom Ånge kommun
ej får minskas i samband med eventuell omorganisation av SJ:s
regionala verksamhet och att förutsättningarna för utökning av SJ:s
verksamhet inom Ånge kommun prövas,
dels motionen 1972: 1902 av herr Persson i Heden m. fl. (c, fp, m)
vari hemställts att riksdagen måtte som sin mening uttala att beslut i
fråga om ändrad organisation av SJ i vad avser trafik- och bandistrikten
bör anstå till dess att resultatet av den regionala trafikplaneringen och
av de av riksdagen föregående år begärda utredningarna föreligger,
dels motionen 1972: 1903 av herrar Sellgren (fp) och Eriksson i
Arvika (fp) vari hemställts att riksdagen företager sådana ändringar att
i motionen angivna regionalpolitiska synpunkter tillgodoses, att för den
händelse så inte blir fallet propositionen avslås i vad den avser ändrad
distriktsindelning av ban- och driftdistrikt och att nytt förslag i detta
hänseende föreläggs riksdagen.
Utskottet
I sitt betänkande 1971: 27 angående SJ:s regionala organisation —
framhöll utskottet att det i och för sig inte motsatte sig en ändring av
distriktsindelningen. Beträffande de olika distriktens storlek och avgränsning
samt valet av huvudorter borde emellertid ytterligare utredning
och överväganden komma till stånd. Enligt utskottets uppfattning
hade nämligen vid förslagets utformning de näringsgeografiska och regionalpolitiska
förhållandena i landets olika delar inte tillräckligt beaktats.
Detsamma syntes i viss utsträckning gälla trafikströmmamas riktning
och styrka inom de olika distrikten. Det fortsatta utredningsarbetet
lf Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 22
TU 1972: 22
4
borde ske i samråd med representanter för bl. a. näringslivet och vederbörande
personalorganisationer samt under medverkan exempelvis av
personer med erfarenhet från regionalpolitiska bedömningar.
I förevarande proposition läggs ånyo fram förslag i ämnet. Efter fjolårets
riksdagsbehandling av organisationsfrågan har denna ytterligare
övervägts i de av trafikutskottet angivna hänseendena, varvid hänsyn
bl. a. tagits till vissa under det senaste året vidtagna rationaliserings- och
organisationsfrågor.
I propositionen erinras om den översyn av SJ:s organisation som företogs
åren 1961—1962 och — sedan frågan underställts 1963 års riksdag
— resulterade i en ny huvudorganisation för såväl den centrala som den
regionala administrationen. En betydande rationalisering har sedan successivt
ägt rum inom SJ och har f. ö. varit nödvändig för att möta kostnadsutvecklingen
och hävda SJ:s ställning på transportmarknaden. I sammanhanget
fästes uppmärksamheten på den personalintensiva karaktären
hos SJ:s trafikservice som innebär att ca 75 procent av driftkostnaderna
utgörs av personalkostnader. Samtidigt som drift- och underhållspersonal
genom den tekniska utvecklingen och rationaliseringsarbetet samt förändringar
i trafiken kunnat reduceras i betydande utsträckning på lokal
nivå har en motsvarande utveckling inte ägt rum inom drift- och bandistriktets
regionala organ. Dessa anses i dagens läge vara totalt sett klart
överdimensionerade. Rationaliseringen på fältet måste enligt propositionen
här följas upp av en motsvarande nödvändig organisatorisk anpassning
och rationalisering av de administrativa funktionerna.
Mot bakgrund bl. a. härav och på grundval av en inom SJ verkställd
organisationsundersökning föreslås i propositionen att nuvarande elva
driftdistrikt och elva bandistrikt ersätts av åtta trafikdistrikt och lika
många bandistrikt. De geografiska gränserna för trafik- och bandistrikten
förutsättes sammanfalla och gränserna för de nya distrikten föreslås
i huvudsak vara länsanpassade. Minskningen av antalet distrikt innebär
att de nuvarande distriktsexpeditionema i Växjö, Borås och Umeå dras
in. Samtidigt föreslås — vilket är det väsentligen nya inslaget i det nu
framlagda förslaget — att på dessa orter t. v. bibehålls särskilda kommersiella
distriktsenheter lydande under distriktscheferna i resp. Malmö,
Göteborg och Luleå.
Utskottet har vid sin granskning av propositionen inte kunnat finna
att något ytterligare utredningsarbete av det slag och i den form 1971
års riksdag begärde egentligen verkställts. Detta är enligt utskottets uppfattning
otillfredsställande. Ytterligare överväganden inom kommunikationsdepartementet
har dock skett, vilket föranlett vissa kompletteringar
av det tidigare förslaget. Även enligt utskottets uppfattning är det angeläget
att de organisatoriska förändringar av distriktsorganisationen vidtas
som bedöms erforderliga för en ytterligare rationalisering och effektivisering
av SJ:s verksamhet. Att så sker torde f. ö. vara nödvändigt
TU 1972: 22
5
för att verket skall kunna på ett ur såväl företagsekonomiska som samhällsekonomiska
synpunkter riktigt och ändamålsenligt sätt fullgöra sina
uppgifter enligt de av statsmakterna godtagna riktlinjerna för den statliga
trafikpolitiken.
Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet — under de i det följande angivna
förutsättningarna — funnit sig kunna godta att det nu framlagda
förslaget läggs till grund för beslut i frågan. Utskottet kan följaktligen
inte biträda det i motionen 1972: 1898 framförda yrkandet om avslag å
propositionen. Likaså avstyrks yrkandet i motionen 1972: 1895 att riksdagen
vid sin behandling av propositionen visserligen godkänner förslaget
vad gäller omorganisation av maskintjänsten men i skrivelse till
Kungl. Maj:t uttalar att beslut angående SJ:s regionala organisation bör
uppskjutas i avvaktan på resultatet av den pågående regionala trafikplaneringen
samt att ytterligare utreds på vilket sätt SJ:s organisation bör
utformas för att stödja de regionalpolitiska målsättningarna. Detsamma
gäller yrkandet i motionen 1972: 1902 att riksdagen som sin mening uttalar
att beslut i fråga om ändrad organisation av SJ i vad avser trafikoch
bandistrikten bör anstå till dess att resultatet av den regionala trafikplaneringen
och de av riksdagen år 1971 begärda utredningarna föreligger.
Ett bifall till dessa yrkanden torde f. ö. i realiteten innebära ett
avslag på propositionen.
Med beaktande av olika inverkande faktorer och då bl. a. betingelserna
för en ändamålsenlig geografisk avgränsning av distrikten finner departementschefen
en begränsning av antalet drift- och bandistrikt till åtta
vara väl avvägd. Driftdistriktens benämning föreslås i sammanhanget
ändras till trafikdistrikt och benämningen driftavdelning i konsekvens
därmed till trafikavdelning. Inom ramen för en länsanpassad distriktsorganisation
finner departementschefen vidare — med vissa avvikelser
— att SJ:s konkreta förslag till geografisk avgränsning i stort sett innebär
en rimlig avvägning som i önskvärd utsträckning beaktar bl. a. de
näringsgeografiska sambanden. I fråga om Växjö- och Boråsdistrikten
har han funnit avgörande skäl tala för den av SJ förordade lösningen,
innebärande en uppdelning av berörda områden på de nya Göteborgsresp.
Malmö- och Norrköpingsdistrikten. Vad avser de nuvarande Umeådistrikten,
har departementschefen — utifrån det förhållandet att nuvarande
Umeådistrikt är trafikmässigt alltför små för att kunna bestå —
funnit övervägande näringsgeografiska, regionalpolitiska och samhällsplaneringsmässiga
skäl tala för en anknytning till Norrbottens län. I
fråga om Västmanland konstateras i propositionen att de delar av länet
som nu ingår i Stockholmsdistrikten har ett näringsgeografiskt samband
med de områden som ingår i de nya Örebrodistrikten, vilka förutom
Närke och Västmanland omfattar Värmland.
Utskottet har vid sin prövning av dessa frågor funnit sig kunna godta
förslaget i vad avser en minskning av antalet distrikt, gränserna för di
-
TU 1972: 22
6
strikten och deras huvudorter. I anslutning härtill må erinras om departementschefens
uttalande att i vissa begränsade fall svårigheter kan föreligga
att helt förena länsgränserna med de näringsgeografiska och trafikstrukturella
sambanden. Därvid finns emellertid möjligheter att exempelvis
genom entreprenadarrangemang mellan distrikten tillgodose särskilda
sambandsbehov. I övrigt erinras om den möjlighet SJ enligt sin instruktion
har att — inom ramen för beslutad indelning i antal distrikt — vid
behov och med hänsyn till utvecklingens krav anpassa distriktens gränser.
Det sålunda anförda synes i viss mån kunna tillgodose yrkandet i motionen
1972: 1899 att trafikströmmar och näringsgeografiska förhållanden
i högre grad beaktas vid distriktsindelningen.
Departementschefen föreslår också, som förut nämnts, att man t. v.
i Växjö, Borås och Umeå bibehåller kommersiella distriktsenheter sorterande
under trafikdistriktscheferna i resp. Malmö, Göteborg och Luleå.
Den provisoriska utformning organisationen i denna del därmed ges
innebär emellertid enligt utskottets uppfattning inte en tillfredsställande
lösning av frågan. Med hänsyn till betydelsen för näringslivet i berörda
län av att ha nära kommersiella kontakter med SJ:s regionala organ och
den angelägna verksamhet det här även i övrigt gäller anser utskottet
sålunda att enheterna bör ges permanent karaktär. Vidare bör övervägas
om de kan tillföras ytterligare uppgifter som inte är av rent kommersiell
natur. Enligt utskottets mening skall därför nämnda enheter — i syfte
inte minst att åstadkomma en även på längre sikt önskvärd aktivering av
försäljnings- och serviceverksamheten — inordnas i den fasta distriktsorganisationen.
Detta innebär också att en eventuell framtida förändring
av organisationen i denna del måste prövas i samma ordning som gäller
för distriktsorganisationen i dess helhet.
Vad utskottet sålunda anfört synes i väsentlig mån innebära ett tillgodoseende
av yrkandena i motionen 1972: 1894 att riksdagen måtte
besluta att de föreslagna kommersiella enheterna får permanent karaktär
m. m. samt i motionen 1972: 1903 att vid den regionala omorganisationen
vissa regionalpolitiska synpunkter beaktas.
Genom utskottets förslag torde även yrkandena i samma riktning i
motionen 1972: 1897 i stor utsträckning bli tillgodosedda.
Däremot innebär utskottets ställningstagande ett avstyrkande av motionen
1972: 1839, rörande principerna för distriktsindelningen och
Umeådistriktens bibehållande eller alternativa förening med Sundsvallsdistrikten,
motionen 1972: 1900 — likaledes om Umeådistriktens bibehållande
med Umeå som distriktshuvudort — samt motionen 1972: 1896
i vad den avser att Västmanlands län bör tillhöra Stockholmsdistrikten.
Utskottet avstyrker vidare yrkandena i motionen 1972: 1893 att huvudorterna
i trafik- och bandistrikten 1 och 2 skall vara Växjö resp.
Borås, att kommersiella distriktsenheter därvid skall bibehållas i
Malmö och Göteborg samt att inom SJ:s krigsorganisation som järn
-
TU 1972: 22
7
vägsöverbefälhavare utses cheferna för trafikdistrikten i Växjö, Borås,
Stockholm, Örebro, Sundsvall och Luleå.
Utskottet vill dock i anslutning till sin behandling av nu berörda yrkanden
erinra om att departementschefen i fjolårets proposition framhöll
att delegationen för lokalisering av statlig verksamhet hade att överväga
de möjligheter som finns att från Stockholm utlokalisera ytterligare
statliga verksamheter samt förklarade det vara naturligt att de orter
där distriktsexpeditioner föreslås bli indragna -— Växjö, Borås och Umeå
— omfattas av delegationens överväganden. Utskottet vill för sin del
understryka angelägenheten av att så sker.
I motionen 1972: 1899 har yrkats att SJ ges i uppdrag att utreda frågan
om sammanslagning av de regionala funktionerna till en enhet.
Utskottet vill i anledning härav erinra om att riksdagen redan i samband
med 1963 års organisationsbeslut uttalade tveksamhet rörande lämpligheten
av att — som då skedde — dela upp distriktschefsfunktionerna på
två sidoordnade chefsbefattningar. Frågan om en ändring härvidlag —
innebärande en återgång till det gamla systemet med en chefsbefattning
— har under utredningsarbetets gång och även därefter aktualiserats
bl. a. från personalhåll. I likhet med motionärerna finner utskottet
det motiverat att i samråd med personalorganisationerna ytterligare
undersökningar och överväganden i denna fråga sker i samband med
det fortsatta organisations- och rationaliseringsarbetet inom SJ.
I propositionen erinras vidare om att SJ i sitt organisationsförslag
föreslagit en omorganisation av maskintjänsten med dess uppgifter i
fråga om konstruktion, reparation och underhåll av spårbunden rullande
materiel. Förslaget innebär att de till de nuvarande driftdistrikten
knutna driftverkstäderna vid vagn- och lokstationerna med deras på
serviceunderhåll inriktade verksamhet sammanförs med de under chefen
för maskinavdelningen sorterande, industriellt arbetande huvudverkstäderna
med tillhörande lokala enheter. I den nya organisationen
föreslås drift- och huvudverkstäderna sammanförda i sex verkstadsregioner
— lydande under chefen för maskinavdelningen — med huvudorter
i anslutning till huvudverkstäderna i Malmö, Göteborg, Örebro,
Tillberga, Östersund och Notviken. Den nuvarande huvudverkstaden i
Amål föreslås — utan förändringar i övrigt — organisatoriskt inpassad
i Göteborgsregionen. Departementschefen har ansett sig kunna tillstyrka
den sålunda föreslagna omorganisationen, som förklaras utgöra en godtagbar
lösning av de problem i fråga om maskintjänsten som kvarstått
efter 1963 års omorganisation. Omorganisationen beräknas på några års
sikt möjliggöra betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster bl. a.
i form av minskning av personalbehovet avseende såväl administrativ
som verkstadspersonal.
Utskottet tillstyrker i nu berörda delar ett genomförande av departementschefens
förslag. I konsekvens härmed avstyrks yrkandet i motio
-
TU 1972: 22
8
nen 1972: 1893 att SJ:s maskinavdelning liksom tidigare skall bestå av
sju regioner med nuvarande huvudorter. Ej heller finner sig utskottet
kunna tillstyrka att riksdagen, såsom i motionen 1972: 1901 yrkats, i
särskild skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att SJ:s totala verksamhet
inom Ånge kommun ej får minskas i samband med omorganisationen
av SJ:s regionala verksamhet samt att frågan om utökning av SJ:s
verksamhet inom Ange kommun bör prövas. 1 sammanhanget vill utskottet
dock erinra om att den nuvarande driftverkstaden i Ånge kommer
att behållas därstädes samt att dess arbetsuppgifter kvantitativt inte
torde påverkas av att administrationens centrum förläggs till östersund.
I stället ökar enligt förslaget förutsättningarna att till driftverkstäder
föra över arbete som i dag utförs på huvudverkstäder. Utskottet förutsätter
också i enlighet med sitt uttalande vid fjolårets riksdag att beträffande
SJ:s organisation i Angeområdet regionalpolitiska synpunkter
vederbörligen beaktas.
Vad beträffar yrkandena i motionen 1972: 1896, att den åkande
maskintjänsten organiseras i enlighet med motionärernas förslag, och
i motionen 1972: 1899, om inrättandet av tågstationer enligt de i
motionen framförda synpunkterna, förutsätter utskottet att frågorna
härom ytterligare prövas med beaktande av vad Landsorganisationen
och Statsanställdas förbund i sina remissyttranden över organisationsförslaget
anfört.
Den ekonomiska vinsten av omorganisationen, som även innebär en
viss omläggning av förrådsverksamheten, beräknas i propositionen att
efter genomförandet på sikt uppgå till drygt 30 milj. kr. per år i nu
rådande pris- och löneläge. Värdet av omorganisationen anses emellertid
ha vidare aspekter med hänsyn till de gynnsamma effekter som allmänt
följer med att förutsättningar skapas för en mera funktionell uppdelning
av uppgifterna, för en ökad delegering av ansvar och befogenheter
från central till regional och från regional till lokal nivå samt för
en effektivare regional administrativ betjäning av landets olika delar i
fråga om trafikplanering, kommersiell bevakning och underhållsplanering.
Beträffande den nya ordningens ikraftträdande har utskottet funnit
den härför angivna tidpunkten — den 1 juli 1973 — med hänsyn till
personalens berättigade intressen väl knapp och har därför övervägt
att senarelägga den med åtminstone ett halvår. Med hänsyn till utskottets
tolkning av vad i propositionen i denna fråga anförts och då främst
att organisationen skall börja genomföras fr. o. m. den 1 juli 1973 har
utskottet dock funnit sig kunna godta förslaget härom. Planerings- och
genomförandeperiodens längd anges vidare i första hand bli beroende
av möjligheterna att på ett smidigt och hänsynsfullt sätt lösa de personalproblem
som följer med omorganisationen. Utskottet vill i anslutning
härtill kraftigt understryka departementschefens uttalande att omläggningen
— som förutsätter en övergångstid — bör genomföras med stor
TU 1972: 22
9
hänsyn tagen till den berörda personalens önskemål om eventuellt nya
placeringsorter. I viss utsträckning anses personal också kunna överföras
till de kvarvarande huvudorterna i anslutning till inträffade och uppkommande
vakanser. Härutöver sägs den berörda personalen kunna erbjudas
placering vid i huvudsak de lokala förvaltningsorganen på ett
stort antal orter över hela landet, där SJ bedömer utsikterna goda för en
framtida expansion av verksamheten.
De verkningar som organisationsförändringarna kan komma att medföra
för personalen måste enligt utskottets uppfattning lösas med beaktande
av de anställdas önskemål och situation samt behov av information
och insyn i företaget.
De av utskottet i nu berörda frågor anförda synpunkterna torde också
innebära ett tillgodoseende av yrkandena i motionen 1972: 1894 att
omplaceringen av personal skall ske successivt med hänsyn till regionalpolitiska
skäl och personalskäl samt motionen 1972: 1899 att de anställdas
insyn och medbestämmanderätt på ett tillfredsställande sätt blir
beaktat vid genomförandet av rationaliseringsåtgärder.
Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. avslår motionerna 1972: 1895, 1972: 1898 och 1972: 1902,
2. avslår motionen 1972:1839,
3. avslår motionen 1972: 1900,
4. avslår motionen 1972: 1896 i vad avser yrkandet att Västmanlands
län bör tillhöra Stockholmsdistrikten,
5. avslår motionen 1972: 1893 i vad avser huvudorterna i trafikoch
bandistrikten 1 och 2, kommersiella distriktsenheter och
SJ:s krigsorganisation,
6. avslår motionen 1972: 1893 i vad avser SJ:s maskinavdelning,
7. avslår motionen 1972: 1901,
8. avslår motionen 1972: 1896 i vad den avser den åkande maskintjänsten,
9. avslår motionen 1972: 1899 i vad den avser inrättande av tågstationer,
10. i anledning av propositionen 1972: 133 samt motionerna 1972:
1894, 1972: 1897, 1972: 1899 i de delar motionen inte behandlats
under punkten 9 ovan och 1972: 1903 fastställa de
riktlinjer för ändrad regional organisation av SJ som i propositionen
förordats med de ändringar härav och under de förutsättningar
som av utskottet ovan angivits.
Stockholm den 5 december 1972
På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON
TU 1972: 22
10
Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson (s),
Rosqvist (s), Håkansson (c), Lindberg (s), Clarkson (m), Magnusson i
Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s), Taube (fp) och Sundgren (s)
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 720055
*