Trafikutskottets betänkande nr 20 år 1972
TU 1972:20
Nr 20
Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972:129 angående godkännande av avtal mellan televerket, Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet om bildande av ett alarmeringsbolag,
m. m. jämte motioner.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1972: 129 under åberopande av
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
27 oktober 1972 föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det avtal om bildande av
ett alarmeringsbolag, som träffats mellan televerket, Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet i huvudsaklig överensstämmelse med
vad som angetts i propositionen och med de avvikelser som särskilt angetts
av föredragande departementschefen,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa omfattningen och utformningen
av SOS-tj ansten,
3. medge att televerket bemyndigas att ställa borgen för lån till ett
av televerket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet gemensamt
bildat alarmeringsbolag intill ett belopp av 12 500 000 kr.
I propositionen hemställs om bemyndigande för Kungl. Maj:t att
godkänna ett avtal mellan televerket, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet om bildande av ett gemensamt ägt alarmeringsbolag.
Bolaget, som skall benämnas SOS Alarmerings Aktiebolag
(SOSAB), skall bygga upp och driva alarmeringscentraler för alarmering
av i första hand primärkommunala och landstingskommunala
hjälporgan. Till bolaget skall successivt överföras televerkets nuvarande
s. k. SOS-tjänst. Omfattningen och utformningen av SOS-tjänsten skall
dock inte avgöras av bolaget utan föreslås få ankomma på Kungl.
Maj:t.
För televerkets aktieteckning i bolaget — vars aktiekapital inledningsvis
skall vara 1 milj. kr. — behövs 500 000 kr. Beloppet förutsätts
belasta investeringsanslaget Teleanläggningar m. m.
Televerket föreslås bli bemyndigat att teckna borgen för lån till bolaget
intill ett belopp av 12,5 milj. kr.
1 Riksdagen 1972.15 sami. Nr 20
TU 1972:20
2
Motionerna
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1972: 1890 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställts
att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 129 beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att i avtalet
om SOSAB må inskrivas att bolaget skall lokaliseras till Falköping,
dels motionen 1972: 1891 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl.
(vpk) vari föreslagits att riksdagen uttalar sig för att frågan om företagsformen
för det föreslagna alarmeringsboiaget ytterligare utredes i
enlighet med i motionen framförda synpunkter och sedan förelägges
riksdagen för beslut.
Utskottet
Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot den i propositionen
framlagda överenskommelsen eller vad departementschefen härom
anfört, tillstyrker att det i överenskommelsen ingående avtalet godkänns
med de avvikelser som särskilt angetts av departementschefen.
I motionen 1972: 1890 har yrkats att i avtalet må inskrivas att alarmeringsboiaget
skall lokaliseras till Falköping. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att bolagets lokalisering enligt departementschefens
förslag endast kommer att avse uppbyggnadsskedet. Under detta skede
anses lokaliseringen böra ske till Stockholmsregionen. Av propositionen
framgår att efter uppbyggnadsskedet frågan om lokalisering utanför
Stockholmsregionen återigen noggrant kommer att prövas. Med
hänsyn till det nära samarbete som krävs med de avtalsslutande parterna
under uppbyggnadsskedet finner utskottet i likhet med departementschefen
att härunder en förläggning av bolagets styrelse och verkställande
ledning till Stockholmsregionen bör godtas. Utskottet anser
sig vidare kunna utgå från att — om det av lokaliseringspolitiska eller
andra skäl efter uppbyggnaden befinnes önskvärt — flyttning av bolagets
styrelse och ledning utanför Stockholmsområdet också kommer till
stånd. De av motionären åberopade särskilda problem, som är förenade
med en omlokalisering av en etablerad verksamhet, torde i förevarande
fall vara av mindre ingripande betydelse. Enligt vad utskottet erfarit
beräknas nämligen personalen vid den centrala administrationen i
Stockholm under uppbyggnadsskedet till en början endast utgöra 2—3
personer och senare högst 5 personer varjämte man för uppbyggnaden
avser att utnyttja hos partema i Stockholm befintliga resurser. Att riksdagen
i nu förevarande sammanhang skulle göra ett uttalande i frågan
av det slag motionären yrkat kan därför enligt utskottets uppfattning inte
TU 1972: 20
3
vara lämpligt. Under hänvisning till det anförda avstyrks motionen.
I motionen 1972: 1891 har yrkats att företagsformen för alarmeringsbolaget
ytterligare utreds. Av propositionen framgår emellertid att verksamhetsformen
ingående diskuterats mellan de avtalsslutande parterna.
I sammanhanget bör som departementschefen framhåller beaktas att
bildandet av länsalarmeringscentraler i första hand är ett sätt för kommuner
och landsting att rationellt, säkert och ekonomiskt ordna den
alarmering som de har ansvaret för. Av propositionen framgår att televerket
ansett som olämpligt att förlägga alarmeringscentralema till televerket
och att en sådan ordning av de båda övriga parterna — framför
allt med hänsyn till dessas ansvar för alarmeringen — betraktats
som klart otillfredsställande. Vidare bygger samordning av alarmeringsfunktionema
på frivillig anslutning från kommuner och landsting, och i
propositionen framhålles att svårigheter skulle uppstå i detta hänseende
om alarmeringscentralema skulle drivas av televerket. Även utskottet
anser därför att ett gemensamt ägt aktiebolag i förevarande fall är den
enda verksamhetsformen som kan fungera tillfredsställande för alla parter.
Någon ytterligare utredning av frågan finner utskottet ej erforderlig
och avstyrker således motionen.
Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
1972: 1890 och 1972: 1891 bemyndigar Kungl. Maj:t
att godkänna det avtal om bildande av ett alarmeringsbolag,
som träffats mellan televerket, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som angetts i propositionen och med de avvikelser som särskilt
angetts av föredragande departementschefen,
2. bemyndigar Kungl. Maj:t att fastställa omfattningen och utformningen
av SOS-tjänsten,
3. medger att televerket bemyndigas att ställa borgen för lån till
ett av televerket, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
gemensamt bildat alarmeringsbolag intill ett belopp
av 12 500 000 kr.
Stockholm den 5 december 1972
På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON
TU 1972: 20 4
Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c), Hugosson (s),
Rosqvist (s), Håkansson (c), Lindberg (s), Clarkson (m), Magnusson i
Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s), Taube (fp) och Sundgren
(s).
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1972 720055