Trafikutskottets betänkande nr 2 år 1972

TU 1972:2

Nr 2

Trafikutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i
propositionen 1972:1 gjorda framställningar i vad avser
utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1972/73 inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner.

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
1972: 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 8, s. 201-205 i utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1972) lämnat
en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och luftfartsverkets
fonder, statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets fond
samt fonden för Södertälje kanal verk.

Den för budgetåret 1972/73 förordade investeringsverksamheten
framgår av följande sammanställning. Som jämförelse har i denna även
upptagits beloppen för den hösten 1971 beräknade förbrukningen under
budgetåret 1971/72.

Av sammanställningen framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anges i
milj. kr.

	Hösten 1971 beräknade investe- rings- utgifter	Av verken planerade investe- rings utgifter	Av departe-mentschefen beräknade investerings-utgifter	Reserva-tioner d. 30/6	Anslag	Förslag	Beräkna-de reser-vationer d. 30/6
	1971/72	1972/73	1972/73	1971	1971/72	1972/73	1972
Postverket Televerket, exkl. rundradio Statens järnvägar Luftfartsverket Vägverket Sjöfartsverket Södertälje kanal-verk	43.2 682,9 361,7 72,4 56.2 13,1	44,8 839,5 395,0 103,7 96,0 38,5 7,5	37.3 711,0 337,3 88.3 56,2 17,0 7,5	14,2 56,0 26,9 16,4 5,6 3,ll	29,02 631,4 363,6 65.1 56.2 12.2	41.0 777,6 342,2 88.0 56,2 18,5 7,5	4.5 28,8 9,1 5.6 0,2
Summa	1 229,5	1 525,0	1 254,6	122,2	1 1 157,5	\| 1331,0	48,2 1

1 Varav 2 milj. kr. överförts till budgetutjämningsfonden per den 1 juli 1971.

2 Varav 1,7 milj. kr. på tilläggsstat.

1 Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 2

TU 1972:2

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 718 av herr Josefson i Arrie m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om inrättande inom SJ,
televerket och posten av ett samrådsorgan jämte regionala samrådsgrupper
med de i motionen angivna arbetsuppgifterna,

dels motionen 1972: 1210 av herrar Magnusson i Borås (m) och Söderström
(m) vari hemställts att riksdagen beslutar att anslagsramen för
kommunikationsdepartementets kapitalbudget minskas med 125 milj. kr.
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet. Enligt den i 1971 års statsverksproposition framlagda och
av riksdagen sedermera godkända planen för investeringarna inom kommunikationsverkens
fonder beräknades den totala medelsförbrukningen -exkl. anslaget till rundradioanläggningar å televerkets fond - under innevarande
budgetår till 1 155,7 milj. kr. Våren 1971 beslöt Kungl. Maj:t
om vissa tidigareläggningar av post- och teleinvesteringar. Genom höjning
av postverkets investeringsram med 6,1 milj. kr. möjliggjordes tidigareläggning
till hösten 1971 av planerade posthusbyggen i Helsingborg,
Landskrona, Norrtälje och Ystad. Efter anslag på tilläggsstat I har postverket
fått en ytterligare höjning av investeringsramen med 1,7 milj. kr.
till nuvarande 43,2 milj. kr. Genom höjning av televerkets ram med 18
milj. kr. den 30 juni 1971 möjliggjordes tidigareläggning av planerade
telebyggen samt av industribeställningar. Den 7 september 1971 beslöt
Kungl. Maj:t om ytterligare tidigareläggningar av arbeten i sysselsättningsfrämjande
syfte. Investeringsramen för televerket och statens järnvägar
höjdes med 40 milj. kr. resp 2,8 milj. kr. Ramhöjningen för televerket
möjliggjorde bl. a. tidigareläggning av planerade telebyggen och
anläggningsarbeten i Stockholm och Göteborg. Den 17 december 1971
beslöt Kungl. Maj:t om ytterligare höjning av statens järnvägars ram med
3,9 milj. kr. för tidigareläggning av investeringar i rullande materiel.
De olika ramhöjningarna vid televerket och statens järnvägar innebär att
de nuvarande ramarna uppgår till 682,9 milj. kr. resp. 361,7 milj. kr.
Den totala investeringsomslutningen för samtliga fonder beräknas därmed
under budgetåret 1971/72 uppgå till 1 229,5 milj. kr. Någon ytterligare
medelsanvisning från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta
medelsförbrukningen skall kunna uppnås är med hänsyn till befintliga
medelsreservationer ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 525 milj. kr.
Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter
funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 254,6 milj. kr.
Detta innebär en ökning med 98,9 milj. kr. jämfört med beräkningarna
i 1971 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvaran -

TU 1972:2

de ändamål under innevarande budgetår och en ökning med 25,1 milj.
kr. om jämförelse sker med de hösten 1971 gjorda beräkningarna. Till
närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i statsrådsprotokollets inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet
berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår.

Vad departementschefen härom anfört har i nu förevarande sammanhang
inte gett utskottet anledning till särskilt uttalande. Till frågan om
investeringsverksamhetens omslutning för de skilda verken under nästa
budgetår samt storleken av de anslag som erfordras för dennas genomförande
återkommer utskottet under resp. punkter i det följande. I samband
därmed kommer utskottet även att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 1972: 1210 framställda yrkandet om en
minskning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med sammanlagt 125
milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får utskottet
anföra följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats så,
att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall motsvara
den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal
om ca 10 procent. En sådan marginal finner motionärerna onödig och
från budgettekniska synpunkter olämplig samt hemställer därför om förenämnda
minskning av den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den nuvarande anslagsmetodiken
- innebärande främst att de olika investeringsanslagen under
varje kapitalfond sammanslagits till i huvudsak ett kollektivanslag - i
princip beslöts redan vid 1962 års riksdag samt tillämpats fr. o. m. budgetåret
1963/64. På resp. kollektivanslag skulle enligt nämnda beslut en
viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra en av
konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen
under löpande budgetår. Vid sin behandling av dessa
frågor fann också riksdagen den föreslagna omläggningen innebära avsevärda
fördelar från anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att
tjäna det därmed angivna syftet, nämligen att för de affärsdrivande
verkens och förrådsfondens del skapa ökad frihet i investeringshänseende
inom de ramar som av Kungl. Maj:t fastställs.

Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå de
av riksdagen tidigare godtagna principerna för budgettekniken på detta
område. Med hänsyn härtill och då anslagsmarginalen ej heller synes
böra minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks motionen
i fråga.

TU 1972:2

I motionen 1972: 718 har föreslagits att för SJ, posten och televerket
tillsättes ett samrådsorgan som skall verka för inrättande av gemensamma
expeditioner samt samordning av distribution av gods, expressförsändelser
och telegram m. m. Vidare föreslås att i samma syfte på regional
nivå tillsättes särskilda samarbetsgrupper.

I likhet med motionärerna anser utskottet en samordning av de tre
verkens serviceverksamhet angelägen. Utskottet vill dock erinra om att
ett omfattande samarbete dem emellan sedan länge förekommit - under
hänsynstagande till resp. verks funktioner. De särskilda samarbetsorgan
och -grupper som sålunda redan finns anses också av verken, enligt vad
utskottet erfarit, fungera tillfredsställande. Med hänsyn härtill och då
utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer utvecklingen
på området synes någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens
sida ej påkallad. Motionen avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag å motionen 1972: 1210 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 718.

Statens affärsverksfonder
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 206-217) föreslagit
riksdagen att dels för budgetåret 1972/73 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 41 000 000 kr., dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vid postverket inrätta en tjänst som byråchef
i Ce 2 och en tjänst som planeringsdirektör i Ce 1, dels uppdra åt fullmäktige
i riksgäldskontoret att tillhandahålla postverket en rörlig kredit
uppgående till 120 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1237
av herr Ångström m. fl. (fp, c, m) vari hemställts att riksdagen beslutar
att på tilläggsstat för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 124,4
milj. kr. till postverket som ersättning för icke lönsam tidningsdistribution
och diligenstrafik, samt att på riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisa ett anslag av 122 milj. kr. till samma ändamål.

Utskottet. Som av punkten 1 i det föregående framgår har investeringsramen
för postverket under innevarande budgetår höjts med 6,1
milj. kr., varigenom nya posthusbyggen i Helsingborg, Norrtälje och
Ystad samt om- och tillbyggnad av posthuset i Landskrona kunnat på -

TU 1972:2

börjas tidigare än beräknat. I sin framställning om anslag för nästa budgetår
har postverket räknat med en medelsförbrukning av 44,8 milj. kr.
Sedan riksdagen under hösten 1971 på tilläggsstat I beviljat ett anslag
om 1,7 milj. kr. — för tidigare beställning av bilar och bussar — har dock
anslagsbehovet för nästa budgetår minskat med angivet belopp.

Departementschefen har ansett förbrukningen böra begränsas till 37,3
milj. kr., vilket under de i statsrådsprotokollet angivna förutsättningarna
kräver en medelsanvisning om 41 milj. kr. Förslaget möjliggör att de
förut nämnda posthusbyggena kan fortgå i nu planerad ordning samt
att ett nytt bangårdsposthus i Malmö kan igångsättas. Dessutom beräknas
vissa medel bl. a. för anskaffning av bilar m. m. samt för diligensrörelsen.
De av postverket för budgetåren 1971/72 och 1972/73 begärda
anslagen för icke lönsam tidningsdistribution och diligenstrafik förklarar
sig departementschefen däremot inte beredd att tillstyrka.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål tillstyrks
också av utskottet liksom anslagsberäkningen.

De i motionen 1972: 1237 framställda yrkandena att riksdagen dels
på tilläggsstat I för budgetåret 1971/72 anvisar ett särskilt anslag av
124,4 milj. kr. som ersättning för den förut nämnda tidningsdistributionen
och diligenstrafiken, dels på riksstaten för budgetåret 1972/73
anvisar ett anslag av 122 milj. kr. för samma ändamål anser sig utskottet
inte kunna biträda. Utskottet finner det dock angeläget att frågan
om täckning av de kostnader det här gäller får en tillfredsställande lösning.
I statsverkspropositionen framhålls att resultatet av 1971 års avtalsrörelse
innebär och kommer att innebära en relativt sett mycket hård
belastning på postverkets ekonomi. Utskottet vill i anslutning härtill
erinra om departementschefens uttalande att han avser att senare föreslå
Kungl. Maj:t de åtgärder som kan erfordras för att få postverkets
ekonomi att balansera. Departementschefens förslag i detta sammanhang
att postverket t. v. får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret på
120 milj. kr. för att täcka behovet av likvida medel till följd av underskottet
under innevarande budgetår tillstyrks av utskottet.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen

1. till Posthus m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag
av 41 000 000 kr.,

2. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid postverket inrätta en tjänst
som byråchef i Ce 2 och en tjänst som planeringsdirektör
iCel, '

3. uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhandahålla
postverket en rörlig kredit uppgående till 120 000 000 kr.,

4. avslår motionen 1972: 1237.

1* Riksdagen 1972. 15 sami. Nr 2

TU 1972:2

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Majit har (s. 218-235) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1972/73 under televerkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 777 600 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 522 av herr Börjesson i Falköping (c) och herr
förste vice talmannen Bengtson (c) vari hemställts att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om utredning om övergång till en för hela landet
enhetlig telefontaxa i enlighet med vad som anförts i motionen,

dels motionen 1972: 527 av herrar Johansson i Växjö (c) och Svanström
(c) vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
uttala att televerkets taxor må ändras så att avbrott i telefonabonnemang
inte innebär att ny inträdesavgift måste erläggas vid förnyat abonnemang
utan att i sådana fall blott gällande avgift för flyttning av telefon
skall ifrågakomma,

dels motionen 1972: 532 av herr Nordgren m. fl. (m) vari, såvitt nu
är i fråga, yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om en översyn
av de nuvarande teletaxorna för att om möjligt få en enhetstaxa
över hela landet, helst så att förslag om enhetliga eller reducerade teletaxor
kan framläggas till nästa års riksdag,

dels motionen 1972: 535 av herr Winberg m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag till ändrade telefontaxor
så att en utjämning av abonnenternas telefonkostnader mellan olika
delar av landet snarast kan åstadkommas,

dels motionen 1972: 1187 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Majit begär att uppdrag ges till glesbygdsutredningen
att med förtur utreda och framlägga förslag om pensionärers
kostnader för telefoninnehav,

dels motionen 1972: 1199 av herr Hovhammar m. fl. (m, c, fp) vari
yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att postnummer till
varje abonnent snarast införes i televerkets telefonkatalog,

dels motionen 1972: 1208 av herr Leuchovius (m) vari yrkats att riksdagen
hos Kungl. Majit hemställer om en justering av televerkets taxesättning
med sikte på att abonnenter inom ett gemensamt taxeområde
skall ha samma avgiftsmarkering oberoende av till vilken telefonstation
vederbörande hör,

dels motionen 1972: 1215 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att förslag syftande

TU 1972:2

till utjämning av telefontaxorna mellan landets olika delar framläggs,
så att beslut kan fattas under innevarande år,

dels motionen 1972: 1225 av herr Sellgren m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna
vad i motionen anförts beträffande påskyndande av översynen av televerkets
taxor.

Utskottet. Den av televerket för nästa budgetår beräknade medelsförbrukningen
av 839,5 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra
begränsas till 711 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna
kräver en sådan ram en medelsanvisning av 777,6 milj. kr.
Den av departementschefen föreslagna investeringsplanen möjliggör bl. a.
att, utöver de byggnader som i sysselsättningsstödjande syfte genom tidigareläggning
igångsatts under innevarande budgetår, ett antal nya telebyggnader
kan igångsättas under budgetåret 1972/73. Vidare kan den
utbyggnad av telenätet som erfordras på grund av ökningen av antalet
abonnenter och den ännu kraftigare ökningen av teletrafiken fortsättas,
varjämte igångsättning av vissa koaxialanläggningar samt utbyggnad av
teleförbindelserna med Danmark och Finland kan ske.

Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor funnit sig kunna godta
den föreslagna ramen för medelsförbrukningen under televerkets
fond. Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt
anslagsberäkningen har inte gett utskottet anledning till erinran liksom
ej heller vad departementschefen anfört rörande bl. a. vissa finansierings-
och avskrivningsfrågor.

Beträffande motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra
följande.

I motionen 1972: 527 har yrkats att televerkets taxor ändras så, att
avbrott i telefonabonnemang inte innebär att ny inträdesavgift måste
erläggas vid förnyat abonnemang utan att i sådana fall blott gällande
avgift för flyttning av telefon skall ifrågakomma. Ett sådant system blir
emellertid med all sannolikhet mycket besvärligt att tillämpa och torde
medföra stora kostnader för televerket. Utskottet har med hänsyn bl. a.
härtill inte funnit sig berett att biträda yrkandet och avstyrker följaktligen
motionen i fråga.

I motionen 1972: 1187 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att uppdrag ges till glesbygdsutredningen att med förtur utreda och
framlägga förslag om pensionärers kostnader för telefoninnehav. Utskottet
kan i och för sig ansluta sig till de allmänna synpunkter motionärerna
därvid anfört beträffande angelägenheten av tillgång till telefon
för pensionärer. Enligt vad utskottet inhämtat har nämnda utredning

TU 1972:2

- i överensstämmelse med meddelade direktiv - behafidlat bl. a. frågor
som berör pensionärernas kostnader för telefoninnehav m. m. Utredningens
förslag beräknas kunna framläggas redan under vårens lopp.
Under hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motionerna 1972: 535 och 1972: 1215 har yrkats att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär förslag till ändrade telefontaxor så att en utjämning
av abonnenternas telefonkostnader mellan olika delar av landet snarast
kan åstadkommas, och i motionen 1972: 522 har begärts utredning om
övergång till en för hela landet enhetlig telefontaxa. I motionen
1972: 1208 har yrkats en justering av televerkets taxesättning med sikte
på att abonnenter inom ett gemensamt taxeområde skall ha samma avgiftsmarkering
oberoende av till vilken telefonstation vederbörande hör. I
motionen 1972: 1225 har begärts att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna
vad i motionen anförts beträffande påskyndande av översynen av televerkets
taxor, medan i motionen 1972: 532 yrkats att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer om en översyn av de nuvarande teletaxorna för att om
möjligt få en enhetstaxa över hela landet, helst så att förslag om enhetliga
eller reducerade teletaxor kan framläggas till nästa års riksdag.

Såsom utskottet framhöll i sitt betänkande nr 2 till fjolårets riksdag
har televerket redan fattat beslut i fråga om taxelättnader för telefonsamtal
med centralort i eget kommunblock. Enligt beslutet skulle taxeändringen
inledas under budgetåret 1971/72 men i angelägna fall kunna
införas redan dessförinnan där så vore möjligt. Reformen avses genomföras
i sådan takt att den blir slutförd under budgetåret 1973/74, varigenom
viss anknytning erhålles till tidpunkten för kommunreformens fullbordande.

Vidare har under hösten 1971 av 1969 års telefontaxeutredning långtgående
förslag framlagts rörande regional utjämning av telefonkostnaderna
medelst utökade huvudortstaxor och slopande av den högsta avståndsklassen.
Förslagen innebär - under förutsättning dock att erforderliga
investeringsmedel ställs till förfogande och kompenserande taxehöjningar
beslutas - att de utökade huvudortstaxoma genomförs under
perioden 1972/73-1975/76 och att den högsta avståndsklassen slopas
under perioden 1973/74-1975/76. De föreslagna åtgärdernas utjämningseffekt
belyses bl. a. därav att - i förhållande till genomsnittsvärdena
för hela landet - merkostnaderna för bostadsabonnenter i övre Norrland
reduceras från 150 till 50 kr. per abonnent och år samt för affärsabonnenter
från 800 till 200 kr. per huvudledning och år. I utredningens
betänkande understryks att även om målsättningen vid detaljplaneringen
av taxorna enligt det framlagda principförslaget liksom vid det fortsatta
arbetet är att alla områden i landet skall få så lika telefonkostnader
som möjligt, bedöms det vara orealistiskt att räkna med exakt samma
kostnader. Förslagen beräknas efter vederbörlig remissbehandling kunna

TU 1972:2

prövas av televerkets styrelse inom den närmaste tiden och därefter -för slutligt avgörande - underställas Kungl. Majit. Inom utredningen
pågår arbetet med en mera fullständig översyn av taxesystemet.

Med konstaterande av det anförda vill utskottet för sin del understryka
det angelägna i att de sålunda framlagda förslagen snarast genomföres
samt att det fortsatta utredningsarbetet fullföljes i enlighet med
riksdagens tidigare gjorda uttalanden rörande behovet av en utjämning
av telefontaxorna.

Genom vad utskottet sålunda anfört synes motionärernas syften i
väsentliga delar tillgodosedda och någon särskild åtgärd i ämnet från
riksdagens sida f. n. ej påkallad.

I motionen 1972: 1199 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer att postnummer till varje abonnent snarast införes i telefonkatalogen.
En sådan åtgärd skulle emellertid enligt vad utskottet inhämtat
och i motsats till vad motionärerna synes ha förmodat med nu tilllämpade
arbetsrutiner medföra stora praktiska olägenheter och betydande
kostnader av såväl engångsnatur som beträffande årliga ändringar.
Utskottet avstyrker därför motionen men utgår från att härmed sammanhängande
frågor omprövas vid eventuell framtida övergång till datasystem.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar
ett investeringsanslag av lil 600 000 kr.,

2. avslår motionen 1972: 527,

3. avslår motionen 1972: 1187,

4. avslår motionen 1972: 522,

5. avslår motionen 1972: 532 i vad den avser skrivelse till Kungl.
Maj:t rörande översyn av telefontaxorna,

6. avslår motionen 1972: 535,

7. avslår motionen 1972: 1208,

8. avslår motionen 1972: 1215,

9. avslår motionen 1972: 1225,

10. avslår motionen 1972: 1199.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 236-261)
föreslagit riksdagen att dels för budgetåret 1972/73 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av
342 200 000 kr., dels uppdra åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för
beredande av ytterligare rörelsemedel åt statens järnvägar tillhandahålla
verket en från 150 000 000 kr. till 250 000 000 kr. ökad rörlig kredit,

TU 1972:2

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
förordat i statsrådsprotokollet inrätta tjänster på löneplan C vid
statens järnvägar.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 84 av herr Björck i Nässjö (m) vari hemställts
att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag att anmoda kungl, järnvägsstyrelsen
att snarast utreda frågan om ersättning för det nuvarande rälsbussbeståndet,

dels motionen 1972: 87 av herr Romanus m. fl. (fp, s, c, m) vari
hemställts att riksdagen uttalar att rökning inte bör vara tillåten i statens
järnvägars serveringsvagnar,

dels motionen 1972: 197 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari, såvitt
nu är i fråga, föreslagits att riksdagen i syfte att möjliggöra ökad anskaffning
av godsvagnar för SJ beslutar höja investeringsramen för Järnvägar
m. m. med 5 milj. kr. och anvisar ett med 5,5 milj. kr. höjt investeringsanslag
av 347 700 000 kr.,

dels motionen 1972: 1190 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär 1. att sådana åtgärder vidtages
att SJ:s verkstäder i Åmål bibehåller sin karaktär av huvudverkstad,
samt 2. att antalet anställda vid verkstaden utökas genom överflyttning
av arbetsuppgifter från verkstäder inom storstadsområdena eller i enlighet
med vad i motionen anförts,

dels motionen 1972: 1200 av herr Hovhammar m. fl. (m, c, fp) vari
yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att åtgärder vidtages, så
att en tågfärjeförbindelse mellan Ystad och Swinoujscie med det snaraste
kan upprättas,

dels motionen 1972: 1206 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c, m) vari
hemställts att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att
förutsättningar bör skapas för en tågfärja mellan Swinoujscie och Ystad,

dels motionen 1972: 1235 av herr Åkerlind (m) vari hemställts att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts
om en utbyggnad av Roslagsbanan.

Utskottet. Den av statens järnvägar för budgetåret 1972/73 föreslagna
medelsförbrukningen om 395 milj. kr. har av departementschefen ansetts
böra begränsas till 337,3 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga
reservationsmedel samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt
angivna förutsättningarna kräver en sådan ram en medelsanvisning av

TU 1972:2

342,2 milj. kr. Den beräknade nedgången i den totala medelsförbrukningen
i förhållande till innevarande budgetår sammanhänger med en
förväntad minskning av investeringarna för Storstockholms lokaltrafik.
I det av departementschefen förordade investeringsprogrammet ligger
utbyggnad av en ny huvudverkstad i Östersund och ökad anskaffning av
lok och godsvagnar. Investeringsramen bedöms i övrigt möjliggöra fortsatta
investeringsinsatser i påbörjade och tidigare anmälda projekt.

I den förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar för
13 milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet
samt vissa medel för försvarsändamål.

Vid sin prövning av frågorna rörande SJ:s investeringar under nästa
budgetår har utskottet funnit sig böra godta den förordade omslutningen
av medelsförbrukningen liksom fördelningen på olika investeringsändamål
samt beräkningen av anslagsbehovet.

Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1972: 197
att riksdagen i syfte att möjliggöra ökad anskaffning av godsvagnar
för SJ beslutar att höja investeringsramen med 5 milj. kr. och anvisar
ett med 5,5 milj. kr. höjt investeringsanslag om 347,7 milj. kr. Redan
departementschefens förslag innebär f. ö. en ökning avseende rullande
materiel om 12 milj. kr. jämfört med den för innevarande budgetår förordade
medelsförbrukningen för motsvarande ändamål. Såsom av punkten
1 i det föregående framgår har dessutom för innevarande budgetår
en ökning av ramen med 3,9 milj. kr. medgetts för investeringar i rullande
materiel. Därest ytterligare medelsbehov skulle uppstå för beställning
av godsvagnar enligt motionärernas yrkande torde detta enligt utskottets
uppfattning kunna tillgodoses genom en omdisponering av anslagsmedlen
inom ramen för medelsförbrukningen samt ett eventuellt
utnyttjande av den marginal av 10 procent som förutsatts vid anslagsberäkningen.

Av statsrådsprotokollet framgår att bl. a. den försvagade konjunkturen
för SJ:s del beräknas medföra en minskning av trafikintäkterna av storleksordningen
150 milj. kr. under budgetåret 1971/72. Utskottet tillstyrker
departementschefens förslag att med hänsyn till det underskott
som därigenom kommer att uppstå tidigare pensionsavsättningar får
disponeras och/eller avsättningarna till värdeminskningskontot får minskas
i den utsträckning som kan komma att erfordras för att SJ skall
kunna bestrida de på budgetåret löpande utgifterna i verksamheten.

Vidare tillstyrks att verkets nuvarande rörliga kredit hos riksgäldskontoret
ökas från 150 milj. kr. till 250 milj. kr. i syfte att skapa ett
bättre utrymme för oförutsedda behov av rörelsemedel.

Vad departementschefen i övrigt förordat - innebärande bl. a. att
Kungl. Maj:t bemyndigas inrätta vissa tjänster på löneplan C vid statens
järnvägar - har ej gett utskottet anledning till erinran.

TU 1972:2

I motionen 1972: 84 har yrkats att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag
att anmoda statens järnvägar att snarast utreda frågan om ersättning
för det nuvarande rälsbussbeståndet. En fortlöpande revision och
översyn av detsamma sker emellertid, enligt vad utskottet erfarit, varför
något behov av en särskild utredning m. m. på det sätt motionären
föreslagit inte anses föreligga. Med beaktande härav och då utskottet
förutsätter att verket självt med uppmärksamhet följer utvecklingen på
området samt vidtar i anledning härav erforderliga åtgärder avstyrks motionen.

I motionen 1972: 87 har yrkats att från riksdagens sida ett särskilt
uttalande göres att rökning inte bör vara tillåten i statens järnvägars
serveringsvagnar. Utskottet anser det emellertid inte böra ankomma på
riksdagen utan på SJ att utfärda föreskrifter av det slag varom här är
fråga och avstyrker därför motionen.

I motionen 1972: 1190 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att sådana åtgärder vidtas att SJ:s verkstäder i Åmål bibehåller
sin karaktär av huvudverkstad samt att antalet anställda vid verkstaden
utökas genom överflyttning av arbetsuppgifter från verkstäder inom
storstadsområden eller i enlighet med vad som anförts i motionen.

Såsom motionären framhållit avses verkstaden i Åmål organisatoriskt
föras in under verkstaden i Göteborg. Omorganisationen ingår sålunda
som ett led i en av SJ planerad rationalisering av verksamheten som utskottet
finner riktig. Utskottet, som förutsätter att arbetsmarknadsmässiga
hänsyn härvid tas, avstyrker under hänvisning till det anförda motionen
i fråga.

I motionen 1972: 1235 har hemställts att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om en utbyggnad
av Roslagsbanan. Utskottet vill i anledning härav erinra om att som ett
resultat av de förhandlingar som förts mellan SJ och Stockholms läns
landsting banan beräknas komma att överföras i landstingets ägo. Vad
beträffar det i motionen aktualiserade spörsmålet om utbyggnad till
normal spårvidd av vissa bandelar torde härmed sammanhängande frågor
vara av den arten att de bör prövas vid eventuella förhandlingar
mellan närmast berörda transportintressenter och järnvägsmyndigheter.
Någon åtgärd från riksdagens sida synes sålunda ej påkallad varför
motionen avstyrks.

I motionen 1972: 1200 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
att åtgärder vidtas för att en tågfärjeförbindelse mellan Ystad
och éwinoujscie med det snaraste kan upprättas. Vidare har i motionen
1972: 1206 yrkats att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att förutsättningar
bör skapas för en sådan förbindelse.

TU 1972:2

De frågor som sammanhänger med inrättande av den av motionärerna
sålunda föreslagna färjeförbindelsen övervägs f. n. av statens järnvägar
och avses vidare underställas Kungl. Maj:ts prövning. I avvaktan
på resultatet härav och då utskottet förutsätter att vid frågans bedömning
skälig hänsyn tas till regional- och lokal iseringspolitiska aspekter
anser utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej erforderlig.
Utskottet avstyrker därför motionerna i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1972: 197, nämnda motion såvitt nu är i fråga, till
Järnvägar m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag
av 342 200 000 kr.,

2. uppdrar åt fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsemedel åt statens järnvägar tillhandahålla
verket en från 150 000 000 kr. till 250 000 000 kr. ökad rörlig
kredit,

3. bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad departementschefen
i statsrådsprotokollet förordat inrätta tjänster på
löneplan C vid statens järnvägar,

4. avslår motionen 1972: 84,

5. avslår motionen 1972: 87,

6. avslår motionen 1972: 1190,

7. avslår motionen 1972: 1235,

8. avslår motionerna 1972: 1200 och 1972: 1206.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 262-278) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1972/73 under luftfartsverkets fond
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 88 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 353 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Winberg
(m) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en sänkning
av den statliga passageraravgiften för resenärer mellan Vasa-Umeå
och Vasa-Sundsvall,

dels motionen 1972: 711 av herr Clarkson m. fl. (m, c, fp) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående
allmänflygets vidare utveckling,

TU 1972:2

dels motionen 1972: 725 av fru Sundström m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen måtte besluta uppdra åt Kungl. Maj:t att snarast utreda
förutsättningarna för att lokalisera ett industriflygfält med statligt stöd i
Borlänge,

dels motionen 1972: 1194 av herr Gustafsson i Byske m. fl. (c, s, fp,
m, vpk) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att militärflygfältet
i Gunnarn i Västerbottens län snarast öppnas och utrustas för
civil chartertrafik,

dels motionen 1972: 1234 av herr Wirmark m. fl. (fp) vari föreslagits
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om utredning och
förslag syftande till att slopa kommuns skyldighet att bidraga till finansieringen
av investeringar i primärflygplatser.

Utskottet. För budgetåret 1972/73 har luftfartsverket ursprungligen
räknat med en total investeringsomslutning om 140 milj. kr. Totalkostnaden
för Malmö-Sturups flygplats kommer emellertid enligt vad verket
senare anmält att öka med 7,1 milj. kr., varför den sammanlagda investeringsomslutningen
under budgetåret 1972/73 skulle uppgå till 147,1
milj. kr., varav 115,0 milj. kr. för arbeten som förutsätter kommunala
bidrag enligt de normer för vilka redogjorts i propositionen 1967: 57
(s. 48). Efter avdrag för kommunernas andel av kostnaderna skulle
statens del av det totala investeringsbeloppet uppgå till 103,7 milj. kr.
Departementschefen har emellertid ansett ramen böra fastställas till
88,3 milj. kr. Detta motsvarar den statliga andelen av en total investeringsvolym
av 121,6 milj. kr.

Den beräknade investeringsvolymen medger ett planenligt fullföljande
av arbetena med Sturups flygplats, som beräknas tas i bruk i december
1972. I investeringsvolymen ingår 21,8 milj. kr. - varav 13,6
milj. kr. utgör statens andel - för fortsatta projekteringsarbeten och vissa
förberedande fältarbeten beträffande Arlanda flygplats samt 8,4 milj.
kr., varav 5,2 milj. kr. utgör statens andel, för arbeten på den särskilda
anläggningen för chartertrafik, som skall avlasta nuvarande stationsbyggnad
tills det nya stationsområdet färdigställts. För fortsatt programoch
projekteringsarbete avseende ny flygplats i trakten av Härryda har
departementschefen beräknat en kostnad under nästa budgetår av 6,3
milj. kr., varav 3,9 milj. kr. utgör statens andel. Enligt vad utskottet erfarit
har luftfartsverket numera ingivit förslag till alternativa utbyggnadsplaner
för flygplatsen varvid verket förordat ett alternativ, som i enlighet
med förra årets riksdagsuttalande innebär tidigareläggning av utbyggnaden.
Arbetena skulle härigenom kunna slutföras ett år före den
ursprungligen planerade tidpunkten utan att den totala utbyggnadskostnaden
höjs.

TU 1972:2

Vidare har medel beräknats för fortsatt säkerhets- och kapacitetsmässig
upprustning av övriga flygplatser.

Utskottet kan för sin del godta den av Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverket. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.
Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt
anfört beträffande de skilda investeringsobjekten samt den nya trafikledarskolan
i Sturup har inte gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1972: 1234 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär utredning och förslag syftande till att slopa kommuns skyldighet
att bidraga till finansieringen av investeringar i primärflygplatser.

Utskottet vill i anledning av yrkandet erinra om det av 1967 års
riksdag fattade beslutet angående riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet
och organisation (prop. 1967: 57, SU 1967: 107, rskr 1967: 267).
Detta beslut kompletterades vid 1970 års riksdag genom godkännande av
propositionen 1970: 200 angående riktlinjer för ersättning till kommuner
för bidrag till investeringar i primärflygplatser. De nämnda besluten
får i sin tur ses som ett fullföljande av 1963 års riksdagsbeslut rörande
den statliga trafikpolitiken. Ett förverkligande av motionärernas intentioner
skulle uppenbarligen innebära ett frångående av de sålunda antagna
principerna för luftfartens finansiering och kostnadstäckning, vilket
trafikutskottet för sin del inte kan tillstyrka. Motionen avstyrks därför.

Under hänvisning till innebörden av de förut nämnda principerna avstyrks
jämväl yrkandet i motionen 1972: 353 om en sänkning av passageraravgifterna
på flyglinjerna Vasa-Umeå och Vasa-Sundsvall. I sammanhanget
må dock nämnas att, enligt vad utskottet erfarit, frågan om
passageraravgifterna på de berörda linjerna aktualiserats inom Nordiska
rådet.

I anledning av yrkandet i motionen 1972: 711 om en utredning angående
allmänflygets vidare utveckling får utskottet anföra följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t (rskr 1969: 351) gav 1969 års riksdag
till känna vad statsutskottet i sitt utlåtande 1969: 159 anfört rörande en
översiktlig plan för inrikesflygets fortsatta utbyggnad m. m. Utskottet
framhöll därvid att vid prövningen av de i utlåtandet berörda spörsmålen
även de med allmänflyget och dess utveckling sammanhängande frågorna
borde beaktas. Kungl. Maj:t har sedermera uppdragit åt luftfartsverket
att — i huvudsaklig överensstämmelse med en inom kommunikationsdepartementet
utarbetad promemoria — utarbeta normer och anvisningar
till grund för flygplatsplaneringen ävensom i anslutning härtill
verkställa översyn av vissa författningsbestämmelser på luftfartsområdet.
I fråga om bedömningar som sammanhänger med trafikbehovens
omfattning och inriktning samt med arbetsfördelningen mellan olika

TU 1972:2

trafikmedel i fråga om tillgodoseendet av trafikbehoven erinras i promemorian
om det utredningsarbete, som genom en särskild arbetsgrupp
inom kommunikationsdepartementet inletts för att skapa bättre betingelser
för en övergripande trafikplanering på det regionala planet.

Då utskottet förutsätter att de av motionärerna aktualiserade frågorna
kommer att prövas i anslutning till nämnda arbete synes någon särskild
framställning i ämnet från riksdagen ej påkallad. Motionen avstyrks
därför av utskottet.

I motionen 1972: 1194 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Majit
begär att militärflygfältet i Gunnarn i Västerbottens län öppnas och utrustas
för civil chartertrafik.

Utskottet vill i anledning av nämnda yrkande erinra om den riksomfattande
trafikplanering, som Kungl. Majit uppdragit åt länsstyrelserna
att genomföra. I samband härmed har framhållits att arbetet i första
hand skulle inriktas på överväganden i fråga om planeringens målsättning
och inriktning samt på materialinsamling. Denna skulle avse trafikalstrande
faktorer, trafikanläggningar, transportsystem och transportflöden.
Arbetsuppgifterna inrymmer kartläggning av vägnät, järnvägsnät,
hamn- och flygterminaler, buss-, järnvägs- och flygförbindelser etc.
Målet skulle vara att man under 1974 bättre skall kunna överblicka hur
trafiknätet i fråga om både persontransporter och godstransporter bör se
ut, vad det får kosta och hur det skall finansieras.

Vidare har enligt vad utskottet erfarit den nu aktualiserade flygfältsfrågan
tagits upp i samband med upprättande av Länsplan 70. Det torde
få förutsättas att i anslutning härtill saken tas upp med vederbörande
myndigheter, dvs. i förevarande fall luftfartsverket och försvaret.
Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av förenämnda
trafik- och länsplanering avstyrks motionen.

Vad nu anförts torde i tillämpliga delar gälla även den i motionen
1972: 725 väckta frågan om ett industriflygfält i Borlänge, varför även
denna motion avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag
av 88 000 000 kr.,

2. avslår motionen 1972: 1234,

3. avslår motionen 1972: 353,

4. avslår motionen 1972: 711,

5. avslår motionen 1972: 1194,

6. avslår motionen 1972: 725.

TU 1972:2

Statens utlåningsfonder

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 279) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

Fonden för låneunderstöd

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1971/72. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 280) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1971/72 för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

Diverse kapitalfonder
Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (s. 281-286) föreslagit riksdagen
att dels under statens vägverks förrådsfond för budgetåret 1972/
73 anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 56 200 000
kr., dels medge att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet angivet
beställningsbemyndigande.

Utskottet. För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår
departementschefen för budgetåret 1972/73 en ram för medelsförbrukningen
av 56,2 milj. kr., vilket innebär oförändrat investeringsutrymme
i förhållande till innevarande budgetår.

Den föreslagna medelstilldelningen anses bl. a. medge erforderliga
ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen motorfordon
och vägmaskiner samt att påbörjade anskaffningar av färjor m. m.
kan fullföljas. Departementschefen framhåller i anslutning härtill att
alla ansträngningar bör vidtas för att nedbringa de fasta kostnaderna
till den nivå, som ger verket erforderlig valfrihet mellan egna och inlejda
resurser. De ekonomiska möjligheterna att i ökad utsträckning
förhyra vissa fordon och maskiner för att därigenom undvika bindning
av eget kapital förklaras vidare böra tas till vara.

Utskottet tillstyrker det sålunda framlagda förslaget rörande investeringarna
i förrådsfonden för budgetåret 1972/73. Vidare tillstyrker utskottet
att statens vägverk erhåller ett i förhållande till innevarande budgetår
oförändrat beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. för leveranser
till maskincentralförrådet under budgetåret 1975/76.

TU 1972:2

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. till Vävmaskiner m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett
investeringsanslag av 56 200 000 kr.,

2. medger att statens vägverk lämnas i statsrådsprotokollet förordat
beställningsbemyndigande.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 287-293) föreslagit riksdagen
att dels under sjöfartsverkets fond för budgetåret 1972/73 anvisa
ett i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag av 18 500 000 kr.,
dels medge att sjöfartsverket lämnas i statsrådsprotokollet angivet beställningsbemyndigande.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 259 av herr Stålhammar m. fl. (fp, c, m, vpk)
vari hemställts att riksdagen beslutar att uppdraga åt Kungl. Maj:t att till
riksdagen inkomma med förslag angående en utbyggnad av Göta kanals
västgötadel för trafik med större båtar,

dels motionen 1972: 262 av herr Öhvall m. fl. (fp) vari hemställts att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär a. principförslag till årets riksdag om
året-runt-sjöfart på Norrlandshamnarna upp till Luleå, b. tidsschema för
erforderlig utbyggnad av isbrytarkapaciteten,

dels motionen 1972: 709 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk)
vari föreslagits att riksdagen hos regeringen hemställer om en skyndsam
utredning rörande förutsättningarna för en utbyggnad av Göta kanals
östgötalinje,

dels motionen 1972: 1217 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m)
vari hemställts att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära en
utredning syftande till att vård, översyn och reparation av statsisbrytare
och andra fartyg skall kunna ske i Norrland,

dels motionen 1972: 1228 av herr Stridsman m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att förslag skyndsamt framlägges
i syfte att skapa förutsättningar för vintersjöfart i den utsträckning
som är tekniskt och nautiskt möjlig.

Utskottet. För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1972/73 en ram för medelsförbrukningen
om 17 milj. kr. Härav belöper 8 milj. kr. på objektsgruppen sjösäkerhet
och 2,1 milj. kr. på utrustning för sjökartläggning. Detta anses medge en

TU 1972:2

fortsatt automatisering av fyrväsendet i takt med den naturliga personalavgången
samt möjliggöra nödvändiga ersättningsinvesteringar. Under
objektsgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 6,8 milj. kr., varav
6 milj. kr. avser en för förhållandena i Vänern avpassad isbrytare, som
riksdagen föregående år bemyndigat Kungl. Maj-.t att beställa.

Utskottet har funnit sig kunna godta den förordade ramen om 17
milj. kr. för medelsförbrukningen under nästa budgetår samt anslagsberäkningen.
Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller beställningsbemyndigande
avseende leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret
1974/75 enligt vad departementschefen förordat.

I motionen 1972: 262 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
principförslag om året-runt-sjöfart på Norrlandshamnarna upp till Luleå
samt tidsschema för erforderlig utbyggnad av isbrytarkapaciteten. Vidare
har i motionen 1972: 1228 yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller att förslag framläggs i syfte att skapa förutsättningar för vintersjöfart
i den utsträckning som är tekniskt och nautiskt möjlig.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att hamnutredningen under
hösten 1971 avlämnat betänkandet Vintersjöfart vari bl. a. upptagits
frågor rörande den statliga isbrytarverksamhetens omfattning m. m. Betänkandet
är f. n. efter vederbörlig remissbehandling under beredning
i Kungl. Maj:ts kansli. Departementschefen har i statsrådsprotokollet
förklarat sig därför ej nu vara beredd att ta ställning till frågan om ytterligare
statsisbrytare utöver den som nyligen beställts. Under hänvisning
härtill och då även utskottet anser resultatet av nämnda beredning böra
avvaktas avstyrks motionerna i fråga.

I motionen 1972: 1217 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en utredning om reparationsmöjligheter i Norrland för statsisbrytare
m. fl. fartyg. Motionärerna har därvid själva framhållit att en första förutsättning
för översyn och underhåll av statsisbrytare i Norrland är att
docknings- och reparationsresurser tillkommer. Det sålunda aktualiserade
spörsmålet torde nära sammanhänga med de under beredning varande
frågorna om isbrytarverksamhetens omfattning m. m. På grund
härav och då utskottet inte heller i övrigt funnit sig berett att tillstyrka
en utredning av det slag motionärerna förordat avstyrks motionen.

I motionen 1972: 259 har hemställts att riksdagen uppdrager åt Kungl.
Maj:t att till riksdagen inkomma med förslag om utbyggnad av Göta
kanals västgötadel för trafik med större båtar.

Utredning och kostnadsberäkningar rörande bl. a. upprustning och
fortsatt drift av Göta kanal har under hösten 1971 lagts fram av sjöfartsverket.
Olika alternativ har därvid redovisats av verket, som dock
inte förordat en utbyggnad av kanalen för trafik med större båtar som
motionärerna föreslagit. Utskottet anser det emellertid angeläget att

TU 1972:2

också detta alternativ ingående prövas vid behandlingen av frågan inom
Kungl. Maj:ts kansli.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.

Utskottet anser inte anledning föreligga att på de i motionen 1972: 709
anförda grunderna nu begära utredning om särskild utbyggnad av Göta
kanals östgötadel. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar
ett investeringsanslag av 18 500 000 kr.,

2. medger att sjöfartsverket lämnas i statsrådsprotokollet förordat
beställningsbemyndigande,

3. avslår motionen 1972: 262,

4. avslår motionen 1972: 1228,

5. avslår motionen 1972: 1217,

6. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i
anledning av motionen 1972: 259 anfört rörande Göta kanals
västgötadel,

7. avslår motionen 1972: 709.

10. Fonden för Södertälje kanalverk. Kungl. Maj:t har (s. 293-295)
föreslagit riksdagen att till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Utskottet. I statsrådsprotokollet föreslås i enlighet med sjöfartsverkets
förslag en utbyggnad av Södertälje kanal och Mälarfarlederna till att
motsvara ett djupgående av 6,8 m vid medelvattennivå. Kostnaderna
för projektet beräknas till 39,5 milj. kr. i 1971 års prisnivå. På staten
anses därvid böra ankomma att bekosta kanalfördjupningen samt fyranordningar
och sjömätning, sammanlagt 26 milj. kr. De aktuella arbetena
bedöms fördela sig på en treårsperiod. Den på staten ankommande
kostnaden under nästa budgetår beräknas till 7,5 milj. kr.

Utskottet tillstyrker det sålunda framlagda förslaget. Vad departementschefen
därvid anfört har inte gett utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande.

I enlighet härmed hemställer utskottet

att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Stockholm den 29 februari 1972

På trafikutskottets vägnar

SVEN GUSTAFSON

TU 1972:2

Närvarande: herrar Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lindahl (s), Lothigius (m), Hjorth (s), Persson i Heden (c),
Hugosson (s), Rosqvist (s), Håkansson (c), Lindberg (s), Magnusson i
Kristinehamn (vpk), Karlsson i Malung (s), fröken Hörlén (fp) och herr
Komstedt (m).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)
beträffande minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius (m) och
Komstedt (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna finner utskottet den av Kungl. Maj:t vid
anslagsberäkningen föreslagna marginalen om 10 procent obehövlig och
ur budgettekniska synpunkter olämplig. Skulle mot förmodan ett trängande
anslagsbehov uppstå bör detta i stället tillgodoses genom förslag
på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter att i sedvanlig ordning
pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet. På sålunda anförda
skäl och med beaktande i princip jämväl av vad motionärerna i övrigt
anfört tillstyrker utskottet motionärernas yrkande om en sammanlagd
minskning med 125 milj. kr. av anslagen under här ifrågavarande fonder.
»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1210 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.,»

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande tågfärjeförbindelse
mellan Ystad och Swinoujscie av herrar Håkansson (c)
och Komstedt (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »De frågor»
och slutar med »i fråga» bort ha följande lydelse:

»Även enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för att en tågfärjeled
bör komma till stånd mellan Swinoujscie och Ystad. Det växande
handelsutbyte som den skulle kunna ge upphov till skulle komma att
tillföra det svenska järnvägsnätet betydande nytillskott av gods. Eventuella
ökningar i godsmängden skulle annars med all sannolikhet komma
att transporteras på polska lastfartyg och därefter fortsätta i Sverige
som bilgods.

Polen trafiken på Ystad får anses ha stor lokaliseringspolitisk betydelse
för näringsliv och kommunikationer inom Ystadsregionen men också i

TU 1972: 2

hela sydöstra Skåne. Den torde dessutom ha betydelse även i östra Götaland.

De polska myndigheterna gör stora ekonomiska insatser i Swinoujscie
för att möjliggöra tågfärjan. Hamnanläggningar håller på att byggas ut
för 50 milj. kr. När Swinoujscieterminalen färdigställts har från polsk
sida investerats sammanlagt 100 milj. kr., inkl. de tre fartygen i trafiken
mellan Swinoujscie och Ystad. Ystads kommun kommer den 1 juli
i år att ha investerat 11,5 milj. kr. för färjetrafiken i sin hamn och den
nya färjeterminalen. Häri ingår en terminalbyggnad som avses komma
att betjäna också tågfärjetrafiken.

Näringslivet i berörda delar av landet måste få den stimulans som
är möjlig att ge och det är därför angeläget att tågfärjan SwinoujscieYstad
kommer till stånd utan onödigt dröjsmål.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.»

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

»8. med bifall till motionerna 1972: 1200 och 1972: 1206 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
rörande inrättande av en tågfärjeförbindelse mellan Ystad
och Swinoujscie.»

3. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov) beträffande finansieringen
av investeringar i primärflygplatser av herrar Lothigius (m) och
Komstedt (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:

»Motionärerna har betonat att de nuvarande normerna för samverkan
mellan stat och kommun vid investeringar i de av luftfartsverket förvaltade
primärflygplatsema medför betydande problem för kommunen. I
de flesta fall torde kommunernas investeringsbidrag komma att återbetalas
under en lång tid ända upp till 40 år, anläggningstiden oräknad. Till
olägenheterna hör att kommunala bidrag torde få finansieras genom
lån med betydligt kortare amorteringstider än den tid som beräknas
för bidragsåterbetalandet vilket riskerar att medföra likviditetssvårigheter
för kommunerna. Att den kommunala upplåningen normalt endast
kan ske till räntesatser som ligger högre än den som gäller för ersättning
från staten utgör ytterligare en besvärande faktor. Med hänsyn
till dessa olägenheter finner utskottet att det föreligger skäl för ett slopande
av kommuns skyldighet att bidraga till investeringar i primärflygplatser
i enlighet med vad som anföres i motionen. Möjligheterna och
konsekvenserna av en dylik reform bör därför utredas.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till
känna.»

TU 1972: 2

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. i anledning av motionen 1972: 1234 i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer om utredning och förslag syftande till att
slopa kommuns skyldighet att bidraga till finansieringen av
investeringar i primärflygplatser,»

4. vid punkten 9 (Sjöfartsmateriel m. m.)

a. beträffande utbyggnad av Göta kanals västgötadel av herrar Mellqvist,
Lindahl, Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Lindberg och Karlsson i
Malung (samtliga s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med »Utredning
och» och på s. 20 slutar med »till känna» bort ha följande lydelse: »Utredning

och kostnadsberäkningar rörande bl. a. upprustning och
fortsatt drift av Göta kanal har under hösten 1971 lagts fram av sjöfartsverket.
Förslagen prövas f. n. inom Kungl. Maj:ts kansli. Med hänsyn
härtill och då resultatet av prövningen bör avvaktas finner utskottet
någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej nu motiverad och avstyrker
därför motionen.»

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

»6. avslår motionen 1972: 259,»

b. beträffande utbyggnad av Göta kanals östgötadel av herr Magnusson
i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:

»Företagen utredning rörande Göta kanal berör östgötalinjen endast
i den begränsade omfattningen att viss upprustning erfordras för bibehållande
av kanaldelen för turist- och småbåtstrafik. Någon prövning av
kanalens betydelse som transportled i enlighet med vad som anförts i
motionen 1972: 709 har sålunda ej förekommit. Den prövning av Göta
kanal som förutsättes ske av Kungl. Maj:t synes i första hand gälla kanalens
västgötalinje. Utskottet finner det därför befogat att jämsides härmed
en utredning kommer till stånd rörande förutsättningarna för en
utbyggnad av Göta kanals östgötalinje och tillstyrker sålunda motionen
1972: 709.»

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

»7. med bifall till motionen 1972: 709 i skrivelse till Kungl.
Maj:t som sin mening ger till känna vad utskottet anfört
rörande en utbyggnad av Göta kanals östgötalinje.»

TU 1972: 2

Särskilda yttranden

1. vid punkten 5 (Luftfartsverkets anslagsbehov)

a. beträffande finansieringen av investeringar i primärflygplatser av
herr Gustafson i Göteborg (fp) och fröken Hörlén (fp) som anfört:

»Vi delar motionärernas principuppfattning att det avgörande inflytande
som staten genom tillståndsgivningen har vid tillkomsten av flygfält
borde motsvaras av ett ansvar i fråga om investeringar och kostnader.
En revision av 1967 års luftfartspolitiska principer måste föregås
av ett omfattande och allsidigt utredningsarbete från såväl allmänna
luftfartspolitiska som regionalpolitiska utgångspunkter. När tillräckligt
underlag härför föreligger från pågående utredningsarbete på det trafikpolitiska
och regionalpolitiska området bör enligt vår uppfattning en
sådan påbörjas.»

b. beträffande industriflygfält i Borlänge av herrar Mellqvist (s)
och Karlsson i Malung (s) som anfört:

»Frågan om att vid Borlänge flygplats anordna ett industriflygfält har
sedan något år diskuterats inom Borlänge-Faluregionen. Sålunda har i
Länsplan 1970 frågan aktualiserats. På uppdrag av regionen har konsulter
utarbetat en utredning beträffande förutsättningarna för en närlokalisering
av företag, vilka kan förväntas intresserade av de tjänster
som en välutrustad flygplats kan erbjuda. Mot bakgrund av de i andra
sammanhang åberopade svårigheterna för en aktiv industrilokalisering
i det mellansvenska inlandsområdet bör intresset för att närmare utröna
förutsättningarna för anordnande av ett industriflygfält i Borlänge vara
utomordentligt stort. Med hänsyn härtill och då en snar lösning av
frågan för närmast berörda bygder måste bedömas som angelägen bör
enligt vår uppfattning Kungl. Maj:t låta utreda möjligheterna för ett utförande
av projektet.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 722009