Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 7 år 1972

SfU 1972:7

Nr 7

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om lika
folkpensionsförmåner oberoende av civilstånd.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1972:449 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs
bl. a. att riksdagen uttalar sig för att jämställdhet mellan vardera av två
makar och ensamstående pensionstagare i fråga om grundpensionens
storlek skall vara genomförd från och med den femte etappen av
programmet för årliga pensionshöjningar genom pensionstillskott (1 juli
1973);

motionen 1972:452 av fru Kristensson m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär utredning och förslag syftande
till att pensionsförmånerna inom den allmänna försäkringen — i likhet
med den fr. o. m. 1971 genomförda särbeskattningen — görs oberoende
av civilstånd;

motionen 1972:454 av fru Olsson i Hölö (c) och fröken Andersson i
Stockholm (c), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
utredning och förslag till plan för en sådan reformering av folkpensioneringen
att pensionsförmånernas storlek blir oberoende av civilstånd.

Motionen 1972:449 behandlas i detta betänkande endast i vad den
avser ovan redovisade yrkande. Övriga yrkanden i motionen behandlar
utskottet i annat sammanhang.

Gällande bestämmelser

Ålderspension inom folkpensioneringen utgör för år räknat 90 % av
basbeloppet (f. n. 7 100 kr.) eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter
folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, 70 % av
basbeloppet. Om maken åtnjuter två tredjedelar av hel förtidspension
eller halv förtidspension, utgår ålderspensionen i förra fallet med 76 2/3
och i senare fallet med 80 % av basbeloppet (AFL 6:2).

Hel förtidspension inom folkpensioneringen utgör likaledes 90 % av
basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i
form av ålderspension eller hel förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om
båda makarna åtnjuter förtidspension och endera eller båda erhåller
partiell förtidspension, skall vid beräkningen av pension hel förtidspension
utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra

1 Riksdagen 1972. 11 sami. Nr 7

SfU 1972:7

2

maken 76 2/3 och, om halv förtidspension utgår till denne, 80% av
basbeloppet (AFL 7:4).

Hustrutillägg kan tillkomma hustru till den som åtnjuter folkpension i
form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och
själv inte åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst 5 år.
Hustru tilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan
sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två
makar jämte två pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension till
ogift jämte ett pensionstillskott (1 § lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension). Hustrutillägg
kan utgå även om mannen har endast partiell förtidspension.
Hustrutillägget är därvid inte graderat som mannens pension. Det har
ansetts att den för rätten till hustrutillägg föreskrivna inkomstprövningen
fyller motsvarande funktion.

Vid tillämpningen av folkpensioneringens nu redovisade bestämmelser
skall gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskild från sin
make, likställas med ogift pensionsberättigad om inte särskilda skäl
föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställes å andra sidan
pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med någon, med
vilken den pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft barn
(AFL 10:1).

Ett avsteg från den inom folkpensioneringen gällande principen att
gift försäkrad tillerkännes lägre pension än ogift har gjorts i lagen den 9
maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott. Enligt denna utgår pensionstillskott
med .samma belopp till gift och ogift. F. n. uppgår tillskotten till
9 % av basbeloppet. De ökar med 3 % av basbeloppet årligen den 1 juli
till dess att de den 1 juli 1978 uppgår till 30 % av basbeloppet.

Tidigare riksdagsbehandling

Reglerna om pensionstillskott tillkom efter förslag av pensionsförsäkringskommittén
(SOU 1968:21). Kommittén framhöll att enligt dittills
tillämpad ordning gift pensionär hade fått en mindre årlig pensionsökning
än en ogift, något som främst motiverats av att två makar genom
samboendet ansetts ha något lägre levnadskostnader än ogifta. Kommittén
ifrågasatte om man borde fortsätta efter samma linje. Med hänsyn
till utvecklingen av konsumtionsvanorna och till den ändrade synen i det
moderna samhället till förmån för ökande ekonomisk självständighet för
makar i förhållande till varandra ansåg kommittén starka skäl tala för att
i framtiden lika stora pensionshöjningar gavs till gift som till ogift. Den
skillnad mellan gift och ogift i pensionshänseende som redan existerade
skulle visserligen finnas kvar men minska i betydelse eftersom de nya
pensionshöjningarna kom att motsvara en ökande andel av den samlade
pensionen. Kommitténs resonemang godtogs av regering och riksdag
(prop. 1969:38, 2LU 1969:41).

Även vid 1970 och 1971 års riksdagar väcktes motioner som syftade
till individuella folkpensionsförmåner oavsett civilstånd. 1 sitt av riks -

SfU 1972:7

3

dagen godkända betänkande 1971:24 framhöll socialförsäkringsutskottet
bl. a.

Den i motionerna aktualiserade frågan är av stor principiell betydelse.
En lösning i linje med motionärernas önskemål medför också betydande
faktiska konsekvenser i fråga om förmånerna för ett stort antal
folkpensionärer. Socialförsäkringsutskottet kan i princip ansluta sig till
de synpunkter som framförts i motionerna. Den ändrade synen i det
moderna samhället till förmån för ökad ekonomisk självständighet för
makar i förhållande till varandra talar för en justering såväl av skatte- och
avgiftsregler som av bestämmelser om utgående förmåner. Hit bör då
räknas inte endast förmåner inom folkpensioneringen utan också
förmåner på det studiesociala området, inom arbetsmarknadsutbildningen,
familjestödet, m. m. där gifta och ogifta i vissa avseenden
behandlas olika. När det gäller folkpensioneringen har man redan tagit ett
steg i riktning mot individuella förmåner i och med att pensionstillskotten,
som infördes 1969, gjorts oberoende av civilstånd. Den skillnad
mellan gifta och ogifta i pensionshänseende som finns i grundförmånen
består, men skillnaden minskar i betydelse allt eftersom pensionstillskotten
kommer att motsvara en större andel av den samlade pensionen.
Utskottet utgår från att man vid framtida pensionsförbättringar kommer
att gå vidare efter samma princip. Familjelagssakkunnigas översyn av den
familjerättsliga lagstiftningen med sikte på ett samhälle där varje vuxen
individ kan ta ansvar för sig själv utan att vara ekonomiskt beroende av
anhöriga och där jämlikhet mellan män och kvinnor är en realitet kan
också komma att ytterligare understryka en utveckling i denna riktning.

Utskottet framhöll att genomförandet av fullständig likhet mellan gift
och ogift var en mycket kostnadskrävande reform och hänvisade till att
inom pensionsålderskommittén pågick utredningsarbete som gällde såväl
en allmän sänkning av pensionsåldern som en standardsäkring av
utgående pensioner. Båda dessa reformer skulle vid ett genomförande
komma att innebära avsevärt höjda statsutgifter och utskottet ansåg —
med hänsyn till det överblickbara samhällsekonomiska utrymmet och
avvägningen gentemot andra angelägna reformkrav - inte realistiskt att
begära utredning av frågan om ytterligare en kostnadskrävande reform
även om denna i och för sig var väl motiverad. Tills vidare fick man enligt
utskottets mening inrikta sig på den utveckling mot jämställdhet mellan
gifta och ogifta som skedde genom pensionstillskottens fortsatta utbyggnad.
Utskottet utgick från att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet skulle
följa frågan och i möjlig mån anpassa kommande reformförslag på
pensionsområdet efter principen om lika förmån för gift och ogift.

Statistiska uppgifter

Enligt riksförsäkringsverkets statistik uppgick i januari 1970 antalet
gifta folkpensionärer som uppbar ålderspension eller hel förtidspension
och vars make uppbar motsvarande förmåner till 326 222. En höjning av
dessa pensionärers förmåner från 70 till 90 % av basbeloppet skulle
medföra en kostnad vid ett basbelopp av 7 100 kr. på drygt 463 milj. kr.
En reform om lika pension för gift och ogift skulle vidare medföra
kostnader på grund av hustrutilläggen, som i januari 1970 utgick i 53 675

SfU 1972:7

4

fall, samt på grund av partiella förtidspensioner, som vid samma tidpunkt
utgick till 2 414 pensionärer gifta med annan folkpensionär.

Utskottet

Ålderspension inom folkpensioneringen utgör för år räknat 90 % av
basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i
form av ålderspension eller förtidspension, 70 % av basbeloppet. Åtnjuter
maken två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension,
utgår ålderspension i förra fallet med 76 2/3 % och i senare fallet med
80 % av basbeloppet (AFL 6:2). Motsvarande bestämmelser gäller i fråga
om förtidspension inom folkpensioneringen (AFL 7:4).

De förevarande motionerna syftar alla till att pensionsförmånerna inom
den allmänna försäkringen skall utgå med samma belopp oavsett den
försäkrades civilstånd.

Den i motionerna aktualiserade frågan prövades av socialförsäkringsutskottet
vid förra årets riksdag. Utskottet framhöll därvid i ett av
riksdagen godkänt betänkande (SfU 1971:24) bl. a. att den ändrade
synen i det moderna samhället till förmån för ökad ekonomisk
självständighet för makar i förhållande till varandra talade för en justering
såväl av skatte- och avgiftsregler som av bestämmelser om utgående
förmåner. Till förmånerna borde därvid räknas inte bara förmåner inom
folkpensioneringen utan också förmåner på det studiesociala området,
inom arbetsmarknadsutbildningen, familjestödet m. m., där gifta och
ogifta i vissa avseenden behandlades olika. Utskottet hänvisade till att
man när det gällde folkpensioneringen tagit ett steg i riktning mot
individuella förmåner i och med de 1969 införda pensionstillskotten och
utgick från att man vid framtida pensionsförbättringar skulle komma att
gå vidare efter samma princip. Familjesakkunnigas översyn av den
familjerättsliga lagstiftningen med sikte på ett samhälle där varje vuxen
individ kan ta ansvar för sig själv utan att vara ekonomiskt beroende av
anhöriga och där jämlikhet mellan kvinnor och män är en realitet kunde
enligt utskottets mening komma att ytterligare understryka en utveckling
i sådan riktning.

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt från förra året. Även om några
avgörande sociala invändningar i och för sig knappast kan riktas mot att
två makars sammanlagda pensionsförmåner beloppsmässigt understiger
vad som utgår till två ensamstående, talar enligt utskottets mening, i vart
fall numera, sedan riksdagen i andra sammanhang godtagit principen att
makar bör betraktas som i förhållande till varandra ekonomiskt självständiga
subjekt, principiella skäl med betydande styrka mot att
förmånerna differentieras med hänsyn till den försäkrades civilstånd.

1969 års riksdagsbeslut om pensionstillskott innebär att dessa utgår
med samma belopp till gifta och ogifta. År 1970 genomfördes en
skattereform, vars kanske betydelsefullaste inslag var att inkomst av
förvärvsarbete skall anses ha samma skattekraft — och alltså beskattas
enligt samma skatteskala — vare sig inkomsttagaren är gift eller ogift och

SfU 1972:7

5

att grundavdrag — motsvarigheten till de tidigare ortsavdragen — liksom
avdrag på den slutliga skatten (s. k. skattereduktion) i princip skall göras
med samma belopp, oavsett den skattskyldiges civilstånd.

Utskottet kan i princip ansluta sig till syftet med motionerna.
Genomförandet av jämställdhet mellan gift och ogift är emellertid en
utomordentligt kostnadskrävande reform. Enbart en uppräkning av
ålderspensionen från 70 till 90 % av basbeloppet kan på grundval av
riksförsäkringsverkets statistiska material från januari månad 1970
beräknas medföra en merkostnad för statsverket på mellan 460 och 465
milj. kr., vartill kommer kostnadsökningar för förtidspensioner, kommunala
bostadstillägg m. m.

F. n. pågår inom pensionsålderskommittén utredningsarbete gällande
dels en sänkning av den allmänna pensionsåldern dels en standardsäkring
av utgående pensioner. Båda dessa av riksdagen prioriterade förbättringar
av pensionerna kan, om de realiseras, väntas medföra högst betydande
kostnadsökningar för staten. Den i och för sig väl motiverade reform på
pensionsområdet som aktualiserats i de förevarande motionerna måste
därför enligt utskottets mening under alla förhållanden ske etappvis och
under lång tid. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t i enlighet med
tidigare riksdagsuttalanden med uppmärksamhet följer frågan och i
möjlig mån anpassar kommande reformförslag på pensionsområdet efter
principen om lika förmåner för gifta och ogifta.

Med det anförda anser utskottet sig böra avstyrka bifall till samtliga
motionsyrkanden.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1) motionen 1972:449, i vad den behandlas i detta betänkande,

2) motionen 1972:452,

3) motionen 1972:454.

Stockholm den 29 februari 1972
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Lundberg (s), Ringaby (m), Karlsson i
Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Persson i Stockholm (s),
Mundebo (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Björck i Nässjö
(m), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström
(fp), herrar Signell (s) och Lindström (s).

SfU 1972:7

6

Reservationer

1) av herr Olsson i Stockholm (vpk) som

dels anfört följande:

”Jag kan i allt väsentligt instämma i utskottsmajoritetens uppfattning
att principiella skäl talar för att folkpensionens storlek inte bör vara
beroende av om pensionären är gift eller ogift. I motsats till majoriteten
anser jag emellertid likställighet mellan gifta och ogifta när det gäller
rätten till pension vara ett så rättmätigt krav att genomförandet av sådan
likställighet inte får skjutas på framtiden.

Riksdagen har redan i andra sammanhang accepterat att makar bör
betraktas som i förhållande till varandra ekonomiskt självständiga subjekt.
Enligt min mening är det särskilt angeläget att man anlägger
motsvarande betraktelsesätt när det gäller rätten till sociala förmåner, i
synnerhet som nuvarande bestämmelser om rätt till pension leder till
resultat som från rättvise- och andra synpunkter framstår som klart
stötande.

Med det anförda tillstyrker jag bifall till motionen 1972:449, i vad den
behandlas i detta betänkande.”

dels ansett att utskottet under punkten 1 bort hemställa

”att riksdagen med bifall till motionen 1972:449, i vad den
behandlas i detta betänkande, uttalar att jämställdhet mellan
vardera av två makar och ensamstående pensionstagare i fråga
om grundpensionens storlek skall vara genomförd från och
med den femte etappen av programmet för årliga pensionshöjningar
genom pensionstillskott, dvs. från och med den 1
juli 1973.”

2) av herrar Ringaby (m), Mundebo (fp), Björck i Nässjö (m) och fröken
Bergström (fp), vilka

dels anfört följande:

”Vi kan helt ansluta oss till utskottsmajoritetens uppfattning att
principiella skäl talar för att jämställdhet bör råda mellan gifta och ogifta
när det gäller rätten till folkpensionsförmåner och finner det - med
hänsyn till den positiva inställning till principfrågan som utmärker
majoritetens uppfattning — anmärkningsvärt att majoriteten inte velat
medverka till en utredning i ämnet, i synnerhet som den differentiering
av förmånerna som nu tillämpas från rättvisesynpunkt ter sig klart
stötande.

Även från social synpunkt talar enligt vår uppfattning vägande skäl för
att storleken av folkpensionsförmånerna blir oberoende av de försäkrades
civilstånd. Detta gäller i särskilt hög grad i fråga om förtidspensionärer.
Om någon pensioneras i unga år kommer hans pension inte att följa den
standardutveckling som hans lön skulle ha undergått om han kunnat
fortsätta sitt förvärvsarbete och detta — i förening med nuvarande
bestämmelser om reduktion av giftas pensionsförmåner — är ägnat att i

SfU 1972:7

7

hög grad försvåra giftermål mellan förtidspensionärer. För handikappade
med deras ofta höga levnadskostnader kan nuvarande bestämmelser resa
avgörande ekonomiska hinder mot att bilda familj, något som måste
anses klart otillfredsställande.

Vi är medvetna om att genomförandet av likhet mellan gift och ogift
inom folkpensioneringen kommer att medföra kostnadsökningar för
staten. Vi anser emellertid denna reform så angelägen att den inte
onödigtvis bör skjutas på framtiden. Enligt vår mening bör det vara
möjligt att efter vederbörlig utredning anta en plan för ett successivt
genomförande av jämställdhet mellan gifta och ogifta i socialförsäkringshänseende.
Med hänvisning till det anförda och med instämmande i övrigt
i den kritik mot gällande bestämmelser som framförts av utskottsmajoriteten
förordar vi en utredning av frågan om lika folkpensionsförmåner
oberoende av civilstånd.”

dels ansett att utskottet under punkterna 2 och 3 bort hemställa

”att riksdagen med anledning av motionerna 1972:452 och
1972:454 i skrivelse till Kungl. Majit begär utredning av
frågan om och förslag till jämställdhet mellan gifta och ogifta
när det gäller rätten till pensionsförmåner inom den allmänna
försäkringen.”

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1156 S