Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 39 år 1972

SfU 1972:39

Nr 39

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om ökat
studiestöd till korrespondensstuderande m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas

motionen 1972:457 av fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att rätten till studielån utvidgas till
att gälla dem som fullgör för viss utbildning obligatorisk praktiktjänstgöring; motionen

1972:659 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Elmstedt
(c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
skyndsam utredning och förslag angående frågan om studiestöd till
korrespondensstuderande som inte nu kommer i åtnjutande av studiebidragjämte
tillägg eller förhöjt studiebidrag;

motionen 1972:980 av herr Nilsson i Agnäs (m), vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag, syftande till försöksvis
anordnat studiesocialt stöd till personer, som genom självstudier och
praktik i samband med hunduppfödning inriktar sig på att framdeles
kunna driva fullgod kennelverksamhet, i enlighet med i motionen angivna
riktlinjer.

Över motionen 1972:457 har utskottet infordrat yttranden från
centrala studiehjälpsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), universitetskanslersämbetet
(UKÄ), Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet.

Gällande bestämmelser m.m.

Det studiesociala systemet

De nuvarande studiesociala förmånerna utgår enligt två olika system
beroende på vilken skolform den studerande tillhör. Till elever vid
gymnasier och därmed jämförbara läroanstalter utgår studiehjälp enligt
bestämmelser i studiehjälpsreglementet, medan elever vid eftergymnasiala
läroanstalter erhåller studiemedel enligt bestämmelser i studiemedelsförordningen.

Inom studie hjälpssystemet skiljer man mellan äldre och yngre elever,
varvid till den senare gruppen räknas elev som fyller högst 19 år under
det kalenderår då läsåret börjar. Studiehjälpen omfattar för yngre elever,
förutom behovsprövat studielån om i regel högst 4 000 kr. per läsår,
studiebidrag om 110 kr. i månaden jämte bl. a. inkomstprövade och

1 Riksdagen 1972. 11 sami. Nr 39

SfU 1972:39

behovsprövade tillägg samt resetillägg. Till äldre studerande utgår förhöjt
studiebidrag om 175 kr. i månaden jämte studielån om i regel högst
6 000 kr. per läsår. Studiebidrag jämte tillägg liksom förhöjt studiebidrag
utgår normalt endast vid heltidsundervisning som omfattar minst åtta
veckor.

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel
enligt bestämmelserna i studiemedelsförordningen. Studiemedel består av
studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen är
indexreglerade och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom den
allmänna försäkringen (f. n. 9 940 kr.). Har den studerande vårdnaden
om barn under 16 år kan dessutom utgå barntillägg med 25 % av
basbeloppet (f. n. 1 775 kr. per barn och år). Föreligger synnerliga skäl
kan extra studiemedel utgå. Av studiemedlen utgör normalt 1 750 kr.
studiebidrag medan återstoden skall betalas tillbaka med indexreglerade
avgifter under i regel 20—25 år.

Studiemedel kan - i motsats till studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet
— utgå även för deltidsstudier till den som studerar på minst
halvtid. Förutsättningen är att godtagbara skäl finns till att studierna
bedrivs på deltid. Studiemedel till deltidsstuderande utgår med hälften av
vad som utgår till heltidsstuderande, dvs. med 35 % av basbeloppet per
termin. Barntillägg utgår med samma belopp som till heltidsstuderande.

Studiestöd vid praktik

Under praktiktjänstgöring som ingår i kursplanen vid viss läroanstalt
eller utbildningslinje är den studerande berättigad till studiehjälp. Däremot
utgår inte studiestöd för sådan praktiktjänstgöring som fullgörs innan studierna
påbörjats, oavsett om praktiken är en nödvändig förutsättning för
att den sökande skall bli antagen till utbildningen eller ej.

Vuxenutbildningen

Under de senaste åren har en rad viktiga beslut fattats på vuxenutbildningens
område. Genom den år 1967 beslutade vuxenutbildningsreformen
(prop. 1967:85, SU 1967:1 17, 2LU 1967:45) har de vuxnas
möjligheter till utbildning vidgats betydligt. Huvuddragen av de nuvarande
utbildningsvägarna för vuxna framgår av följande uppställning.

1. Kommunal vuxenutbildning. Inom den kommunala vuxenutbildningen
anordnas undervisning huvudsakligen enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Utbildningen äger i
allmänhet rum som deltidsundervisning. 1967 års reform har medfört en
kraftig expansion av den kommunala vuxenutbildningen. Sådan anordnas
numera i mer än 300 kommuner. Omkring 37 500 elever deltog läsåret
1970/71 i kurser på grundskolans högstadium och ca 50 000 i kurser
motsvarande gamla gymnasiet och fackskolan.

2. Statlig vuxenutbildning. Vid de statliga skolorna för vuxna i
Norrköping och Härnösand meddelas utbildning enligt läroplanerna för
grundskolans högstadium och gymnasieskolan, dock med undantag av de
utpräglat yrkesinriktade linjerna. Undervisningen är en kombination av

SfU 1972:39

brevskolstudier och undervisning vid resp. skola, s. k. varvad undervisning.

Fr. o. m. 1968 anordnas vid norrköpingsskolan också undervisning
enbart per korrespondens. Även under denna utbildning förekommer
dock viss undervisning på skolorten i form av bl. a. laborationer.
Undervisningen är liksom den varvade undervisningen helt kostnadsfri.
Staten svarar för bl. a. personalkostnader och utgifter för de studerandes
undervisningsmateriel.

Bestämmelser om den statliga vuxenutbildningen finns intagna i
kungörelsen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning. I
denna stadgas bl. a. att till kurs endast antas den som senast det
kalenderår studierna påbörjas fyller 18 år eller i fråga om grundskolkurs
16 år, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Antalet elever i varvad undervisning var i maj 1971 omkring 2 200 och
antalet elever i brevskolkurser i augusti 1971 omkring 2 500.

3. Studieförbund. Inom de av staten godkända studieförbunden, av
vilka de flesta har anknytning till någon folkrörelse, bedrivs en
omfattande studiecirkelverksamhet med statsbidrag. Läsåret 1970/71
uppgick antalet statsbidragsberättigade studiecirklar till ca 162 000 och
antalet deltagare till ca 1,6 milj.

4. Arbetsmarknadsutbildning. De vanligaste formerna av arbetsmarknadsutbildning
är omskolningskurser, fortbildningskurser och nybörjarkurser.
Berättigade att delta är de som är arbetslösa, hotade av
arbetslöshet eller svårplacerade på arbetsmarknaden. Antalet deltagare
beräknas under budgetåret 1971/72 till omkring 120 000.

5. Korrespondensundervisning. Antalet skolor och institut som ger
korrespondensundervisning är litet. Efter hand som andra möjligheter till
vuxenstudier byggts ut har korrespondensundervisningen delvis ändrat
form. Kombinationer av korrespondensundervisning med kortare internatkurser
eller studiecirklar har blivit allt vanligare. Utbudet av kurser
omfattar dels enskilda ämnen eller delar av ämnen, dels större kombinationer
som ger en viss kompetens. De flesta korrespondensstuderande
använder numera kurserna för att komplettera punktvisa brister i
kunskaperna.

Hermods korrespondensinstitut — i vilket NKI-skolan uppgick 1967 —
är en stiftelse med bl. a. olika företag som delägare. Kurserna har till stor
del inriktats på att utbilda anställda inom företagen. Kurserna är i
huvudsak kompetensinriktade. Detta innebär att Hermods i sitt bestånd
av kurser har sådana som är anpassade till grundskolans och gymnasieskolans
läroplaner. Hermods har ca 90 000 nyanmälningar per år.

Brevskolan ägs av de stora folkrörelserna, bl. a. KF, LO, fackförbunden,
TCO, ABF och HSB. Kursbeståndet är till stor del inriktat på
delägarorganisationernas behov. Ofta specialproduceras kurser för en
bestämd målgrupp. Därutöver har skolan ett brett allmänt kursbestånd.
Brevskolan har ca 35 000 enskilda nyanmälningar per år.

Lantbrukets korrespondensskola ägs av jordbruksorganisationerna och
är i huvudsak inriktad på utbildning inom jordbrukets område. Skolan

1 * Riksdagen 1972. 11 sami. Nr 39

SfU 1972:39

har ca 1 500 anmälningar per år.

Utöver de nu angivna utbildningsvägarna finns vissa andra former av
utbildning för vuxna. Här kan nämnas folkhögskolor, kurser i radio och
television, eftergymnasial vuxenutbildning, löntagarorganisationernas utbildning,
statlig personalutbildning och utbildning inom det privata
näringslivet. En översikt över de olika utbildningsvägarna finns i
propositionen 1972:26 angående vuxenutbildning.

Studiestöd vid korrespondensstudier

Studier per korrespondens kan, som framgår av den ovan lämnade
redogörelsen, bedrivas dels vid statens skolor för vuxna, dels vid de
enskilda korrespondensinstituten. Studiestöd utgår enligt grunder som
anges i ett av CSN den 4.12.1969 utfärdat cirkulär (nr 30/1969, senare
ändrat på vissa punkter). Studiestödet utgår i form av studiehjälp enligt
studiehjälpsreglementet. Yngre elever kan således erhålla studiebidrag
jämte tillägg och studielån medan äldre elever kan få förhöjt studiebidrag
och lån. Berättigade till studiehjälp är dels elever vid statens skolor för
vuxna, såväl de som följer varvad undervisning som de som bedriver
brevstudier, dels studerande vid korrespondensinstitut med examens- och
prövningsrätt, dvs. i praktiken endast Hermods.

Förutsättningen för att den studerande skall få studiehjälp är att han
bedriver studier i viss omfattning. För att få studiebidrag eller förhöjt
studiebidrag skall han vara heltidsstuderande. Studielån kan dock utgå
även vid deltidsstudier. För att studiebidrag eller förhöjt studiebidrag
skall utgå till den som första gången gör framställning om studiehjälp
krävs att eleven är anmäld till ett kursprogram som för terminen uppgår
till 85 poäng enligt vissa tabeller. Av den som bedriver rena brevstudier
fordras dessutom att han skickat in minst en lösning För att en elev skall
få studiehjälp vid förnyad framställning krävs bl. a. att han klarat av
föregående termins studieprogram. Av deltagare i varvad undervisning
fordras också visst deltagande i undervisningen vid skolan. Studerande
som deltar i muntlig undervisning vid Hermods, s. k. preparandkurs, kan
få studiehjälp under kurstiden, även om han under den termin kursen
äger rum inte bedriver studier i sådan omfattning att han uppfyller
kraven för heltidsstudier. Som villkor för studiehjälp gäller emellertid i
sådana fall att det kan förutsättas att eleven kommer att delta i kurser
som tillsammans sträcker sig över en tid av minst åtta veckor. Särskilda
anvisningar för kontroll av studieaktiviteten har utfärdats av CSN i en
skrivelse den 24.2.1970 till rektorerna vid skolorna i Härnösand och
Norrköping samt Hermods korrespondensinstitut.

Studiehjälpen utgår, såväl till elever vid de statliga skolorna som till
vuxenstuderande vid Hermods, i princip för fyra månader under
hösttermin och fem månader under vårtermin. Dessutom kan studerande
vid de statliga skolorna få ersättning för kostnader för resa till och från
skolorten i samband med undervisning vid skolan. Sådan ersättning kan
däremot inte utgå till den som deltar i preparandkurser vid Hermods.

SfU 1972:39

Tidigare riksdagsbehandling m. m.

Studiestöd vid praktik

Vid 1970 års riksdag behandlades två motioner med krav på åtgärder
för att ungdom som deltar i kontrollerad yrkesutbildning inom näringslivet
skulle kunna få studiestöd efter i stort sett samma grunder som
elever inom skolväsendet. 1 sitt utlåtande med anledning av motionen
(2LU 1970:56) hänvisade andra lagutskottet till ett yttrande av CSN,
som avstyrkte motionen i första hand på den grunden att sådan
utbildning som motionärerna åsyftade inte kunde påverkas av samhället
och inte heller kunde jämföras med utbildning vid statsunderstödda
företagsskolor med godkända utbildningsplaner. Utskottet påpekade
också att behovet av studiesocialt stöd vid sådan utbildning torde vara
relativt ringa med hänsyn till förekomsten av lärlingslöner. På utskottets
hemställan avslogs motionen.

Studiestöd vid korrespondensstudier

Frågan om studiestöd till korrespondensstuderande och till vuxenstuderande
i allmänhet har varit föremål för riksdagens uppmärksamhet
vid skilda tillfällen under de senaste åren. I fråga om tiden före
antagandet av 1967 års reform av vuxenutbildningen kan hänvisas till
särskilda utskottets utlåtande 1964:1 och andra lagutskottets utlåtanden
1965:49 och 1966:34. Propositionen 1967:85 om vuxenutbildningsreformen
behandlades av statsutskottet i dess utlåtande 1967:1 17 och av
andra lagutskottet i utlåtandet 2LU 1967:45.

Vid 1968 års riksdag behandlades några motioner rörande det
studiesociala stödet till vuxenstuderande. Bl. a. yrkades att korrespondensstuderande
som bevistade korrespondensinstitutens preparandkurser
skulle erhålla samma studiesociala stöd som elever vid de statliga
vuxenskolorna erhöll i samband med de muntliga undervisningsperioderna.
Andra lagutskottet erinrade om att det stöd som då utgick till de
studerande vid de statliga vuxenskolorna utgjordes, förutom av resekostnadsersättning,
av studiebidrag under kurstiderna och att det i studiehjälpsreglementet
uppställda kravet, att kurstiden skulle vara minst åtta
veckor för att studiebidrag skulle utgå, inte gällde i dessa fall. Motionerna
avslogs av riksdagen på hemställan av andra lagutskottet (2LU 1968:19),
som inte fann det motiverat att under den pågående utbyggnaden av
vuxenutbildningen besluta om ytterligare studiesociala åtgärder för de
vuxenstuderande.

I motioner vid 1970 års riksdag behandlades bestämmelsen att en
studerande skall ha fyllt 18 år för att inbegripas under vuxenutbildningen.
Motionerna syftade till att bestämmelsen skulle avskaffas för
korrespondensstuderande så att också yngre elever skulle kunna komma i
åtnjutande av studiestöd. Andra lagutskottet (2LU 1970:50) framhöll att
korrespondensundervisning endast hade marginell betydelse för ungdomsutbildningen
och att det inte var lämpligt att ge stöd till den aktuella

SfU 1972:39

elevgruppen via vuxenutbildningen. Frågan om studiestöd till dessa elever
borde i stället avgöras enligt de principer som gällde för samhällets stöd
till ungdomsskolan. Utskottet avstyrkte därför motionerna, som avslogs
av riksdagen.

Riksdagen har i år beslutat godta vissa av Kungl. Majit framlagda
förslag angående ändring av formerna för det studiesociala stödet (prop.
1972:27, SfU 1972:20). Dessa innebär till en början att äldre studerande
vid studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet förs över till
studiemedelssystemet. Reformen är avsedd att åstadkomma större
likformighet i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadium
studierna bedrivs. Vidare skall man införa ett enhetligt studiekreditsystem,
vilket innebär att yngre studerande inom studiehjälpssystemet
kommer att erhålla studiekredit i form av återbetalningspliktiga studiemedel.
Reformerna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1973.

För närvarande pågår visst utredningsarbete rörande vuxenutbildningen.
Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) utreder bl. a. studiefinansieringen
inom vuxenutbildningen och har i oktober 1971 lagt fram en
promemoria, Vuxna Utbildning Studiefinansiering (SOU 1971:80), som
är en debattskrift avsedd som underlag för vidare diskussioner. 1
direktiven för utredningen (U 1969:51) har departementschefen bl. a.
uttalat att de studiesociala åtgärderna på vuxenutbildningsområdet kan
komma att verka styrande på utbildningssystemet i dess helhet, att
avvägningen mellan ungdoms- och vuxenutbildning liksom fördelningen
på heltids- och deltidsstudier sålunda påverkas av åtgärdernas utformning
och att de olika systemen bör bedömas också med hänsyn till sådana
effekter. Kommittén har enligt bemyndigande den 25.2.1972 erhållit
vissa tilläggsdirektiv, som bl. a. innebär att kommittén bör beakta
erfarenheterna från det arbete som bedrivs av kommittén för försöksverksamhet
med vuxenutbildning (FÖVUX).

Remissyttrandena

Ingen av de remissinstanser som yttrat sig över motionen 1972:457
tillstyrker motionsyrkandet. Flera av dem uttalar emellertid att förpraktikanternas
ekonomiska situation ofta är otillfredsställande. Detta gäller
inte bara de i motionen omnämnda blivande förskollärarna utan också
andra grupper, som måste fullgöra viss praktik för att vinna inträde vid
avsedd utbildningslinje, t. ex. de som ämnar bli arbetsterapeuter, barnsköterskor
och fritidspedagoger. Kommunförbundet och Landstingsförbundet
påpekar att kommunala bidrag utgår till vissa förpraktikanter.
Så utgår t. ex. till praktikanter vid de kommunala barnstugorna bidrag
med 250-400 kr. i månaden.

UKÄ framhåller att sådan praktik som avses i motionen inte är att
betrakta som ett led i utbildningen utan som ett allmänt behörighetskrav,
avsett att garantera att de studerande har ett visst mått av arbetslivserfarenhet
inom områden av betydelse för de tillämnade studierna. Från
denna utgångspunkt är det enligt UKÄ rimligt att arbetsgivaren svarar för
skälig ersättning för det arbete som utförs under praktiktiden.

SfU 1972:39

CSN, SÖ och UKÄ avstyrker motionsförslaget bl. a. av den anledningen
att många som gått igenom förpraktik inte blir antagna till den
avsedda utbildningen. Om rätt till studiestöd skulle medges även
förpraktikanter skulle det, framhåller man, leda till en i många fall
orimlig skuldsättning för dem som måste avstå från fortsatta studier.

CSN och Kommunförbundet föreslår som en lösning av förpraktikanternas
ekonomiska problem att praktiken integreras i studiegången och
fullgörs under den tid eleven är inskriven vid läroanstalten. SÖ, som
också understryker sambandet mellan förpraktik och utbildning, påpekar
att en översyn av förskollärarutbildningens studieplan pågår och anser att
resultatet av denna översyn, som har samband med 1968 års barnstugeutrednings
arbete, bör föreligga innan man tar ställning till motionärernas
förslag såvitt angår blivande förskollärare.

Utskottet

Studiesociala förmåner utgår enligt två olika system beroende på
vilken skolform den studerande tillhör. Till elever vid gymnasier och
därmed jämförbara läroanstalter utgår studiehjälp, medan studerande vid
eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel. Inom studiehjälpssystemet
skiljer man mellan äldre och yngre elever. Gränsen går vid 19 år.
Studiehjälpen för yngre elever omfattar studiebidrag jämte tillägg och
studielån. Till äldre elever utgår förhöjt studiebidrag och studielån.
Studiemedlen är indexreglerade och utgår per år med 140 % av
basbeloppet. Dessutom kan barntillägg utgå. Av studiemedlen utgör
1 750 kr. studiebidrag medan återstoden skall betalas tillbaka med
indexreglerade avgifter. Studiemedel kan — i motsats till studiebidrag
enligt studiehjälpsreglementet — utgå även för deltidsstudier under
förutsättning att studierna bedrivs på minst halvtid. I sådana fall uppgår
studiemedlen till hälften av beloppet för heltidsstuderande.

I motionen 1972:457 behandlas frågan om studiestöd till s. k.
förpraktikanter. Med nuvarande bestämmelser utgår studiehjälp under
sådan praktiktjänstgöring, som ingår i kursplanen för viss utbildning, men
däremot inte under sådan praktiktjänstgöring som fullgörs innan studierna
påbörjas, oavsett om praktiken är obligatorisk eller ej. Motionärerna
framhåller att förpraktikanternas ekonomiska situation ofta är
besvärlig. Särskilt nämns blivande förskollärare som måste ha praktik från
bl. a. barnstuga. Motionärerna föreslår att den som fullgör obligatorisk
praktik som ett led i sin utbildning skall få rätt till studielån.

Ingen av de fem remissinstanser som yttrat sig över motionen
tillstyrker denna, även om flera av dem medger att förpraktikanternas
ekonomiska situation ofta är otillfredsställande. UKÄ framhåller att
sådan praktik som avses i motionen inte är att betrakta som ett led i
utbildningen utan som ett allmänt behörighetskrav, avsett att garantera
att de studerande har ett visst mått av arbetslivserfarenhet inom områden
av betydelse för de tillämnade studierna. CSN understryker också den

SfU 1972:39

principiella skillnaden mellan praktik, som ingår i en viss kursplan, och
sådan praktik som åsyftas i motionen. Från flera remissinstanser anförs
som skäl för avstyrkande av motionsförslaget att många av dem som gått
igenom förpraktik inte blir antagna till den avsedda utbildningen och att
dessa skulle åsamkas en i många fall orimlig skuldsättning om de hade
rätt till studielån. CSN och Kommunförbundet föreslår som en lösning av
förpraktikanternas ekonomiska problem att praktiken integreras i studiegången
och fullgörs under den tid eleven är inskriven vid läroanstalt.

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de sålunda redovisade
synpunkterna från remissorganen och avstyrker med hänvisning härtill
bifall till motionen 1972:457.

I motionen 1972:980 framställs ett yrkande om studiesocialt stöd till
den som genom självstudier och praktik utbildar sig för hunduppfödning.

Ett huvudvillkor för att studiestöd skall kunna utgå vid viss utbildning
är att denna är statlig, statsunderstödd eller ställd under statlig tillsyn. De
i motionen angivna studierna är inte av den beskaffenhet att de kan
jämställas med sådan utbildning som berättigar till studiestöd. Inte heller
uppfyller den angivna formen av praktik de krav på anknytning till en
viss utbildningsgång med fastställda kursplaner och möjligheter till
kontroll vilka uppställs som förutsättning för rätt till studiestöd. På
grund härav avstyrker utskottet motionen 1972:980.

Vuxenutbildning förekommer i flera olika former. Det finns kommunal
vuxenutbildning, statliga skolor för vuxna, studiecirkelverksamhet
inom studieförbunden, arbetsmarknadsutbildning, folkhögskolor, enskilda
korrespondensinstitut, utbildning inom löntagarorganisationer
m. m.

Motionen 1972:659 tar upp frågan om studiestöd vid korrespondensstudier.
Motionärerna erinrar om att studiestöd för sådana studier endast
kan utgå till den som bedriver studierna på heltid. De anser det
otillfredsställande att deltidsstuderande inte kan erhålla studiestöd och
begär utredning av frågan om studiestöd till denna kategori studerande.

Korrespondensundervisning förekommer dels vid statens skolor för
vuxna i Norrköping och Härnösand, dels vid de enskilda korrespondensinstituten.
Undervisningen vid de statliga skolorna är i allmänhet en
kombination av brevskolstudier och undervisning vid resp. skola, s. k.
varvad utbildning. Vid norrköpingsskolan meddelas emellertid också
undervisning, som äger rum i princip enbart i form av brevskolstudier.
Även vid denna undervisning ges emellertid viss undervisning på
skolorten. Studierna vid korrespondensinstituten — i detta sammanhang
är det framför allt Hermods som är av intresse — sker mestadels i form av
brevstudier men det förekommer i viss utsträckning muntlig undervisning
i form av s. k. preparandkurser.

Studiestöd för korrespondensstudier utgår efter grunder som är i
huvudsak desamma för studier vid de statliga skolorna som för studier vid
korrespondensinstitut med examens- och prövningsrätt, dvs. i praktiken
endast Hermods. Studiestöd i form av studiehjälp utgår under förutsätt -

SfU 1972:39

ning att eleven bedriver studier i viss omfattning. För att den studerande
skall få studiebidrag eller förhöjt studiebidrag krävs att han är heltidsstuderande,
vilket innebär att han deltar i ett kursprogram, vars
omfattning bestäms enligt vissa fastställda normer. Studielån kan dock
utgå även för deltidsstudier. Studiehjälpen utgår i princip för fyra
månader under hösttermin och fem månader under vårtermin. Studerande,
som deltar i preparandkurs vid Hermods, kan få studiehjälp under
kurstiden, även om han under den termin kursen äger rum inte bedriver
studier i sådan omfattning att han uppfyller kraven för heltidsstudier.
Som villkor för studiehjälp gäller emellertid i sådana fall att det kan
förutsättas att eleven kommer att delta i kurser som tillsammans sträcker
sig över en tid av minst åtta veckor. Utöver den normala studiehjälpen
kan studerande vid de statliga skolorna i Norrköping och Härnösand få
ersättning för kostnader för resa till och från skolorten i samband med
undervisning vid skolan. Sådan reseersättning kan däremot inte utgå till
den som deltar i preparandkurser vid Hermods.

Förutsättningarna för korrespondensstudier har förbättrats betydligt
under de senaste åren, dels genom utbyggnaden av de statliga skolorna i
Norrköping och Härnösand, dels genom ökade möjligheter för de
studerande vid enskilda korrespondensinstitut att erhålla statligt studiestöd.
Det är visserligen riktigt, som motionärerna framhåller, att
korrespondensstuderande i vissa avseenden är sämre ställda än andra
grupper. De har sålunda inte rätt att få studiebidrag för deltidsstudier,
medan deltidsstuderande inom studiemedelssystemet har möjlighet att få
studiemedel, en möjlighet som dock införts helt nyligen. Det bör
emellertid uppmärksammas att det inte bara är de korrespondensstuderande
som saknar rätt att erhålla studiebidrag för deltidsstudier utan
att detta gäller också andra studerande, som får studiestöd i form av
studiehjälp. Möjligheten att ta studielån står för övrigt öppen även för de
deltidsstuderande. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
riksdagen i år antagit ett förslag som innebär att äldre studerande vid
studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet den 1 juli 1973 skall
överföras till studiemedelssystemet. Genom denna reform, som är avsedd
att åstadkomma större likformighet i studiesocialt avseende för vuxna
oavsett på vilket stadium studierna bedrivs, torde motionärernas krav i
huvudsak komma att bli tillgodosedda.

Frågan om studiefinansieringen inom vuxenutbildningen utreds för
närvarande av SVUX. I direktiven för utredningen (U 1969:51) har
departementschefen bl. a. uttalat att de studiesociala åtgärderna på
vuxenutbildningsområdet kan komma att verka styrande på
utbildningssystemet i dess helhet och påverka avvägningen mellan
ungdoms- och vuxenutbildning liksom fördelningen mellan heltids- och
deltidsstudier.

Med det sagda avstyrker utskottet bifall jämväl till motionen
1972:659.

SfU 1972:39

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår

1. motionen 1972:457,

2. motionen 1972:659,

3. motionen 1972:980.

Stockholm den 14 november 1972
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herr Fredriksson (s), fröken Sandell (s), herrar Ringaby (m),
Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Persson i
Stockholm (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar
Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp), herrar
Signell (s), Lindström (s) och Andersson i Ljung (m).

Reservation

av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo (fp),
fröken Pehrsson (c), herr Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp)
och herr Andersson i Ljung (m), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med
”Förutsättningarna för” och slutar med ”motionen 1972:659” bort ha
följande lydelse:

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har förutsättningarna
för korrespondensstudier förbättrats under de senaste åren. I vissa
avseenden är emellertid korrespondensstuderande alltjämt sämre ställda
än andra grupper. Det gäller framför allt dem som bedriver sina studier på
deltid. De har visserligen möjlighet att erhålla studielån men kan i princip
inte få studiebidrag resp. förhöjt studiebidrag, medan däremot deltidsstuderande
inom studiemedelssystemet har möjlighet att få studiemedel.
Utskottet anser det särskilt otillfredsställande att denna begränsning av
rätten till studiehjälp drabbar dem som studerar per korrespondens. Det
finns bland dessa många som bedriver sina studier under stora uppoffringar
och som är värda allt stöd från samhällets sida. Det är enligt utskottets
mening angeläget att undersöka olika möjligheter att utvidga det
studiesociala stödet till de korrespondensstuderande. Det bör därvid
övervägas om man skall utarbeta en annan konstruktion av studiestöd för
denna kategori än den som gäller inom studiehjälpssystemet. Man bör
också beakta möjligheterna att ge stöd till dessa studerande i form av
statliga bidrag till en del av den studerandes kurskostnader. Även andra
möjligheter att förbättra de studiesociala villkoren vid korrespondensstudier
bör övervägas.

SfU 1972:39

dels att utskottet under punkten 2. bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1972:659 hos Kungl.
Maj:t anhåller om skyndsam utredning och förslag angående
frågan om studiestöd till korrespondensstuderande som inte
nu kommer i åtnjutande av studiebidrag jämte tillägg eller
förhöjt studiebidrag.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1833 S Stockholm 1972