Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 34 år 1972

SfU 1972: 34

Nr 34

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om
ändrade regler för återbetalning av studiemedel m. m.

Motionen

I motionen 1972: 979 av herr Molin m. fl. (fp) hemställs bl. a. att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till innevarande års riksdag
angående sjukförsäkringsvillkoren för studerande.

Motionen behandlas i detta betänkande endast i vad den avser nyss
redovisade yrkande. Det andra yrkandet i motionen behandlar utskottet
i annat sammanhang.

Gällande bestämmelser

Studiemedelsförordningen

Studerande vid universitet och högskolor och andra postgymnasiala
utbildningslinjer är berättigade till studiemedel enligt bestämmelserna i
studiemedelsförordningen (1964: 401, ändrad senast 1972: 182). Studiemedel
utgår efter särskild ansökan hos den lokala studiemedelsnämnden
och beviljas som regel för två terminer i sänder. Respektive terminsbelopp
kan vanligen kvitteras ut vid terminens början. Nyinskriven studerande
erhåller studiemedel utan någon föregående prövning av hans
lämplighet för studierna. Till annan studerande utgår studiemedel endast
om det med hänsyn till de resultat som han uppnått måste anses sannolikt
att han kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid studiemeritprövningen
skall skälig hänsyn tas till förhållanden av personlig
natur, som kan antas ha inverkat på studieresultaten, t. ex. sjukdom
och barnsbörd.

Studiemedel utgår till heltidsstuderande och till sådan deltidsstuderande
som bedriver studierna på minst halvtid och som på grund av förvärvsarbete,
vård av egna barn eller av andra särskilda skäl ej kan bedriva
studier på heltid. Studiemedlen utgör per termin för heltidsstuderande
70 % och för deltidsstuderande 35 % av basbeloppet. För studerande
med minderårigt barn utgår dessutom barntillägg med 12,5 % av
basbeloppet. Har den studerande eller, om han är gift, hans make inkomst
eller förmögenhet reduceras studiemedlen enligt särskilda regler.
Av studiemedlen utgör viss del ett icke återbetalningspliktigt bidrag.
Detta utgör per termin för heltidsstuderande 875 kr. och för deltidsstuderande
440 kr. Resten av studiemedlen skall återbetalas enligt särskilda
bestämmelser.

1 Riksdagen 1972.11 sami. Nr 34

SfU 1972: 34

Lagen om allmän försäkring

Enligt lagen om allmän försäkring är alla — således även studerande
— som har en viss årsinkomst av förvärvsarbete obligatoriskt sjukpenningförsäkrade
för dels en grundsjukpenning, dels en tilläggssjukpenning
som beror av inkomstens storlek. Därjämte är gift försäkrad samt
ensamstående försäkrad med hemmavarande barn under 16 år obligatoriskt
försäkrad för grundsjukpenning. En studerande som inte alls eller
endast i ringa utsträckning ägnar sig åt förvärvsarbete kan teckna
frivillig sjukpenningförsäkring eller försäkra sig för sjukpenningtillägg
till den obligatoriska sjukpenning, vartill han eller hon är berättigad.
Enligt den obligatoriska sjukpenningförsäkringen utgår grundsjukpenning
med 6 kr. per dag, medan tilläggssjukpenningens storlek varierar
mellan 1 och 46 kr. per dag. Försäkrade i de vanligaste inkomstlägena
kompenseras för ca 80 % av inkomstbortfallet. Sjukpenning på grund
av den frivilliga försäkringen utgör lägst 6 och högst 15 kr. per dag.
Sjukpenningtillägg och sjukpenning enligt den obligatoriska försäkringen
får tillsammans utgöra högst 15 kr. per dag. Karenstiden för den frivilliga
försäkringen för studerande är 18 dagar. Frivillig försäkring kan meddelas
individuellt eller kollektivt. Individuell försäkring kan emellertid
i regel endast tecknas av den som har god hälsa och inte fyllt 55 år.
Vid s. k. kollektivt inträde i den frivilliga försäkringen lämnas dispens
från ålders- och hälsovillkoren. Sjukpenning eller sjukpenningtillägg på
grund av frivillig försäkring utgår inte vid havandeskap utan endast vid
sjukdom.

Kvinnlig försäkrad, som är inskriven hos allmän försäkringskassa
eller skulle ha varit inskriven om hon fyllt 16 år, har enligt lagen om
allmän försäkring vid barnsbörd rätt till moder skap spenning, som uppgår
till 1 080 kr. Vid flerbörd tillkommer 540 kr. för varje barn utöver
ett.

Om en kvinnlig försäkrad i anledning av barnsbörd avhåller sig
från förvärvsarbete, har hon enligt 3 kap. 13 § lagen om allmän försäkring
rätt till tilläggssjukpenning, även om sjukdom inte föreligger.
En förutsättning är dock att hon omedelbart före nedkomsten eller den
beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit placerad
i sjukpenningklass nr 3 eller högre, dvs. haft minst 2 600 kr. i
arbetsinkomst, eller skulle ha varit placerad i sådan sjukpenningklass,
om hon fyllt 16 år. Tilläggssjukpenning utgår tidigast fr. o. m. den
sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Sjukpenningen
utgår endast för dag då kvinnan avhåller sig från förvärvsarbete,
dock högst 180 dagar. Om kvinnan under denna tid utför förvärvsarbete
mer än trettio dagar upphör rätten till fortsatt sjukpenning.
Fr. o. m. den trettionde dagen efter förlossningsdagen utgår tilläggssjukpenning
i anledning av barnsbörd endast under förutsättning att
kvinnan har eller på grund av sjukdom är förhindrad att ha barnet i
sin vård. Barntillägg utgår ej till sjukpenning vid barnsbörd.

SfU 1972: 34

Tidigare riksdagsbehandling

Frivillig försäkring för tilläggssjukpenning vid barnsbörd i vissa fall

I samband med att riktlinjerna för den nuvarande moderskapsförsäkringen
drogs upp undersökte socialförsäkringsutredningen (SOU
1954: 4) möjligheten att låta den frivilliga sjukpenningförsäkringen utfalla
även i samband med barnsbörd. Tanken avvisades av utredningen
och sedermera av riksdagen (2 LU 1954: 32) med hänsyn till de stora
avgiftshöjningar en sådan ordning skulle medföra och med hänvisning
till att anslutningen till den frivilliga försäkringen av dem som endast
var intresserade av sjukförmånerna skulle hämmas.

I anslutning till proposition nr 90 med förslag till lag om allmän
försäkring m. m. till 1962 års riksdag väcktes motioner med förslag
att sjukpenningtillägg på grund av frivillig försäkring skulle kunna utgå
i viss utsträckning i samband med barnsbörd samt att statsbidrag till
försäkringskassornas utgifter i dylika fall skulle utgå med 50 procent
av utgifterna. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 27 motionerna med hänvisning bl. a. till att det varken
från principiella eller statsfinansiella synpunkter var motiverat att för
finansieringen av en frivillig försäkring anlita statsmedel i sådan omfattning
som motionärerna förordat.

Vid envar av 1965—1970 års riksdagar hade riksdagen i anledning
av motioner att ta ställning till frågan om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd. Samtliga dessa år avslogs motionerna under hänvisning
till 1962 års beslut (2LU 1965: 71, 1966:11, 1967: 6, 1968: 20, 1969: 5
och 1970: 5).

Sjukförsäkring för studerande

I motioner, som väcktes i anslutning till prop. 1967: 48 med förslag
om ökat statligt stöd till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
vid högre utbildningsanstalter, yrkades bl. a. att riksdagen måtte i princip
besluta att studerande vid postgymnasiala läroanstalter skulle omfattas
av obligatorisk sjukförsäkring. Andra lagutskottet, som behandlade
motionerna i sitt utlåtande 1967: 48, ansåg sig inte kunna tillstyrka
förslagen om ett principbeslut. Därvid framhöll utskottet bl. a. att frågans
ändamålsenliga lösning syntes bättre betjänt av att det i propositionen
förutskickade utredningsarbetet fick ske i så fria former som
möjligt. Utskottet förklarade sig emellertid dela motionärernas uppfattning
att det var angeläget att frågan om trygghet vid sjukdom för
studerande vid de högre utbildningsanstalterna snarast fick en tillfredsställande
lösning. Riksdagen anslöt sig till utlåtandet.

lf Riksdagen 1972.11 sami. Nr 34

SfU 1972: 34

1968 års riksdag behandlade motioner med yrkanden om utredning
av frågan om någon form av havandeskapsersättning för studerande.
På hemställan av andra lagutskottet (2LU 1968: 22) avslogs motionerna
med hänvisning till det utredningsarbete, som sedan 1967 pågick inom
riksrevisionsverket.

Med liknande motivering avslog 1970 års riksdag en motion om rätt
för studerande diabetiker till frivillig sjukpenningförsäkring (2LU
1970: 39).

Vid 1971 års riksdag väcktes en motion med i huvudsak samma innebörd
som den nu behandlade. I sitt av riksdagen godkända betänkande
nr 43 avstyrkte socialförsäkringsutskottet motionen med hänvisning till
att riksrevisionsverket nyligen färdigställt en promemoria med överväganden
och förslag angående sjukförsäkring för studerande.

Utredningsförslag

Frågan om utvidgat sjukförsäkringsskydd för studerande aktualiserades
under förarbetet till ovannämnda prop. 1967: 48. En arbetsgrupp
inom dåvarande ecklesiastikdepartementet föreslog i en promemoria den
22.9.1966 (stencil E 1966: 14) att studerande som villkor för att få studiemedel
skulle sjukpenningförsäkra sig för högsta möjliga dagsersättningsbelopp
enligt den gällande frivilliga studerandeförsäkringen. Detta
innebar en sjukpenning av 15 kr. per dag och en karenstid av 18 dagar.
Vidare borde det enligt förslaget finnas möjlighet att teckna försäkring
för ytterligare 5 kr. per dag. Under den följande remissbehandlingen
tillstyrkte de flesta remissinstanserna i princip arbetsgruppens förslag
men vissa invändningar restes mot förslagets utformning. Arbetsgruppens
förslag ledde inte till lagstiftning.

Riksrevisionsverket

I juni 1967 fick riksrevisionsverket Kungl. Maj:ts uppdrag att i samråd
med centrala studiehjälpsnämnden (CSN), riksförsäkringsverket och dåvarande
medicinalstyrelsen utreda de frågor som är förbundna med en
utvidgning av sjukförsäkringsskyddet för studerande. Inom riksrevisionsverket
upprättades sedermera en den 29.10.1971 dagtecknad promemoria
”Sjukförsäkring för studerande” med förslag i ämnet. Promemorian jämte
samrådsmyndighetemas yttranden över den har den 8.2.1972 överlämnats
till Kungl. Maj:t.

Riksrevisionsverkets förslag innebär i huvudsak följande. Alla studerande
som uppbär studiemedel enligt studiemedelsförordningen föreslås
bli obligatoriskt sjukpenningförsäkrade. Anslutningen till sjukförsäkringen
skall ske kollektivt genom CSN. Genom en sådan anslutningsform ges

SfU 1972: 34

också möjlighet för studerande med diabetes att komma i åtnjutande av
försäkringsskyddet. Studerande som inte uppbär studiemedel skall frivilligt
kunna ansluta sig till försäkringen, om han studerar vid läroanstalt
som omfattas av studiemedelsförordningen. Sjukpenningen föreslås bli
25 kr. om dagen för studerande med fulla heltidsstudiemedel och 13 kr.
om dagen för den som har studiemedel i mindre omfattning. Karenstiden
bör enligt förslaget vara sju dagar. Det beräknas att premien med denna
karenstid och ett statsbidrag på 20 % av försäkringskostnaderna kommer
att uppgå till 35 kr. resp. 19 kr. per termin beroende på om sjukpenningen
är 25 kr. eller 13 kr. I fråga om sjukpenning till studerande vid havandeskap
avger verket inte något förslag. I promemorian hänvisas i
detta avseende — under uttalande att frågan får lösas i ett större sammanhang
— till familjepolitiska kommitténs arbete.

Familjepolitiska kommittén

Familjepolitiska kommittén, som haft i uppdrag att utreda frågan
om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna, har i maj 1972 avlämnat
sitt slutbetänkande ”Familjestöd” (SOU 1972: 34). I betänkandet
behandlas bl. a. kontantstödet i samband med barnsbörd. Kommittén
förslår att moderskapsförsäkringen såvitt angår kontantförmånerna
omvandlas till en föräldraförsäkring. Föräldrarna skall själva få
bestämma vem av dem som skall stanna hemma och sköta barnet. Det
huvudsakliga stödet, föräldrapenningen, är tänkt att ge ett grundläggande
försörjningsstöd åt alla som väntar eller nyligen fått barn, oberoende
av deras tidigare yrkesverksamhet, således även studerande. Föräldrapenningen
— som ersätter nuvarande moderskapspenning och tilläggssjukpenning
vid barnsbörd — skall alltid utgå med minst 20 kr. per dag
till den av föräldrarna som stannar hemma för att ta vård om barnet.
Om den förälder som stannar hemma har rätt till högre sjukpenning
än 20 kr. per dag skall föräldrapenning utgå med sjukpenningens belopp.
Ersättningstiden förlängs från 180 dagar till 240 dagar. Det lagstadgade
anställningsskyddet föreslås utsträckt till att omfatta också
fadern och till att gälla i åtta månader. Fadern får dessutom möjlighet
att vara hemma högst tio dagar i samband med barnets födelse. Under
dessa tio dagar kan alltså föräldrapenning utgå till båda föräldrarna
samtidigt.

I fråga om föräldrapenning som överstiger garantinivån, dvs. 20 kr.
om dagen, menar kommittén att man, liksom för tilläggssjukpenningen
inom den nuvarande moderskapsförsäkringen, bör kräva att föräldern
under viss tid före nedkomsten varit placerad i viss lägsta sjukpenningklass.
Den nuvarande kvalifikationstiden, 270 dagar, bör emellertid
enligt kommittén sänkas till 180 dagar. Kommittén föreslår, med
hänsyn till att den föreslagna garantinivån på 20 kr. motsvarar en sjukpenningklass
mellan de nuvarande sjukpenningklasserna nr 10 och 11,

SfU 1972: 34

att det för föräldrapenning som överstiger garantinivån bör fordras att
vederbörande varit placerad i lägst klass 11 under minst 180 dagar
före nedkomsten. Kommittén påpekar (s. 255) att vissa grupper som
nyligen trätt ut i förvärvslivet, t. ex. från att ha varit studerande, även
med den nya regeln kan hamna utanför kretsen av dem som är berättigade
till föräldrapenning över garantinivån. Häremot framhåller
kommittén emellertid att införandet av garantinivån medför en kraftig
förstärkning av grundskyddet även för dessa grupper.

Sjukpenningutredningen

Den år 1970 tillsatta sjukpenningutredningen har i september 1972
avlämnat sitt betänkande ”Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet
m. m.” (SOU 1972: 60). Utredningen, som enligt direktiven haft
att utreda de tekniska förutsättningarna för att inordna sjukpenning vid
sjukdom och yrkesskada samt vissa andra förmåner i beskattningssystemet,
har funnit att sådana förutsättningar finns. Utredningen anser
att skatteplikten bör omfatta bl. a. sjukpenning enligt AFL men
föreslår att sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga
sjukpenningförsäkringen för hemmamakar och studerande undantas
från beskattning. Utredningen erinrar i detta sammahang (s. 109) om
att sjukpenningförsäkringen är uppbyggd på inkomstbortfallsprincipen
men att denna princip inte ligger till grund för hemmamakeförsäkringen
och den frivilliga försäkringen.

Utredningens förslag innebär att sjukpenningen anknyts direkt till
den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan användning av
sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses liksom f. n. den beräknade
framtida inkomsten av förvärvsarbete. Utredningen föreslår en höjning
av den nedre inkomstgränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
från 1 800 kr. till 4 500 kr., dvs. samma inkomstgräns som
gäller för skyldighet att avlämna allmän självdeklaration.

I fråga om studerande föreslår utredningen bl. a. en höjning av det
belopp, för vilket frivillig sjukpenning resp. sjukpenningtillägg kan
tecknas av hemmamakar och studerande, så att de totala sjukpenningförmånerna
kommer att uppgå till högst 20 kr. skattefritt per dag.

Slutligen kan påpekas att utredningen, för den händelse föräldrapenning
enligt familjepolitiska kommitténs förslag införs, anser att
denna förmån bör beskattas och att den föreslagna garantinivån därvid
bör uppräknas från 20 till 30 kr. per dag.

Utskottet

Enligt den obligatoriska sjukpenningförsäkringen utgår grundsjukpenning
med sex kr. om dagen till den som har en årsinkomst av minst
1 800 kr. och tilläggssjukpenning med ett belopp som varierar mellan
1 och 46 kr. om dagen till den som har en inkomst av minst 2 600 kr.

SfU 1972: 34

om året. För denna försäkring gäller inte någon karenstid. Därjämte
är gift försäkrad och ensamstående med hemmavarande barn under 16
år obligatoriskt försäkrad för grundsjukpenning enligt den s. k. hemmamakeförsäkringen.
Studerande som saknar inkomst av förvärvsarbete
och därför inte får någon sjukpenning från den obligatoriska försäkringen
kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring. Likaså kan en studerande
med små inkomster frivilligt försäkra sig för sjukpenningtillägg
utöver den obligatoriska sjukpenning som han är berättigad till. Högsta
försäkringsbelopp enligt den frivilliga försäkringen är 15 kr. om dagen
och karenstiden är 18 dagar.

Kvinnlig försäkrad, som är bosatt i Sverige, får vid barnsbörd moderskapspenning
med normalt 1 080 kr. Dessutom har hon, under den tid
hon avhåller sig från förvärvsarbete i anledning av bamsbörden, rätt till
tilläggssjukpenning under högst 180 dagar om hon under de nio månaderna
närmast före nedkomsten haft en viss lägsta arbetsinkomst. Ersättning
på grund av den frivilliga försäkringen utgår inte vid barnsbörd.

I motionen framhålls att det från både rättvise- och trygghetsssynpunkt
är otillfredsställande att den som lever på studiemedel inte kan
få sjukpenning från den obligatoriska försäkringen. Motionärerna erinrar
om att frågor som sammanhänger med utvidgning av sjukförsäkringsskyddet
för studerande varit föremål för utredning under flera år
och framhåller det angelägna i att dessa frågor får en snar lösning. Motionärerna
tar också upp frågan om sjukpenning till kvinnliga studerande
vid havandeskap och påpekar att de flesta kvinnliga studerande f. n.
inte kan få tilläggssjukpenning vid barnsbörd. Motionärerna förklarar
sig förutsätta att denna fråga kommer att tas upp i anslutning till att
riksdagen föreläggs förslag till lösning av sjukförsäkringsvillkoren för
studerande.

Vid förra årets riksdag behandlades en motion med i huvudsak samma
innebörd som den förevarande. På hemställan av socialförsäkringsutskottet
(SfU 1971: 43) avslog riksdagen motionen med hänvisning till
en av riksrevisionsverket nyligen färdigställd promemoria, ”Sjukförsäkring
för studerande”. Denna promemoria jämte yttranden av vissa samrådsmyndigheter
har i februari 1972 överlämnats till Kungl. Maj:t och
har därefter remissbehandlats. Enligt riksrevisionsverkets förslag skall
alla studerande som uppbär studiemedel bli obligatoriskt sjukpenningförsäkrade
medan studerande, som inte uppbär studiemedel men studerar
vid läroanstalt som omfattas av studiemedelsförordningen, skall
få möjlighet att frivilligt ansluta sig till försäkringen. Sjukpenningen
föreslås bli 25 resp. 13 kr. om dagen beroende på i vilken omfattning
den studerande uppbär studiemedel. Karenstiden skall enligt förslaget
vara sju dagar och premien beräknas till 35 resp. 19 kr. per termin. I
fråga om sjukpenning till studerande vid havandeskap hänvisar verket,
utan att avge något eget förslag, till familjepolitiska kommitténs arbete.

SfU 1972: 34

Familjepolitiska kommittén har i maj 1972 avlämnat sitt slutbetänkande
”Familjestöd” (SOU 1972: 34), i vilket man föreslår att nuvarande
moderskapspenning och tilläggssjukpenning vid barnsbörd ersätts
av en föräldrapenning, som skall kunna utgå till såväl fadern som modem.
Föräldrapenning skall enligt förslaget alltid utgå med minst 20 kr.
om dagen under högst 240 dagar till den av föräldrarna som stannar
hemma för att ta vård om barnet. Om den hemmavarande föräldern
har rätt till högre sjukpenning än 20 kr. skall föräldrapenning utgå med
samma belopp som sjukpenningen under förutsättning att föräldern
varit placerad i lägst sjukpenningklass 11 under minst 180 dagar före
barnets födelse. Kommitténs förslag har remissbehandlats och är f. n.
föremål för överväganden i socialdepartementet.

Den år 1970 tillsatta sjukpenningutredningen har i sitt i september
1972 avlämnade betänkande ”Beskattade förmåner vid sjukdom och
arbetslöshet m. m.” (SOU 1972: 60) föreslagit att bl. a. sjukpenning
enligt AFL skall beskattas. Enligt utredningens förslag, som f. n. remissbehandlas,
skall dock sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och
den frivilliga sjukpenningförsäkringen för hemmamakar och studerande
undantas från beskattning. Utredningen föreslår vidare en förbättring
av den frivilliga försäkringen, så att de sammanlagda sjukpenningförmånerna
kommer att uppgå till högst 20 kr. skattefritt per dag.

I likhet med motionärerna anser utskottet angeläget att frågan om
sjukförsäkring för studerande, vilken varit föremål för utredning under
ett flertal år, får en snar lösning. Utskottet anser emellertid att man
bör avvakta den vidare behandlingen av de redovisade utredningsförslagen,
vilka alla — om de genomförs — kommer att medföra förbättringar
av sjukförsäkringsvillkoren för studerande. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionsyrkandet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionen 1972: 979, i vad den behandlas i
detta betänkande.

Stockholm den 7 november 1972
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan* (c),
Lundberg (s), Jonsson i Mora* (fp), fröken Sandell (s), herrar Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik
(s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Olsson i Stockholm*
(vpk), fröken Bergström (fp), herrar Signell (s) och Andersson i Ljung
(m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SfU 1972: 34

Reservation

av herr Jonsson i Mora (fp) och fröken Bergström (fp), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med
”1 likhet” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Redan

1967 erhöll riksrevisionsverket Kungl. Maj:ts uppdrag att utreda
frågan om sjukförsäkringsvillkoren för studerande. Verket har först
i februari 1972 redovisat resultatet av sin utredning genom att till Kungl.
Maj:t överlämna promemorian ”Sjukförsäkring för studerande”. Denna
har ännu inte lett till att riksdagen förelagts förslag i ämnet. Det är
som motionärerna framhåller ytterst angeläget att frågan om de studerandes
sjukförsäkringsskydd äntligen ges en tillfredsställande lösning.
Enligt utskottets mening har denna fråga inte sådant samband med de
förslag som framlagts av familjepolitiska kommittén och sjukpenningutredningen
att man bör eftersträva en samtidig lösning av frågorna
utan förslag rörande de studerandes sjukförsäkringsvillkor bör kunna
framläggas separat. Med hänsyn till att tiden nu är så framskriden att
en begäran härom inte, som motionärerna hemställt, kan effektueras under
innevarande år, vill utskottet på det sättet tillstyrka motionen att utskottet
begär att förslag i frågan snarast föreläggs riksdagen, så att nya
regler kan träda i kraft den 1 juli 1973.
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1972: 969, i vad den
behandlas i detta betänkande, begär att Kungl. Maj:t snarast
framlägger förslag angående sjukförsäkringsvillkoren för studerande.

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1972 720051