Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 20 år 1972

SfU 1972:20

Nr 20

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition 1972: 27 angående studiesocialt stöd jämte motioner.
Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 1 (bilaga 10, punkterna H 2
och IV: 5) beräknat medel för nedannämnda ändamål, har Kungl. Maj:t
i propositionen 1972: 27 under åberopande av statsrådsprotokollet över
utbildningsärenden för den 3 mars 1972 föreslagit riksdagen att

A. antaga följande vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402),

2) lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag,

B. för budgetåret 1972/73 anvisa

1) under åttonde huvudtiteln till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag
av 573 000 000 kr.,

2) under Statens utlåningsfonder till Allmänna studielånefonden ett
investeringsanslag av 113 000 000 kr.

I propositionen läggs fram förslag på det studiesociala området, vilka
främst tar sikte på studerande i familjer med lägre inkomster och på
vuxna studerande.

Det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen föreslås bli samordnat
med det statliga bostadstillägget. Samma månadsbelopp bör enligt propositionen
utgå under läsåret, dvs. högst 75 kr. Dessutom föreslås samma
reduktionsregler mot inkomst gälla som för bostadstilläggen, vilket
innebär att det maximala bidraget börjar reduceras vid en taxerad föräldrainkomst
på 21 000 kr. per år i familj där eleven inte har syskon,
vid 27 000, 32 000, 37 000 och 41 000 kr. per år i familj där eleven har
1, 2, 3 resp. 4 syskon.

Det behovsprövade tillägget föreslås bli höjt från högst 75 kr. till
högst 90 kr. i månaden.

Resetillägget föreslås bli höjt så att 65, 85,' 110 och 130 kr. i månaden
utgår till elever som bor minst 6, 15, 25 resp. 35 km. från studieorten.

Samtliga dessa åtgärder föreslås bli genomförda den 1 juli 1972.

För att åstadkomma större likformighet i studiesocialt avseende för
vuxna oavsett på vilket stadium studierna bedrivs föreslås att äldre studerande
vid studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet förs över
till studiemedelssystemet. Detta gäller bl. a. s. k. äldre elever i gymnasieskolan,
kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Dessutom före -

1 Riksdagen 1972. 11 sami. Nr 20

SfU 1972: 20

slås ett enhetligt studiekreditsystem, vilket innebär att yngre studerande
inom studiehjälpssystemet erhåller sin studiekredit i form av återbetalningspliktiga
studiemedel. Dessa sistnämnda reformer föreslås träda i
kraft den 1 juli 1973.

Kostnadsökningen för de föreslagna åtgärderna beräknas till ca 13
milj. kr. på driftbudgeten och ca 7 milj. kr. på kapitalbudgeten för
budgetåret 1972/73. Det begärda anslaget till studielånefonden har
beräknats så att studielån till yngre elever skall kunna utgå vid en högre
föräldrainkomst än hittills.

Författningsförslagen är av följande lydelse.

1) Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsreglcmentet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 2, 5, 12—16, 19, 32 och 33 §§ studiehjälpsreglementet
(1964: 402)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Studiehjälpen handhaves av centrala studiehjälpsnämnden, skolstyrelserna,
läroanstalternas rektorer och de övriga organ som Konungen
bestämmer.

Om rätt för annan kommunal
nämnd än skolstyrelsen att besluta
om studiehjälp finns bestämmelser
i 32 §.

5 §

Studiehjälp utgår från och med Studiehjälp utgår, om ej annat

kvartalet efter det, under vilket följer av andra stycket eller av

den studerande fyllt sexton år. 16 §, från och med kvartalet efter

det, under vilket den studerande
fyllt sexton år.

Tillägg till studiebidrag må dock Inkomstprövat tillägg utgår från

i enlighet med vad därom stadgas och med kvartalet efter det, under

i 16 § utgå även före den i första vilket den studerande fyllt sjutton

stycket angivna tidpunkten. år.

12 §

Till studiebidrag utgår i n- Till studiebidrag utgår i n komstprövat

tillägg, så- komstprövat tillägg, såframt
den studerandes och hans framt den studerandes och hans

föräldrars sammanlagda beskatt- föräldrars sammanlagda taxerade

ningsbara inkomst vid senaste inkomst vid senaste taxering till

taxering till statlig inkomstskatt statlig inkomstskatt ej överstiger

ej överstiger tjugotusen kronor. tjugosextusen kronor.

1 Omtryckt 1970: 267.

SfU 1972: 20

Nuvarande lydelse

Överstiger den studerandes och
hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
femtiotusen kronor,
skall en femtedel av det överskjutande
beloppet, avrundat till närmaste
lägre fulla hundratal kronor,
jämställas med beskattningsbar
inkomst.

Är den studerande gift, skall vid
tillämpningen av första och andra
styckena makens inkomst och förmögenhet
beaktas i stället för föräldrarnas.

Inkomstprövat tillägg utgår med
följande belopp.

Beskattningsbar inkomst, kronor	Belopp i kronor per månad
0— 8 000	75
8 100—12 000	50
12 100—20 000	25

Ha den studerandes föräldrar
vårdnaden om annat barn än den
studerande och har detta barn icke

Föreslagen lydelse

Ha föräldrarna vårdnaden om
annat barn än den studerande eller
äro föräldrarna pliktiga att till
fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag
till sådant annat barn, kan
inkomstprövat tillägg utgå till studerande
som ej är gift, även om
den studerandes och hans föräldrars
sammanlagda taxerade inkomst
överstiger tjugosextusen
kronor. Detta gäller dock endast
om det andra barnet ej uppnått sådan
ålder att jämlikt 5 § andra
stycket inkomstprövat tillägg kan
utgå till barnet eller att barnet bedriver
studier vid läroanstalt eller
utbildningslinje som avses i 1 §
och är i sådan ålder att studiehjälp
kan utgå enligt bestämmelserna
för studerande som avses i 4 §
första stycket.

Är den studerande gift, skall vid
tillämpningen av första — tredje
styckena makens inkomst och förmögenhet
beaktas i stället för föräldrarnas.

För inkomstprövat tillägg gäller
utöver 12 § de bestämmelser som
Konungen meddelar.

SfU 1972: 20

Nuvarande lydelse

fyllt sexton år, eller äro föräldrarna
pliktiga att till fullgörande av
lagstadgad underhållsskyldighet utgiva
underhållsbidrag till sådant
barn, utgår inkomstprövat tillägg
med tjugofem kronor högre belopp
i månaden än som anges i
uppställningen. Detta gäller dock
ej om den studerande är gift.

Har den studerandes, hans makes
eller hans föräldrars inkomst
väsentligt minskat i förhållande till
vad som framgår av den senaste
taxeringen, må rätten till inkomstprövat
tillägg bedömas med hänsyn
till en beräknad beskattningsbar
inkomst för det år, under vilket
studiehjälpen skall utgå.

Är den studerande berättigad
till inkomstprövat tillägg med
högsta beloppet enligt uppställningen
i 13 § första stycket och
föreligger synnerligen stort behov
av ytterligare studiehjälp, må han
erhålla behovsprövat tilllägg
med högst sjuttiofem kronor
i månaden.

Föreslagen lydelse

Har den studerandes, hans makes
eller hans föräldrars inkomst
väsentligt minskat i förhållande till
vad som framgår av den senaste
taxeringen, må rätten till inkomstprövat
tillägg bedömas med hänsyn
till en beräknad taxerad inkomst
för det år, under vilket studiehjälpen
skall utgå.

Till studiebidrag utgår b ehovsprövat
tillägg under
villkor dels att den studerandes
och hans föräldrars sammanlagda
taxerade inkomst vid senaste taxering
till statlig inkomstskatt ej
överstiger tjuguettusen kronor,
dels att den studerande har ett
synnerligen stort behov av studiehjälp
utöver vad han erhållit i studiebidrag
jämte annat tillägg.

Överstiger den studerandes och
hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
femtiotusen kronor,
skall en femtedel av det överskjutande
beloppet, avrundat till
närmaste lägre fulla hundratal
kronor, jämställas med taxerad
inkomst.

Är den studerande gift, skall
vid tillämpningen av första och
andra styckena makens inkomst
och förmögenhet beaktas i stället
för föräldrarnas.

Bestämmelsen i 14 § äger motsvarande
tillämpning på behovsprövat
tillägg.

Behovsprövat tillägg utgår med
högst nittio kronor i månaden.

SfU 1972: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §2

Studerande, som ej uppnått så- Studerande, som ej uppnått så dan

ålder att jämlikt 5 § första dan ålder att jämlikt 5 § första
stycket studiehjälp må utgå, äger stycket studiehjälp må utgå, äger

likväl åtnjuta tilläggsförmåner en- likväl åtnjuta tilläggsförmåner enligt
10—15 §§. ligt 10. 11 och 15 §§.

19 §

Till studerande vid statliga gym- Till studerande vid skolenhet

nasiala skolor för vuxna utgår med statlig vuxenutbildning utgår

resekostnadsersättning för resa till resekostnadsersättning för resa till

och från studieorten efter grunder och från studieorten efter grunder

som fastställas av Konungen. som fastställas av Konungen.

32 §3

Beslut om studiehjälp meddelas, Om ej annat följer av andra,

där ej annat följer av andra, tredje tredje eller fjärde stycket eller av

eller fjärde stycket, av skolstyrel- beslut enligt femte stycket, med sen,

om läroanstalten står under delas beslut om studiehjälp av

dess förvaltning, och eljest av skolstyrelsen i fråga om studeran rektor.

de vid läroanstalt under styrelsens

förvaltning och av rektor i fråga
om studerande vid annan läroanstalt.

Beslut om behovsprövat tillägg till studiebidrag så ock beslut om studielån
eller om studiehjälp för studier utom riket meddelas av centrala
studiehjälpsnämnden.

Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 3 § äger
rätt till studiehjälp prövas av centrala studiehjälpsnämnden. Har nämnden
tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiehjälp eller rätt till
studiemedel enligt 5 § studiemedelsförordningen (1964: 401), skall han,
när han senare ånyo ansöker om studiehjälp, anses äga rätt till studiehjälp
enligt 3 § utan ny prövning av nämnden, om han fortfarande är
bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är uppfyllt prövas i ärende om
behovsprövat tillägg till studiebidrag eller studielån av centrala studiehjälpsnämnden
och i ärende om annan studiehjälp av skolstyrelsen eller
rektor.

Fråga som avses i 29 § prövas av centrala studiehjälpsnämnden.

Kommunfullmäktige må föreskriva,
att beslut om studiebidrag,
inackorderingstillägg, resetillägg
eller inkomstprövat tillägg till studerande
vid läroanstalt under skolstyrelsens
förvaltning skall meddelas
av annan kommunal nämnd än
skolstyrelsen.

■ Senaste lydelse 1970: 1027.

3 Senaste lydelse 1971: 267.

SfU 1972: 20

Föreslagen lydelse
33 §

Nuvarande lydelse

Talan mot beslut av skolstyrelse
eller rektor i ärende enligt detta
reglemente föres genom besvär hos
centrala studiehjälpsnämnden.

Skolstyrelses eller rektors beslut
länder till omedelbar efterrättelse.

Talan mot beslut av skolstyrelse,
annan kommunal nämnd eller
rektor i ärende enligt detta reglemente
föres genom besvär hos
centrala studiehjälpsnämnden.

Skolstyrelses, annan kommunal
nämnds eller rektors beslut länder
till omedelbar efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

2) Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1964: 400)
om förlängt barnbidrag

Härigenom förordnas, att 4 § förordningen (1964: 400) om förlängt
barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §

Förlängt barnbidrag utgår, utan
föregående ansökan, efter beslut
av skolstyrelsen, om skolan står
under dess förvaltning, och eljest
av rektor.

Talan mot beslut av skolstyrelse
eller rektor fores genom besvär
hos centrala studiehjälpsnämnden.

Föreslagen lydelse

Förlängt barnbidrag utgår utan
föregående ansökan.

Om ej annat följer av beslut
enligt tredje stycket, meddelas beslut
om förlängt barnbidrag av
skolstyrelsen i fråga om elev vid
skola under styrelsens förvaltning
och av rektor i fråga om elev vid
annan skola.

Kommunfullmäktige må föreskriva,
att beslut om förlängt barnbidrag
till elev vid skola under
skolstyrelsens förvaltning skall
meddelas av annan kommunal
nämnd än skolstyrelsen.

Talan mot beslut av skolstyrelse,
annan kommunal nämnd eller
rektor föres genom besvär hos
centrala studiehjälpsnämnden.

Över nämndens beslut må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

SfU 1972: 20

Motionerna

A. I anledning av propositionen väckta motioner

1)1 motionen 1972: 1535 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) hemställs
att alla studerande över 16 år oberoende av skolform överförs till
studiemedelssystemet och att studiemedlen blir lika för alla så att heleller
deltidsstudier och försörjningsförpliktelser gentemot barn görs till
enda variabler;

2) I motionen 1972: 1536 av fru Söder m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär sådan ändring i studiehjälpsreglementet
att en tiondel av den del av den studerandes och hans föräldrars sammanlagda
förmögenhet som överstiger 50 000 kr. jämställs med taxerad
inkomst vid beräkning av inkomst- och behovsprövat tillägg;

3) I motionen 1972: 1537 av herrar Wijkman (m) och Carlshamre
(m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär dels att avskrivningsregler
motsvarande dem som gäller enligt 24 § andra stycket studiehjälpsreglementet
införs i studiemedelsförordningen i samband med
att aviserat förslag om nya bestämmelser föreläggs nästa års riksdag,
dels att förslag skyndsamt framläggs om förbättrat studiestöd till studerande
inom studiemedelssystemet, omfattande bl. a. höjning av studiemedlens
totalbelopp, översyn av reglerna för återbetalning och i övrigt
förslag till förbättringar för studerandefamiljer med barn.

B. Vid riksdagens början väckta motioner

4) I motionen 1972: 459 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Rask
(s) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att reglerna för
erhållande av studielån ändras på så sätt att föräldrarnas inkomst och
förmögenhet ej får den reducerande effekt som gäller för närvarande;

5) I motionen 1972: 975 av herr Larsson i Umeå m. fl. (fp) hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag om införande av
ett sådant system att studerande som åtnjuter studiebidrag och erhåller
studielån får dessa utbetalade månadsvis i förskott och jämnt fördelade
under de månader som studierna pågår;

6) I motionen 1972: 978 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och
Josefson i Arrie (c) hemställs »att riksdagen beslutar att behovsprövat
tillägg jämlikt studiehjälpsreglementet skall utgå om förmögenheten ej
är beskattningsbar».

Utskottets yttrande

Inledning

I propositionen framläggs vissa förslag på det studiesociala området.
Åtgärderna tar i första hand sikte på att förbättra studiestödet för yngre
studerande i familjer med lägre inkomster och för vuxenstuderande.

SfU 1972: 20 8

De nuvarande studiesociala förmånerna utgår enligt två olika system
beroende på vilken skolform den studerande tillhör. Till elever vid gymnasier,
fackskolor, yrkesskolor och därmed jämförbara läroanstalter
utgår studiehjälp enligt bestämmelser i studiehjälpsreglementet, medan
elever vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel enligt bestämmelser
i studiemedelsförordningen. Inom studiehjälpssystemet skiljer
man mellan äldre och yngre elever, varvid till den senare gruppen
räknas elev som fyller högst 19 år under det kanlederår då läsåret börjar.
Studiehjälpen omfattar — förutom behovsprövat studielån om i
regel högst 6 500 kr. per läsår — för yngre elever studiebidrag om 100
kr. i månaden jämte bl. a. inkomstprövade och behovsprövade tillägg
samt resetillägg. Till äldre studerande utgår förhöjt studiebidrag om 175
kr. i månaden.

Förslagen i propositionen berör i första hand studiehjälpssystemet.
Det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen föreslås sålunda bli samordnat
med det statliga bostadstillägget. Vidare föreslås höjning av det
behovsprövade tillägget från högst 75 kr. till högst 90 kr. i månaden
och av de månatliga resetillägg som nu utgår till elever som bor minst
6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten från 60, 80, 100 resp. 120 kr. till
65, 85, 110 resp. 130 kr. Äldre studerande vid studievägar som nu tillhör
studiehjälpssystemet skall enligt förslaget föras över till studiemedelssystemet.
Dessutom föreslås ett enhetligt studiekreditsystem, innebärande
att yngre studerande inom studiehjälpssystemet skall erhålla sin studiekredit
i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

Utskottet, som i allt väsentligt anser sig kunna biträda förslagen i
propositionen, kommer i det följande att ta upp i huvudsak sådana frågor
som aktualiserats i de med anledning av propositionen väckta motionerna
och i vissa motioner väckta vid riksdagens början.

Studiehjälp m. m.

Inkomstprövat tillägg till studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet
utgår till studerande som tillsammans med sina föräldrar har en till statlig
inkomstskatt beskattningsbar inkomst om högst 20 000 kr. Tilläggets
storlek utgör 25, 50 eller 75 kr. i månaden, beroende på inkomstens
storlek. Med beskattningsbar inkomst jämställs 1/5 av behållen förmögenhet
över 50000 kr. Är den studerande gift, skall makens inkomst
och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

Genom beslut av 1971 års riksdag omkonstruerades de statliga bostadstilläggen
till ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden
för varje barn oberoende av familjens bostadsstandard. Samtidigt höjdes
åldersgränsen för bostadstilläggen från 16 till 17 år. I en till detta års
riksdag avlämnad proposition (1972: 34), som tillstyrkts av socialutskottet
i dess betänkande 1972: 11 har föreslagits att inkomstprövningen för
bostadstillägg till barnfamiljer fr. o. m. den 1 januari 1973 skall grundas

SfU 1972: 20

på föräldrarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst i stället för
som nu på den till sådan skatt beskattningsbara inkomsten.

Enligt förslaget i propositionen bör det inkomstprövade tillägget samordnas
med de statliga bostadstilläggen. Detta innebär att tillägget skall
utgå med nuvarande maximibelopp, 75 kr., t. o. m. en taxerad inkomst
av 21 000 kr. för att vid stigande inkomst successivt reduceras. Även
antalet syskon under 17 års ålder skall i regel kunna påverka tilläggets
storlek. Med taxerad inkomst skall jämställas 1/5 av behållen förmögenhet
över 50 000 kr. Även storleken av det behovsprövade tillägget

— vilket i propositionen föreslås höjt från högst 75 kr. till högst 90 kr.

— skall enligt förslaget påverkas av egen samt föräldrars eller makes
inkomst. Därvid skall vad nyss sagts om behållen förmögenhet äga motsvarande
tillämpning.

Motionärerna i motionen 1972: 1536 anser att man bör begränsa förmögenhetens
betydelse när det gäller att fastställa storleken av inkomstprövade
och behovsprövade tillägg. De framhåller att andra behovsprövade
sociala bidrag tidigare haft samma konstruktion som de statliga
bostadsbidragen men att man i fråga om dem begränsat kapitaldelens
betydelse till 10 %. De anser en motsvarande begränsning motiverad
när det gäller de inkomst- och behovsprövade tilläggen och hänvisar
därvid till att förmögenheten i många fall inte lämnar någon avkastning.

Även motionen 1972: 978 syftar till att begränsa förmögenhetens betydelse
när det gäller att fastställa förutsättningarna för behovsprövat
tillägg. Motionärerna anser att man vid behovsprövningen inte skall ta
hänsyn till förmögenhet som ej är beskattningsbar. De åsyftar i första
hand kapital som är bundet i fastighet och framhåller att många jordbrukare,
som har en ekonomisk trygghet i sin fastighet, lever i förhållandevis
små omständigheter med begränsade möjligheter att bekosta
barnens studier.

Vad motionärerna i motionen 1972: 1536 åsyftar vid sin jämförelse
med andra sociala bidrag torde vara de hustrutillägg och kommunala
bostadstillägg som utgår som komplement till folkpensioner. Sådana
tillägg minskas med hälften av den pensionsberättigades årsinkomst i
vad den överstiger för gift 1 500 kr. och för annan 2 000 kr. Enligt 5 §
lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension skall förmögenhet beaktas på det sättet att man till inkomsten
lägger — förutom den beräknade avkastningen av hela förmögenheten
— 10 % av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för
gift 40 000 kr. och för annan 50 000 kr.

De statliga bostadstilläggen är avsedda som stöd till barnfamiljerna.
Eftersom också studiehjälpssystemet är inriktat på stöd åt familjer med
barn, är det enligt utskottets mening lämpligt att — som föreslås i propositionen
— anknyta bestämmelserna om inkomst- och behovsprövning

SfU 1972: 20

vid studiehjälp till vad som gäller i fråga om de statliga bostadstilläggen.
Det ter sig betydligt mindre befogat att i detta sammanhang göra jämförelser
med de regler som gäller tillägg till folkpension.

Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen avslagit motioner som syftat
till uppmjukning av förmögenhetsfaktorns betydelse för studiehjälpen.
Med anledning av motioner i denna riktning uttalade andra lagutskottet
vid 1969 års riksdag (2LU 1969: 38) bl. a. att de resurser, som kunde
finnas för ett ökat studiesocialt stöd på det gymnasiala stadiet, inte i
första hand borde användas till en förbättring av förmånerna för familjer
med förmögenhet.

Utskottet, som anser det naturligt att familjeförmögenheten tillmäts
viss betydelse vid prövningen av förutsättningarna för studiehjälp, finner
inte skäl föreslå riksdagen att frångå sin tidigare inställning i denna
fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna 1972: 978 och 1972: 1536.

Inom studiehjälpssystemet är, som tidigare nämnts, eleverna uppdelade
i två kategorier, yngre elever och äldre elever. De äldre eleverna
erhåller förhöjt studiebidrag. Detta bidrag beviljas och utbetalas av skolstyrelsen
eller rektor. Studielåneansökningar däremot handläggs av centrala
studiehjälpsnämnden och låneutbetalningen sker genom postbanken.
Detta medför i många fall en dubblering av både ansökningsförfarandet
och handläggningen av ansökningarna.

I propositionen föreslås att äldre elever inom gymnasieskolan och
andra gymnasiala skolor skall överföras till studiemedelssystemet. Syftet
härmed är att åstadkomma administrativa förenklingar och större likformighet
i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadium
deras studier bedrivs. Propositionen innehåller även förslag om att yngre
studerande inom studiehjälpssystemet skall erhålla sin studiekredit i
form av återbetalningspliktiga studiemedel.

I motionen 1972: 1535 yrkas att alla studerande över 16 år, oavsett
skolform, skall överföras till studiemedelssystemet. Som framgår av det
föregående är ett av huvudsyftena med propositionen att förbättra studiestödet
till yngre studerande i familjer med lägre inkomster. Såvitt
utskottet kan bedöma skulle ett bifall till motionerna kunna få motsatt
effekt. Med de förslag som framläggs i propositionen kommer yngre,
mindre bemedlade elever att kunna erhålla icke återbetalningspliktiga
studiebidrag jämte tillägg med cirka 400 kr. per månad. En överföring
av samtliga studerande över 16 år till studiemedelssystemet skulle visserligen
innebära att dessa för egen del kunde få studiemedel med f. n. i
regel högst 9 660 kr. per läsår. Härav utgör emellertid endast 1 750 kr.
återbetalningsfritt bidrag, medan återstoden är ett lån, som visserligen
löper utan ränta, men som skall återbetalas i fast penningvärde. Utskottet
finner det angeläget att yngre elever så långt möjligt kan undvika
att skuldsätta sig. Härtill kommer att den studielämplighetsbedömning
som nu förekommer och enligt utskottets mening knappast kan und -

SfU 1972: 20

varas inom studiemedelssystemet inte utan ett avsevärt administrativt
merarbete kan utvidgas att avse även alla de elever som nu omfattas av
studiehjälpssystemet. På grund av det anförda och då en överföring av
alla elever som fyllt 16 år från studiehjälps- till studiemedelssystemet
kan väntas medföra mycket betydande kostnadsökningar för staten avstyrker
utskottet bifall till motionen 1972: 1535 i förevarande del.

Motionen 1972:459 syftar till en utvidgning av möjligheterna för
yngre elever att erhålla studielån.

Principerna för centrala studiehjälpsnämndens prövning av ansökningar
om lån till yngre, ogifta elever utan försörjningsplikt mot barn
är i huvudsak följande. Det högsta belopp som kan utgå per läsår är
4 000 kr. Detta belopp reduceras dels med elevens studiebidrag och inkomstprövade
tillägg, dels med viss del av hans eventuella inkomster
och förmögenhet och dels med 30 % av föräldrarnas till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomst i vad den överstiger 6 000 kr. Till föräldrarnas
inkomst läggs 2/5 av deras förmögenhet över 41 400 kr. Vid
reduktionen på grund av föräldrarnas inkomst minskas denna med 3 000
kr. för varje syskon under 20 år. Om det föreligger särskilda skäl kan
hänsyn tas också till äldre syskon. Om eleven är inackorderad höjs låneramen
med 900 kr. per läsår. Dock gäller även i sådana fall att det maximala
lånebeloppet är 4000 kr.

Motionärerna anser att de yngre elevernas lånemöjligheter i alltför
hög grad är beroende av föräldarnas ekonomi och att reglerna inte
medger tillräcklig hänsyn till vilka möjligheter föräldrarna i realiteten
har att hjälpa sina studerande barn. Motionärerna hemställer därför
att reglerna ändras på sådant sätt att föräldrarnas inkomst och förmögenhet
inte får den reducerande effekt som de för närvarande har.

I propositionen framläggs vissa förslag som kommer att göra det lättare
för de yngre eleverna att erhålla studielån. Vid medelsberäkningen
har man utgått från att det s. k. fribeloppet för föräldrarnas inkomst
skall höjas till 21 000 kr. i taxerad inkomst och att låneramen för inackorderade
elever skall höjas med 500 kr.

Motioner med samma syfte som den förevarande har under åren
1967—1971 avslagits av riksdagen med hänvisning bl. a. till att det i
fråga om yngre elever är berättigat med en viss återhållsamhet vid långivningen.
Utskottet har tidigare understrukit angelägenheten av att
studerande i den ålder det här är frågan om så långt möjligt undviker
att skuldsätta sig. De har inte heller samma behov av lån som äldre studerande,
bl. a. därför att de har betydligt större möjligheter att få sina
utgifter täckta på annat sätt. De kan få studiebidrag, inkomst- och behovsprövade
tillägg, rese- och inackorderingstillägg. I propositionen läggs
fram förslag, som medför förbättrade möjligheter till bidrag för de
yngre eleverna och som i motsvarande mån kommer att minska deras
behov av lån. Även i fråga om lånemöjligheterna föreslås förbättringar,

SfU 1972: 20 12

bl. a. sådana sorn gäller betydelsen av föräldrarnas ekonomi och som
innebär att motionärernas krav får anses bli tillgodosedda.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionen 1972: 459.

I motionen 1972: 975 yrkas införande av sådana regler att studiebidrag
och studielån utbetalas månadsvis i förskott och jämnt fördelat under
de månader studierna pågår.

Enligt 23 § studiehjälpskungörelsen får av studielån, som avser läsår,
högst halva beloppet utbetalas under första terminen. Vid kurs som
löper över årsskifte får som regel högst hälften av lånet uttas före årsskiftet.
I andra fall får hela lånebeloppet lyftas i början av studierna.
Studielån utbetalas av postverket efter skriftlig rekvisition av låntagaren,
som skall lämna skuldförbindelse på lånet. Lån utbetalas som regel till
låntagaren. Om denne är omyndig skall dock förmyndaren på skuldförbindelsen
lämna samtycke inte bara till upptagande av lånet utan
också till att den omyndige själv får lyfta lånet.

Annan studiehjälp än studielån skall utbetalas minst en gång per termin
eller kurs. Vid kurs som löper över årsskifte får studiehjälpen
inte utbetalas vid mindre än två tillfällen. Utbetalning sker till den studerande
om denne är myndig och annars till föräldrarna.

Vid 1969 års riksdag behandlade andra lagutskottet motioner som syftade
till att studielån enligt studiehjälpsreglementet skulle kunna utbetalas
månadsvis (2LU 1969: 38). Utskottet framhöll då bl. a. att de studerande
i början av en studieperiod ofta måste disponera en förhållandevis
stor del av lånemedlen för inköp av studielitteratur och för andra
utgifter som inte är månatliga samt att förslaget om månadsutbetalning
uppenbarligen skulle medföra administrativt merarbete och ökade kostnader.
Utskottet anförde vidare att det — med hänsyn till möjligheterna
att hos olika kreditinrättningar få förskott på beviljade eller förväntade
studielån — var tvivelaktigt om motionärernas förslag skulle leda till
åsyftat resultat. Utskottet underströk i fråga om myndiga studerande
att man inte kunde behandla elever på det gymnasiala stadiet efter
strängare regler än studerande som uppbar studiemedel. Beträffande
omyndiga elever uttalade utskottet att dåvarande praxis, som innebar
att studielån utbetalades direkt till låntagaren även utan uttryckligt bemyndigande
från förmyndaren, kunde förutsättas bli ändrad. Härigenom
skulle motionernas syfte i viss mån tillgodoses, eftersom förmyndaren
då skulle få möjlighet att reglera utbetalningen av lånebeloppen. På
utskottets hemställan avslogs motionerna.

En av centrala studiehjälpsnämnden och Svenska kommunförbundet
tillsatt arbetsgrupp påbörjade hösten 1971 en utredning angående utbetalning
av studiehjälp. Arbetet har främst varit inriktat på att komma
till rätta med de förseningar av utbetalningarna som uppstått på många
håll och har lett till att anvisningar utfärdats till skolstyrelser m. fl. för
att påskynda utbetalningarna. Överväganden pågår för att åstadkomma

SfU 1972: 20

ytterligare rationaliseringar av utbetalningsrutinerna, bl. a. med hjälp
av ADB. Däremot är det efter vad utskottet inhämtat inte aktuellt att
vidta sådana åtgärder att studiehjälp skall utbetalas månadsvis.

Utskottet finner sig i allt väsentligt kunna instämma med vad andra
lagutskottet anförde i frågan vid 1969 års riksdag. På grund härav och
då utbetalning av studiehjälp i enlighet med vad motionärerna föreslagit
för många studerande skulle innebära en försämring avstyrker utskottet
motionen 1972: 975.

Studiemedel

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel
enligt bestämmelserna i studiemedelsförordningen. Studiemedel består
av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Studiemedlen är
indexreglerade och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom den
allmänna försäkringen (f. n. 9 660 kr.). Har den studerande vårdnaden
om barn under 16 år, kan dessutom utgå barntillägg med 25 % av basbeloppet
(f. n. 1 725 kr. per barn och år). Föreligger synnerliga skäl,
kan extra studiemedel utgå. Av studiemedlen utgör normalt 1 750 kr.
studiebidrag medan återstoden skall återbetalas med indexreglerade avgifter
under i regel 20—25 år.

Studiemedlen är inkomstprövade och reduceras med hänsyn till den
studerandes och hans makes inkomst och förmögenhet över vissa fria
bottenbelopp. För annan än nyinskriven studerande sker även en prövning
med hänsyn till uppnådda studieresultat. Om inte särskilda skäl
föreligger, utgår studiemedel under högst sexton terminer och längst
t. o. m. den termin, då den studerande fyller 45 år.

I motionen 1972: 1535 yrkas att studiemedlen skall utgå med i princip
samma belopp för alla studerande. Enligt motionärernas mening bör endast
försörjningsplikt mot barn eller den omständigheten att studierna
bedrivs på hel- eller halvtid kunna påverka storleken av utgående studiemedel.
Motionärerna i motionen 1972: 1537 framhåller att studiehjälpsreglementet
(24 § andra stycket) ger låntagare, vars betalningsförmåga
på grund av sjukdom eller av annan jämförlig orsak är varaktigt nedsatt,
möjlighet att erhålla befrielse helt eller delvis från honom åvilande
betalningsskyldighet. Motionärerna yrkar att Kungl. Maj:t till 1973 års
riksdag framlägger förslag till bestämmelse av motsvarande innebörd
inom studiemedelssystemet. De hemställer också om översyn av återbetalningsreglerna
och om förslag till förbättrat studiestöd inom detta
system omfattande bl. a. en höjning av studiemedlens totala belopp och
förbättringar för studerande familjer med barn.

Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna 1972: 1535 och
1972: 1537 är för närvarande föremål för överväganden i skilda sammanhang.
1968 års studiemedelsutredning har i november 1971 lagt
fram ett betänkande (SOU 1971: 87) angående reformer inom studie -

SfU 1972: 20

medelssystemet. I betänkandet föreslås en höjning av maximibeloppet
från nuvarande 70 % till 75 % av basbeloppet per termin. Vidare föreslås
höjning av den s. k. fribeloppsgränsen vid prövning gentemot makes
inkomst och ändrade regler för rätt till barntillägg. Frågan om samhällets
ekonomiska stöd till barnfamiljer i allmänhet utreds av familjepolitiska
kommittén, som beräknas slutföra sitt arbete under innevarande år.
Studiemedelsutredningens förslag kommer att behandlas i samband med
familjepolitiska kommitténs slutbetänkande.

I fråga om återbetalningsreglerna vill utskottet erinra om att dessa
är så utformade att studiemedelstagare aldrig behöver betala tillbaka
mer än ett belopp motsvarande kapitalbeloppet jämte 60 % av den vid
varje tidpunkt gällande normalräntan för lån från statens utlåningsfonder.
Med nuvarande normalränta om 6,75 % utgör jämförelseräntan
endast 4,05 %. I genomsnitt har den under tiden 1965—1971 varit
3,69 %. Detta måste enligt utskottets mening betecknas som en fördelaktig
»räntesats» med hänsyn inte minst till att det för erhållande av
studiemedel inte krävs att studiemedelstagaren ställer någon säkerhet.
— Frågor som rör återbetalningssystemet, bl. a. jämförelseräntans storlek,
är för närvarande föremål för överväganden av studiemedelsutredningen,
vars slutbetänkande väntas tidigt i höst.

Vad därefter angår yrkandet i motionen 1972: 1537 om rätt till befrielse
i vissa fall från skyldighet att betala tillbaka studiemedel vill utskottet
upplysa att studiemedelsutredningen, enligt vad utskottet erfarit,
i sitt slutbetänkande kommer att föreslå införandet av en bestämmelse
av den art motionärerna förordat. Motionen kommer således i den delen
att bli tillgodosedd.

Enligt direktiven för studiemedelsutredningen (U 1969: 48) har denna
inte att behandla de grundläggande principerna för studiemedelssystemet.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang erinra om det arbete som
pågår inom kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX), som utreder
studiefinansieringen inom vuxenutbildningen och som i oktober 1971
lagt fram en promemoria, Vuxna Utbildning Studiefinansiering (SOU
1971: 80). I direktiven för utredningen (U 1969: 51) har departementschefen
bl. a. uttalat att de studiesociala åtgärderna på vuxenutbildningsområdet
kan komma att verka styrande på utbildningssystemet i dess
helhet, att avvägningen mellan ungdoms- och vuxenutbildning liksom
fördelningen på heltids- och deltidsstudier sålunda påverkas av åtgärdernas
utformning och att de olika systemen bör bedömas också med
hänsyn till sådana effekter. Bl. a. mot bakgrund av detta utredningsarbete
finner utskottet sig inte kunna biträda de förslag till mera vittgående
förändringar av studiemedelssystemet som föreslås i motionen
1972: 1535.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motionen 1972: 1535
även i förevarande del och till motionen 1972: 1537.

SfU 1972: 20

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits
till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.
Vid sin granskning av propositionens förslag till författningstext har
utskottet funnit att en hänvisning i 12 § fjärde stycket studiehjälpsreglementet
till första — tredje styckena i samma paragraf lämpligen bör
avse första och tredje styckena. Vidare föreslår utskottet en korrigering
i paragrafens andra stycke.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

A. beträffande ändringar i studiehjälpsreglementet
att riksdagen — med anledning av propositionen 1972: 27 i
förevarande del och med avslag på motionerna 1972: 978 och
1972: 1536 — antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402) med den
ändringen att 12 § erhåller följande som utskottets förslag betecknade
lydelse:

12 §

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

Till studiebidrag utgår inkomstprövat tillägg, såframt den
studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid
senaste taxering till statlig inkomstskatt ej överstiger tjugosextusenkronor.

Ha föräldrarna vårdnaden om
annat barn än den studerande eller
äro föräldrarna pliktiga att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag
till sådant annat barn, kan inkomstprövat
tillägg utgå till studerande
som ej är gift, även om den
studerandes och hans föräldrars
sammanlagda taxerade inkomst
överstiger tjugosextusen kronor.
Detta gäller dock endast om det
andra barnet ej uppnått sådan ålder
att jämlikt 5 § andra stycket
inkomstprövat tillägg kan utgå till
barnet eller att barnet bedriver
studier vid läroanstalt eller utbildningslinje
som avses i 1 § och är

Ha föräldrarna vårdnaden om
annat barn än den studerande eller
äro föräldrarna pliktiga att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag
till sådant annat barn, kan inkomstprövat
tillägg utgå till studerande
som ej är gift, även om den
studerandes och hans föräldrars
sammanlagda taxerade inkomst
överstiger tjugosextusen kronor.
Detta gäller dock endast om det
andra barnet ej uppnått sådan ålder
att jämlikt 5 § andra stycket
inkomstprövat tillägg kan utgå till
barnet eller om barnet bedriver
studier vid läroanstalt eller utbildningslinje
som avses i 1 § och är

SfU 1972: 20

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

i sådan ålder att studiehjälp kan i sådan ålder att studiehjälp kan

utgå enligt bestämmelserna för utgå enligt bestämmelserna för

studerande som avses i 4 § första studerande som avses i 4 § första

stycket. stycket.

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
femtiotusen kronor, skall en femtedel av det överskjutande beloppet,
avrundat till närmaste lägre fulla hundratal kronor, jämställas

med taxerad inkomst.

Är den studerande gift, skall vid Är den studerande gift, skall vid
tillämpningen av första — tredje tillämpningen av första och tredje

styckena makens inkomst och för- styckena makens inkomst och förmögenhet
beaktas i stället för för- mogenhet beaktas i stället för föräldrarnas.
äldrarnas.

B. beträffande förlängt barnbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i förevarande del
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag;

C. beträffande förutsättningarna för erhållande av studielån
att riksdagen avslår motionen 1972: 459;

D. beträffande utbetalning av studiebidrag och studielån
att riksdagen avslår motionen 1972: 975;

E. beträffande överföring av vissa elever från studiehjälps- till
studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till propositionen i förevarande del
och med avslag på motionen 1972: 1535 i motsvarande del godtar
de i propositionen uppdragna riktlinjerna för överföring av
äldre elever till studiemedelssystemet och för studiekredit till
yngre elever;

F. beträffande rätten till studiemedel m. m.
att riksdagen avslår

1) motionen 1972: 1535 i motsvarande del,

2) motionen 1972: 1537 i motsvarande del;

G. beträffande befrielse från skyldighet att återbetala studiemedel att

riksdagen avslår motionen 1972: 1537 i motsvarande del;

H. beträffande anslagens storlek

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen framlagda
förslag för budgetåret 1972/73 anvisar

1) under åttonde huvudtiteln till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag
av 573 000 000 kr.,

SfU 1972: 20

2) under Statens utlåningsfonder till Allmänna studielånefonden
ett investeringsanslag av 113 000 000 kr.

Stockholm den 21 april 1972
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herr Fredriksson (s), fröken Sandell (s), herrar Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Persson i
Stockholm (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar
Marcusson* (s), Björck i Nässjö (m), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson
i Nybro (c), fröken Bergström* (fp) och herr Lindström (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

A beträffande ändringar i studiehjälpsreglementet

1) av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo
(fp), fröken Pehrsson (c), herrar Björck i Nässjö (m), Andersson i Nybro
(c) och fröken Bergström (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med
»Vad motionärerna» och slutar på s. 10 med »och 1972: 1536» bort ha
följande lydelse:

»Enligt utskottets mening talar flera skäl för att man vid beräkningen
av inkomstprövade och behovsprövade tillägg inte bör beakta
förmögenhet i den utsträckning som förslaget i propositionen innebär.
Den fortlöpande penningvärdeförsämringen motiverar i och för sig en
uppräkning av den förmögenhetsgräns som bör lämnas obeaktad vid
bedömningen av rätten till sådana tillägg. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att skattepliktsgränsen vid förmögenhetstaxeringen
under senare år höjts vid två tillfällen och att denna gräns nu uppgår
till 150 000 kr. Utskottet har förståelse för de synpunkter som framförts
i motionerna 1972: 978 och 1972: 1536. I de fall förmögenhet lämnar
avkastning påverkar denna alltid den taxerade inkomsten. I de
fall förmögenhetsavkastningen är låg eller obefintlig — och detta torde
inte sällan vara förhållandet då förmögenheten är placerad i ett eget
hem, en mindre jordbruksfastighet eller en rörelse — kan föräldrar
ofta inte finansiera sina barns studier utan att ta banklån.

En sådan ordning kan inte anses tillfredsställande. Enligt utskottets
mening finns det därför anledning att begränsa förmögenhetens
betydelse när det gäller att pröva om rätt till tillägg till studiebidrag
skall anses föreligga. På grund av det anförda anser utskottet sig böra
biträda förslaget i motionen 1972: 1536 att endast en tiondel av behållen
förmögenhet skall jämställas med taxerad inkomst. En viss be -

SfU 1972: 20 18

gränsning är emellertid enligt utskottets mening motiverad. Motionen
innebär att tiondelsberäkningen kommer att gälla oavsett hur stor förmögenhet
den studerande eller hans föräldrar har. En lämpligare avvägning
är enligt utskottets mening att låta tiondelsberäkningen gälla
intill det belopp då skatteplikt för förmögenhet inträder, dvs. 150 000
kr. Är den behållna förmögenheten större än 150 000 kr. bör en femtedel
av det överskjutande beloppet — på sätt i propositionen föreslås —
jämställas med taxerad inkomst. Utskottets förslag, som innebär att
motionerna 1972: 978 och 1972: 1536 blir i viss mån tillgodosedda, föranleder
en ändring av 12 och 15 §§ i förslaget till lag om ändring i studiehjälpsreglementet.
»

dels att utskottet under punkten A bort hemställa

»att riksdagen — med anledning av propositionen 1972: 27 i förevarande
del samt med anledning av motionerna 1972: 978 och
1972: 1536 — antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402) med den
ändringen att 12 och 15 §§ erhåller följande såsom motionärernas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Motionärernas förslag

12 §

Till studiebidrag — tjugosextusen kronor.

Ha föräldrarna första stycket.

Överstiger den studerandes och Överstiger den studerandes och

hans föräldrars sammanlagda för- hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
femtiotusen kronor, mogenhet femtiotusen kronor,

skall en femtedel av det överskju- skall en tiondel av vad som över tande

beloppet, avrundat till när- stiger femtiotusen men icke ett maste

lägre fulla hundratal kro- hundrafemtiotusen kronor samt

nor, jämställas med taxerad in- en femtedel av vad som överstiger

komst. etthundrafemtiotusen kronor, av rundat

till närmaste lägre fulla
hundratal kronor, jämställas med
taxerad inkomst.

Är den för föräldrarnas.

15 §

Till studiebidrag annat tillägg.

Överstiger den studerandes och Överstiger den studerandes och

hans föräldrars sammanlagda för- hans föräldrars sammanlagda förmögenhet
femtiotusen kronor, mogenhet femtiotusen kronor,

skall en femtedel av det överskju- skall en tiondel av vad som över -

SfU 1972: 20

Motionärernas förslag

stiger femtiotusen men icke etthundrafemtio
tusen kronor samt
en femtedel av vad som överstiger
etthundrafemtiotusen kronor, avrundat
till närmaste lägre fulla
hundratal kronor, jämställas med
taxerad inkomst.

Är den för föräldrarnas.

Bestämmelsen i — — — behovsprövat tillägg.

Behovsprövat tillägg i månaden.»

C beträffande förutsättningarna för erhållande av studielån

2) av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo
(fp), fröken Pehrsson (c), herrar Björck i Nässjö (m), Andersson i Nybro
(c) och fröken Bergström (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med »I
propositionen» och slutar på s. 12 med »motionen 1972:459.» bort ha
följande lydelse:

»Utskottet har i det föregående tillstyrkt bifall till motionen 1972:
1536, innebärande att endast en tiondel av egen och föräldrars förmögenhet
skall räknas som taxerad inkomst vid bedömning av rätten
till inkomstprövat och behovsprövat tillägg. Vad utskottet därvid anfört
som stöd för sitt ställningstagande gäller i samma grad i fråga om
möjligheterna att erhålla studielån. Utskottet anser således att reglerna
för erhållande av studielån bör ändras så att föräldrarnas inkomst och
förmögenhet inte får den reducerande effekt som de f. n. har.»

dels att utskottet under punkten C bort hemställa

»att riksdagen med anledning av motionen 1972: 459 uttalar att
reglerna för erhållande av studielån bör ändras så att föräldrars
inkomst och förmögenhet inte får den reducerande effekt som
de enligt av centrala studiehjälpsnämnden utfärdade tillämpningsföreskrifter
f. n. har.»

D beträffande utbetalning av studiebidrag och studielån

3) av herr Mundebo (fp) och fröken Bergström (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med
»Vid 1969» och slutar på s. 13 med »motionen 1972: 975» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att bestämmelserna om
utbetalning av studiebidrag och studielån är otillfredsställande i sin
nuvarande utformning. Då det här är fråga om unga människor med

U t skottets förslag

tande beloppet, avrundat till närmaste
lägre fulla hundratal kronor,
jämställas med taxerad inkomst.

SfU 1972: 20

ringa ekonomisk erfarenhet föreligger risk att de inte kan fördela ofta
stora kontantinnehav så att de räcker hela den tid bidragen och lånen
är avsedda att täcka. Såvitt utskottet kan bedöma borde det vara till
fördel för såväl givaren av lånen och bidragen som mottagaren av dessa
om utbetalningen kunde ske oftare och med en jämnare fördelning
över studietiden än som nu är möjligt.

På grund av det anförda anser utskottet sig böra biträda yrkandet
i motionen.»

dels att utskottet under punkten D bort hemställa

»att riksdagen med bifall till motionen 1972:975 hos Kungl.
Maj:t begär förslag om införande av ett system som innebär
att studiebidrag och studielån kan utbetalas månadsvis och
jämnt fördelade under de månader studierna pågår.»

E beträffande överföring av vissa elever från studiehjälps- till studiemedelssystemet 4)

av herr Olsson i Stockholm (vpk), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 10 råd 15
nedifrån med »Som framgår» och slutar på s. 11 med »förevarande
del» bort ha följande lydelse:

»En sådan åtgärd måste enligt utskottets mening ses som en angelägen
reform, enär i flera skolor och skolformer studerande utestängs
från möjligheten att finansiera sina studier med studiemedel. För studerande
från familjer med genomsnittsinkomster betyder ett överförande
till studiemedelssystemet klara förbättringar i de studerandes situation.
Emellertid kan finnas fall där studiehjälpssystemet skulle ge
studerande högre bidrag. Där skulle övergång till studiemedel kunna
innebära lägre studiebidrag. Därför bör övergången till studiemedelssystemet
göras frivillig. Endast sådana studerande över 16 år som önskar
övergång till studiemedelssystemet bör alltså överföras dit, oavsett
skolform. Utskottet vill också som sin mening framhålla att studerande
som erhåller studiehjälp skall ha möjlighet att komplettera detta
med lån på samma villkor som dem studiemedelssystemet ger. Studielämplighetsbedömningen
torde enligt utskottets mening kunna förenklas.
Elev som godkänns att studera inom en skolform, bör automatiskt
erhålla finansiella medel att bedriva sina studier till slut. Övergång till
samma studiefinansieringssystem för samtliga elevkategorier över 16
år måste ses som ett första steg på vägen mot införande av studielön.
Utskottet vill därför tillstyrka bifall till motionen 1972: 1535 i förevarande
del.»

dels att utskottet under punkten E bort hemställa

»att riksdagen med anledning av propositionen i förevarande del
och med bifall till motionen 1972: 1535 i motsvarande del hos

SfU 1972: 20

Kungl. Maj:t begär förslag om att samtliga elever över 16 år,
oavsett skolform, skall överföras till studiemedelssystemet.»

F beträffande rätten till studiemedel m. m.

5) av herrar Ringaby (m), Mundebo (fp), Björck i Nässjö (m) och fröken
Bergström (fp), vilka ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
»I fråga» och slutar med »i höst» bort ha följande lydelse:

»Systemet med indexreglering av studiemedlen har under de senaste
åren vid flera tillfällen blivit föremål för kritik. Indexregleringen har
från flera synpunkter varit till nackdel för de studerande, framför allt
på grund av den penningvärdeförsämring som ägt rum. Den återbetalningspliktiga
delen av studiemedlen, vilken är knuten till basbeloppet,
har stigit efterhand medan studiebidragsdelen, som inte är indexreglerad,
varit oförändrad sedan 1964. Studiebidragsdelen har således kommit
att utgöra en allt mindre del av de sammanlagda studiemedlen.
Detta har medfört att de studerande i högre grad än tidigare måst
skuldsätta sig. Denna utveckling, som strider mot syftet med studiemedelsreformen,
kan enligt utskottets mening inte accepteras. Nackdelarna
av denna partiella indexreglering kan avhjälpas antingen genom att
studiebidragsdelen höjs eller genom att också den indexregleras. Skäl
kan anföras för att vidta båda dessa åtgärder. Penningvärdeförsämringen
har medfört negativa verkningar också då det gäller återbetalningen
av studiemedlen. Många studerande, som börjat betala tillbaka
sina studiemedel, har upplevt att det skuldbelopp, som återstår sedan
den årliga studiemedelsavgiften erlagts, alls inte minskat utan tvärtotn
ökat. Visserligen är återbetalningsskyldigheten begränsad genom den
s. k. jämförelsemetoden, som innebär att en studiemedelstagare aldrig
behöver betala tillbaka mer än ett belopp som motsvarar kapitalbeloppet
jämte 60 % av den vid varje tidpunkt gällande normalräntan för
lån från statens utlåningsfonder. Trots detta torde emellertid systemet
med återbetalning i fast penningvärde ofta medföra att de studerande
får betala tillbaka ett i kronor räknat högre belopp än om lånet utgjort
ett vanligt räntelöpande banklån.

Mot bakgrund av vad nu anförts finner utskottet angeläget att frågorna
om studiebidragets storlek och om återbetalningssystemet blir
föremål för utredning. Detta bör lämpligen ske inom ramen för 1968
års studiemedelsutrednings pågående arbete.

När det gäller de i motionen 1972: 1537 behandlade frågorna om
höjning av studiemedlens totala belopp och förbättringar för studerande
med barn har studiemedelsutredningen lagt fram vissa förslag i sitt
betänkande Reformer inom studiemedelssystemet. Utskottet förutsätter
att Kungl. Maj:t så snart som möjligt kommer att framlägga förslag
i dessa frågor.»,

SfU 1972: 20

dels att sista meningen på s. 14 bort utgå,

dels att utskottet under punkten F bort hemställa
»att riksdagen

1) avslår motionen 1972: 1535 i motsvarande del,

2) med bifall till motionen 1972: 1537 i motsvarande del hos
Kungl. Maj:t skyndsamt begär förslag till förbättrat studiestöd
för studerande inom studiemedelssystemet, omfattande
bl. a. en höjning av studiemedlens totala belopp, en översyn
av reglerna för återbetalning samt förslag till förbättringar för
studerandefamiljer med barn.»

MMff