Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 19 år 1972

SfU 1972:19

Nr 19

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1972/73 till studiesociala åtgärder m. m. jämte motion.

DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN

Studiesociala åtgärder

1. Centrala studiehjälpsnämnden m. m. med flera anslag

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1972: 1, bilaga
10, under punkterna H 1 och H 3—H 5 (s. 446—450) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar

1. till Centrala studiehjälpsnämnden m.m. ett förslagsanslag av
9 306 000 kr.,

2. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr
med studiesocialt stöd ett förslagsanslag av 1 190 000 kr.,

4. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m. ett förslagsanslag av 289 000 kr.

2. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

Propositionen

Kungl. Majit har under punkten H 6 (s. 451) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1972/73
anvisa ett förslagsanslag av 1 530 000 kr.

Motionen

I detta sammanhang behandlas motionen 1972: 221 av herr Larsson
i Staffanstorp m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen

1) beslutar att till sjuk- och hälsovård för studerande skall utgå bidrag
med 14 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 och med 9 kr.
för varje ytterligare studerande,

1 Riksdagen 1972. 11 sami. Nr 19

SfU 1972:19

2) under punkten H 6 Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
anvisar ett förslagsanslag av 1 650 000 kr., ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag med 120 000 kr. förhöjt bidrag,

3) i skrivelse till Kungl. Majit begär utredning av frågorna om målsättning,
organisation, huvudmannaskap och ekonomiska förhållanden
för studerandehälsovården.

Utskottet

Statsbidrag till hälso- och sjukvård för studerande utgår till kårortsnämnderna,
som är huvudmän för studerandehälsovården, med för närvarande
12 kr. per studerande och år intill ett antal av 10 000 studerande
och med 7 kr. för varje ytterligare studerande. Beloppen höjdes av fjolårets
riksdag från 11 till 12 kr. resp. från 6 till 7 kr. I propositionen
föreslås att beloppen höjs till 13 resp. 8 kr.

Den i propositionen föreslagna höjningen anses av motionärerna helt
otillräcklig med hänsyn bl. a. till kårortsnämndernas ansträngda ekonomi
och kostnadsökningarna under de senaste åren. I motionen föreslås därför
en ytterligare höjning med 1 kr. per studerande, vilket beräknas medföra
en kostnadsökning av 120 000 kr.

Vid införandet av ifrågavarande statsbidrag år 1967 utgick man från
att studerande liksom andra medborgare normalt skulle anlita den allmänna
sjukvården, privatpraktiserande läkare etc. vid behov av sjukvård
men att de studerande i anslutning till utbildningsmiljön skulle ges
särskilda möjligheter till vård av psykiatriska och psykosomatiska sjukdomar.
I propositionen (1967: 48) framhölls att den sjukvårdande delen
av de inom studerandehälsovården verksamma läkarnas uppgifter föll
utanför beräkningsgrunderna för statsbidrag. Däremot skulle ett på
schablonmässiga grunder beräknat bidrag utgå för en viss basorganisation
men studerandeorganisationerna skulle själva få avgöra dimensioneringen
av de i verksamheten ingående komponenterna.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts om riktlinjerna för studerandehälsovården
och då redan de i propositionen föreslagna förbättringarna
innebär en ökning av medelsbehovet med 200 000 kr. avstyrker utskottet
motionsyrkandena om ytterligare bidrags- och anslagshöjning. Utskottet
biträder Kungl. Majits förslag.

Skrivelser, som aktualiserat frågan om huvudmannaskapet för studerandehälsovården,
har inkommit till Kungl. Majit från flera studentkårer.
Förslag har framförts att huvudmannaskapet skall överföras till
landstingen men att statliga bidrag skall utgå för verksamheten. Framställningarna
remissbehandlas för närvarande. Även socialstyrelsen har
— som påpekas under nu ifrågavarande anslagspunkt i årets statsverksproposition
— uttalat att frågorna om studerandehälsovårdens ställning,
målsättning, organisation och ekonomiska förhållanden bör övervägas.

SfU 1972:19

Statsrådet Moberg tillkallade 1970 en sakkunnig med uppgift bl. a.
att kartlägga studentkårernas nuvarande verksamhet och utreda frågan
om det obligatoriska medlemskapet i studentkår. Som utskottet framhöll
i sitt betänkande 1971: 13 med anledning av en motion med samma
syfte som den förevarande följer av utredningsdirektiven att en av utredningens
uppgifter blir att granska kårortsnämndernas funktioner och
att lägga fram material som underlag för överväganden rörande det
framtida huvudmannaskapet för studerandehälsovården.

Av det anförda framgår att frågor om studerandehälsovårdens ställning,
organisation m. m. redan är föremål för överväganden i skilda
sammanhang. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall även till utredningsyrkandet
i motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

A. beträffande anslagsfrågan

att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts under punkten H 6
framlagda förslag och med avslag på motionen 1972: 221 i motsvarande
del — till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av
1 530 000 kr.,

B. beträffande utredning angående studerandehälsovården
att riksdagen avslår motionen 1972: 221 i motsvarande del.

KAPITALBUDGETEN

STATENS UTLÅNINGSFONDER

3. Studicmedelsfonden

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten IV: 6 (s. 481—
482) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Studiemedelsfonden för budgetåret 1972/73
anvisar ett investeringsanslag av 584 000 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

4. Uppskjutna frågor

Utskottet kommer i sitt betänkande nr 20 att yttra sig beträffande
Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen
H 2 Studiebidrag m. m.

IV: 5 Allmänna studielånefonden
vilket utskottet här
anmäler.

Stockholm den 18 april 1972

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

SOJ 1972: 19

Närvarande: herr Fredriksson (s), fröken Sandell (s), herrar Ringaby
(m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), Persson i
Stockholm (s), Mundebo (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar
Marcusson* (s), Björck i Nässjö* (m), Olsson i Stockholm (vpk), Andersson
i Nybro (c), fröken Bergström (fp) och herr Lindström (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid punkten 2 (Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande) av
herrar Magnusson i Nennesholm (c), Mundebo (fp), fröken Pehrsson
(c), herr Andersson i Nybro (c) och fröken Bergström (fp), vilka

dels anfört följande:

»De statliga anslagen till studerandehälsovården har aldrig kommit
upp i den storlek som förutsattes i propositionen 1967: 48. Man har
därför på flera kårorter inte kunnat uppnå den avsedda ambitionsnivån.
Under den gångna femårsperioden har kostnadsökningarna varit stora.
De statliga anslagen till studerandehälsovården har visserligen ökat men
inte i takt med kostnadsökningarna, varför en allt större ekonomisk
börda lagts på de studerande. Innevarande budgetår har inneburit särskilt
stora kostnader. Lönestegring och arbetstidsförkortning har drabbat
kårortsnämnderna hårt. I förening med det minskade studerandeantalet
vid de filosofiska fakulteterna kommer kostnadsökningarna att resultera
i stora underskott för kårortsnämnderna. Mot bakgrund av dessa förhållanden
måste det av Kungl. Maj:t föreslagna bidraget betraktas som
helt otillräckligt. Det bidrag som begärts av Sveriges förenade studentkårer
— 25 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 och 18 kr. för
varje ytterligare studerande — torde motsvara vad som krävs för en
verksamhet med den ursprungligen avsedda omfattningen, medan socialstyrelsens
förslag om 14 resp. 9 kr. motsvarar behovet vid nuvarande
ambitionsnivå. För nästa budgetår bör därför statsbidraget bestämmas
till sistnämnda belopp. Då studerandeantalet inte kan antas öka i den
omfattning departementschefen förutsatt, torde den härför erforderliga
anslagshöjningen kunna stanna vid 120 000 kr. utöver de av Kungl.
Maj:t begärda medlen.

Som förut påpekats har de ekonomiska förutsättningarna för en studerandehälsovård
i enlighet med propositionen 1967: 48 saknats, varför
ambitionsnivån för verksamheten fått sättas lägre än avsett. Det bör
särskilt erinras om att organiserandet av studerandehälsovården förutsätter
ett relativt stort studerandeantal på varje kårort, där sådan verksamhet
förekommer, vilket medfört att endast studerande på de större
kårorterna, universitets- och filialorter, fått del av studerandehälsovården.
Den decentralisering av den högre utbildningen som nu äger rum
kräver insatser även på studerandehälsovårdens område, om inte en
stor del av de studerande skall stå utan detta studiesociala stöd. För att

SfU 1972:19

komma tillrätta med de problem som för närvarande är förenade med
studerandehälsovården är det enligt vår mening erforderligt att utreda
dess ekonomiska och organisatoriska förutsättningar och därmed sammanhängande
frågor. Därvid bör också studerandemotionen bli föremål
för utredning. Kravet på en sådan utredning kan enligt vår mening inte
avvisas med hänvisning till det utredningsarbete som pågår rörande studentkårernas
nuvarande verksamhet och det obligatoriska medlemskapet
i studentkår, eftersom detta arbete inte är direkt inriktat på studerandehälsovården.
»

dels ansett att utskottet under punkten 2 bort hemställa

A. beträffande anslagsfrågan

»att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972: 221 i motsvarande del till Bidrag till
hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.»

B. beträffande utredning angående studerandehälsovården

»att riksdagen med bifall till motionen 1972: 221 i motsvarande
del hos Kungl. Maj:t begär utredning av frågorna om målsättning,
organisation, huvudmannaskap och ekonomiska förhållanden
för studerandehälsovården.»

llmii

':?-■ V' ':'• ■/'-'' '"'■■■/>'■ ’ ■■'