Kulturutskottets betänkande nr 23 år 1972

KrU 1972:23

Nr 23

Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner i rundradiofrågor.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande följande motioner nämligen
1972: 28 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om Sveriges Radios
programpolitik och att riksdagen uttalar sig för att Sveriges Radio
utträder ur Svenska arbetsgivareföreningen,

1972: 60 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Johansson i Skärstad
(c) vari hemställs att riksdagen hemställer om skyndsam undersökning
inom Sveriges Radio/TV om möjligheter att i större utsträckning än vad
som sker förse TV-program av olika slag med textremsor med hänsyn till
de döva och hörselskadade samt att erforderliga anslag härför via
statsbudgeten ställs till Sveriges Radio/TV :s förfogande,

1972: 61 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Johansson i Skärstad
(c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

1. att riktlinjer utarbetas för att vissa handikappade skall erhålla
befrielse från skyldigheten att betala avgift för innehav av radio och TV,

2. att skyndsam utredning kommer till stånd beträffande möjligheten
för vissa handikappgrupper att erhålla avsevärda ekonomiska lättnader
vid inköp av TV,

1972: 131 av herrar Richardson (fp) och Hyltander (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till inrättandet av ett
programråd i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

1972: 233 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t kräver utredning i syfte att bereda större
möjligheter för folkrörelserna att få inflytande över radio- och televisionsverksamheten
inom Sveriges Radio,

1972: 341 av herr Stålhammar m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t anhålla om en översyn av Sveriges Radios
hittillsvarande tillämpning av begreppet opartiskhet i barnprogrammen i
ljuset av vunna erfarenheter, så att de i fortsättningen också medger
utrymme för spegling av kristna värderingar och synpunkter på samma
villkor som gäller för övriga,

1972: 487 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos

1 Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 23

KrU1972:23

Kungl. Majit

1. anhåller att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att
klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i etermedia skall åstadkommas
och hur Sveriges Radios långsiktiga finansieringsproblem skall
bringas under kontroll,

2. anhåller om åtgärder för en bättre efterlevnad av reglerna i
radiolagen och i avtalet mellan staten och Sveriges Radio,

1972: 491 av herr Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit begär sådan komplettering av avtalet mellan staten och Sveriges
Radio/TV att de politiska partierna bereds tid för kontinuerlig programverksamhet
i radio och TV i vad gäller både riks- och lokalutsändningar,
1972: 494 av herrar Wikström (fp) och Wirmark (fp) vari hemställs att
riksdagen måtte uttala att det i riksdagens beslut 1966 omnämnda kravet
på en gemensam nyhetsredaktion icke längre måtte binda Sveriges Radios
nyhetsförmedling,

1972: 1037 av herr Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller att avtalet mellan svenska staten och Sveriges Radio
revideras, så att garantier skapas för att åtminstone en kanal såväl i radio
som i TV helt befrias från ensidig politisk propaganda, program med
grova våldsinslag och underhållningsprogram, som ej fyller reglernas krav
att ge i bästa mening ”god förströelse och underhållning”,

1972: 1051 av herr Johansson i Skärstad (c) vari hemställs att
riksdagen uttalar att en kontinuerlig information i TV i skol- och
utbildningsfrågor bör ges på fast programtid,

1972: 1057 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om översyn av ansvarsbestämmelserna
för programverksamheten vid Sveriges Radio och television i syfte att
genom skärpning av dessa bestämmelser åstadkomma ett för allmänheten
mera tilltalande programutbud,

1972: 1062 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen måtte uttala att församlingsgudstjänst bör sändas varje söndag i
TV utan att detta får inkräkta på nuvarande utbud av program inom det
religiösa området,

1972: 1063 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Bengtsson i
Göteborg (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit kräver
utredning och förslag om fristående politiska program inom Sveriges
Radio,

1972: 1070 av herr Stjernström m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Majit begära en översyn av de riktlinjer som är
vägledande för samordningen av programverksamheten mellan TV-kanalema
i enlighet med vad i motionen anförts,

1972: 1072 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om utredning av frågan om den framtida

KrU 1972: 23

finansieringen av Sveriges Radios verksamhet,

1972: 1079 av herrar Ullsten (fp) och Ahlmark (fp) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en utredning av formerna för Sveriges
Radios skyldighet att mot en lägre avgift eller helt kostnadsfritt uppspela
bandade program och tillhandahålla programutskrifter,

1972: 1081 av fru Åsbrink (s) vari hemställs att riksdagen uttalar sig
för att i de dagliga TV-programmen inryms ett program av religiös
karaktär.

Bakgrund

De grundläggande bestämmelser som f. n. gäller för rundradioverksamheten
i vårt land bygger på beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966: 163,
SU 1966:136 och rskr 1966:388). Lagbestämmelser finns i radiolagen
(SFS 1966: 755) och radioansvarighetslagen (SFS 1966: 449) med därtill
hörande tillämpningskungörelse. 1 anslutning till radiolagen har avtal
angående rundradions programverksamhet träffats mellan svenska staten
och Sveriges Radio aktiebolag. Instruktion för radionämnden har
meddelats av Kungl. Maj:t (SFS 1967: 449).

Många av de frågor som utskottet med anledning av väckta motioner
behandlar i detta betänkande har tidigare behandlats av riksdagen.
Utskottet hänvisar till statsutskottets utlåtanden 1969:40 och 1970:52
samt till kulturutskottets betänkande 1972: 8.

Följande utredningar bör nämnas i detta sammanhang, nämligen
massmedieutredningen (riksdagsber. 1972 JU: 47) vars uppdrag är att
utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i
massmedier m. m.,

handikapputredningen (riksdagsber. 1972 S: 11) vars uppdrag är att
utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade,

reklamutredningen (riksdagsber. 1972 U:17) vars uppdrag är att
utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar i
televisionen och

1969 års radioutredning (riksdagsber. 1972 U: 35) vars uppdrag är att
verkställa utredning rörande ökat sändningsutrymme i ljudradion för
utbildnings- och informationsändamål m. m.

Utskottet

1 * Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 23

KrU 1972:23

åstadkommas. Detta yrkande avstyrktes av utskottet och avslogs av
riksdagen (KrU 1971:8, rskr 1971:110). Det framförs nu i motionen
1972:487. Yrkandet tar enligt den anförda motiveringen klart sikte på
en grundläggande förändring av nuvarande system med ensamrätt för
Sveriges Radio att avgöra vilka program som skall förekomma i
rundradions sändningar.

Utskottet får liksom förra året erinra om propositionen 1966:136, vari
det framhölls som angeläget att etermedierna ställs fria från kommersiella
intressens eller politiska gruppers ensidiga inflytande. En grundläggande
förutsättning angavs därvid vara att en fri etableringsrätt i etern var
omöjlig redan på grund av det begränsade antalet frekvenser. Genom att
ledningen för envar av de sex självständiga programenheterna inom
Sveriges Radio fick ett direkt ansvar för respektive program ansågs det att
förutsättningar skapades för rörelsefrihet och oberoende, variation och
stimulerande tävlan i fråga om idéer och utformning av programmen.
Med hänvisning till vad utskottet härmed anfört om de principer varpå
den nuvarande organisationen bygger och till det utredningsarbete i för
rundradioverksamheten väsentliga frågor som för närvarande pågår inom
reklamutredningen och 1969 års radioutredning avstyrker utskottet
ifrågavarande utredningsyrkande i motionen 1972: 487.

Vad gäller övriga nu aktuella motionsyrkanden konstaterar utskottet
att dessa i stor utsträckning är motiverade av önskemål i fråga om
handhavandet av rundradions programverksamhet. Utskottet får med
anledning härav först anföra följande om vissa organisatoriska förhållanden
och om innebörden av gällande regler i fråga om nämnda verksamhet.

Som nämnts i det föregående ligger ansvaret för rundradioverksamheten
i vårt land hos aktiebolaget Sveriges Radio. Av aktierna i detta
företag tillhör 60 procent folkrörelserna och de stora intresseorganisationerna,
20 procent pressen och 20 procent näringslivet. Bolagets
styrelse har elva ordinarie ledamöter av vilka sex, däribland ordföranden,
utses av Kungl. Maj:t medan återstående fem väljs av aktieägarna.

Enligt radiolagen och det med stöd av denna träffade avtalet mellan
staten och Sveriges Radio har Sveriges Radio ensamrätt till rundradiosändningar.
Detta innebär bl. a. att någon styrning av programutbudet
inte skall ifrågakomma från statsmakternas sida. Ensamrätten skall utövas
opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandeoch
informationsfrihet skall råda i rundradion. I avtalet heter det vidare
att bolaget i programverksamheten skall hävda de grundläggande demokratiska
värdena och att verksamheten skall bedrivas med beaktande av
ljudradions och televisionens centrala ställning i samhället. Av det sista
följer bl. a. skyldighet för bolaget att i lämplig form upplysa om nuets
händelser och orientera om viktigare kultur- och samhällsfrågor samt
stimulera till debatt kring sådana frågor. Det heter vidare i riktlinjerna att

KrU1972:23

programmen skall vara omväxlande till karaktär och innehåll och i skälig
omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl. a. religion, musik,
teater, konst, litteratur och vetenskap. Programmen skall skänka god
förströelse och underhållning med beaktande av olika smakriktningar.
Även mindre gruppers intressen av mera särpräglad natur skall i görlig
mån tillgodoses.

Om de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande kan
sammanfattningsvis sägas att de i stor utsträckning ger uttryck åt en
kritisk inställning till Sveriges Radios programverksamhet. Utskottet
finner för sin del anledning att understryka att Sveriges Radio visserligen
är ett fristående företag men att det har en av samhället anförtrodd
uppgift, att det är ett företag i hela samhällets tjänst. Det har att verka
inom ramen för de riktlinjer som anges i lag och avtal men har inom
denna ram frihet och självständighet. Bolagets särställning, dess monopolsituation,
gör det särskilt viktigt att denna frihet och självständighet alltid
kombineras med den strävan till objektivitet och saklighet i det samlade
programutbudet som är ålagd bolaget. Den uppgift som företaget har
förutsätter att medarbetarna har god kännedom om det svenska
samhället, god kontakt med olika grupper inom detta och en vilja att
spegla vad som händer inom hela samhället. Det är angeläget att man
inom företaget är lyhörd för den kritik och de olika meningsyttringar
man möter men bedömer dem självständigt.

Sveriges Radios ställning som ett företag i hela samhällets tjänst
markeras av det sätt varpå ägarintressena är fördelade och styrelsen utses.
Den förankring som företaget därmed har innebär en möjlighet till
kontakt mellan företaget och olika medborgargrupper.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om ett uttalande i propositionen
1966: 136 om styrelsens och radiochefens ställning i — som det
heter — ett företag där programverksamheten i så betydande utsträckning
delegeras till ledningarna för de olika programenheterna. Uttalandet
innebar, såvitt nu är i fråga, att ett företag där man medvetet bygger in så
starka centrifugala krafter samtidigt bör ha en stark ledning, som bär
ansvaret för att samplaneringen genomförs och för att riktlinjerna för
företagets verksamhet upprätthålls. Med hänvisning till att avsikten var
att en överenskommelse skulle träffas om allmänna riktlinjer för
verksamheten uttalades det vidare, att det självklart måste krävas av
företagsledningen att den med kraft skall kunna ingripa om den finner att
programverksamheten i något hänseende bedrives på ett sätt som inte är
förenligt med de angivna riktlinjerna. Utskottet vill tillägga att det för
verksamhetens bedrivande enligt de i radiolagen och avtalet angivna
förutsättningarna är nödvändigt att både förståelsen för dessa förutsättningar
och känslan av ansvar för att man i arbetet följer dem är allmän
inom företaget och ständigt hålls levande där.

KrU1972:23

Med de nu anförda synpunkterna på Sveriges Radios uppgift och
sättet för dess fullgörande har utskottet angivit den allmänna bakgrund
mot vilken flera av de i detta betänkande behandlade motionerna bör
bedömas.

I motionen 1972:233 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
kräver utredning i syfte att bereda större möjligheter för folkrörelserna
att få inflytande över radio- och televisionsverksamheten inom Sveriges
Radio. Motionärerna anser att folkrörelserna bör få ansvar för ”en egen
programenhet, på längre sikt en egen TV-kanal”. Vidare har i motionen
1972: 131 hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag
till inrättande av ett programråd i enlighet med i motionen angivna
riktlinjer. Båda dessa motionsyrkanden avser ändringar i nuvarande
organisation och överensstämmer med yrkanden som framfördes även vid
förra årets riksdag och då avstyrktes av utskottet samt avslogs av
riksdagen (KrU 1971: 8, rskr 1971: 110).

Vad först beträffar folkrörelseinflytandet får utskottet anknyta till
den kortfattade redovisning utskottet nyss lämnat för fördelningen av
ägarintressena inom aktiebolaget Sveriges Radio och sättet för utseende
av företagets styrelse. Den organisationsform som fastställts för Sveriges
Radio bör innebära en möjlighet till medinflytande för folkrörelserna i
vårt land. Utskottet anser sig inte böra tillstyrka utredning om en så
genomgripande förändring som den motionärerna angivit och avstyrker
därför motionen 1972:233.

Vad gäller frågan om ett programråd vill utskottet också härvidlag
peka på de möjligheter som ligger i nuvarande organisation. I 1966 års
proposition och riksdagsbeslut angående rundradion avvisades förslag om
ett programråd med hänvisning till att kompetensgränserna mellan ett
dylikt och styrelsen syntes oklara och till att styrelsen borde ha det
odelade ansvaret för verksamheten. Utskottet vill för sin del framhålla
betydelsen av en fri och öppen diskussion i programfrågorna mellan
radioföretagets ledning och medarbetare å ena och allmänheten å andra
sidan i alla de fall då verkligt behov av en dylik diskussion uppkommer.
Därigenom vinner man enligt utskottets mening mer än genom tillskapande
av ett nytt organ, ett programråd, med de risker som onekligen finns
för att detta kommer att verka hindrande och försvårande på verksamhetens
fria utövande. Utskottet som också vill peka på styrelsens
möjligheter att till företaget knyta rådgivande kommittéer, så som skett i
fråga om ett par avsnitt av programverksamheten, avstyrker motionen
1972: 131.

Inom ramen för nuvarande organisatoriska förhållanden ligger yrkandet
i motionen 1972:487 att riksdagen hos Kungl. Maj: t måtte anhålla
om åtgärder för en bättre efterlevnad av reglerna i radiolagen och i avtalet
mellan staten och Sveriges Radio. Med anledning av detta yrkande får

KrU 1972: 23

utskottet dels hänvisa till vad i det föregående sagts om den frihet och
självständighet men också det stora ansvar Sveriges Radio har vid
tillämpningen av dessa regler, dels erinra om radionämndens programgranskande
uppgift. Utskottet som konstaterat att nämnden från och
med innevarande år erhållit förstärkta resurser inom sitt sekretariat
räknar med att nämnden fortlöpande överväger hur granskningsverksamheten
skall kunna effektiviseras så att nämnden på bästa sätt kan fullgöra
sin uppgift att övervaka att Sveriges Radio utövar sin ensamrätt på
rundradioområdet opartiskt och sakligt och i övrigt efter de riktlinjer
som fastställts i avtalet. Vad radioledningen beträffar bör det för denna
vara en angelägen uppgift att noga ta del av nämndens uttalanden och
vidtaga de åtgärder som den bedömer att dessa bör föranleda. Utskottet
vill betona den vikt utskottet fäster vid att Sveriges Radios programutbud
får den karaktär som statsmakterna förutsatt men anser sig inte böra
tillstyrka nu ifrågavarande motionsyrkande.

Frågan om den allmänna karaktären av Sveriges Radios programutbud
behandlas också i motionen 1972: 1037 vari önskas en avtalsrevidering så
att garantier skapas för att ”åtminstone en kanal såväl i radio som i TV
helt befrias från ensidig politisk propaganda, program med grova
våldsinslag och underhållningsprogram, som ej fyller reglernas krav att ge i
bästa mening god förströelse och underhållning”. Utskottet som inte
anser att en förändring av den art som motionären angivit skulle vara en
lämplig riktpunkt för en revision av gällande radioavtal hänvisar till vad i
det föregående anförts angående Sveriges Radios programverksamhet och
avstyrker motionen.

Med hänvisning också i detta fall till vad som sagts om programverksamheten
vill utskottet vidare uttala att utskottet inte kan föreslå
riksdagen att, som yrkats i motionen 1972: 28, göra något tillkännagivande
angående det s. k. underhållningsvåldet i rundradion. Utskottet
avstyrker motionen såvitt den nu är i fråga.

I två motioner nämligen 1972: 491 och 1972: 1063 aktualiseras frågan
om politiska program i rundradion. I den förstnämnda yrkas att
riksdagen hos Kungl. Maj: t begär sådan komplettering av avtalet mellan
staten och Sveriges Radio att de politiska partierna bereds tid för
kontinuerlig programverksamhet i ljudradion och televisionen i vad gäller
både riks- och lokalutsändningar. I den senare av de båda motionerna
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj: t begär utredning och förslag om
fristående politiska program.

Yrkandet i förstnämnda motion, som innebär att de politiska partierna
i ett reviderat radioavtal skall tillerkännas en viss sändningsrätt, leder
tanken till den speciella konstruktion i fråga om sändningsrättsinnehavare,
som ingick i 1960 års radioutrednings förslag om s. k. särskild
rundradio, en konstruktion som 1969 års radioutredning enligt sina

KrU 1972:23

direktiv inte har att ta upp till övervägande. En förändring i enlighet med
motionärens önskemål skulle innebära ett avsteg från nuvarande system
med ensamrätt för Sveriges Radio att besluta i programfrågor och
skyldighet att sörja för ett programutbud av den art som förutsättes i
radiolagen och i gällande avtal. Utskottet finner inte skäl att tillstyrka
åtgärder med sikte på en dylik förändring. Utskottet avstyrker både
motionen 1972: 491 och motionen 1972: 1063. I anslutning till vad i det
föregående anförts om innebörden av Sveriges Radios skyldigheter i fråga
om programutbudet och i anledning av de nu aktuella motionsyrkandena
vill utskottet emellertid därjämte erinra om att radioavtalet bl. a. innebär
att rundradion i lämplig form skall orientera om viktigare samhällsfrågor
och stimulera till debatt kring sådana frågor.

Önskemål om programinslag av en bestämd karaktär möter även i
motionerna 1972: 1062 och 1972: 1081. I den förra önskas att församlingsgudstjänst
skall sändas i TV varje söndag utan att detta inkräktar på
nuvarande utbud av program inom det religiösa området, medan i den
senare uttalas att de dagliga TV-sändningarna bör inrymma ett program
av religiös karaktär.

Frågan om vilket programutrymme som skall beredas gudstjänster och
andra religiösa inslag är av den art att den skall avgöras av Sveriges Radio.
Det är en avvägningsfråga som måste bedömas med beaktande av avtalets
föreskrift att programmen i skälig omfattning skall tillgodose olika
intressen. Utskottet avstyrker motionerna.

I motionen 1972: 341 uttalas att Sveriges Radio anser att radioavtalets
krav på skälig balans mellan åsikter och intressen i vad gäller barnprogrammen
bör tillgodoses inom det enskilda programmet. Motionärerna
finner detta vara en orimlig ståndpunkt eftersom rundradions program i
övrigt i så stor utsträckning präglas av en medveten strävan att påverka
dem som tar del av programmen. I motionen påyrkas en översyn av
begreppet opartiskhet i vad gäller barnprogrammen.

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om barnprogrammen
behandlats av radiochefen i en till radionämnden i december 1971
ingiven promemoria. I denna uttalas bl. a. att den strävan efter
opartiskhet som enligt Sveriges Radios uppfattning bör utmärka varje
enskilt program i barnprogramverksamheten, enligt företagets bedömning
omöjliggör sändning av rena förkunnelseprogram i de ordinarie barnprogrammen.
Något hinder att utanför denna ram ibland sända tydligt
rubricerade program med religiös förkunnelse anpassad för barn föreligger
däremot enligt promemorian inte.

Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående anfört om
radionämndens programgranskande verksamhet och om samspelet mellan
nämnden och radioledningen. Eftersom frågan om opartiskhet i barnprogrammen
tagits upp i nyssnämnda promemoria anser sig utskottet kunna

KrU1972:23

räkna med att den övervägs av nämnden, och utskottet avstyrker därför
motionen. Utskottet vill tillägga att de uttalanden som utskottet nyss
gjort beträffande andra religiösa program i rundradion är tillämpliga även
i vad gäller frågan om i vilken utsträckning det i rundradion skall
förekomma nyssnämnda ”tydligt rubricerade program med religiös
förkunnelse för barn”.

Det i motionen 1972: 1051 framförda yrkandet om attén kontinuerlig
information i skol- och utbildningsfrågor skall ges på fast programtid i
TV avstyrkes av utskottet med hänvisning till Sveriges Radios självständighet
i fråga om programvalet. Samtidigt vill utskottet emellertid erinra
om att 1969 års radioutredning har i uppdrag att utreda behovet av ökat
programutrymme i ljudradion för bl. a. informationsändamål och att
utredningens planering av hur olika programbehov bäst skall tillgodoses
skall ske integrerat i fråga om valet av ljudradio eller TV.

I motionen 1972: 28 hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförs om Sveriges Radios programpolitik.
Det önskade tillkännagivandet gäller alltså de olika programpolitiska
uttalanden som görs i motionen.

Utskottet, som inte kan godta den allmänna bild av förhållandena
inom Sveriges Radio som lämnas i motionen, vill i fråga om programverksamheten
framhålla att det ansvar som åvilar Sveriges Radio måste utövas
av radioledningen och att denna därför också måste ha erforderliga
möjligheter att hävda sin uppfattning. Utskottet vill samtidigt understryka
vikten av frihet och allsidighet i programutbudet och av en
konsekvent vakthållning kring yttrandefriheten.

Utskottet har i det föregående behandlat det uttalande som i
motionen görs om underhållningsvåld i TV. Ett annat uttalande går ut på
att ökat utrymme i programarbetet bör ges åt utomstående filmare,
frilans-journalister, fria teatergrupper och andra grupper av konstnärer.
Delade meningar kan inte råda om att det är värdefullt för allsidigheten
och omväxlingen i programutbudet att krafter utanför Sveriges Radio
anlitas i programarbetet, men utskottet anser sig inte böra föreslå
riksdagen att göra något uttalande av den innebörd motionärerna önskat.

Utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1972: 28 om ett riksdagsuttalande
om Sveriges Radios programpolitik i den del detta yrkande inte
tidigare behandlats.

Med hänsyn till den ställning som fristående icke-statligt företag som
Sveriges Radio aktiebolag intar avstyrker utskottet det i motionen
1972:28 framställda yrkandet att riksdagen skall uttala sig för att
Sveriges Radio utträder ur Svenska arbetsgivareföreningen.

I fråga om det juridiska ansvaret för programverksamheten i Sveriges
Radio gäller sedan den 1 juli 1967 en radioansvarighetslag med
bestämmelser som i huvudsak ansluter till motsvarande rättsliga reglering

KrU 1972:23

på tryckfrihetsområdet. Frågan om en enhetlig reglering i grundlag av
yttrandefriheten i massmedier m. m. utreds f. n. av massmedieutredningen.
I utredningens arbete ingår även att överväga reglerna om ansvar
och skadestånd vid missbruk av yttrandefriheten. Det i motionen
1972: 1057 framställda yrkandet om en översyn av ansvarsbestämmelserna
för programverksamheten i Sveriges Radio kan alltså anses vara
tillgodosett, och utskottet avstyrker därför motionen.

I motionen 1972: 1070 har framhållits att en betydande del av
svenska folket inte har möjlighet att se programmen i TV 2 antingen
därför att de bor i områden som inte täcks av sändningarna i denna kanal
eller därför att de inte har apparater som kan ta emot TV 2-programmen.
Motionärerna uttalar att den fria konkurrensen mellan de båda TV-kanalerna
inte får tillåtas leda till att exempelvis mycket stora idrottsevenemang
sänds endast i kanal 2 och därmed inte blir tillgängliga för en stor
del av folket. En översyn av de riktlinjer som är vägledande för
samordningen av programverksamheten är enligt motionärernas mening
önskvärd.

I 1966 års riksdagsbeslut ang. rundradioverksamheten förutsättes att
de båda TV-kanalerna skall arbeta i inbördes tävlan. Samtidigt förutsättes
dock en viss samordning bl. a. i fråga om stora evenemang, exempelvis på
idrottens område. Principerna för samordningen gäller alltjämt. För den
praktiska tillämpningen har man, enligt vad utskottet inhämtat under
hand, den riktpunkten, att ju större täckningsområde TV 2 uppnår dess
mer närmar man sig en fördelning av ”evenemangssändningarna” mellan
kanalerna i proportionen 50—50. Fortfarande är läget dock sådant att
man vid fördelningen tar viss hänsyn till att TV 2 ej har full rikstäckning.
I den mån ett evenemang sänds i TV 2 söker man på något sätt
kompensera de tittare som ej har möjlighet att se TV 2-programmen,
exempelvis genom att senare sända ett sammandrag i TV 1.

Utskottet anser inte att riksdagen bör aktualisera någon ändring av
principerna för samordning av de s. k. evenemangssändningarna och
avstyrker därför motionen.

I motionen 1972: 494 har hemställts om ett uttalande av riksdagen att
det i 1966 års riksdagsbeslut angående rundradion omnämnda kravet på
en gemensam nyhetsredaktion inte längre skall binda Sveriges Radios
nyhetsförmedling. Utskottet anser att det med hänsyn till den omorganisation
av nyhetssändningarna som nyligen skett finns anledning att
avvakta ytterligare erfarenheter innan riksdagen överväger att göra något
uttalande av den innebörd motionärerna önskat. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Med anledning av väckta motioner uppehöll sig utskottet förra året i
sitt betänkande 1971:8 utförligt vid Sveriges Radios ekonomiska
situation och betonade vikten av rationaliserings- och besparingsåtgärder.

KrU1972:23

Utskottet erinrade därvid också om vissa utredningar som arbetade med
olika frågor inom ljudradio- och TV-verksamheten. Vid årets riksdag har
rundradions finansieringsfrågor tagits upp i två motioner, nämligen dels i
1972:487 vari yrkas att riksdagen anhåller att en parlamentarisk
utredning tillsätts med uppgift att klarlägga hur Sveriges Radios
långsiktiga finansieringsproblem skall bringas under kontroll, dels i
1972: 1072 vari föreslås en utredning om den framtida finansieringen av
Sveriges Radios verksamhet. Yrkandena i de båda motionerna överensstämmer
med yrkanden vid förra årets riksdag.

Enligt uppgifter som utskottet erhållit och som även publicerats i
pressen har företagets ansträngningar att hålla kostnaderna nere gett
resultat. Den ekonomiska situationen är nu uppenbarligen gynnsammare
än man under allmänna motionstiden på olika håll väntade sig att den
skulle bli. Utskottet konstaterar detta med stor tillfredsställelse.

I årets statsverksproposition har vederbörande departementschef mot
bakgrund av den avgiftshöjning som beslöts 1971, räknat med att något
inkomsttillskott inte skall behöva tillföras Sveriges Radio under perioden
fram till och med budgetåret 1974/75. Den förbättrade ekonomiska
situationen synes nu ge underlag för den bedömningen att nämnda period
kan beräknas bli något längre. I detta läge är det enligt utskottets mening
inte erforderligt med någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
de båda nu behandlade motionsyrkandena. Utskottet vill understryka
vikten av att företaget prövar planerings- och finansieringsfrågorna på så
lång sikt som rimligen är möjligt.

I motionen 1972: 61 har hemställts att riksdagen begär utarbetande av
riktlinjer för befrielse för vissa handikappade från skyldighet att betala
avgift för innehav av radio och TV. Utskottet får erinra om att
handikapputredningen kommer att pröva frågan om de handikappades
möjligheter att ta del av programmen i radio och TV och avstyrker därför
motionen. Med samma hänvisning avstyrker utskottet yrkandet i samma
motion om skyndsam utredning beträffande möjligheten för vissa handikappgrupper
att erhålla avsevärda ekonomiska lättnader vid inköp av TV.

En annan fråga som gäller vissa handikappades möjligheter att ta del
av TV-programmen har väckts i motionen 1972:60 vari hemställts om
skyndsam undersökning inom Sveriges Radio av möjligheterna att i större
utsträckning än som sker förse TV-program av olika slag med textremsor
med hänsyn till de döva och hörselskadade. I motionen har också
hemställts att för ändamålet erforderliga anslag via statsbudgeten ställs
till Sveriges Radios förfogande. Samma yrkande förelåg till bedömning
förra året, och utskottet får nu liksom då erinra om pågående överväganden
inom handikapputredningen och hänvisa till att Sveriges Radio i
samarbete med olika intressenter arbetar på att få fram lämpliga tekniska
metoder avsedda att hjälpa de hörselskadade att ta del av rundradiopro -

KrU 1972: 23

grammen. Utskottet avstyrker motionen.

Någon motsvarighet till skyldigheten att lämna exemplar av tryckta
skrifter till universitetsbibliotek föreligger inte på rundradioområdet
uttalas det i motionen 1972: 1079. Motionärerna finner det ytterst
otillfredsställande att sådana program är oåtkomliga sedan de en gång
sänts och anser att riksdagen bör begära en utredning av formerna för
Sveriges Radios skyldighet att mot en lägre avgift eller kostnadsfritt
spela upp bandade program och tillhandahålla programutskrifter.

Utskottet får erinra om att Sveriges Radio enligt kungörelsen om
tillämpningen av radioansvarighetslagen är skyldig att låta enskild, som
anser att yttrandefrihetsbrott begåtts mot honom eller att han lidit skada
på grund av sådant brott, hos företaget gratis ta del av det radioprogram,
i vilket brottet uppges ha förekommit, och gratis få utskrift av
programmet. Detta gäller dock ej om det är uppenbart att vederbörande
inte kan vara målsägande. Enligt vad utskottet inhämtat följer Sveriges
Radio i övrigt normalt den principen att den som direkt berörs av ett
program kostnadsfritt kan erhålla en utskrift, medan andra som önskar
programutskrifter får erlägga en avgift som i princip skall täcka Sveriges
Radios kostnader. I de sistnämnda fallen görs möjligheten att erhålla
utskrifter också beroende av tillgången på personal för utskriftsarbetet.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionen.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet

1.att riksdagen avslår motionen 1972:487 i vad avser en
parlamentarisk utredning om hur en ökad frihet och konkurrens
i etermedierna skall åstadkommas,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 233 om inflytande för
folkrörelserna över verksamheten inom Sveriges Radio,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 131 om inrättande av ett
programråd vid Sveriges Radio,

4. att riksdagen avslår motionen 1972:487 i vad avser åtgärder
för en bättre efterlevnad av reglerna i radiolagen och i avtalet
mellan staten och Sveriges Radio,

5. att riksdagen avslår motionen 1972: 1037 om en revidering av
avtalet mellan staten och Sveriges Radio,

6. att riksdagen avslår motionen 1972:28 i vad avser ett
tillkännagivande angående det s. k. underhållningsvåldet i
rundradion,

7. att riksdagen avslår motionen 1972:491 om programtid för
de politiska partierna i rundradion,

8. att riksdagen avslår motionen 1972:1063 om fristående
politiska program i rundradion,

9. att riksdagen avslår motionen 1972: 1062 om församlingsgudstjänster
i TV,

KrU 1972: 23

10. att riksdagen avslår motionen 1972:1081 om ett dagligt
religiöst TV-program,

11. att riksdagen avslår motionen 1972: 341 om tillämpningen av
begreppet opartiskhet i Sveriges Radios barnprogram,

12. att riksdagen avslår motionen 1972: 1051 om information i
TV i skol- och utbildningsfrågor,

13. att riksdagen avslår motionen 1972: 28 i vad avser den del av
yrkandet om ett tillkännagivande angående Sveriges Radios
programpolitik som inte behandlats under punkt 6,

14. att riksdagen avslår motionen 1972:28 i vad avser Sveriges
Radios utträde ur Svenska arbetsgivareföreningen,

15. att riksdagen avslår motionen 1972: 1057 om en översyn
av ansvarsbestämmelserna för Sveriges Radios programverksamhet,

16. att riksdagen avslår motionen 1972: 1070 .om översyn av

riktlinjerna för samordning av programverksamheten i TV kanalerna,

17. att riksdagen avslår motionen 1972:494 om televisionens
nyhetsförmedling,

18. att riksdagen avslår motionen 1972:487 i vad avser en

parlamentarisk utredning om Sveriges Radios långsiktiga
finansieringsproblem och motionen 1972: 1072 om en utredning
angående Sveriges Radios framtida finansiering,

19. att riksdagen avslår motionen 1972:61 om befrielse förvissa
handikappade från skyldighet att erlägga avgift för innehav av
radio och TV, m. m.,

20. att riksdagen avslår motionen 1972:60 om utökning av

antalet TV-program med textremsor,

21. att riksdagen avslår motionen 1972: 1079 om Sveriges Radios
tillhandahållande av arkiverade program.

Stockholm den 16 november 1972

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Björk i Göteborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i
Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), Eriksson
i Ulfsbyn (c), Green (s), fru Mogård (m), fru Ryding (vpk), herrar Enlund
(fp), Andersson i Örträsk (s) och fru Johansson (s).

KrU 1972:23

Reservationer

1. beträffande frågan om en parlamentarisk utredning av hur en ökad
frihet och konkurrens i etermedierna skall åstadkommas

a) av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vid förra”
och på s. 4 slutar med ”motionen 1972:487” bort ha följande lydelse:

I motionen 1972: 487 yrkas att en parlamentarisk utredning tillsätts
med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i
etermedierna skall åstadkommas. Utskottet delar den i motionen uttalade
uppfattningen att de grundläggande tryckfrihetsrättsliga principer som
sedan mer än ett sekel gällt för det tryckta ordet i Sverige också måste
gälla för de nya massmedier som den tekniska utvecklingen gjort möjliga.
Den nuvarande monopolsituationen på etermedieområdet strider emot
dessa principer. De försök som gjorts att inom monopolets ram införa ett
mått av konkurrens har inte lett till, och kan heller inte leda till, det
varierade programutbud som är önskvärt. Missnöjet med nuvarande
ordning har på senare år tilltagit, vilket återspeglas i motioner såväl till
årets riksdag som till olika partiers kongresser. Riskerna för direkta
ingrepp i programverksamheten, dvs. ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten,
har därmed tilltagit. Den snabba tekniska utvecklingen,
särskilt beträffande kabel-TV, gör det enligt utskottets mening än mer
angeläget att etermediernas framtida ställning i Sverige snarast utreds.

Som departementschefen framhöll i prop. 1966: 136 är det inte
möjligt med en helt fri etableringsrätt i etern. Faran för kommersiella
intressens eller politiska gruppers ensidiga inflytande på etermedierna
måste beaktas. Ökad frihet och konkurrens i etermedierna måste införas
under kontrollerade former, där samhället, liksom då det gäller annan
verksamhet, uppställer regler och ramar. I motionen 1972:487 pekas på
möjligheten att låta pressen, folkrörelser och intresseorganisationer
inrätta fristående produktionsbolag, i första hand på TV-området, mellan
vilka en parlamentariskt sammansatt nämnd skulle fördela sändningstiderna.
I avtal med programföretagen borde allmänna regler fastställas
beträffande etik och kvalitet, skyldighet att ge utbildningsprogram eller
information av lokalt intresse. Utskottet finner det önskvärt att denna
möjlighet prövas.

Utskottet förordar sålunda att den långsiktiga politiken på etermedieområdet
snarast tas upp till prövning och tillstyrker motionärernas
yrkande om en parlamentarisk utredning.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1972:487 i denna del
hos Kungl. Maj:t anhåller att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och
konkurrens i etermedierna skall åstadkommas,

KrU 1972:23

b) av herrar Källstad (fp) och Enlund (fp) som anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vid förra” och på s. 4 slutar
med ”motionen 1972: 487” bort ha följande lydelse:

Vid förra årets riksdag hade utskottet att ta ställning till ett
motionsvis framställt yrkande att riksdagen hos Kungl. Maj: t skulle
anhålla om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att
klarlägga hur en ökad frihet och konkurrens i etermedierna skulle
åstadkommas. Detta yrkande avstyrktes av utskottet och avslogs av
riksdagen (KrU 1971:8, rskr 1971:110). Det framförs nu i motionen
1972:487. Yrkandet tar enligt den anförda motiveringen klart sikte på
en grundläggande förändring av nuvarande system med ensamrätt för
Sveriges Radio att avgöra vilka program som skall förekomma i
rundradions sändningar.

För många människor är radio och TV de viktigaste kulturförmedlarna.
De måste därför erbjuda ett programutbud, som är rikt varierat
och av hög kvalitet. Detta tillgodoses enligt utskottets mening bäst
genom en konkurrens som också skapar förutsättningar för en mer
balanserad nyhetsinformation och en allsidigare programpolitik. Genom
teknikens utveckling med vidgade möjligheter för radio- och TV-sändningar
har de principiella och praktiska invändningarna mot ett radiooch
TV-monopol förstärkts ytterligare. Att bryta radio- och TV-monopolet
är därför en viktig uppgift under kommande år.

Ett stort antal utredningar på radio- och TV-området pågår emellertid
för närvarande. Utskottet vill här bl. a. peka på 1969 års radioutredning
(RUT 69). Innan något resultat föreligger från dessa är det enligt
utskottets mening inte nödvändigt med en ny, stor utredning. Utskottet
finner det möjligt att avvakta även med hänsyn till den nyligen
genomförda omorganisationen beträffande nyhetsinformationen i radio
och TV. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande utredningsyrkande i
motionen 1972:487.

2. beträffande frågan om inrättande av ett programråd vid Sveriges
Radio av herrar Källstad (fp) och Enlund (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Vad
gäller” och slutar med ”motionen 1972: 131” bort ha följande lydelse:

Vad gäller motionen 1972: 131 har i denna framhållits att allmänheten
har alltför begränsade möjligheter att påverka rundradioprogrammens
sammansättning och utformning. Motionärerna anser att detta inte
främst beror på de vaga formuleringarna i radioavtalet utan på att det
saknas ett forum där synpunkter och önskemål i fråga om den framtida
programverksamheten kan framföras både av enskilda och organisationer.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om önskvärdheten av ett
dylikt forum. Det behövs nämligen enligt utskottets mening en vidare

KrU 1972:23

och mera öppen diskussion i program frågorna än den som hittills
förekommit. I denna diskussion bör Sveriges Radio inte bara vara
mottagande part utan också ha att argumentera för sin programsättning.
En möjlighet att ordna detta är att inrätta ett programråd sammansatt av
representanter för olika områden av samhällslivet. Detta råd bör inte ha
någon beslutanderätt utan endast fungera som ett forum för informella
diskussioner i programfrågor. Utskottet tillstyrker att riksdagen enligt
yrkandet i motionen 1972: 131 hos Kungl. Majd hemställer om förslag
om ett dylikt programråd.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 131 hos Kungl.
Maj: t hemställer om förslag till inrättande av ett programråd
i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

3. beträffande frågan om det s. k. underhållningsvåldet i TV av fru
Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Vad som anförts om programpolitiken anser utskottet emellertid inte
hindra att riksdagen gör ett uttalande mot det s. k. underhållningsvåldet,
där underhållning av sadistisk art med meningslösa våldsinslag utgör ett
egenvärde. Sådana program är dessutom oftast konstnärligt undermåliga
och ideologiskt djupt reaktionära och de torde delvis bero på ett felaktigt
och överbetonat intresse för inköp av program från USA och England.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1972: 28 såvitt den nu är i fråga.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motionen 1972:28 i denna del
som sin uppfattning ger Kungl. Maj:t till känna vad i
motionen anförts om det s. k. underhållningsvåldet i rundradion,

4. beträffande frågan om tillämpningen av begreppet opartiskhet i
Sveriges Radios barnprogram av herrar Källstad (fp), Nilsson i Agnäs (m)
och Enlund (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 9 slutar med ”för barn” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de påtalade förhållandena
i fråga om barnprogrammen är orimliga. Över hela fältet präglas
sändningarna i Sveriges Radio numera ofta av en medveten strävan att
påverka publiken. Även barnen är utsatta för denna påverkan inte bara i
barnprogrammen utan också därför att de i stor utsträckning tar del av

KrU 1972:23

program som egentligen riktar sig till en äldre publik. I den situationen är
det orimligt att uppställa särskilda restriktioner som hindrar sändning av
barnprogram som är präglade av kristen moral och kristna värderingar.
Utskottet anser det önskvärt med den översyn som begärs i motionen
1972: 341 och tillstyrker därför denna. Vad gäller i promemorian angivna
”tydligt rubricerade program med religiös förkunnelse anpassad för barn”
bör dylika enligt avtalets innebörd förekomma i skälig omfattning.
Utskottet vill framhålla att vad som i detta och andra fall skall anses vara
”skälig omfattning” förutsätter vilja och förmåga till kommunikation
med olika grupper inom samhället.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med bifall till motionen 1972:341 hos
Kungl. Maj: t anhåller om en översyn av Sveriges Radios
hittillsvarande tillämpning av begreppet opartiskhet i
barnprogrammen i ljuset av vunna erfarenheter, så att de
i fortsättningen också medger utrymme för spegling av

kristna värderingar och synpunkter på samma villkor som

gäller för övriga,

5. beträffande frågan om tillkännagivande av vissa synpunkter på
Sveriges Radios programpolitik av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med

”Utskottet som” och slutar med ”tidigare behandlats” bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det måste krävas av
regeringens representanter i Sveriges Radios styrelse att de slår vakt om
en viss frihet och allsidighet i programutbudet. Likaså måste yttrandefriheten
värnas och rätten att i radio och TV föra fram berättigad
samhällskritik, även om den drabbar statsmakten, ledningen för de stora
företagen eller mäktiga organisationer. Den marxistiska analysmetoden,
som utvecklas alltmer vid universitet och på andra håll, bör på ett mera
representativt sätt än hittills skett få genomsyra några program om
kultur, forskning, modern historia, arbetsplatsförhållanden m. fl. samhällsområden.
Radioledningen bör i fråga om programuppläggningen
mindre än hittills lyssna till ministrar, verkställande direktörer, informationschefer
och andra påtryckare. I stället bör den lyssna till andra
grupper, bl. a. sina egna medarbetare, som i många fall ändå uppvisat en
hederlig och journalistisk yrkeskunnighet. Utskottet förordar också en
ökad decentralisering och spridning av makten över programmen mellan
olika enheter inom Sveriges Radio. Vad utskottet nu anfört i anledning
av motionen 1972:28 bör riksdagen som sin mening ge till känna för
Kungl. Maj:t.

KrU 1972:23

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen i anledning av motionen 1972:28 i vad
avser den del av yrkandet om ett tillkännagivande
angående Sveriges Radios programpolitik som inte behandlats
under punkt 6 som sin mening ger Kungl. Maj: t
till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande frågan om Sveriges Radios utträde ur Svenska arbetsgivareföreningen
av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”Svenska arbetsgivareföreningen” bort ha
följande lydelse:

Sveriges Radio är anslutet till Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).
Denna organisation har startat en omfattande kampanj mot ”vänstern”
och vill mer och mer använda skola, radio och television för sina
propagandasyften. Den fackliga organisationen för de anställda vid
Sveriges Radio har protesterat mot denna kampanj och krävt att Sveriges
Radio begär sitt utträde ur SAF. Utskottet finner detta medlemskap i
SAF klart strida mot varje elementär uppfattning om opartiskhet och
uppmanar därför regeringen att skyndsamt uppmana sina ledamöter i
Sveriges Radios styrelse att kräva att detta medlemskap upphäves. Enligt
utskottets mening bör riksdagen uttala sig för att Sveriges Radio utträder
ur SAF. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1972: 28 i denna del.

dels utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 28 i denna
del uttalar sig för att Sveriges Radio utträder ur Svenska
arbetsgivareföreningen,

Särskilda yttranden

1. beträffande frågan om en bättre efterlevnad av reglerna i radiolagen
och i avtalet mellan staten och Sveriges Radio av herr Nilsson i Agnäs (m)
och fru Mogård (m) som anfört följande:

Det åligger radionämnden enligt 2 § Instruktion för radionämnden
”att granska radioprogram som förekommit i rundradiosändning samt att
pröva anmärkning mot visst program”. Enligt vad utskottet erfarit har
radionämnden hittills i huvudsak endast prövat anmärkningar mot vissa
program, vilket innebär att en väsentlig del av radionämndens uppgifter
enligt instruktionen försummats. Detta finner vi ytterst allvarligt med
tanke på de speciella krav som måste ställas på ett monopolföretag.
Övervakningen av att programutbudet följer uppställda regler måste

KrU 1972:23

obetingat fullgöras. Vi förutsätter dock att radionämnden nu gör
framställningar om de resurser som erfordras för att instruktionen skall
kunna följas.

2. beträffande frågan om programutrymmet för församlingsgudstjänster
och andra program av religiös karaktär av herrar Källstad (fp) och Enlund
(fp) som anfört följande:

Vi är väl medvetna om att frågan om vilket programutrymme som
skall beredas gudstjänster och andra religiösa inslag i radio och TV är av
den art att den enligt gällande avtal skall avgöras av Sveriges Radio. Vi
önskar dock ge till känna en meningsyttring i anslutning till motionerna
1972:1062 och 1972:1081.

Det kan ifrågasättas, om de religiösa programmen tillgodoses ”i skälig
omfattning”. Enligt vår mening borde det vara möjligt att ge den religiösa
programverksamheten ett ökat utrymme i de olika ljudradio- och
TV-kanalerna. Undersökningar visar, att sådana program har stora
lyssnargrupper.

Direktsända församlingsgudstjänster bör kunna förekomma varje
söndag i TV. Människor i glesbygder, äldre personer och rörelsehindrade
har svårt att komma till gudstjänst i någon kyrka, varför bl. a. för dessa
grupper denna ordning är angelägen.

Liksom radion sänder dagliga program av religiös karaktär borde
motsvarande inslag förekomma även i TV. Ett dylikt dagligt TV-program
kunde innehålla inslag av musik av religiös karaktär, läsning ur bibeln eller
ur andaktslitteratur från olika tider och traditioner, religiös lyrik etc.
Genom de synintryck TV förmedlar kunde programmet återge målningar,
teckningar, skulpturer, kyrkointeriörer och annan konstnärlig produktion
med religiöst motiv. Ett sådant dagligt TV-program skulle ha sitt både
religiösa och kulturella värde.

HMPSS1

app^^pjiip^

t m Ifel mmå$m

T+WrnTm