Konstitutionsutskottets betänkande nr 57 år 1972

KU 1972:57

Nr 57

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1972:134 med förslag till lag om kyrkofullmäktigval, m. m. jämte
motion.

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1972:134 med förslag till
lag om kyrkofullmäktigval, m. m. jämte följdmotionen 1972:1907 av
herr Larsson i Luttra m. fl. (c).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lag om kyrkofullmäktigval. Förslaget
överensstämmer i stora delar med det förslag till vallag som lades
fram i prop. 1972:105 och som innehåller bestämmelser om riksdagsval,
val av landstingsmän och val av kommunfullmäktige. På en del punkter
föreslås emellertid särbestämmelser för kyrkofullmäktigvalens del.

Enligt förslaget till lag om kyrkofullmäktigval skall staten tillhandahålla
och bekosta valkuvert. Däremot skall partierna även i fortsättningen
bära sina kostnader för valsedlarna, dock med bibehållen möjlighet för
församlingarna att besluta om bidrag till dessa kostnader.

Liksom hittills skall enligt förslaget en preliminär rösträkning äga rum
i vallokalerna efter röstningens slut. Denna rösträkning skall avse endast
de röster som avgivits i vallokalerna. Poströsterna i kyrkofullmäktigvalen
skall sålunda liksom enligt nu gällande regler sändas direkt till länsstyrelserna
och räknas vid den slutliga sammanräkningen där.

Lagen om kyrkofullmäktigval föreslås träda i kraft vid samma
tidpunkt som vallagen, dvs. den 1 januari 1973.

1 propositionen läggs fram, förutom förslaget till lag om kyrkofullmäktigval,
förslag till lag om ändring i lagen om församlingsstyrelse.
Dessutom föreslås en ändring i vallagsförslagets bestämmelser om fri
valsedelstilldelning.

Propositionens lagförslag

Propositionens hemställan avser att riksdagen skall antaga vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om kyrkofullmäktigval (prop. s. 2-10),

2. lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse (prop. s.
10-12),

3. ändring i det genom prop. 1972:105 framlagda förslaget tillvallag
(förevarande prop. s. 12—13).

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 57

KU 1972:57

I bil. 1 -2 har intagits propositionens lagförslag 1 och 2 med vissa av
utskottet föreslagna ändringar. Skillnaderna mellan propositionens och
utskottets förslag framgår av notanmärkningar. I bil. 3 har intagits ett av
utskottet framlagt förslag till lag om ändring i vallagen (1972:000) som
avser punkt 2 av övergångsbestämmelserna och i denna del överensstämmer
med propositionens förslag 3.

Vallagen m. m.

Propositionen innehåller i ett särskilt avsnitt (s. 19—22) en kortfattad
redogörelse för vissa av de förslag som framlagts i prop. 1972:105 med
förslag till vallag m. m. Därvid har berörts vissa av de bestämmelser som
förslaget till vallag innehåller och som är av särskilt intresse med hänsyn
till förslaget till lag om kyrkofullmäktigval. Vidare har i korthet
redogjorts för de ändringar i det primärkommunala suppleantsystemet,
som föreslagits i prop. 1972:105 och som i huvudsak avser antalet
suppleanter.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1972:105 (KU 1972:49, rskr 269)
antogs förslagen i huvudsak. På förslag av utskottet, vars betänkande
godkändes i dess helhet, gjordes dock vissa detaljändringar. Dessa avsåg
bl. a. reglerna om kostnadsfria valsedlar till partier, tiden för poströstning
och besvärstiden beträffande val till landsting och kommunfullmäktige.
Ändringen i reglerna om kostnadsfria valsedlar till partier överensstämmer
med den ändring av 6 kap. 5 § i förhållande till vallagsförslaget, som
föreslås i prop. 1972:134 (förslag 3). Vidare beslöts att antalet fria
valsedlar skall motsvara fem i stället för fyra gånger antalet röstberättigade.
1 prop. 1972:105 föreslogs att poströstning skulle få börja 18 dagar
före valdagen. Enligt riksdagens beslut skall poströstningen i stället få
inledas 24 dagar före valdagen. Tiden för anförande av besvär beträffande
val till landsting och kommunfullmäktige föreslogs i prop. 1972:105 till
tre dagar från det valet avslutats. Riksdagen beslöt emellertid utsträcka
ifrågavarande besvärstid till sju dagar.

Vad gäller skälen för de berörda ändringarna och beslutade detaljändringar
i övrigt hänvisas till utskottets betänkande KU 1972:49.

Följdmotionen

I motionen 1972:1907 av herr Larsson i Luttra m. fl. (c) hemställs
under hänvisning till riksdagens i föregående avsnitt berörda beslut i fråga
om vallagen: ”att riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts
proposition 1972:134 beslutar

1. att 30 § första stycket, lagen om kyrkofullmäktigeval, ges följande
lydelse:

Röstning får ske på varje postanstalt inom riket från och med den
tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före
valdagen, om ej annat följer av andra stycket.

2. att 50 § lagen om kyrkofullmäktigeval ges följande lydelse:

Talan mot beslut, varigenom länsstyrelsen fastställt valutgången, föres

KU 1972:57

hos regeringsrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall ges in till
länsstyrelsen och vara denna till handa inom sju dagar efter det att valet
avslutades.

Så snart över förrättningen.”

Utskottet

1 propositionen föreslås en lag om kyrkofullmäktigval, som till
uppbyggnad och innehåll ansluter till det förslag till vallag som lades fram
i prop. 1972:105. På en del punkter föreslås särbestämmelser för
kyrkofullmäktigvalens del. Dessa överensstämmer till större delen med nu
gällande ordning.

Utskottet har vid sin granskning av propositionens förslag funnit sig
kunna i huvudsak tillstyrka desamma. Endast i några avseenden, som
behandlas i det följande, föreslår utskottet ändringar.

Såsom anförts i. motionen 1972:1907 bör de ändringar i vallagen
m. m., som beslöts under riksdagsbehandlingen av prop. 1972:105,
påverka utformningen av motsvarande bestämmelser i förslagen i nu
förevarande proposition. Detta gäller bl. a. tiden för poströstning och
besvärstiden. I överensstämmelse med riksdagens tidigare beslut bör
sålunda poströstning även vad gäller kyrkofullmäktigval få inledas 24 och
inte, som föreslås i propositionen, 18 dagar före valdagen. Tiden för
anförande av besvär över kyrkofullmäktigval bör bestämmas till sju och
inte tre dagar, som föreslås i propositionen. På grund av det anförda
föreslår utskottet med tillstyrkande av motionen 1972:1907 ändringar i
30 och 50 §§ förslaget till lag om kyrkofullmäktigval samt tillägg till
ikraftträdandebestämmelsen i förslaget till lag om ändring i lagen
(1961:436) om församlingsstyrelse.

Förslaget till lag om kyrkofullmäktigval bör vidare enligt utskottets
mening kompletteras med en särskild bestämmelse, enligt vilken länsstyrelsen
kan rätta uppenbart felaktig anteckning i röstlängden om att någon
ej är medlem i svenska kyrkan eller tillhör icke-territoriell församling.
Ansökan därom bör få göras senast den 1 oktober det år då röstlängden
upprättades. Utskottet föreslår ett tillägg av nu angiven innebörd till 8 §
lagen om kyrkofullmäktigval.

I propositionen framläggs bl. a. ett förslag (3) till ändring i förslaget
till vallag. Ändringsförslaget avser dels bestämmelserna i 6 kap. 5 § om
kostnadsfri valsedelstilldelning till parti, dels andra punkten av övergångsbestämmelserna.
Den föreslagna ändringen i 6 kap. 5 § vallagen i
förhållande till prop. 1972:105 är redan beslutad av riksdagen vid
behandlingen av denna proposition och fordrar således ingen ytterligare
riksdagens åtgärd. Endast ändringen i övergångsbestämmelserna bör
därför ingå i en lag om ändring av vallagen (1972:000). Förslag i denna
del framläggs i bil. 3.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av prop. 1972:134 i motsvarande del antar 8 §
i det i bil. 1 intagna förslaget till lag om kyrkofullmäktigval,

1 * Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 57

KU 1972:57

2. med anledning av prop. 1972:134 i motsvarande delar och
med bifall till motionen 1972:1907 antar 30 och 50 §§ i det i
bil. 1 intagna förslaget till lag om kyrkofullmäktigval,

3. med bifall till prop. 1972:134, såvitt nu är i fråga, antar
förslaget till lag om kyrkofullmäktigval i övriga delar,

4. med anledning av prop. 1972:134 i motsvarande del antar
ikraftträdandebestämmelsen i det i bil. 2 intagna förslaget till
lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

5. med bifall till prop. 1972:134, såvitt nu är i fråga, antar
förslaget till lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse
i övriga delar,

6. med anledning av förslaget 3 i prop. 1972:134 antar det i
bil. 3 intagna förslaget till lag om ändring i vallagen
(1972:000).

Stockholm den 6 december 1972

På konstitutionsutskottets vägnar

HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Larsson i Luttra (c),
Nelander (fp), fru Thunvall (s), herrar Mossberg (s), Werner i Malmö (m),
Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Norrby i Åkersberga*
(fp), Schött* (m), Gustavsson i Ängelholm (s), Olsson i Sundsvall (c),
Wictorsson (s) och Olsson i Edane (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1972:57

Bilaga 1

Propositionens förslag till lag om kyrkofullmäktigval med av utskottet
föreslagna ändringar i 8, 30 och 50 §§

1 Förslag till

Lag om kyrkofullmäktigval

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller vid val av kyrkofullmäktige.

Lagens bestämmelser om församling gäller i tillämpliga delar även
kyrklig samfällighet för vilken kyrkofullmäktige skall utses.

2 § För val enligt denna lag finns en central valmyndighet. Konungen
bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet.

Centrala valmyndigheten meddelar de närmare föreskrifter som behövs
för tillämpningen av denna lag.

3 § Vid val i hela riket av kyrkofullmäktige är valdag tredje söndagen i
oktober.

Vid val av kyrkofullmäktige som ej omfattar hela riket är valdag den
söndag som länsstyrelsen bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.
Sådant val får ej äga rum samtidigt med val av landstingsman
eller kommunfullmäktige inom valdistriktet.

Valkretsar, valdistrikt och valnämnd m. m.

4§ I lagen (1961:436) om församlingsstyrelse finns bestämmelser om
församlings och kyrklig samfällighets indelning i valkretsar.

5 § Varje församling bildar ett valdistrikt. Är församling indelad i
valkretsar för val av kyrkofullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett
valdistrikt.

Ingår delar av församling eller valkrets i olika valdistrikt vid val till
riksdagen, skall varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.
Länsstyrelsen får dock förordna att sådana delar av församling eller
valkrets tillsammans skall utgöra ett valdistrikt. Innan beslut härom
meddelas, skall församlingen och valnämnden beredas tillfälle att yttra
sig.

I fråga om beslut som avses i andra stycket äger 3 kap. 3 § tredje
stycket och 6 § första stycket vallagen (1972:000) motsvarande tillämpning.

6 § Uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnd fullgöres av
valnämnden i den kommun inom vilken valdistriktet finns. 1 valdistrikt

KU 1972:57

inom nybildad kommun fullgöres uppgifterna av den valnämnd som
utsetts för den nybildade kommunen.

Om valdistrikt omfattar delar av flera kommuner, förordnar länsstyrelsen
valnämnden i någon av kommunerna att i fråga om valdistriktet
fullgöra de uppgifter som ankommer på valnämnd. Innan beslut härom
meddelas, skall församlingen och valnämnderna i kommunerna beredas
tillfälle att yttra sig.

7 § Bestämmelserna om valförrättare i 3 kap. 4 och 5 §§ samt 6 § andra
stycket vallagen (1972:000) äger motsvarande tillämpning vid val av
kyrkofullmäktige.

Röstlängd

8 §' Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4
kap. vallagen (1972:000) följande särskilda bestämmelser iakttagas.

För den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband ej är medlem
av svenska kyrkan eller som enligt personbandet tillhör icke-territoriell
församling göres anteckning i röstlängden om detta förhållande.

Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar
eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige,
skall särskild del av röstlängden uppläggas för varje församling
eller kyrkligt valdistrikt eller del därav.

Har det beträffande någon gjorts anteckning enligt andra stycket och
har anmärkning häremot ej framställts på sätt som föreskrives i 4 kap. 4 §
första stycket vallagen, skall länsstyrelsen efter ansökan av honom eller
lokala skattemyndigheten besluta om rättelse i röstlängden, om det är
uppenbart att anteckningen är felaktig. Sådan ansökan skall ha gjorts
hos länsstyrelsen senast den 1 oktober det år då röstlängden upprättades.
I fråga om sådan ansökan och beslut med anledning därav äger 4 kap. 8 §
vallagen motsvarande tillämpning.

Valsedlar

9 § Vid val av kyrkofullmäktige skall användas valsedlar av vitt papper.

10 § Pä valsedel skall finnas partibeteckning. Valsedel bör dessutom
innehålla

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning)
samt

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som

avses. Vid kandidatnamn bör därför utsättas kandidatens personnummer
eller annan identifieringsuppgift.

1 Fjärde stycket finns inte med i propositionens förslag.

KU 1972:57

11 § Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen
upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk,
val av suppleanter för kyrkofullmäktige i församling där sådana skall
finnas.

12 § Församling får besluta att parti som är eller genom valet blir
representerat i kyrkofullmäktige i församlingen skall erhålla bidrag av
församlingen till partiets kostnader för valsedlar. Beslutet skall innehålla
att ersättning utgår till varje sådant parti efter enhetliga grunder.

13 § I vallokal skall väljarna ha tillgång till blanketter till valsedlar.
Sådana tillhandahålles genom valnämndens försorg.

Röstkort m. m.

14 § Vid val av kyrkofullmäktige skall, i den mån centrala valmyndigheten
ej förordnar annat, för var och en som enligt gällande röstlängd är
röstberättigad vid valet upprättas röstkort med uppgifter om den röstberättigade.
Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om valet till
ledning för den röstberättigade.

För val av kyrkofullmäktige för församling och för kyrklig samfällighet
som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.

15 § I fråga om röstkort äger 7 kap. 1 § andra stycket, 2 § första stycket
och 3 § vallagen (1972:000) motsvarande tillämpning.

16 § Centrala valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom
bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de bestämmelser i
övrigt som gäller för valet.

Allmänna bestämmelser om röstningen

17 § Röstning sker på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd. Röstberättigad, som på grund av vistelse
utom riket eller på annan ort inom riket eller av annat skäl finner sig vara
förhindrad att rösta på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där han är
upptagen i röstlängd, får rösta på postanstalt inom riket.

Om val av kyrkofullmäktige för församling och för kyrklig samfällighet
äger rum samtidigt, skall väljare som röstar på postanstalt vid ett och
samma tillfälle utöva sin rösträtt i de val som han vill deltaga i.

18 § I fråga om röstningen i vallokal och på postanstalt gäller i övrigt 8
kap. 2 § första stycket, 3—5 §§, 7 §, 9 § första och andra styckena samt
10, 11, 13 och 14 §§ vallagen (1972:000) i tillämpliga delar.

KU 1972:57

19 § Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens försorg.

20 § Om avlämnande av valsedel genom bud (röstning med valsedelsförsändelse)
finns bestämmelser i 36 §.

21 § 1 lokal där röstning äger rum skall ett exemplar av denna lag samt
av vallagen (1972:000) finnas tillgängliga.

22 § Åtgärd eller anordning som det enligt denna lag åligger kommun,
valnämnd eller valförrättare att vidtaga eller ombesörja bekostas av
kommunen.

Särskilda bestämmelser om röstning i vallokal

23 § Vallokal skall hållas öppen för röstning minst två timmar mellan
klockan 8 och 15, dock ej under tid för allmän gudstjänst, samt därjämte
mellan klockan 19 och 21. Centrala valmyndigheten får bestämma att
vallokalen i visst valdistrikt skall vara öppen för röstning kortare tid än
nu sagts, om det kan antagas att väljarna likväl har tillfredsställande
möjligheter att utöva sin rösträtt.

Valtider för varje valdistrikt bestämmes av valnämnden efter hörande
av kyrkorådet.

24 § När vallokalen har öppnats för röstning, visar valförrättaren de
närvarande att varje valurna är tom. Härefter får röstningen börja.

25 § Röstningen går till på följande sätt.

När väljaren kommer in i vallokalen, får han ett valkuvert för vart och
ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger
där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert.

Väljaren lämnar iordningsställda valkuvert till valförrättaren. Om
denne begär det, skall väljaren uppge sitt fullständiga namn, sin födelsetid
och sitt hemvist inom valdistriktet. Valförrättaren kontrollerar att väljaren
är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i
valet, att han ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val och att
kuvert ej är försett med obehörig märkning. Valförrättaren lägger
därefter i väljarens närvaro valkuverten i valurnorna. I samband härmed
antecknas i röstlängden att väljaren röstat.

26 § Är valkuvert försett med obehörig märkning, får det ej mottagas.
Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast ett av
dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det valet
återlämnas till honom.

27 § När vallokalen stängts för röstning och de som är närvarande fått
tillfälle att lämna sina valsedlar, förklaras röstningen avslutad.

KU 1972:57

28 § Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till
vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som
deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse att
väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar.

29 § Kommunen bör på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare
som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller
tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt

30 §* Röstning får ske på varje postanstalt inom riket från och med den
tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före
valdagen, om ej annat följer av andra stycket.

Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalt är öppen för
allmänheten. Finns flera postanstalter inom samma ort, får centrala
valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstning skall ske
endast på någon eller några av postanstalterna. På förslag av postverket
får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning
skall dock alltid kunna äga rum undet minst en timme varje dag då
postanstalten är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem,
fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning
där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med
vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen
före valdagen.

31 § Röstmottagare på postanstalt är den som postverket utser.

32 § Röstning på postanstalt går till på följande sätt.

När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av
denne ett valkuvert för varl och ett av valen. Han uppsöker därefter en av
de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett
valkuvert.

Väljaren lämnar valkuvert och röstkortet till röstmottagaren. Denne
kontrollerar att väljaren ställt i ordning endast ett valkuvert för varje val
och att kuvert ej är försett med obehörig märkning. Därefter lägger
röstmottagaren i väljarens närvaro in mottagna valkuvert i ett ytterkuvert
tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets
fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand
om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens
namn, den länsstyrelse till vilken ytterkuvertet skall sändas och det
värdepostnummer som finns på kuvertet.

Väljare som ej är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han
ej det, får han icke rösta.

1 I propositionen föreslås i första stycket ”adertonde” i stället för ”tjugofjärde”.

KU 1972:57

33 § Är valkuvert försett med obehörig märkning, får det ej mottagas.
Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert för något val, får endast ett av
dessa mottagas. Om väljaren begär det, skall samtliga kuvert för det valet
återlämnas till honom.

34 § Röstmottagare skall sända mottagna ytterkuvert till länsstyrelsen i
det län i vilket den kommun finns där väljaren är upptagen i allmän
röstlängd. Försändelsen skall anordnas som värdepost.

35 § Vid varje tillfälle då ytterkuvert kommer in till länsstyrelsen skall
antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I avbidan på den offentliga
förrättningen för slutlig sammanräkning skall ytterkuverten förvaras på
betryggande sätt.

Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse

36 § Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Väljare, som
på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i
vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 1 8 år.

37 § I fråga om anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. 1 §
andra och tredje styckena samt 3 § andra och tredje styckena vallagen
(1972:000) motsvarande tillämpning.

38 § Valsedelsförsändelse lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas
också på postanstalt där röstning äger rum.

39 § I fråga om valsedelsförsändelse äger i övrigt 11 kap. 5 och 6 §§
vallagen (1972:000) motsvarande tillämpning. I den förteckning som
omnämnes i 1 1 kap. 6 § vallagen antecknas i stället för valnämnd den
länsstyrelse till vilken ytterkuvertet skall sändas.

40 § Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren
eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 11 kap. 5 eller 6 §
vallagen (1972:000), skall valsedelsförsändelsen eller innerkuvertet ej
mottagas. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något
val, får ej något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före
återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslutes.

Preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning

41 § Omedelbart efter det att röstningen i vallokal förklarats avslutad
räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen skall
genomföras utan avbrott.

KU 1972:57

Den preliminära rösträkningen i vallokal genomföres i enlighet med
13 kap. 6 § och 7 § första stycket vallagen (1972:000). Valsedel skall,
förutom i fall som avses i 1 3 kap. 6 § 3, läggas åt sidan, om den ej är av
vitt papper.

42 § Sedan förrättningen för preliminär rösträkning avslutats sändes
röstlängd, protokoll och de särskilda kuvert och omslag som avses i 13
kap. 6§ vallagen (1972:000) till länsstyrelsen. Sker insändandet med
posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.

43 § Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig
förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall
kungöra tid och plats för sammanräkningen. I kungörelsen anges i
förekommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att
räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen
och på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens
början införas i samtliga dagstidningar som har en spridning av
någon betydenhet inom länet.

Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha sett till att de
handlingar som behövs för sammanräkningen har kommit in från de
valdistrikt sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar ofullständiga
eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra det som fattas eller,
om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att handlingarna är
ofullständiga eller ej i behörigt skick.

Över förrättning hos länsstyrelsen föres protokoll enligt formulär som
fastställes av centrala valmyndigheten.

44 § Sammanräkningen inledes med att ytterkuvert som kommit in från
röstmottagare på postanstalt räknas. Därvid kontrolleras att antalet
kuvert stämmer med det i 35 § avsedda protokollet.

Kommer ytterkuvert in till länsstyrelsen efter sammanräkningens
början, lägges det utan vidare åtgärd åt sidan. Däri innesluten valsedel
inverkar ej på valet.

45 § Ytterkuverten granskas. Därvid kontrolleras att

1. ytterkuvert icke blivit öppnat efter tillslutandet,

2. samma väljare icke avgivit mer än ett ytterkuvert,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren icke röstat i vallokalen under valdagen.

I fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytterkuvert
på sätt som föreskrives i 46 §. I annat fall lägges ytterkuvert utan vidare
åtgärd åt sidan. Däri innesluten valsedel inverkar ej på valet.

46 § När kontroll enligt 45 § skett, öppnas de ytterkuvert som ej lagts åt
sidan. Inneliggande röstkort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven
beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning.

KU 1972:57

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras att varje försändelses
ytterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att det
icke blivit öppnat efter tillslutandet samt att väljarens förklaring och
vittnesintyget är i behörigt skick. Därefter brytes ytterkuvertet. Innerkuverten
granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet,
att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och
att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning.

Godkända val- och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och
valkrets användes en urna. 1 samband med att kuvert lägges i urna
antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.
Övriga kuvert lägges utan vidare åtgärd åt sidan. Däri inneslutna valsedlar
inverkar ej på valet.

47 § De val- och innerkuvert som lagts ned i urna tages ut ur denna.
Valsedlarna tages ut ur kuverten, varefter de jämte de från valdistrikten
inkomna valsedlarna granskas. Länsstyrelsen prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen förda
protokollen föranleder.

Har avgivna valsedlar ej förvarats på föreskrivet sätt, skall de förklaras
ogiltiga, om det ej kan antagas att obehörig åtgärd ej vidtagits med dem.

48 § 1 fråga om den slutliga sammanräkningen tillämpas i övrigt de
bestämmelser i 14 kap. 3 och 4 §§, 5 § första stycket 1 och 2 samt
15—24 §§ vallagen (1972:000) som avser val av kommunfullmäktige och
utseende av suppleanter för fullmäktige.

Valsedel är ogiltig, förutom i fall som anges i 14 kap. 4 § vallagen, om
den ej är av vitt papper.

Vad som sägs i 14 kap. 19 § vallagen om beslut som fattats med stöd
av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1957:50)
för Stockholm skall vid tillämpningen av första stycket i stället gälla
beslut som fattats med stöd av 8 § 4 mom. eller 32 a § lagen (1961:436)
om församlingsstyreise.

Bevis och besvär över valutgången

49 § Bestämmelserna i 1 5 kap. 2 § vallagen (1972:000) om bevis för den
som blivit utsedd till ledamot av kommunfullmäktige eller till suppleant
äger motsvarande tillämpning vid kyrkofullmäktigval.

50 §‘ Talan mot beslut, varigenom länsstyrelsen fastställt valutgången,
föres hos regeringsrätten genom besvär. Besvärshandlingen skall ges in till
länsstyrelsen och vara denna till handa inom sju dagar efter det att valet
avslutades. Så snart besvärstiden gått ut, skall länsstyrelsen kungöra
samtliga besvär som anförts. Kungörelsen införes i samtliga dagstidningar

1 I propositionen föreslås i första stycket andra meningen ”tre” i stället för ”sju”.
Ordet ”genast” i andra stycket finns inte med i propositionens förslag.

KU 1972:57

sorn har en spridning av någon betydenhet inom kommun i vilken
församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken
förklaring över besvären skall ha kommit in till regeringsrätten. När
förklaringstiden gått ut, skall länsstyrelsen genast sända besvärshandlingarna
till regeringsrätten. Länsstyrelsen skall därjämte skyndsamt inkomma
till regeringsrätten med yttrande över besvären.

Den som vill anföra besvär har rätt att hos länsstyrelsen genast erhålla
utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

Öve rgå ngsbest ä m melser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.

2. Kommunala vallagen (1930:253) äger tillämpning i fråga om utseende
av efterträdare till ledamot av kyrkofullmäktige som avgår under
den valperiod som löper vid den nya lagens ikraftträdande.

3. Beslut om valdistriktsindelning, som meddelas efter den 1 januari
1973 och som skall tillämpas vid valen den 21 oktober 1973, gäller från
och med den dag då beslutet vinner laga kraft. Avskrift av beslutet skall
tillställas centrala valmyndigheten.

4. Intill dess allmän röstlängd enligt 4 kap. vallagen (1972:000) och
8 § nya lagen kommit till stånd länder tidigare upprättad röstlängd till
efterrättelse.

5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, tillämpas i stället den
nya bestämmelsen.

KU 1972:57

Bilaga 2

Propositionens förslag till Lag om ändring i lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse med av utskottet föreslaget tillägg till ikraftträdandebestämmelsen -

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 8 § 4 mom. samt 9, 13 och 32 a §§ lagen
(1961:436) om församlingsstyrelse1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

4 mom. För kyrkofullmäktige
skola utses suppleanter, om fullmäktige
besluta det. Om beslutet
skall länsstyrelsen ofördröjligen
underrättas.

4 mom. Kyrkofullmäktige få besluta
att suppleanter skola utses
för fullmäktige. Antalet suppleanter
bestämmes av fullmäktige
till en viss andel, dock högst hälften,
av det antal platser som varje
parti erhåller i församlingen eller,
om församlingen indelats i valkretsar
enligt 12 §, i varje valkrets.
Uppkommer därvid brutet tal, avrundas
detta till närmast högre
hela tal. Om beslutet skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas av kyrkostämman, när kyrkofullmäktige
första gången skola utses.

9 §

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter tillkommer
envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under
nästföregående kalenderår uppnått
nitton års ålder och ej på
grund av domstols förklaring är
eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig. Varje
röstberättigad äger en röst.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter tillkommer
envar inom församlingen kyrkobok
förd svensk medborgare,
som är medlem av svenska kyrkan
och som uppnått nitton års ålder
senast under kalenderåret närmast
före valet. Den som på grund av
domstols förklaring är eller efter
uppnådd myndighetsålder skall
förbliva omyndig äger dock ej
rösträtt. Varje röstberättigad har
en röst.

1 Lagen omtryckt 1972:228.

KU 1972:57

Nuvarande lydelse

Den som är kyrkoskriven i
icke-territoriell församling äger ej
rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter i annan församling.

Om upprättande av röstlängd
och om röstlängdens bindande
verkan stadgas i kommunala vallagen.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och
avslutande, så ock om förfarandet,
när kyrkofullmäktig avgår före
den bestämda tjänstgöringstidens
utgång samt när samtliga suppleanter
för fullmäktig inkallats till
ordinarie kyrkofullmäktige eller
eljest avgått som suppleanter,
stadgas i kommunala vallagen.

Beträffande församling i Stockholm
skall därutöver gälla, att annat
än allmänt val skall äga rum ä
sön- eller helgdag, som länsstyrelsen
bestämmer, samt att kungörelse
om val skall anslås å församlingens
anslagstavla och införas i ortstidningar.

För fullmäktige i kyrklig samfällighet
skola utses suppleanter.

Föreslagen lydelse

Den som är kyrkobokförd i
icke-territoriell församling äger ej
rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter i annan
församling.

Till efterrättelse vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter gäller
samma röstlängd som vid val
enligt vallagen (1972:000). Rösträtten
skall enligt närmare bestämmelser
i vallagen och lagen (1972:
000) om kyrkofullmäktigval grundas
på förhållandena vid tiden för
röstlängdens tillkomst, även om
förändring inträffar före valet.

Om valdistrikt och valdag samt
vals förrättande och avslutande, så
ock om förfarandet, när kyrkofullmäktig
avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång samt
när suppleant för fullmäktig inkallats
till ordinarie kyrkofullmäktig
eller eljest avgått som suppleant,
stadgas i lagen (1972:000) om
kyrkofullmäktigval.

Fullmäktige i kyrklig samfällighet
få besluta att suppleanter

KU 1972:57

Föreslagen lydelse
skola utses för fullmäktige. Antalet
suppleanter bestämmes av fullmäktige
till en viss andel, dock
högst hälften, av det antal platser
som varje parti erhåller i varje
valkrets. Uppkommer därvid brutet
tal, avrundas detta till närmast
högre hela tal. Om beslutet skall
länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas av Konungen, när kyrkofullmäktige
första gången skola utses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973. Beslut enligt 8 § 4 mom.
och 32 a § om antalet suppleanter skall dock före den 1 januari 1974
tillämpas endast med avseende på suppleanter som väljes vid val av fullmäktige
den 21 oktober 1973 eller vid nytt val med anledning av sådant
val1.

Nuvarande lydelse
om fullmäktige beslutat det. Om
beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen
underrättas.

1 Andra meningen finns inte med i propositionens förslag.

KU 1972:57

Bilaga 3

Utskottets förslag till Lag om ändring i vallagen (1972:000) på grundval
av propositionens förslag 3

3 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:000)

Härigenom förordnas att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till
vallagen (1972:000) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Övergångsbestämmelser

2. Genom denna lag upphäves
lagen (1920:796) om val till riksdagen
och kommunala vallagen
(1930:253). Kommunala vallagen
gäller dock fortfarande i fråga om
val av kyrkofullmäktige. Lagen
om val till riksdagen och kommunala
vallagen äger vidare tillämpning
i fråga om utseende av efterträdare
till ledamot av riksdagen
respektive landsting eller kommunfullmäktige
som avgår under
den valperiod som löper vid den
nya lagens ikraftträdande.

2. Genom denna lag upphäves
lagen (1920:796) om val till riksdagen
och kommunala vallagen
(1930:253). Lagen om val till riksdagen
och kommunala vallagen
äger dock tillämpning i fråga om
utseende av efterträdare till ledamot
av riksdagen respektive landsting
eller kommunfullmäktige som
avgår under den valperiod som
löper vid den nya lagens ikraftträdande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1973.