Konstitutionsutskottets betänkande nr 48 år 1972
KU 1972:48
Nr 48
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om
suppleanter för fullmäktige i kommunalförbund.
Motionen
1 detta betänkande behandlas motionen 1972:794 av herr Norrby i
Åkersberga (fp).
Hemställan avser: ”att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t att förslag
framläggs om sådan ändring i lagen om kommunalförbund att
suppleanter får utses för fullmäktige i kommunalförbund”.
I motionen anförs att den enda typ av kommunala organ i vilken
suppleanter inte får utses är fullmäktige i kommunalförbund. Enligt
motionären kan alla sakskäl som gäller för suppleantinstitutionen i t. ex.
kommunfullmäktige också anföras för fullmäktige i kommunalförbund.
Vidare framhålls att då sådana fullmäktige representerar olika kommuner
kan förfall för ledamot leda till att inte bara partibalansen utan även
balansen mellan medlemskommunerna rubbas i fullmäktige. Motionären
anser att förslag om erforderliga ändringar i lagen om kommunalförbund
bör föreläggas riksdagen för ställningstagande senast 1973.
Gällande rätt m. m.
I lagen (1957:281) om kommunalförbund finns inga bestämmelser om
suppleanter för förbundsfullmäktige. I förarbetena till lagen ansåg
emellertid departementschefen (prop. 1957:150) — med hänvisning till
vad kommunalförbundskommittén (SOU 1956:19) anfört —att sådana
suppleanter inte skulle utses, då det ej förelåg något egentligt behov av
dylika. Ett av skälen för denna ståndpunkt synes ha varit att de viktigaste
uppgifterna — förvaltning och verkställighet — som åvilat direktionen i
ett förbund enligt dittillsvarande regler, enligt förslaget skulle övertas av
förbundsstyrelsen, vars ledamöter skulle ha suppleanter.
I sitt utlåtande (KU 1957:17) överförslaget gick konstitutionsutskottet
inte in på frågan om suppleanter för förbundsfullmäktige utan tillstyrkte
i det väsentliga propositionens förslag. Härvid framhöll utskottet
bl. a. att den viktigaste följden av den nya organisationen med införande
aven fullmäktigeinstitution ”lärer vara, att förbundsmedlemmarna genom
de av dem valda fullmäktige få fortlöpande insyn i och inflytande på förbundets
angelägenheter”. Utskottet underströk vidare att även de enskilda
kommunmedlemmarna, genom att förbundsfullmäktiges förhandlingar
blev offentliga, skulle få ökad insyn i verksamheten.
Mot bakgrunden av bl. a. 1962 års kommunindelningsreform och
ställningstaganden vid den partiella författningsreformen framlades i
1 Riksdagen 1972. 4 sand. Nr 48
KU 1972:48
2
propositionerna 1969:63 och 129 förslag till omfattande ändringar i
kommunallagstiftningen. I sitt utlåtande 1969:44 anförde utskottet bl. a.
att ”fullföljandet av kommunindelningsreformen nödvändiggör åtgärder
för att motverka en alltför stark minskning av de aktivt verksamma
kommunala förtroendemännens antal”. Utskottet framhöll att förslagen i
propositionen 1969:129 om slopande av dittillsvarande spärrar uppåt i
fråga om fullmäktiges antal och införande av ett suppleantsystem i
kommunerna syftade härtill och biträdde dessa förslag. Det kan nämnas
att nio ledamöter (4 fp, 3 c och 2 m) reserverade sig mot utskottets
tillstyrkan av att det föreslagna suppleantsystemet skulle vara fakultativt.
Reservanterna ansåg att suppleantsystemet borde vara obligatoriskt.
Riksdagen följde utskottet (rskr 1969:405).
1969 års beslut innebar att i kommunallagarna infördes möjlighet för
respektive kommuner att besluta om att suppleanter skall finnas för
fullmäktige. Förutom kommunfullmäktige omfattade reformen
fullmäktige i församlingar och kyrkliga samfälligheter liksom
sammanläggningsdelegerade, däremot inte församlingsdelegerade — med
undantag för Stockholms kyrkliga samfällighet, som redan hade ett
suppleantsystem. Frågan om suppleanter för fullmäktige i
kommunalförbund diskuterades inte i de aktuella propositionerna. De
följdändringar som i sammanhanget infördes i lagen om kommunalförbund
gällde ej heller frågan om suppleanter för förbundsfullmäktige (KU
1969:49, rskr 1969:407, SFS 1969:769).
Utskottet
1 motionen hemställs om förslag från Kungl. Maj:t om sådan ändring i
lagen (1957:281) om kommunalförbund att suppleanter får utses för
fullmäktige i kommunalförbund.
Som framgår av den ovan lämnade redovisningen infördes 1969 i
kommunallagarna möjlighet för kommun att besluta om att suppleanter
skall finnas för fullmäktige. Ett dylikt fakultativt suppleantsystem
infördes samtidigt för fullmäktige i församlingar och kyrkliga samfälligheter
samt för sammanläggningsdelegerade. Som motiv för dessa reformer
anförde utskottet bl. a. att fullföljandet av kommunindelningsreformen
nödvändiggjort åtgärder för att motverka en alltför stark minskning av de
aktivt verksamma kommunala förtroendemännens antal.
Utskottet anser i likhet med motionären att möjlighet bör finnas att
införa suppleanter även för fullmäktige i kommunalförbund. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om det utredningsarbete som för
närvarande pågår inom utredningen om den kommunala demokratin
rörande suppleantinstitutionen liksom inom utredningen rörande lagteknisk
översyn av kommunallagarna m. m. Det bör i sammanhanget beaktas
att ordinarie val av fullmäktige i kommunalförbund nästa gång avser
tiden 1 januari 1974—31 december 1976.
KU 1972:48
3
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av motionen 1972:794 anhåller hos
Kungl. Maj:t om översyn av lagen (1957:281) om kommunalförbund
i syfte att möjliggöra utseende av suppleanter för
fullmäktige i kommunalförbund.
Stockholm den 14 november 1972
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Hernelius (m), Boo (c),
Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson, Sten, i Stockholm* (s),
Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c),
Norrby i Åkersbergs (fp), Gustavsson i Ängelholm (s), Molin (fp),
Wictorsson (s) samt Olsson i Edane (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1867 S Stockholm 1972