Konstitutionsutskottets betänkande nr 46 år 1972

KU 1972:46

Nr 46

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om en
omprövning av den s. k. fyraprocentregeln vid val till riksdagen.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1972:71 av herr Hermansson
m. fl. (vpk).

Hemställan avser: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t 1. uttalar sig för en
omprövning av den s. k. fyraprocentregeln vid val till riksdagen, 2.
hemställer om uppdrag till grundlagberedningen att framlägga förslag i
enlighet härmed”.

Motionärerna framhåller, att konsekvensen av den vid 1970 års val för
första gången tillämpade spärregeln för representation i riksdagen innebar
att närmare 200 000 väljare kan rösta på ett parti utan att bli
representerade i riksdagen, därest partiet inte stöds av minst 4 procent av
de röstande i hela riket. Med hänsyn till att kommunalvalskommittén i
sitt år 1971 avgivna betänkande föreslagit en motsvarande regel för de
kommunala valen finner motionärerna det desto angelägnare att fyraprocentregeln
blir föremål för en omprövning.

Gällande bestämmelser m. m.

Beträffande fördelningen av de 310 fasta valkretsmandaten i riksdagen
stadgas i riksdagsordningen (RO) § 16 mom. 3:

Endast parti, som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti, som fått färre
röster, äger dock deltaga i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i
valkrets, där partiet fått minst tolv procent av rösterna.

Vidare gäller enligt RO § 17 mom. 1 att de fasta valkretsmandaten
fördelas proportionellt inom varje valkrets. Vid fördelningen skall den
s. k. uddatalsmetoden tillämpas med 1,4 som första divisor. Övriga fyrtio
mandat - utjämningsmandaten - skall enligt RO § 17 mom. 2 fördelas
mellan de partier som fått minst fyra procent av rösterna i hela riket på
sådant sätt att fördelningen av samtliga mandat i riksdagen med visst
undantag blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas
röstetal i hela riket.

Grundlagberedningen har i sitt förslag till ny regeringsform och ny
riksdagsordning (SOU 1972:15) förklarat sig anse, att besluten i samband
med enkammarreformen om riksdagens storlek, det riksproportionella
valsättet med spärrar mot småpartier, valperiodernas längd och den
gemensamma valdagen för riksdags- och kommunalval inte bör omprövas.

Kommunalvalskommittén avlämnade i februari 1971 betänkandet
Kommunala val (SOU 1971:4). Kommittén förordade ett nytt valsystem

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 46

KU 1972:46

2

för landstings- och kommunfullmäktigevalen, i huvudsaklig överensstämmelse
med gällande valsystem för riksdagsvalen. Enligt kommitténs
förslag skulle alltså i landstingskommuner och valkretsindelade kommuner
endast en del av mandaten tilldelas valkretsarna och fördelas
mellan partierna på grundval av valresultatet där. Återstoden av mandaten
skulle användas för att utjämna de avvikelser från ett för hela
landstingskommunen respektive kommunen proportionellt riktigt resultat
som kan uppstå vid mandatfördelningen inom kretsarna. För både
landstingskommuner och kommuner — de senare oavsett om de var
valkretsindelade eller inte — skulle gälla att endast parti som fått minst
fyra procent av rösterna i hela landstingskommunen respektive kommunen
fick delta i mandatfördelningen. För landstingskommunerna
skulle dock gälla att parti med mindre andel av det totala antalet röster
skulle få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet fått minst tolv
procent av rösterna.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommitténs betänkande blev
frågan om utformningen av en småpartispärr föremål för starkt delade
meningar. Departementschefen, statsrådet Lundqvist, förklarade sig dela
kommunalvalskommitténs uppfattning att man även i fråga om de
kommunala valen skulle eftersträva en likformig behandling av småpartier
men ansåg med hänsyn till remissutfallet att ställningstagandet till hur
detta borde ske behövde föregås av en översyn av småpartiernas roll i det
kommunalpolitiska systemet. Genom tilläggsdirektiv den 21 april 1972
till utredningen om den kommunala demokratin gavs därför denna
utredning i uppdrag att företaga en sådan översyn. Syftet härmed borde
enligt direktiven vara att närmare belysa de principiella aspekterna på
minoritetsgruppers representation i en funktionsduglig kommunal
demokratis beslutande organ. I direktiven utsädes också, att utredningen
borde arbeta så att dess undersökningar och analyser kunde läggas till
grund för ett slutligt ställningstagande till valsystemet i god tid före 1976
års val.

Krav om borttagande av fyraprocentspärren framfördes även i en
motion till 1971 års riksdag. I sitt betänkande häröver (KU 1971:55)
redogjorde konstitutionsutskottet för grundlagberedningens (SOU
1967:26), departementschefens (prop. 1968:27) och konstitutionsutskottets
(KU 1968:20) uttalanden i spärregelsfrågan i samband med
enkammarreformen. Utskottet hemställde om avslag å motionen med
följande motivering:

Vid beslutet 1968 om genomförande av den partiella författningsreformen
uttalade utskottet sammanfattningsvis att utskottet funnit det
föreslagna valsystemet, inte bara i vad avsåg riksproportionalitet utan
även i fråga om spärreffekten mot små partier, innebära en väsentligt
mera rättvis och därmed från principiellt demokratiska synpunkter mera
tillfredsställande ordning än den tidigare gällande. Utskottet finner ej skäl
att frångå denna uppfattning. Ej heller i övrigt finner utskottet anledning
att nu aktualisera en omprövning av den huvudprincip för det nuvarande
valsystemet som den s. k. fyraprocentspärren utgör.

Riksdagen följde utskottet.

KU 1972:46

3

Utskottet

I motionen framförs krav på en omprövning av den s. k. fyraprocentspärren
vid val till riksdagen. Denna fråga var föremål för riksdagens
prövning under år 1971. I enlighet med utskottets hemställan avslog
riksdagen motionen. Någon anledning till ändrat ställningstagande föreligger
enligt utskottets mening inte. Utskottet vill härvid erinra om att
grundlagberedningen i sitt betänkande med förslag till ny regeringsform
och ny riksdagsordning uttalat sig mot en omprövning av förevarande
spärregel.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972:71.

Stockholm den 14 november 1972

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Hernelius
(m), Ahlmark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson,
Sten, i Stockholm* (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s),
Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Olsson i Sundsvall
(c), Wictorsson (s) och Olsson i Edane (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1865 S Stockholm 1972