Konstitutionsutskottets betänkande nr 45 år 1972

KU 1972:45

Nr 45

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
valkretsindelningen till riksdagen.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1972:69 av herr Fiskesjö
m. fl. (c) och 1972:786 av fröken Bergström m. fl. (fp).

Hemställan avser

i motionen 1972:69: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om
att länsberedningen får i uppdrag att utreda frågan om valkretsindelningen
för val till riksdagen” och

i motionen 1972:786: ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
utredning och förslag om ändrad valkretsindelning för Malmöhus län i så
god tid att den nya indelningen kan tillämpas vid 1976 års val”.

I motionen 1972:69 hävdas, att 1969 års författningsreform, som
bl. a. innebär att valkretsindelningen inte längre har någon betydelse för
mandatfördelningen mellan partierna i riket som helhet, dock inte
innebär att valkretsindelningen blivit betydelselös. Särskilt pekas på, att
kandidatnomineringen sker valkretsvis och att partierna således måste ha
en regional organisation som följer valkretsindelningen. Motionärerna
framhåller att till följd av den ändrade befolkningstätheten antalet
mandat numera varierar mycket starkt mellan de olika valkretsarna —
från 2 — 36 mandat. Främst med hänsyn härtill och till att en del
valkretsar — det gäller särskilt de båda valkretsarna i Malmöhus län - har
en geografisk avgränsning som helt allmänt är mycket egendomlig och
starkt försvårar partiernas arbete, anser motionärerna det angeläget med
en översyn av valkretsindelningen. Med hänvisning till att ingen utredning
f. n. är sysselsatt med valkretsfrågan och att den år 1970 tillsatta
länsberedningen sysslar med frågor som har visst samband med valkretsindelningen,
föreslås i motionen att länsberedningen får i uppgift att
företaga den föreslagna översynen. Beredningens arbete bör, anför
motionärerna avslutningsvis, utföras så skyndsamt, att en reviderad
valkretsindelning kan läggas till grund för partiernas nominering inför
valet 1976.

I motionen 1972:786 pekas på de särskilda förhållanden som råder i
fråga om valkretsindelningen i Malmöhus län genom att länet är indelat i
två valkretsar — fyrstadskretsen och Malmöhus läns valkrets — vilka inte
följer den allmänna principen att en valkrets skall bestå av ett
sammanhängande geografiskt område. På grund av de fördelar som är
förknippade med att en valkrets är geografiskt sammanhängande,
framhålls det i motionen som mycket angeläget att en förändring av

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 45

KU 1972:45

valkretsindelningen i Malmöhus län snarast kommer till stånd. En sådan
ändring anser motionärerna böra komma till stånd i god tid före valet
1976.

Propositionen 1972: 105 med förslag tillvallag, m. m.

Till 2 kap. 1 § i det förslag till gemensam vallag för riksdagsval och
kommunala val som f. n. är under riksdagens behandling har frånsett en
ändring av formell natur överförts bestämmelserna i 30 § lagen om val till
riksdagen.

Bestämmelserna har i vallagsförslaget följande lydelse:

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är
Stockholms kommun,

Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns
valkrets),

Göteborgs kommun,

Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns
valkrets),

Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fystadskretsen),
Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets),
Alingsås, Bengtsfors, Bjärke, Brålanda, Dals-Eds, Frändefors, Färgelanda,
Gäsene, Hemsjö, Herrljunga, Högsäters, Lerums, Lilla Edets, Melleruds,
Nödinge, Skepplanda, Starrkärrs, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs,
Västra Tunhems och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),
Bollebygds, Borås, Dalsjöfors, Dalstorps, Fristads, Hökerums, Marks,
Redvägs, Sandhults, Svenljunga, Tranemo, Viskafors, Ulricehamns och
Åsundens kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län.

Valkretsindelningen för val till riksdagen kommenteras — frånsett
förutnämnda formella ändring — inte närmare i propositionen 1972:105
(jfr s. 119 f.).

I sitt samtidigt härmed avgivna betänkande (KU 1972:49) med
anledning av vallagspropositionen jämte motioner har utskottet utan
särskilt uttalande i frågan tillstyrkt propositionens förslag i nyss berörd
del.

Frågans tidigare behandling.

1 anledning av motioner till 1971 års riksdag angående ändrad
valkretsindelning i Malmöhus län uttalade konstitutionsutskottet (KU
1971:57):

Frågan om valkretsindelning sammanhänger nära med frågor om
förstärkning av personmomentet i valen. Grundlagberedningen har ännu
inte avslutat sina överväganden angående personvalsinslaget. Utskottet
finner att grundlagberedningens slutliga ställningstagande i denna del bör
avvaktas, innan en ändrad valkretsindelning aktualiseras. Om en översyn
av valkretsindelningen därefter framstår som påkallad, bör den enligt
utskottets mening omfatta samtliga valkretsar och ej endast Malmöhus
län.

KU 1972:45

Fem ledamöter (3 c och 2 m) reserverade sig mot betänkandet och
förklarade sig finna det uppenbart att valkretsindelningen i Malmöhus län
borde bli föremål för en översyn och att en sådan översyn skulle komma
till stånd snarast.

Särskilt yttrande avgavs av två ledamöter (fp).

Grundlagberedningen

I sitt betänkande med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning
(SOU 1972:15 s. 88) har grundlagberedningen angående valkretsindelningen
uttalat följande:

Frågan om rikets indelning i valkretsar framstod ännu när grundlagberedningen
tillsattes år 1966 som en av de mera betydelsefulla. Vid
mandatfördelning enbart i valkretsar kan gränsdragningen få betydelse
för valutslaget. Det valsätt som beslöts i samband med enkammarreformen
reducerar emellertid denna betydelse högst väsentligt. Valsättet
syftar till att alla partier med minst fyra procent av rösterna i hela landet
skall bli representerade i riksdagen i proportion till sina röstetal. En viss
betydelse kan valkretsindelningen få till följd av regeln att ett parti med
mindre än fyra procent av rösterna i hela landet skall delta i
mandatfördelningen i valkrets där det har fått minst tolv procent av
rösterna. Enligt grundlagberedningens mening är detta inte tillräcklig
anledning att göra en allmän översyn av valkretsarna. Av andra skäl, t. ex.
de ändringar av valkretsindelningen som har inträffat som en följd av
kommunindelningsreformen, kan dock en översyn av valkretsindelningen
i särskilda fall vara motiverad. Grundlagberedningen har inte närmare
övervägt dessa frågor.

Utskottet

I motionerna föreslås utredning i syfte att se över den gällande
valkretsindelningen vid val till riksdagen. Motionen 1972:69 avser
valkretsindelningen i hela riket, medan motionen 1972:786 behandlar
endast Malmöhus län. Båda motionerna förutsätter att de ändringar i
valkretsindelningen som kan komma att bli följden av utredningsarbetet
skall genomföras före 1976 års val.

Som utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande till
1971 års riksdag med anledning av en motion om valkretsindelningen i
Malmöhus län, hänger frågan om valkretsindelningen nära samman med
frågan om förstärkning av personmomentet i valet. Båda dessa frågor har
varit föremål för överväganden inom grundlagberedningen, som redovisar
sina slutsatser i sitt innevarande år framlagda betänkande med förslag till
ny regeringsform och ny riksdagsordning. Beredningens förslag har
remissbehandlats och är för närvarande under behandling i justitiedepartementet.
Proposition med anledning av förslagen kan väntas föreläggas
riksdagen våren 1973. Det kan således antas att riksdagen inom en nära
framtid kommer att i ett större sammanhang få ta ställning till frågor som
sammanhänger med valkretsindelningen. Enligt utskottets mening bör
riksdagen i detta läge inte nu ta något initiativ härvidlag.

KU 1972:45

Utskottet hemställer

att motionerna 1972:69 och 1972:786 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 november 1972

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Hernelius (m), Boo (c),
Ahlmark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson, Sten, i
Stockholm* (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist
(s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Molin
(fp) och Olsson i Edane (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hernelius (m), Boo (c), Ahlmark (fp), Pettersson i Örebro
(c), Werner i Malmö (m), Fiskesjö (c) och Molin (fp), vilka anfört:

Den nu gällande valkretsindelningen förval till riksdagen tillkom 1921
och har sedan dess inte varit föremål för någon allmän översyn. 1969 års
författningsreform berörde inte valkretsindelningen, närmast av det
skälet att den blev av underordnad betydelse för mandatfördelningen
mellan partierna genom det nya mandatfördelningssystem som infördes.

Valkretsindelningen har dock fortfarande stor betydelse för de
politiska partiernas verksamhet. Samtliga mandat besätts med namn från
de valsedlar partierna gått fram med i de olika valkretsarna. Därav följer
att kandidatnomineringen inom partierna måste ske valkretsvis och att
partierna således måste ha en regional organisation som följer valkretsindelningen.
Men även i övrigt är det naturligt att partiarbetet på det
regionala planet är anpassat efter de geografiska gränser som valkretsindelningen
drar upp. För de politiska partierna och för den allmänhet
dessa partier skall betjäna är det således av stor vikt att valkretsindelningen
är så utformad att den inte försvårar partiernas arbete.

Trots att valkretsindelningen formellt hållits oförändrad sedan 1921
har betydande faktiska förändringar inträffat. Den förändrade befolkningsstrukturen
har medfört, att antalet mandat numera varierar mycket
kraftigt — från 2 till 36 — mellan de olika valkretsarna. Kommunindelningsreformerna
har lett till faktiska men oplanerade förändringar av
valkretsindelningen. En del valkretsar har — delvis som en följd av
kommunindelningsreformerna — fått en geografisk avgränsning som helt
allmänt är egendomlig och som starkt försvårar partiernas arbete. Detta
gäller särskilt de båda valkretsarna i Malmöhus län.

KU 1972:45

Av anförda skäl anser vi det angeläget att valkretsindelningen för val
till riksdagen ses över. Härvid bör särskilt eftersträvas, att varje valkrets
kommer att omfatta ett geografiskt sammanhängande område, att
kommuner som ur kommunikations- och allmänt geografiska synpunkter
hör nära samman förs till samma valkrets och att frågan om ett lämpligt
medeltal mandat per valkrets blir föremål för överväganden.

Den år 1970 tillsatta länsberedningen skall bl. a. utreda frågan om
”lämpliga geografiska arbetsområden för såväl den sekundärkommunala
verksamheten som den decentraliserade statliga förvaltningen”. Denna
uppgift får anses ha så nära anknytning till frågan om valkretsindelningen
att länsberedningen lämpligen kan få i uppgift att utreda även denna
fråga. Det är inte nu möjligt att få till stånd en översyn före 1973 års val.
Men beredningsarbetet bör i vart fall bedrivas så skyndsamt att en
reviderad valkretsindelning kan ligga till grund för partiernas nominering
inför valet 1976.

Vi anser därför att utskottet bort yrka

att riksdagen med bifall till motionen 1972:69 och i anledning
av motionen 1972:786 hos Kungl. Maj:t hemställer att
länsberedningen får i uppdrag att utreda frågan om valkretsindelning
för val till riksdagen.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1864 S Stockholm 1972