Konstitutionsutskottets betänkande nr 44 år 1972

KU 1972:44

Nr 44

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om ökat
inslag av personval i valsystemet.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1972:4 av herr Sjöholm (fp)
och 1972:164 av herr Ahlmark m. fl. (fp).

Hemställan avser

i motionen 1972:4 ”att riksdagen beslutar att hos Kungl.Maj:t begära
att åt grundlagberedningen uppdrages att framlägga förslag till valsystem
som möjliggör personval i enlighet med vad i denna motion föreslås”; och

i motionen 1972:164 ”att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t att en
särskild utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag till starkare
personvalsinslag i valsystemet”.

Frågans behandling vid 1971 års riksdag

Yrkanden om ett ökat inslag av personval i valsystemet framfördes i
ett flertal motioner (c, fp, m) till 1971 års riksdag. I sitt betänkande
över motionerna (KU 1971:54) redogjorde konstitutionsutskottet för
tidigare utredningar i frågan och för inom grundlagberedningen pågående
arbete i detta hänseende. I denna del hänvisas till betänkandet. Utskottet
fann med hänsyn till att grundlagberedningen kunde förväntas redovisa
sina undersökningar och överväganden om valsystemet under första
halvåret 1972 inte erforderligt att föranstalta om ytterligare utredning av
de i motionerna aktualiserade valfrågorna. Riksdagen följde utskottets
hemställan om avslag på motionerna. Mot betänkandet reserverade sig två
ledamöter (fp) med yrkande att en särskild utredning skulle tillsättas med
uppgift att pröva möjligheterna att lägga fram förslag till ett starkare
personvalsinslag i valsystemet.

Grundlagberedningens förslag

Grundlagberedningen framlade den 2 mars 1972 betänkande med
förslag till ny regeringsform och riksdagsordning (SOU 1972:15). I
betänkandet (s. 86 f.) behandlas frågan om personval i två avsnitt,
nämligen dels nomineringsförfarandet, dels personvalsmomentet vid
själva valförrättningen.

Beträffande nomineringsförfarandet gjorde författningsutredningen en
omfattande undersökning av kondidatnomineringen vid andrakammarval
(SOU 1958:6). Detta utredningsarbete har grundlagberedningen låtit
komplettera med en undersökning av nomineringsförfarandet inför

1 Riksdagen 1972. 4 sami Nr 44

KU 1972:44

2

riksdagsvalet 1970. Undersökningen har redovisats särskilt (SOU
1972:17). Grundlagberedningen finner undersökningsresultaten tyda på
att de partiinstanser som har det slutliga ansvaret för kandidatlistorna
strävat efter att göra listorna representativa för olika grupper inom
valmanskåren. Beredningen motsätter sig — liksom tidigare författningsutredningen
— att nomineringsförfarandet blir föremål för lagreglering.
En sådan reglering skulle, hävdar beredningen, kräva en statlig kontroll i
fråga om förfarandet inom partierna, vilket skulle innebära ett intrång i
föreningsfriheten och kunna inverka menligt på partiernas verksamhet.

Grundlagberedningen har också övervägt möjligheterna att öka väljarnas
inflytande över riksdagens sammansättning genom att göra det lättare
att vid själva valförrättningen stödja någon eller några få kandidater.
Beredningen har härvid haft som allmän utgångspunkt, att ingen ändring
fick ske av innebörd att man gick ifrån den överenskommelse som låg till
grund för enkammarreformen. Det riksproportionella systemet med
spärrar mot småpartier bör därför enligt beredningen bevaras utan
ändring av spärrarnas konstruktion. Likaså bör enligt beredningen valen
även fortsättningsvis äga rum valkretsvis. Ett ökat väljarinflytande över
riksdagens sammansättning får, framhåller beredningen, inte möjliggöra
för små grupper att styra personvalet på bekostnad av den stora
väljargrupp som helst ser att personvalet göres av partiinstanserna.
Beredningen varnar vidare för ett system som möjliggör för personer att
erövra riksdagsmandat genom stora ekonomiska insatser eller andra
ovidkommande omständigheter. Beredningen har inte ansett sig ha
möjlighet att göra de omfattande och tidsödande undersökningar som de
angivna problemen skulle kräva och förklarar därför att förslag till ett
nytt personvalssystem inte kan framläggas samtidigt med förslaget till en
ny grundlag utan måste föregås av en särskild utredning. Enligt
beredningens mening är det också önskvärt att man vid utarbetandet av
förslag till personvalssystem kan beakta sambandet med det mekaniserade
röstavgivnings- och sammanräkningsförfarande som kan komma
att tillämpas vid 1973 års val.

Mot beredningens förslag har ledamöterna Hernelius (m) och Wahlund
(c) reserverat sig. De förklarar sig till skillnad från majoriteten anse att
det arbete som utförts inom beredningen ger tillräckligt underlag för ett
konkret förslag till ökat inslag av personval. De beskriver därvid i stort —
utan att vilja binda sig för den exakta utformningen — principerna för det
personvalssystem de vill förorda, varvid de understryker att detta bör
ligga inom ramen för det gällande riksproportionella valsystemet.

Ledamoten Lundström (fp) har avgivit ett särskilt yttrande, vari han
förklarar sig ansluta sig till beredningens motivering för att inte nu
framlägga något förslag rörande personval. Han understryker emellertid
vikten av att frågan snarast följs upp med en separat utredning så att
personmomentet vid ett val kan påverkas vid valhandlingen på ett bättre
sätt än som nu kan ske genom särlistor och strykningar.

KU 1972:44

3

Utskottet

Frågan om ökat inslag av personval, vilket aktualiseras i förevarande
motioner, har behandlats av grundlagberedningen. Beredningens betänkande
med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning har
remissbehandlats och är för närvarande föremål för överväganden inom
justitiedepartementet. Proposition med förslag till ny författning kan
väntas föreläggas riksdagen under vårsessionen 1973. Då riksdagen således
har att inom en nära framtid överväga frågor som har samband med
personval, anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta något initiativ
härvidlag.

Utskottet hemställer därför
att

1. motionen 1972:4

2. motionen 1972:164

inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 november 1972

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Hernelius (m), Boo (c),
Ahlmark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson, Sten, i
Stockholm * (s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist
(s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Gustavsson i Ängelholm (s), Molin
(fp) och Olsson i Edane (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Ahlmark (fp) och Molin (fp), vilka anfört:

Grundlagberedningen har i sitt våren 1972 avgivna betänkande med
förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning (SOU 1972:15) inte
framlagt förslag till nytt personvalssystem utan ansett problemet vara av
sådan omfattning att ett förslag i den riktningen måste föregås av en
■särskild utredning. Vi är medvetna om att det kan vara förenat med
tekniska svårigheter att bygga in starkare personvalsinslag i vårt proportionella
valsystem. Just därför bedömer vi det emellertid som viktigt att
med konkreta uppslag stimulera debatt och tänkande. Detta bör kunna
åstadkommas av en parlamentarisk utredning genom att den under
arbetets gång lägger fram modeller för ökat personval och på så sätt låter
sina förslag bli föremål för en offentlig debatt. Vi bedömer det därför
som angeläget att en parlamentarisk utredning för nu skisserade uppgifter
snarast tillsätts.

KU 1972:44

4

Vi anser därför att utskottet under 2 bort yrka

att riksdagen med bifall till motionen 1972:164 hos Kungl.
Maj:t hemställer, att en särskild utredning tillsättes med
uppgift att lägga fram förslag till starkare personvalsinslag i
valsystemet.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1863 S Stockholm 1972