Konstitutionsutskottets betänkande nr 38 år 1972

KU 1972:38

Nr 38

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion om utvidgning
av tryckfrihetsförordningens tillämpningsområde.

Motionen

I motionen 1972:50 av herr Björk i Göteborg (s) hemställs ”att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till 1970 års
utredning om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier
m. m., avseende utvidgning av tryckfrihetsförordningens tillämpningsområde
genom omarbetning av TF:s 1 kap. 5 §”. Enligt motionären
bör nu övervägas sådan utvidgning av tryckfrihetsförordningens (TF)
tillämpningsområde att detta omfattar, förutom skrift som framställts i
tryckpress, även skrifter sorn mångfaldigats på annat sätt. Motionären
framhåller därvid bl. a. att huvudsyftet med TF är att bereda ett gott
skydd för yttrandefriheten och att det från denna synpunkt inte kan ha
avgörande betydelse att skrifter mångfaldigas enligt ett visst tekniskt
förfarande.

I övrigt hänvisas till motionen.

Gällande ordning och dess tillkomst

Utom vad gäller bestämmelserna i 2 kap. om allmänna handlingars
offentlighet är TF tillämplig endast på tryckta skrifter. Till skrift hänförs
också karta, ritning eller bild, även om den inte åtföljs av text. Med
tryckt skrift förstås enligt 1 kap. 5 § TF ”skrift, som framställts i
tryckpress”.

Den i 1 kap. 5 § TF givna bestämningen av begreppet tryckt skrift
infördes genom nuvarande TF. Tidigare gällde att till tryckt skrift
hänfördes ”sådan skrift som genom tryck utgives”. 1944 års tryckfrihetskommitté
föreslog i sitt förslag till tryckfrihetsförordning (SOU 1947:60)
den nuvarande, mera preciserade definitionen. Avsikten var att utesluta
skydd för skrifter som mångfaldigats på annat sätt, t. ex. genom
hektografering, stencilering, ljuskopiering eller fotografisk kopiering.
Bakom begränsningen låg bl. a. tanken, att den särskilda tryckfrihetsrättsliga
regleringen är behövlig endast beträffande skrifter framställda med
sådana tekniska metoder som — typiskt sett — möjliggör mångfaldigande
och spridande av en skrift i ett mycket stort antal exemplar. Flera
remissinstanser kritiserade den gjorda avgränsningen och förordade en
mera vidsträckt begreppsbestämning. Därvid framhölls bl. a. den tekniska
utvecklingen i fråga om mångfaldigande av skrifter. I propositionen
(prop. 1948:230) medgav departementschefen (s. 117 f.) att det fanns
omständigheter som kunde tala för en viss utvidgning av tryckfrihets -

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 38

KU 1972:38

förordningens tillämplighet till att omfatta även skrifter som framställts
på annat sätt än genom tryckning i tryckpress. Departementschefen fann
det emellertid synnerligen svårt att genomföra en dylik utvidgning på
sådant sätt att begreppsbestämningen inte blev alltför obestämd. Han
anförde vidare bl. a.:

Det tekniska förfarandet för mångfaldigande av skrifter synes väl vara
underkastat en snabb utveckling genom tillkomsten av nya maskiner och
metoder, vilka i effektivitet närma sig tryckningen, men ännu synes
denna utveckling icke ha nått därhän att ett oavvisligt behov föreligger
att utsträcka tryckfrihetsförordningens tillämplighet till dessa metoder.

Jag anser därför, i likhet med de sakkunniga, att utgångspunkten

för begreppsbestämningen, tryckning i tryckpress, icke för närvarande
bör övergivas.

Konstitutionsutskottet (KU 1948:30 s. 39) anslöt sig till departementschefens
uppfattning men betonade samtidigt vikten av att den
tekniska utvecklingen följdes med uppmärksamhet.

Massmedieutredningen

Massmedieutredningen (Ju 1970:59) tillkallades 1970 för att utreda
frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier
m. m. Utgångspunkten för utredningens överväganden bör enligt direktiven
vara att yttrandefriheten i massmedia skall beredas ett så fullständigt
och effektivt skydd som möjligt och att de grundläggande reglerna därom
skall finnas i grundlag. Som första uppgift för utredningen anges att
undersöka vilka slag av massmedier som bör omfattas av det grundlagsmässiga
skyddet. Att detta bl. a. skall omfatta tryckt skrift fastslås. I
direktiven tas även upp frågan om en utvidgning av skyddet, så att detta
kommer att gälla också för andra än tryckta skrifter. I denna del uttalas
följande:

Vidare aktualiseras frågan huruvida särskilda regler till skydd för
yttrandefriheten bör finnas även i fråga om andra skrifter än sådana som
framställts i tryckpress. TF gäller f. n. endast det senare slaget av skrifter.
Bl. a. bör övervägas huruvida stencilerade och på liknande sätt mångfaldigade
skrifter skall jämställas med tryckta skrifter i tryckfrihetsrättsligt
hänseende.

Utredningsarbetet pågår.

KU 1972:38

Utskottet

I förevarande motion aktualiseras frågan om att vidga tryckfrihetsförordningens
tillämpningsområde utöver skrifter som framställts i
tryckpress. Denna fråga ingår enligt direktiven i den pågående massmedieutredningens
uppdrag. Motionens syfte är sålunda redan tillgodosett.
Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen erfordras därför inte.
Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionen 1972:50 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 31 oktober 1972
På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Adamsson (s), Nelander (fp),
Henningsson*(s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan
(s), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson, Sten, i Stockholm
(s), Werner i Malmö (m), Bergqvist (s), Norrby i Åkersberga (fp), Schött*
(m) och Wictorsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1759 S Stockholm 1972