Konstitutionsutskottets betänkande nr 17 år 1972 KU 1972:17

Nr 17

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående
rätten att utnyttja datakommunikationsnät m. m.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1972: 392 av herr Helén m. fl.
(fp).

Hemställan avser:

»att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av de juridiska
problemen i samband med missbruk av och fel i användningen
av datorer,

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att motionen överlämnas
till OSK för beaktande av vad som i motionen säges om angelägenheten
att medborgarnas insyn i myndigheternas handlande inte inskränks genom
datateknikens utveckling eller de sekretessbestämmelser som nödvändiggöres
av denna,

att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning angående
rätten att utnyttja datakommunikationsnät».

Med den nya ADB-teknikens möjligheter att skaffa fram, lagra och
sprida information av olika slag följer enligt vad som uttalats i motionen
risk för att enskilda människor eller organisationer tillfogas ekonomisk
och ideell skada i händelse av fel eller missbruk vid användningen av
datorer. Åtskilliga juridiska frågor som har samband härmed — t. ex.
tjänstemannaansvars-, upphovsmannarätts- och patenträttsfrågor — kommer
i ett nytt läge som inte torde regleras av nuvarande lagstiftning.
Det är enligt motionärerna tvivelaktigt om alla dessa frågor faller inom
de utredningsuppdrag som lämnats nu pågående utredningar avseende
ADB-teknikens samhälleliga konsekvenser.

En annan sida av utvecklingen på dataområdet är enligt motionärerna
tillämpningen av offentlighetsprincipen i fråga om datorer och databanker.
Det gäller härvidlag att bevara rätten till insyn i myndigheternas
handlande och samtidigt skapa skydd mot obehörigt utlämnande av
uppgifter om enskilda individer. Motionärerna pekar även på de praktiska
problem som uppkommer när allmänheten, press osv. vill ta del av
datalagrat material och hur ersättning till myndighet som utlämnar sådant
material skall bestämmas. En fråga som enligt motionärerna har
ännu vidare konsekvenser är hur ett kommande allmänt datakommunikationsnät
skall ställas till allmänhetens förfogande. Det framhålls att
tillgången till ett sådant informationsnät har största betydelse för makt -

1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 17

KU 1972:17

2

balansen i samhället. Enligt motionärerna behövs lagstiftning på de berörda
områdena, och det är även beträffande dessa osäkert om de kommer
att behandlas av de utredningar som arbetar med datafrågor.

Angående motionens innehåll i övrigt hänvisas till den tryckta texten.
Motiveringen återfinns i motion 1972: 415.

I sammanhanget kan nämnas att andra frågor som hör samman med
utvecklingen på dataområdet behandlas av finansutskottet (FiU 1972: 16),
skatteutskottet (SkU 1972: 17), näringsutskottet (NU 1972: 17) och
civilutskottet (CU 1972: 19).

Frågans behandling av konstitutionsutskottet vid 1971 års riksdag

Motioner med liknande syfte som den nu förevarande behandlades
också vid 1971 års riksdag. Efter en tämligen utförlig recit — till vilken
här hänvisas — med redogörelse för utvecklingen på dataområdet och
innehållet i de utredningsdirektiv som lämnats vissa offentliga utredningar
som arbetar med datafrågor uttalade utskottet följande i sitt
enhälliga betänkande (KU 1971: 64):

Att den snabba utvecklingen på dataområdet i vårt land redan inneburit
betydande fördelar från bl. a. rationaliseringssynpunkt inom både
den offentliga och enskilda sektom torde vara obestridligt. Det kan på
goda grunder antas att den framtida utvecklingen kommer att befästa
detta intryck. Emellertid har de tekniska framstegen inom datatekniken
samtidigt på många håll väckt oro och farhågor i olika hänseenden. Inte
minst gäller det risken för kränkning av den enskildes personliga integritet,
om uppgifter om människors personliga förhållanden som lagrats
och sammanförts med datateknikens hjälp utlämnas utan urskilning. En
annan risk som påtalats är att de avancerade datasystemen skulle kunna
befaras medföra en centralisering av beslutsfattandet på olika områden
vilket i sin tur kunde få till följd icke önskvärda maktförskjutningar
i samhället.

En omfattande utredningsverksamhet pågår sedan lång tid med olika
problem som hör samman med datautvecklingen. Av särskilt intresse i
sammanhanget är den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
som har i uppdrag att inom ramen för en allmän
översyn av lagstiftningen om offentlighet och sekretess behandla
frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial.
Denna kommitté, som är parlamentariskt sammansatt,
arbetar för närvarande med dessa frågor och räknar med att framlägga
betänkande i ämnet under första halvåret 1972.

I oktober 1971 har tillsatts en särskild kommitté, som skall arbeta
med frågor rörande samordning och kontroll av databanker. Även
denna kommitté — i vilken ingår experter från skilda områden — har
ett parlamentariskt inslag. Den grundläggande uppgiften för kommittén
skall enligt utredningsdirektiven vara att mot bakgrund av dagens
situation i fråga om etablerade eller planerade databanker och med
hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning
— främst inom den offentliga sektorn — som är möjlig och
önskvärd såväl i dagsläget som på sikt. Härvid bör ekonomiska lön -

KU 1972:17

3

samhetsbedömningar spela en viktig roll. Med hänsyn till nödvändigheten
att få ett samlat underlag för den politiska styrningen av utvecklingen
inom ADB-området skall kommittén följa pågående utredningsoch
utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar samt tillhandahålla
statsmakterna ett relevant beslutsunderlag.

Det torde kunna förutsättas att de i motionerna diskuterade spörsmålen
kommer att bli föremål för övervägande under det utredningsarbete
som angetts i det föregående. Av särskild vikt är enligt utskottet
att uppmärksamhet ägnas frågan om i vilka former kontrollen och
övervakningen av utvecklingen på dataområdet skall ske. I motionerna
har i det sammanhanget föreslagits att uppgiften skulle anförtros en särskild
parlamentarisk nämnd eller att en dataombudsman tillsätts. Dessa
uppslag torde komma att prövas av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.

Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet finner utskottet ej
anledning att nu föreslå riksdagen att ta initiativ till ytterligare utredning
på dataområdet.

I enlighet med utskottets hemställan förklarade riksdagen motionerna
besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet

I den allmänna debatten — i riksdagen, i massmedia och i många
andra sammanhang — har under senare tid utvecklingen på dataområdet
tilldragit sig allt större uppmärksamhet. Det kan nämnas att vid årets
riksdag fem utskott redan har att ta ställning till motionsyrkanden i
datafrågor av olika slag, nämligen — förutom konstitutionsutskottet —
finansutskottet, skatteutskottet, näringsutskottet och civilutskottet.

I den till konstitutionsutskottet hänvisade motionen tas upp vissa för
medborgarna mycket väsentliga frågor som i snabb takt aktualiseras
i anledning av den moderna datateknikens utnyttjningsmöjligheter. Bl. a.
pekas i motionen på de problem av juridisk och annan karaktär som
kan uppkomma i händelse av missbruk och fel vid användningen av
datorer. Offentlighets- och sekretessfrågorna är en annan viktig sida
av problemkomplexet. En fråga av största räckvidd är hur ett kommande
allmänt datakommunikationsnät skall ställas till allmänhetens
förfogande. I motionen understryks behovet av lagstiftningsåtgärder för
att lösa de många frågor som utvecklingen på dataområdet för med sig.

I november förra året behandlades motioner med liknande syfte som
den förevarande. Utskottet hänvisade i sitt yttrande över dessa motioner
till det omfattande utredningsarbete som i olika sammanhang satts i gång
på dataområdet. Av särskilt intresse var enligt utskottet offentlighetsoch
sekretesslagstiftningskommittén som med förtur kommer att behandla
bl. a. offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat informationsmaterial.
Vidare erinrades om att i oktober 1971 tillsatts en särskild
kommitté — datasamordningskommittén — som skall arbeta med frågor
rörande samordning och kontroll av databanker.

KU 1972:17

4

Den nu aktuella motionen har som nyss sagts i princip samma inriktning
som förra årets motioner i ämnet. Enligt uppgift kommer offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén att avge betänkande angående
datafrågorna i mitten av detta år. Utskottet förutsätter att denna
kommitté kommer att överväga åtskilliga av de frågor som behandlas
i motionen. Vad gäller frågan om rätten att utnyttja datakommunikationsnät
och andra viktiga kontroll- och säkerhetsfrågor på dataområdet
utgår utskottet från att datasamordningskommittén kommer att följa
utvecklingen med största uppmärksamhet och föreslå de åtgärder som
den framtida utvecklingen kan föranleda. Enligt utskottet bör det
sålunda i första hand ankomma på denna kommitté att pröva huruvida
de med datautvecklingen sammanhängande kontroll- och säkerhetsfrågorna
bör bli föremål för särskilda lagstiftningsåtgärder.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen förklarar motionen 1972: 392 besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 6 april 1972

På konstitutionsutskottets vägnar
GUNNAR LARSSON

Närvarande: herrar Larsson i Luttra (c), Adamsson (s), Henningsson (s),
fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg
(s), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö
(c), Karlsson i Malung (s), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m) och
Molin (fp).

Särskilt yttrande

av herrar Larsson i Luttra (c), Boo (c), Werner i Malmö (m), Fiskesjö
(c), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m) och Molin (fp):

Utvecklingen inom datatekniken har gått mycket snabbt. Detta har
skärpt kraven på ett förbättrat skydd för den personliga integriteten.
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén arbetar med dessa
uppgifter och skall lägga fram förslag till lagstiftningsåtgärder.

Herr Fälldin m. fl. (c) i motion 1972: 302, herr Helén m. fl. (fp) i
motion 1972: 415 och herr Brundin m. fl. (m) i motion 1972: 631 till
årets riksdag har yrkat uppskov med inrättandet av ett centralt personregister
(CPR) tills de därmed sammanhängande sekretess- och integritetsfrågorna
lösts.

Motionerna behandlas av skatteutskottet. Vi vill i detta sammanhang
erinra om dessa motioner och uttala att vi ansluter oss till vad som
anförts i dessa.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1972