Konstitutionsutskottets betänkande nr 1 år 1972
KU 1972:1
Nr 1
Konstitutionsutskottets betänkande över granskning av riksdagens
ombudsmäns ämbetsförvaltning 1971.
Ärendet
Det ankommer på konstitutionsutskottet att granska riksdagens ombudsmäns
ämbetsförvaltning under 1971. Till utskottet har sålunda hänvisats
den av ombudsmännen för nämnda år avgivna ämbetsberättelsen.
Från ombudsmannaexpeditionen har utskottet mottagit diarier, inspektionsprotokoll
och registratur m. m. avseende samma år. Ombudsmännen
har företrätt inför utskottet varvid vissa allmänna upplysningar och
synpunkter lämnats. Till utskottet har vidare inkommit ett antal skrivelser
från enskilda personer angående ombudsmännens ämbetsutövning.
Verksamheten 1971
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse för 1971 inleds med en skrivelse
till riksdagen. I denna redovisas vissa statistiska uppgifter angående
verksamheten. Härav framgår bl. a. att antalet klagoärenden
under året uppgått till närmare 3 150, vilket motsvarar en ökning med
cirka 20 procent från föregående år. 1970 avgjordes 2 997 ärenden.
Under 1971 har detta antal stigit till 3 267 ärenden. Den möjlighet instruktionen
ger att överlämna klagomål till annan myndighet för prövning
och avgörande har utnyttjats i 126 ärenden. Antalet ärenden som
balanserats till innevarande år uppgår till 1 114. Enligt en sammanställning
över fördelningen av dessa, som utskottet fått ta del av, hänför
sig 4 ärenden till 1968, 16 till 1969, 90 till 1970 och återstoden till
1971.
I skrivelsen till riksdagen redovisas omfattningen av ombudsmännens
inspektionsverksamhet. Den innehåller också vissa uppgifter om andra
kontakter med myndigheter, närvaro vid konferenser både i Sverige
och utlandet etc. som förekommit under året. Utskottet hänvisar i nu
angivna hänseenden till skrivelsen.
Ämbetsberättelsen innehåller i likhet med tidigare år en redogörelse
för ärenden av större allmänt intresse. Dessutom återges de framställningar
ombudsmännen gjort till Kungl. Maj:t och riksdagen i vissa
principiella frågor samt under året avgivna remissutlåtanden över lag
-
1 Riksdagen 1972. 4 sami. Nr 1
KU 1972:1
2
förslag och betänkanden. Som bilagor till ämbetsberättelsen har fogats
dels en redogörelse för justitieombudsmännens och deras ställföreträdares
tjänstgöring samt för personalorganisationen, dels en förteckning
över ärenden som varit anhängiga hos Kungl. Maj:t under 1971
genom skrivelser från ombudsmännen före den 1 januari 1971, dels
ett sakregister till 1969—1972 års ämbetsberättelser och dels en kortfattad
redogörelse på engelska för innehållet i ämbetsberättelsen.
Utskottet
Av ombudsmännens redovisning av arbetsläget framgår, att antalet
ärenden ökat kraftigt det senaste året. Från 1970 till 1971 har sålunda
ökningen av klagoärendena utgjort cirka 20 procent. Beträffande de
ärenden som balanserats från tidigare år har utskottet kunnat konstatera
att endast ett fåtal ärenden från åren 1968 och 1969 ännu inte avgjorts
medan däremot ett stort antal ärenden som härrör från 1970
och 1971 inte hunnit slutbehandlas. Orsakerna till arbetsbalansen är
av skilda slag. I åtskilliga fall kan det erforderliga remissförfarandet
dra ut på tiden ofta på grund av ansträngt arbetsläge hos berörda
myndigheter. Ibland kan dröjsmålet bero på att ett ärende har samband
med t. ex. domstolsprövning som ännu inte verkställts.
Enligt utskottet är det självfallet av största vikt att de ärenden som
riksdagens ombudsmän handlägger blir avgjorda utan alltför stor tidsutdräkt.
Inom utskottet har påpekats fall där ett ärende till följd av
långvarig remissbehandling delvis förlorat aktualitet. Något fog för anmärkning
i detta hänseende mot ombudsmännens ämbetsutövning föreligger
emellertid inte enligt utskottets uppfattning. Utskottet kommer
att med uppmärksamhet följa utvecklingen beträffande arbetsläget och
överväga om särskilda åtgärder krävs för att bemästra arbetsbördan.
Slutligen vill utskottet i detta sammanhang erinra om att i två motioner
till årets riksdag begärs översyn av JO-institutionen mot bakgrund
av den tidigare berörda ökningen av antalet ärenden. Motionerna tar
även upp vissa principiella frågor rörande ombudsmännens ämbetsutövning.
I den ena motionen berörs bl. a. ombudsmännens praxis i fråga
om väckande av åtal för tjänstefel och andra ämbetsbrott. I den andra
motionen uttalas bl. a. att en översyn av grunderna för JO:s verksamhet
kan komma att aktualiseras om frågan om ämbetsansvar och disciplinärt
ansvar i offentlig tjänst kommer att regleras annorlunda än nu.
Enligt vad utskottet inhämtat avser ämbetsansvarskommittén, som utreder
denna fråga, att inom kort avge slutbetänkande i ämnet. Motionerna
har hänvisats till utskottet, som sålunda får anledning att närmare
återkomma till olika spörsmål som hör samman med ombudsmännens
verksamhet.
KU 1972:1
3
Den av utskottet verkställda granskningen av riksdagens ombudsmäns
ämbetsförvaltning under 1971, vilken inte gett anledning till anmärkning,
får utskottet för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 8 februari 1972
På konstitutionsutskottets vägnar
ERIK ADAMSSON
Närvarande: herrar Adamsson (s), Henningsson (s), Hernelius (m), Boo
(c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Andersson, Sten, i Stockholm
(s), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s),
Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Norrby i Akersberga (fp), Molin
(fp) och Olsson i Sundsvall (c)
Vid vissa delar av granskningen har deltagit herr Pettersson i Visby
(s) i stället för herr Henningsson, fru Thunvall (s) i stället för herr
Karlsson i Malung och herr Nelander (fp) i stället för herr Molin. Herr
Karlsson i Malung (s) har jämväl deltagit i stället för herr Svensson i
Eskilstuna vid behandlingen av visst ärende.
Reservation
av herrar Hernelius (m), Werner i Malmö (m), Norrby i Akersberga
(fp) och Molin (fp), vilka ansett att tredje stycket i utskottets yttrande
bort ha följande lydelse:
Enligt 12 § i den av riksdagen antagna instruktionen för riksdagens
ombudsmän (1967: 928) bör ombudsman, om förekommet fel ej är av
allvarlig beskaffenhet och särskilda skäl inte föranleder annat, i stället
för att väcka åtal eller göra anmälan till myndighet med disciplinär bestraffningsrätt,
låta bero vid erinran, vunnen rättelse, avgiven förklaring
eller vad som i övrigt förekommit. Bestämmelsens avfattning avsåg
att bekräfta en sedan länge tillämpad praxis enligt vilken återhållsamhet
iakttogs i fråga om väckande av åtal. Det har inom utskottet
påpekats att denna praxis ibland leder till att också betydelsefulla frågor,
där vederbörande ombudsman framför allvarlig kritik, inte kommer
under domstolsprövning, vilket förhållande bl. a. från berörda
tjänstemäns synpunkt kan uppfattas som mindre tillfredsställande. Ombudsmännens
praxis i fråga om åtal har aktualiserats i en av två motioner
till årets riksdag, i vilka begärs en översyn av JO-institutionen.
Motionerna har hänvisats till utskottet, som sålunda får anledning att
närmare återkomma till frågan och också ta upp andra spörsmål som
hör samman med ombudsmännens verksamhet.
TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1972