Kulturutskottets betänkande nr 8 år 1972

KrU 1972:8

Nr 8

Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1972/73 till ungdoms- och folkbildningsverksamhet jämte motioner.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Ungdoms- och folkbildningsverksamhet

1. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Kung).
Maj:t har i propositionen 1972: 1, bilaga 10 (punkt B 46, s. 96—97 i utdrag
ur statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari
1972) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av

7 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1043 av
herr Fransson m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen beslutar dels att
till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet under
åttonde huvudtiteln för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag på

8 200 000 kr. att fördelas enligt de i motionen angivna riktlinjerna, dels
att hos Kungl. Maj:t anhålla om en femårsplan för utbyggnaden av det
statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget
med 1,4 milj. kr., medan Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad
medelsanvisning. Huvuddelen av anslaget disponeras till grundbidrag
och rörligt bidrag till de organisationer som av Kungl. Maj:t förklarats
berättigade till statsbidrag. Grundbidraget utgör 30 000 kr. per
bidragsberättigad organisation medan det för rörligt bidrag tillgängliga
beloppet fördelas mellan organisationerna med hänsyn till deras medlemsantal
och geografiska spridning, varvid organisationerna tillgodoräknas
s. k. vägningstal enligt en i bidragskungörelsen intagen tabell.

Föredragande statsrådet har erinrat om att förändringarna i kommunindelningen
medfört att reglerna om vägningstal på grundval av den
geografiska spridningen numera ger en något annan effekt på fördelningen
av bidraget mellan organisationerna än fallet var då bestämmelserna
infördes. Det förutsättes i propositionen att Kungl. Maj:t vid behov
kommer att besluta om erforderliga ändringar härvidlag.

1 Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 8

KrU 1972:8

I motionen 1972: 1043 erinras om att varje vägningstal enligt bidragsbestämmelserna
blir värt en viss summa pengar beroende på den samlade
aktiviteten inom organisationerna. En expansion inom en organisation
går sålunda ut över någon annan, vilket motionärerna betecknar
som klart otillfredsställande. De anser att stödet till den centralt bedrivna
verksamheten bör utgå med ett fast belopp per vägningstal och
med ett minimum av 17 000 kr. per vägningstal. Motionärerna påpekar
också att den omständigheten att stödet endast utgår för ett budgetår i
sänder gör det omöjligt för organisationerna att göra en mera långsiktig
planering av sin verksamhet. Det skulle enligt motionärerna vara
ändamålsenligt från såväl ungdomsorganisationernas som statsmakternas
synpunkt att upprätta en femårsplan för ökningen av det statliga
stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

Utskottet

Som framgått av det föregående erhåller de statsbidragsberättigade
organisationerna bidrag ur detta anslag var och en i förhållande till det
vägningstal den kan tillgodoräkna sig. Hur stort bidrag som kan utgå
för varje vägningstal är beroende av summan av de tal organisationerna
sammanlagt kan komma upp till. Eftersom anslaget är obetecknat och
alltså inte får överskridas innebär bidragskonstruktionen att organisationerna
får konkurrera om de tillgängliga anslagsmedlen.

I motionen 1972: 1043 föreslås bl. a. en ändring av bidragssystemet
innebärande att bidrag »bör utgå med ett fast belopp per vägningstal
med ett minimum av 17 000 per vägningstal». Utskottet som förra året
i sitt betänkande nr 12 avstyrkte ett motionsvis framfört yrkande av
samma innebörd konstaterar dels att ett bifall till motionärernas förslag
beträffande bidragsgrunderna förutsätter en väsentlig anslagshöjning,
dels att det föreslagna systemet över huvud taget inte låter sig väl
förena med ett anslag som inte får överskridas.

Vad gäller anslagets storlek för nästa budgetår har utskottet vid sin
bedömning bl. a. tagit hänsyn till utvecklingen i stort av anslagen till
ungdomsorganisationerna. Förra året infördes ett nytt system för stöd
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och samtidigt skedde
en väsentlig anslagshöjning medan i år förslag föreligger om en ökning
av stödet till ledarutbildningen med 2 milj. kr. Utskottet anser sig med
hänsyn härtill inte böra tillstyrka yrkandet i motionen 1972: 1043 om en
höjning av nu förevarande anslag med 1,1 milj. kr. Utskottet ansluter
sig till Kungl. Maj ris förslag om oförändrad medelsanvisning.

Vad beträffar fördelningen av bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet vill utskottet erinra om att föredragande statsrådet
i propositionen uttalat att gällande bestämmelser om vägningstal i förhållande
till organisationernas geografiska spridning numera på grund

KrU 1972: 8

av förändringarna i kommunindelningen ger en något annan effekt än
tidigare. Utskottet vill i anslutning till statsrådets uttalande härom
understryka önskvärdheten av att bestämmelserna anpassas efter de nya
förhållandena.

I motionen 1972: 1043 har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller om en femårsplan för utbyggnaden av det statliga stödet till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Samma yrkande framfördes
i en motion förra året, men avstyrktes då av kulturutskottet och
avslogs av riksdagen. Utskottet får erinra härom och även om att utskottet
tidigare under innevarande session avstyrkt ett yrkande om en
femårsplan för anslagsgivningen inom ett annat område (KrU 1972: 7,
p. 1). Utskottet anser sig inte beträffande nu förevarande anslag böra
föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t göra någon framställning med
syfte att binda bidragsgivningen för en längre tid. Utskottet avstyrker
alltså motionen också i denna del.

Med hänvisning till de förändringar beträffande anslagets fördelning
som får anses aktualiserade, till att utskottet avser att under närmast
följande punkt uttala sig för en utredning i fråga om stödet till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet och till att desslikes förslag
om förändringar i stödet till ungdomsledarutbildningen är under beredning
avstyrker utskottet motionen 1972: 1043 även i vad gäller ändrade
grunder för anslagsgivningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1972: 1043 i vad avser ändring
av grunderna för fördelning av bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å motionen 1972: 1043, såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 7 100 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1043 i vad avser förslag
om en femårsplan för utbyggnaden av det statliga stödet till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.

2. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet Kungl. Maj:t
har (punkt B 47, s. 97—99) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 17 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 340 av herr Olsson i Kil m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1972/73 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 19 000 000 kr.,

1* Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 8

KrU 1972:8

dels motionen 1972: 1061 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen beslutar angående bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet att detta uppföres som förslagsanslag och
att bidragsgivningen skall avse åldersgrupperna 7—25 år,

dels motionen 1972: 1067 av herrar Rydén (fp) och Olsson i Kil (fp)
vari hemställts att differentierad bidragsform införes, som innebär att ett
bidrag med 10 kr. utgår till sammankomst med 5—14 deltagare, 20 kr.
till sammankomst med 15—30 deltagare och 30 kr. till sammankomst
med mer än 30 deltagare.

Nuvarande bidragssystem

Gällande bestämmelser angående bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet bygger på beslut av förra årets riksdag
(prop. 1971:32, KrU 1971:12, rskr 1971:187). De innebär bl. a. att
bidrag utgår i förhållande till antalet genomförda sammankomster. Med
sammankomst avses en planerad aktivitet, i vilken deltar minst fem
personer i åldern 12—25 år och som omfattar minst en timme. Den
som samma dag deltagit i mer än en sammankomst inom samma ungdomsorganisation
medräknas vid endast en av dessa sammankomster.
Tio kronor per sammankomst är norm för bidragsgivningen. Huvudmän
för det lokala stödet är enligt den nya bidragsformen ungdomsorganisationerna.

Bidraget utgår ur förevarande reservationsanslag som för innevarande
budgetår är uppfört med 17 500 000 kr. och uppdelat på två anslagsposter,
en på högst 4 500 000 kr. till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
och en på högst 13 000 000 kr. till idrottsorganisationernas lokala
ungdomsverksamhet.

Vid förra årets riksdagsbehandling av frågan om anslag
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet uttalade kulturutskottet
bl. a. följande angående anslagets natur och den därmed sammanhängande
frågan om storleken av bidraget per sammankomst.

Vid sin bedömning av frågan om anslagets natur har utskottet inte
kunnat bortse från att kombinationen förslagsanslag och fast bidragsbelopp
per sammankomst rimligen måste förutsätta att man har ett tillförlitligt
underlag för beräkningen av vilken medelsåtgång man har att
vänta. Utskottet konstaterar att man särskilt beträffande de s. k. övriga
organisationerna måste räkna med flera betydande ovisshetsmoment i
fråga om medelsåtgången i det av ungdomsrådet föreslagna systemet.
Utskottet vill särskilt peka på den omständigheten, att antalet sammankomster
och inte antalet deltagare föreslagits ligga till grund för fördelningen
av bidrag inom organisationerna.

Utskottet saknar underlag för en bedömning av hur en dylik förändring
kan komma att påverka medelsåtgången för »övriga» organisationer.
I nuvarande bidragssystem ligger emellertid antalet deltagare per

KrU 1972: 8

sammankomst i dessa organisationer genomsnittligt avsevärt över vad
som föreslås som minimiantal i det nya systemet. Utskottet kan inte
underlåta att konstatera att ett beslut enligt ungdomsrådets linje med
ett förslagsanslag och bidrag med 10 kr. per sammankomst kan komma
att få till följd att behovet av anslagsmedel högst väsentligt överstiger
vad som beräknats i propositionen.

Mot de betänkligheter som det måste inge, att behovet av anslagsmedel
under ett förslagsanslag kunde komma att väsentligt överstiga
vad som beräknats, måste man — framhöll utskottet — väga risken för
att man, om anslaget begränsades till sin storlek, inte uppnådde hela
den aktivitetsfrämjande effekt som avsågs med bidragsreformen. Utskottet
fann sig i detta läge böra förorda att medelsanvisningen, tills
man hade ett säkrare underlag för en bedömning av effekten av det nya
bidragssystemet, skedde i form av reservationsanslag. Så snart underlag
förelåg för en bedömning av medelsbehovet under det första året i det
nya bidragssystemet borde man gå över till förslagsanslag. Utskottet
förklarade sig medvetet om att en konsekvens av den intagna ståndpunkten
kunde bli att anvisade anslagsmedel — vid hög aktivitet inom
organisationerna — inte förslog till bidrag med 10 kr. per sammankomst.

Utskottet uttalade vidare att bidragssystemet borde utformas så att
möjlighet fanns till justeringar i bidragsgivningen, så att ingen organisation
skulle behöva vidkännas försämringar i förhållande till nuvarande
bidrag. Justeringar skulle också vara möjliga för att hindra att beräknade
aktivitetsökningar bromsades som en följd av bidragssystemets utformning.
Utskottet angav att medel till justeringar bl. a. skulle kunna
erhållas genom anvisande av anslag på tilläggsstat.

Utskottet har under hand inhämtat följande upplysningar
från skolöverstyrelsen rörande det beräknade utfallet under
innevarande budgetår av bidragssystemet.

Sveriges riksidrottsförbund som är huvudman för bidragsgivningen till
idrottsrörelsen har för perioden 1.7—30.11.1971 redovisat 829 715 och
övriga ungdomsorganisationer 154 782 sammankomster.

En prognos för perioden 1.12.1971—31.5.1972 är mycket svår att göra
bl. a. därför att bidragsformen är totalt förändrad i förhållande till tidigare.
Detta medför informations- och kommunikationsproblem i organisationerna
och man behöver självfallet bättre underlag för att kunna
göra en realistisk bedömning.

Överstyrelsen vill med hänsyn till ovanstående göra följande bedömning.

Idrottsrörelsen torde redovisa lika många sammankomster för perioden
1.12.1971—31.5.1972, d. v. s. ca 850 000. Sveriges riksidrottsförbund
har erfarenhetsmässigt redovisat något lägre aktivitet under våren men
då andra redovisningsperioden för budgetåret 1971/72 omfattar sex månader
mot fem månader föregående period bör man denna gång uppnå
samma antal sammankomster som under hösten.

Beträffande övriga ungdomsorganisationer uppskattar överstyrelsen

KrU 1972: 8

att man kommer att redovisa en 50 % ökning av antalet sammankomster
i förhållande till första redovisningsperioden vilket motsvarar totalt
ca 235 000 sammankomster för denna tidsperiod och sammanlagt ca
390 000 för hela verksamhetsåret. Enligt överstyrelsens uppfattning beror
den lägre aktivitetsredovisningen bland övriga ungdomsorganisationer
på att man saknar resurser för en effektiv fältorganisation liknande
den som bl. a. Sveriges riksidrottsförbund kan uppvisa bl. a. genom de i
distrikten utplacerade idrottskonsulenterna. Som helhet betraktat motsvarar
den redovisade verksamheten på intet sätt den totala aktiviteten
men i organisationer som i stor utsträckning bygger sin verksamhet på
frivilliga ledarinsatser är det naturligt att det tar tid innan informationen
tränger igenom.

Om skolöverstyrelsens bedömning av verksamhetens omfattning innevarande
budgetår visar sig riktig kommer anslagets uppdelning på två
poster att innebära att idrottsrörelsen vid slutrekvisitionen får ett betydligt
lägre belopp än tio kronor per sammankomst medan övriga ungdomsorganisationer
får tio kronor.

Överstyrelsen har av Kungl. Maj:t den 7.9.1971 anmodats att, om så
visar sig erforderligt, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till justering
i bidragsgivningen till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

Överstyrelsen avser att i samråd med statens ungdomsråd och i kontakt
med ungdomsorganisationerna utvärdera erfarenheterna av det nya
bidragssystemet.

Motionerna

I motionen 1972: 340 framhålles att den omständigheten att förevarande
anslag har förslagsanslags natur innebär att målsättningen att
bidrag skall utgå med 10 kr. per sammankomst kan uppnås endast under
förutsättning att antalet bidragsberättigade sammankomster understiger
1 750 000. Motionärerna påpekar också att ett anslag, som när man
passerat ett visst antal sammankomster blir relativt sett mindre ju större
aktivitet som uppnås, knappast kan fungera som stimulans och uttalar
att förslaget om oförändrad medelsanvisning innebär att man i praktiken
är beredd att lämna målsättningen om ett bidrag av 10 kr. per sammankomst.

Förevarande anslag är uppdelat på två anslagsposter, en till idrottsorganisationerna
och en till ungdomsorganisationerna. I motionen
1972: 1061 anföres att denna uppdelning skulle kunna slopas om anslaget
fick förslagsanslags natur. Detta skulle innebära en fördel för organisationerna.
Motionärerna finner det vidare oriktigt att den ungdomsverksamhet
som bedrives i åldersgrupperna under 12 år inte är bidragsgrundande.

Den nuvarande bidragskonstruktionen med högst 10 kr. per sammankomst
oavsett antalet deltagare innebär en försämring av stödet till den

KrU 1972:8

verksamhet som i dag har det största antalet deltagare, nämligen idrottsrörelsen,
uttalas det i motionen 1972: 1067. Motionärerna framhåller att
man inom idrottsrörelsen i stor utsträckning arbetar med grupper med
betydligt större deltagarantal än det minimiantal av fem som förutsatts
i nuvarande bidragssystem. Motionärerna finner det synnerligen angeläget
med en differentiering av bidraget.

Utskottet

Det nya system för bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet som infördes förra året har till syfte att vara allmänt aktivitetsfrämjande.
Detta understryks av att antalet sammankomster och inte
antalet deltagare ligger till grund för fördelningen av bidrag till respektive
organisationer ur de båda poster, den ena för ungdomsorganisationerna
och den andra för idrottsorganisationema, vari anslaget är uppdelat.
Bidrag utgår med 10 kr. för varje sammankomst med minst fem
deltagare i åldern 12—25 år, dock med den begränsningen att bidraget,
om tillgängliga anslagsmedel inte förslår till utbetalning av 10 kr. per
sammankomst, skall reduceras med vad som behövs för att det tillgängliga
beloppet inte skall överskridas.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 har skolöverstyrelsen
uppskattat ökningen av antalet sammankomster till ca 150 000 och
därför föreslagit en höjning av anslaget med 1,5 milj. kr. till totalt 19
milj. kr. I propositionen föreslås att anslaget uppföres med oförändrat
belopp med hänsyn till att närmare erfarenheter av medelsbehovet efter
införandet av de nya bidragsreglerna bör avvaktas.

I motionerna 1972: 340, 1972: 1061 och 1972: 1067 riktas bestämda
invändningar mot den bidragskonstruktion som beslöts förra året. Samtliga
motionärer anser att anslaget bör ha förslagsanslags natur. I motionen
1972: 340 yrkas en höjning av anslagsbeloppet till 19 milj. kr. medan
i motionen 1972: 1061 föreslås att bidragsgivningen skall avse även åldersgrupperna
7—11 år och i motionen 1972: 1067 att bidrag skall utgå
med olika belopp — 10, 20 resp. 30 kr. — beroende på antalet deltagare
i sammankomsten.

När utskottet förra året övervägde bidragssystemets konstruktion, var
utskottet medvetet om att Kungl. Maj:ts förslag om att anslaget skulle
ha reservationsanslags och inte förslagsanslags natur kunde medföra inte
önskvärda konsekvenser. Principen att bidrag skulle utgå med 10 kr. per
sammankomst kunde bli omöjlig att tillämpa med påföljd att den aktivitetsfrämjande
effekten inte blev den man tänkt sig. Uppdelningen av
anslaget på två poster, en för vardera huvudgruppen av organisationer,
kunde också få olämpliga konsekvenser.

Något säkert underlag för en bedömning av hur det nya bidragssystemet
fungerar kan man väl ännu inte ha, men det siffermaterial skol -

1** Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 8

KrU 1972:8

överstyrelsen under hand redovisat beträffande antalet sammankomster
under de fem första månaderna av budgetåret pekar i riktning mot att
de farhågor man hade förra året kan komma att bli besannade och gör
det i varje fall angeläget att resultatet av bidragsgivningen under det
första året snarast klarlägges. En utvärdering av systemet bör göras,
innefattande även en granskning av hur de nya bidragsreglerna tillämpats
av organisationerna. Den omständigheten att det onekligen finns
skäl att befara att bidragsnormen 10 kr. per sammankomst i år inte kommer
att uppnås över hela fältet och även de synpunkter som i övrigt
anförts i motionerna gör alltså att utskottet anser att det finns anledning
att se över systemet i dess helhet med sikte på en sådan justering
att överensstämmelse uppnås mellan målsättningen och det praktiska
utfallet. Man bör eftersträva ett system som helt igenom har en aktivitetsfrämjande
effekt och som är enhetligt för de båda grupperna av
organisationer. Översynen bör göras skyndsamt så att dess resultat och
de förslag detta föranleder kan föreläggas nästa års riksdag. Utskottet
förordar att riksdagen i anledning av motionerna 1972: 340, 1972: 1061
och 1972: 1067 hos Kungl Maj:t begär den nu angivna översynen. Då
resultatet av densamma förutsatts böra föreligga redan vid nästa års
riksdag anser sig utskottet inte nu böra föreslå någon ändring av anslagets
natur. Utskottet avstyrker alltså yrkandena härom i motionerna
1972: 340 och 1972: 1061. Inte heller finner utskottet skäl att nu föreslå
riksdagen någon ändring i övrigt i själva bidragssystemet. Utskottet avstyrker
därför också yrkandet i motionen 1972: 1061 om att bidragsgivningen
skall utsträckas till att avse också åldersgrupperna 7—11 år och
likaså yrkandet i motionen 1972: 1067 om differentierade bidragsbelopp.

Vad angår anslagets storlek anser sig utskottet med hänsyn både till
budgetläget och till den översyn av bidragssystemet som utskottet föreslagit
böra biträda Kungl. Maj:ts förslag om oförändrad medelsanvisning.

Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om att utskottet förra året
förklarade sig anse att det bidragssystem, till vars principer riksdagen
då hade att ta ställning, borde utformas så att möjlighet fanns till justeringar
i bidragsgivningen, så att ingen organisation skulle behöva vidkännas
försämringar i förhållande till tidigare bidrag. Justeringar skulle
också vara möjliga för att hindra att beräknade aktivitetsökningar bromsades
som en följd av bidragssystemets utformning. Utskottet som inte
hade tillfälle att närmare diskutera hur frågan om dylika justeringar
tekniskt skulle lösas pekade på att uppdelningen av medelstilldelningen
på två beslutstillfällen borde ge vissa justeringsmöjligheter. Som en
annan justeringsmöjlighet nämnde utskottet anvisande av medel på tillläggsstat.
På förslag av utskottet beslöt riksdagen att justeringar i bidragsgivningen
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet skall
kunna göras i enlighet med vad utskottet förordat. Med hänvisning till

KrU 1972: 8

detta beslut av riksdagen och mot bakgrund av den erfarenhet som hittills
vunnits av det nya systemet vill utskottet betona värdet av de möjligheter
att justera bidragsgivningen som föreligger.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1972: 340, 1972: 1061
och 1972: 1067, förstnämnda motion i vad avser den anslagstekniska
naturen av för nästa budgetår ifrågakommande medelsanvisning
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam översyn i
enlighet med vad utskottet anfört av nu gällande system för
bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 340, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 17 500 000 kr.

3. Bidrag till ungdomsledarutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt B 48,
s. 100—103) föreslagit riksdagen att till Bidrag till ungdomsledarutbildning
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1048 av
fru Hjelm-Wallén m. fl. (s) vari hemställts att riksdagen dels bifaller
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1972: 1, bil. 10, p. B 48, om att
som bidrag till ungdomsledarutbildning för budgetåret 1972/73 anvisa
7 100 000 kr., dels hos Kungl. Maj:t begär att fördelningen av nämnda
anslag skall ske enligt de normer som redovisats i motionen och som
närmare preciserats i statens ungdomsråds förslag angående stöd till
ungdomsorganisationernas ledarutbildning.

I propositionen redovisas bl. a. att statens ungdomsråd i skrivelse den
30 november 1971 lagt fram förslag om en ny utformning av grunderna
för statens stöd till ungdomsorganisationernas ledarutbildning. Förslaget
bygger på ett betänkande som utarbetats av en särskild arbetsgrupp inom
rådet. Över betänkandet har ungdomsrådet inhämtat yttranden från
olika myndigheter och organisationer. Föredragande statsrådet har i
propositionen konstaterat att rådets förslag principiellt och praktiskt
innebär en mycket betydande omläggning av bidraget till ungdomsledarutbildningen.
Statsrådet har funnit ytterligare beredning erforderlig innan
ställning kan tas till förslaget i dess helhet. Även om en detaljerad
genomgång av ungdomsrådets förslag inte kunnat ske före framläggandet
av statsverkspropositionen har det dock befunnits angeläget att med
anledning av förslaget ta upp två väsentliga synpunkter på ledarstödet.

I propositionen föreslås att man vid fördelningen av bidrag, i motsats till

KrU 1972:8

vad som hittills varit fallet, skall ta hänsyn även till medlemmar i åldersgruppen
7—11 år. För att täcka det härigenom ökade medelsbehovet och
för att därutöver möjliggöra en allmän förbättring av ungdomsledarstödet
föreslås en anslagsökning med 2 milj. kr.

Utskottet

Av propositionen framgår att ungdomsrådets förslag om ändrade regler
för stöd till ungdomsorganisationernas ledarutbildning inte före statsverkspropositionens
framläggande hunnit beredas i vanlig ordning inom
departementen. Emellertid har ändå vissa av ungdomsrådets synpunkter
beaktats och lett till förslag om en värdefull anslagshöjning och om att
hänsyn vid bidragsgivningen skall tas även till åldersgruppen 7—11 år.
Rådets förslag i övrigt kommer att ytterligare övervägas av Kungl.
Majit.

Utskottet som erinrar om sina under de båda närmast föregående
punkterna gjorda uttalanden om behovet av översyn i vissa hänseenden
av nuvarande bestämmelser för stöd till ungdomsorganisationerna, anser
att resultatet av nyssnämnda, i propositionen förutsatta ytterligare överväganden
bör avvaktas, innan riksdagen tar någon ståndpunkt till de
ytterligare frågor som ungdomsrådet aktualiserat i sitt förslag. Utskottet
avstyrker därför yrkandet i motionen 1972: 1048 om ändring — utöver
vad Kungl. Majit föreslagit — av gällande grunder för statsbidrag till
ungdomsorganisationernas ledarutbildning. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majits förslag om anvisande för nästa budgetår av ett belopp av 7,1
milj. kr., vilket föreslagits även i motionen 1972: 1048.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1972: 1048 i vad avser ändring
utöver vad Kungl. Majit föreslagit av gällande normer för stöd
till ungdomsorganisationernas ledarutbildning,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag och motionen
1972: 1048 såvitt nu är i fråga till Bidrag till ungdomsledarutbildning
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 7 100 000 kr.

4. Statens ungdomsråd. Kungl. Majit har (punkt B 49, s. 103—104) föreslagit
riksdagen att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1972/73 anvisa
ett reservationsanslag av 900 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 488 av fru Kristensson m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen vid behandlingen av bilaga 10 till statsverkspropositionen
under punkten B 49 beslutar avslå det för budgetåret 1972/73 föreslagna
reservationsanslaget till statens ungdomsråd om 900 000 kr.,

KrU 1972:8

dels motionen 1972: 1041 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om en utredning om förändring
av instruktionerna för skolöverstyrelsen och statens ungdomsråd i
syfte att föra över skolöverstyrelsens uppgifter vad gäller det statliga
stödet till ungdomsorganisationerna till statens ungdomsråd, om att
denna övergång sker snarast möjligt samt om att ungdomsfrågorna i
avvaktan på utredningens resultat handlägges av skolöverstyrelsen enligt
nuvarande ordning,

dels motionen 1972: 1045 av herr Gustavsson i Nässjö m. fl. (s) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om förändring av
gällande instruktioner för skolöverstyrelsen och statens ungdomsråd i
syfte att föra över skolöverstyrelsens uppgifter vad gäller de statliga
bidragen till ungdomsverksamheten till statens ungdomsråd från den 1
juli 1972.

Propositionen

Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets
kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling.
Särskilt skall rådet som planerings- och utredningsorgan handlägga
och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisationerna
och om samhälleliga åtgärder för att bl. a. tillgodose ungdomens möjligheter
till fritidsverksamhet. Rådet skall vidare bedriva försöksverksamhet
i frågor av central betydelse för ungdomsarbetet samt förmedla information
i ungdomsfrågor. Rådet erhöll sin nuvarande organisation
den 1 januari 1970.

Föredragande statsrådet har i propositionen uttalat att ungdomsrådet
efter sin omorganisation i hög grad vidgat sitt arbetsfält. Flera utredningar
har genomförts och rådet har därjämte visat sig ha en väsentlig
uppgift som samordnings- och informationsorgan i ungdomsfrågor. Med
hänsyn till att en betydande reservation uppkommit under förevarande
anslag — ca 1,2 milj. kr. — anser statsrådet att en fortsatt utveckling
av rådets arbete skall vara möjlig även med en viss begränsning av anslaget
för nästa budgetår. Anslaget föreslås uppfört med 900 000 kr.
vilket innebär en sänkning med 300 000 kr.

I statsverkspropositionen har under anslaget VIII: D 1 Skolöverstyrelsen
(s. 166—178) redovisats ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
till vissa ändringar av överstyrelsens organisation innebärande bl. a. sammanförande
av undervisningsfrågorna för ungdomsskolan till en för
grundskolan och gymnasieskolan gemensam undervisningsavdelning.
Departementschefen har biträtt förslaget i denna del och samtidigt uttalat
att även frågorna rörande ungdoms- och fritidsverksamhet, som
nu behandlas av den fristående folkbildningsbyrån, bör föras över till
undervisningsavdelningen för skolan.

KrU 1972:8

Motionerna

Till stöd för det i motionen 1972: 488 framförda förslaget om avslag
å Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag till statens ungdomsråd
har i motionen uttalats att ungdomsrådet är en byråkratisk mellaninstans
som endast i begränsad omfattning kan påverkas av ungdomsorganisationerna.
Rådet fyller enligt motionärerna inte någon meningsfull
uppgift och dess verksamhet bör därför upphöra från och med årsskiftet
1972/73.

I motionen 1972: 1041 har erinrats om att såväl skolöverstyrelsen som
statens ungdomsråd handlägger ungdomsfrågor. Enligt motionärernas
mening föreligger det risk för dubbelarbete. En samordning av de statliga
aktiviteterna på ungdoms- och fritidsområdet skulle vara till gagn
för både samhället och ungdomsorganisationerna. Motionärerna har erinrat
om att statens ungdomsråd föreslagit en skyndsam utredning av
frågan om en ökad samordning av ungdomsfrågorna och för egen del
framhållit att en sådan utredning bör komma till stånd snarast och att
man, intill dess att utredningens förslag föreligger, bör underlåta att
göra någon genomgripande förändring i handläggningen av ungdomsfrågorna.
Motionärerna har med sistnämnda uttalande åsyftat det förut
redovisade uttalandet i statsverkspropositionen om ett överflyttande
inom skolöverstyrelsen av handläggningen av ungdoms- och fritidsfrågor
från folkbildningsbyrån till undervisningsavdelningen för skolan.

Även i motionen 1972: 1045 har framförts invändningar mot nuvarande
uppdelning av handläggningen av ungdomsfrågorna på två olika statliga
organ. Motionärerna anser att statens ungdomsråd med endast smärre
justeringar av sin nuvarande organisation bör kunna överta de uppgifter
som åvilar ungdomsenheten inom skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå
och att detta bör kunna ske redan den 1 juli 1972. I motsats till
vad som är fallet i motionen 1972: 1041 yrkas sålunda i nu förevarande
motion inte någon utredning av frågan utan att beslut nu fattas om
överförande av nämnda arbetsuppgifter.

Yttranden över motionerna 1972:1041 och 1972:1045

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna 1972: 1041 och
1972: 1045 från skolöverstyrelsen och statens ungdomsråd. Vad först
gäller ungdomsfrågornas handläggning inom skolöverstyrelsen har
överstyrelsen anfört följande.

Den omorganisation av skolöverstyrelsen som träder i kraft 1.7.1972
torde knappast komma att innebära någon ändring när det gäller ungdomsfrågornas
handläggning på den byrå, som svarar för frågorna om
fritt och frivilligt folkbildningsarbete. Departementschefen har visserligen
uttalat att en sådan ändring bör övervägas, men då överstyrelsen
i det fortsatta organisationsarbetet funnit att det skulle medföra avse -

KrU 1972:8

värda olägenheter i flera avseenden att flytta handläggningen av dessa
frågor från den byrå som f. n. svarar för ungdomsfrågorna, avser överstyrelsen
att hos statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet anmäla
att den förordade ändringen ej behöver vidtagas. Det bör antecknas
att denna fråga ej torde vara av den arten att den behöver underställas
riksdagen.

Överstyrelsen har vidare i fråga om den i motionen 1972: 1041 föreslagna
utredningen anfört följande.

Enligt överstyrelsens mening är en förutsättningslös utredning av samordnings-
och tillsynsfrågorna på ungdomsområdet av värde, även om
olika synpunkter kan framföras när det gäller tiden för och omfattningen
av en sådan utredning. Det synes t. ex. vara av intresse för utredningen
att invänta ytterligare erfarenheter av ungdomsrådets nuvarande
organisation bl. a. därför att vissa svårigheter kan vara förbundna
med att knyta tillsyns- och kontrollfunktioner till en organisationsform
av rådets nuvarande typ.

I sammanhanget vill överstyrelsen vidare erinra om att ämbetsverket
i skrivelse till utbildningsdepartementet 1.12.1971 föreslagit att frågan
om ämbetsverkets framtida arbetsuppgifter och organisation blir föremål
för utredning samt att därvid bl. a. skolans samverkan med ungdoms-
och fritidsfrågorna bör prövas. Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
har anslutit sig till tanken på den föreslagna utredningen.

Överstyrelsen har sålunda redan i annat sammanhang föreslagit att
förevarande frågor beaktas i en kommande utredning. Med hänsyn därtill
och till vad i övrigt ovan anförts hemställer överstyrelsen att förevarande
motioner inte nu föranleder någon riksdagens åtgärd.

Statens ungdomsråd har i sitt remissyttrande erinrat om att rådet i
annat sammanhang föreslagit en skyndsam utredning i syfte att åstadkomma
en ökad samordning av ungdomsfrågorna. I ett dylikt sammanhang
borde enligt rådets mening också möjligheten prövas att föra samman
de uppgifter statens ungdomsråd f. n. har med uppgiften att handha
tillsynen av de statliga anslagen till ungdomsorganisationernas verksamhet.
Rådet anser att den enhet inom skolöverstyrelsen som nu handhar
ungdomsfrågorna i avvaktan på resultatet av utredningen bör fortsätta
att handlägga dessa.

På anmodan av kulturutskottet har utbildningsutskottet avgivit yttrande
över motionerna 1972: 1041 och 1972: 1045 (UbU 1972: 1 y). Utbildningsutskottet
har anfört bl. a. följande.

Utbildningsutskottet anser sig kunna utgå från att de i förevarande
motioner aktualiserade samordningsfrågorna kommer att prövas utan att
riksdagen särskilt begär det. Utskottet delar uppfattningen att en samordning
skulle vara av värde men anser att hithörande frågor bör prövas
på ett förutsättningslöst och allsidigt sätt och är därför f. n. inte
berett ta ställning till i motionerna föreslaget överförande till statens
ungdomsråd.

Vad därefter gäller frågan om skolöverstyrelsens handläggning av

KrU 1972:8

ungdomsfrågorna i avvaktan på resultatet av den förutskickade översynen
har i motionen 1972: 1041 framställts yrkande om att de skall
behandlas enligt nuvarande ordning. Uttalande av samma innebörd har
gjorts i motionen 1972: 1045. Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen i
denna fråga anfört i sitt remissyttrande över motionerna påkallar enligt
utskottets mening motionärernas förslag i denna del inte någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att statens ungdomsråd
visat sig ha en väsentlig uppgift som samordnings- och informationsorgan
i ungdomsfrågor. Härav följer att utskottet inte kan ansluta
sig till det i motionen 1972: 488 framställda förslaget om rådets avskaffande.
Medel bör alltså anvisas för rådets fortsatta verksamhet och utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att för ändamålet för nästa
budgetår anvisas 900 000 kr.

Yad angår den fråga om samordning av handläggningen av ungdomsfrågorna
som aktualiserats i motionerna 1972: 1041 och 1972: 1045 har
utbildningsutskottet uttalat att en samordning skulle vara värdefull,
men att frågan härom bör prövas förutsättningslöst och allsidigt. Nämnda
utskott har därför inte velat f. n. ta ställning i sak till det motionsvis
framförda förslaget om överförande av vissa uppgifter från skolöverstyrelsen
till statens ungdomsråd.

Även kulturutskottet anser att en utredning bör komma till stånd och
att den bör göras förutsättningslöst. Utskottet som härmed tagit ställning
såväl till motionen 1972: 1045 som till de två första punkterna i
hemställan i motionen 1972: 1041 anser att riksdagen som sin mening
bör ge till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet anfört i denna fråga.

Av skolöverstyrelsens yttrande över motionerna 1972: 1041 och
1972: 1045 framgår att överstyrelsen numera räknar med att ungdomsfrågorna
inte skall inom överstyrelsen flyttas från den byrå som f. n.
handlägger dem till undervisningsavdelningen för skolan. Något uttalande
av riksdagen i denna fråga anser utskottet inte påkallat och
motionen 1972: 1041 avstyrkes därför i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 488 till Statens ungdomsråd för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionerna 1972: 1041 och
1972: 1045, förstnämnda motion såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna vad utskottet
anfört angående utredning om en samordning av handläggningen
av ungdomsfrågorna,

3. att riksdagen avslår motionen 1972: 1041 i vad avser ungdomsfrågornas
handläggning inom skolöverstyrelsen.

KrU 1972:8

5. Bidrag till hemgårdsrörelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt B 50, s. 105) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till hemgårdsrörelsen för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 225 000 kr.

6. Bidrag tili folkbibliotek. Kungl. Maj:t har (punkt B 51, s. 105—109)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 6 324 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1075
av herr Sundman (c) och fröken Eliasson (c) vari hemställts att riksdagen
till Bidrag till folkbibliotek anvisar ett reservationsanslag av
7 324 000 kr.

Från och med budgetåret 1965/66, då det tidigare allmänna bidraget
till folkbiblioteksverksamheten upphörde, har ur förevarande anslag utgått
stöd till bl. a. folkbibliotekens utvecklingsverksamhet. Hittills har
25 kommuner kommit i åtnjutande av dylikt stöd. Vid utgången av år
1971 har elva av dem avslutat den femåriga utvecklingsperiod, under
vilken statsbidrag förutsatts skola utgå till dem. I propositionen räknas
inte med någon utökning av det antal kommuner till vilka detta stöd
utgår. Då samtidigt nu utgående bidrag till vissa kommuner enligt de
tillämpade bestämmelserna kommer att upphöra eller minska frigörs
vissa bidragsmedel, varigenom möjligheterna att stödja olika lokala
initiativ ökar. I propositionen beräknas att ca 1 milj. kr. kommer att bli
tillgängliga för olika punktinsatser. Inom den ramen beräknas utrymme
bli tillgängligt för visst stöd till bl. a. biblioteksverksamhet inom glesbygdsområden,
i första hand genom bokbussar, och för bokförsörjningen
bland invandrare. Beträffande övriga utgiftsändamål under anslaget
hänvisas till propositionen.

I motionen 1972: 1075 beklagas att systemet med utvecklingsbidrag,
som betecknas som ett effektivt och betydelsefullt stöd till folkbiblioteksverksamheten,
avvecklas av finansiella skäl. Motionärerna uttalar
vidare att det belopp, som nästa budgetår kommer att bli tillgängligt
för olika punktinsatser, inte kommer att uppgå till omkring 1 milj. kr.,
som beräknats i propositionen, utan endast till 863 000 kr. Motionärerna
pekar på en råd olika ändamål där punktinsatser behövs bl. a. anskaffande
av bokbussar för glesbygdsområdens bokförsörjning, tillgodoseende
av invandrarnas och vuxenundervisningens behov av böcker m. m.

Utskottet

Utskottet anser sig av ekonomiska och även andra skäl böra biträda
den ståndpunkt departementschefen intagit i fråga om bidragen till

KrU 1972:8

folkbibliotekens utvecklingsverksamhet, nämligen att några nya dylika
bidrag inte skall börja utgå under nästa budgetår. Som departementschefen
framhållit är avsikten att erfarenheterna av utvecklingsverksamheten
bl. a. genom den utvärdering som sker i skolöverstyrelsen skall
komma folkbiblioteksväsendet i dess helhet till godo. En följd av att nya
utvecklingsbidrag inte avses bli beviljade är att vissa medel kommer att
frigöras för punktinsatser, vilket utskottet anser värdefullt. Utskottet
anser sig inte kunna tillstyrka yrkandet i motionen 1972: 1075 om en
anslagshöjning för detta ändamål med 1 milj. kr. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1972: 1075 till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 6 324 000 kr.

7. Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
B 52, s. 109—110) förslagit riksdagen att till Bidrag till föreläsningsverksamhet
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 2 490 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972: 1058
av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Börjesson i Falköping (c)
vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att statsbidrag skall
utgå för hela rese- och traktamentskostnaden för föreläsare vid resor
inom landet.

Som centralt organ för föreläsningar, till vilka bidrag utgår ur förevarande
anslag, fungerar Folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå,
som svarar för förmedling av föreläsningar och som fastställer och
utbetalar ersättningarna till föreläsarna. I motionen 1972: 1058 uttalas
att gällande bestämmelser innebär att rese- och traktamentskostnader ersätts
med sammanlagt högst 125 kr. per föreläsningstimme, vilket motionärerna
finner vara en felaktig restriktion.

Utskottet

Med anledning av motionen 1972: 1058 får utskottet först erinra om
att anslaget är obetecknat och att en ökning av kostnaderna för ett av
ändamålen under anslaget därför automatiskt medför minskat utrymme
för utgifter för andra ändamål. Den bestämmelse motionärerna angivit
medför säkerligen en del svårigheter som dock i någon utsträckning
bör kunna undvikas genom organisatoriska åtgärder, exempelvis samordning
av flera föreläsningar av samme föreläsare. Utskottet har förståelse
för motionärernas önskemål om gynnsammaste möjliga betingelser för

KrU 1972:8

den föreläsningsverksamhet som erhåller bidrag ur anslaget men anser
sig inte böra biträda yrkandet i motionen. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till föreläsningsverksamhet m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 2 490 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1058.

8. Bidrag till speciella foikbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har (punkt
B 53, s. lil) föreslagit riksdagen att till Bidrag till speciella foikbildningsåtgärder
för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.

Ur detta anslag utgår — förutom medel till kurs- och konferensverksamhet
av mera speciell natur, till försöksverksamhet och undersökningar
inom folkbildningsarbetet och till visst utvecklingsarbete — bidrag
till tidskrifterna Folkbildningsarbetet, Studiekamraten, Samefolket,
Zigenaren samt till en taltidning för kulturinformation för blinda.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, men anser att det vid den kommande bedömningen
av medelsbehovet för budgetåret 1973/74 finns anledning
att med hänsyn till det stöd som utgår ur anslaget Tidskriftsstöd särskilt
överväga vilka tidskrifter som bör erhålla stöd ur förevarande anslag.
Utskottet hemställer

att riksdagen till Bidrag till speciella foikbildningsåtgärder för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 500 000
kr.

9. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Kungl. Maj:t har (punkt B 54, s. lil—112) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för
budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 1 511 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 343 av herr Wiklund i Stockholm m. fl. (fp, c
och m) vari hemställts att riksdagen under reservationsanslaget Bidrag
till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret
1972/73 anvisar 100 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit,
dels motionen 1972: 683 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) i vad
avser hemställan att riksdagen beslutar att höja det nu utgående bidraget
till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning med 261 000
kr. till sammanlagt 1 772 000 kr.

KrU 1972:8

Skolöverstyrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår
föreslagit en anslagshöjning med 261 000 kr., varav 61 000 kr. för kostnadsstegringar,
100 000 kr. för intensifiering av kurs- och konferensverksamheten
och 100000 kr. för intensifiering av publicerings- och
föreläsningsverksamheten. Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad
medelsanvisning.

I motionen 1972: 343 framhålles att upplysningsverksamheten spelar
en central roll i samhällets alkoholpolitik. Motionärerna finner det förvånande
att samhället hittills satsat så litet på denna verksamhet i jämförelse
med andra åtgärder på alkoholpolitikens område och uttalar att
Centralförbundet vid oförändrad bidragsnivå måste möta de automatiska
utgiftsstegringarna med en nedskärning av verksamheten. Motionärerna
anser en anslagshöjning nödvändig men har av hänsyn till andra angelägna
behov sett sig nödsakade att begränsa sitt förslag härom till att
avse 100 000 kr.

Yrkandet i motionen 1972: 683 överensstämmer i vad gäller storleken
av nu förevarande anslag med det förslag som skolöverstyrelsen lagt
fram. Motionärerna har framhållit bl. a. att tungt vägande samhällsekonomiska
skäl kan anföras för att man bör ägna större uppmärksamhet
än nu åt kampen mot användningen av s. k. bruksgifter. Allvarligast
är dock att många människor bryts ner och får sin framtid förstörd
som resultat av användningen av dessa gifter.

Utskottet

Utskottet får först erinra om att riksdagen senare i år kommer att
behandla en proposition rörande samhällets alkoholpolitiska strävanden
i vilken föreslås en väsentlig utbyggnad av upplysningsverksamheten
i alkoholfrågan. Med hänsyn härtill och till den återhållsamhet i fråga
om utgiftsökningar som i dagens läge är ofrånkomlig anser sig utskottet
inte kunna tillstyrka någon höjning av förevarande anslag. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1972: 343 och 1972: 683, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1972: 343 och 1972: 683, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till Centralförbundet för alkoholoch
narkotikaupplysning för budgetåret 1972/73 anvisar ett
reservationsanslag av 1 511 000 kr.

10. Bidrag till nykterhctsorganisationer m. ni. Kungl. Maj:t har (punkt
B 55, s. 112—114) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag
av 2 742 000 kr.

KrU 1972:8

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 342 av herr Wiklund i Stockholm m. fl. (fp, c
och m) vari hemställts att riksdagen till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar 400 000 kr. utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit under detta anslag,

dels motionen 1972: 683 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) i vad
avser hemställan att riksdagen beslutar att höja det nu utgående bidraget
till Nykterhetsorganisationer m. m. med 588 000 kr. till sammanlagt
3 330 000 kr.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning
med 598 000 kr. men detta förslag har inte tillstyrkts i propositionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.

Utskottet

Med hänsyn till den väsentliga utbyggnad av upplysningsverksamheten
i alkoholfrågan, varom förslag framlagts i en särskild proposition, och
till den återhållsamhet med utgiftsökningar som i dagens läge är nödvändig
anser sig utskottet inte kunna tillstyrka någon höjning av detta
anslag. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
motionerna 1972: 342 och 1972: 683, sistnämnda motion såvitt nu är i
fråga. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1972: 342 och 1972: 683, sistnämnda motion såvitt
nu är i fråga, till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
2 742 000 kr.

11. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Kungl. Maj:t
har (punkt B 56, s. 114—116) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa
ett anslag av 4 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1972: 235 av herr Källstad m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen beslutar höja anslaget Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet till 4,4 milj. kr.,

dels motionen 1972: 1039 av herr Burenstam Linder m. fl. (m) vari
hemställts att riksdagen till Föreningen Blinda barns utveckling anvisar
ett anslag om 15 000 kr. ur Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
och att riksdagen beslutar att till Bidrag till de handikappades
kulturella verksamhet för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av
4 015 000 kr„

KrU 1972:8

dels motionen 1972: 1046 av herr Hagnell (s) vari hemställts att riksdagen
beslutar om en överföring av 1 milj. kr. från det föreslagna anslaget
för kommunal vuxenutbildning till »Bidrag till de handikappades
kulturella verksamhet», som då skulle upptagas till 5 milj. kr. samt att
riksdagen hos Kungl. Maj:t framhåller angelägenheten av att den kommunala
vuxenutbildningen i ökad utsträckning göres tillgänglig för
handikappade,

dels motionen 1972: 1073 av herr Sundman (c) vari hemställts att
riksdagen till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för
budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 4 200 000 kr.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget med 1 890 500
kr. Kungl. Maj:ts förslag innebär formellt en höjning med 405 000 kr.
men i realiteten, med hänsyn till vissa förutsatta omföringar mellan
detta och andra anslag, en ökning av medelstilldelningen till de handikappades
kulturella verksamhet med 420 000 kr.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen, bilaga 10, under punkten
G 5 (s. 438) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition
i ämnet, till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för nasta
budgetår beräkna ett förslagsanslag av 165 000 000 kr. Sedermera har
Kungl. Maj:t i propositionen 1972: 26 föreslagit riksdagen att för nämnda
ändamål anvisa 165 000 000 kr.

I motionen 1972: 235 framhålles att den allmänna regeln att vuxenutbildningen
har svårast att nå dem som bäst behöver den gör sig allra
mest gällande i fråga om handikappade för vilka över huvud taget
möjligheterna till kulturell integrering är starkt begränsade. Motionärerna
pekar på olika svårigheter som möter de handikappade och
framhåller den stora betydelsen av anslaget Bidrag till de handikappades
kulturella verksamhet. Motionärernas förslag innebär en anslagshöjning
i förhållande till innevarande budgetår med 805 000 kr., varav 300 000
kr. avses för De blindas förenings biblioteksverksamhet, 100 000 kr. till
tolkar för döva och tolkutbildning och återstoden till övriga ändamål.

Föreningen Blinda barns utveckling som bildades 1969 och vars verksamhet
bekostas av privata medel syftar till att ge synskadade ungdomar
över tolv års ålder en meningsfull fritid. I motionen 1972: 1039 hänvisas
som stöd för förslaget om statsbidrag till föreningen till den framgång
denna haft i sitt arbete och till de planer man har på en utvidgning
av verksamheten och till att önskad ekonomisk stabilitet inte kan uppnås
enbart genom bidrag från enskilda och organisationer.

Liksom i motionen 1972:235 påpekas i motionen 1972: 1046 att
vuxenutbildningen haft svårast att nå de handikappade. Särskilda åt -

KrU 1972: 8

gärder har vidtagits för att få med även handikappade i vuxenutbildningen
och vissa studieförbund och allt fler folkhögskolor har i detta
avseende gjort insatser av starkt växande betydelse, medan den kommunala
vuxenutbildningen hittills inte i tillräcklig grad kunnat beakta
de särskilda behoven för handikappade av olika slag.

Den höjning av anslaget med 200 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag
som föreslås i motionen 1972: 1073 motiveras med behovet av en ytterligare
förstärkning av resurserna för de blindas biblioteksverksamhet.

På anmodan av kulturutskottet har utbildningsutskottet avgivit yttrande
över motionen 1972: 1046. Utbildningsutskottet har framhållit
att motionären föreslagit en reducering av medelsanvisningen under ett
förslagsvis beräknat anslag. Med hänsyn till anslagets karaktär och då
motionären inte angivit hur besparingen under anslaget skall uppnås
avstyrker utbildningsutskottet motionen i denna del. Vad beträffar
motionen i övrigt har utbildningsutskottet förklarat sig dela motionärens
uppfattning att det är angeläget att de handikappade i ökad utsträckning
ges möjlighet att delta i den kommunala vuxenutbildningen.

Utskottet

På förslag av kulturutskottet i betänkandet 1971: 2 höjdes detta anslag
av förra årets riksdag med 300 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts då
föreliggande förslag. Vad som nu föreslås i statsverkspropositionen innebär
en ytterligare höjning av anslaget med 405 000 kr. Den höjning
därutöver med 1 milj. kr. som föreslagits i motionen 1972: 1046 förutsätter
en överföring av detta belopp från förslagsanslaget Bidrag till
driften av kommunala skolor för vuxna. Utskottet konstaterar att en
dylik överföring av medel från ett förslagsanslag leder till en besparing
under detta anslag endast om beslutet om överföring kombineras med
en föreskrift om erforderlig begränsning av utgifterna under förslagsanslaget.
I brist på underlag i detta hänseende och även med hänsyn till
vikten av integration i olika hänseenden mellan handikappade och ickehandikappade
avstyrker utskottet motionen 1972: 1046 i denna del.

Yrkandet i motionen 1972: 1039 gäller anvisande under förevarande
anslag av 15 000 kr. som bidrag till Föreningen Blinda barns utveckling.
Utskottet finner goda skäl tala för att föreningen tillerkännes detta
belopp och tillstyrker alltså yrkandet därom.

Vad gäller motionerna 1972: 235 och 1972: 1073 yrkas i dem båda
anslagshöjningar för att De blindas förenings biblioteksverksamhet skall
kunna bli bättre tillgodosedd. I den förstnämnda yrkas därjämte en
ökning av medelsanvisningen till tolkar för döva och tolkutbildning. Utskottet
har förståelse för motionärernas önskemål men kan inte mot

KrU 1972:8

bakgrund av den höjning av anslaget sorn vidtogs förra året och den
som nu föreslås i propositionen finna det riktigt att i rådande budgetläge
föreslå en ytterligare höjning. Utskottet avstyrker därför nu ifrågavarande
motionsyrkanden.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
av medel till de ändamål som anges under förevarande punkt
i propositionen. Med hänsyn härtill och till vad utskottet föreslagit om
anslag till Föreningen Blinda barns utveckling bör anslaget för nästa
budgetår höjas med sammanlagt 420 000 kr. till 4 015 000 kr.

I motionen 1972: 235 och 1972: 1046 betonas vikten av att man inom
den kommunala vuxenutbildningen tar hänsyn till och försöker undanröja
de hinder för deltagande i densamma som kan föreligga för handikappade
av olika slag. Utskottet ansluter sig till och vill gärna understryka
denna synpunkt men anser det inte erforderligt att riksdagen i
enlighet med yrkandet i sistnämnda motion gör något särskilt uttalande
till Kungl. Maj:t i frågan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1039, såvitt nu är
i fråga, beslutar att ur anslaget Bidrag till de handikappades
kulturella verksamhet skall utgå ett bidrag av 15 000 kr. till
Föreningen Blinda barns utveckling,

2. att riksdagen avslår motionen 1972: 1046 i vad avser överförande
från anslaget Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna till anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
av ett belopp av 1 000 000 kr. avsett att bereda ökade
möjligheter för de handikappade att delta i den kommunala
vuxenutbildningen,

3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1972: 1039 i vad avser medelsanvisningen
ävensom med avslag å motionerna 1972: 235, 1972: 1073 och
1972: 1046, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, till Bidrag
till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 4 015 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1972: 1046 i vad avser ett uttalande
angående den kommunala vuxenutbildningen.

Stockholm den 23 mars 1972
På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp), dock endast vid punkterna
5—11, fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund

KrU 1972:8

(s), dock endast vid punkterna 1—3, herrar Sundman (c), dock endast
vid punkterna 4—11, Zachrisson (s), Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn
(c), dock endast vid punkterna 9—11, Green (s), fru Mogård (m), fru
Ryding (vpk), fröken Eliasson (c), dock endast vid punkterna 1—8,
herrar Enlund (fp), Olsson i Kil (fp), dock endast vid punkterna 1—4,
Andersson i Örträsk (s), Norrby i Gunnarskog (c), dock endast vid
punkterna 1—3, och fru Johansson (s), dock endast vid punkterna 4—11.

Reservationer

A. vid punkten 2 (Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet) 1.

av herr Mattson i Lane-Herrestad (c), fröken Eliasson (c), herrar
Enlund (fp), Olsson i Kil (fp) och Norrby i Gunnarskog (c) som anser
att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med »Vad angår»
och slutar med »oförändrad medelsanvisning» bort ha följande
lydelse:

»Vad angår anslagets storlek vill utskottet än en gång erinra om att
skolöverstyrelsen redan i sin anslagsframställning förra hösten gjorde
den bedömningen att antalet sammankomster kunde väntas bli så stort
att det motiverade en anslagshöjning med 1,5 milj. kr. En höjning av
denna storlek har även föreslagits i motionen 1972: 340. Enligt de upplysningar
från skolöverstyrelsen som utskottet nu inhämtat föreligger
grundade skäl att befara att anslagets storlek under innevarande budgetår
kommer att medföra att vissa organisationer kommer att få ett betydligt
lägre belopp än tio kr. per sammankomst. Mot den bakgrunden
och med tanke på att bidraget avsetts vara ett aktivitetsstöd framstår
det som angeläget att reservationsanslaget för kommande budgetår inte
bibehålles oförändrat. Erfarenheterna hittills motiverar i stället en inte
obetydlig anslagshöjning. Med hänsyn till det ekonomiska läget och
den av utskottet begärda översynen av bidragssystemet i dess helhet
med sikte på en sådan justering att överensstämmelse uppnås mellan
målsättningen och det praktiska utfallet har utskottet nu ansett sig
böra stanna vid att föreslå en medelsanvisning av 19 milj. kr.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 340, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.»

2. av fru Ryding (vpk) som — vid bifall till utskottsmajoritetens
hemställan under 2 — anser att till det stycke i utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med »Utskottet vill» och på s. 9 slutar med »som
föreligger» bort fogas en avslutande mening av följande lydelse: »Ut -

KrU 1972:8

skottet vill tillägga att norm för justeringarna bör vara att rättvisa skall
uppnås mellan idrottsorganisationer och övriga.»

B. vid punkten 4 (Statens ungdomsråd)

1. av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »I likhet»

och slutar med »900 000 kr.» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionen
1972: 488 att statens ungdomsråd är en onödig instans. Rådets uppgifter
som kontakt- och samordningsorgan kan med fördel överlåtas på existerande
demokratiskt valda samarbetsorgan medan dess övriga, mer
myndighetsbetonade uppgifter bör handhas av departementet och skolöverstyrelsen.
Rådets verksamhet bör därför upphöra från och med
årsskiftet 1972—1973. Uppkommande kostnader för verksamheten under
awecklingsperioden bör kunna bestridas av reserverade anslagsmedel
och någon medelsanvisning erfordras därför inte för nästa budgetår.»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 488 avslår Kungl.
Maj:ts förslag om anvisande för budgetåret 1972/73 av ett
reservationsanslag av 900 000 kr. till statens ungdomsråd,»

2. av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som —- vid bifall
till reservationen B: 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Vad
angår» och slutar med »denna fråga» bort ha följande lydelse:

»Av den ståndpunkt utskottet nu intagit följer att utskottet avstyrker
såväl motionen 1972: 1045 som motionen 1972: 1041 i vad den avser utredning
med sikte på överförande av vissa uppgifter från skolöverstyrelsen
till statens ungdomsråd.»

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen avslår motionerna 1972: 1041 och 1972: 1045,
förstnämnda motion i vad avser överförande av vissa uppgifter
från skolöverstyrelsen till statens ungdomsråd,»

C. vid punkten 6 (Bidrag till folkbibliotek) av herrar Mattsson i
Lane-Herrestad (c), Källstad (fp), Sundman (c), fröken Eliasson (c) och
herr Enlund (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 15 börjar med »Utskottet
anser» och på s. 16 slutar med »Kungl. Maj:ts förslag» bort ha följande
lydelse:

»Utskottet anser sig främst av ekonomiska skäl böra biträda den
ståndpunkt departementschefen intagit i fråga om bidragen till folkbibliotekens
utvecklingsverksamhet, nämligen att några nya dylika inte
skall börja utgå under nästa budgetår. Om riksdagen beslutar i enlighet

KrU 1972:8

härmed kommer vissa medel att frigöras för punktinsatser. Utskottet
är emellertid inte berett tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag som innebär
en nedskärning av medelsanvisningen till utvecklingsverksamhet m. m.
med 250 000 kr. Den knappa medelstilldelningen i fråga om utvecklingsbidragen
under de två senaste budgetåren har medfört svårigheter
för de berörda kommunerna och den nu föreslagna reduceringen skulle
ytterligare öka dessa.

Behovet av att glesbygdsområdena betjänas biblioteksmässigt, värdet
av bibliotekens sociala och uppsökande verksamhet i olika former, de
ökade krav på folkbiblioteken som bl. a. vuxenundervisningen och invandrargrupperna
ger upphov till anförs i motionen 1971: 1075 som
skäl för ett ökat statligt stöd. Utskottet som delar motionärernas uppfattning
om angelägenheten av att folkbibliotekens verksamhet utvecklas
tillstyrker en ökning av anslaget med ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag med 500 000 kr. förhöjt belopp, som bör kunna utnyttjas
dels för att förstärka de utvecklingsbidrag som fortfarande utgår, dels
för punktinsatser.»

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 1075 till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1972/73
anvisar ett reservationsanslag av 6 824 000 kr.»

D. vid punkten 9 (Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)
av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Källstad
(fp), Nilsson i Agnäs (m), Sundman (c), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru
Mogård (m) och herr Enlund (fp) som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till de omfattande och allvarliga skadeverkningar som
bruket av alkohol och narkotika medför anser utskottet att Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning bör erhålla bättre ekonomiska
villkor för att bedriva sin verksamhet än som förutsatts i propositionen.
Den oroväckande utvecklingen av den svenska alkoholkonsumtionen
och den tilltagande utbredningen av narkotikabruket måste på
olika sätt stävjas. Utskottet anser den i motionen 1972: 343 föreslagna
anslagshöjningen om 100 000 kr. till CAN — vårt viktigaste informationsinstrument
då det gäller upplysning om skadeverkningarna av bruket
av alkohol och narkotika — vara synnerligen angelägen. Utskottet
tillstyrker en anslagshöjning med detta belopp. Vid riksdagens bifall härtill
blir även det nu föreliggande yrkandet i motionen 1972: 683 till en
del tillgodosett. Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 683, såvitt nu är i fråga, samt med bifall till motionen
1972: 343 till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag
av 1 611 000 kr.»

KrU 1972:8

E. vid punkten 10 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.) av herrar
Källstad (fp), Nilsson i Agnäs (m), Eriksson i Ulfsbyn (c) och Enlund
(fp) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

»Alkohol- och narkotikaproblemen i vårt land är utomordentligt allvarliga.
Utskottet finner det nödvändigt att riksdagen genom en höjning
motverkar den urholkning av förevarande anslag som föranletts av kostnadsstegringar.
Utskottet föreslår att anslaget enligt yrkandet i motionen
1972: 342 höjs med 400 000 kr. Vid riksdagens bifall härtill blir även
yrkandet i motionen 1972: 683 i viss mån tillgodosett.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972: 683, såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall till motionen
1972: 342 till Bidrag till nykter hetsorganisationer m. m. för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 3 142 000
kr.»

F. vid punkten 11 (Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet) 1.

av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Källstad (fp), Sundman
(c) och Enlund (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med »Vad
gäller» och på s. 22 slutar med »4 015 000 kr.» bort ha följande lydelse:

»Vad gäller motionerna 1972: 235 och 1972: 1073 yrkas i dem båda
anslagshöjningar för att De blindas förenings biblioteksverksamhet skall
kunna bli bättre tillgodosedd. I den förstnämnda yrkas därjämte en
ökning av medelsanvisningen till tolkar för döva och tolkutbildning.
Utskottet finner det angeläget med en förstärkning av resurserna för
nämnda båda ändamål och föreslår därför en ytterligare höjning av anslaget
med 300 000 kr.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1972:235 och 1972: 1073, med bifall till motionen
1972: 1039 i vad avser medelsanvisningen samt med avslag å
motionen 1972: 1046, såvitt nu är i fråga, till Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet för budgetåret 1972/73
anvisar ett anslag av 4 315 000 kr.,»

2. av fru Ryding (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med »Vad gäller»
och på s. 22 slutar med »4 015 000 kr.» bort ha följande lydelse:

KrU 1972:8

»Vad gäller motionerna 1972: 235 och 1972: 1073 yrkas i dessa anslagshöjningar
för att förstärka resurserna för de blindas biblioteksverksamhet.
I den förstnämnda yrkas därjämte en ökning av medelsanvisningen
till tolkar för döva och tolkutbildning.

Utskottet anser att behovet av talböcker och tidningar är mycket
stort och att utvecklingen visar en närmast generande eftersläpning i
jämförelse med biblioteksverksamheten i övrigt. De blindas biblioteksverksamhet
har hittills i hög grad byggts upp och underhållits med
hjälp av insamlade medel. En någorlunda god tillgång till litteratur skall
dock inte för någon grupp i samhället behöva finansieras genom insamlingsaktioner.
Det i statsverkspropositionen föreslagna bidraget till
de handikappades kulturella verksamhet bör ytterligare förstärkas med
200 000 kr. att tillföras De blindas förenings biblioteksverksamhet.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt
om anvisande av medel till de ändamål som anges under förevarande
punkt i propositionen. Med hänsyn härtill och till vad utskottet föreslagit
om anslag till Föreningen Blinda barns utveckling och till De
blindas förenings biblioteksverksamhet bör anslaget för nästa budgetår
höjas med sammanlagt 620 000 kr. till 4 215 000 kr.»
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1972:235, med bifall till motionerna 1972: 1073 och
1972: 1039, sistnämnda motion i vad avser medelsanvisningen
samt med avslag å motionen 1972: 1046, såvitt nu är i fråga, till
Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1972/73 anvisar ett anslag av 4 215 000 kr.»

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1972