Kulturutskottets betänkande nr 11 år 1972
KrU 1972:11
Nr 11
Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1972/73 till radio- och TV-verksamhet m. m. jämte motioner.
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE HUVUDTITELN
1. Viss beredskapsutrustning m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
i propositionen 1972:1, bilaga 10, framlagda förslag (punkt B 16, s. 48
i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 3 januari
1972) och hemställer
att riksdagen till Viss beredskapsutrustning m. m. för budgetåret
1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 700 000 kr.
2. Motion om anslag till stöd åt forskarservice vid Sveriges Radio. I
motionen 1972: 493 av herr Wikström (fp) och fru Anér (fp) har hemställts
att riksdagen anvisar medel för av Sveriges Radio begärd forskarservice.
I motionen uttalas att två skäl talar för ett snabbt insatt stöd för
radio/TV-forskning, nämligen dels den omständigheten att massmedieundervisningen
kontinuerligt stärkt sina positioner i läroplanerna för
olika skolformer, dels det förhållandet att radions och televisionens
ställning i samhället ständigt ger anledning till debatt om allmän programpolicy,
enskilda program och påverkningsfaktorer. Motionärerna
framhåller att utvecklingsmöjligheterna för radio/TV-forskningen för
närvarande begränsas bl. a. av att källmaterialet är svåråtkomligt och
dyrt att hantera. Trots upprepade framställningar petitavägen har Sveriges
Radio inte fått anslag till den forskaramanuens som begärts för
arkivet. För nästa budgetår har Sveriges Radio hos Kungl. Maj:t hemställt
om anvisande av 185 000 kr. till forskarservice men denna framställning
har inte av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen. Motionärerna
anser att det begärda beloppet bör anvisas.
Utskottet
Riksdagens utbildningsutskott betonade förra året i sitt betänkande
1971: 3 (punkten 25) angelägenheten av att de humanistiska och sam
-
1 Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 11
KrU 1972:11
2
hällsvetenskapliga forskningsråden, Riksbankens jubileumsfond och
Sveriges Radio söker stimulera forskning rörande massmedia och i synnerhet
radio och television. Detta utskottets uttalande gav riksdagen
som sin mening till känna för Kungl. Majit. Samma utskott har även i
ett i år avgivet betänkande framhållit att berörda forskningsråd och
andra organ gemensamt bör arbeta fram ett handlingsprogram som underlag
för bidragsgivningen till massmedieforskningen. Utskottet har
hemställt att riksdagen som sin mening ger till känna för Kungl. Majit
vad utskottet anfört i detta hänseende.
Med anledning av den nu föreliggande motionen och i anslutning till
vad utbildningsutskottet sålunda anfört vill kulturutskottet understryka
vikten av att den forskning som åsyftas i motionen inte hämmas och
försvåras av brist på forskarservice. Att så inte blir fallet bör vara av
stort intresse också för Sveriges Radio inte minst med hänsyn till den
betydelse uppnådda forskningsresultat kan ha för företagets egen verksamhet.
Utskottet räknar med att det bör finnas möjlighet för företaget
att inom den ekonomiska ram som gäller för dess verksamhet finna utrymme
även för åtgärder för förbättrad forskarservice. Utskottet anser
sig inte böra tillstyrka yrkandet i motionen om anvisande av anslagsmedel
för detta ändamål.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1972: 493.
KAPITALBUDGETEN
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets fond
3. Rundradioanläggningar. Kungl. Majit har (punkt I:B 2, s. 465—477)
föreslagit riksdagen att till Rundradioanläggningar för budgetåret 1972/
73 anvisa ett investeringsanslag av 35 600 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1972: 27 av herrar Levin (fp) och Petersson i Röstånga
(fp) vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att ägare
av fordon avsedda för yrkesmässig trafik befrias från skyldigheten att
erlägga särskild bilradiolicens,
dels motionen 1972: 238 av herrar Petersson i Röstånga (fp) och Levin
(fp) vari hemställts att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till
känna vad i motionen anförts om utflyttade antenner,
dels motionen 1972: 672 av herr Göransson m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen vid behandlingen av frågan om anslag till Sveriges Radios
KrU 1972:11
3
verksamhet uttalar dels att Sveriges Radio vid disponerandet av till företagets
förfogande ställda medel tar vederbörlig hänsyn till den regionala
verksamhetens fortsatta utbyggnad i enlighet med i motionen angivna
riktlinjer, dels att Sveriges Radio i kommande års anslagsäskande redovisar
avsedda tidpunkter för fullföljandet av uppställda mål beträffande
den regionala utbyggnaden,
dels motionen 1972: 679 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) vari hemställts
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att den
allmänna mottagaravgiften för TV bör differentieras så, att nedsättning
av avgiften görs för varje budgetår för de områden som vid respektive
budgetårs ingång ej kommer att vara utbyggda för TV 2,
dels motionen 1972: 1053 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp) vari
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär åtgärder för införande
av rabatt å radio-TV-licenser för folkpensionärer med folkpension och
bostadstillägg som huvudsaklig inkomst,
dels motionen 1972: 1060 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om direktiv till Sveriges Radio
att den fortsatta utvecklingen skall ske enligt den av Sveriges Radios
styrelse framlagda s. k. O-planen.
Propositionen
Förslaget i propositionen gäller, som ovan angetts, anvisande av medel
under investeringsanslaget Rundradioanläggningar men dessutom redovisas
i propositionen rundradiorörelsens beräknade resultat för budgetåren
1970/71 och 1971/72 samt det av televerket, byggnadsstyrelsen och
Sveriges Radio beräknade medelsbehovet för perioden fram t. o. m. budgetåret
1976/77.
De medel som inflyter i rundradiorörelsen används enligt gällande
principer för rörelsens finansiering både för löpande kostnader för produktion
och distribution av ljudradio- och televisionsprogram och för
utgifter för omedelbar avskrivning av investeringar i distributionsanläggningar
samt radio- och televisionshus. Överskott som kan uppstå
vissa år reserveras för behov under andra år, då de löpande intäkterna
inte förslår att täcka utgifterna. Skolprogramverksamheten, programverksamheten
för utlandet och de av TRU-kommittén producerade
radio- och televisionsprogrammen finansieras med skattemedel.
Enligt statsmakternas beslut år 1971 skall vissa riktpunkter gälla för
rundradions utveckling t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74. Utgångspunkten
är därvid att åtgärder för en ytterligare inkomstförstärkning
utöver den höjning av den allmänna mottagaravgiften som gäller
fr. o. m. den 1 juli 1971 inte skall behöva vidtas före utgången av nämnda
budgetår. Utrymmet inom den sålunda angivna medelsramen skulle
göra det möjligt att öka televisionens sändningstid till i genomsnitt 75
1* Riksdagen 1972. 13 sami. Nr 11
KrU 1972:11
4
timmar per vecka under innevarande budgetår. För budgetåret 1972/73
beräknades en ökning av sändningstiden per vecka till i genomsnitt 80
timmar, varigenom Sveriges Radio skulle kunna åstadkomma den eftersträvade
likställigheten mellan TV 1 och TV 2, dvs. en sändningstid om
ca 40 timmar per vecka i vardera kanalen. För budgetåret 1973/74 räknades
med i princip samma kostnadsramar som för närmast föregående
budgetår. Andelen egen produktion av originalsändningarna skulle
fr. o. m. nästa budgetår vara ca 50 %. För ljudradioverksamheten räknades
med i stort sett oförändrad sändningstid under den här avsedda
perioden.
Kulturutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1971: 8
(rskr 1971: 110) bl. a. understrukit vikten av att planerings- och finansieringsfrågorna
ingående prövas i deras helhet och med sikte på att
man i tillräckligt god tid före utgången av den treårsperiod, under vilken
den i 1971 års statsverksproposition förordade avgiftshöjningen beräknades
ge ett erforderligt inkomsttillskott, kan överblicka finansieringsfrågan
för de närmast följande budgetåren.
Vad gäller Sveriges Radios förslag för budgetåret 1972/73 utgår detta
från en oförändrad sändningstid för riks- och regionalprogram. Distriktens
andel av riksprogrammen kommer att planenligt öka med ca 12 %.
Av den föreslagna medelsökningen beräknas ett belopp av sammanlagt
2,2 milj. kr. bli erforderligt för att — utöver sedvanligt tillägg för löneoch
prisstegringar — dels bibehålla innevarande budgetårs verksamhetsvolym
under nästa budgetår, dels återställa ljudradions verksamhet till
nivån under budgetåret 1970/71. Härutöver räknas med ett standardtillägg
om 2 %.
För kostnadsutvecklingen under perioden 1973/74—1976/77 anger
Sveriges Radio två alternativ, varav det ena, O-planen, avser en i förhållande
till budgetåret 1972/73 oförändrad verksamhetsnivå under hela
perioden medan det andra, U-planen, innebär en årlig volymökning med
2 % fr. o. m. budgetåret 1974/75 samt en utbyggd distriktsverksamhet
i enlighet med Sveriges Radios distriktsutrednings förslag.
Som ovan nämnts innebär förra årets riksdagsbeslut beträffande rundradion
att vissa riktpunkter skall gälla för den fortsatta utvecklingen
fram t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74. Sveriges Radio har i sin
anslagsframställning föreslagit att planeringsperioden skall skjutas fram
till att gälla t. o. m. budgetåret 1974/75. Departementschefen har med
anledning härav uttalat att de förutsättningar varpå han i 1971 års statsverksproposition
grundade sina beräkningar av medelsutrymmet för
rundradion under tiden fram t. o. m. utgången av budgetåret 1973/74
såvitt nu kan bedömas förbättrats avsevärt. Detta gäller både intäktsoch
kostnadssidan. Härtill bidrar bl. a. det beräknade resultatet av den
pågående översynen av Sveriges Radios verksamhetsformer. Med hänsyn
till de sålunda förbättrade förutsättningarna bör det enligt departe
-
KrU 1972:11
5
mentschefens mening vara möjligt för Sveriges Radio att under budgetåret
1974/75 bedriva verksamheten på en jämfört med budgetåret
1973/74 oförändrad nivå utan ytterligare inkomsttillskott. Sveriges Radios
planering bör bedrivas från denna utgångspunkt. Sedan likställighet
mellan kanalerna uppnåtts bör Sveriges Radio dock kunna låta kanalerna
— inom givna kostnadsramar och med beaktande av kvalitetskravet
— öka såväl andelen egen produktion som sändningstiden utöver
vad som förutsatts i dessa beräkningar.
Departementschefen har alltså dragit den slutsatsen att en inkomstförstärkning
vid utgången av budgetåret 1973/74 f. n. inte synes oundgänglig
men samtidigt uttalat att det likväl inte är uteslutet, att goda
skäl kan komma att föreligga för att aktualisera en inkomstförstärkning
vid nämnda tidpunkt. Han är därför inte nu beredd att ompröva sin
ståndpunkt beträffande tidpunkten för en kommande inkomstförstärkning
i rundradiorörelsen.
De i propositionen beräknade totala utgifterna för televisionens och
ljudradions avgiftsfinansierade verksamhet under budgetåret 1972/73
uppgår till ca 642 milj. kr., vilket är inte oväsentligt mindre än vad som
begärts i de ingivna anslagsframställningarna. Eftersom avgiftsintäkterna
inom rundradiorörelsen under nästa budgetår uppskattas till ca 670
milj. kr. beräknas rörelsen uppvisa ett överskott av 28 milj. kr.
Av nyssnämnda belopp om ca 642 milj. kr. avser 35,6 milj. kr. televerkets
investeringskostnader i rundradioanläggningar. Investeringsanslaget
till Rundradioanläggningar anses böra beräknas med hänsyn till
att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att möjliggöra
en av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Marginalen beräknas böra uppgå till 10 % men då samtidigt
en behållning av motsvarande storlek beräknas föreligga vid budgetårets
ingång föreslås anslaget uppfört med nyssnämnda belopp 35,6
milj. kr.
Motionerna
För radiomottagare i motorfordon skulle tidigare särskild avgift erläggas
(bilradiolicens). Detta har numera — sedan frågan förelagts 1966
års riksdag — ändrats, dock inte beträffande radioapparater i fordon
som i huvudsak används i yrkesmässig trafik. I motionen 1972: 27 har
uttalats att motionärerna inte anser att skäl föreligger att upprätthålla
en sådan skillnad mellan fordon av olika kategorier.
Som skäl för det i motionen 1972: 679 framförda yrkandet om en
differentiering av den allmänna mottagaravgiften har framhållits rättvisesynpunkter.
Motionärerna uttalar att ingen bör tvingas att betala
avgift för något som han inte har någon som helst möjlighet att utnyttja,
dvs. i detta fall sändningarna i TV 2. En avgiftsdifferentiering kan enligt
motionärernas mening inte vara svår att administrera.
KrU 1972:11
6
I motionen 1972: 1053 uttalas att den höjning av mottagaravgiften som
genomfördes förra året innebär ekonomiska påfrestningar för personer
med låga inkomster. En dylik grupp är folkpensionärer med folkpension
och bostadstillägg som huvudsaklig inkomst och för dem bör därför
enligt motionärernas mening införas avgiftsrabatt.
På platser där möjligheterna till TV-mottagning på grund av lokala
förhållanden är dåliga kan man uppnå förbättringar genom anordnande
antingen av kompletterande sändare (»slavsändare») eller också en s. k.
utflyttad antenn. Detta påpekas i motionen 1972: 238 varjämte det framhålles
att rundradiorörelsen svarar för kostnaderna för kompletterande
sändare medan berörda hushåll själva i förekommande fall får bekosta
utflyttade antenner. Kostnaderna för dessa antenner är ofta för stora
för den enskilde och motionärerna anser därför att anordnande av utflyttad
antenn helt eller delvis bör finansieras av rundradiorörelsen.
I motionen 1972: 672 erinras om att statsutskottet vid 1966 års riksdag
fann det vara en rimlig målsättning att omkring en fjärdedel av programproduktionen
skedde regionalt. Motionärerna uttalar att statsmakternas
intentioner beträffande rundradioverksamheten kan tyckas väl
tillgodosedda i Sveriges Radios konkreta handlande men finner att en
detaljgranskning i själva verket visar att ekonomiska begränsningar i
högre grad tillåtits drabba den lokala och regionala verksamheten än
den centrala. Decentraliseringstakten har enligt motionärerna inte varit
den i 1966 års riksdagsbeslut avsedda och därtill otillräcklig i förhållande
till dagens behov av lokal och regional nyhetsbevakning.
Kostnadsutvecklingen vid Sveriges Radio under de senaste åren anses
i motionen 1972: 1060 vara så oroväckande att motionärerna anser att
det på sikt inte kommer att vara möjligt att bibehålla nuvarande finansieringsform.
Så länge finansieringen inte ordnats på ett sådant sätt att
en stabil grund skapas för företagets utveckling finns det enligt motionärerna
starka skäl att vidtaga sådana åtgärder att höjningar av mottagaravgiften
i möjligaste mån undvikes eller i vart fall begränsas till
sin storlek. Motionärerna anser att verksamhetens utveckling vid Sveriges
Radio bör ske enligt den s. k. O-planen som även den bör ge vissa
möjligheter bl. a. till en fortsatt utbyggnad av distriktsverksamheten.
Utskottet
I propositionen ifrågasätts inte någon ändring av nuvarande mottagaravgifter.
Däremot har motionsvis framförts vissa förslag som berör dessa
avgifter. I motionen 1972: 27 föreslås sålunda att ägare av fordon som
är avsett för yrkesmässig trafik skall befrias från skyldigheten att erlägga
särskild avgift för radioapparat som användes i fordonet. Yrkandet
överensstämmer i princip om också inte i detalj med ett som förelåg
till bedömning vid förra årets riksdag och som då avstyrktes av kulturutskottet
och avslogs av riksdagen. Utskottet konstaterar liksom förra
KrU 1972:11
7
året att den skyldighet, som motionärerna vill ha upphävd, utgör tilllämpningen
av en allmän princip som gäller för radio- och TV-mottagare,
som finns på arbetsplatser etc. och som alltså inte är anknutna till
bostaden—hushållet. Ett uppgivande av principen i ett fall skulle säkerligen
medföra krav på ytterligare undantag och utskottet avstyrker därför
motionen.
Även den fråga om en avgiftsdifferentiering för vissa folkpensionärer
som tagits upp i motionen 1972: 1053 har i princip samma innebörd som
ett motionsyrkande vid förra årets riksdag. Utskottet förklarade sig då
ha förståelse för önskemålet att göra det lättare för pensionärer att ha
radio och TV men konstaterade att en avgiftsdifferentiering inte var
rätta sättet att uppfylla detta önskemål. Utskottet ansåg att det skulle
möta betydande praktiska svårigheter att precisera vilka som borde komma
i åtnjutande av avgiftslättnaden. Vidare kunde andra låginkomstgrupper
än pensionärerna ha lika berättigade önskemål som dessa, vilket
kunde beräknas avsevärt öka nämnda svårigheter. Fjolårets motion i
denna fråga avstyrktes därför av utskottet och på samma grunder avstyrker
utskottet även den nu föreliggande motionen.
I motionen 1972: 679 hävdas den uppfattningen att en nedsättning av
avgiften för TV-mottagare bör tillämpas för de områden där utbyggnaden
av TV 2-nätet ännu inte är genomförd. Som skäl härför anför
motionärerna rättvisesynpunkter.
Utskottet vill häremot framhålla att ett genomförande av en avgiftsdifferentiering
av dessa skäl väl kan tänkas föranleda krav om lägre
avgifter i tättbefolkade områden, där utbyggnadskostnaden per mottagare
är låg, med därav följande högre avgifter i de stora glesbygdsområdena,
där förhållandet är det omvända. Med hänsyn härtill och även
till att varje avgiftsdifferentiering givetvis medför vissa merkostnader
för administrationen avstyrker utskottet motionen 1972: 679.
Sveriges Radios sändningar finansieras av inflytande avgiftsmedel medan
varje mottagare själv får bestrida sina mottagarkostnader. Detta är
den princip som tillämpas beträffande bestridandet av kostnaderna för
i motionen 1972: 238 angivna kompletterande sändare, respektive utflyttade
antenner. Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka yrkandet i
motionen vars innebörd är att kostnaderna för utflyttade antenner bör
övertas av rundradiorörelsen.
Med anledning av de i motionen 1972: 672 framförda synpunkterna
i fråga om den regionala verksamheten vill utskottet understryka angelägenheten
av att Sveriges Radio inom givna ekonomiska ramar genomför
den utveckling av denna verksamhet som statsmakterna tidigare uttalat
sig för. Som motionärerna framhållit är detta inte minst väsentligt
med hänsyn till den lokala nyhetsförmedlingen. Några särskilda uttalanden
av den innebörd som önskats i motionen finner utskottet dock inte
erforderliga.
KrU 1972:11
8
Utskottet har inte funnit anledning till erinran eller särskilda uttalanden
med anledning av vad departementschefen anfört angående Sveriges
Radios ekonomiska förhållanden under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker
förslaget i propositionen om anvisande av ett investeringsanslag
av 35,6 milj. kr. till Rundradioanläggningar.
Vad gäller de i propositionen redovisade U- resp. O-planerna för utvecklingen
under perioden 1973/74—1976/77 har departementschefen
inte gjort något direkt uttalande. Utskottet som konstaterar dels att
båda planerna utgår från den nivå, som föreliggande anslagsäskanden
för budgetåret 1972/73 anger, dels att propositionens beräkningar ligger
på en lägre nivå vill erinra om sina uttalanden förra året i betänkandet
KrU 1971: 8 då utskottet kraftigt underströk vikten av ett snabbt, energiskt
och målmedvetet rationaliseringsarbete inom Sveriges Radio, vilket
borde utmynna i konkreta beslut om rationaliserings- och besparingsåtgärder.
Utskottet framhöll också som det på längre sikt inte minst viktiga
att man i rationaliseringsarbetet beaktade också behovet av sådana
organisatoriska förändringar som hos företagets anställda på alla avdelningar
kunde beräknas främja känslan av kostnadsansvar och viljan att
medverka i ett fortlöpande rationaliseringsarbete. Vad utskottet då anförde
ligger väl i linje med huvudtanken i motionen 1972: 1060 om behovet
av åtgärder så att höjningar av mottagaravgiften i möjligaste mån
undvikes eller i varje fall begränsas till sin storlek. Med hänsyn till vad
utskottet nyss anfört om innebörden av de i propositionen gjorda ekonomiska
beräkningarna för budgetåret 1972/73 anser sig utskottet inte
böra tillstyrka yrkandet i motionen 1972: 1060 om direktiv beträffande
en fortsatt utveckling enligt O-planen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Rundradioanläggningar för budgetåret
1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 35 600 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972: 27 om befrielse från skyldigheten
att erlägga avgift för radioapparater i fordon som är
avsedda för yrkesmässig trafik,
3. att riksdagen avslår motionen 1972: 238 om kostnaderna för utflyttade
antenner,
4. att riksdagen avslår motionen 1972: 672 om utbyggnad av Sveriges
Radios regionala verksamhet,
5. att riksdagen avslår motionen 1972: 679 om differentiering av
den allmänna mottagaravgiften,
6. att riksdagen avslår motionen 1972: 1053 om rabatt å mottagaravgifterna
för radio och TV,
7. att riksdagen avslår motionen 1972: 1060 om utvecklingen av
rundradioverksamheten enligt O-planen.
KrU 1972:11
9
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
4. Radio- och televisionshus. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt II: 16, s. 478—479) och hemställer
att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret 1972/73
anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.
Stockholm den 13 april 1972
På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), Källstad (fp),
fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s), herrar
Sundman (c), Zachrisson (s), Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), Green
(s), fru Ryding (vpk), herrar Enlund (fp) och Nisser (m).
Reservation
vid punkten 3 (Rundradioanläggningar) av herrar Mattsson i LaneHerrestad
(c), Sundman (c), Eriksson i Ulfsbyn (c) och Nisser (m) som
anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet
vill» och slutar med »motionen 1972: 679» bort ha följande lydelse:
»Även utskottet finner skäl tala för att man inom områden där TV
2-nätet ännu inte är utbyggt inte utkräver avgiften för TV-mottagning
i dess helhet. Utskottet ansluter sig alltså till motionärernas synpunkter
och vill framhålla att administrativa skäl av betydelse inte kan åberopas
mot en ändring enligt motionärernas önskemål. Utskottet tillstyrker
alltså motionen 1972: 679 vilket innebär att riksdagen enligt utskottets
uppfattning som sin mening bör ge till känna för Kungl. Maj:t att den
allmänna mottagaravgiften bör differentieras så, att nedsättning av avgiften
görs för varje budgetår för de områden som vid budgetårets ingång
inte kommer att vara utbyggda för TV 2.»
dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
»5. att riksdagen i anledning av motionen 1972: 679 som sin mening
ger till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet anfört angående
en differentiering av mottagaravgiften för TV inom vissa
områden,»