Justitieutskottets betänkande nr 22 år 1972

JuU 1972:22

Nr 22

Justitieutskottets betänkande i anledning av motion om inrättande av
disciplinnämnder för bestraffning av tjänstefel.

Motionen

Yrkande

I motionen 1972:916 av herr Polstam m. fl. (c) yrkas ”att riksdagen
hemställer hos Kungl. Maj d att ämbetsansvarskommittén får i uppdrag
att lägga fram förslag om särskilda disciplinnämnder i enlighet med vad
som anförts i motionen”.

Motivering

Motionärerna påpekar att ämbetsansvarskommittén i sitt betänkande
”Ämbetsansvaret” (SOU 1969:20), vari de grundläggande principerna
för uppbyggnaden av ett för offentliga funktionärer avsett sanktionssystem
redovisats, avvisat tanken att inrätta särskilda disciplinnämnder.
Motionärerna framhåller att det är angeläget att beslut i disciplinärenden
fattas på grundval av en omsorgsfull utredning och enligt normer som är
godtagbara från både allmänna och enskilda synpunkter. I anslutning till
viss under remissbehandlingen av betänkandet framkommen kritik uttalar
motionärerna att det inte är fullt tillfredsställande med en ordning enligt
vilken både utredning och beslut i disciplinärende är en intern angelägenhet
inom den berörda myndigheten. Mot angiven bakgrund finner
motionärerna starka skäl tala för att reformarbetet rörande ämbetsansvar
och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst inriktas på särskilda, från
arbetsgivarmyndigheterna fristående disciplinnämnder.

Beträffande de fullständiga motionsskälen hänvisas till motionen.

Gällande ordning

1 brottsbalken ges bestämmelser om ämbetsbrott och ämbetsstraff.
Ämbetsbrotten utgörs dels av vissa handlingar — tjänstemissbruk, tagande
av muta, brott mot tystnadsplikt och tjänstefel — som i princip är
straffbara endast när de begås av ämbetsmän, dels av handlingar som
utgör allmänna brott men föranleder förhöjt straff eller ådömande av
ämbetsstraff, när gärningsmannen är ämbetsman i brottsbalkens mening.
Ämbetsstraffen är avsättning och suspension. Beträffande handläggningen
av frågor om ämbetsbrott gäller vanliga straffprocessuella regler om
förundersökning, åtal och rättegång inför domstol.

1 Riksdagen J972. 7 samt. Nr 22

JuU1972:22

2

Vid sidan av brottsbalkens regler om ämbetsansvar finns i statstjänstemannalagen
(1965:274) regler om disciplinansvar för statligt anställda
tjänstemän. Enligt 19 § i denna lag kan flertalet statstjänstemän i
administrativ ordning ådömas disciplinstraff, om de av försummelse,
oförstånd eller oskicklighet åsidosätter vad som åligger enligt lag,
instruktion eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens
beskaffenhet. Disciplinstraffen är varning, löneavdrag under högst trettio
dagar, suspension i högst tre månader och, för tjänsteman som ej är
anställd med fullmakt, avsättning. Till avsättning fåren tjänsteman dock
dömas endast om han gjort sig skyldig till svårare fel eller inte låtit sig
rätta av tidigare bestraffning. Frågor om disciplinpåföljder avgörs inom
statsförvaltningen vanligen av myndighetens styrelse eller av en särskild
nämnd inom myndigheten.

Även för kommunaltjänstemän finns författningsreglerat disciplinansvar
samt regler om disciplinära åtgärder upptagna i kollektivavtal.

Ämbetsansvarskommittén

Efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i juni 1966 sakkunniga
för utredning av frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i
offentlig tjänst. I direktiven för de sakkunniga, ämbetsansvarskommittén,
uttalas bl. a. att sanktionssystemet inom den offentliga tjänstemannasektorn
företer ett splittrat mönster; somliga tjänstemän har enbart
ämbetsansvar, andra har både ämbetsansvar och disciplinärt ansvar och
andra åter har endast disciplinärt ansvar. Att nå fram till ett mera
enhetligt och konsekvent uppbyggt sanktionssystem var enligt direktiven
en av de angelägnaste uppgifterna i samband med utredningsuppdraget. I
sitt ovannämnda, år 1969 avlämnade principbetänkande redovisade
kommittén de mera grundläggande principer, som kommittén fann sig
böra utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Efter remissbehandling av
principbetänkandet har kommitténs arbete lett fram till ett slutbetänkande
rörande ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst,
”Ämbetsansvaret II” (SOU 1972: 1).

I de avseenden som berörs i den förevarande motionen, nämligen
såvitt gäller förfarandet och beslutande organ i disciplinärenden, innebär
de i slutbetänkandet framlagda förslagen i korthet bl. a. följande.

Innan frågan om disciplinpåföljd eller avsked till följd av tjänsteförseelse
avgörs skall arbetstagaren genom skriftlig anmaning beredas
tillfälle att skriftligen eller vid muntligt förhör uttala sig om vad som
åberopas mot honom. Muntligt förhör bör användas om arbetstagaren
begär det eller det eljest finnes lämpligt. Begär arbetstagaren att annan
utredning skall förebringas, till exempel att annan person skall yttra sig i
saken, bör det normalt efterkommas. Vidare föreslås möjlighet att höra
vittne eller sakkunnig vid domstol liksom möjlighet att begära domstols
föreläggande för någon att tillhandahålla bevis. I fråga om själva beslutet
föreslås att detta skall vara skriftligt och ange de skäl varpå det grundas.
Arbetstagaren skall äga rätt att anlita biträde under utredningen. För
fackföreningsansluten personal föreslås att disciplinfrågan inte får avgöras

JuU1972:22

3

förrän överläggning i saken ägt rum med fackföreningen om denna
påyrkat sådan.

Beslut om disciplinpåföljd och om avsked bör fattas av kollegiala
organ med inslag av juridisk kompetens. I beslut skall sålunda delta tre
eller fem personer, av vilka minst en skall ha avlagt för behörighet till
domarämbete föreskrivna kunskapsprov. Som huvudregel föreslås att
disciplinfrågorna skall handläggas av den myndighet varunder arbetstagaren
lyder om Kungl. Maj:t inte bestämmer annat. Beträffande tjänsteförseelser
av högre domare, chefstjänstemän vid statlig myndighet och
ledamot av sådan myndighet föreslår kommittén att beslut om disciplinär
påföljd eller om avsked skall fattas av en disciplinnämnd med tre eller
fem ledamöter av vilka ordföranden skall vara eller ha varit domare. Den
föreslagna bestämmelsen om disciplinnämnd bör även efter förordnande
av Kungl. Maj :t kunna gälla andra arbets- eller uppdragstagare hos staten.
I fråga om de arbetstagare inom den reglerade kommunala förvaltningen
som omfattas av kommunaltjänstemannastadgan bör det ankomma på
Kungl. Majrt att meddela bestämmelser om beslutande organ. Vad angår
övriga arbets- och uppdragstagare hos kommun eller företag vari kommun
har avgörande bestämmanderätt föreslår kommittén att det skall ankomma
på kommunen eller organ som kommunen utser att fatta beslut i
disciplinärenden. Kommittén diskuterar olika regler rörande förstärkning
av vederbörande kommunala organ med juridisk sakkunskap och angående
medinflytande från personalens sida, t. ex. när det gäller den
förutnämnda disciplinnämndens sammansättning. Förslag i dessa hänseenden
framläggs dock inte.

Remissbehandlingen av ämbetsansvarskommitténs slutbetänkande har
nyligen avslutats och lagstiftningsärendet är för närvarande föremål för
övervägande inom Kungl. Maj ds kansli. Enligt vad utskottet inhämtat kan
proposition i ämnet väntas bli förelagd 1973 års riksdag.

Utskottet

I motionen föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att
ämbetsansvarskommittén får i uppdrag att lägga fram förslag om särskilda
disciplinnämnder.

Motionärerna vänder sig mot att kommittén i sitt år 1969 framlagda
principbetänkande ”Ämbetsansvaret” (SOU 1969:20) inte funnit skäl
att föreslå inrättande av särskilda disciplinnämnder för handläggning av
frågor om disciplinära påföljder. Det kan enligt motionärerna inte anses
tillfredsställande med en ordning, enligt vilken både utredning och beslut
i disciplinärende är en intern angelägenhet inom den berörda myndigheten.
Det fortsatta reformarbetet borde därför inriktas på att skapa
särskilda, från arbetsgivarmyndigheterna fristående disciplinnämnder.

Som närmare framgår av redogörelsen ovan har utredningsarbetet
inom ämbetsansvarskommittén efter remissbehandling av principbetänkandet
lett fram till ett i böljan av detta år publicerat slutbetänkande
rörande ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst, ”Ämbetsansvaret
II” (SOU 1972: 1), vari det av motionärerna upptagna spörsmålet
övervägts. Slutbetänkandet har remissbehandlats, och lagstiftningsärendet
är för närvarande föremål för övervägande inom Kungl. Maj:ts

JuU 1972:22

4

kansli. Proposition i ämnet kan, enligt vad utskottet inhämtat, väntas bli
förelagd 1973 års riksdag.

Ämbetsansvarskommitténs arbete i vad gäller den i motionen upptagna
frågan har således numera avslutats och problematiken rörande
ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst i hela dess vidd
torde genom förslag av Kungl. Majd bli föremål för riksdagens prövning
under nästa år. På grund härav saknas enligt utskottets mening anledning
till någon riksdagens åtgärd till följd av motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1972: 916.

Stockholm den 31 oktober 1972

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), herr Dockered (c),
fröken Mattson (s), herrar Ernulf (fp), Larfors (s), Johansson i Växjö (c),
Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp), Nygren (s), Polstam (c), fru
Hjelm-Wallén (s), herrar Schött (m), Måbrink (vpk) och fru Bergander (s).

Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1726 S