Justitieutskottets betänkande nr 19 år 1972
JuU 1972:19
Nr 19
Justitieutskottets betänkande i anledning av motion om utredning
angående domarutbildningen.
Motionen
I motionen nr 1972:909 av fru Jonäng (c) och herr Fiskesjö (c)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär en utredning om
domarutbildningen.
Till stöd för yrkandet anför motionärerna följande.
F,n domare prövar och dömer rättstvister och brottmål på offentligt
uppdrag å statens vägnar. Domaryrket är således ett synnerligen
ansvarsfullt yrke. Så har också särskilda domarregler funnits sedan de
gamla landskapslagarna på 1200-talet, som rättesnöre fördomarna. Nu
gällande domarregler grundar sig på äldre domarregler och på äldre svensk
rätt och romersk rätt.
Det är angeläget att domarutbildningen anpassas elastiskt till den
fortgående utvecklingen i samhället.
Domarutbildningen, sådan den fungerar i dag, är gedigen när det gäller
kunskapsinhämtande men mycket ”sluten” och inrymmer alltför litet av
praktisk tjänstgöring. Den är sålunda i sin nuvarande utformning icke till
fyllest.
Såsom kunskapsprov för behörighet att utöva domartjänst gäller juris
kandidatexamen. Studietiden för jur. kand.-examen är nio terminer enligt
kungörelsen 23.5.1969 om utbildning vid juridisk fakultet. I praktiken är
den ofta längre. För tillträde till domarbanan är fullgjord tingsmeritering
ett formellt kompetenskrav. Tingstjänstgöringen omfattar två och ett
halvt år och fullgörs vid tingsrätt. Ett halvt år av tjänstgöringen
kan utbytas mot tjänstgöring hos advokat, länspolischef, polismyndighet,
länsstyrelse, kronofogde- eller åklagarmyndighet. Ett knappt års provtjänstgöring
som fiskalsaspirant fullgörs vid någon av hovrätterna. Som
fiskal får juristen tjänstgöra längre eller kortare tid vid hovrätten —
huvudsakligen som föredragande — eller vid de underrätter som lyder
under hovrätten. Efter 5—8 år förordnas fiskalen till hovrättsassessor och
får tjänstgöra som dömande ledamot av en hovrättsavdelning. Efter
ungefär ytterligare lika lång tid befordras hovrättsassessorn till en
ordinarie domarbefattning som rådman eller hovrättsråd.
Det är nödvändigt att exempelvis under fiskalstjänsten få till stånd en
praktisk tjänstgöring inom olika sektorer av fångvården, vid barnavårdsnämnd
och liknande institutioner. Avsaknaden av dylik praktisk tjänstgöring
har påtalats av domare och politiker såsom besvärande. Någon domare
har också på eget initiativ skaffat sig dessa praktiska kunskaper.
Det är angeläget att få bort den ensidiga rutin och slutenhet som
karakteriserar domarkarriären och ge yrket en större öppenhet och
inlevelse i vardagens problematik sådan den möter t. ex. på en fångvårdsanstalt.
1 Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 19
Omtryckning: S. 3. Närvarande: och Lövenborg (vpk)*, tillkommer
Juli 1972:19
2
Pågående utredning
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i april 1972 har justitieministern
tillkallat sakkunniga för att utreda frågorna om domarutbildningen och
domarkarriären avseende de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna
samt om hovrätternas organisation och lekmannamedverkan i
hovrätt och kammarrätt.
I direktiven uttalas, såvitt nu är av särskilt intresse, bl. a. att den
nuvarande domarkarriären karakteriseras av att de ordinarie domarna
utses bland dem som redan förut tjänstgjort inom respektive domarkarriär
på icke ordinarie tjänster. Denna slutna domarkarriär anges ha
obestridliga förtjänster men också svagheter, bl. a. däri att det stora
flertalet domare under hela sin yrkesverksamma tid har tjänstgjort inom
domstolsväsendet. Risk föreligger enligt direktiven att den nuvarande
ordningen leder till att domarkåren isoleras från samhällsverksamheten i
övrigt och de värderingar och uppfattningar som gäller inom skilda delar
av samhället. En ordning som innebär att den som utses till domare
normalt har varit sysselsatt även på andra områden inom rättsväsendet
skulle otvivelaktigt tillföra domstolarna värdefulla erfarenheter.
Önskemålet att tillföra domarkåren erfarenheter från andra samhällsområden
kräver enligt direktiven att domarkarriärens utformning omprövas.
1 anslutning till detta konstaterande uttalas att en helt öppen
domarkarriär, där de ordinarie domartjänsterna rekryteras fritt från olika
yrkesgrupper med anknytning till rättsväsendet, sannolikt skulle vara
fördelaktig men att starka skäl talar för att inte direkt gå över till en
sådan ordning.
Direktiven upptar också en skiss till en förändrad domarutbildning,
där tingsutbildning utgör ett första skede, och tjänstgöring under viss tid i
hovrätt eller kammarrätt kommer som ett andra led. Erfarenheterna från
annan samhällsverksamhet anges normalt böra förvärvas i anslutning till
att domarutbildningen avslutas.
Vid sidan härav kan nämnas att en översyn av juristutbildningen f. n.
pågår inom ramen för 1968 års utbildningsutredning (U 1969:47) samt
att förslag till kortsiktiga åtgärder beträffande domarrekrytering och
domarutbildning för de allmänna förvaltningsdomstolarna framlagts av
utredningen om regeringsrättens kansliorganisation m. m. (Ds Ju
1972:10).
Utskottet
I motionen hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning
rörande domarutbildningen. Syftet med förslaget anges vara att i
domarutbildningen inrymma praktisk tjänstgöring inom olika samhällsområden
och få bort den slutenhet som f. n. karakteriserar domarkarriären.
Sakkunniga har i april 1972 tillkallats för att utreda bl. a. frågorna om
domarutbildningen och domarkarriären avseende de allmänna domstolar
-
JuU 1972:19
3
na och förvaltningsdomstolarna. I direktiven uttalas att det föreligger risk
att den nuvarande ordningen med en sluten domarkarriär leder till att
domarkåren isoleras från samhällsverksamheten i övrigt och från de
värderingar och uppfattningar som gäller inom skilda delar av samhället.
En ordning som innebär att den som utses till domare normalt har varit
sysselsatt även på andra områden inom rättsväsendet skulle enligt
direktiven otvivelaktigt tillföra domstolarna värdefulla erfarenheter.
Motionärernas önskemål om utredning är således numera tillgodosett.
Med hänsyn härtill påkallar motionen inte någon åtgärd från riksdagens
sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1972: 909.
Stockholm den 31 oktober 1972
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Ernulf (fp),
Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp),
Nygren (s), Polstam (c), fru Hjelm-Wallén (s), herr Schött (m), fru ‘
Bergander (s), herr Norrby i Gunnarskog (c)*, fru Gradin (s)*, herrar
Alf Pettersson i Malmö (s) och Lövenborg (vpk)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 72 3051 S Stockholm 1972