Justitieutskottets betänkande nr 9 år 1972 JuU 1972: 9

Nr 9

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Mai:ts proposition 1972: 21 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, m. m. (ang. högsta domstolens kansli, m. m.).

Genom en den 4 februari 1972 dagtecknad proposition, 1972: 21, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoU, föreslagit riksdagen att dels antaga förslag tUl

1) lag om ändring i rättegångsbalken,

2) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängnmg av domare,

3) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskUda bestämmelser angående domstolama och rättegången vid krig eUer krigsfara m. m.,

4) lag om ändring i mUitära rättegångslagen (1948: 472),

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vid högsta domstolen inrätta en ordinarie tjänst för kanslichef med beteckningen r.

I anledning av propositionen har väckts följande motioner:

1972: 1498 av herr Emulf m. fl. (fp), 1972: 1499 av herr Winberg m. fl. (m). Motionsyrkandena anges på s. 9 och 10.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att nedre justitierevisionen skaU upphöra som en självständig myndighet och att dess föredragande- och kansliorganisation skaU inordnas i högsta domstolen (HD). HD:s ordförande skaU enUgt propositionen vara den samlade organisationens chef. Under honom skaU kansliet förestås av en kanslichef. De bestämmelser om HD som bör finnas i annan lag än gmndlag förs samman i 3 kap. rättegångsbalken. I stor utsträckning lämnas emeUertid åt HD själv att meddela bestämmelser om domstolens organisation och verksamhet.

1 Riksdagen 1972. 7 saml. Nr 9

JuU 1972: 9 2

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

1) Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbaUen

Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken,

dels att 3 kap. 4—6 och 8 §§ samt 33 kap. 7 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 3 kap. skaU införas en ny paragraf, 7 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 3 KAP.

4 §

Högsta domstolen utgöres av högst tjugotvå justitieråd. Konungen förordnar ett av justitieråden att vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar.

Hava i särskilda, för avdelningen kända domar eller beslut mot varandra stridande åsikter i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning å olika tider gjort sig gällande inom högsta domstolen, äge vad nu är föreskrivet tillämpning allenast i det fall, att avdelningen finner den rådande meningen avvika från dom eller beslut, som senast meddelats.

Vad nu är stadgat avser ej mål, som angår häktad eller eljest enligt sårskild föreskrift fordrar skynd-

Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna äro lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen handlägger.

Högsta domstolens ordförande är tillika ordförande på en avdelning. Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som Konungen förordnar.

Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod enligt grunder som högsta domstolen beslutar.

Då mål avgöres av högsta domstolen i dess helhet, böra, om laga hinder ej möter, aUa justitieråden deltaga i avgörandet.

Finner någon av högsta domstolens avdelningar vid överläggning till dom eller beslut den å avdelningen rådande meningen avvika från rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av högsta domstolen, må avdelningen förordna, att målet i hela dess vidd eller, om det prövas kunna ske, allenast viss i målet uppkommen fråga skall avgöras av högsta dom-.stolen i dess helhet. Sådant förordnande må också meddelas, om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller viss fråga avgöres av högsta domstolen i dess helhet.

Hava i särskilda, för avdelningen kända domar eller beslut mot varandra stridande åsikter i fråga om viss rättsgrundsats eller lagtolkning å olika tider gjort sig gällande inom högsta domstolen, äge första stycket första punkten till-lämpning allenast i det fall, att avdelningen finner den rådande meningen avvika från dom eller beslut, som senast meddelats.

Vad nu är stadgat avser ej mål, som angår häktad eller eljest enligt särskild föreskrift fordrar skyndsamt avgörande, om målet förekommer å sådan tid, att det icke utan menlig tidsutdräkt kan avgöras av högsta domstolen i dess helhet.

Då mål avgöres av högsta domstolen i dess helhet, skola, om laga hinder ej möter, alla justitieråden deltaga i avgörandet.

/ nedre justitierevisionen skola för måls beredande till behandling i högsta domstolen finnas revisionssekreterare. Re visionssekreterare skall vara lagfaren. Vid nedre justitierevisionen skall ock för högsta domstolen finnas kansli, som hålles öppet för allmänheten å bestämda tider.

Närmare bestämmelser om nedre justitierevisionens organisation och verksamhet meddelas av Konungen.

För beredning och föredragning av mål i högsta domstolen skola hos domstolen finnas revisionssekreterare, vilka skola vara lagfarna.

Vid högsta domstolen skall finnas kansli.

JuU 1972: 9 5

skaU ombudets postadress uppgivas. Sker ändring däri, skall anmälan därom göras.

Är någon enligt denna paragraf behörig att mottaga delgivning för annan, äge vad i 5 och 15 §§ delgivningslagen är stadgat icke tUl-lämpning å delgivning med denne, med mindre delgivning med ombudet erUigt 7 eller 12 § delgivningslagen ej kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972. TUl följd härav skall 24 § regeringsformen, som enligt kungörelsen (1971:31) om beslutad ändring i regeringsformen" skall upphöra att gäUa men skall tUlämpas intiU dess Konungen och riksdagen bestämmer annat, icke tUlämpas efter utgången av juni 1972.

Genom lagen upphäves lagen (1946:879) om högsta domstolens sammansättning och tjänstgöring.

Högsta domstolen får bestå av fler än tjugotvå justitieråd till dess antalet nedgått tiU detta antal tUl följd av inträffade ledigheter. Om särskilda skäl föreligger, får dock nya ledamöter utses dessförinnan.

Bestämmelserna i 33 kap. 7 § första och tredje styckena rättegångsbalken om delgivning med ombud gäUer även sådant ombud som enligt paragrafens äldre lydelse har anmälts hos nedre justitierevisionen.

' öppet brev om utfärdandet av kungörelsen uppläst i riksdagen den 17 februari 1971.

Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid allmän underrätt, hovrätt, nedre justitierevisionen eUer högsta domstolen eller vid regeringsrätten, arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt eller länsrätt eller, då Konungen förordnat därom, vid annan särskUd domstol.

Med domare avses i denna lag ledamot samt lagfaren befattningshavare, som ej är ledamot, vid aU-män underrätt, hovrätt eller högsta domstolen eller vid regeringsrätten, arbetsdomstolen, försäkringsrådet, statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt eller länsrätt eller, då Konungen förordnat därom, vid annan särskild domstol.

JuU 1972: 9

3) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestänmielser

angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m. skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Konungen äger bestämma, att Konungen äger bestämma, att
lagfaren domare i eller befattnings- lagfaren domare i eller befattnings
havare vid underrätt, hovrätt el- havare vid underrätt, hovrätt eUer
ler nedre justitierevisionen skall högsta domstolen skall tjänstgöra
tjänstgöra i annan befattning vid i annan befattning vid någon av
någon av nämnda myndigheter, nämnda myndigheter, domare dock
domare dock endast i domarbefatt- endast i domarbefattning. Vad nu
ning. sagts gäller icke justitieråd.

Vad i lag finnes stadgat om att den som redan innehaft uppdrag som nämndeman eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdraget eUer att nämndeman ej må hava uppnått viss ålder, skall ej äga tillämpning.

Förordnande som tekniskt sakkunnig ledamot för patentmål, sakkunnig vid sjöförklaring eUer sjöförhör eller särskild ledamot för mål om klander av dispasch skall, om tiden för förordnandet utgår, fortfarande gälla intill dess annat beslut meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

' Senaste lydelse 1971:1063.

JuU 1972: 9

Motionsyrkandena

I motionen 1972: 1498 av herr Ernulf m. fl. (fp) hemställes att riksdagen vid behandlingen av prop. 1972: 21 beslutar om följande ändringar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken:

Kungl. Maj.ts förslag Motionens förslag

3 KAP. 4 §

Högsta domstolen utgöres av Högsta domstolen utgöres av

högst tjugotvå justitieråd. Konung- högst tjugotvå justitieråd. Konimg-
en förordnar ett av justitieråden att en utser en av högsta domstolens
vara domstolens ordförande. ledamöter att för sin tjänstetid vara

högsta domstolens ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna är lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen handlägger.

Högsta domstolens ordförande Högsta domstolens ordförande

är tillika ordförande på en avdel- är tillika ordförande på en avdel
ning. Ordförande på annan avdel- ning. Ordförande på annan avdel
ning är det justitieråd som Ko- ning utses likaledes bland högsta
nimgen förordnar. domstolens ledamöter av Konung-

en för ledamotens tjänstetid.

Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod enligt grander som högsta domstolen beslutar.

I motionen 1972:1499 av herr Winberg m. fl. (m) hemstäUes A. att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att dels 3 kap. 4 § erhåller nedan angivna lydelse, dels i 3 kap. införes en ny paragraf, 9 §, av nedan angivna lydelse.

3 KAP.

4§

Högsta domstolen utgöres av högst tjugotvå justitieråd. Konungen förordnar ett av justitieråden att för sin tjänstetid vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad i två eUer flera avdehiingar. Avdelningarna äro lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen handlägger.

Högsta domstolens ordförande är tillika ordförande på en avdelning.

JuU 1972: 9 10

Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som Konungen för hans tjänstetid förordnar.

Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod enligt gmnder som högsta domstolen beslutar.

3 KAP. 9§ Närmare bestämmelser om högsta domstolens kansli samt om revisionssekreterarnas och andra tjänstemäns befattning med beredningen av mål meddelas av Konungen.

B. att riksdagen uttalar att tjänsterna som revisionssekreterare skaU vara ordinarie.

Utskottet

Beredning och föredragning av mål och ärenden hos högsta domstolen (HD) har sedan lång tid ombesörjts av nedre justitierevisionen, som i formellt hänseende utgör en egen myndighet, skild från HD. TUl nedre justitierevisionen är också HD:s kansli knutet. Enligt särskild arbetsordning består nedre justitierevisionen av revisionssekreterare som ledamöter. En av dessa är revisionens ordförande och har ansvaret för arbetets jämna gång. Antalet relvisionssekreterar-tjänster är f. n. 35, varav 27 ordinarie och 8 extra. Utöver revisionssekreterarna är i revisionen anställda omkring 60 tjänstemän.

I propositionen föreslås att nedre justitierevisionen skall upphöra som självständig myndighet och att dess föredragande- och kansli-organisaton skall inordnas i HD. HD:s ordförande skall enligt propositionen vara den samlade organisationens chef. Under honom skall kansliet förestås av en kansUchef. De bestämmelser om HD som bör finnas i annan lag än grundlag föreslås bli sammanförda i 3 kap. rättegångsbalken. I stor utsträckning lämnas emellertid åt HD själv att meddela bestämmelser om domstolens organisation och verksamhet:

I likhet med departementschefen anser utskottet att, även om nedre justitierevisionen visat sig väl fylla sin uppgift som berednings- och expeditionsorgan, det nuvarade systemet där HD:s kansli är knutet till en från domstolen i princip fristående myndighet är föråldrat och från praktisk-organisatoriska synpunkter olämpligt. I enlighet härmed delar utskottet uppfattningen att nedn; justitierevisionen bör upphöra som självständig myndighet och omvandlas till ett kansli för HD. Den av Kungl. Maj:t föreslagna omorganisationen synes enligt utskottets mening på ett tiUfredsställande sätt tUlvarata det värdefulla i den nuvarande ordningen och skapa goda fömtsiittningar för ett effektivt arbete inom

JuU 1972: 9 11

HD och - i förening med de nya fullföljdsreglerna - kortare rättegångstider. Samtidigt bör emellertid framhållas att det inte kan uteslutas att tillämpningen av de nämnda fullföljdsreglerna kan innebära att vissa detaljer i organisationen kan behöva ses över efter någon tid.

Den författningsmässiga regleringen i Kungl. M'aj:ts förslag har liksom motsvarande, nu gällande bestämmelser sin utgångspunkt i 17 § regeringsformen, vars andra stycke föreskriver att närmare bestämmelser om HD:s sammansättning och tjänstgöring meddelas i särskild lag, stiftad av Kungl. Maj:t och riksdagen samfällt i den ordning som anges i 87 § 1 mom. regeringsformen. I enlighet med gmndtanken bakom detta lagrum - att HD i sin dömande verksamhet skall vara obimden av den verkställande makten - har som allmän utgångspunkt i propositionen angivits att alla viktigare bestämmelser om domstolens organisation och verksamhet skall meddelas i lag, medan frågor som gäller beredningen av mål och ärenden eller är av uteslutande administrativ natur kan regleras genom bestämmelser meddelade av Kungl. Maj:t eller överlämnas till HD:s eget bedömande. Det område som skaU regleras genom lagstiftning har i propositionen avsevärt inskränkts i förhållande tUl vad som nu regleras i 1946 års lag om HD:s sammansättning och tjänstgöring. Inskränkningen, som i betydande utsträckning avses ske genom att frågor överlämnas åt HD:s eget avgörande, är emellertid enligt utskottets mening väl förenlig med regeringsformens nyssnämnda stadgande.

I motionen 1972: 1499 föreslås att området för Kungl. Maj:ts befogenheter i nu ifrågavarande hänseende bör komma till uttryck i lagtext genom tillägg av en paragraf i 3 kap. rättegångsbalken. Lagrummet bör enligt motionärema innehålla att närmare bestämmelser om högsta domstolens kansli samt om revisionssekreteriarnas och andra tjänstemäns befattning med beredningen av mål meddelas av Konungen.

Bestämmelser i de hänseenden som anges i motioriärernas förslag kan, som understryks av lagrådet och departementschefen (prop. s. 43 och 46), meddelas av Kungl. Maj:t utan särskilt bemyndigande. Departementschefen framhåller emellertid också (s. 29) att frågor som gäller HD:s verksamhet i stor utsträckning bör överlämnas tUl domstolens eget bestämmande. Utskottet delar denna uppfattning och finner mot den angivna bakgrunden inte anledning tillstyrka den av motionärerna föreslagna kompletteringen.

Beträffande 3 kap. förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken innehåller motionen 1972: 1499 också ett yrkande att 4 § skaU kompletteras med bestämmelser av innebörd att ordförande och avdelningsordförande i HD skall förordnas för sin tjänstetid. Yrkande av samma innebörd återfinns i motionen 1972: 1498.

För närvarande föreskrivs i 5 § 1946 års lag att HD:s ordförande

JuU 1972: 9 12

och ordförande på avdelning i HD utses för sin tjänstetid. Bestämmelsen tillkom på initiativ av riksdagen (ILU 1946:43, rskr 1946:333) som, såvitt gäller HD:s ordförande, ansåg att ordförandens ledande stäUning inom domstolen blev mera markerad om han förordnades för tjänstetiden än om förordnandet gällde obestämd tid. Någon motsvarande föreskrift har, i överensstämmelse med vad som gäller för regeringsrättens ordförande, inte upptagits i propositionen.

Till stöd för motionsyrkandet framhåUer motionärema i anslutning till uttalanden av lagrådet (prop. s. 42) att den ledande och självständiga ställning för HD:s ordförande som avsetts av riksdagen skulle rubbas med en ordning som innebär att ordföranden mot sin vilja av Kungl. Maj:t kunde entiedigas från uppdraget som ordförande. Motionärerna erinrar vidare om att presidenterna i hovrätterna och kammarrätterna utövar sina administrativa chefsskap för sin tjänstetid, och de ifrågasätter lämpligheten från allmän synpunkt av en ordning som innebär att ordförandena i de båda högsta instansema, HD och regeringsrätten, är de enda chefsdomarna i landet, vilkas chefsställning inte är fastlagd för tjänstetiden.

Utskottet vUl för sin del först erinra om att riksdagens stäUnings-tagande förra året till den förvaltningsrättsreform, som i huvudsak trädde i kraft vid årsskiftet, också innebar att motsvarande bestämmelse om tid för förordnande som ordförande saknas beträffande ordförande och avdelningsordförande i regeringsrätten. I likhet med departementschefen finner utskottet att HD:s ordförande, liksom regeringsrättens ordförande, uppenbarligen kommer att inta en ledande självständig ställning även utan dylik föreskrift i lag. Utan lagstadgande har för övrigt de nyligen givna förordnandena för ordförande och övriga avdelningsordförande i regeringsrätten meddelats för tjänstetiden. Mot det föreslagna stadgandet, såvitt gäller avdelningsordförande, talar ovissheten om vilket antal avdelningar - och avdelningsordförande - som erfordras i HD, då de nya fullföljdsreglema varit i kraft någon tid. På dessa skäl avstyrker utskottet motionäremas förslag i denna del.

Utöver vad ovan upptagits innehåller motionen 1972: 1499 yrkande rörande anställningsformen för de tjänster för revisionssekreterare som det ankommer på Kungl. Maj:t att inrätta om propositionen bifalles. Departementschefen uttalar i propositionen (s. 46) att för kanslichefen, som under HD:s ordförande skall förestå HD:s kansli, bör inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen r, medan tjänstema för revisionssekreterare liksom för övrig personal bör inrättas som extra ordinarie eller som extra.

I motionen yrkas att riksdagen skall uttala att tjänsterna som revisionssekreterare skall vara ordinarie. Motionärema framhåller att det är ytterst angeläget att föredragandena i HD inte blir mindre kvalificerade

JuU 1972: 9 13

än f. n. och att effektiviteten inte försämras. Revisionssekreterarnas arbetsuppgifter är enligt motionäremas mening i aUt väsentUgt att jämstäUa med rena domargöromål, och samma skäl som föraiUeder att domartjänster i övrigt imättas på ordinarie stat talar för att revisionssekreterar-tjänstema skall vara ordinarie.

Utskottet vUl i denna del först framhåUa att ordinariesättning av domartjänst innebär att innehavaren av tjänsten åtnjuter gmndlagsfäst skydd för sin anställning. Den betydelse detta har för domstolarnas självständighet och oberoende kan eiUigt utskottets mening icke nog understrykas. Tjänstema som revisionssekreterare intar emeUertid så tiU vida en särstäUning som innehavarna inte utövar någon dömande verksamhet i egentlig bemärkelse utan har som huvuduppgift att föredra mål eUer ärenden inför högsta domstolen. Tjänstgöring som revisionssekreterare ingår också som ett led i den aUmänna domarkarriären. I vad mån detta även i fortsättningen skall bU faUet blir beroende på lösningen av de större frågoma om hur jurist- och domarutbildningen och rekryteringen av domare bör ordnas i framtiden. Chefen för justitiedepartementet har i dagarna bemyndigats att tillkaUa sakkunniga för ett utredningsarbete på detta område. Anförda omständigheter utgör enligt utskottets mening ett starkt skäl mot ordinariesättning av revisionssekreterartjänstema i den nya organisationen. I samma riktning verkar det förhåUandet att de motsvarande tjänstema som föredragande vid regeringsrätten inte ordinariesattes då statsmakterna förra året i samband med den allmänna förvaltningsreformen beslöt inrätta en särskUd kansli- och föredragandeorganisation vid regeringsrätten. På dessa skäl avstyrker utskottet motionen 1972: 1499 också i denna del.

I övrigt föranleder propositionen icke någon erinran eUer något yttrande från utskottets sida. Utskottet tUlstyrker således propositionen i dess helhet och avstyrker bifall tUl motionema 1972: 1498 och 1972: 1499.

Utskottet hemstäUer

A. att riksdagen beträffande tiden för förordnande som högsta
domstolens ordförande, m. m., med avslag på motionen 1972:
1498 och motionen 1972: 1499 i denna del, antager
3 kap. 4 § i det genom propositionen 1972: 21 framlagda
förslaget tUl lag om ändring i rättegångsbalken;

B. att rUcsdagen med avslag på motionen 1972:1499, såvitt gäUer
bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda vissa bestämmel
ser, antager förslaget tUl lag om ändring i rättegångsbalken i
övrigt;

C. att rUfsdagen antager förslagen tUl

l)lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängnmg av domare,

JnU 1972: 9 14

2) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskUda bestämmelser angående domstolama och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.,

3) lag om ändring i mUitära rättegångslagen (1948: 472);

D. att riksdagen bemyndigar Kimgl. Maj:! att vid högsta dom
stolen inrätta en ordinarie tjänst för kanslichef med beteck
ningen r;

E. att riksdagen beträffande anstäUningsformen för revisionsse
kreterarna avslår motionen 1972: 1499 i denna del.

Stockholm den 18 april 1972

På justitieutskottets vägnar ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fra Kristensson (m), herr Dockered (c), fröken Mattson (s), herrar Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s). Westberg i Ljusdal (fp), Nygren (s), fm Hjelm-WaUén (s), herrar Måbrink (vpk), Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m). Norrby i Gunnarskog (c), fm Gradin (s) och herr Alf Pettersson i Malmö (s).

Reservationer

Vid punkten A

1. av fm Kristensson (m), herrax Dockered (c). Westberg i Ljusdal (fp), Johansson i Växjö (c), Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m) och Norrby i Gunnarskog (c), vilka ansett

deb att det stycke på s. 12 i utskottets yttrande som börjar med orden »Utskottet viU» och slutar med orden »denna del.» bort ersättas med text av följande lydelse:

Såvitt framgår av departementschefens uttalanden har med förslaget om borttagande av bestämmelsen om förordnande för tjänstetiden för HD:s ordförande inte på något sätt åsyftats att mbba den ledande och självständiga stäUning som denne enligt de ovan återgivna förarbetena fömtsatts skola ha. En förskjutning härvidlag skuUe emeUertid som lagrådet och motionärema framhåUer onekUgen bU förhåUandet, om ordföranden skiUle mot sin vUja av Kungl. Maj:t kunna entiedigas från uppdraget som ordförande. En sådan ordning skuUe också få den konsekvensen att ordförandena i de båda högsta instansema, HD och regeringsrätten, blev de enda chefsdomama i landet som inte hade sin chefsställning fastlagd för tjänstetiden.

Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar iimehåUer visserUgen icke någon föreskrift om för vUken tid regeringsrättens ordförande skaU

JuU 1972: 9 15

förordnas. Detta förhållande - som är vad departementschefen främst åberopar tiU stöd för att ändra motsvarande bestämmelser såvitt gäUer HD:s ordförande - kan emellertid enUgt utskottets mening inte rimligen få föranleda att man väljer en lösning som från allmänna synpunkter framstår som mindre ändamålsenlig. I stäUet bör vid lämpligt tillfäUe den berörda bestämmelsen i lagen om förvaltningsdomstolar ändras.

På gmnd av det anförda tiUstyrker utskottet motionäremas förslag att lagtexten i 3 kap. 4 § utformas så att därav framgår att HD:s ordförande skaU förordnas för tjänstetiden. Motsvarande ändring bör göras beträffande annan ordförande på avdelning i HD.

dels att utskottet under punkten A bort hemstäUa

A. att riksdagen beträffande tiden för förordnande som högsta domstolens ordförande, m. m. - med förklaring att det genom propositionen 1972: 21 framlagda förslaget tiU lag om ändring i rättegångsbalken icke kunnat i oförändrat skick antagas -i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1972: 1498 och 1972: 1499, den sistaämnda såvitt nu är i fråga, antager 3 kap. 4 § i nänrnda förslag med följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl Maj:ts förslag Utskottets förslag

3 KAP. 4§

Högsta domstolen utgöres av Högsta domstolen utgöres av

högst tjugotvå justitieråd. Konung- högst tjugotvå justitieråd. Konung
en förordnar ett av justitieråden att en förordnar ett av justitieråden
vara domstolens ordförande. att för sin tjänstetid vara domsto-

lens ordförande.

Högsta domstolen skaU vara delad i två eUer flera avdelningar. Avdelningarna är lUca behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen handlägger.

Högsta domstolens ordförande Högsta domstolens ordförande

är tillika ordförande på en avdel- är tillika ordförande på en avdel
ning. Ordförande på annan avdel- ning. Ordförande på annan avdel
ning är det justitieråd som Ko- ning är det justitieråd som Ko
nungen förordnar. nungen förordnar. Förordnandet

skall avse ledamotens tjänstetid.

Justitieråden indelas tUl tjänstgöring på avdelnmgama för viss tidsperiod.

Vid punkten E

2. av fm Kristensson (m), herrar Dockered (c), Westberg i Ljusdal (fp), Johansson i Växjö (c), Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m) och Norrby i Gunnarskog (c), viUia ansett

JuU 1972: 9 16

dels att det stycke på s. 13 i utskottets yttrande som börjar med orden »Utskottet viU» och slutar med orden »denna del» bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet viU i denna del först framhålla att ordinariesättning av domartjänst innebär att innehavaren åtnjuter gmndlagsfäst skydd för sin anställning. Den betydelse detta har för domstolamas självständighet och oberoende kan enligt utskottets mening icke nog tmderstrykas. Revi-sionssekreteramas arbetsuppgifter är i stor utsträckning att jämstäUa med rena domargöromål. Någon ändring härvidlag föratskickas inte i propositionen. De - allmänt omfattade - skäl som gör att domartjänster i övrigt inrättas på ordinarie stat bör därför föranleda att revisionssekreterartjänstema i den nya organisationen liksom f. n. inrättas som ordinarie. Härför talar också det förhållandet att en översyn i dagarna beslutats beträffande bl. a. frågoma om domaratbUdningen och rekryteringen av domare; i avvaktan på resultaten härav bör för revisionsse-kreteramas vidkommande icke införas någon aiman ordning än den som nu gäUer. På dessa skäl tillstyrker utskottet motionen 1972: 1499 i nu berörd del.

dels att utskottet under punktejn E bort hemstäUa

E. att riksdagen med bifa.U tiU motionen 1972: 1499 såvitt nu är i fråga ger Kungl. Maj:t tiU känna vad utskottet anfört beträffande anstäUningsfomien för revisionssekreterare.

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1972 720047