Justitieutskottets betänkande nr 9 år 1972

JuU 1972: 9

Nr 9

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1972: 21 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
m. m. (ang. högsta domstolens kansli, m. m.).

Genom en den 4 februari 1972 dagtecknad proposition, 1972: 21,
har Kungl. Majit, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att
dels antaga förslag till

1) lag om ändring i rättegångsbalken,

2) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare,

3) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser angående
domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.,

4) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948: 472),

dels bemyndiga Kungl. Majit att vid högsta domstolen inrätta en ordinarie
tjänst för kanslichef med beteckningen r.

I anledning av propositionen har väckts följande motioner:

1972: 1498 av herr Emulf m. fl. (fp),

1972: 1499 av herr Winberg m. fl. (m).

Motionsyrkandena anges på s. 9 och 10.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att nedre justitierevisionen skall upphöra som
en självständig myndighet och att dess föredragande- och kansliorganisation
skall inordnas i högsta domstolen (HD). HD:s ordförande skall enligt
propositionen vara den samlade organisationens chef. Under honom
skall kansliet förestås av en kanslichef. De bestämmelser om HD som
bör finnas i annan lag än grundlag förs samman i 3 kap. rättegångsbalken.
I stor utsträckning lämnas emellertid åt HD själv att meddela bestämmelser
om domstolens organisation och verksamhet.

1 Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 9

JuU 1972: 9

2

Lagförslagen

De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.

1) Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken,

dels att 3 kap. 4—6 och 8 §§ samt 33 kap. 7 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i 3 kap. skall införas en ny paragraf, 7 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Högsta domstolen skall vara delad
i två eller flera avdelningar.

Finner någon av högsta domstolens
avdelningar vid överläggning
till dom eller beslut den å avdelningen
rådande meningen avvika
från rättsgrundsats eller lagtolkning,
som förut varit antagen av
högsta domstolen, må avdelningen
förordna, att målet i hela dess
vidd eller, om det prövas kunna
ske, allenast viss i målet uppkommen
fråga skall avgöras av högsta
domstolen i dess helhet.

Hava i särskilda, för avdelningen
kända domar eller beslut mot varandra
stridande åsikter i fråga om
viss rättsgrundsats eller lagtolkning
å olika tider gjort sig gällande inom
högsta domstolen, äge vad nu
är föreskrivet tillämpning allenast i
det fall, att avdelningen finner
den rådande meningen avvika från
dom eller beslut, som senast meddelats.

Vad nu är stadgat avser ej mål,
som angår häktad eller eljest enligt
särskild föreskrift fordrar skynd -

Föreslagen lydelse
3 KAP.

4 §

Högsta domstolen utgöres av
högst tjugotvå justitieråd. Konungen
förordnar ett av justitieråden
att vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad
i två eller flera avdelningar.
Avdelningarna äro lika behöriga
att upptaga mål, som högsta domstolen
handlägger.

Högsta domstolens ordförande
är tillika ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning
är det justitieråd som Konungen
förordnar.

Justitieråden indelas till tjänstgöring
på avdelningarna för viss
tidsperiod enligt grunder som
högsta domstolen beslutar.

JuU 1972: 9

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samt avgörande, om målet förekommer
å sådan lid, att det icke
utan menlig tidsutdräkt kan avgöras
av högsta domstolen i dess helhet.

Då mål avgöres av högsta domstolen
i dess helhet, böra, om laga
hinder ej möter, alla justitieråden
deltaga i avgörandet.

Finner någon av högsta domstolens
avdelningar vid överläggning
lill dom eller beslut den å avdelningen
rådande meningen avvika
från rättsgrundsats eller lagtolkning,
som förut varit antagen av
högsta domstolen, må avdelningen
förordna, att målet i hela dess vidd
eller, om det prövas kunna ske,
allenast viss i målet uppkommen
fråga skall avgöras av högsta domstolen
i dess helhet. Sådant förordnande
må också meddelas, om det
i annat fall är av särskild betydelse
för rättstillämpningen att målet
eller viss fråga avgöres av
högsta domstolen i dess helhet.

Hava i särskilda, för avdelningen
kända domar eller beslut mot
varandra stridande åsikter i fråga
om viss rättsgrundsats eller lagtolkning
å olika tider gjort sig gällande
inom högsta domstolen, äge
första stycket första punkten tilllämpning
allenast i det fall, att avdelningen
finner den rådande meningen
avvika från dom eller beslut,
som senast meddelats.

Vad nu är stadgat avser ej mål,
som angår häktad eller eljest enligt
särskild föreskrift fordrar
skyndsamt avgörande, om målet
förekommer å sådan tid, att det
icke utan menlig tidsutdräkt kan
avgöras av högsta domstolen i dess
helhet.

Då mål avgöres av högsta domstolen
i dess helhet, skola, om laga
hinder ej möter, alla justitieråden
deltaga i avgörandet.

6 8*

I behandling av fråga rörande tillstånd, att talan må komma under
högsta domstolens prövning, skola tre ledamöter deltaga. Fråga om

' Senaste lydelse 1971:218.

JuU 1972:9

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

prövningstillstånd, som förklarats vilande enligt 54 kap. 11 § första
stycket, avgöres dock av de ledamöter som pröva målet.

Konungen bestämmer, i vilken Skall högsta domstolen avgiva
omfattning åtgärd, som avser alle- yttrande över ansökan, som avses

nast måls beredande, må vidtagas i 26 § regeringsformen, må beslut i

av nedre fustitierevisionen eller frågan fattas av tre ledamöter,

tjänsteman vid denna.

7 §2

8

I nedre justitierevisionen skola
för måls beredande till behandling
i högsta domstolen finnas revisionssekreterare.
Revisionssekreterare
skall vara lagfaren. Vid nedre
justitierevisionen skall ock för
högsta domstolen finnas kansli,
som hålles öppet för allmänheten
å bestämda tider.

Närmare bestämmelser om nedre
justitierevisionens organisation
och verksamhet meddelas av
Konungen.

Då avdelning behandlar ansökan
om resning eller besvär över domvilla
i något av högsta domstolen
avgjort mål, må ej ledamot, som
deltagit i det tidigare avgörandet,
tjänstgöra på avdelningen, om
domfört antal ledamöter ändå är
att tillgå inom domstolen.

§

För beredning och föredragning
av mål i högsta domstolen skola
hos domstolen finnas revisionssekreterare,
vilka skola vara lagfarna.

Vid högsta domstolen skall finnas
kansli.

33 KAP.
7 §»

Har någon hos nedre justitierevisionen
skriftligen anmält ombud,
som äger för honom mottaga
stämning eller annan handling, må
i den omfattning anmälan avser
delgivning ske med ombudet.

Har någon hos högsta domstolen
skriftligen anmält ombud, som
äger för honom mottaga stämning
eller annan handling, må i den omfattning
anmälan avser delgivning
ske med ombudet.

Anmälan må göras endast av den som, då anmälan sker, äger hemvist
inom riket och skall avse viss tid ej överstigande tre år. Såsom ombud
må endast den anmälas, som äger hemvist inom riket. Vid anmälan

* Förutvarande 7 § upphävd genom 1971:218.

* Senaste lydelse 1970:429.

JuU 1972: 9

5

skall ombudets postadress uppgivas. Sker ändring däri, Skall anmälan
därom göras.

Är någon enligt denna paragraf behörig att mottaga delgivning för
annan, äge vad i 5 och 15 §§ delgivningslagen är stadgat icke tilllämpning
å delgivning med denne, med mindre delgivning med ombudet
enligt 7 eller 12 § delgivningslagen ej kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972. Till följd härav skall 24 §
regeringsformen, som enligt kungörelsen (1971:31) om beslutad ändring
i regeringsformen4 skall upphöra att gälla men skall tillämpas intill dess
Konungen och riksdagen bestämmer annat, icke tillämpas efter utgången
av juni 1972.

Genom lagen upphäves lagen (1946:879) om högsta domstolens sammansättning
och tjänstgöring.

Högsta domstolen får bestå av fler än tjugotvå justitieråd till dess
antalet nedgått till detta antal till följd av inträffade ledigheter. Om
särskilda skäl föreligger, får dock nya ledamöter utses dessförinnan.

Bestämmelserna i 33 kap. 7 § första och tredje styckena rättegångsbalken
om delgivning med ombud gäller även sådant ombud som enligt
paragrafens äldre lydelse har anmälts hos nedre justitierevisionen.

* öppet brev om utfärdandet av kungörelsen uppläst i riksdagen den 17
februari 1971.

JuU 1972: 9

6

2) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:261) om avstängning av domare

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1955:261) om avstängning av
domare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §‘

Är domare på sannolika skäl misstänkt för brott, som kan antagas
medföra avsättning, må han avstängas från utövning av tjänsiten.

Med domare avses i denna lag
ledamot samt lagfaren befattningshavare,
som ej är ledamot, vid allmän
underrätt, hovrätt, nedre justilierevisionen
eller högsta domstolen
eller vid regeringsrätten, arbetsdomstolen,
försäkringsrådet,
statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt
eller länsrätt eller, då Konungen
förordnat därom, vid annan
särskild domstol.

Med domare avses i denna lag
ledamot samt lagfaren befattningshavare,
som ej är ledamot, vid allmän
underrätt, hovrätt eller högsta
domstolen eller vid regeringsrätten,
arbetsdomstolen, försäkringsrådet,
statens hyresråd, kammarrätt, skatterätt
eller länsrätt eller, då Konungen
förordnat därom, vid annan
särskild domstol.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

1 Senaste lydelse 1971:1062.

JuU 1972: 9

7

3) Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m.

Härigenom förordnas, att 3 § lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara
m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §i

Konungen äger bestämma, att Konungen äger bestämma, att
lagfaren domare i eller befattnings- lagfaren domare i eller befattningshavare
vid underrätt, hovrätt el- havare vid underrätt, hovrätt eller

ler nedre justitierevisionen skall högsta domstolen skall tjänstgöra

tjänstgöra i annan befattning vid i annan befattning vid någon av

någon av nämnda myndigheter, nämnda myndigheter, domare dock

domare dock endast i domar befatt- endast i domar befattning. Vad nu

ning. sagts gäller icke justitieråd.

Vad i lag finnes stadgat om att den som redan innehaft uppdrag som
nämndeman eller uppnått viss ålder må avsäga sig uppdraget eller att
nämndeman ej må hava uppnått viss ålder, skall ej äga tillämpning.

Förordnande som tekniskt sakkunnig ledamot för patentmål, sakkunnig
vid sjöförklaring eller sjöförhör eller särskild ledamot för mål
om klander av dispasch skall, om tiden för förordnandet utgår, fortfarande
gälla intill dess annat beslut meddelas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

1 Senaste lydelse 1971:1063.

JulJ 1972: 9

8

4) Förslag till

Lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472)

Härigenom förordnas, att 93 a § militära rättegångslagen (1948: 472)1
skall upphöra att gälla dagen efter den, då denna lag enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1964: 200.

JuU 1972: 9

9

Motionsyrkandena

I motionen 1972: 1498 av herr Ernulf m. fl. (fp) hemställes att
riksdagen vid behandlingen av prop. 1972:21 beslutar om följande
ändringar i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag till Lag om ändring
i rättegångsbalken:

Kungl. Maj.ts förslag

Motionens förslag
3 KAP.

4 §

Högsta domstolen utgöres av
högst tjugotvå justitieråd. Konungen
förordnar ett av justitieråden att
vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen utgöres av
högst tjugotvå justitieråd. Konungen
utser en av högsta domstolens
ledamöter att för sin tjänstetid vara
högsta domstolens ordförande.
Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar.
Avdelningarna är lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen
handlägger.

Högsta domstolens ordförande
är tillika ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning
är det justitieråd som Konungen
förordnar.

Högsta domstolens ordförande
är tillika ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning
utses likaledes bland högsta
domstolens ledamöter av Konungen
för ledamotens tjänstetid.
Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod
enligt grunder som högsta domstolen beslutar.

I motionen 1972:1499 av herr Winberg m. fl. (m) hemställes

A. att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i rättegångsbalken med den ändringen att dels

3 kap. 4 § erhåller nedan angivna lydelse, dels i 3 kap. införes en ny
paragraf, 9 §, av nedan angivna lydelse.

3 KAP.

4 §

Högsta domstolen utgöres av högst tjugotvå justitieråd. Konungen
förordnar ett av justitieråden att för sin tjänstetid vara domstolens
ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar.
Avdelningarna äro lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen
handlägger.

Högsta domstolens ordförande är tillika ordförande på en avdelning.

JuU 1972: 9

10

Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som Konungen för
hans tjänstetid förordnar.

Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod
enligt grunder som högsta domstolen beslutar.

3 KAP.

9 §

Närmare bestämmelser om högsta domstolens kansli samt om
revisionssekreterarnas och andra tjänstemäns befattning med beredningen
av mål meddelas av Konungen.

B. att riksdagen uttalar att tjänsterna som revisionssekreterare skall
vara ordinarie.

Utskottet

Beredning och föredragning av mål och ärenden hos högsta domstolen
(HD) har sedan lång tid ombesörjts av nedre justitierevisionen,
som i formellt hänseende utgör en egen myndighet, skild
från HD. Till nedre justitierevisionen är också HD:s kansli knutet.
Enligt särskild arbetsordning består nedre justitierevisionen av revisionssekreterare
som ledamöter. En av dessa är revisionens ordförande och
har ansvaret för arbetets jämna gång. Antalet rejvisionssekreterartjänster
är f. n. 35, varav 27 ordinarie och 8 extra. Utöver revisions sekreterama

är i revisionen anställda omkring 60 tjänstemän.

I propositionen föreslås att nedre justitierevisionen skall upphöra
som självständig myndighet och att dess föredragande- och kansliorganisaton
skall inordnas i HD. HD:s ordförande skall enligt propositionen
vara den samlade organisationens chef. Under honom skall
kansliet förestås av en kanslichef. De bestämmelser om HD som bör
finnas i annan lag än grundlag föreslås bli sammanförda i 3 kap.

rättegångsbalken. I stor utsträckning lämnas emellertid åt HD själv

att meddela bestämmelser om domstolens organisation och verksamhet.

I likhet med departementschefen anser utskottet att, även om nedre
justitierevisionen visat sig väl fylla sin uppgift som berednings- och
expeditionsorgan, det nuvarade systemet där HD:s kansli är knutet
till en från domstolen i princip fristående myndighet är föråldrat och från
praktisk-organisatoriska synpunkter olämpligt. I enlighet härmed delar
utskottet uppfattningen att nedre justitierevisionen bör upphöra som
självständig myndighet och omvandlas till ett kansli för HD. Den av
Kungl. Maj:t föreslagna omorganisationen synes enligt utskottets mening
på ett tillfredsställande sätt tillvarata det värdefulla i den nuvarande
ordningen och skapa goda förutsättningar för ett effektivt arbete inom

JuU 1972: 9

11

HD och - i förening med de nya fullföljdsreglema - kortare rättegångstider.
Samtidigt bör emellertid framhållas att det inte kan
uteslutas att tillämpningen av de nämnda fullföljdsreglema kan innebära
att vissa detaljer i organisationen kan behöva ses över efter någon tid.

Den författningsmässiga regleringen i Kungl. Maj:ts förslag har
liksom motsvarande, nu gällande bestämmelser sin utgångspunkt i 17 §
regeringsformen, vars andra stycke föreskriver att närmare bestämmelser
om HD:s sammansättning och tjänstgöring meddelas i särskild lag,
stiftad av Kungl. Maj:t och riksdagen samfällt i den ordning som
anges i 87 § 1 mom. regeringsformen. I enlighet med grundtanken
bakom detta lagrum - att HD i sin dömande verksamhet skall vara
obunden av den verkställande makten - har som allmän utgångspunkt
i propositionen angivits att alla viktigare bestämmelser om domstolens
organisation och verksamhet skall meddelas i lag, medan
frågor som gäller beredningen av mål och ärenden eller är av
uteslutande administrativ natur kan regleras genom bestämmelser
meddelade av Kungl. Majit eller överlämnas till HD:s eget bedömande.
Det område som skall regleras genom lagstiftning har i propositionen
avsevärt inskränkts i förhållande till vad som nu regleras i 1946
års lag om HD:s sammansättning och tjänstgöring. Inskränkningen, som
i betydande utsträckning avses ske genom att frågor överlämnas åt
HD:s eget avgörande, är emellertid enligt utskottets mening väl
förenlig med regeringsformens nyssnämnda stadgande.

I motionen 1972: 1499 föreslås att området för Kungl. Majits befogenheter
i nu ifrågavarande hänseende bör komma till uttryck
i lagtext genom tillägg av en paragraf i 3 kap. rättegångsbalken.
Lagrummet bör enligt motionärerna innehålla att närmare bestämmelser
om högsta domstolens kansli samt om revisionssekreterarnas och
andra tjänstemäns befattning med beredningen av mål meddelas av Konungen.

Bestämmelser i de hänseenden som anges i motionärernas förslag
kan, som understryks av lagrådet och departementschefen (prop. s.
43 och 46), meddelas av Kungl. Majit utan särskilt bemyndigande.
Departementschefen framhåller emellertid också (s. 29) att frågor
som gäller HDis verksamhet i stor utsträckning bör överlämnas till
domstolens eget bestämmande. Utskottet delar denna uppfattning och
finner mot den angivna bakgrunden inte anledning tillstyrka den av
motionärerna föreslagna kompletteringen.

Beträffande 3 kap. förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
innehåller motionen 1972: 1499 också ett yrkande att 4 § skall kompletteras
med bestämmelser av innebörd att ordförande och avdelningsordförande
i HD skall förordnas för sin tjänstetid. Yrkande av samma
innebörd återfinns i motionen 1972: 1498.

För närvarande föreskrivs i 5 § 1946 års lag att HD:s ordförande

JuU 1972: 9

12

och ordförande på avdelning i HD utses för sin tjänstetid. Bestämmelsen
tillkom på initiativ av riksdagen (1LU 1946: 43, rskr 1946: 333) som,
såvitt gäller HD:s ordförande, ansåg att ordförandens ledande ställning
inom domstolen blev mera markerad om han förordnades för tjänstetiden
än om förordnandet gällde obestämd tid. Någon motsvarande föreskrift
har, i överensstämmelse med vad som gäller för regeringsrättens
ordförande, inte upptagits i propositionen.

Till stöd för motionsyrkandet framhåller motionärerna i anslutning
till uttalanden av lagrådet (prop. s. 42) att den ledande och självständiga
ställning för HD:s ordförande som avsetts av riksdagen skulle
rubbas med en ordning som innebär att ordföranden mot sin vilja av
Kungl. Maj:t kunde entledigas från uppdraget som ordförande. Motionärerna
erinrar vidare om att presidenterna i hovrätterna och kammarrätterna
utövar sina administrativa chefsskap för sin tjänstetid, och de
ifrågasätter lämpligheten från allmän synpunkt av en ordning som innebär
att ordförandena i de båda högsta instanserna, HD och regeringsrätten,
är de enda chefsdomarna i landet, vilkas chefsställning inte är
fastlagd för tjänstetiden.

Utskottet vill för sin del först erinra om att riksdagens ställningstagande
förra året till den förvaltningsrättsreform, som i huvudsak
trädde i kraft vid årsskiftet, också innebar att motsvarande bestämmelse
om tid för förordnande som ordförande saknas beträffande
ordförande och avdelningsordförande i regeringsrätten. I likhet med
departementschefen finner utskottet att HD:s ordförande, liksom regeringsrättens
ordförande, uppenbarligen kommer att inta en ledande
självständig ställning även utan dylik föreskrift i lag. Utan lagstadgande
har för övrigt de nyligen givna förordnandena för ordförande
och övriga avdelningsordförande i regeringsrätten meddelats för
tjänstetiden. Mot det föreslagna stadgandet, såvitt gäller avdelningsordförande,
talar ovissheten om vilket antal avdelningar - och avdelningsordförande
- som erfordras i HD, då de nya fullföljdsreglema
varit i kraft någon tid. På dessa skäl avstyrker utskottet motionärernas
förslag i denna del.

Utöver vad ovan upptagits innehåller motionen 1972: 1499 yrkande
rörande anställningsformen för de tjänster för revisionssekreterare som
det ankommer på Kungl. Maj:t att inrätta om propositionen bifalles.
Departementschefen uttalar i propositionen (s. 46) att för kanslichefen,
som under HD:s ordförande skall förestå HD:s kansli, bör inrättas en
ordinarie tjänst med beteckningen r, medan tjänsterna för revisionssekreterare
liksom för övrig personal bör inrättas som extra ordinarie eller
som extra.

I motionen yrkas att riksdagen skall uttala att tjänsterna som revisionssekreterare
skall vara ordinarie. Motionärerna framhåller att det är
ytterst angeläget att föredragandena i HD inte blir mindre kvalificerade

JulJ 1972: 9

13

än f. n. och att effektiviteten inte försämras. Revisionssekreterarnas arbetsuppgifter
är enligt motionärernas mening i allt väsentligt att jämställa
med rena domargöromål, och samma skäl som föranleder att domartjänster
i övrigt inrättas på ordinarie stat talar för att revisionssekreterartjänstema
skall vara ordinarie.

Utskottet vill i denna del först framhålla att ordinariesättning av domartjänst
innebär att innehavaren av tjänsten åtnjuter grundlagsfäst
skydd för sin anställning. Den betydelse detta har för domstolarnas självständighet
och oberoende kan enligt utskottets mening icke nog understrykas.
Tjänsterna som revisionssekreterare intar emellertid så till vida
en särställning som innehavarna inte utövar någon dömande verksamhet
i egentlig bemärkelse utan har som huvuduppgift att föredra mål eller
ärenden inför högsta domstolen. Tjänstgöring som revisionssekreterare
ingår också som ett led i den allmänna domarkarriären. I vad mån detta
även i fortsättningen skall bli fallet blir beroende på lösningen av de
större frågorna om hur jurist- och domarutbildningen och rekryteringen
av domare bör ordnas i framtiden. Chefen för justitiedepartementet har i
dagarna bemyndigats att tillkalla sakkunniga för ett utredningsarbete på
detta område. Anförda omständigheter utgör enligt utskottets mening
ett starkt skäl mot ordinariesättning av revisionssekreterartjänstema i
den nya organisationen. I samma riktning verkar det förhållandet att de
motsvarande tjänsterna som föredragande vid regeringsrätten inte ordinariesattes
då statsmakterna förra året i samband med den allmänna
förvaltningsreformen beslöt inrätta en särskild kansli- och föredragandeorganisation
vid regeringsrätten. På dessa skäl avstyrker utskottet motionen
1972: 1499 också i denna del.

I övrigt föranleder propositionen icke någon erinran eller något yttrande
från utskottets sida. Utskottet tillstyrker således propositionen
i dess helhet och avstyrker bifall till motionerna 1972: 1498 och
1972: 1499.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen beträffande tiden för förordnande som högsta
domstolens ordförande, m. m., med avslag på motionen 1972:
1498 och motionen 1972: 1499 i denna del, antager
3 kap. 4 § i det genom propositionen 1972: 21 framlagda
förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken;

B. att riksdagen med avslag på motionen 1972: 1499, såvitt gäller
bemyndigande för Kungl. Maj:t att utfärda vissa bestämmelser,
antager förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken i
övrigt;

C. att riksdagen antager förslagen till

1) lag om ändring i lagen (1955:261) om avstängning av
domare,

JuU 1972: 9

14

2) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m. m.,

3) lag om ändring i militära rättegångslagen (1948: 472);

D. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid högsta domstolen
inrätta en ordinarie tjänst för kanslichef med beteckningen
r;

E. att riksdagen beträffande anställningsformen för revisionssekreterama
avslår motionen 1972: 1499 i denna del.

Stockholm den 18 april 1972

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), herr Dockered (c), fröken Mattson (s),
herrar Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg
i Ljusdal (fp), Nygren (s), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Måbrink (vpk),
Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m), Norrby i Gunnarskog (c), fru
Gradin (s) och herr Alf Pettersson i Malmö (s).

Reservationer

Vid punkten A

1. av fru Kristensson (m), herrar Dockered (c), Westberg i Ljusdal (fp),
Johansson i Växjö (c), Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m) och Norrby
i Gunnarskog (c), vilka ansett

dels att det stycke på s. 12 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Utskottet vill» och slutar med orden »denna del.» bort ersättas med text
av följande lydelse:

Såvitt framgår av departementschefens uttalanden har med förslaget
om borttagande av bestämmelsen om förordnande för tjänstetiden för
HD:s ordförande inte på något sätt åsyftats att rubba den ledande och
självständiga ställning som denne enligt de ovan återgivna förarbetena
förutsatts skola ha. En förskjutning härvidlag skulle emellertid som lagrådet
och motionärerna framhåller onekligen bli förhållandet, om ordföranden
skulle mot sin vilja av Kungl. Maj:t kunna entledigas från
uppdraget som ordförande. En sådan ordning skulle också få den konsekvensen
att ordförandena i de båda högsta instanserna, HD och regeringsrätten,
blev de enda chefsdomama i landet som inte hade sin chefsställning
fastlagd för tjänstetiden.

Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar innehåller visserligen icke
någon föreskrift om för vilken tid regeringsrättens ordförande skall

JuU 1972: 9

15

förordnas. Detta förhållande - sorn är vad departementschefen främst
åberopar till stöd för att ändra motsvarande bestämmelser såvitt gäller
HD:s ordförande - kan emellertid enligt utskottets mening inte rimligen
få föranleda att man väljer en lösning som från allmänna synpunkter
framstår som mindre ändamålsenlig. I stället bör vid lämpligt tillfälle
den berörda bestämmelsen i lagen om förvaltningsdomstolar ändras.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet motionärernas förslag att
lagtexten i 3 kap. 4 § utformas så att därav framgår att HD:s ordförande
skall förordnas för tjänstetiden. Motsvarande ändring bör göras beträffande
annan ordförande på avdelning i HD.

dels att utskottet under punkten A bort hemställa

A. att riksdagen beträffande tiden för förordnande som högsta
domstolens ordförande, m. m. - med förklaring att det genom
propositionen 1972: 21 framlagda förslaget till lag om ändring
i rättegångsbalken icke kunnat i oförändrat skick antagas -i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1972:
1498 och 1972: 1499, den sistnämnda såvitt nu är i fråga,
antager 3 kap. 4 § i nämnda förslag med följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag

Utskottets förslag
3 KAP.

4 §

Högsta domstolen utgöres av
högst tjugotvå justitieråd. Konungen
förordnar ett av justitieråden att
vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen utgöres av
högst tjugotvå justitieråd. Konungen
förordnar ett av justitieråden
att för sin tjänstetid vara domstolens
ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna
är lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen handlägger.

Högsta domstolens ordförande
är tillika ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning
är det justitieråd som Konungen
förordnar. Förordnandet
skall avse ledamotens tjänstetid.
Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod.

Högsta domstolens ordförande
är tillika ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning
är det justitieråd som Konungen
förordnar.

Vid punkten E

2. av fru Kristensson (m), herrar Dockered (c), Westberg i Ljusdal (fp),
Johansson i Växjö (c), Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m) och Norrby
i Gunnarskog (c), vilka ansett

JuU 1972: 9

16

dels att det stycke på s. 13 i utskottets yttrande som börjar med orden
»Utskottet vill» och slutar med orden »denna del» bort ersättas med
text av följande lydelse:

Utskottet vill i denna del först framhålla att ordinariesättning av domartjänst
innebär att innehavaren åtnjuter grundlagsfäst skydd för sin
anställning. Den betydelse detta har för domstolarnas självständighet och
oberoende kan enligt utskottets mening icke nog understrykas. Revisionssekreteramas
arbetsuppgifter är i stor utsträckning att jämställa
med rena domargöromål. Någon ändring härvidlag förutskickas inte i
propositionen. De - allmänt omfattade - skäl som gör att domartjänster
i övrigt inrättas på ordinarie stat bör därför föranleda att revisionssekreterartjänstema
i den nya organisationen liksom f. n. inrättas som
ordinarie. Härför talar också det förhållandet att en översyn i dagarna beslutats
beträffande bl. a. frågorna om domarutbildningen och rekryteringen
av domare; i avvaktan på resultaten härav bör för revisionssekreteramas
vidkommande icke införas någon annan ordning än den som
nu gäller. På dessa skäl tillstyrker utskottet motionen 1972: 1499 i nu
berörd del.

dels att utskottet under punkten E bort hemställa

E. att riksdagen med bifall till motionen 1972: 1499 såvitt nu är
i fråga ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
anställningsformen för revisionssekreterare.

ESSELTE TRYCK. STOCKHOLM 1972 720047