Justitieutskottets betänkande nr 7 år 1972 JuU 1972: 7
Nr 7
Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1972: 1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret
1972/73 till domstolarna m. m. jämte motioner.
ANDRA HUVUDTITELN
Domstolarna
1. Högsta domstolen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten D 1 (s. 50 och 51) samt hemställer
att riksdagen till Högsta domstolen för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 10 706 000 kr.
2. Regeringsrätten. Kungl. Maj:t har under punkten D2 (s. 51 och 52)
föreslagit riksdagen att till Regeringsrätten för budgetåret 1972/73 anvisa
ett förslagsanslag av 11 532 000 kr.
Motion
I motionen 1972: 79 av herr Taube (fp) hemställes att det dels verkställes
en utredning om hur regeringsrättens arbetsbalans har utvecklats
under de senare åren, dels vidtas erforderliga åtgärder för att nedbringa
behandlingstiden till en mer rimlig nivå.
Utskottet
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ris förslag.
Önskemålen i motionen 1972: 79 har tillgodosetts i samband med eller
genom den omorganisation av förvaltningsrättskipningen som innefattades
i förra årets genomgripande reform på förvaltningsrättsområdet
(prop. 1971: 30, KU 1971: 36, rskr 1971: 222).
Utskottet hemställer
Latt riksdagen till Regeringsrätten för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 11 532 000 kr„
2. att riksdagen avslår motionen 1972: 79.
3. Regeringsrättens årsbok. Utskottet tillstyrker Kungl. Majris förslag
under punkten D 3 (s. 52) och hemställer
att riksdagen till Regeringsrättens årsbok för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 160 000 kr.
1 Riksdagen 1972. 7 sami. Nr 7
JuU 1972: 7
2
4. Kammarrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag under
punkten D 4 (s. 52 och 53) samt hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som anförts
i statsrådsprotokollet i kammarrätterna inrätta 15 tjänster för
kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, i Co 2,
2. till Kammarrätterna för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 19 806 000 kr.
5. Hovrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
D 5 (s. 53—55) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som anförts
i statsrådsprotokollet i hovrätterna inrätta en tjänst för varje
avdelning för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning,
i Co 2,
2. till Hovrätterna för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 38 930 000 kr.
6. Tingsrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
D 6 (s. 56 och 57) samt hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att i enlighet med vad som anförts
i statsrådsprotokollet i var och en av Göteborgs tingsrätt och
Malmö tingsrätt inrätta en tjänst för rådman, tillika vice ordförande
på avdelning, i Co 2,
2. bemyndigar Kungl. Majit att inrätta en tjänst för rådman i
Co 1 i Sollentuna och Färentuna tingsrätt,
3. till Tingsrätterna för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag
av 222 792 000 kr.
7. Ersättningar till nämndemän m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majits förslag under punkterna D7—D9 (s. 57 och 58)
samt hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Ersättningar till nämndemän m.m. ett förslagsanslag av
18 100 000 kr.,
2. till Tekniska hjälpmedel m. m. vid domstolsväsendet ett reservationsanslag
av 740 000 kr.,
3. till Blanketter m. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag av
1 600 000 kr.
Kungl. Majits förslag under punkten D 10 Domstolsverkets organisationsnämnd
behandlas i justitieutskottets betänkande 1972: 8.
JuU 1972:7
3
Rättegångsväsendet i allmänhet
8. Ersättning at domare, vittnen och parter. Kungl. Maj:t har under
punkten E 1 (s. 66) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare,
vittnen och parter för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av
28 250 000 kr.
Motioner
I motionen 1972: 14 av herrar Wiklund i Stockholm m. fl. (fp) hemställes
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag om
ett utvidgat system med förhörsvittnen (medborgarvittnen) vid förundersökning
i brottmål i enlighet med vad i motionen anförs.
I motionen 1972: 902 av herr Glimnér m. fl. (c) hemställes att riksdagen
måtte besluta att den i statsverkspropositionen angivna ersättningen
av allmänna medel till vittnen m. fl. för tidsspillan höjes till
högst 100 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1972.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag till mcdelsanvisning under punkten E 1 innebär
en ökning av anslaget med 1,5 milj. kr., vari innefattas medel för
en av departementschefen aviserad höjning av ersättningen för tidsspillan
enligt kungörelsen (1971: 311) om ersättning av allmänna medel
till vittnen m. fl. Höjningen, avsedd att träda i kraft den 1 juli 1972,
skall enligt departementschefen utgöra 25 kr./dag, varigenom vittnesersättningen
såvitt gäller tidsspillan kommer att uppgå till högst 85 kr./
dag.
I motionen 1972: 902 framhålles att det är av största betydelse att
vittnesersättningen har en nivå som inte försvårar möjligheterna att
få fram vittnesmål. Motionärerna erinrar om att 100 kr. utgår i dagersättning
vid uppdrag som nämndeman och även är ett vanligt belopp
som sammanträdesersättning vid kommunala uppdrag inom primärkommuner
och landsting.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om angelägenheten av att
inte ersättningsbeloppens storlek får inflytande på allmänhetens beredvillighet
att vittna inför domstol. Jämförelsen med den ersättning
som utgår vid nämndemannauppdrag eller kommunala uppdrag är emellertid
enligt utskottets mening av mindre intresse, eftersom fullgörandet
av dessa uppdrag är av helt annan karaktär än vittnesinställelsen,
som är grundad på en lagstadgad skyldighet som i rättskipningens
intresse principiellt åligger envar.
Gällande maximibelopp för ersättning för tidsspillan — 60 kr./dag
— fastställdes 1966, då det höjdes från 50 kr. Med hänsyn till den
ändring av levnadskostnaderna och den inkomstutveckling, som har
JuU 1972:7
4
ägt rum sedan dess, delar utskottet uppfattningen att en höjning av beloppet
är påkallad. Höjningen bör främst av statsfinansiclla skäl icke
gå längre än vad departementschefen förordar eller till högst 85 kr./dag.
1 enlighet härmed godtar utskottet departementschefens medelsberäkning
under förevarande punkt och avstyrker motionen 1972: 902.
I motionen 1972: 14 upptas fråga om regler för ersättning till förhörsvittnen
vid förundersökning i brottmål (medborgarvittnen).
Enligt rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökning i brottmål
skall vid förhör såvitt möjligt ett av undersökningsledaren anmodat
trovärdigt vittne närvara. Regleringen har tillkommit i rättssäkerhetens
intresse och med hänsyn till angelägenheten av att vid behov kunna
styrka vad som framkommit vid förhöret. Kan förhörsvittne ej anskaffas
får förhör ändå hållas om det skulle vålla väsentlig olägenhet att
uppskjuta förhöret.
I motionen redogörs för betydelsen från olika synpunkter av förhörsvittnes
närvaro, och det anses att samhället måste engagera sig
djupare i denna fråga än genom att endast tillhandahålla ett lagstöd.
Det kan enligt motionärerna inte påräknas att uppgifterna som förhörsvittne
skall fullgöras genom oavlönade insatser. Med hänsyn till
att rättsväsendet övergått till att vara en rent statlig uppgift anser
motionärerna att det måste åligga staten att sörja för ersättningen och
hemställer att riksdagen skall begära utredning och förslag till ett utvidgat
system med förhörsvittnen vid förundersökning i brottmål (medborgarvittnen).
Kommunalt avlönade medborgarvittnen av det slag motionärerna avser
förekommer sedan 1957 i Göteborg, där 60 kommunalt valda
förhörsvittnen tjänstgör vid förundersökningar i brottmål. Anordningen
har, förutom med de ovan redovisade skälen för förekomsten av förhörsvittne,
motiverats med önskemålet att hos allmänheten stärka
förtroendet för de i förundersökningen verksamma polis- och åklagarmyndigheterna.
Vid 1967 års riksdag uttalade första lagutskottet i ett av riksdagen
godkänt utlåtande (1LU 1967: 28) i anledning av motioner rörande
medborgarvittnesinstitutionen, att utskottet fäste särskilt avseende vid
att polismästaren i Göteborg funnit erfarenheterna av medborgarvittnen
vara uteslutande positiva, bl. a. genom att lekmannainsynen i polisarbetet
ansetts ägnad att stärka allmänhetens förtroende för polisen.
Utskottet fann särskild utredning, som yrkats av motionärerna, inte vara
erforderlig men ansåg att Kungl. Maj:t i lämpligt sammanhang borde
ta upp spörsmålet till prövning. Ställningstagandet vidhölls vid 1970
och 1971 års riksdagar (1LU 1970: 9, JuU 1971: 5), då motioner med
likartade yrkanden som det nu förevarande ansågs inte böra föranleda
särskild framställning från riksdagens sida.
Utskottet finner icke anledning att i sak frångå berörda ställningsta -
JuU 1972: 7
5
ganden men förutsätter att den av riksdagen förordade prövningen från
Kungl. Maj:ts sida kommer till stånd inom kort. I första hand bör
enligt utskottets mening erfarenheterna av verksamheten i Göteborg
närmare undersökas. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till
känna.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1.med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1972: 902 till Ersättning åt domare, vittnen och parter
för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 28 250 000
kr.,
2. i anledning av motionen 1972: 14 ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört angående förhörsvittnen vid förundersökning
i brottmål (medborgarvittnen).
9. Kostnader enligt lagen om iri rättegång m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E2—E4 (s. 66—68)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag
av 16 000 000 kr.,
2. till Understöd för utomprocessuell rättshjälp ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.,
3. till Tornedalens rättshjälpsanstalt ett förslagsanslag av 537 000
kr.
Diverse
10. Bidrag för utgivande av författningskommentarer m. m. Bidrag för
vissa internationella sammanslutningar m. m. inom privaträttens område.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna G 1
och G 2 (s. 82 och 83) samt hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Bidrag till utgivande av författningskommentarer ni. m. ett
reservationsanslag av 50 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m.
inom privaträttens område ett förslagsanslag av 110 000 kr.
11. Hyresnämnderna m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten G 4 (s. 83 och 84) samt hemställer
att riksdagen till Hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1972/73
anvisar ett förslagsanslag av 11 577 000 kr.
12. Vissa kostnader i anledning av allmänna val. Kungl. Maj:t har under
punkten G 5 (s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till Vissa kost
-
JuU 1972: 7
6
nader i anledning av allmänna val för budgetåret 1972/73 anvisa ett
förslagsanslag av 17 000 000 kr.
Utskottet
Från förevarande anslag bestrids statsverkets del av kostnaderna för
valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt utbetalas ersättning till
vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.
I propositionen uppges att anslaget för nästa budgetår kommer att
belastas med en stor del av kostnaderna för 1973 års val samt att en
ny valteknik beräknas komma att tillämpas vid detta val. Med hänsyn
härtill har anslaget beräknats till 17 milj. kr.
Sedan dessa uttalanden gjordes har, enligt vad chefen för justitiedepartementet
den 13 april 1972 uppgivit i riksdagen i svar på en enkel
fråga, regeringen funnit att själva röstningen vid 1973 års allmänna
val inte bör ske med valboxar och kassetter, i följd varav röstningen
kommer att få ske på i huvudsak sätt som tidigare.
Ställningstagandet innebär att kostnaderna för 1973 år» val blir avsevärt
lägre än vad som beräknats i statsverkspropositionen. På grundval
av inhämtade uppgifter föreslår utskottet att anslaget minskas med 5
milj. kr. i förhållande till Kungl. Majt:s förslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till Vissa kostnader
i anledning av allmänna val för budgetåret 1972/73 anvisar
ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten G 3. Bidrag till politiska partier
behandlas i konstitutionsutskottets betänkande 1972: 27.
Stockholm den 18 april 1972
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), herr Dockered (c), fröken Mattson
(s), herrar Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg
i Ljusdal (fp), Nygren (s), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Måbrink
(vpk), Petersson i Röstånga (fp), Wijkman (m), Norrby i Gunnarskog
(c), fru Gradin (s) och herr Alf Pettersson i Malmö (s).
MARCUS »OKTR. STHLM 1972 720047